Dellenportalen vill lyfta fram ett månghundraårigt kulturarv. Våra Fäbodar. Vi gör det genom att sammanställa uppgifter från tidningar, böcker, Hembygdsföreningarnas fäbodskildringar, privatpersoners berättelser och från olika arkiv.
Under rubriken Fäbodväsendet kan du se filmer från fäbodar och läsa mer om hur andra beskriver vårt kulturarv.
Se fäbodbilder på Rogsta sockenbilder.
Som ett led i vår dokumentation av fäbodkulturen har nu turen kommit till Rogsta och Rogsta Hembygdsförening i Hudiksvalls kommun och deras analys av sitt fäbodväsende.
Genom att digitalisera våra fäbodar, får många fler möjlighet att lära känna vårt kulturarv.
Den här sammanställningen är långt ifrån färdig. Den ska närmast ses som ett underlag att bygga vidare på. Det saknas bl. a. uppgifter om vilka ägarna var/är på de olika vallarna och kanske har även uppgifter blivit felaktiga. Detta hoppas vi få hjälp med av någon som vet hur det hela ligger till. Vi hoppas även få fler berättelser och fler bilder från kanske fler vallar.
Mejladressen till oss hittar du längst ner på sidan.
Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om du anger dellenportalen. se som källa. Tycker du dessutom att det är värt något är en liten gåva till Dellenportalens BG 6408-619 968 508 mycket välkommen. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.
Läs om fäbodar på Wikipedia.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Fäbodar i Rogsta
Fäbodsystemet och den av en viss poesi omspunna sommarvistelsen i bodarna var fordom en nödvändig del av dåtida boskapsskötsel. Höskörden hemma vid gårdarna var ringa, ladugårdsbesättningarna ofta större än den bärgade fodermängden medgav, och därför var man tvungen att i del längsta under den vackra årstiden utnyttja skogsmarkernas bete för kreaturen. Så uppkommo redan tidigt de många fäbodvallarna med stugor och övriga hus. Här i socknen funnos i forna tider en mängd valla, såsom Hölik, Gårdsmyren och Bredsandsvallen på Hornslandet samt i den övriga socknen Lakbäck, Stensön, Edsviks– Stegs– och Mörtnorsvallen med flera.
En del av dem lågo invid eller i närheten av havet och där belägna fiskehamnar, såsom Lakbäck, Stensön och Bergön; dessa vallar jämte Spjutsnäs och Fläskland torde ha varit bland de största i socknen. För 60 á 70 år sedan kunde man t.ex. på Stensövallen räkna ända upp till 14 stugor och därtill hörande fähus i förfallet skick – flesta av dem hade redan då övergivits.
Sedan vårarbetet på åker och äng avslutats, skulle ett par karlar från byalaget begiva sig till vallen för att efterse och laga gärdesgården omkring den, så att dess bete icke blev uppätet av de vid samma tid lössläppta hästarna, vilka vanligen gingo fritt ströva i skogen från våranden till slåttern.
Natten före boföringen försiggingo mystiska ting i fäbodstugorna, enligt vad karlarna kunde berätta. Tidigt på morgonen väcktes de av slamret från kopparkittlar och träbyttor, varefter de hörde hur obefintliga kreatur löstes och släpptes ur fähusen samt under skällors klang och (lika obefintliga) flickors locklåtar begåvo sig till skogs. Detta ansågs vara tecken till att folket från bygden med sina kreatur var att vänta upp till vallen inom högst en halv timme, vilket vanligtvis också slog in – ”må vetta”.
Fäbodliv
En bojänta fick förvisso inte räkna med normala arbetstider undervistelsen i bodarna. Hon måste vara uppe i ottan för att mjölka och sedan släppa ut kreaturen, av vilka hon kunde ha 12 till 15 stycken att sköta. Så skulle hon kärna, ysta och koka messmör, skura den stora kitteln så den blev blank som guld och rengöra en mängd mjölktråg och andra träkäl – minutiös renlighet var och är ett av de yttersta buden i fäbodens hustavla. Vad som skulle sys i linneväv åt husbond- och tjänstefolk måste hon därjämte utföra, så inte blev det många timmar till övers att vila på.
