Fiskredskapsfabriken i Sunnansjö, Delsbo, 1913 – 1955.
Fabriken var under många år Sveriges ledande fiskredskapsfabrikEfter ett omfattande eftersök, känner vi oss nu säkra på att teglet till fabriken kom från Hålsjö Såg och Tegelbruk.
Se film om västkustfiske och fiskredskapstillverkning.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Hemmansägaren Jon Paulsson på Hammaren
Hammaren på 1890-talet. Den gamla byggnaden på Hammaren byggdes 1662 och var under många år militärboställe, på 1700-talet även postkontor. 1975 brann den gamla gården ner till grunden, men den återuppbyggdes i samma stil.
På gårdsplan står ägaren, Jon Paulsson, hustrun Sigrid och sönerna Arvid och Gottfrid.
I bakgrunden ser vi troligen gårdens tjänstefolk.
Jon Paulsson
Det här fina porträttet på Jon Paulsson sitter i det rum
som var Fiskredskapsfabrikens kontor.
Vem var Jon Paulsson?
I Delsbo släktbok kan vi läsa att han föddes i V. Berge och att hans föräldrar var Paul Andersson och Karin Jonsdotter. Han gifte sig 1877 med Sigrid Jonsdotter på Hammaren 1, i Delsbo. Innan han började sin framgångsrika karriär inom fiskredeskap hade han varit sågverksdelägare i Böle Ångsåg i Näsviken och Sunnansjö Ångsåg i Delsbo och dessutom Varmbadhusägare i Delsbo.
—35L4— Uppgifter ur Delsbo släktbok
3 Paul Andersson, * 25/6 1810, s. t. sold. A. Stark i Håknorrbo 3. G. 5/11 1843. Bonde i V. Berge 3, Delsbo. † 8/9 1894 (ålder).
11R5 Karin Jonsdotter, * 14/10 1824, d. t. bonden J. Pehrsson i Tomta 2, Delsbo. † 3/3 1914.
Kerstin * 16/10 1845 9S6
Jonas * 2/4 1855 7T43
—7T43— Uppgifter ur Delsbo släktbok
35L4 Jonas Paulsson, * 2/4 1855, s. t. bonden P. Andersson i V. Berge 3. G. 29/5 1877. Måg o. bonde i Hammaren 1, Delsbo. † 11/9 1908.
34 Sigrid Jonsdotter, * 12/11 1853, d. t. bonden J. Olofsson i Hammaren 1. † 20/1 1946.
Arvid Paulus * 7/8 1879 49
Gerda Christina Paulina * 17/3 1883, † 21/7 1884
Jonas Gottfrid * 10/8 1888 50
Knut Leonard * 10/3 1894, † 26/9 1914
En ung Arvid Paulsson
—7T49—
43 Arvid Paulus Paulsson, * 7/8 1879, s. t. bonden J. Paulsson i Hammaren 1, Delsbo. G. 10/6 1904. Bonde i Hammaren 12. † 31/10 1967
30R3 Maria Helena Johansson, * 17/2 1885, d. t. bonden J. Johansson i Mora 4, Delsbo. † 30/12 1966
Signe Maria * 23/8 1903, † 9/3 1906
Sigrid Paulina * 28/4 1905 6O35
Jonas Josef Paulus * 11/4 1909 52
Karin Eleonora Johanna * 12/9 1915 19P34
—7T50—
43 Jonas Gottfrid Paulsson, * 10/8 1888, s. t. bonden J. Paulsson i Hammaren 1, Delsbo. G. 12/5 1912. Kontorsbitr. Bos. i Hammaren 1.† 13/10 1928.
50S4 Brita Katrina Janzon, * 10/9 1889, d. t. arb. C. Janzon i Hagen, Delsbo. † 1/2 1967
Karl Jonas Birger * 27/8 1912, † 16/5 1934
Åke Paulus * 19/5 1923. Utfl. t. Uppsala 1946
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 12/9 1908
Dödsfall.
