Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du söka vad du vill i det här dokument.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
* Skäftesvallen
* Trossnarven
Skäftesvallen
Karta från 1884
Ekokarta 1958. Här ligger Skäftesvallen.
Om Skäftesvallen finns ingenting i 1600-tals jordeböcker eller från 1700-talet nämnt av Prosten Olof Broman, inte heller i handlingar från Storskiftet. Torde ha anlagts på 1820-talet
År 1827 gjordes en lantmäteriförrättning på Skäftesvallen av nämndeman Grip från Hassela. Inblandade var bönderna Mårten Mårtensson, Lars Larsson och Per Larsson från Brännås. Per Olsson, Erik Tillberg och Erik Jonsson från Nyåker, vidare Jan Olsson och Jan Johansson från Brättnigberg och Jan Larsson och Erika Brita Jonsson från Spångmyra. År 1822 hade ovan nämnda skriftligen sökt laga rätt till fäbodlägenhet och blivit tilldelade Skiftesvallen, 5,4mil norr om Bjuråkers kyrka.
År 1884 var ett sammanträde i Delsbo ting angående lag- och delningsrätt beträffande Skäftesvallen.
Det har funnits åtta stugor på vallen. År 1935 var fyra stugor i bruk. Pållasstugan är nu nedrasad. Där hade förr Brita Lindkvist Brink och Myr Anna Persson varit valljäntor.
Skäfesvallen. Väl iordninggjord stuga efter vandringsled. Gästbok finnes
En av de kvarvarande stugorna
Igenlagd brunn på Skäftesvallen
Lindbergsstugan köptes av Helmer Stillmark.
Ramsesstugans nuvarande (2008) ägare är Pentti Jonsson som håller stugan i gott skick. Där var Klöv Kersti Persson vallpiga förr i tiden.
Till Skäftesvallen hörde enligt 1884 års karta över fäbodskog också ett hemman på udden Hvitnäs i sjön Hvitvattnet (Lockjärv) som aldrig kom att skattläggas. Inte att förväxla med Vitnäs i Skäråsjön.
KÄLLA:
FÄBODVALLAR I BJURÅKER
Bjuråkers Hembygdsförening
Jubben
Per Hellberg ”Jubben”
Karl Mattsson från Geholm berättar 1984 om Jubben:
På Skäftesvallen i Bjuråker bodde eremiten Jubb-Pelle. Per Hellberg som han hette kom från Jubbatorpet i Brännås. Det fanns en gård där på berget som brann. Jag minns hans far som hette Anders, eller Jôbb-Ante som vi sa. Han bodde i mitt föräldrahem på den oinredda bôtten (vinden). Det var ju primitivt men han bodde där ändå. Han brukade få mat hos oss trots att vi var fattiga. Han hade haft barnförlamning så hans ena näve stod ut så här (visar).
Karl Mattson från Gean (Geholm) I boken ”Berättelser från förr” berättar han om Jubben från den tiden han var liten och Jubben kom till hans hem och hälsade på. Det fanns ju en stig mellan Gean, Älgebo och Vakås och där var han ofta och gick i skogen. Det var stora områden att vandra på.
Han hade alltid hund och gevär med sig oavsett årstid. Och hungrig var han jämt, hade han mat stannade han troligen hemma. Han åt allt vad han orkade första dagarna, sedan helt normalt. Det var väl ca 1 mil fågelvägen till Vakås där han bodde på den tiden i en koja mellan Vakås och Lockjärv.
Han hjälpte till på gårdarna där med hagar och liknande. Annars satt han och snickrade härvor (hörefsor), liorv, träsaker och sånt. Han gick och sålde en leksaksgubbe som snurrade på golvet när man drog i ett snöre.
Det sägs att han flyttade från Vakås till Skäftesvallen när det var en som började koka brännvin där, för han var rädd att polisen skulle komma dit.
Han var annars ute och tjuvjagade för jämnan, men det verkade som myndigheterna såg mellan fingrarna med det. Han gjorde lite som han ville. Då skogvaktaren med inbjudet folk jagade hare på marker där Jubben brukade jaga älg var Jubben där och skällde ut dem, och försökte köra iväg dem
I Stensjön rita de Jubb-Pelle skogvaktare Olsson på väggpappen med en djävul som kör en eldgaffel i ändan på honom ”Smaklig måltid för Satan på Simon Olsson” skrev han under.
En gång hittade man älgkött och Jubben blev misstänkt, men han rymde och höll sig undan så länge att det inte blev något åtal. Vi var några stycken från flottningen som fick till Skäftesvallen för att hälsa på honom men då var han inte hemma. Han hade pratat om en gammal järnspis som han hade utanför som han ville ha in i stugan, så vi bar in spisen och ställde den på hällan i stugan åt honom
Han hade en liten häst också, en liten Islandsmärr, som han for omkring med på vintern. Myndigheterna tog senare ifrån honom hästen för han hade inget varmbonat stall till den. Troligtvis hade han bytt till sig hästen mot älgkött.
Större delen av Bjuråker, Hassela och delar av Medelpad var ju hans revir. Och så fanns det kojor där han kunde få sig en bit mat. Blev han bara mätt så kunde han klara sig ett par tre dagar.
I Vakås hade han en liten koja (Vakås-Kalles mormor och Jubbens mor var systrar) de hjälpte honom de sista åren med förnödenheter då han inte kunde jaga längre. Även andra bistod ibland med mat, ju äldre han blev, ju svårare var det att klara sig i skogarna.
Då Åke Wiberg, fjärdingsman i Bjuråker mötte Jubben på vägen stannade han bilen och bjöd på skjuts. Jubben var då i Ängebo för att köpa en storväst för han ville fara till Amerika. Wiberg hade fått reda på detta, och nu ville hämta honom för att han skulle få vård.
– Vart ska vi åka då, frågade Jubben
– Vi kan väl åka till Sundsvall, sa Wiberg
– Men då måste jag till Albert i Råka först med hunden och geväret, sa Jubben, och så blev det.
Så körde Wiberg honom till Sidsjön men där tyckte de inte han behövde vård för sinnessjukdom, så efter några dagar fördes han till ålderdomshemmet i Lia där han levde sina sista år. Där avled han 1954 i en ålder av 78 år.
Orsaken till att Per Hellberg brev an enstöring i Hälsingeskogarna säjs skall ha varit att han miste sin käresta Katrina från Älgebo vid en drunkningsolycka. Hun skulle springa till affären för att handla, en dag i augusti 1893, då hon föll i Svågan. Hon höll fortfarande slanten i handen då hon hittades. Hon var född 1875 och blev endast 18 år.
Hans gevär och jaktväskor m. m. på Hembygdsgården i Bjuråker
Källa:
Boken: Berättelser från förr, sid. 125
Bjuråkers Hembygdsförening
JUBBA I BRÄNNÅS, Ekokarta 1958
—46F1—
(Y8) PEHR ANDERSSON, 9/11 1809 i Borgsjö sn, V.-norrl., (Finnsjö-Pelle). G. 1/12 1844. Husman. Bos. i Brännås, Jubba, Bjuråker. † 4/8 1867 (bröstinflammation).
2F7 BRITA JONSDOTTER, * 17/5 1800, d. t. nybygg. J. Clementsson i Brännås, Bjuråker. Änka e. sold. J. Säl i Brännås. † 30/1 1875 (bröstsjukdom).
PEHR * 19/6 1825 2
ANDERS * 18/6 1846 3
—3—
1 ANDERS PEHRSSON HELLBERG, * 18/6 1846, s. t. husman P. Andersson i Brännås, Bjuråker. G. 1/11 1874. Torp. i Brännås. † 11/10 1919
35G88 CARIN CARLSDOTTER, * 5/2 1833, d. t. krononybygg. C. Dahlqvist i Vakås, Bjuråker. † 7/3 1914
PEHR * 21/2 1876. Jôbben. † 12/9 1954 Pelkens
GÖRAN HERMAN * 17/6 1877. Utfl. t. Norge 1909
TROSSNARVEN
HUDIKSVALLS TIDNING TORSDAGEN DEN 11 AUGUSTI 1988
Brevet till den ”allernådigaste Chonungh” inkom den 4 december 1699. Matts Mattsson lät skriva brevet åt sin gamle faders vägnar, som han uttryckte det.
