Dellenportalen vill lyfta fram ett månghundraårigt kulturarv. Våra Fäbodar. Vi gör det genom att sammanställa uppgifter från tidningar, böcker, Hembygdsföreningarnas fäbodskildringar, privatpersoners berättelser och från olika arkiv.
Under rubriken Fäbodväsendet kan du se filmer från fäbodar och läsa mer om hur andra beskriver vårt kulturarv.
Som ett led i vår dokumentation av fäbodkulturen har nu turen kommit till Ilsbo och Ilsbo Hembygdsförening i Nordanstigs kommun och deras analys av sitt fäbodväsende.
Framför allt vill vi digitalisera vår fäbodkultur, så att många fler får möjlighet att lära känna det som varit och det som är kvar av det kulturarv som många av oss vill värna om.
Den här sammanställningen är långt ifrån färdig utan ska närmast ses som ett underlag att bygga vidare på. Det saknas bl. a. uppgifter om vilka ägarna var/är på de olika vallarna och kanske har även uppgifter blivit felaktiga. Detta hoppas vi få hjälp med av någon som vet hur det hela ligger till. Vi hoppas även få fler berättelser och fler bilder från kanske fler vallar.
Mejladressen till oss hittar du längst ner på sidan.
Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om du anger dellenportalen. se som källa. Tycker du dessutom att det är värt något är en liten gåva till Dellenportalens BG 6408-619 968 508 mycket välkommen. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.
Se fäbodbilder på Ilsbo sockenbilder.
Namn som minner om när vi boförde är ortnamnet Tå, som betyder fägata
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Fäbodvallar i Ilsbo
Källa: Olof Broman Glysisvallur (1676-1749)
Nordanstig Bygd och Släktband, Medlemsblad 2012 Nr 2.
Av Hedvig Ohlsson
Socknen bebos av 20 rökar eller bönder i 5 byar
Hogland – 5 hemman – Fäboden 1/4 mil väster om byn
Berge – 6 hemman – Fäboden 1/4 mil norrut åt Harmånger
Sörby – 2 hemman – Byn har ingen fäbod.
Östanå – 3 hemman – Fäboden 1/4 mil i väster, Lill-Hästås kallad.
Västtjär – 5 hemman – Fäboden 1/4 mil i sydväst vid Bjärtsjön.
Bergbovallen
( se karta, klicka på namnet)
Se gamla bilder från Bergbovallen.
Bergbovallen, nu enbart en rastplats. Foto: Tore Dahlin
Bergbovallen. Foto: Tore Dahlin
Bergbovallen. Foto: Tore Dahlin
Bergbovallen. Foto: Tore Dahlin
Bergbovallen. Foto: Tore Dahlin
Bergbovallen. Foto: Tore Dahlin
Ett stycke från Gammelvallen ligger Grottan på Sniverberget
Läs om grottan och annat i sammanställningen Mellan Hästås och Västtjär.
Gammelvallen
Gammelvallen 85
Gammelvallen 95
Gammelvallen 97 och 99 i augusti 2017
Gammelvallen 1935. Troligen är flickan i hatt Marta Jonsson Norrbobyn, Bilden ägs av hennes dotter Ingegerd Nilsson
Boföring
Källa: Nordanstig Bygd och Släktband, Medlemsblad 2017 Nr 2.
En berättelse skriven av Berit Lööf
Boföringsdag – skedde den 10 juni på ”Svante dagen”.
Dagarna före den 10 juni var det mycket som skulle ordnas. Djuren i ladugården skulle ut och springa av sig lite innan boföringsdagen, det stängdes grindar och ”len” vid knuten så att de inte gav sig iväg så fick vi vara ute en stund, och nästa dag skedde samma procedur. Folk från ”oppeänga” brukade också komma för att hälsa på korna och där var även hon som skulle vara bopiga med, hon gick för det mesta barfota, hon hade stora fotknölar så att inga skor passade henne. Tidigt på morgonen den 10 juni packades en hästvagn med hö och annat foder till korna och en annan vagn med mjölkflaskor och tillbehör såsom sängkläder, rena gardiner till stugan och lite husgeråd m.m.
Brita kom tidigt till Norrberget, för att gå före och locka på korna så att de inte sprang så mycket åt sidan. ”Jonosch-Sven” och Hilma brukade passa sin gård och ”Jankens” Hulda och Hilda hjälpte till vid sin gård. Bara man kom in i skogen vid ”snåra” fanns en stig som var väl upptrampad förut så gick det bra.
