Dellenportalen vill lyfta fram ett månghundraårigt kulturarv. Våra Fäbodar. Vi gör det genom att sammanställa uppgifter från tidningar, böcker, hembygdsförs fäbodskildringar, privatpersoners berättelser och från olika arkiv.
Under rubriken Fäbodväsendet kan du se filmer från fäbodar och läsa mer om hur andra beskriver vårt kulturarv.
Se fäbodar på Järvsö Hälsingebilder.
Som ett led i vår dokumentation av fäbodkulturen har nu turen kommit till Järvsö och Järvsö Hembygdsförening i Ljusdals kommun och deras analys av sitt fäbodväsende.
Genom att digitalisera våra fäbodar, får många fler möjlighet att lära känna vårt kulturarv.
Den här sammanställningen är långt ifrån färdig. Den ska närmast ses som ett underlag att bygga vidare på. Det saknas bl. a. uppgifter om vilka ägarna var/är på de olika vallarna och kanske har även uppgifter blivit felaktiga. Detta hoppas vi få hjälp med av någon som vet hur det hela ligger till. Vi hoppas även få fler berättelser och fler bilder från kanske fler vallar.
Mejladressen till oss hittar du längst ner på sidan.
Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om du anger dellenportalen. se som källa. Tycker du dessutom att det är värt något är en liten gåva till Dellenportalens BG 6408-619 968 508 mycket välkommen. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Här behöver vi hjälp med namn och uppgifter på fler fäbodvallar
Innehåll
* Andersvallen
* Blacksåsvallen
* Bleket
* Bondarvsvallen
* Gluggvallen
* Grövje nedre
* Gullvall
* Gummervallen
* Harsens fäbod
* Högvallen
* Hörbodvallen
* Kalvsvallen
* Lillvallen
* Ljusvallen
* Nyskogen
* Nyvallen
* Pervallen
* Piparvallen
* Prästvallen
* Stensvallen
* Skalsvallen
* Simesvallen
* Stavsätravallen
* Stensjövallen
* Svartvallen
* Svedbovallen
* Södervallen
* Östervall
* Övervallen
* Namnlösa fäbodvallar
Fäbodvallar i Järvsö
Vykort ur egen samling
Andersvallen
Blacksåsvallen
Bleket (troligen)
Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbod
BLEKET (troligen)
Lämningar efter fäbod, 35×15-25 meter (NV-SÖ), bestående av 1 husgrund, 1 grund efter lada, 1 jordkällare, 1 brunn och 1 stående byggnad. Husgrunden är 14×10 meter (NÖ-SV), begränsad ställvis av syllstenar, 0,4 meter stora. Spisröse, 2 meter i diameter och 0,7 meter högt, uppbyggt av natursten och tegel. Grunden är svår att se pga. tät vegetation. Grund efter lada, 12×4,5 meter (NNÖ-SSV) och 0,2 meter hög, begränsad av 0,2-0,4 meter stora styllstenar. Jordkällare, 7,5×6,5 meter (NNÖ-SSV) och 1,3 meter hög. Ingång i SSV. Källarens innermått, 3×3 meter och 1,4 meter hög, valvat tak. Källargrunden är nedgrävd, 0,7 meter. Brunn, 0,5 meter i diameter och 1 meter djup. Kring kanten, 0,2-0,3 meter stora stenar. Till synes torrlagd. Inom fäboden finns en stående byggnad, som ej är i bruk, är förfallen.
Fäboden Bleket anlades på 1700-talet av soldat Hans Persson-Holm från Öje.
SKRIFTLIG KÄLLA, PUBLIKATION: Renström, A. och Renström, G. 1995. Inventering av fäbodar i Ljusdals kommun, del 2, Järvsö socken. s. 68. stencil.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Bondarvsvallen
Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall
BONDARVSVALLEN
HÖR TILL FASTIGHET: Grönås m.fl.