Det hela började den 23 juni 1693 då Bjuråkers Olof Ersson, Mon 1, Jon Hansson, Lia 1, Lars Pehrsson, Näppänge 5, Lars Larsson, Avholm 1 och Pehr Larsson, Spångmyra 4, alla delägare (16:e-intressenter) i fäboden Fjällåsen (Stavervallen) sätter ihop en skrivelse och stämmer in finnarna Matts Hindricsson och Pehr Mattsson i Trossnarven till Delsbo höstting och får dem dömda för en rågsvejda som de (bönderna och tinget) anser att finnarna bränt och skördat på fäbodens mark.
Tingsrätten dömer till rösläggning och böter. Den skördade rågen ska överlämnas till bönderna då den växt i deras ”mählrum”.
Finnarna följer inte tingsrättens beslut och vid hösttinget följande år slås domen fast på nytt. Protokollet är daterat 9/11 1694 och hänvisar till domen 20/11 1693. Där nämns också böndernas skrivelse daterad 23 juni 1693. På självaste midsommarafton samlas bönder från fem byar för att som de tror en gång för alla med myndigheternas hjälp ge finnarna uppe i skogen en riktig minnesbeta.
Man kan riktigt se dem framför sej hur de gläder sej. Med tummarna innanför västen och kanske en liten knapp eller två därtill.
Säkert har detta möte föregåtts av diverse kontroverser och tvister mellan bönderna och finnarna. Detta, i böndernas ögon, pack som bara dykt upp där i skogen. Timrat upp sina hus och bränt sina svedjor där de odlat sina rovor och sin råg. Allt enligt drottning Christinas svedjebrev av den 24 maj 1629. Att det har kommit en ny skogsordning från Kungl. Maj. 1664 har tydligen finnarna ingen aning om. De fortsätter att svedja år efter år (stämning både 1697 och 1698) men de vill gärna ha sina ägor bakom rå och rös.
Lantmäteriet
6 oktober 1698 kommer en böneskrift till General Majoren och Översten Carl Gustaf Frölich, chef för Lantmäteriet.
Brevet är undertecknat av tre finnar (skrivare okänd) Olof Ericsson, Furuberg, Matts Hindricsson och Pehr Mattsson, Trossnarven. De vill ha sina torp röslagda. Bönderna trycker på från alla håll och låter dem inte svedja vid torpen eller hugga timmer och ved i skogen runtomkring. Nu vill finnarna ha sina marker utmärkta så att alla vet var deras ägogränser går.
Samtidigt med detta brev kommer ett brev från häradsrätten med samma begäran.
Carl Gustaf Frölich ger order om rösläggning.
Lantmätare Christopher Steenklyft vet det ännu inte men han har blivit utvald att ge sej djupt in i Bjuråkersskogarna för att röslägga tre torp.
Men först får vintern rasa ut och våren kommer med vårting i Bjuråker i dagarna åtta. 3, 4, 6, 7, 8, 9, 10 och 11 maj 1699 är protokollet undertecknat av häradshövdingen där Hallås män(=finnarna i Trossnarven) kommer in med det gamla svedjebrevet från 24 maj 1629 och får veta att en ny skogsordning från 1664 gäller. De kan inte hjälpa Matts Mattsson (son till Matts Hindricsson) som döms till böter och beslagtagning av rågen som svedjan gav.
Rösläggning
I april 1699 har Christopher Steenklyft mottagit ordern om rösläggning av torpen i Trossnarven och Furuberg och kvarnarna mal långsamt, men i augusti 1699 utförs densamma. ”I ödmjukt hörsamt föllia av General Majorens och Överstens Välborne Herr Carl Gustaf Frölichs ordres och befallning af Gefle 29 aprilis 1699”, som lantmätare Steenklyft själv uttrycker saken i rapporten.
Vad han får erfara där uppe i Bjuråkersskogen verkar göra honom ganska uppretad. I rapporten till Frölich beskriver han gång på gång hur bönderna både från Bjuråker och Delsbo och även en del lösdrivare helt ödelägger skogen runt finnarnas torp. I Bjuråkers socken finns nu 7 finntorp, Trossnarven 1 och 2, Furuberg, Eskilstorp (enl 1635 års jordebok) Sniptorp, Rökullen och Sjövik.
”Men bönderna som intet willia veta af någon Cronoallmänning tränga sig emellan torpet (Sniptorp) och sockengränsen och uthuggit även den största delen av skogen på alla sidor”, skriver Steenklyft. I vissa fall har bönder sålt skog till torpare. Skog som inte är deras utan Cronoallmänning. ”Till detta torpet ”Rökullen” är köpt lite skog av Bjur- åkersbönderna … ”
Steenklyft menar att alla dessa parter: finnarnas svedjebränning, lösdrivarna och böndernas avverkningar måste stoppas ”så framt Cronoallmänningen intet må alldeles bliva ruinerat”.
Han drar en linje genom hela socknen från Torråsen vid Svågan till Granåsen och ovanför denna linje får ingen avverka eller svedja. Torpet ska rösläggas och finnarna odla sin jord som övriga torpare och hö får hämtas på myrarna. Bönderna har skog nog i behåll kring sina byar. Böndernas klagomål på finnarna kallar han i rapporten ogrundade. Svedjor de dömts för ligger bara 1.000 famnar från torpen. (1 famn är 1,8 meter).
Lantmätare Christoffer Steenklyfts skisser på ”Geometrisck Delinestion uppå Trossnarffwen twenne fintorp uthi Bjuåker Socken af Hellsinglandz Norra Contract”. Till vänster syns Trossnarven 1,till höger 2, som kallades nr 3 från 1775. Den lilla skissen längst ned på kartan visar udden vid Norrsjön.
Soldatrotering
Förutom rösläggning av Trossnarven och Furuberg ska Steenklyft också se om skatteläggning och soldatrotering och medan han ändå håller på så tar han även med Rökullen och Sniptorp. Siffrorna blir som följer:
Trossnarven 1: 2 1/1 tunnland 2 öre skatt.
Trossnarven 2: 2 3/4 tunnland 2 öre skatt skall vara behjälpliga i soldatroteringen.
Furuberg: 2 3/4 tunnland 4 öre skatt 1/2 soldat.
Sniptorp: 2 7/8 tunnland 2 öre skatt.
Rökullen: 2 1/2 tunnland 4 öre skatt 1/2 soldat. (2 öre till fältväbeln) (2 öre till befallningman)
Steenklyft konstaterar vid rösläggningen att Trossnarven har kvarnställe vid gården och fäbodställe nere på en udde vid Trossjön (Norrsjön) som också är fiskrik. Han beräknar också att varje torp kan bärga 10 1/2 – 11 3/4 lass hö, (Rökullen hela 13 lass, det extra höet bör väl vara för fältväbelns och befallningmans hästar) på torpens mark samt på myrarna runtom i skogen.
Efter Steenklyfts besök i augusti 1699 kom klagobrev· och böneskrifter från finnarna, först från Matts Mattsson i Trossnarven till Landshövdingen emottaget 28/9 1699. Sedan från Olof Ericsson, Furuberg, Matts Påhlsson, Sniptorp, Matts Mattsson, Matts Hindricsson, Trossnarven också daterat 28/9 1699 hos Landshövdingen (undertecknat med bomärken för var och en). Brevet till landshövdingen gör tydligen ingen verkan. Finnarna blir ånyo krävda på böter och råg.
