På karta över Stömneån från 1856 finns nio dammar och 22 anläggningar markerade
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Hudiksvalls Tidningen den 14 december 1968
En vandring längs Stömneån
Bild ur boken: Stömneån i Delsbo, från 1992
En gnistrande kall decembermorgon. Utetermometern visar på minus tio grader, men himlen är klar och solen gnistrar på skaren. Vi går efter Finngatan och tänker, att den nu inte längre passerar Rödladan utan löper snörrakt mellan en modern brandstation och en skola, som mera liknar ett läroverk än den gamla skolan på landet. Och Gråladan är borta sedan många år, men sedan börjar det mesta bli sig likt.
Åminne (åmynning) där Stömnesjön mynnar ut i Stömneån. En del av bebyggelsen i Stömne i bakgrunden
Magnus Olssons gamla smedja är ett säkert kännemärke och den hålles i gott skick, trots att hammarslagen därinne för länge sedan tystnat. Nu ser vi en skymt av Stömne, Lassas och Brams på andra sidan viken. Sjön ligger frusen, det är först vid Åminne som vi ser öppet vatten. Här är Duvas backen, där vi lekte som barn. Vart har de tagit vägen, alla vännerna från den tiden? De som vi lekte med för fyrtio år sedan. Nej, vi kan inte tro att tiden gått så fort. Här åkte vi kälke och skridskor om vintrarna. I viken, dök vi från taket på spelflotten och riskerade livet för att visa oss duktiga för flickorna. Sam tvärsöver eller fram och tillbaka till badhuset vid Gaddarudden. Ibland gick vi efter vandringen eller sjöstranden och metade kattfisk och fick 5 öre eller en skorpa och en sockerbit av en snäll gumma, som bodde ensam med en katt.
Vart har spelflotten tagit vägen? Den finns inte kvar längre. Borta är även flottbryggan i Åminne och vandringen från Mobergsbron ner till dammluckan, där karlarna gick med sina pickhakar och flottade timmer.
70-årige f. mjölnaren 1) G. A. Blomström kommer gående över Stömnedammen med en planka över axeln. Han bär den spänstigt som en yngling.
Där kommer en gammal bekant gående över Stömnedammen med en stor planka på axeln. Bestämt är det inte mjölnar Blomström. Jojomensan. Sjuttionio år på det åttionde men med ungdomlig svikt i benen ännu. Mästersnickare och tusenkonstnär. Arbetar i sin verkstad mest varje dag.
Röken stiger ur det svarta vattnet i ån. Det känns kallt att vara ute till en början. Stugsittare blir lätt ömtåliga i skinnet, men nu kommer värmen smygande och det känns riktigt skönt.
Vi gick förbi Unas nyss och tänkte på honom, som nu är borta. Unas Bror, en nära vän. Vi läste Dostojevskij om nätterna. Vita Nätter. Och skrev vers. Kämpade med daktyler och anapester. Hans gamla mor lever ännu och talade med oss om det enda nödvändiga. Bror blev skald och dog ung.
Erik är den ende, som är kvar i det närmaste grannskapet. En trofast vän som förmedlade de allra första kontakterna med tidningarnas förtrollande värld genom Willys äventyr i Allers Familje-Journal.
Prästens ålhus är rivet och filhuggarverkstan står nu tom och öde. Här brukade mäster själv 2) Karl Wallin ibland få besök av småpojkar, som förirrat sig in i filatelin. Han hade alltid ett och annat märke som han kunde undvara, gratis eller för en femöring. På den tiden kostade fyra skilling banko femtio öre, men det beloppet översteg ju för det mesta en sjuårings ekonomiska möjligheter.
3) Johan Bergkvist hette vår barndoms första jultomte. Det var en glad och fryntlig man. Han var värmlänning till börden och blev med tiden välbeställd såverksägare i Stömne. Om någon tyckte om en, var man ”välkänd”. Ibland hände det att han tog en liten parvel i handen, gick med honom till Mobergs och köpte stångkorv. För att sedan ta honom med sig hem, steka korven på järnspisen och bjuda på ett härligt stångkorvskalas.
Men han kunde bli arg också. Tyckte inte om att pojkarna lekte i sågens väldiga sågspånshög. Storpojkarna kunde reta honom till sinnes. En dag gjorde de honom ett spratt, som kunde gått illa. Grävde en grop längs upp i högen och täckte sedan, så att den inte syntes. Först med tunna ribbor och sedan med sågspån. Började sedan skrika och hojta bakom fallgropen. Bergkvist kom och sprang upp i sågspånshögen.
Vi glömmer aldrig synen, när han försvann i gropen. Spjälorna som stänkte och sågspånen, som yrde. Ingen vet hur det hade gått om inte storpojkarna repat mod och med risk att sedan få ett ordentligt kok stryk hjälpt honom upp igen.