Vi som var barn fick gå sist och se till att alla var med, och vi var utrustade med ris att köra på korna med, och det var aldrig fråga om att vi skulle gå med. En av hästvagnarna skulle stanna och lasta på Britas grejor i ”Oppiänga”, hon brukade inte fara ner till byn under hela sommaren, så det var ganska mycket, bl. a. ”Brita Balsaminer” i några krukor som hon hade satt, och så skulle hon ha sin cykel med sig.
I Norränge var det bråttom, för alla ”korejen” skulle tas bort för att sättas upp på vallen, det var noga, så att alla fick sina ”rejen”. ”Pysen” skulle också vara i ordning så att man kunde värma vatten i en liten järngryta att elda under varje gång det skulle mjölkas, först lite ljummet vatten till spenarna och sen att diska mjölkstävan och silen. Inne i stugan skulle det städas och läggas in rena trasmattor och rena gardiner skulle sättas upp. Sen kokades det kaffe i den trebenta kaffepannan i öppenspisen, och hembakat rågsiktskaka med smör och ”gammelost” som mor Anna hade gjort.
Man försökte att styra med korna så de gick ofta ”sint” på sommaren, så att de inte skulle bli för jobbigt med mjölkningen för Brita. Så den ost som gjordes var redan färdig vid ”boföringen”. P.S. den låg i en träbytta som skulle tvättas varje dag och saltas och så lade man enris ovanpå osten för att förhindra att det kom in ”ohyra” på den t.ex. spyflugor, och den förvarades i källaren eller mjölkkammaren.
Hemma i Norrberge var det stor oordning de här dagarna, ”fejset” skulle skuras och vädras. Ibland var inte ”fejset” tomt av djur, det hände att någon ko skulle kalva och det kunde vara en kalv som stod kvar eller en tjur som skulle ”lösas” på byns ”oxnakor” för 10 kr. Men om ingen ko blev dräktig fick dom komma igen för samma ”peng”. Vi som var barn brukade sitta på diskbänken och kika för ”oxbåset” var alldeles utanför fönstret. Pappa varnade oss att vara tysta och stilla så vi inte störde oxen för han kunde bli irriterad. Vi tyckte att det där var spännande, men kunde inte förstå varför rumpan på kon skulle upp? Vi fick aldrig någon förklaring till det. (förrän vi fick reda på det själv…). När fejset hade skurats så det luktade rent brukade vi ha lekstuga i båsarna.
I samband med ”boföringen” så gjordes riktig sommarstädning så då flyttades det ut till mjölkkammaren med matlagning och sånt, och det lades tidningspapper på spisen i köket och ställdes dit en vas med björklöv. Det var inte så praktiskt egentligen, för man fick bära vatten både in och ut, men de skulle vara så ända tills korna kom hem på hösten. Uppe i fäboden gick det nog bra, mjölken hämtades varje morgon med häst och vagn. Erik ”oppiänga”, Erik Svensson och Erik i Norrberge, och på senare år även ”Klockar-Erik”. Man lämnade mjölkflaskorna på en mjölkpall i ”Besbacken” som mjölkbilen kom och hämtade och körde till mejeriet…
Ibland hälsade vi på hos Brita på vallen, det tyckte vi var roligt så vi stannade över hos henne. Anna-Lisa, min lilla syster, var Britas ögonsten och vi stannade ibland flera dagar på vallen. En kväll grinade Anna-Lisa så Olle, vår bror, fick komma upp för att hämta oss och då fastnade hon med foten i cykelhjulet och Olle blev så rädd att han grinade också, för han var så rädd om oss…
En gång när Anna-Lisa och jag var på vallen, kom det två bekanta karlar till Brita som ville gå till Granås, så då gick vi genom skogen, en av karlarna bar Anna-Lisa på ryggen. Där på vallen spelades och dansades det i en stuga, så det blev ganska sent på natten innan vi kom tillbaka till Gammelvallen.
Märta och Gunnar (Erik och Englas barn) var också på vallen så vi lekte med dom på dan vid den gamla dansbanan, som var nästan nedrasad. Lennart, Henry, Sven-Åke från ”Innegårn” var väl där också ibland. Vi lekte med kottar och gjorde ”fejs” och bås av pinnar, och små kottar som var grisar.