Till kungen
Då gick Matts Mattsson den många mil långa vandringen (Trossnarven har inte haft någon väg förrän skogsbilvägen drogs dit på 1980-talet) ner till bygden, till en skrivkunnig man och dikterade ett brev till Kung Karl XII i Stockholm.
I brevet hänvisar han till ”sina förfäder som för (som han uttrycker sej) långliga tider sedan på Cronans allmänning med lov och tillåtelse ett torp uppbyggt”. ”Att han sin årliga utlaga alltid gjort samt soldat hållit”. Han sänder med lantmätare Steenklyfts remonstration (delination och röstläggningsprotokoll) och protokoll av Häradshövding Gyllenschiöldh vid tingsrätten 11/3 1699 och bedyrar att svedjorna han och hans far dömts för inte bränts längre än 1000 famnar från torpet enligt bestämmelserna. Han protesterar mot böter och beslagtagning av rågen som svedjorna gett. Om han ”fattige man” ska betala ut detta skulle det ”honom helt ruinera”.
”Uppnå min gamle faders vägnar Matts Mattsson i Trossnarven och Bjuråker socken i Hälsingland” är brevet undertecknat.
Vem som skrivit brevet uppges inte, men någon skrivkunnig person i Bjuråker eller Hassela har fört gåspennan. Finnarna hade också en vän i prästen i Norrbo som vid ett tillfälle fick dem att gå den långa vägen till hans kyrka för att ta nattvarden. Matts Mattsson kan också ha ridit eller farit med häst och släde den långa vägen för att få detta brev skrivet.
Brevet mottogs på kungens kansli 4/12 1699 och man kan säga att det satte fart på dåtidens postväsen.
Handläggning
23/2 1700 skriver landshövding Axel von Schaar ett brev till kungen som börjar sålunda ”Eders Kongl. Maj:s Nådiga Befallning utaf 13 Dec förlidet år till Underdånigast föllia hafver jag infordrat häradshövding Sven Gyllenschiöld och bönderna af Änga och Spångmyra byar uti Bjuråkers socken och Hälsingtuna förklaring över finnen Matts Mattsson uti Trossnarven och samma socken insinuerade Underdåniga Revyskrift angående en honom fråndömd rågsvedja.”
Han har alltså på kungens befallning från häradshövdingen begärt in alla handlingar i målet och dem ska han nu sända till kungen.
I brev från häradshövdingen 27/1 1700 har han blivit tillsagd att på det kraftigaste understryka hur finnarna gör skogen skada med sitt svedjande och detta skriver han också och hänvisar till häradshövdingens brev. Böndernas roll i det hela nämns inte. Men Matts Mattsson har sänt lantmätare Steenklyfts rapport med sitt brev till kungen så en vederhäftig person som varit längre in i skogarna och sett mer med egna ögon än både häradshövding och landshövding gjort finns ju till Matts Mattssons försvar. De båda myndighetspersonerna har väl mest hört vad bönderna haft att säga.
Hur gick det?
Fick Matts Mattsson behålla sin råg och slippa böterna?
Resten av brevet och resultatet av revisionen bör ligga i arkivet i Härnösand och kan kanske finns där bland brev från kungen till landshövding och från landshövding till häradshövding. Men man kan ju gissa slutet på historien.
Myndigheterna vågade nog inte ge avkall på domen då alla de andra finnarna kommit med krav på återbetalning av böter och upprättelse. Och sen måste ju höga herrarna ju tänka på att hålla sej väl med bönderna. Några skattefinnar i skogen var det väl inte så noga med.
Priser 1580-1600-talet för jämförelse:
1 mark = 8 öre
1 tunna = 146,6 l
1 tunna råg = 2 mark
1 tunna korn = 1,5 mark
1 par stövlar = 1 mark
1 älghud = 12 öre
1 mårdskinn = 8 öre
1 rävskinn = 5 öre
1 hermelinskinn = 1 öre
Av Mona Sparthan
Avskrift: Viveca Sundberg
Läs om Skogsfinnar i Hassela.
HUDIKSVALLS TIDNING MÅNDAGEN DEN 12 SEPTEMBER 1988
Så kom de första svedjefinnarna till Bjuråker:
Med kniv i bältet och yxan på armen
Gammal stuga på Trossnarven.
Matts Mattsson var vid tidpunkten när han skrev brevet till kungen en ung man i tjugoårsåldern född på 1670-talet (exakt årtal för de här första invandrarna är inte känt). Hans far är född på 1640-talet och son till Hindrik Mattsson som i sin tur är son till den Matts ”Finne” som tog upp nybygget Trossnarven på 1620-talet. Farfadern kan ha kommit till Sverige samtidigt med de finnar som tog upp nybyggen vid Furuberg, Sniptorp och Rökullen.
Eskilstorp var också ett av de första finntorpen i Bjuråkers socken, ägare 1641 var Matts Eskilsson, död ca 1651.
I Furuberg var det samma ägare som Eskilstorp, som år 1650 har ägare Eric Larsson som sedan står på Sniptorp.
Namnet Eskilstorp försvann sedan ur papperen kanske skedde en försäljning eller ett byte här och torpet kanske slogs ihop med Furuberg. Eller var marken för frostlänt så att det inte gick att odla något där och torpet övergavs.
I Rökullen hette ägaren 1656 Matts Mattsson och Sniptorp Matts Påhlsson.
Dessa finnar kom alla liksom Matts ”Finne” under 1620-talet till Bjuråker och tog upp sina nybyggen.
Varför kom de hit?
Orsaken till att dessa män lämnade sina hembygder och flyttade till ett annat land för att börja från början kan väl besvaras med ett ord: Claes Fleming. En krigisk tysk som blev satt som ståthållare i Finland av Johan III. Under några år, 1592-97, skadade han och hans fogdar den finska bondebefolkningen in i märgen.
Under Klubbekriget 1596-97 då bönderna gjorde uppror brändes många gårdar ner och många bönder och deras söner miste livet. Då kom den första vågen finska invandrare hit och sedan följde invandringen av dem som något år drabbades av missväxt eller som hörde rykten och berättelser om hur lätt det var att få ta upp ett nybygge här i de svenska skogarna. Att muta in ett stycke mark och bygga sina hus. Sex års skattefrihet gällde i de flesta fall tills man kommit igång.
Vad hade de med sig när de kom?
Oftast kom de vandrande med bara en kniv i bältet och en yxa på armen. Ett ombyte kläder (i bästa fall) och lite skaffning i en kont. Hade de hunnit gifta sig och hade kvinna och barn medföljde där ofta också en ko (för barnen behövde mjölk) kanske en järngryta (för rågmjölsgröten) och några fällar att sova under.
Resten av bohaget fick komma senare (om det fanns något mera) när stugan stod under tak. Om det fanns någon finne på trakten som redan hade sina hus klara och som bränt sina första svedjor kunde de ha haft husrum där en tid medan de sökte en lämplig plats för sitt torp. Av honom fick de väl också låna den råg och det rovfrö de behövde när första svedjan var bränd och skulle sås. Först när den sådden var gjord kunde huset börja timras, tills det var klart fick man sova under bar himmel eller i en enkel koja.
Motti och hillo
Maten till vintern måste ju komma i första hand och rovor och råg var den huvudsakliga kosten tillsammans med fisk, älgkött och bär. När det sedan kom husdjur till torpet (om de inte fanns med från början) blev där mera mjölkmat på bordet. Här är några av rätterna på matsedeln:
Rutarokki = Välling med bränd råg
Peppo = Rått mjöl och surmjölk
Hillo = Gröt med rått mjöl och lingon
Reisko = Ojäst bröd
Motti = Tjock stekt gröt
Pörtet
Huset (Pörtet) var vanligtvis ett enda rum med en stor spis murad av gråsten i ena hörnet. Röken gick ut genom ett hål i taket (lokejnan) som ibland kunde vara kringbyggd med en trähuv. Någon skorsten fanns ej. På gråstensmuren kunde en bänk (panken) vara murad som var lagom bred att ligga på. Där var skönt att sova när muren var varm och storm och kyla bet i knutarna. Där bjöds ofta gäster sovplats.