Blåsa till bofrid
Varje kväll, när korna voro i bås och mjölkats och andra göromål blivit undanstökade, togs den långa näverluren fram; den skickligaste lurblåserskan på vallen klev upp på någon hög sten eller närbelägen bergsknalle och blåste s.k. bofrid. Bestämda och kända signaler användes: För bofrid en viss följd toner, om en ko kommit bort en annan signal o.s.v., vilka samtliga besvarades från närmaste fäbodvall.
Bogäspe
Under sommarens lopp voro vissa sön-och helgdagar bestämda för festliga besök på vallen. De kallades för ”bogäspe” (bogästabud). Vid midsommar var det vanligt att manliga ungdomer besökte den ena vallen efter den andra och hälsade på – ett flängande som kunde räcka i flera dagar.
Genom förbättrat jordbruk och rikligare foderskördar är det numera möjligt för flera jordbrukare att även under sommaren hava sina kreatur hemma, vadan fäbodsystemet här i trakten har föga betydenhet. Minst av allt skulle det i våra dagar falla en bonde in att, såsom skedde för några årtionden sedan, föra kreaturen flera mil hemifrån, ibland ända till skogarna av Hassela för att erhålla sommararbete för boskapen. Hästar släppes ej heller numera till skogs för att söka sig föda. Alldeles utdött är likväl ännu icke bruket av fäbodar: å Spjutsnäs, Fläskland och Bergövallarna hava några bönder sina kreatur under en kortare tid av sommaren.
Källa:
ROGSTA
Hälsinglands museum 1989
Av Tryggve Berglund
Hornslandet
Redan på 1700-talet fanns det flera fäbodvallar på Hornslandet. I Hölick fanns fäbod vid Kolarviken och denna nyttjades av hela Arnö by. Det finns också mindre vallar i Bredsand och Syrbo. Fäboden vid Gåsmyran brukades av folk från Åkre som vallade sina kor där under flera sekler. De gick oftast barfota, för skor var dyrbara och användes inte till vardags. Så sent som i början av 1900-talet sågs fiskargummor gå barfota fram och tillbaka till sedan, en sträcka på bortåt sju mil. Stigen till Bredsandsvallen användes i 300 år innan väg blev bruten på 1920-talet.
Till Hölicks fäbod färdades man strandstigen från sandviken efter västra stranden förbi Revelsuden. Stigen till Syrbovallen började i Sörbyn och drog iväg förbi Ullmyran, Storsandmyran, Korshällarna ner mot Syrbosjön och söderut till vallen. Därifrån gick den via en kavelbro över Stensmyran ner till Gåsmyrans fäbodvall.
Livet på fäbodvallarna var något speciellt. På fäbodvallarna bodde stintorna under hela sommaren tillsammans med djuren och det blev långa arbetsdagar med att sköta djuren, mjölka och förädla mjölkprodukterna genom att kärna smör och ysta.
Det ensliga livet på fäbodarna gav upphov till många historier, ofta med vidskeplig bakgrund.
Från Gårdsmyrans fäbod fanns en historia som levt kvar i släktled efter släktled. I den berättas om en tilldragelse som utspelades intill vallen. Där gick korna som vanligt ute i skogen och betade och det slumpade sig inte bättra än att en kärlekskrank ko råkade samman med en älgtjur och resultatet blev så småningom en livs levande kalv som var ett mellanting av ko och älg. Enligt sägnen skall denna kalv ha varit vid liv ett tag efter födelsen.