När jag var 15 år och Brita började bli gammal och tycktes inte orka med fäboden så bra, så då blev det min tur att ta vid. Jag var tillsammans med Brita några veckor på vallen och vi hjälptes åt att mjölka, men hon tyckte nog att det gick sakta i början, men det gick bra till slut…Pappa, ”Erik Norrberge” brukade titta efter bilspår när han körde mjölkturen, för att se om några bilar hade varit uppe på vallen.
Hyllning till Gammelvallen
Källa: Nordanstig Bygd och Släktband, Medlemsblad 2017 Nr 2.
Poesi av Stina Lundberg 1972
Jag drömde mig årtionden ja, sekler tillbaka när Gammelvallen stod uti blom.
När nöden det krävde för kaka och för strävan ej skulle bli tom. Mina tankar går till de första människorna, som här börjar odla sin mark. De hör väl utan tvivel till dom största, de hade mod i barmen och en vilja stark.
För min blick kan jag se dem av mödan sliten och böjd. Men jag tror ändå, att när kvällen kom med vila och ro deras blickar lyftes mot himlens höjd. De visste inget om lyx och välfärd och överflöd. Vad mest de kände var säkert nöd. De tänkte på egen härd och med knäppta händer då åto sitt torra bröd. Men Friden och lyckan som vi tappat bort fanns ändå med på deras lott.
I generationer och somrar har här vallats kor, år efter år. Och fäbodstintan hon trivdes i daggvåta gräset. Hon sprang med barfota tår. I tidig stund med solen hon uppe var, då hörde hon göken och Gammelvallen var underbar. Hon kunde då se de blånande bergen och skogen, som står där så grön. Den av skaparen har fått färgen, tillika ängen så skön. Så ut till fejset och korna och stöket, till saftiga gräset korna skulle ut. Och lillkalven ut på första försöket, han buade som sin salut. Sen korna har vallats till skogen och myren, så börjar de dagliga bestyren. Ystas skall osten och messmöret kokas och smöret kärnas. Och aldrig man hörde: I maten finns gift, och ändå gingo kossorna i skogen på vift. Miljöförstöring och oren luft, var då ett okänt begrepp. Hur har vi nutida människor förvaltat vårt arv? Har vi mist förstånd och vett?
Så led det mot kvällen och långt bort i fjärran, hörs skällkons dingeli-dång. Nu bär det hemåt, snart är dom i fejset och mjölken spelar så muntert i stävan, allt under stintans hurtfriska sång. Snart dagen är förliden och solen sakta dalar i väst, men rofylld är tiden och fäbodstintan vid vallen blir fäst. Hon är ej ensam, ty stugorna de äro flera, men sorgligt nog … finns inga stintor på vallen mera.
Må dikten bli en hyllning till Gammelvallen den kära. Den minner oss mycket om svunna dar. En hyllning till dem som här har levat naturen så nära och denna platsen brukat har.
När nu sommaren står i sin fägring, då ser jag bakom allt en skapares hand. Och Gammelvallen med dess anor är såsom en hägring, kanske härjad av tidens tand.
Ty länge är det sedan brasan falnat uppå härden. Ej mer man hör skällornas glada sång. Men minnena de susa sakta uti träden som de vill säga: Det var en gång…
VISAN OM GAMMELVALLEN
I en glänta i skogen,
ja i storskogens famn
finns en pärla
med ett gammalt namn
I granen och i furn
går ett svagt litet sus
liksom i björken vid den
lilla bäckens brus.
Refr:
Till fiolens spel
och till jäntornas trall
går vi fler och fler
till vår kära Gammelvall
Då skogens knoppar svälla
och sommarn snart är här
vi alla börjar längta
för snart till valls det bär.
Ja först så går då pigan
med en korg på sin arm
och tänker på somrar
med glädje och med harm
Refr:
Till fiolens spel
och till jäntornas trall
går vi fler och fler
till vår kära Gammelvall
När lördags-kvällen kommer
allt är pyntat och klart
där borta på stigen
kommer kära vännen snart,
och så möts de båda i en
ljum sommarvind
och pojken smeker flickan
så ömt på hennes kind.
Refr:
Till fiolernas spel
och till jäntornas trall
går vi fler och fler
till vår kära Gammelvall.
Där utpå myren börjar
älvorna sin dans,
i Snifferbergs grottan
putsar trollen sin svans.
Ja snart är sommarn borta
ja tänk vad tiden går
och ur ögat torkar vi
en liten avskeds-tår
Refr:
Till fiolers spel
och till jäntors trall
går vi alla ner
från vår kära Gammelvall.