Bebyggelselämningar, sentida, f.d. fäbodvall, inom ett 75×25 meter stort område (NV-SÖ), bestående av 3 synliga raserade källargrunder, de två NV:e, med sammanhängande skorstensstockar, har utgjort grunder för byggnader.
Området är glest blandskogsväxt och ställvis överväxt med hallonbuskar.
Benäms BONDALSVALLEN av Broman.
TIDIGARE ANTECKNINGAR:
Bromans Glysisvallur, del 1, Uppsala 1911-1949, s. 286.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Gluggvallen
Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall
GLUGGVALLEN
Lämningar efter fäbod, 70×70 meter, bestående av 1 husgrund, 1 spisröse, minst 4 röjningsrösen och 2 stående byggnader.
Husgrund, 12×9 meter (N-S), begränsad ställvis av syllsten. Spisröse 3×2 meter och 0,4 meter högt av natursten och tegel. I grunden finns en källargrop, 3×2 meter (Ö-V) och 0,8 meter djup, gropen är kallmurad. Spisröse, 3 meter i diameter och 0,5 meter högt. Vid spisröset finns en järnspis. Röjningsrösena är 3-4 meter i diameter och 0,3-0,5 meter höga. De stående byggnaderna brukas som jaktstugor.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Nedre Grövje
Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall
NEDRE GRÖVJE
HÖR TILL FASTIGHET: Kalv 65
Bebyggelselämningar, sentida, inom ett 60×25 meter stort område (NNÖ-SSV), bestående av 1 raserad enkelstuga i timmer, 8×5 meter stor och 1 tunnvälvd källare.
Området utgörs av igenväxande hagmark.
Enligt uppgift av Fred Persson, Mörkas, f.d. ägare av området, skall platsen ha utgjort ett slags fäbodställe.
KOMMENTAR:
Övre och Nedre Grövje omkastade på ekonomiska kartan, enligt Fred Persson, Mörkas.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Gullvall
Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall
GULLVALL
Bebyggelselämning, sentida, f.d. fäbodvall. I området är en raserad timmerbyggnad, 5×4 meter stor, med rest efter skorstensstock av gråsten och tegel i NÖ gaveln. Långväggarna har bestått av 1 meter högt stående, kluvet timmer, SV gaveln, med ingången, av liggande rundtimmer. Utefter långsidorna är uppkastade jordvallar.
Beväxt med två granar samt något lövsly. Omedelbart 30 grader om ovanstående är en urgrävning, 3,5×3,5 meter stor och 0,5 meter djup, delvis stenskodd kring kanterna. Rest efter källare eller annan byggnad.
VSV om byggnadslämningen och fram till stig är en röjd yta, ca 10×10 meter stor.
I omgivningen kan flera byggnader ha stått.
S-SV om ovanstående är V-sluttande, något sank moränmark med igenväxande barrskog och belamrat med gamla avverkningsrester.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Gummervallen
Bilden visar västsidan av ”Ersk-Nilsas” fäbodstuga på Gunnervallen i Järvsö. Bilden visar stugans åldriga uthus jämte del av ”tjipen”, (koksta´n). Foto: Dan Åkerblom 26 juli 1959.
Bild ur Hälsingerunor 1971.
Harsens fäbod
Tre vykort från Harsens fäbod ur egensamling
Vid ”Ol-Jons stuga på Harsavallens storvall i Järvsö ligger täppan ohägnad med Gulsparre, Dahlia, Stormhatt och ”Jakobsstege”. I fönstren blommar Petunia. Foto 15/8 1940.
Bild ur Hälsingerunor 1971.
Den s k ”Västvallens stugor” har rymligt tomtutrymme. Omkring täppan behövs dock ett stängsel mot lystna djurs mular. Vid Bergmans stuga på Harsavallen i Järvsö Foto 15/8 1940.
Bild ur Hälsingerunor 1971.