Källa:
HORNSLANDET 1988
Av Björn Blomberg
Stensö fäbod ur boken Rogsta. Foto: Dan Åkerblom 4/7 1938 (HM)
Spjutvallen på 1930-talet, ur boken Rogsta. Foto: Valfrid Jansson (HM)
Beskrivna fäbodar
1. Bergövallen
2. Bredsandsvallen
3. Dragåsvallen
4, Fläcklandsvallen
5, Gammelbovallen
6, Gåsmyrvallen
7. Håcktjärnsvallen
8. Innervallen
9. Kallråvallen
10. Kattskärsvallen
11. Kolarviksvallen
12. Mörtnorsvallen
13. Norrvallen
14. Snokenvallen
15. Sydbovallen
16. Tjärnvallen
Bergövallen
Bergöns fäbodvall. Foto: Ur boken Rogsta, av Tryggve Berglund
Bergöns fäbodvall. Foto: Ur boken Rogsta, av Tryggve Berglund
Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märket visar Bergövallen
BERGÖVALLEN (inventering 23/7 1982)
Bebyggelselämningar, f.d. fäbodvall, inom ett ca 90×90 meter stort område (N-S), bestående av en grund efter bostuga med jordkällargrop, två uthusgrunder, varav en med spisröse, röjningsrösen och markröjda ytor.
Bostugegrunden med källargrop, belägen i områdets centrala del, är ca 9×5 meter stor (NV-SÖ) och försedd med en spisgrund i SÖ delen, kvadratisk, 2 meter sida, 0,4 meter hög. Jordkällargropen i grundens NV del är stensatt, 4×2 meter stor (NÖ-SV) och 0,7 meter djup.
Uthusgrunden med spisröse, belägen ca 10 meter V om bostugegrunden, är 4×3 meter stor (NV-SÖ) med spisröset i V hörnet., 1,5 meter i diameter och 0,4 meter hög. F.d. smedja eller bastu?
Flera större eller mindre röjningsrösen finns inom området.
Kommentar: Föregångare till nuvarande Bergövallen?
Källa: Riksantikvarieämbetet.
Bredsandsvallen
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för Bredsandsvallen
BREDSANDSVALLEN
Bebyggelselämningar, f.d. fäbod, sentida, inom ett 110×10-30 meter stort område (ÖNÖ-VSV), bestående av 1 husgrund 4×4 meter stort, belägen i områdets Ö del, samt i V delen rester efter två spismurar.
Området utgörs av igenväxande hagmark samt är i SV delen beväxt med planterad tall.
Enligt karta från 1872, uppsatt på platsen av Domänverket, har här ursprungligen legat 6 byggnader.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Dragåsvallen
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för Dragåsvallen
DRAGSÅSVALLEN (inventering 9/6 1982)
Bebyggelselämningar, sentida fäbod, inom ett ca 90×60 meter stort område (NÖ-SV), bestående av två grunder, efter bostugor.
Osäkra uthusgrunder och markröjda ytor.
Grunderna efter bostugor, belägna i områdets centrala del, är ca 6×5 meter stora (NÖ-SV), försedda med spisröse i SV, 2-3 meter i diameter, 0,4-0,6 meter höga, och källargrop i NÖ, stensatt, 4×2 meter stor, 0,3-0,4 meter djup (NV-SÖ).
Inga säkra uthusgrunder kunde konstaterats. Lämningar efter uthusgrunder finnes möjligen i slänten S om bostugegrunderna och i området N om dessa.
Enligt ortsbefolkningen har även en såg legat vid fäbodvallen.
Källa: Riksantikvarieämbetet.
Fläcklandsvallen
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R var Fläcklandsvallen har legat och en skiss nedan
FLEXLAND (inventering 31/7 1982)
Bebyggelselämningar efter fäbodvall, inom ett ca 90×80 meter stort område (N-S), bestående av 3 bostugegrunder, flera källargropar? och markröjda ytor.
Bostugegrunderna, belägna i områdets centrala del, är 5×3 meter (NV-SÖ), 7×5 (NV-SÖ) respektive 7×5 meter stora (NV-SÖ) och försedda med spisgrund i N hörnet, närmast …, 1,5-2 meter i diameter, 0,2-0,5 meter höga. Minst en av grunderna förefaller ha källargrop i SÖ delen.