Melodi: Okänd från Ilsbo
Text: Bläst-Olle Skoglund Ilsbo, i juni 1983.
Avskrift, Greta Skoglund 2016.
Holbovallen
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R märket var Holbolvallen har legat
Holbovallen
Flack morän i anslutning till myrmarker, SV – V – NÖ
50 x 60 m (N-S) är ett tiotal spisrösen och tydliga fördjupningar efter byggnader. Den utprickade husgrunden avser en grund med kallmurad källare och spisröse. VNV om grunden är stockar från en nedtagen stuga staplade. Hela området börjar täckas av gran och björk.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Idsjön
Kartbild framtagen av Tore Dahlin
På den gamla kartan finns stugan vid Idsjön utsatt. Karta av Tore Dahlin
Stugan vid Idsjön ägdes av Erik Höglund i Östanå Ilsbo. Foto 2019 av Tore Dahlin
Idsjön 2019.Foto: Tore Dahlin
En gammal bild på Erik Höglund och ”Tapio” på väg för att hämta mjölk
Vallen ligger någon kilometer längre fram…
Bild från Tore Dahlin
Lill-Hästås
Kartbild utlånad av Tore Dahlin
Kartbild utlånad av Tore Dahlin
Lilla Hästås 555. F.d. ERIK HÖGLUNDS STUGA
Sommaren 2017. Lill-Hästås 557. F.D. BÄCKSTUGAN och Smens 558 i bakgrunden
Lill-Hästås. OKÄNDA PERSONER MED”BÄCKSTUGAN” TILL VÄNSTER OCH ”SMENS” STUGA TILL HÖGER. Bild ur Tore Dahlins arkiv.
MED ”OKÄND”, ERIK OCH GRETA BACKSTRÖM VID BÄCKGÅRDENS STUGA.
Bild ur Tore Dahlins samling.
Brunnen på vallen fotad av Tore Dahlin
Lill-Hästås. Smens stuga. Bild ur Tore Dahlins samling
”SMENS” SOMMARFÄJS, fotad av Tore Dahlin
Smens sommarfejs, fotat av Tore Dahlin
Smens stuga fotad av Tore Dahlin
SKIDÅKARE NERE FRÅN ”VÄSTOMSJÖN” ILSBO, SYSKONEN SVENSSON : MARGOT, SIGNHILD OCH GÖSTA. Bild ur Tore Dalins arkiv.
”SMENS” STUGA MED EDVARD ENGLUND,JENNY SUNDFORS, OKÄND OCH JOHN SUNDFORS SITTANDE PÅ BRON. Bilden utlånad av Tore Dahlin.
Nyvallen
Artur Sjökvists Foto: Tore Dahlin
Artur Sjökvists stuga. Stugan tillhör ”Flintgården”. Foto: Tore Dahlin
Artur Sjökvists stuga. Stugan tillhör ”Flintgården”. Foto: Tore Dahlin
Erik Sjöbergs hus (Lindses). Foto: Tore Dahlin
Erik Sjöbergs hus (Lindses). Foto: Tore Dahlin
Blanks, Nyvallen 393
Bernard Bergs, Nyvallen 395
Bernard Bergs hus. Foto Tore Dahlin
Bernard Bergs hus sommaren 2017. Nyvallen 395
Riksantikvarieämbetes karta med det gula R märket berättar följande.
Art: Dammanläggning
Fastighet: Västtjär o Baldra i Högs sn.
Terräng: Kraftig bäckravin i SÖ – sluttande skogsmark på S sidan
Tradition: Sprängd av f. ägaren efter tvist om priset på dammen vid försäljning av fastigheten.
Beskrivning:
Sentida dammanläggning bestående av vall för dammvattenhjul. Den djupa bäckfåran har spärrats av en kallmurad vall på vilken vilat timmerstolpar hopfogade med trädymlingar. Konstruktionen har sedan förstärkts med betong. Betong och timmervallen med bredd av ca 10 m är nu till största delen sönderbruten. Dennes höjd intill 3 m.
Ca 35 m om dammvallen finns en bäckfåra en liten stenlagd ränna för ett fall. Kallmurad ngt förstärkt med betong.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Kartbild utlånad av Tore Dahlin
Råbovallen markerad med ett gult R på Riksantikvarieämbetets karta.
Byggnaderna rivna när fäboddriften upphörde i början av 1900-talet
Skylt uppsatt 1977 av Hälsingtuna hembygdsförening.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till toppen till Fäbodar i Forsa
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62