Det fanns inga fönster på pörtet, endast några få gluggar som gick att stänga för med träluckor. Rummet var möblerat med bänkar och bord och till belysning användes pertstickor instuckna i timmerväggarnas springor.
Boplatsen vid Trossjön
Så bör alltså Matts ”Finnes” hus ha sett ut och det första han byggde vid Trossnarven kan ha legat nere vid Trossjöns (Norrsjöns) strand på en liten udde.
Där finns idag spår efter hus och gropar i marken som efter stukor, rovorna måste ju förvaras frostfritt). Enligt rösläggningskartan från år 1699 fanns här vid den tiden en fäbodvall med fem hus som de dåvarande två torpen delade broderligt. Men enligt en hörsägen skall Trossnarvens första bosättning legat nere vid sjön och senare tvingats flytta längre upp för frostens skull till den nuvarande platsen.
Matts ”Finnes” familj
Matts ”Finnes” hustrus namn är okänt men de fick två söner Hindric och Pehr (Peder). Hindric övertog torpet efter fadern medan Pehr byggde ett eget längre ned mot nordväst (vid nuvarande skogsbilvägens vändplan). Hindric Mattssons hustru hette Margtha och de fick två söner Matts och Abraham. Abraham blev bonde i Bricka och hans släkt fortsätter där. Matts Hindricssons hustru hette Valborg och de fick åtta barn. Två söner och sex döttrar. Yngste sonen Olof blev husman (dräng) hos sin bror men gifter sig och flyttar. Och här har vi Matts Mattsson som skrev brevet till kungen. Omkring 1715 blir han bonde på Trossnarven 2. Han har gift sig och hans hustru heter Valborg Bengtsdtr. och de får tre barn, en son Bengt 1716 och två flickor 1719 och 1722.
Svedjefinnar och sockenlappar.
I det andra torpet Trossnarven 1 (som det kom att numreras när Steenklyft gjorde rösläggning 1699) hade sonen Matts Pehrsson tagit över efter fadern, hans hustru hette Helga och de fick fem barn, tre pojkar och två flickor. Sonen Hindric blev bonde efter fadern och hans bröder drängar. Den yngste i Rökullen Hindric Mattssons hustru Ella Thomasdtr (Hon var antagligen dotter till en sockenlapp. Det fanns 2 familjer med sockenlappar i Bjuråker vid den tiden, Clementsson och Thomasson). De fick sex barn, tre söner och tre döttrar. Yngste och äldste sonen flyttade från socknen och sökte lyckan annorstädes. Likaså två döttrar. Dottern Valborg gifte sig 1739 med finnen Christoffer Påhlsson född 1711 (son till Påhl Christophersson i Sniptorp) som satte skräck i bönderna. Det berättas att han var trollkunnig och hade onda ögat. En gång vid vårfloden blev han beskylld av bönderna för att ha orsakat att vattenmassorna förstörde en kvarn vid Fläsmasjön bara för att kvarnägaren vägrat att mala hans säd. (Kvarnen vid Trossnarven 2 måste varit trasig eller också hade Christoffer gjort sig osams med sin granne så han vägrats få malt där också. Ägare där är förresten vår Matts Mattsson).
Christoffer Påhlssons hustru Valborg hade en hemmavarande bror Thomas, som var 17 år då hon och Christoffer gifte sig. Thomas blev till en början deras husman tillsammans med farbrodern Pehr Mattsson samtidigt som en faster och hennes man Lars Larsson också bodde på gården till sin död. Kanske tyckte Thomas det blev för trångt på gården eller han inte drog sams med svågern för när han skulle gifta sig 1750 (kanske var farbröder och fastrar borta då) hade han tagit ut ett eget torp längre ned mot Trossjön.
Det kallas än idag Tomasjorden och blev till storleken lika stort som de andra. Thomas gifte sig med Margtha Andersdtr. från Hassela. Hans hustru födde honom två barn. Dottern Ella gifte sig med en norrman, soldat Båld. Sonen Anders blev också soldat, tog namnet Hjelte. Båda dog i kriget i Finland 1789 och 1790. Thomas fick tre barnbarn. Sonsonen Anders blev också soldat med namnet Hjelte men överlevde krigen och hade soldatboställe i Norrberg. Dotterdottern Gölin blev som gift med Olof Olofsson-Gerdman bosatt på ön Hundsnäs där två familjer bodde fram till 1864.
Thomas hustru dog 8/12 1780 när Thomas var 58 år och han skulle föra kroppen till begravningsplatsen. Antagligen skulle han till Hassela (hon var därifrån) för han tog vägen förbi Käringberget men det blev ett oväder och han fick lämna käringen på berget, därav sägs det att berget fått sitt namn. Begravningen fick väl vänta till våren.
Kvarnstenar från Trossnarvens kvarnar vid Sörsjöns utlopp i Trossarvsbäcken.
Nu vid Bjuråkers forngård
Thomas Hindricsson går till prästen igen
När Thomas Hindricsson var 60 år gifte han om sig med en flicka från Ramsjö som var 34 år. Han levde till 1807 och dog vid 85 års ålder och hon överlevde honom bara med 3 år. Sedan dess har Thomasjorden inte haft någon fast invånare, endast någon kolare har bott där innan husen gick till förgängelsen.
Efter att Christopher Påhlsson gått bort 1774 blir hans måg Clements Clementsson född 1750 (av samesläkt från Västernorrland) bonde på gården och efter ytterligare tre led ser det ut som om gården går ur släktens ägo 1850 men hustrun till köparen har som farmor en dotter till Christopher Påhlsson och hans hustru Valborg så släkten fortsätter två generationer till.
Uppe i gården
På Trossnarven 2 uppstår en liknande sak. Två generationer efter Matts Mattsson övergår gården i annans ägo. Den nye ägaren från Brännås är av Matts ”Finnes” släkt och tre familjer senare kommer en måg Pehr Johansson in i släkten (styvson till Finnsjö-Pelle från Brännås och farbror till den så omtalade Jubb-Pelle på Skäftesvallen som det väl behövs en egen sida för att få plats med historierna om). Finnsjö-Pelles hustru var dotter till Clements Clementsson och hans hustru Ella Christhoperdtr. på Trossnarven 1 och därmed förstärktes blodsbanden till Matts ”Finne” ytterligare påspätt med dubbelt samiskt påbrå. 10 generationer av samma släkt från Matts ”Finnes” dagar har varit ägare på gården till dags dato. Fast den under 1900-talet inte varit brukad utan varit fäbodvall till Brännås.
Torpet blir öde
Sista familjen av Matts ”Finnes” släkt på Trossnarven 1 flyttar till Viddigstorpet mellan 1867-70. Kanske hade nödåren 1867-68 någon del i avfärden.
Idag finns nästan inga spår av detta torp. Men några husgrunder med källare för rovor under en fristående halvt igenrasad jordkällare och resterna av tre lador berättar var det låg där skogsbilvägen har sin vändplan och de gula markeringarna visar vägen till Trossnarvens fäbodvall.
Trossnarven 2 delar sig
Trossnarven 3 bildades ca 1775 då Trossnarven 2 delades i två delar och såldes var för sig Trossnarven 2 till en Lars Larsson från Brännås och Trossnarven 3 till en Erik Eriksson från Hassela.
Sju familjer efter varandra bebor torpet fram till 1862. Ingen besläktad med Matts ”Finne”. Först därefter kommer en familj i släkten, Pehr Jönsson-Färdig som sedan säljer och emigrerar till Amerika 1876.
Tidigare har en familj från detta torp farit den vägen 1857 och den familjefaderns brorson följde efter 1868.