Ån var varmare förr, som en liten sjö. Nu var den delvis igenstenad av nyttoskäl. För att go plats åt virke. Sågen är nedbrunnen, men här finns ändå gott om virke. Här ligger nu som för tio år sedan den största industrin efter Stömneån.
Bergkvist hade sitt hem och kontor efter byvägen på andra sidan ån. Dottersonen Ville hade ännu inte hunnit börja i läroverket, när vi lekte skådespelare uppe på kontorsvinden. Många år senare såg vi honom på ett fotografi tillsammans med Ingrid Bergman och andra elever vid Dramatens elevskola. 4). Willie Sjöberg blev skådespelare.
I kvarnkammaren vid Övre kvarn fick vi vårt första par skidor tjärade av mjölnar Blomström, honom som vi nyss mötte. På den tiden satt gummorna ännu i skaken och i övre kvarn låg det närmaste skakhuset. De hade ett farligt arbete, barn fick vackert hålla sig undan.
Farligt var det också för alla rackarungar som envist skulle hålla till vid flottrännan under timmerflottningen. Vattnet forsade över rännan på sina ställen och ibland kunde en stock slungas över av bara farten. Då gällde det att ett pojkhuvud inte stack upp framför stockändan. Roligast var kanske att leka Stor-Po och springa på timmerstockarna tvärs över hela sågdammen eller sjöviken. Då visste väl ingen av pojkarna att den legendariske flottaren en gång gjorde uppvisningar på Stömnesjön.
Betydligt ofarligare var det att gå efter flottrännan med ett metspö i handen. När flottningen var över och rännan tom. Den som liggande och höll sig stilla i rännan kunde även få en laxöring ibland.
Norsdammen var också ett tillhåll för barn och ungdomar. Där lärde vi oss tidigt att simma av en blivande kopparslagare. Enkelt och radikalt. Han helt enkelt kastade ut oss på djupt vatten och den som inte lär sig att simma i den situationen, han lär sig aldrig.
Smeden 5) Jonas Hansson var en skicklig yrkesman. Skickligheten gick i arv till sonen John, som förvandlade den lilla smedjan till ett betydligt större företag. Mjölnaren vid Mellankvarn hette
6). Arvid Söderlund. Han var fåglarnas vän, och honom träffade vi oftare under indianlekarna i Storstensbacken än i kvarnen.
Av smedernas skrå, som i forna tider var så talrikt företrätt just efter Stömneån, återstod bara
7). Dahlbom och kopparslagare Persson. 8). Garvare Uggla hade bommat igen sin verksamhet, men i en mindre byggnad vid Avabron stod sonen Gustaf och sålde kaffe, mjöl och jäst som filialföreståndare åt Olle Westlund Ede. Längre bort på andra sidan ån låg mejeriet. Med en femti liters kopparflaska med skummjölk i den ena handen och en kasse med kaffe, mjöl och fem öre jäst i den andra såg vi i andanom en pojke kånka uppför kvarnbackarna. På tjugotalet. Nu har den lilla butiken brunnit ned, Ugglas kallas för Forsgården och har blivit konsthandel. Mejeriet har förvandlats till tvättstuga, men Tullkvarn finns kvar. Och Stömneån rinner fortfarande ut i Avasjön. Precis som förr.
Bild ur boken, Stömneån i Delsbo.
Enligt räkenskaper i Kammararkivet fanns i Delsbo år 1542 25 stycken kopparslagare. Längs hela Stömneån har man gjort fynd av slagg. Den översta fyndplatsen ligger uppströms Ålhusdammen på en plats, där tigare ingen damm är känd.
Hos Kalle på berget på Kvarnbackarna
Kalle på berget, säger folk, och då vet de flesta att man menar 9). Karl Ekbom i Ava.
Karl Ekbom – Kalle på berget
Han är nu 72 år gammal och har slutat att arbeta son snickare. Från sitt högt belägna hem på berget har han en milsvid utsikt över bygden. Han är gammal i gården och hans släkt har djup förankring här i trakten. Berget, där han bor, heter förresten Kallesberget, och det han sitt namn efter hans farfar, som även han hette Karl Ekbom.
Kalle på Berget har många intressen. Ett är bygden och dess historia. Särskilt intresserad har han av naturliga skäl blivit för den livgivande pulsåder som Stömneån har varit för Delsbo sedan hedenhös. Han har fascinerats av de gamlas berättelser om kopparsmidet som redan under medeltiden hade så stor betydelse för bygden som näringsfång, att hammaren och tången blev socknens märke och sigill. Och när han tänker tillbaka på de företag av olika slag han själv minns och kan berätta om, så är det åtskilligt Det visste vi och därför passade vi tillfället att besöka honom, när vi gjorde en promenad efter ån från Åminne ner till Avasjön.