Högvallen (troligen)
Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall
HÖGVALLEN (troligen)
Lämningar efter fäbod, 80×75 meter (NNV-SSÖ), bestående av 2 husgrunder, 1 jordkällare och 2 spisrösen.
Husgrunderna är 11×8-9 meter (N-S), begränsad av vallar 0,5-1 meter och 0,1-0,3 meter höga. Spisrösena är 2-2,5×1,5-2 meter och 0,7- 0,9 meter höga, av natursten. Husgrunderna har källargropar, 4-5×3,5-5 meter och 0,7 meter djupa. Jordkällare, 6 meter i diameter och 1,4 meter hög. Innermått, 4×2 meter (ÖNÖ-VSV), har valvat tak. Spisrösena är 3 meter i diameter och 0,5-1 meter höga, av natursten och tegel. Inga synliga grundstenar vid spisrösena.
Högvallen nämns första gången i tingsprotokoll från 1620.
SKRIFTLIG KÄLLA, PUBLIKATION: Renström, A. och Renström, G. 1995. Inventering av fäbodar i Ljusdals kommun, del 2, Järvsö socken. s. 38. stencil.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Hörbodvallen
Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall
HÖRBODVALLEN
Fäbod, Hörbodvallen. Inom det ca 200×180 meter (N-S), bestående av en stuga, en källargrund och några odlingsrösen.
Stugan finns på vallrutan. Källargrund, 4×2 meter och ca 1 meter djup med ingång åt NÖ är belägen 12 meter NNÖ om stugan. Några odlingsrösen finns ca 20 meter V om stugan. Vallen ligger på Ö och V sidan av en grusväg, tidigare en vallstig. Fäboden är enligt historiska kartor aktiv år 1922. (RAÄ dnr 3.4.2-3416-2015)
ANTIKVARISK KOMMENTAR: Befintlig stuga på vallen vilket styrker bedömningen övrig kulturhistorisk lämning. (RAÄ dnr 3.4.2-3416-2015)
TRADITION: År 1825 hade bönder från Karsjö, Sörby, Nybo, Tå, Bondarv och Älvsätra del i vallen enligt storskifteskarta.
1883 delades ”Hårbovallens Fäbodeskog” upp mellan delägarna i ovan nämnda byar samt Löräng. Generalstabskartan 1915 visar 3 stugor på vallen.
Enligt historiska kartor kallas vallen ”Horbovallen” 1726, ”Hederbovallen” 1777, ”Hörbuvallen” och ”Härbo Walln” 1822, ”Hederbovallen” och ”Härbovallen” 1825, ”Härbovallen” och ”Hårbo-Wallen” 1876, ”Håsbovallen” 1876 och ”Hederbovallen” 1890. (RAÄ dnr 3.4.2-3416-2015) Historiska kartor och fotografier visar att vallen är i bruk 1922.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Kalvsvallen
Kartbild framtagen av Tore Dahlin
När du ser den här skylten då är du framme vid Kalvsvallen. Foto Tore Dahlin
Inbäddad i lummig storskog ligger Kalvsvallen. Foto Tore Dahlin
Kalvsvallen? Möjligen är den här bilden från en annan fäbod, vilken? hjälp oss om du vet
Foto Tore Dahlin
Kalvsvallen. Foto Tore Dahlin
Snart har naturen tagit tillbaka både stigar och skyltar. Foto Tore Dahlin.
Lillvallen (troligen)
Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall
LILLVALLEN (troligen)
Lämningar efter fäbod, 40×15-25 meter (NV-SÖ), bestående av 3 husgrunder, resterna efter minst 3 husgrunder och 2 röjningsrösen. Husgrunderna är 6-12×5-8 meter, begränsade av syllstenar, 0,2-0,3 meter stora. Spisrösena är 3 meter i diameter och 0,5-0,7 meter höga, av natursten. Husgrunderna har källargropar, 3×1,5-3 meter och 0,5-1 meter djupa, av natursten, 0,4-0,8 meter stora. Det finns lämningar efter minst ytterligare 3 grunder, i form av grundstenar och spisrösen, dessa är skadade av markberedning, är svåra att se och avgränsa. Röjningsrösena är 3×2 meter och 3 meter i diameter och 0,5 meter höga.