De är de enda från Trossnarven som emigrerade till Amerika. Från Furuberg däremot flyttade bortemot 20 personer.
1876 flyttar bonden Jonas Olsson från Älgebo och hans hustru ”Stava Lisa” från Vakås till torpet och bor väl där tills de slutar sina dagar. Jonas går bort 1892 och ”Stava-Lisa” följer honom ett år efter. De har en son Olof född 1860 men om honom säger släktregistret ingenting. Kanske bodde han kvar när föräldrarna gått bort.
Kolare med stor familj
En annan som också bott på Trossnarven (men ej varit ägare) är en kolare från Ljusdal som kom till Bjuråker 1745. Han hette Gudmund Andersson, född 1699 avled 1767. Han och hans två hustrur fick 10 barn. I vilken gård på Trossnarven de bodde och hur länge finns ingen uppgift om.
Om tiden då Trossnarven var fäbodvall finns också mycket att berätta och de som var med på den tiden hoppas jag en dag ska kunna ge stoff till en alldeles egen artikel som kanske kan komma längre fram.
En välkomnande lövad portal på 1920-talet
Idas vallstuga och ”fäjs”. Trossnarven 2007.
Valljäntans säng i kammaren
”Modernare” smörkärna och separator. Foton 2007, Roland Norin
Per Magnussons vallstuga på Trossnarven år 2007. Foto: Roland Norin
Bristen på vatten var en bidragande orsak att vallen slutade användas. Men trots allt slit och arbete så var det ändå en tid som Anna Olsson från Brändbo mindes med glädje. År 2007 fanns det tre stugor kvar: Per Magnussons, Ida Erikssons och bolagsstugan. Då höll man en välbesökt valladag varje år på Trossnarven.
Den lilla flickan är1) Agda Lindqvist, till vänster står hennes moster 2) Margit Olsson
Foto: pastor Blomgren, Bjuråker
—5E17—
11 NILS JOHAN PAUL LINDQVIST, * 7/1 888, s. t. snick. J. Lindqvist i Brättingberg. G. 11/1 1914. Änkl. o. omg. 14/9 1930. Skogsarb. i Brättingberg, sen. bonde i Ängebo 132, Bjuråker (Notering)
15H11 HEDDA OLSDOTTER, * 15/3 1890, d. t. torp. O. Eriksson i Ståläng, Bjuråker. † 21/3 1922.
(X6)17K26 NANNY ELISABET NORIN, * 30/7 1899, d. t. kol. D. F. Norin i Våtmor 1, Bjuråker.
HENNING EMANUEL * 25/5 1914. Utfl. t. Karlskoga 1938
MARGRETA ELVIRA * 14/4 1916. Utfl. t. Ilsbo 1936
JONAS HILDING * 14/12 1917. Utfl. t. Karlskoga 1940
JULIA KATRINA * 15/1 1920. (Styvd.) Utfl. t. Sth. 1943
1) AGDA BIRGITTA * 14/6 1920 45E17
FRITZ OLOF * 3/11 1921. Jordbr.-arb. i Ängebo
ALGOT * 24/2 1925. Skogsarb. i Bjuråker
SIGRID * 11/8 1928. Utfl. t. Sth. 1945
ANNA-LISA * 2/12 1930
KARIN * 26/5 1932
KERSTIN * 12/8 1933
BIRGITTA * 11/11 1934
LARS * 2/11 1936
KNUT ÅKE * 24/7 1944
—45E17—
10 JONAS IVAR ELDH, * 23/7 1914, s. t. fotograf J. Eld i V. Stråsjö, Bjuråker. G. 10/6 1946. Jordbr.-arb. i V. Stråsjö. † 14/1 1998
5E17 AGDA BIRGITTA LINDQVIST * 14/6 1920, d. t. bonden N. J. P. Lindqvist i Ängebo 132, Bjuråker. † 5/3 2009
—5H11—
(X2) OLOF ERIKSSON, * 20/10 1866 i Arbrå, Gävleb. G. 29/9 1889. Infl. 1889. Torp. i Ståläng, sen. landbonde i Brättingberg o. bonde i Norrberg 24, Bjuråker. † 20/3 1942.
8 MARGTHA WALLSTRÖM, * 9/1 1861, d. t. torp. J. Wallström i Ståläng, Bjuråker. † 5/4 1947.
HEDDA * 15/3 1890 5E17
2) MARGRETA HELENA * 19/9 1891 † 8/7 1978
JOEL ERIK * 13/7 1893 18
KARIN * 28/2 1896. † 14/10 1898
JONAS WILHELM * 11/5 1898 19
KLARA KATRINA * 16/2 1900 54B18
Tre foton av pastor Blomgren, Bjuråker
Trossnarven idag
Idag finns på det som en gång var Trossnarven 2 endast ett hus kvar som skogsbolaget har som värmestuga för sina arbetare. Men spåren efter var de andra husen har stått syns ännu och grunderna skvallrar om vad de använts till. Bolagsstugan står öppen för vandrare, jägare och bärplockare som behöver ta skydd för väder och vind och koka sig en kopp kaffe till matsäcken.
På det som var Trossnarven 3 står två hus kvar under tak uppe vid skogsbrynet, en stuga med spis och en kammare. Detta hus skall rustas upp och arbetet har påbörjats. Det andra är ett mindre uthus. Här finns också en jordkällare och liksom på 2:an rester efter andra hus och grunder. Även här kan man ana hur det en gång varit.
Längre ned ligger en vallstuga och en ladugård som är i ganska gott skick. Vallstugan görs varje år iordning och pyntas och där finns alla saker som hör en vallstuga till. Sängen står varje sommar bäddad med spetsar på lakanen och separatorn och mjölkkärnan finns där klara att använda. Det ser ut som när vallen en gång var i bruk.
Man kan även där i vallstugan koka sig en kopp kaffe eller bara sitta en stund på trappan och lyssna till suset från skogen och fågelsången. Blundar man och lyssnar kan man kanske höra koskällorna och korna råma bort i skogen.
En avslutande titt i släktregistret.
Om man så tar en sista titt i släktregistret kan man göra en kuriös iakttagelse.
De som idag har vallstugan, och gör den så fin, kommer från två skilda motståndarläger.
Frun i huset härstammar i tionde led från Matts ”Finne” och herrn i huset från de bönder i Änga och Spångmyra som under åren 1693-1699 gång på gång stämde in finnarna i Trossnarven till tinget för svedjning. Så även om striden stod het en gång och osämjan var stor ser det ut som om det hela har ordnat upp sig till det bästa.
Av Mona Sparthan
Avskrift: Viveca Sundberg
Bosättare på Trossnarven
Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister
Registerbeteckning »35G» omfattar en finsk släkt som inflyttat till Bjuråker omkring 1620 och bosatt sig i Trossnarvs by.
—35GI—
(Finland) MATS »FINNE», * 159., Av finsk härst. Bos. i Trossnarv 1, Bjuråker.
H. namn okänt.
HINDRIK * 162. II
PEDER * 162. X
—II—
I HINDRIK MATSSON, * 162.. Av finnsläkt. Trol. s. t. M. Finne i Trossnarv 1, Bjuråker. Bonde i Trossnarv 1.
MARGTHA … , * 162.. Härst. okänd.
MATS * 164.. III
ABRAHAM * 164.. IV
—III—
II MATS HINDRIKSSON, * 164., trol. s. t. bonden H. Matsson Trossnarv 1, Bjuråker. Bonde i Trossnarv 1.
VALBORG …, * 165.. Härst. okänd.
MATS * 167.. V
ANNA * 167.. Okänd vistelseort
KARIN * 168.. Okänd vistelseort
MALIN * 168.. Okänd vistelseort
MARGETA * 168.. Okänd vistelseort
HINDRICH * 1689 VI
OLOF * 169.. VII
BRITA * 1693 7B1
AGNETA * 1697 22B1
—IV—
II ABRAHAM HINDRIKSSON, 164., trol. s. t. bonden H. Matsson i Trossnarv 1. Bonde i Bricka 1, Bjuråker (1683).