Ett skakverk finns kvar
Vi står tillsammans och ser ut över bygden, åkrarna som lyser vita, kyrkan och stapeln och en stor del av Stömneån. Ekbom minns sin barndom, somrarna när åkrarna var himmelsblå av blommande lin och vintrarna, när gummorna satt i skaken dagen i ända.
– Hur många skakverk fanns det efter Stömneån?
– Det fanns fyra när jag var barn. Från Ava räknat var det Norells, som stod ungefär, där nya bron nu går över ån, en O-Lars från Byn, vid nuvarande Mellankvarn. Det tredje skakhuset var Stampen från Näsbyn. Det stod nära O-Lars, så att de använde samma damm. Det fjärde slutligen och det enda som finns kvar ägdes av Nors, då som nu.
Skakgummorna i Stömne är det många som minns, de som hörde till den sista och näst sista generationen, Ekbom nämner några:
– Det var Lagers-Marget, Tells-Seggre, Knarst-Kerste, Lo-Anna och Lo-Margit, Unas-Mor och min farmor Ekboms-Seggre och många andra.
Ekbom tillägger: Allting tyder på att Delsbo var centralbygden för linodlingen i Hälsingland. Tänk om det enda skakverket, som nu finns kvar efter Stömneån, kunde bevaras för framtiden. Det skulle bli en turistattraktion. Kanske hembygdsföreningen kunde hjälpa till. Jag tror att det vore någonting att tänka på. Allting finns ju kvar, både dänghamrar, skaksvärmare och vattenhjul…
Mellankvarn och Kvarnbackarna
Platsen kallas Kvarnbackarna
Kvarnarna efter Stömneån har haft stor betydelse, så stor att backarna efter ån har fått namnet Kvarnbackarna. Namnet nämns nu oftast i uttrycket ”När Kvarnbackarna brann” och därmed åsyftas den förödande branden 1914. Nu finns det tre kvarnar efter ån: Övre kvarn, Mellankvarn och Nedre kvarn, även kallad Tullkvarn.
Förr i tiden var alla kvarnar tullkvarnar. Det betydde att mjölnaren hade laglig rätt att som ersättning för malningen tulla av säden, när den lämnades. I min ungdom var det en kappa per tunna, och det gick trettiotvå kappor på varje tunna.
Det var liv och rörelse vid kvarnarna efter Stömneån förr i tiden. Hit kom det bönder med ”malning” inte bara från Delsbo utan även från angränsande socknar. När vi nämner detta, kommer vi att tänka på Nathan Söderblom och hans kvarnresor från Bjuråkers prästgård till Stömneån som liten pojke. Som han berättat om i STF:s års-skrift 1923 i uppsatsen ”Hemma i Hälsingland””.
”På en mellandag mellan två förrättningar i Hälsingland kostade jag härom året på mig en vandring alldeles på egen hand till de gamla kära ställena. Jag började med kvarnen i Stömneån, där jag så ofta setat hopkrupen och osynlig i en vrå i kvarnkammaren, medan brasan och bönderna, som väntade på sin malning, och mjölnaren, som snickrade på lediga stunder, då drängen skötte mälden, språkade och ”ryckte” i kapp, för att sedan på de ännu varma mjölsäckarna i nattkylan åka hem till Bjuråker.
Vilken av kvarnarna kunde det vara som kyrkoherde Jonas Söderblom anlitade? Vi vet det inte.
Äldre foto av Nedre Tullkvarnsbron. Till höger bakom Tullkvarnen ligger Garvare Ugglas bostad.
Till vänster skymtar smedjan och ovanför på kullen mjölnarbostaden.
Samma plats 23 novenber 2023
Ekbom minns även gamla mellankvarn och visar ett fotografi av den. Den stod längre ner efter ån än den nuvarande.
-Den kallades Gammeltulla, tillhörde O. Larsson i Byn och brann i början av seklet. Mjölnaren hette 10). Fredrik Lindbom, om jag minns rätt.
Stömne såg var den första sågen
Lenæus berättar att man på hans tid sågade timmer till husbehov. Säkert gjorde man det även före hans tid. När man först började anlita sig av vattenkraft för att såga timmer vid Stömneån är obekant.
Stömne såg fanns före laga skiftet den är mer är hundra år gammal. Själva sågen har nu brunnit ned 1992,
men hyvleriet är kvar och rörelsen fortsätter som förut. Där hyvelhuset nu står, var det förut en spiksmedja, där man smidde spik och gjorde bomsmide åt flottningsföreningen. Spiken kallades för ekspik och användes till flottrännebyggena. Spiksmedjan ägdes av smeden 11). Jäderholm.
Numera är Ede såg den enda, där man sågar timmer med vattenkraft vid Stömneån, och den ägs av 12). Olof Persson-Nors.