Gropar efter källare(?) finns främst i områdets V del.
Området är beväxt med gräs, ormbunkar, hallonsnår och enstaka björkar och granar.
Broman uppger att byn Fröllands fäbodställe kallas Flexland. Detta kan åsyfta nr 242, som sannolikt är en föregångare till den närbelägna, ännu intakta, f.d. fäbodvallen Fläskland eller Fläckland.
Tidigare anteckningar: O. J. Broman, Glysisvallur, del 1, s. 179 (Uppsala 1911-49)
Källa: Riksantikvarieämbetet.
Gammelbrovallen
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för Gammelbodvallen
GAMMELBODVALLEN ”GAMMELBOVALLEN” (inventering 12/5 1982)
Bebyggelselämningar, sentida fäbodar, inom ett ca 80×50 meter stort område (Ö-V), bestående av två grunder efter boningshus, en jordkällargrund och minst två uthusgrunder samt markröjda ytor.
Grunderna efter boningshusen är belägna i områdets SÖ respektive SV del. Den i SÖ är 5×5 meter stor (N-S) och är försedd med spisröse i SV hörnet, 1,5 meter djup och 0,6 meter hög. 4 meter åt S är en källargrop 3,5×2 meter stor (Ö-V) och 0,4 meter djup. Möjligen har boningshuset sträckt sig 6 meter längre åt S och omfattat källargropen. Den i SV belägna grundens utsträckning är svårbedömd. I NNÖ finns ett spisröse, 2 meter i diameter, 0,7 meter högt. Huset har troligen omfattat en i SSV belägen källargrop, 4×2 meter stor (Ö-V) och 0,5 meter djup.
I områdets N del finns två uthusgrunder, 12×6 meter respektive 9×6 meter stora (Ö-V) och försedda med uppfartsramp i S. Uthusgrunderna har varit höjda ovan mark i N med upplagda stenrader.
Källa: Riksantikvarieämbetet.
Gåsmyrvallen
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för Gåsmyrvallen
GÅSMYRAVALLEN
Bebyggelselämningar, f.d. fäbod, sentida, inom ett 70×20 meter stort område (NNÖ-SSV) bestående av 2 husgrunder, 12×9,5 meter (ÖSÖ-VNV) med rest efter skorstensstock i mittpartiet, respektive ca 7×6 meter (ÖSÖ-VNV) med rest efter spisröse i VNV änden.
Mellan husgrunderna är en mindre bäck (VNV-ÖSÖ)
Området är i N delen beväxt med planterad tall och utgörs i S delen av igenväxande hagmark.
Enligt karta från 1872, uppsatt på platsen av Domänverket, har här ursprungligen legat 7 byggnader.
Namnuppgiften lämnad av B. Blomberg respektive K. Larsson, Domänverket.
Källa: Riksantikvarieämbetet.
Håcktjärnsvallen
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för Håcktjärnsvallen med bifogad skiss nedan
HÅCKTJÄRNSVALLEN (inventering 26/8 1982)
Bebyggelselämningar efter fäbodvall, inom ett ca 80×60 meter stort område (N-S), bestående av en bostugegrund, 2 jordkällargrunder och markröjda ytor.
Bostugegrunden, belägen i områdets centrala del, är 6×5 meter stort (N-S) och försedd med en närmast kvadratisk spisgrund i mitten, 1,5 meter sida och 0,4 meter hög.
Området är beväxt med gran, tall och björk.
Enligt ortsbo f.d. fäbodvall som tillhört Håcksta by.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Ingebrevallen
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för Ingebrevallen med bifogad skiss nedan
INGEBREVALLEN (inventering21/8 1982)
Bebyggelselämningar, sentida, inom ett ca 100×60 meter stort område (Ö-V), bestående av 2 husgrunder, en igenrasad jordkällare, stensträngar och markröjda ytor.
Husgrunderna är belägna i områdets centrala och V del. Boningshusgrund och uthusgrund?