AGNETA … , * 164. Härst. okänd.
MATS * 166.. VIII
ERICH * 166.. IX
GERTRUD * 167.. Piga i Bricka
—V—
III MATS MATSSON, * 167., trol. s. t. bonden M. Hindriksson Trossnarv 1, Bjuråker. Bonde i Trossnarv 1.
VALBORG BENGTSDOTTER, * 168.. Härst. Okänd.
BENGT * 1716 1
ELLA * 27/1 1719 11E4
MARGRETA * 12/9 1722 XIV
—VI—
III HINDRICH MATSSON, * 1689, trol. s. t. bonden M. Hindriksson i Trossnarv 1, Bjuråker. Bonde i Trossnarv 1.
ELLA THOMSDOTTER, * 1689. Härst. okänd.
MATS * 1713. Okänd vistelseort
ANNA * 1716. Okänd vistelseort
MARGTA * 1718. Okänd vistelseort
VALBORG * 22/3 1720 2
THOMAS * 24/10 1722 3
PEHR * 10/7 1730. Okänd vistelseort
—VII—
III OLOF MATSSON, * 169., trol. s. t. M. Hindriksson i Trossnarv 1, Bjuråker. Husman i Trossnarv. Utfl.
MARGTHA PEHRSDOTTER, * 169., Härst. okänd.
MARGTA * 28/4 1723. Utfl.
MATS * 28/9 1724. Utfl.
—VIII—
IV MATS ABRAHARNSSON, * 166., trol. s. t. bonden A. Hindriksson i Bricka 1 (Stråsjö), Bjuråker.
KARIN … , * 166., Härst. okänd.
LARS * 168.. 4
—IX—
IV ERICH ABRAHAMSSON, * 166., trol. s. t. bonden A. Hindriksson i Bricka 1, Bjuråker. Bos. i Västansjö, Bjuråker.
KARIN … , * 166. . H. härst. okänd.
—X—
I PEDER (PEHR) MATSSON, * 162., trol. s. t. M. »Finne» i Trossnarv 1, Bjuråker. Bonde i Trossnarv 1.
H. namn okänt.
MATS * 164.. XI
—XI—
X MATS PEHRSSON, * 164., trol. s. t. bonden P. Matsson i Trossnarv 1, Bjuråker. Bonde i Trossnarv 1, Bjuråker.
HELGA … , * 165.. H. härst. okänd.
PEHR * 167.. XII
OLOF * 167. XIII
KARIN * 168. 4
MARGRETA * 168. 5
—XII—
XI PEHR MATSSON, * 167., trol. s. t. bonden M. Pehrsson i Trossnarv 1, Bjuråker. Husman i Trossnarv. † 1753.
BRITA PEHRSDOTTER, * 1686. Härst. okänd. † 1763.
—XIII—
XI OLOF MATSSON, * 167., trol. s. t. bonden M. Pehrsson i Trossnarv 1, Bjuråker. Bos. i Rökullen, Bjuråker.
ELISABETH … , * 167.. H. härst. okänd.
MARGTA * 169.. Utfl.
LARS * 1701. Utfl.
SIGRID * 1704 (X6)8J6
—XIV—
PEHR PÅHLSSON, * 1718. Härst. okänd. Bos. i Ängebo, Bjuråker.
V MARGRETA MATSDOTTER, * 12/9 1722, d. t. bonden M. Matsson i Trossnarv 1, Bjuråker.
MATHIAS * 12/1 1746. Okänd vistelseort
MARGTA * 27/2 1747. † 6/11 1747
—1—
V BENGT MATTSSON, * 1716, s. t. bonden M. Matsson i Trossnarv 1, Bjuråker. Bonde i Trossnarv 1.
3CII ANNA ERSDOTTER, * 26/7 1719, trol. d. t. bonden E. Olofsson i Furuberg 1, Bjuråker.
CARIN * 11/10 1741 6
MATS * 26/4 1743. † 1743
—2—
1GVI CHRISTOPHER PÅHLSSON, * 1711, s. t. bonden P. Christophersson i Sniptorp. G. 1739. Måg o. bonde i Trossnarv 1, Bjuråker. † . /9 1774 (rödsot).
VI VALBORG HINDRIKSSON, * 22/3 1720, d. t. bonden H. Matsson i Trossnarv 1. † 9/1 1788 (håll o. stygn).
INGRID * 3/10 1742 7
ELLA * 18/6 1744 8
BRITA * 5/3 1747. Okänd vistelseort
PÅHL * 24/12 1749. † 25/12 1749
PAUL * 17/9 1752. † 7/2 1753
HENRICH * 16/2 1755 (X6)6N6
JONAS * 13/1 1760 9
—3—
VI THOMAS HINDRIKSSON, * 24/10 1722, s. t. bonden H. Matsson i Trossnarv 1, Bjuråker. G. 1749. Änkl. o. omg. Husman i Trossnarv. † 5/3 1807 (ålder).
(X27) MARGTA ANDERSDOTTER, * 1726 i Ljusdals sn. † 8/12 1780 (rödsot).
(X37) BRITA JONSDOTTER, * 1748. Infl. fr. Ramsjö. † 10/4 1810 (slag).
ELLA * 9/12 1750 10
ANDERS * 26/7 1752 11
—4—
VIII LARS MATSSON, * 168., s. t. M. Abrahamsson i Bricka. Bonde i Stråsjö 6, Bjuråker (1720).
XI KARIN MATSDOTTER, * 168., d. t. bonden M. Pehrsson i Trossnarv 1, Bjuråker.
LARS * 1701 2F3
BRITA * 170.. Okänd vistelseort
ANNA * 170.. Okänd vistelseort
AGNES * 170 .. Okänd vistelseort
BRITA * 1709 61B1
—5—
LARS LARSSON, * 168. . Härst. okänd. Husman i Trossnarv, Bjuråker
XI MARGRETA MATSDOTTER, * 168., d. t. bonden M. Pehrsson i Trossnarv 1.
—6—
(X15) JONAS PEHRSSON, * 1738. Infl. fr. Hassela. Måg o. bonde i Trossnarv 2, Bjuråker. † 1773.
1 CARIN BENGTSDOTTER, * 11/10 1741, d. t. bonden B. Mattsson i Trossnarv 1. † 8/11 1798 (feber).
CARIN * 5/1 1759 5A2
BRITA * 18/9 1767 6C1
LARS »LARSSON» * 13/4 1776 12
—7—
(X15) ERIC PEHRSSON, * 1734 i Kjölsjon, Hassela, Gävleb. G. 1763. Nybygg. i Klovan, Bjuråker. † 28/9 1793 (vattusot).
2 INGRID CHRISTOPHERSDOTTER, * 3/10 1742, d. t. C. Påhlsson Trossnarv 1, Bjuråker. † 3/3 1817 (ålder).
PEHR * 18/3 1764 13
PÅHL * 1/2 1766. Utfl. t. Finland 178.
ERIK * 2/9 1774 14
JONAS * 1/11 1778 15
—8—
(Y54) CLEMENTS CLEMENTSSON, * 1750 i Torps sn, V.-norrl. G. 1770. Måg o. bonde i Trossnarv 1, Bjuråker. † 28/12 1783 (fallandesjuka).
2 ELLA CHRISTOFFERSDOTTER, * 18/6 1744, d. t. bonden C. Påhlsson i Trossnarv 1. Änka o. omg. 21B5
JONAS * 15/10 1771 16
ANNA * 31/1 1776. Okänd vistelseort
—9—
2 JONAS CHRISTOFFERSSON, * 13/1 1760, s. t. bonden C. Påhlsson i Trossnarv 1, Bjuråker. G. 7/7 1782. Bonde i Trossnarv 1. † 24/3 1821 (håll o. stygn).