I går afled i Delsbo hemmansägaren Jonas Pålsson på Hammaren, känd som lyckad uppfinnare af fiskeriredskap. Han hade ock en ständigt ökad afsättning af sina tillverkningar ej blott till norra Europa såsom, utom Sverige, Finland, Danmark, Norge, England och Island, utan äfven till Canada, och ehuru hans fabrik allt emellanåt utvidgades, kunde den ej effektuera alla ingående beställningar. Äfven hade han för sina tillverkningar fått pris på ett flertal utställningar såsom i Gäfle, Stockholm, Malmö, Karlstad, Trondhjem, Bergen m.fl. ställen.
Närmast sörjes den aflidne af änka och tre barn.
Källa: Hudiksvalls Bibliotek
Avskrift: Viveca Sundberg
Efter en kladd i notesblock, trol. efter J.P. Hansén,
från Bror Jonssonss arkiv:
Jon Paulsson byggde ångsågen i Sunnansjö. Gjorde konkurs. Sågen flyttades till Glombo. På kolbotten (där Mårten Fahlberg bor) kolade man.
Jon tog patent på en tärnmaskin, som gjorde tärnarna, som man satte på näten. Hade hjälp med konstruktionen av Carl Sved i Mora och Johan Rudolphi fjärilssamlaren, som konstruerade en nätmaskin.
Förr sänkte man näten med decimeterlånga blybitar som trasslade in sig i näten. Med tärnmaskinen, ny metod= blytern el. tråd, som man kunde ”bo” in i näten. Överallt i gårdarna satt det fruntimmer, som ”bodde” nät, = band fast blytern i näten nertill. Korken sattes fast upptill men det skedde maskinellt, fast placerades vid maskinen för hand. En tyta, som de satte korken i undan för undan. Ett 30-tal jobbade i fabriken, ett 50-tal bodde nät i gårdarna.
Hemmansägaren Jon Paulsson avled 1908. Redan då var verksamheten av nät hemma på gården så stor att man 1913 lät bygga den i tre våningar och ca. 600 kvm stora fabriken.
Det var här på Hammaren, Sunnansjövägen 30 och 28 som verksamheten startade
HP den 29 september 1877
En av de ansökande delägarna i det nya badhuset var doktor G. Geete i Johannesberg
HP den 16 juli 1887
Jonas Paulssons badhus vid Dellens strand i Sunnansjö.
Här kunde man få bassängbad med dusch för 10 öre och bada i Ångskåp för 25 öre
Så här här såg ett ångskåp ut på Torekälberget i Södertälje. Ovanför den övre luckan ligger en hoprullad handuk, och under den kan man se urgröpningen där hals och huvud stack upp.
Agneta Sjödin visar ett modernt Ångskåp.
HP 11 juni 1890
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 2/8 1890
En ny badinrättning har af en företagsam person blifwit under försommaren anlagd och är sedan någon tid i full werksamhet.
Den har ett mycket wackert läge wid Dellen strand midt emot Sunnansjö gamla ångbåtsstation och serwerar alla brukliga bad till facila priser. Anordningarne äro praktiska och tidsenliga, hwadan sjuklingar, som behöfwa återställa en bruten hälsa, hädanefter icke behöfwa fara långa wägar för att nå detta mål.
Då härtill kan läggas, att trakten är synnerligen wacker och lefnadskostnaderna mycket billiga, wåga wi förutspå den ett kändt behof fyllande anstalten en god framtid.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
GEFLEPOSTEN DEN 20/6 1891
Delsbo badinrättning.
Om man gör en promenad från Delsbo hotell ned åt Sunnansjö f.d. ångbåtsstation förbi ångsågen och öfver Norsbron, fästes blicken vid en gammaldags byggnad uppe på höjden till höger. Denna byggnad uppfördes år 1662, men är ännu efter 229 år i godt stånd. Egare till denna, jämte tillhörande hemman Östra Hammaren n:r 2, hafva varit:
INGEBREKT LARSSON 1662-1689
ERIK JONSSON 1689-1707
LÖJTNANT HINDRIK LILLIEBIELKE 1707-1720
»MATRONA» ELISABETH WAHLBERG 1720-1725
LÖJTNANT JOST KIÖHLING 1725-1740
LIFDRABANT JOST HINDRIK KIÖHLING 1740-1761
FÄLTSKÄR CARL FRIEDRICH RUDOLPHI, gift
med Anna Kajsa Kiöhling 1761-1776
»Äreborna jungfru» STINA KNUTSDOTTER LENÆUS,
dotter till prosten i Delsbo
Knut Nilsson Lenæus 1776-1780
Löjtnant STEPHAN BENNET, gift med Katarina
Lenæus 1780-1783
Kommissionslandtmätaren JOHAN STRÖM 1783-1832
ANNA MARGRETA STRÖM, enka efter den
föregående 1832-1834
JONAS OLOFSSON 1834-1881
Nuvarande egaren Jon Paulsson har å detta hemman vid Dellens strand uppfört ett badhus, som fullt motsvarar tidens fordringar och der alla slags bad serveras. Särskildt kunna tallbarrsbaden framhållas såsom varande utmärkta.