Troligen Lillvallen som anlades mellan 1798 och 1827, när Svedvallen delades i Storvallen och Lillvallen.
SKRIFTLIG KÄLLA, PUBLIKATION: Renström, A. och Renström, G. 1995. Inventering av fäbodar i Ljusdals kommun, del 2, Järvsö socken. s. 50. stencil.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Ljusvallen
Nyskogen
Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall
NYSKOGEN (inventering 10/10 1980)
HÖR TILL FASTIGHET: Ede m.fl.
Bebyggelselämningar, sentida, f.d. fäbodvall.
I området är en raserad lada. Området kring ladan utgöres av en öppen skogsglänta omgiven av blandskog.
Enligt uppgift av Jonas Olsson, Lappmyran, skall åtminstone två byggnader funnits på platsen.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Nyvallen
Plantering i fönsterlåda har nått även fäbodarna. Denna bild är från ”Marskusas” stuga
på Nyvallen i Järvsö. Foto: 1968. Bild ur Hälsingerunor 1971.
Pervallen
Pervallen. Foto Tore Dahlin
Piparvallen
Piparvallen. Kartbilden utlånad av Tore Dahlin
Piparvallen. Bilden utlånad av Tore Dahlin
Portalen till Piparvallen. Bilden utlånad av Tore Dahlin
Piparvallen. Bilden utlånad av Tore Dahlin
Piparvallen. Bilden utlånad av Tore Dahlin
Piparvallen. Bilden utlånad av Tore Dahlin
Piparvallen. Bilden utlånad av Tore Dahlin
Piparvallen. Bilden utlånad av Tore Dahlin
Piparvallen. Bilden utlånad av Tore Dahlin
Prästvallen
Karta framtagen av Tore Dahlin
*Tio vykort ur egen samling
Prästvallen, bild ur Tore Dahlins samling.
.
Prästvallen, bild ur Tore Dahlins samling.
Prästvallen, bild ur Tore Dahlins samling.
”För Gus skull” En film om bygdens son
Text och bilder ur HT den 19 juni 1982
Besökarna på Prästvallen jublade då Gus kom ut, utstyrd till bonddräng. Det var många som ville hälsa och få sig en kram av den kända artisten.
”För Gus skull” blev ett annorlunda besök på Prästvallen, Järvsö i torsdags. Ett filmteam från TV 1 kom på besök. Ett TV-program med och om Gus Dahlström spelas in just i Järvsö under denna vecka. Om nu någon inte visste det så är faktiskt Gus Dahlström född i Järvsö. Gus Dahlström, eller Gustav Adolf Dahlström föddes i gården Per-Jons i Nor, Järvsö. Han är drygt 75 år gammal, men har otrolig energi och arbetsglädje. Gus är för närvarande ledig från Vasa-teatern där han spelar mot bland annat Lasse Berghagen i ”Spanska flugan”. Den ledigheten innebär att Gus har tid att medverka i en film om sig själv. Regissör är den inte obekante Mille Schmidt.
Tore som bor på Prästvallen med sina djur under sommaren, sitter på ljugarbänken tillsammans med Gus Dahlström och Lasse Berghagen och samtalar. Så småningom kan Tore se sig själv i TV i den film som spelas in denna vecka i Järvsö med omnejd.
Det är inte ofta en cowboy har trampat Prästvallens mark. Men nu har det skett. Och det är förevigat och kommer att visas i TV.
En lång arbetsdag är slut. Gus och hans hustru Astrid åker nu tillbaka till Järvsö. Sedan all inspelning är över väntar semestern som paret tillbringar i Järvsö som vanligt.
Se Gus Dahlström i SVT öppet arkiv.