Nors sågen Ede, söder om Stömneån. Sågen brann ner till grunden den 28 juni 2022
Foto: Bengt Almstedt, införd i Delsbo-kjolen 2023
En kopparslagarverkstad kvar i Delsbo
På norrsidan av Kallesberget ligger Delsbos enda kvarvarande kopparslagarverkstad. Kopparhanteringen var nära att komma på avskrivning, men när kopparen nu återhar kommit i ropet kunde Martin Persson inte helt överge det yrke han en gång lärde av sin far, mäster 13). C T Persson, för sena tiders plåttak och takrännor. När vi under vår rundvandring efter Stömneån och dess närmaste omgivningar skulle passera Martin Perssons verkstad, var det lunchdags och han kom ut från sin verkstad i sällskap med sin medhjälpare, 14). Sivert Forsman.
– Nu har vi jobbigt, sa Forsman. Alla vill ha sina kopparkärl blanka och fina till jul så nu håller vi bara på med koppar hela dagarna.
– Annars är det bara slagghögarna, som påmint om de gamla smedjorna. Här efter Stömneån har det ju hittats kopparslagg lite varstans, men inte bara här utan även efter Lumpån och Klubboån. C T Perssons närmaste föregångare var kopparslagare 15). Wixner och honom minns förstås smederna Sjögren och Dahlbom, säger Ekbom.
Hudiksvallsposten 21 februari 1883
Hudiksvallsposten 10 oktober 1885
En sällsynt spis, är denna lilla nätta spis från DELSBO GJUTERI. Den är dessutom vackert ornamenterad på högra gaveln.
– Före min tid fanns det också ett gjuteri i närheten av nuvarande Mellankvarn. Delsbo gjuteri kallades det och gjutaren hette 16). Fernström. Där gjöts järnspisar och spishällor berättade min farbror, Per Ekblom. Byggnaden brann ner 1914.
Så sent som 1925 fanns det ett tomtvarv här uppe på berget efter något, som hade kallats för Lerstugan. Vad det varit vet jag inte. Kanske göts lerformarna där till gjutning? Jag rev tomtvarvet, när jag byggde det här huset.
Efter Stömneån har det funnits flera garverier. -Ja, vi hade Ugglas längst nere efter ån och så fanns det ett, som stod nästan knut i knut med gjuteriet som jag talade om. Min farbror köpte det och gjorde snickarverkstad av det.
Flottningsepoken – avslutad
Flottrännan efter Stömneån byggdes på 1870-talet, men nu är den riven och flottningsepoken bara ett minne. Var det inte 1965 det flottades sista gången och flottarrännan revs? Och så brändes Lurhuset i Hällnäsbacken 1966 på uppdrag av flottningsföreningen. Lurhuset, ja, det såg inte mycket ut för världen men kunde ha varit kvar som ett minne av den svunna flottningsepoken. – Från Lurhuset hade man uppsikt över rännan ända upp från Stömne såg nertill Avasjön. Under flottningen fanns det någon däruppe och vaktade både natt och dag och blåste i den meterlånga kopparluren, om det blev någon bröt i rännan. Flottarna turades om att vakta. Ibland kunde det även vara en kvinna, som skötte vaktsysslan, 17). Sigrid Moberg i Stömne var den sista av vakterna i Lurhuset.
Vi har ännu inte sagt ett ord om prästens ålhus i Stömneån, som Lenæus berättar om i Delsboa Illustrata (1764) och som revs på 1920-talet, inte sagt något om de trösk-valsarna, det första elektricitetsverket, kraftstationerna, industriplanerna. Ett vatten-drags historia tar aldrig slut. Den fortsätter, så länge vattnet fortsätter att rinna.
Bror Jonsson
Avskrift: Åke Nätterö
Hudiksvalls Allehanda den 29 september 1891.
Bild ur boken, Stömneån i Delsbo.
Fotografi från början av 1900-talet över byggnaderna vid Nedre Tullkvarnsdammen. Från vänster mejeriet, smeden Dahlboms smedja. Nedre tullkvarn och gaveln på garveriet.
Flottrännan går från bildens mitt ut till Avasjön.
Personuppgifter ur släktboken
—57 L 1— 1)
(W37) Gustaf Anshelm Blomström, * 24/4 1889 i Svärdsjö, Kopp.G. 24/12 1911. Infl. 1923. Mjöln. i Ede 111, Delsbo. † 27/2 1986
(W37) Hilma Teresia Söderlund, * 26/4 1890 i Svärdsjö, Kopp.
Aina Margreta Teresia * 31/5 1912 67T3
Gustaf Folke * 16/7 1914 2
Hans Erik Astor * 24/7 1920 3
Gunvor Britt Lis * 6/6 1925
—2—
1 Gustaf Folke Blomström, * 16/7 1914, s. t. mjöln. G. A. Blomström i Ede 111. G. 12/5 1940. Kvarnarb., sen. Sotarmäst. Bos. i Ava 511, Delsbo.
7K11 Anna Linnea Svensson, * 21/4 1912, d. t. bonden K. Svensson i Ede 6.