När extraktet, som inom badhuset drages ur s. k. tallstrunt, och hvarpå ej sparas, hälles i badkaret, uppstår ett skogsdoftande skum af 4-5 tums höjd, och detta skum smyger sig behagligt och angenämt intill kroppen. Badhuset innehåller 8 badrum med afklädningsrum för hvart och ett. För värme och luftväxling är väl sörjdt genom ångkaminer och ventiler. Ångpumpen lemnar 60 kannor vatten i minuten.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 23/6 1891
Delsbo badinrättning.
Om man gör en promenad från Delsbo hotell ned åt Sunnansjö f.d. ångbåtsstation förbi ångsågen och öfwer Norsbron, fästes blicken wid en gammaldags byggnad uppe på höjden till höger. Denna byggnad uppfördes år 1662, men är ännu efter 229 år i godt stånd.
Nuwarande egaren Jon Paulsson har å detta hemman wid Dellens strand uppfört ett badhus, som fullt motswarar tidens fordringar och der alla slags bad serveras.
Badhuset innehåller 8 badrum med afklädningsrum för hwart och ett. För wärme och luftwexling är wäl sörjdt genom ångkaminer och ventiler.
Läkare är doktor A. Robbert. Massagebehandling lemnas af skicklig person.
”Unga giftassjuka personer, som besöka badorterna för att göra ett förmånligt parti, bör wända sig på annat håll”, står det i det tryckta prospektet.
Blygsamt, allt för blygsamt! Hwarför skulle inte den sjukdomen kunna botas lika bra här, som annorstädes?
Inte är det wäl så omöjligt att bli warm om hjertat der nere wid Dellens fagra strand och när nu planteringarne få wäxa upp, blir det nog många wrår, der tillfälle gifwes till swärmeri.
Villor der ute på holmarna, societetshus med restaurant uppe i löfbacken, strax intill badhuset, ångbåt, segel- och fiskebåtar — ja, så skall det blifwa inom kort.
Inte heller har man att frukta ”Knifwen” och hans anhang, så att Delsbo är utan twifwel en god badort och blir kanske snart en fashionabel sådan.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
HP den 18 juli 1891
HP den 17 juni 1893
GEFLE DAGBLAD DEN 24/3 1896
Tvist om brandförsäkring.
Fredriksfors varmbadhus i Delsbo var vid branden den 18 november 1893 försäkradt i brandförsäkringsaktiebolaget Fenix för ett belopp af 10,000 kronor, men bolaget vägrade att betala beloppet, emedan åtskilliga i brandförsäkringsvillkoren föreskrifna åtgärder icke ordentligen fullgjorts.
Ägarne Jon Paulsson i Hammaren och hans hustru Sigrid Paulsdotter instämde i anledning häraf bolaget till Stockholms rådstufvurätten med yrkande att utbekomma försäkringsbeloppet, men rådstufvurätten ogillade dess talan, på den grund att skorstenen till den i badhuset befintliga ångpannan icke varit försedd med gnistsläckare.
I dom den 13 dennes har Svea hofrätt mellertid ansett ångpannan icke varit af sådan konstruktion att den behöft förses med gnistsläckare samt förpliktat bolaget att utgifva försäkringssumman, efter afdrag för en del genom branden icke förstörda inventarier, meddelas till Hudiksvallsposten.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
VÅRT LAND DEN 20/12 1897
Afgjord brandförsäkringstvist.