Enligt ortsbo, är Ingebrevallen f.d. fäbodar till Håcksta by.
Källa: Riksantikvarieämbetet.
Kallråvallen
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för Kallravallen med bifogad skiss nedan
KALLRAVALLEN (KALLRÅVALLEN) (inventering 3/7 1982)
Bebyggelselämningar, sentida fäbodvall, inom ett ca 150×80 meter stort område (NÖ-SV), bestående av minst två grunder efter boningshus, minst två uthusgrunder, en stensatt källargrund, gropar och markröjda ytor.
De två grunderna efter boningshus, belägna i områdets centrala del, är ca 8×5 meter stora (NV-SÖ) och har ett spisröse i NV respektive SÖ delen, 2 respektive 2,5 meter i diameter och 0,4 meter höga. En har tegelrester och spishäll synlig i ytan. Bägge har källargrop i NV respektive SÖ.
Tidigare anteckningar: Ekonomisk karta 1956 (namn). Fornminneskartra ”Kalra Fäbodar” 1865 L. Landgren.
Broman: Glysisvallur, del 1, s. 180.
Källa: Riksantikvarieämbetet.
Kattskärsvallen
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för Kattskärsvallen
KATTSKÄRSVALLEN (inventering 1/7 1982)
Bebyggelselämningar, sentida f.d. fäbodvall, inom ett ca 100×90 meter stort område, bestående av en grund efter bostuga med källargrop, en uthusgrund? och markröjda ytor.
Grunden efter bostugan, belägen i områdets centrala del, är ca 9×5 meter stor (NNÖ-SSV) och försedd med spisröse i SSV, 2,5 meter i diameter och 0,5 meter högt. I dess NNÖ del finns en stensatt källargrop, 4×2 meter stor (VNV-ÖSÖ) och intill 0,5 meter djup ingång i VNV.
Uthusgrunden? förefaller vara försedd med uppfartsramp (eller grund efter bostuga med spisröse?)
I områdets V del finns en f.d. åkeryta.
En f.d. gångväg genomkorsar området (NÖ-SV)
Området är delvis beväxt med övervägande björk och gran.
Tidigare anteckningar: Broman: Glysisvallur, del 1, s. 180.
Källa: Riksantikvarieämbetet.
Kolarviksvallen
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för Kolarviksvallen
KOLARVIKSVALLEN
bebyggelselämningar, f.d. fäbod, sentida, inom ett 50×20 meter stort område (VSV-ÖNÖ) bestående av en husgrund 10×8 meter (NV-SÖ) med rest efter skorstensstock i V hörnet, samt 2 källargrunder. Området är beväxt med barrskog.
F.d. fäbodvall enligt uppgift av Dagny och Erik Westner, Hölick.
Kolarviksvallen enligt uppgift av K. Larsson, Domänverket.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Krankråvallen
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för Krankråvallen
KRANKRÅVALLEN (inventering 1/10 1982)
Bebyggelselämningar efter f.d fäbodar, inom ett ca 100×50 meter stort område (NV-SÖ), bestående av 2 bostugegrunder och minst 3 uthusgrunder samt markröjda ytor.
Bostugegrunderna, belägna i områdets centrala del, är 5×5 meter stora (NÖ-SV) och försedda med ett spisröse i N respektive Ö hörnet, 2 respektive 2,5 meter i diameter och 0,4 respektive 0,5 meter höga. Bägge har en grund efter källare i SV delen, 5×2,5 meter stort och 1,5 meter djup, med stensatta väggar. Vid en av grunderna kan en grund efter trappa iakttagas, 1,5 meter stor belägen i Ö.
Uthusgrunderna är belägna i områdets SV hälft och kan skönjas i form av enstaka grundstenar.
Tidigare anteckningar: Topografiska Kårens karta ur Norrlands Försvar, årsskrift 1942, s. 94.
Källa: Riksantikvarieämbetet.