Karl Gustav Arne * 25/8 1935
Karl Lennart Folke * 16/8 1945
—3—
1 Hans Erik Astor Blomström, * 24/7 1920, s. t. mjöln. G. A. Blomström i Ede 111, Delsbo. G. 12/7 1942. Kvarnarb. Bos. i Ede. Utfl. t. Huddinge 1943.
12R21 Marta Olivia Jonsson, * 18/8 1916, d. t. bonden J. Pehrsson i V. Berge 1, Delsbo.
—25K1—
(X8) Edvard Ambrosius Wallin, * 2/5 1847 i Forsa, Gävleb. G. 14/5 1874. Infl. 1899. Filhuggare. Bos. i Ede, Delsbo. † 19/3 1916.
(XII) Anna Olivia Ålander, * 6/9 1846 i Gävle, † 29/11 1939.
Karl Evald * 26/7 1876 2
Maria Lovisa * 25/8 1879 †31/7 1959 Ede 15:7
Anna Eugenia * 10/2 1882. Utfl. t. Forsa 1905
Erik August * 21/10 1886. Filhuggare i Ede
—2— 2).
1 Karl Evald Wallin, * 26/7 1876 i Valbo, Gävleb., s. t. filhugg. E. A. Wallin i Ede. G. 6/12 1901. Filhuggare. Bos. i Stömne, sen. i Ede. Delsbo. † 17/4 1934.
17N8 Karin Jonsdotter, * 24/3 1880, d. t. husman. J. Klack i Stömne, Delsbo.
Rut Anna Olivia * 14/6 1902, † 20/9 1921
Knut Evald Ambrosius * 30/9 1905 3
Svea Karin Teresia * 3/1 1908. Utfl. t. Hudiksvall 1938
Gösta Karl Jonas * 22/7 1909 4
Erik Olof Valdemar * 13/5 1911 5
—3—
2 Knut Evald Ambrosius Wallin, * 30/9 1905, s. t. filhugg. K. E. Wallin i Ede. G. 15/6 1930. Jordbr.-arb. i Långede s 7, Delsbo. Utfl. t. Lingbo, Skogs sn, 1938. (Frånsk. 1935.) Omg. 1/9 1939. Hyvlare. Bos. i Ede. Delsbo.
14M33 Anna Margreta Olsson, * 22/9 1910. d. t. bonden O. Persson i Långedte s 7. Delsbo. Utfl. t. Sth. 1936.
Ester Margareta Snygg, * 31/3 1918.
Vera Margreta * 22/9 1930, † 22/11 1930
—4—
2 Gösta Karl Jonas Wallin, * 22/7 1909, s. t. filhugg. K. E. Wallin i Ede, Delsbo. G. 14/11 1943. Sågv.-arb. Bos. i Ede. Utfl. t. Torsång 1946.
12L31 Gertrud Edit Åhs, * 8/12 1919. d. t. handl. A. Åhs i. Knaggälve. Delsbo.
Karl Arne * 16/4 1944. Utfl. t. Torsång 1944
—5—
2 Erik Olof Valdemar Wallin, * 13/5 1911, s. t. filhugg. K. E. Wallin i Ede, Delsbo. G. 9/4 1944. Sågv.-arb. Bos. i Ede 1520.
(X4)36A14 Marta Linnea Andersson * 13/11 1918 d. t. bonden E. Andersson i Ö. Tolbo 81, Delsbo.
Ingrid Christina * 9/10 1944
—13T37— 3).
35 Karl Johan Bergqvist, * 6/6 1890, s. t. sågare J. Bergqvist i Stömne. G. 15/11 1914. Mjölnare i Fredriksfors, Delsbo. Utfl. i Bollnäs 1916. Sen. sågv.-arb. i Stömne, Delsbo. Utfl. t. Munktorp 1943.
(X8) Anna Margreta Wesslund, * 30/6 1896 i Forsa, Gävleb.
—21M4— 4).
3 Per Isak Möller, * 5/1 1891, s. t. arb. P. I. Möller i Långede. G. 6/6 1914. Montör. Bos. i Fredriksfors, Delsbo. Emigr. t. USA 1923. † 22/1 1934.
13T35 Karin Amanda Bergqvist, * 2/1 1896, d. t. sågare J. Bergqvist i Stömne, Delsbo. Utfl. t. Ljusdal 1924.
Wilhelm Tage Sjöberg * 16/9 1911. Skådespelare. Bos. i Sth.
Ingegerd Teresia * 4/1 1915. Utfl. t. Hassela 1923
Alf Ingvar * 8/3 1916, † 1916
Yngve Sigvard * 8/5 1921. Utfl. t. Ljusdal 1924
—24P49— 5).
26 Jonas Hansson, * 19/7 1882, s. t. bonden H. Mickelsson i Nybo 2, Delsbo. G. 9/1 1905. Mjöln. Bos. i Stömne, sen. rep. i Ava, Delsbo. † 2/12 1939.