Ett i brandförsäkringsaktiebolaget Fenix för 10,000 kronor försäkradt varmbadhus, som var beläget å hemmanet Hammaren n:r 1 i Delsbo socken och tillhörde fru Sigrid Paulsson, hade natten till den 18 november 1893 nedbrunnit. I den tvist, som uppstod angående utfående af brandskadeersättning, förklarade Stockholms rådhusrätt, att bolaget ej var skyldigt utgifva ersättning på den grund att varmbadhusets ångpanna ej var försedd med af bolaget godkänd gnistersläckare.
- M:t har nu i likhet med Svea hofrätt ansett, att ifrågavarande ångpanna icke kunde anses såsom lokomobil eller dermed jemförlig panna, och att således enligt försäkringsbrefvet gnistersläckare å densamma ej var erforderlig, samt dömt bolaget att mot qvitto till fru Paulsson i ersättning utgifva 9,113 kronor och 23 öre jemte 5 proc. Ränta. Rättegångskostnaderna qvittades mellan parterna; men fru Paulsson tilldömdes 100 kronor i förklaringskostnader hos K. M:t jemte lösen för K. M:ts dom.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
Varmbadhuset har troligen legat på kullen hitom ladan. Vid björken finns en betongsockel.
Bilden är tagen från Norsbron
Strax intill björken ser man cementsockeln, där finns även ett vattenrör som kommer upp ur marken. Men det finns inga synliga tecken efter någon husgrund eller tegelstenar. En metalldetektor skulle snabbt kunna avgöra om badhuset har stått där på kullen eller inte. Krokiga brända spikar torde finnas i mängder efter både hus takspån. Till höger om den här bilden finns en hög med tegelstenarna som troligen är efter badhuset. Om de inte är ditforslade har kanske huset stått där men det är mindre troligt.
Det här är Norsbron med badholmen till höger som har används till timmerupplag
Stolpen längst ner i bild är en Dykdalb. Men vilket är huset till vänster med den höga skorstenen, är det möjligen badhuset?
Jon Paulsson hade börjat sin tillverkning av fiskredskap 1895 hemma i bostadshuset sedan i ladugården.
Lantbruksmötet i Malmö 1896, se bilder.
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 27/6 1896
Ett vackert prof på hemslöjd lämnar hemmansägaren J. Paulssons i Delsbo deltagande i landtbruksmötet i Malmö. Ofvannämda Paulsson utställer där en mängd fiskeredskap af olika art, hvaraf de flesta äro af honom själf uppfunna och konstruerade. Först märker man där en klädeskostym af vattentätt tyg att nyttjas af fiskare. Kostymen i fråga är egendomlig därför, att å densamma finnas inga knappar eller andra föremål, hvari nät och andra sådana redskap kunna fastna. Vidare finnas där utstälda ett par tagelvantar att nyttjas vid vinterfiske.
Dessutom utställer samma person ett flertal ryssjor, nät och mjärdar af olika rätt sinnrika och intressanta konstruktioner; vidare tre olika slags drag, krokar att taga upp större fiskar och äfven pålar med långrefssänken, ståndkrok och nätflöten m.m. De flesta af dessa sistnämda redskap äro uppfunna och afprofvade af honom själf, och hafva de därvid visat sig särdeles fiskliga.
För närvarande ligger visst uppfinnaren inne vid patentbyrån med patentsökningar å åtskilliga af sina redskap.
Källa och avskrift: Viveca Sundberg
Malmö Tidning den 6 juli 1896
Prislista från Malmöutställningen 1896 , framgår att tagelvantar från J. Paulsson, Delsbo kostar 20 kr.
GEFLE DAGBLAD DEN 1/4 1897
En fiskeriutställning är man i tillfälle att få se hos hemmansägaren J. Paulsson i Delsbo, skrifver Hudiksvalls Allehanda.
Såsom anmäld utställare vid Stockholmsutställningen är Paulsson nu i farten med att förfärdiga fiskredskap efter egna uppfinningar. De redan färdiga jämte de i Malmö vid utställningen därstädes i somras utställda fiskredskapen, hvilka ytterligare förbättras, bilda en kollektivutställning af största intresse.