(X27) GERTRUD PEHRSDOTTER, * . /2 1758, d. t. bonden P. Andersson o. h. Ingrid Pehrsdotter i Remmarn, Ljusdal. † 29/11 1842 (ålder).
PEHR * 19/3 1783. † 10/7 1783 (mattande sjukdom).
PÅHL * 2/3 1785. † 25/5 1788 (gick vilse i skogen o. dog av hunger)
PEHR * 13/12 1786. † 7/2 1750 (håll o. stygn)
Ingrid * 29/6 1789 17
ANNA * 19/11 1790 18
JONAS * 8/5 1792. † 21/8 1809 (magvärk)
PEHR * 21/9 1795. † 21/9 1795
GERTRUD * 28/3 1797 31B3
—5B8—
4 LARS LARSSON, * 16/11 1765, s. t. nybygg. L. Larsson i Brännås, Bjuråker. G. 6/1 1795. Bonde i Trossnarv 2, Bjuråker. † 7/7 1831 (slag).
9F1 ANNA MATSDOTTER, * 7/4 1767, d. t. kol. M. Matsson i Rökull, Bjuråker. † 5/5 1856.
MARGTA * 19/12 1795. † 28/2 1796
KJERSTIN * 1/4 1797 45F2
LARS * 11/12 1798 11
MARGTA 15/3 1801 19B2
ANDERS * 20/11 1802 12
—5B11—
8 LARS LARSSON, * 11/12 1798, s. t. bonden L. Larsson i Trossnarv 2, Bjuråker. G. 29/10 1833. Bonde i Trossnarv 2. † 18/2 1864 (kräfta).
4H13 CARIN PEHRSDOTTER, * 10/2 1796, d. t. torp. P. Olofsson Klovan, Bjuråker. † 1/7 1875 (lungsot).
ANNA * 7/2 1836 46F2
PEHR * 14/9 1840. † 14/1 1912
—45F2—
1 ANDERS OLSSON, * 11/12 1799, s. t. torp. O. Nilsson i Brännås. G. 1825. Torp. i Trossnarv, Bjuråker. Utfl. t. Torp 1837
5B8 KJERSTIN LARSDOTTER, * 1/4 1797, d. t. bonden L. Larsson i Trossnarv 2. Utfl. t. Torp 1837
OLOF * 10/11 1825. † 8/1 1826
LARS * 18/11 1826. Utfl. t. Torp 1837
ANNA * 19/4 1828. † 14/12 1828 (konvulsioner)
OLOF * 4/12 1829. † 20/3 1830 (konvulsioner)
ANNA * 22/11 1830. † 24/5 1831
ANDERS * 9/1 1832. † 25/2 1832 (huvud- o. bröstvärk)
ANNA * 2/5 1833. Utfl. t. Torp 1837
OLOF * 5/4 1835. Utfl. t. Torp 1837
KJERSTIN * 28/3 1837. Utfl. t. Torp 1837
—46F2—
1 PEHR JOHANSSON, * 19/6 1825 i Brännås, Bjuråker. G. 3/4 1853. Bonde i Trossnarv 2. † 6/1 1877 (bråddöd).
5B11 ANNA LARSDOTTER, * 7/2 1836, d. t. bonden L. Larsson Trossnarv 2. † 13/11 1882 (slag).
BRITA * 18/7 1853 4
LARS * 27/4 1855. † 19/7 1855 (kikhosta)
CARIN * 27/11 1856. † 12/8 1865
ANNA * 24/1 1858 5
LARS RASK * 17/8 1859. † 8/1 1883 (mördad genom knivhugg)
PEHR * 25/8 1862
ANDERS * 1/1 1865. † 9/1 1866
JONAS * 8/1 1866. † 9/5 1931
ANDERS * 11/2 1867. † 1/8 1868
CARIN * 29/10 1868. Utfl. t. Ljusdal 1888
SIGRID * 24/3 1870 1G40
KERSTIN * 26/5 1873. † 24/6 1873 (svaghet)
ANDERS * 18/10 1874. † 26/6 1875 (scharlakansfeber)
KERSTIN * 23/10 1876 6
—3—
1 ANDERS PEHRSSON HELLBERG, * 18/6 1846, s. t. husman P. Andersson i Brännås, Bjuråker. G. 1/11 1874. Torp. i Brännås. † 11/10 1919
35G88 CARIN CARLSDOTTER, * 5/2 1833, d. t. krononybygg. C. Dahlqvist i Vakås, Bjuråker. † 7/3 1914
PEHR * 21/2 1876. († 12/9 1954 Pelkens)
GÖRAN HERMAN * 17/6 1877. Utfl. t. Norge 1909
—4—
2 BRITA PEHRSDOTTER, * 18/7 1853, d. t. bonden P. Johansson i Trossnarv 2, Bjuråker. † 12/6 1946
PER JOHAN * 5/10 1873
LARS OLOF * 26/9 1878 8
ANNA BRITA * 1/3 1887 9
MÄRTA SIGRID * 4/11 1889 Oä. 70B2
—5—
2 ANNA PEHRSDOTTER, * 24/1 1858, d. t. bonden P. Johansson i Trossnarv 2, Bjuråker.
ANNA BRITA * 15/3 1880
PEHR JOHAN PERSSON * 22/9 1883. Jordbr.-arb. i Holmberg 71, Bjuråker
JONAS ERIK * 14/12 1892 10
—6—
KERSTIN PERSDOTTER, * 23/10 1876, d. t. bonden P. Johansson i Trossnarv 2. Piga i Vakåsen, Bjuråker. Utfl. t. Hassela 1935.
ANDERS OSKAR PERSSON * 3/8 1908. Utfl. t. Hassela 1935
—35G6—
(X15) JONAS PEHRSSON, * 1738. Infl. fr. Hassela. Måg o. bonde i Trossnarv 2, Bjuråker. † 1773.
1 CARIN BENGTSDOTTER, * 11/10 1741, d. t. bonden B. Mattsson i Trossnarv 1. † 8/11 1798 (feber).
CARIN * 5/1 1759 5A2
BRITA * 18/9 1767 6C1
LARS »LARSSON» * 13/4 1776 12
Registerbeteckning »28B» omfattar en släktgren från Hassela, Gävleborgs län, som inflyttat till Bjuråker omkring år 1780.
—28B1—
(X15) ERIK ERICSSON, * 1752. Infl. fr. Hassela. G. 1774. Bonde i Trossnarv, sen. nybygg. i Brännås, Bjuråker. † 29/8 1821 (ålder).
(X15) CARIN OLSDOTTER, * 5/1 1749. Infl. fr. Hassela. † 2/1 1826 (ålder).
ERIC * 1775 2
BRITA * 1776. (Okänd vistelseort)
OLOF * 1779. (Okänd vistelseort)
PEHR * 27/4 1781 3
KJERSTIN * 29/6 1783 1G22
CARIN * 21/2 1786 4
ANNA * 17/12 1787 6E8
JONAS * 21/3 1790. Bos. i Trossnarv. † 17/10 1841 (vattusot)
LARS * 15/7 1792 5
—2—
1 ERIC ERICSSON, * 1775, s. t. bonden E. Ericsson i Trossnarv, Bjuråker. G. 1796. Torp. i Brännås, Bjuråker. Utfl. t. Västerbotten 1802.
(X27) CHERSTIN ANDERSDOTTER, * 1776. Infl. fr. Ljusdal. Utfl. t. Västerbotten 1802.
CARIN * 30/9 1797. † 21/12 1797 (håll o. stygn)
CARIN * 23/11 1799. † 25/11 1799
ANDERS * 16/1 1801. Utfl. t. Västerbotten 1802
—3—
1 PEHR ERICSSON, * 27/4 1781, s. t. bonden E. Ericsson i Trossnarv, Bjuråker. G. 1810. Torp. i Elgåsen, Bjuråker. (Död i Sth.)