Gus Dahlströms familj i gården Maskinistens, Kasernvägen 5, i Nor, Järvsö
Far. Olof Jonsson Dahlström född 1854 i Östmark Värmland. Sågverksbokhållare
Mor. Gift 1884 med Anna Jakobsdotter född 1867 i Sunne, Jämtland
Barn:
Johanna Olivia Augustina 1867
Berta Lovisa 1898
Johan Arvid 1900
Olof Anselm 1904
Gustav Adolf 6/11 1906 skådespelare gift 13/5 1953. Död 25/12 1989.
Se Gus i filmen Muckarvisa från 1946 som den dragspelande 91:an Karlsson
Karta över Stafsätravallen från 1640, utlånad av Anna Peters
Karta över Stafsätravallen från 1742 utlånad av Anna Peters
Kartbild över Stavsätra. Den blå linjen är Stavsätrabäcken och prickar är överlägg från kartan från 1742. Det röda är dåvarande vägen. Prickar är husen.
Den informativa kartbilden är utlånad av Anna Peters.
I Stavsäters by ha alla sin fäbodvall på samma ställe, men de ha var sin avskild vall där.
Förr i tiden hade de byfogde i Stavsäter och när han sade till skulle alla vara färdiga att ge sig iväg till fäboden. På en viss, av honom bestämd dag skulle de dit.
I fäbodvallen finns eller har funnits en ”frälsarebild”, av Kristus på korset, cirka 1⁄2 meter hög. En granne i byn hade dödat en annan, varefter han rymde till skogs. Där höll han till i 7 år. ”Då hade domen föfulli.” I ”vallstugan”, där mordet begicks uppsattes frälsarebilden av en som gått i bildhuggarlära (eller var det mördaren själv?).
Källa:
Ljusdalsbygdens Museum, av Owe Norberg.
Vykort från Stafsäter med gården Jenses, utlånad av Anna Peters.
På bilden ser vi den anordningen man tog upp vatten med ur den djupa brunnen.
Jag vet inte vad anordningen kallas i Järvsö, men i Delsbo kallas den för Brunnssvängel, andra namn är Vågbrunn, Stolpvind och Brunnstrana, som troligen är det vanligaste namnet.
Stavsätravallen, bild utlånad av Anna Peters. Foto: Troligen Annas far, Post-Arvid Jonsson
Stavsätravallen, bild utlånad av Anna Peters. Foto: Troligen Annas far, Post-Arvid Jonsson
Stavsätra, bild utlånad av Anna Peters
Ett exemplar av den mycket sällsynta Nötkråkan sköts hösten 1920 vid Stavsätravallen inom Järvsö socken. Källa: Runeberg
Stensvallen
Skalsvallen
Bild från Skalsvallen ur egen samling
Simesvallen
Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall
SIMESVALLEN
HÖR TILL FASTIGHET: Kramsta 63
Bebyggelselämningar, sentida, f.d. fäbodvall, inom ett 50×30 meter stort områdde (N-S), bestående av 1 husgrund, 11×5 meter stor med rester efter skorstensstock och ingrävd källare, 1 stenskodd brunn, ca 3 meter djup ned till vattenytan, 1 källargrund samt tre terrasseringar, ca 4×4-5×5 meter stora, vilka kan ha utgjort grunder för ytterligare byggnader.
Området utgörs av hagmarksgläntor och grov barrskog.
TIDIGARE ANTECKNINGAR:
Bromans Glysisvallur, del 1, Uppsala 1911-1949, s. 285
Källa: Riksantikvarieämbetet
Stensjövallen
Svartvallen
Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall
SVARTVALLEN
HÖR TILL FASTIGHET: Karsjö m.fl.
Bebyggelselämningar, sentida, f.d. fäbodvall, inom ett 100×20-40 meter stort område (NNV-SSÖ), bestående av 3 husgrunder, 7×6-10×5 meter stora, alle med rester efter skorstensstockar, 1 raserad källare samt röjningsrösen och korta stenmurar.