Paulsson erhöll som bekant silfvermedalj och ett pris af 60 kronor för utställd grupp af fiskredskap vid Malmöutställningen. En finsk firma ligger för närvarande i underhandling med uppfinnaren om öfvertagande af tillverknings- och försäljningsrätten till hans fiskredskap.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
Vårt Land den 11 juni 1897
Hudiksvalls Allehanda den 28 augusti 1897
i boken, Utställningen i Stockholm 1897, sidan 690, nämns J. Blom, Norrbo och Jon Paulsson Delsbo.
Jon Paulsson ordnade egen elektrisk kraft med en Avance-motor. Tillverkningen lär ha gått så bra att de anställda hade svårt att hinna med alla beställningar.
Norrlandsposten den 1 juni 1899
Post- och Inrikestidningar den 20 augusti 1884
Den 1884 nybyggda ångsågen i Sunnansjö ska säljas på exekutiv auktion
Sunnansjö Ångsåg på1880-talet. Bild ur Iggesundsbruks historia Del II, sid 142.
Iggesunds Bruk och Hudiksvalls trävaruaktiebolag köpte sågen 1898. De beslöt riva den liksom Klubbo vattensåg. Ramarna från båda sågverken skulle flyttas till Storåns vattensåg, som skulle sättas i stånd, så att de både kunde fullgöra sitt åliggande till Delsbo byamän och utföra den husbehovssågning som enligt kontrakt skulle ske antingen vid Klubbo eller Storån. Från Sunnansjö skulle ångpannan flyttas till Bergsjö nya ångsåg och ångmaskinen säljas.
På samma plats som ångsågen legat byggdes sedan fiskredskapsfabriken
Hudiksvalls Posten den 6 april 1901
1901 Fisknät, Not och Ryssjor såldes genom E. Rings affär i Delsbo
Hudiksvalls Nyheter den 19 juli 1901
Det här är diplomet fick Jon Paulsson på Lantbruksmötet i Gävle 1901.
Motiveringen löd: För mekaniska åror.
Diplomet sitter på väggen inom glas och ram i Fiskredskapsfabrikens kontorsrum.
Det här är ett av det årpar som var med i Gävle 1901. Den andra åran finns hos Delsbo Hembygdsförening. Det skulle vara intressant och få reda på bakgrunden till årorna.
Årorna skänktes av Sigrid Paulsson till den legendariske lantbrevbäraren Erik Bergman säger hans son Bo Bergman. Möjligen kan de ha blivit inropade på den auktion som var på Hammaren men det är mindre troligt. De finns i vart fall inte med i Sigrid Paulssons bouppteckning. Finessen med de mekaniska årorna är att man slipper sitta med ryggen mot fördriktniingen. Se reportage.
Vid Industri- och lantbruksutställningen i Karlstad 1903, blev Jon Paulsson från Delsbo tilldelad stora silvermedaljen.
HP den 15 april 1893
Mycket potatis är det, men hur mycket gick det i en tunna kan man undra
Tillverkade man tunnorna själv?
HP den 12 september 1903
Här får vi svar på frågan ovan när man 1903 söker bandstakar som man behövde vid tunnbindning.
Hudiksvalls Nyheter den 18 juli 1904
Vid Nordiska fiskeriutställningen i Marstrand, 1904 har Jon Paulsson tilldelats guldmedalj
År 1907 kom J.P. Hansén som bokförare och han var företagssam och skafffade ett register på fiskeintresserade vilket kom att omfatta 65.000 namn i Norden. Till dem sändes brev, brochyrer och kataloger vilka gav ett mycket gott resultat.
J. P. Hansén. Bild ur Delsbo-kjolen 2013.
J. P. Hansén (J. P. H.) var född i Oppsjö, Bobygden, men familjen byggde efter några år ett torp på en udde med mot Skogsjön i Skog. Torpet kunde föda ett par kor. Pappan hette Per Jonsson, men kallades för Nirsas Pelle och var både skomakare och snickare. Han byggde båtar och gjorde korgar av vide och granrötter som kallades skruck och bännkorgar eller pälkorgar. Farfaden var bonde i Oppsjö och hette Jonas Persson. J. P. H. farfars farfar kallades Nirslappen. Han var same och räknades som sockenlapp. Han byggde sig en koja vid Hansesjön, Delsbo och det var den som J. P. H. tog sitt efternamn efter.