(X14) Anna Sofia Sundberg, * 8/10 1879 i Harmånger, Gävleb. Utfl t. Rogsta 1941.
Evert * 24/10 1905. Utfl. t. Rogsta 1943
Ester * 18/1 1907 16S12
John * 6/7 1909 50
Ejnar * 24/10 1912 Utfl. t. Rogsta 1937
—24P50—
49 John Hansson, * 6/7 1909, s. t. mjöln. J. Hansson i Stömne. G. 4/9 1938. Smed. Bos. i Ava 27, Delsbo. † 30/3 1981.
13T36 Signe Birgitta Bergqvist, * 26/8 1917, d. t. bonden E. Bergqvist i Sunnansjö 14, Delsbo.
Sven Erik * 14/8 1940
—38J1— 6).
(X9) Johan Arvid Söderlund, * 31/8 1895 i Färila, Gävleb. G. 10/11 1918. Infl. 1919. Mjöln. Bos. i Ava, sen. i Ede 156, Delsbo.
(X27) Elsa Elisabet Sandstedt, * 20/11 1898 i Ljusdal, Gävleb.
Vivi Ingegärd * 11/1 1919 (X4)30A34
7). Erik Dahlbom * 28/10 1854 i Harmånger Gift 13/11 1898 † 20/12 1935 i Ava
Kristina Olsson * 18/12 1857 i Grundsunda, Ångermanland † 24/12 1935 i Ava
—42Å4— 8).
2 Johan Alfred Uggla, *22/4 1863, s. t. garv. C. A. Uggla i Åbro, Norrbo. G. 22/8 1895. Änkl. o. omg. 21/2 1913. Garv., sen. bonde i Ava 5, Delsbo. † 14/10 1937
(X6)2P13 Kerstin Jonsdotter, *5/8 1860, d. t. bonden J. Olsson i Ava.† 28/10 1904.
(X19) Maria Vilhelmina Ulfelt, *27/5 1879 i Hälsingtuna, Gävleb. Infl. fr. Hudiksvall 1906
Signe Margreta, *21/11 1895. Utfl. t. Nora, Vm., 1916
Brita Amalia, 22/10 1896. Utfl. t. Lysekil 1917
Carl Alfred, *22/11 1897. Utfl. t. Hardemo 1926
John Isedor, *17/12 1898. Utfl. t. Myresjö 1928
Oskar Leonard, *21/10 1900. Emigr. t. Kanada 1928
Gustaf Robert, *2/12 1907 7
Johan Eskil, *25/2 1910 8
Hugo Albert, *29/12 1912. Jordbr.-arb.
Göta Matilda, *14/3 1915. Utfl. t. Västerås 1937
Sven Bertil, *23/3 1917
Svea Ingegärd, *5/9 1919 (X33)22Y30
Märta Ingeborg, *23/2 1923. G. 25/10 1941 m. K. O. L. Malm i Ljusdal
—7—
4 Gustaf Robert Uggla, *2/12 1907, s. t. bonden J. A. Uggla i Ava 5, Delsbo. G. 14/5 1933. Handelsbitr. Bos. i Ava.
(X6)28J10 Hedvig Alm, *31/5 1915, d. t. bonden O. Alm i Norrväna, Delsbo.
Hedvig Ingegärd, *16/8 1933
Registerbeteckning »36J» berör en släktgren frän Uppsala, som inflyttat till Delsbo omkring år 1830.
—36 J 1—9).
(C67) Pehr Ekbom, * 6/1 1800 i Uppsala. G. 182. . Sold. nr 63 vid Delsbo komp., Häls. reg. Bos. i Åkre, Delsbo. † 6/4 1838.
(X4) 27A2 Anna Eriksdotter, * 23/9 1797. d. t. bruksarb. E. Henriksson i Njuparne, Bjuråker. † 5/6 1858.
Pehr Fredrik * 12/7 1827. Vist. i Ångermanland under 12 år. † 27/7 1863
Carl Erik * 15/11 1830 2
Brita Johanna * 1/10 1835 11S5
—2—
1 Carl Erik Pehrsson-Ekbom, * 15/11 1830, s. t. sold. P. Ekbom i Åkre. G. 14/11 1858. Husman i Ava, Delsbo. † 10/8 1896.
46J10 Sigrid Ersdotter, * 15/8 1838, d. t. bonden E. Pehrsson i Stömne s 1, Delsbo. † 30/11 1933.
Karin * 5/7 1860. Sömmerska i Åkre. † 6/7 1929
Erik * 5/3 1863 3
Anna* 10/11 1870 19J20
Brita Johanna * 7/2 1876, † 25/10 1883 (scharlakansfeber)
Pehr * 1/11 1878. Snick. i Sunnansjö 46, Delsbo
—3—
2 Erik Ekbom, * 5/3 1863, s. t. husman C. E. Ekbom i Ava. G. 3 ggr. Sold. vid Häls. reg. samt skomak. Bos. i Ava, sen. i Stormnäs, Delsbo.† 12/6 1933.