Området är barrskogsbeväxt, SSÖ:e delen utgörs av gammalt hygge.
TIDIGARE ANTECKNINGAR:
Bromans Glysisvallur, del 1, Uppsala 1911-1949, s. 285
Källa: Riksantikvarieämbetet
Svedbovallen
Vykort ur egen samling
En levande fäbodvall med en egen hemsida www.svedbovallen.se
Tre vykort från Svedbovallen ur egen samling
Björnmossemattan är en god torkmatta, som här ligger framför trappan vid ”Nygårds” stuga på Svedbovallen i Järvsö. Foto 15/8 1940. Bild ur Hälsingerunor 1971.
Södervallen
Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall
SÖDERVALLEN
HÖR TILL FASTIGHET: Karsjö m.fl.
Bebyggelselämningar, sentida, f.d. fäbodvall, inom ett 120×20-50 meter stort område (ÖNÖ-VSV), bestående av 2 husgrunder, 5×4 meter stort respektive 9×5 meter stort, den senare med rest efter skorstensstock och inbyggd källare och 2 raserade tunnvälvda källare, den VSV:e källaren kan tillsammans med en intilliggande kort stenmur ha utgjort en grund för byggnad.
Området är överväxt med hallonbuskar.
TIDIGARE ANTECKNINGAR:
Bromans Glysisvallur, del 1, Uppsala 1911-1949, s. 285
Källa: Riksantikvarieämbetet
Östervall
Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall
ÖSTVALL ELLER ÖSTERVALLEN
HÖR TILL FASTIGHET: Sanna 32 A
Bebyggelselämningar, sentida, f.d. fäbodvall, bestående av 1 husgrund, 4×4 meter stor med rest efter skorstensstock och rester efter rundvirke kring kanterna. I anslutning till husgrunden finns oklara lämningar, vilka kan utgöra ytterligare husgrunder.
I området finns ett flertal gamla kraftiga stubbar, kapade 0,5-1 meter ovan marken.
I J:son Hanzén omnämner 1943 rester efter timmer och tegel, en grund brunn och tre källargropar i området som benämns Östvall.
TIDIGARE KOMMENTARER: Hanzén, J. J:son, 1943; Järvsögårdars folk, s. 53
Källa: Riksantikvarieämbetet
Övervallen i Färila
Namnlösa fäbodvallar
Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall
NAMNLÖS
Lämningar efter fäbod, 70×25 meter (NV-SÖ), bestående av 3 källargrunder. Källargrunderna är 4×3-6×5 meter och 0,5-1 meter djupa, av kallmurad natursten, 0,2-0,5 meter stora. Två av grunderna är uppbyggda mot markfasta block.
ANTIKVARISK KOMMENTAR: Det finns inga äldre historiska kartor över området. Grunderna har ålderdomlig karaktär.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbodvall
NAMNLÖS
Bebyggelselämning efter fäbod, bestående av 1 husgrund. Husgrunden är 6×6 meter och 0,2-0,3 meter hög, begränsad av natursten och tuktade stenblock, 0,3-0,5 meter stora. I NÖ delen ett spisröse, 2 meter i diameter och 0,5 meter hög, av tegel. I grundens S halva finns en jordkällare, rektangulär, 4×3 meter (Ö-V) och 1,5 meter djup, av kallmurad natursten, 0,3-0,5 meter stora.
PLATSEN ÄR SKYLTAD: Pellpers buagård.
ANTIKVARISK KOMMENTAR: Har bedömts som övrig kulturhistorisk lämning då spisröset är uppbyggt av tegel och ger ett sentida intryck. Fäbod enligt 2002 års inventering. Vid besiktningstillfället 2011 har inte denna uppgift bekräftas genom annat arkivmaterial.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan, och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78 Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Tillbaka till toppen
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62
Jag släktforskar på min morfars släkt i Järvsö. 1791 bor familjen i Bondarv 3 och man har fäbod i Stafsäter. Kan den första namnlösa fäboden vara den? Själva Stafsäter ligger för avsides. tycker jag.