Fiske var ett av J. P. H:s stora intressen. Det grundades redan i brndommen med fiske i Skogsjön. En känd fiskeexpert kom på besök i Skog när J. P. H. var 10-11 år. Han fick lära sig sätta ut vasar av björk och buskar i sjön som fiskarna samlades vid. Då fick han mycket fisk i nät och ryssjor som var lagda ute vid vasen.
I intervjuerna berättar J. P. H. om sin skolgång. Den började i Håknorrbo. Hans första lärarinna var fru Blomberg. Hon var gift med skräddaren som såg till att ”länsman kom borscht”. Efteråt hade han Maria Westerlund som lärarinna, därefter Kristina Tjenell och till sist Anna Nilsson.
När han var 13 år flyttade familjen från Skog till Ede. Pappan hade köpt en lite gård nedanför Mäl-Annas gård efter Kalvstigen. Han hoppades få slippa skolan när han flyttat till Ede, eftersom han hade en termin kvar i den sexåriga folkskolan. Han gick till prosten Lars Fredborg och frågade om det, men Fredborg rådde honom att fortätta. Det ångrade han inte, eftersom han fick en mycket duktig lärarinna som hette Hanna Brink.
Efter flytten till Ede 1898 var han skjutspojke åt J. O. Westerlund på Gästgivargården. Han och dom andra skjutspojkarna, Lars Olsson i Svedja och Axel Nordgren som blev spelman, skjutsade folk med häst, mest till gästgivargårdar, bl.a. Avholm, Forsa, Ljusdal och Järvsö. Lönen var 25 öre om dagen men J. P. H. fick rikligt med drikspengar, så han tjänade 2-3 kronor om dagen, något som var mycket på den tiden. Lars Olsson ägare av Glombo såg, var särskilt omtyckt eftersom han var så generös med drickspengar.
Medan J. P. H. gick och läste började han skriva i tidningarna, mest små notiser i Hudiksvalls Allehanda. Skrivandet fortsatte han med till 1950-talet, mest i Hudiksvallsposten. Flera i Delsbo menade att den begåvade pojken borde få fortsätta i skolan i Hudiksvall. J. O. Westerlund och ”Strutten” d.v.s. trävaruhandlare Jan Johansson, erbjöd sig att hjälpa honom men han ville inte sitta fast i skolan i flera år. Han måste emellertid ha kommit på andra tankar ganska snart, eftersom han i början av 1900-talet gick på Tekniska Aftonskolan i Hudiksvall. Det var nog samtidigt som han hade plats hos J. E. Arndt som godsmottagare i Hudiksvalls hamn. När båtarna skulle lasta av fick han pricka av fraktsedlarna och kontrollera att allt hade kommit. 1903 annonserade gelbgjutare B. S. Olander efter en skrivkunnig yngling och det ser ut att J. P. H. arbetade åt honom som kontorist.
1904-1906 var J. P .H. värvad som sjukvårdssoldat på A 4 i Östersund. Där lär han känna Johan Lindström, mera känd som Saxon. Han var redaktör för Jämtlandstidningen och J. P. H. skrev notiser från regementet till denna och andra jämtlandstidningar. Saxon flyttade emellertid till Stockholm och grundade 1905 tidningen Såningsmannen. J. P. H. skötte under regementstiden räkenskaperna åt styckjunkare Bror Gustafsson som hade en stor hönsgård. En annan J. P. H. läde känna i Östersund var Olof Högberg, författare av det stora norrlandseposet ”Den stora vreden”. Efter att J. P. H. lämnat Östersund hade han anställning hos ”Härnösands kombinerade polis- och brandkår”, men trivdes inte så bra där.
1909 gifte J. P. H. sig med Olanders dotter Ruth, som han gått tillsammans med på Tekniska Aftonskolan i Hudiksvall. Ruth Hansén blev en känd textilhantverkare och var en mästerknypplerska, inte minst när det gällde Delsboknyppling. Hon höll ett stort antal kurser i knyppling, men också i växtfärgning, i Delsbo och många andra platser. Hon arbetade också med metall och gjorde bl.a. nyckelhängen till Delsboskåp.