Mörtnorsvallen
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för Mörtnorsvallen
MÖRTNORSVALLEN (inventering 29/7 1982)
Bebyggelselämningar efter fäbodvall, inom ett ca 100×40-60 meter stort område (Ö-V), bestående av 2 bostugegrunder, 2 jordkällargrunder, minst 1 uthusgrund och markröjda ytor.
Bostugegrunderna, belägna i områdets centrala del, är ca 8×4 meter stora (Ö-V) respektive (N-S). En av grunderna är osäker. Bägge har spisgrund i Ö respektive V, 1,5-2 meter i diameter, 0,3-0,5 meter höga. I V respektive N delen grop efter jordkällare?
I områdets S del finns två inrasade jordkällare.
Området är kraftigt överväxt med gräs, brännässlor och halvstora buskar mm., vilket avsevärt försvårar besiktning.
Enligt Broman, fäbodställe för ”Sylstad” (Sylta?)
Tidigare kommentarer: O. J. Broman, Glysisvallur, del 1, s. 180.
Norra Rogstada, Illustrata, Rogsta 1928, T. Berglund, s. 123.
Källa: Riksantikvarieämbetet.
Norrvallen
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för Norrvallen
NORRVALLEN (inventering 20/5 1982)
Bebyggelselämningar, f.d. fäbodvall, inom ett ca 120×20-50 meter stort område, bestående av röjningsrösen, osäkra bebyggelselämningar och f.d. markröjda ytor.
I områdets SV del finns en fritidsstuga. Inom området finns sentida täktgropar. I S begränsas området av en bäck. Området genomkorsas av en körväg (f.d. banvall) (N-S)
Källa: Riksantikvarieämbetet.
Snokenvallen
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för Snokenvallen med bifogad skiss nedan.
SNOKEN (inventering 21/8 1982)
Bebyggelselämningar efter fäbodvall, inom ett ca 230×50 meter stort område (NÖ-SV), bestående av en grund efter bostuga, en uthusgrund, en jordkällare, en grop och markröjda ytor.
Bostugegrunden, belägen i områdets centrala del, är ca 6×4 meter stor (N-S) och försedd med ett kraftigt spisröse i N, kvadratiskt, 2 meter stort, 0,5 meter högt.
Tidigare anteckningar: Berglund, T. Norra Rogstada Illustrata, s. 123.
Källa: Riksantikvarieämbetet.
Sydbovallen
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för Sydbovallen
SYDBODVALLEN
Bebyggelselämningar, f.d. fäbod, sentida, inom ett 30×20 meter stort område (ÖNÖ-VSV), bestående av 2 husgrunder, 9×5 meter (NV-SÖ) med rest efter skorstensstock och källare i SÖ delen, respektive ca 8×5 meter (NV-SÖ) med rest efter skorstensstock i Ö hörnet.
Området är beväxt med planterad tall.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Tjärnvallen
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket platsen för Tjärnvallen
TJÄRNVALLEN (inventering 20/5 1982)
Bebyggelselämningar, f.d fäbod, sentida, inom ett ca 50×50 meter stort område (N-S), bestående av tre grunder efter boningshus med källargrop, tre uthusgrunder och markröjda ytor.
Grunderna efter boningshusen är belägna i områdets N del på rad och är ca 8×6 meter stora (NV-SÖ), har spisröse i SÖ delen, 2-3 meter i diameter, 0,4-0,6 meter höga samt är försedda med källargrop, stensatt, 6×2 meter stor (NÖ-SV), 0,3-0,5 meter djup i NV delen.
Uthusgrunderna, belägna i områdets S del, förefaller vara ca 8×7 meter stora (NV-SÖ) och är försedda med uppfartsramp i NV.
- Wallström, Sågtäkten, har enligt egen uppgift med sin metalldetektor hittat en ettöring från 1878 på platsen.
Övergavs för ca 50-60 år sedan enligt ortsbefolkningen.
Källa: Riksantikvarieämbetet.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Tillbaka till toppen
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62