Byn Bondarv hade tydligen del i flera fäbodar.
Hej Kerstin!
Det här var för svåra frågor för mig. Här måste någon järvsöbo eller någon i gruppen fäbodar på facebook kunna hjälpa dig.
Lycka till, Åke Nätterö
Hej!
Om du syftar på kartan till den första namnlösa fäboden så finns ”Stafsäter” inte med på den. Det du ska leta efter är Stavsätra, för det var där Bondarv 3 hade sin fäbod. Stavsätra finns av någon anledning inte med bland fäbodvallarna, kanske för att den längre tillbaka tillhörde (och fick sitt namn från) Stavsäter i Ljusdal? På kartan till Hörbodvallen finns Stavsätra med. Själva fäbodbebyggelsen finns inte kvar, men bystrukturen följer till stor del gamla kartor från 1600-talet och framåt. Vet inte om du kan se min e-post, men du är välkommen att höra av dig om du vill. Jag har en hel del information, om än långt ifrån ”allt” 😉
Hälsningar
Anna Peters
Hej Anna!
Tack för att du berättar om Stavsätravallen som var helt obekant för mig. Har googlat och fick då fram bara en enda uppgift om vallen, så har du uppgifter att bidra med blir jag jätteglad.
Hälsningar, Åke Nätterö
Hej
Jag kanske ska svara via en mailadress då, så att jag kan skicka några filer? Antar att du kan välja att inte offentliggöra detta meddelande?
Hälsningar Anna
Anna du kan skicka till ake.nattero@gmail.com
Hej.
Söker en fäbodvall för levande kulturbrukande med fjällnära kor och får i området kring Harsa eller Järvsö. Ej alltför långt bort från där vi bor.
Driver för närvarande ett kulturarvsprojekt med utrotningshotade lantraser och Hälsingegårdar som kulturarv i byn Långhed, Alfta.
Önskar starta ett fäbod skogsbete och utveckla fäbodvallen som tex. Svedbovallen drivs idag.
Finns det tips på ett lämpligt ställe med tillgång till vatten och byggnader som fungerar samt lite mark, gärna i anslutning till andra fäbodvallar så tipsa gärna mig.
nina@ninae.se, 070 666 70 72. Önskar hyra eller köpa en sådan fastighet av personer som värnar om kulturarvets bevarande.
Har tittat på en fastighe på Prästvallen som är till salu men där är problem med vatten och nybyggda vindkraftverk som jag förstår samt att byggnader saknas för djur och att huset är för modernt renoverat. Jag har gjort filmer /dokumentär för SVT om Hälsingegårdar och böcker om lantraser och kulturarv.
http://www.halsingegarden.se
http://www.ninae.se
Hej Nina!
Tack för ditt trevliga mejl. Jag känner starkt för ditt engagemang och önskar jag omedelbart kunde hjälpa dig, men tyvärr är nog mina kontakter alltför begränsade för att vara dig till någon hjälp. I facebookgruppen ”Fäbodar i Hälsingland” med 500 medlemmar finns ett stort kunnande, har du du medlem där?, om inte kan det vara ett tips.
Jag ska ha dig i åtanke om jag får reda på något som jag tror kan passa dig. Vänligen Åke Nätterö
Fin hemsida om fäbodar i Järvsö! Jag besökte Kalvsvallen och Pervallen idag. Ett par av fotona från Kalvsvallen verkar felplacerade. Den med tre byggnader är helt klart från Pervallen. Den med gärdesgårdar tror jag inte heller är från Kalvsvallen.
Hej Håkan! Tack snälla du för att du rättar till när du ser att det blivit fel. Nu har jag flyttat bilden med tre stugor till Pervallen och den med gärdsgårdar har fått kommentar och frågetecken. Hälsningar Åke Nätterö