(Y54) ELISABETH PEHRSDOTTER, * 21/3 1779. Infl. fr. Torp. Utfl. t. Torp, V.-norrl., 1828.
ERIC * 4/5 1812. Utfl. t. Torp, V.-norrl., 1828
PEHR * 8/5 1814. Utfl. t. Torp, V.-norrl., 1828
JONAS * 3/9 1817. Utfl. t. Torp, V.-norrl., 1832
LENA CAJSA * 15/12 1820. Utfl. t. Torp, V.-norrl., 1828
—4—
(X3) OLOF CHRISTOFFERSSON, * 5/11 1784. Infl. fr. Bergsjö. G. 1808. Måg o. bonde i Trossnarv, Bjuråker. † 20/5 1810 (drunknad).
1 CARIN ERSDOTTER, * 21/2 1786, d. t. bonden E. Ericsson i Trossnarv, Bjuråker. Änka o. omg 1814. Utfl.
(X15) PEHR MOLIN, * 1/5 1787. Infl. fr. Hassela. G. 30/1 1814. Bonde i Trossnarv, Bjuråker. Utfl.
MARGET »OLSDOTTER» * 18/4 1809. Utfl. t. Delsbo 1842
OLOF »OLSSON» * 14/10 1810. † 26/10 1810
HELEN »PEHRSDOTTER» * 7/3 1814. Utfl.
—5—
1 LARS ERIKSSON, * 15/7 1792, s. t. nybygg. E. Ericsson i Brännås, Bjuråker. G. 18… Bonde i Trossnarv 3, Bjuråker. † 13/10 1866 (ålder).
(Y54) BRITA ANDERSDOTTER, * 28/1 1782 i Torps sn, V.-norrl. Tid. g. m. bonden Tomas Andersson i Stöde, V.-norrl. † 10/12 1857.
ERIK * 7/5 1821 6
ANDERS * 3/10 1823 7
HELENA CATHARINA * 3/1 1827 31C4
—6—
5 ERIK LARSSON, * 7/5 1821, s. t. bonden L. Eriksson i Trossnarv, Bjuråker. G. 1846. Bonde i Trossnarv 3. Emigr. t. N. Amerika 1857.
6E8 MARGTA NILSDOTTER, * 1/1 1822, d. t. torp. N. Olofsson i N. Storåsen, Bjuråker. † 1/10 1855 (barnsbörd)
LARS * 2/4 1847. Emigr. t. N. Amerika 1857
—7—
5 ANDERS LARSSON, * 3/10 1823, s. t. bonden L. Eriksson i Trossnarv, Bjuråker. G. 1846. Bonde i Trossnarv 3. † 16/10 1853 (slag).
6E8 ANNA NILSDOTTER, * 27/1 1828, d. t. torp. N. Olofsson i N. Storåsen, Bjuråker. Änka o. omg. 7A5
LARS * 24/4 1847. † 18/9 1847
LARS »ANDERSSON» * 1/7 1849. Emigr. t. N. Amerika 1868.
—35G39—
25 PEHR JÖNSSON–FÄRDIG, * 14/2 1827, s. t. husman J. Norell i Gröndal. G. 19/10 1854. Landbonde i Trossnarv 3, sen. husman i Brännås, Bjuråker. Emigr. t. N. Amerika 1877
2A20 INGA CATHARINA PEHRSDOTTER, * 15/5 1830, d. t. husman P. Bergström i Avholm, Bjuråker. Emigr. t. N. Amerika 1877
BRITA * 28/2 1855. † 15/6 1855
KARIN * 2/4 1856. Utfl. t. Ljusdal 1875
BRITA * 3/3 1859. Emigr. t. N. Amerika 1876
PEHR * 27/3 1862. Emigr. t. N. Amerika 1876
ANNA * 17/2 1865. † 28/5 1872
GOSSEBARN * 4/2 1866. † 17/3 1866
JONAS * 10/9 1867. † 15/7 1874 (magplågor)
ANDERS * 17/3 1870. † 25/5 1870
—7A5—
2 ERIK ERIKSSON-ÅSBERG, * 13/3 1826, s. t. torp. E. Andersson i Oxåsen, Bjuråker. G. 1857. Bonde i Trossnarv 3, Bjuråker. Utfl. t. Hassela 1862.
28B7 ANNA NILSDOTTER, * 27/1 1828, d. t. torp. N. Olofsson i N. Storåsen, Bjuråker. Änka e. bonden A. Larsson i Trossnarv 3, Bjuråker. Utfl. t. Hassela sn 1862.
ERIK * 26/2 1858. Utfl. t. Hassela sn 1862.
NILS * 19/4 1862. Utfl. t. Hassela sn 1862.
—44A10—
(X15) JONAS OLSSON,* 17/3 1814 i Hassela sn, Gävleb. G. 13/4 1857. Torp. i Elgebo, sen. landbonde i Trossnarv 3, Bjuråker. † 28/1 1892 (slag).
4 ELISABETH OLOFSDOTTER-STAF, * 23/4 1823, d. t. nybygg. O. Staf i Vakås, Bjuråker. † 30/1 1893.
OLOF * 23/4 1860
—33H2—
(X37) ANDERS GUSTAF HEDBLOM, * 14/1 1887 i Ramsjö sn, Gävleb. G. 27/12 1933. Skogsarb. Bos. i Norrhavra, Skärås 26, Bjuråker.
1 KAROLINA SOFIA KARLSSON, * 7/3 1889 i Nordmaling, Vb.
GULLY LINNEA * 15/12 1913 6
JOHAN GOTTFRID * 26/11 1916. Utfl. t. Ramsjö 1945
AMANDA VIKTORIA * 10/10 1919 28G24
SONJA VIOLA * 24/8 1922 21D17
RUTH MAJVOR * 18/5 1925. Bos. i Trossnarven, Bjuråker
ANNA ELLIDA * 22/11 1927 11C32
OLA GEORG * 9/3 1930
—35G56—
34 OLOF ERIKSSON, * 6/3 1883, s. t. arr. E. Jonsson i Brännbo 3, Bjuråker. G. 4/4 1915. Torp. i Brännås, Moddtorpet 13.
8G13 KERSTIN LINDBERG, * 27/9 1888, d. t. bonden P. Lindberg i Brännås.
OLOF GUSTAF * 26/7 1915. Jordbr.-arb. i Bjuråker
ANNA DOROTEA * 23/4 1917. † 7/5 1917
ANNA KRISTIN * 23/7 1918 Valljänta på Trossnarven 1939-45. † 12/8 1992 ⇓
BRITA DOROTEA * 6/2 1920. Utfl. t. Hassela 1943
IDA MARGRETA * 8/12 1922 11H32
LYDIA MARIA * 25/12 1926. Telefonist. Utfl. t. Hassela 1946
Erik Ivar Olsson i Brändbo * 21/9 1910. † 13/5 1991.
Gift 14/14 1958 med Anna Kristin Eriksson * 23/7 1928, d. t. Olof Eriksson i Brännås. † 12/8 1992. Deras vallstuga på Trossnarven ägs nu av ICA – Håkan Eriksson i Friggesund.
Den 4 juni 2022 besökte Anette Sandström Trossnarven och tog då dessa 12 inte alltför smickrande bilder som vi nu fått tillåtelse publicera. Bilderna skvallrar om att här finns en del att göra. Som vallstuguägare har men ett kulturhistoriska ansvar, så troligen står det inte länge på förrän vi får nya positiva bilder som visar en helt annan sida av vallen.
Bolags stugan
Mossa binder fukt som gör att taket ruttnar Sly och buskar ska inte finnas intill huset
När det börjar läcka in är snart hela stugan förstörd. Ett plåttak skulle rädda den
Bilderna är utlånade av Anette Sandström som besökte vallen den 4 juni 2022
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra.
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62