19J15 Margta Jonsdotter, * 23/1 1866, d. t. husman J. Jonsson i Tomta, Delsbo. G. 8/10 1896. † 3/1 1905.
19S30 Ingrid Matsdotter, * 19/3 1868, d. t. husman M. Ersson i Sunnansjö, Delsbo. G. 28/9 1909. † 12/6 1921.
22P54 Kristina Persson, * 18/4 1891 i Källbergsbo 4, Delsbo. G. 10/12 1930.
Carl Oskar * 1/12 1896. Byggn.-arb. i Ava † 16/7 1980
Jonas * 18/2 1898, † 21/2 1899
Jonas Erik * 22/8 1899. Snickeriarb. i Delsbo
Sigrid Maria * 27/2 1901, † 25/10 1901
Per Olof * 25/11 1902. Snickeriarb. i Delsbo
Knut * 10/4 1907 4
Sigrid Ingeborg * 21/11 1909 5
Per Ingvar * 26/4 1916. Utfl. t. Forsa 1936
Signe Viktoria * 15/6 1919. Utfl. t. Hudiksvall 1936
Ingrid Ellida * 9/9 1923. Utfl. till Revsund 1943
Maria Linnea * 17/5 19’25. Utfl. t. Gävle 1944
Edvin Teodor * 29/4 1926. Utfl. t. Hälsingtuna 1941
Sven Hilding * 6/3 1927. Utfl. t. Örebro 1947
Erik Helmer * 2/5 1928. Utfl. t. Sköllersta 1947
—4—
3 Knut Ekbom, * 10/4 1907, s. t. skomak. E. Ekbom i Stormnäs. G. 5/5 1940. Skomak. Bos. i Ede 1422, Delsbo.
(X19) Anna Katrina Strandell, * 8/11 1904 i Hälsingtuna, Gävleb.
Maj-Britt Margareta * 13/6 1932. Utfl. t. Hälsingtuna 1947
Anna Lisa * 2/4 1936
Ingrid Maria * 6/9 1937
Knut Erik * 20/10 1938
—5—
3 Sigrid Ingeborg Ekbom, * 21/11 1909, d. t. skomak. E. Ekbom, Stormnäs. Bos. i Sunnansjö, Delsbo.
Tage Vilhelm * 9/9 1933
—19R1— 10).
(W27) Carl Gustaf Lindbom, * 18.. . Mjölnare. Bos. i Ore, Kopp.
H. namn okänt.
Carl Johan * 10/4 1833 2
Lars Fredrik * 17/12 1840 3
Maria Charlotta * 5/12 1851 4
—2—
1 Carl Johan Lindbom, * 10/4 1833, s. t. mjöln. C. G. Lindbom i Ore sn. Kopp. G. 19/12 1858. Mjöln. Bos. i Ava, Delsbo. † 18/2 1884 (lungsot).
(W29) Juliana Sofia Fagerström, * 24/9 1833 i Rättviks sn, Kopp. † 14/9 1891 (lungsot).
Wilhelmina Christina * 1/10 1859, † 19/3 1940
Carl Theodor * 23/4 1861. Handl. i Ava. Utfl. t. Hassela 1894
Anna Sofia * 12/5 1865 43P13
—3— 10).
1 Lars Fredrik Lindbom, * 17/2 1840, s. t. mjöln. C. G. Lindbom i Ore sn, Kopp. G. 2/9 1877. Mjöln. Bos. i Ava, Delsbo. † 17/2 1914.
20S1 Catharina Ax, * 26/12 1841, d. t. sold. J. Ax i Stene, Järvsö. Tid. gift o. änka e. mjöln. C. A. Fridström i Svala, Delsbo. † 26/10 1909.
Kristina Mathilda * 14/3 1879. Förs.-syster. † 20/11 1918
—4—
(X25) Erik Ersson-Fridström, * 31/7 1859 i Järvsö sn, Gävleb. G. 26/12 1884. Mjöln. Bos. i Ava, Delsbo. † 9/2 1886.
1 Maria Charlotta Lindbom, * 5/12 1851, d. t. mjöln. C. G. Lindbom i Ore sn. Kopp. † 8/5 1917.
Carl Gustaf * 3/8 1878, † 13/10 1883 (difteri).
—57K2— 11).
1 Johan Mårten Jäderholm, * 24/12 1824 i Arboga landsförs. Infl. fr. Forsa sn. Smed. Bos. i Stömne, Delsbo. † 1/1 1912
(T13) Brita Maria Reuter, * 16/7 1822 i Fellingsbro, Ör. † 13/4 1903.
Augusta Maria * 15/11 1849. Utfl. t. Köpings landsförs. 1876
Carl Gustaf Mårten * 21/5 1852, † 11/6 1873
Hedvig Sofia * 15/7 1857 (X4)30G19
Emma Mathilda * 6/11 1860
—22P62— 12).
49 Olof Persson, (Ors-Olle) * 26/3 1890, s. t. bonden P. Pehrsson i Stömne 4. G. 28/8 1938. Ing. o. hemmansäg. i Stömne 4, sen. bos. i Ava 225, Delsbo. Förestod Jordbrukskassan vid Nors. † 27/11 1976 Stationsg. 6. Delsbo
(W35) Brita Elisabet Hammarström, * 14/2 1903 i Stora Tuna, Kopp. Infl. fr. Borlänge 1933.
Kajsa Birgitta * 29/5 1940
13). Carl Teodor Persson Kopparslagare, född 11/11 1876 i Eskilstuna. Inflyttat från Forsa till Fredriksfors i Delsbo 1905. Samma år brann hans hus och verkstad ner till grunden. Men han startar om på nytt i Ede Delsbo. År 1913 ramlade han ner från Mejeriets tak och skadade ryggraden och synnerven. Synen försämrades suggestivt för att helt upphöra 1917. Död i Delsbo 31/10 1952 Ava 2:15. Gift 26/10 1912 med Elin Henrietta född 13/8 1878 i Odensljunga, Skåne. Hon avled i Delsbo 20/12 1974. Sonen Nils Martin född 10/11 1914, smed Död 16/7 1986.
—51R1— 14).
(X34) Olof Forsman, * 29/8 1866 i Ockelbo, Gävleb. G. 16/2 1896. Infl. fr. Järvsö 1932. Smed. Bos. i Knutslunda, sen. i Sunnansjö 510, Delsbo.
† 15/4 1945.
(X34) Anna Kristina Ersdotter, * 5/6 1873 i Ockelbo, Gävleb.
Johan Sigvard * 23/8 1907 2
Lars Fredrik * 14/9 1909 3
—2—
1 Johan Sigvard Forsman, * 23/8 1907 i Järvsö, Gävleb., s. t. smeden O. Forsman i Knutslunda, Delsbo. G. 12/2 1944. Plåtslagarmäst. Bos. i Sunnansjö 52.
(Finland) Mildrid Anna Elisabet Lassus, * 15/9 1916 i Orravais, Finland. Infl. 1944.
Härdis Beda Kristina * 15/3 1941
Lars Sigvard * 14/1 1945
Anna Elisabet * 23/7 1947
—3—
1 Lars Fredrik Forsman, * 14/9 1909, s. t. smeden O. Forsman i Knutslunda. G. 21/8 1943. Plåtslag. Bos. i Sunnansjö 43, Delsbo.
24P29 Marta Ingeborg Henriksson, * 27/5 1906, d. t. bonden H. Henriksson i Hallsta 2, Delsbo.
Aina Ingegerd * 16/1 1928. Utfl. t. Torsåker 1944
Märta Gunhild * 30/1 1932, † 26/2 1932
—9Å67— 15).
(X18) Johan Erik Wixner, *4/11 1841 i Hudiksvall. G. 24/5 1874. Kopparsl. Bos. i Ava, Delsbo. † 10/9 1909.
16 Johanna Maria Finnström, *5/6 1839 i Strömbacka, Bjuråker. † 17/7 1914.
Jonas Jakob, *27/2 1867 68
Carl Oskar Ferdinand, *24/10 1874 69
Anders Fredrik Emil, *24/12 1875. Utfl. t. Gällivare 1900
Hulda Margreta, *22/9 1879. G. o. utfl. t. Idenor 14/9 1905
16). Erik Axel Fernström * 10/11 1856 i Ore, Dalarna. Bos. i Afva. Död i Njurunda 5/1 1930
Gift 18/8 1878 med Margta Andersdotter * 16/10 1856 i Hammerdal, Jämtland. Död i Delsbo 9/9 1892
Barn:
Hilda Albertina 5/5 1878
Carl Axel 12/11 1879
Ida Margareta 21/9 1883
Gustaf Gereon 10/10 1885
Nanny Mathilda 14/3 1888
Frida Zenobia 30/10 1890
—14J35— 17).
31 Erik Moberg, * 24/4 1900, s. t. skomak. O. Moberg i Stömne.
G. 26/10 1924. Slakteriarb. Bos. i Fredriksfors, sen. i Stömne 15, Delsbo. † 29/1 1953.
4L17 Sigrid Hagström, * 23/9 1903, d. t. korp. P. Hagström i Myra, Delsbo. † 24/7 1996
Ingrid Kristina * 8/2 1924. Utfl. t. Täby 1943
Märta Birgit * 15/3 1926. Utfl. t. Gävle 1946
Karin Ingegerd * 6/9 1930. Utfl. t. Gävle 1946
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-60062