1911 köpte J. P. H. fastigheten Skogshyddan i Sunnansjö av sina svärföräldrar som bodde där på gamla dar. Den förra ägaren var tusenkonstnären Carl Rudolphi som bl.a. var fotograf, möbelnickare, fiolbyggare och insamlare av gamla Delsbo ord. Makarna Hansén flyttade själva till Skogshyddan 1940 efter en ombyggnad. De hade sommarstuga på Stormnäsudden 34. Dit var det enkelt att komma med båt från Sunnansjö. Efter Hanséns bortgång köpte redaktör Bror Jonsson fastigheten, och nu är det hans son Björn Jonsson som bor där på Sunnansjövägen 17.
Albin Ahrenberg och J. P. Hansén, enl. Gösta Blank som lånat ut bilden.
HP den 27 oktober 1900
En bild från 1903 på fastigheten Skogshyddan, lånad från Delsbo/sockenbilder
Det är fotograf Carl Rudolphi med hustru Emili och dottern Ruth i barnvagnen
—18N74— Uppgifter ur Delsbo släktbok
71 Carl Pehrsson-Rudolphi, * 19/2 1853, s. t. torp. P. Johansson i V. Tolbo. G. 22/6 1878. Änkl. o. omg. 21/2 1903. Snick. i Sunnansjö, sen fotograf i Ede 2, Delsbo. † 30/4 1936,
30K1 Wilhelmina Josephina Margreta Hägglund, * 30/5 1835, d. t. kommin. J. Hägglund i Näsbyn 1, Delsbo. † 18/2 1900.
(R261) Emilia Elisabet Widmark, * 4/11 1868 i Österplana, Skarab. Infl. fr. Vintrosa, Ör., 1903. † 31/1 1920.
Amanda Brita Wilhelmina * 2/8 1879 5M15
Ruth Emilia Elisabet * 9/5 1903. Utfl. t. Haverö 1931
Svea Ingeborg * 20/11 1904 51N36
Carl Hugo * 6/9 1906. Emigr. t. Kanada 1927
Erik Elof * 12/3 1909, † 3/6 1911
—18N65—
41 Bror Jonsson, * 5/10 1917 i Delsbo. G. 23/7 1947. Journalist, redaktör. Bos. i Ede 6:5. sen Sunnansjövägen 17, änkl. o omgift 16/6 1964. † 22/10 2006
(Y54) Marta Ingrid Elvira Berglund, * 4/6 1920 i Torp., V.-norrl. Infl. fr. Vendel, Upps., 1946.
† 11/3 1961.
Ruth Barbro Arbman * 27/4 1922 i Ragunda, Jämtland. Distriktsköterska. † 23/11 2011
Ingrid Birgitta * 8/2 1948
Björn Olof Johannes * 26/4 1965
J.P. Hansén gav ut flera olika broskyrer med beskrivningar och priser samt recensioner från facktidningar med enbart lovord. Han skrev ”Fiskarens rådgivare” på 70 sidor som han gav ut 1927. Så kom ”Från Dellens nejder” år 1923, sedan ”Kring Ljusnan och Dellen” och ”Lögn och sanning”. Behållningen från bokförsäljningen skänktes till Skytteföreningen (kassör 30 år) och Delsbo IF. Han skrev artiklar i lokaltidningar och passade på alla tillfällen att tala gott om fiskredskapen. Trots sitt eget företag för sina böcker så använde Hansén samma post-och telefonadress som fabrikens.
—6O19— Uppgifter ur Delsbo släktbok
17 Jonas Persson-Hansén, * 4/3 1884, s. t. bonden P. Jonsson i Skog s 7. G. 27/12 1909. Bokförare. Bos, i Sunnansjö 314, Delsbo. † 23/9 1965
(X9) Rut Karolina Kristina Olander, * 4/4 1889, d. t. B. Olander o. h. h. Gunhild Pettersson i Färila sn, Gävleb. † 25/11 1979
Beskrivning av det 1910 erhållna patentet
Fiskeredskap, hvilka äro försedda med en af tråd spunnen hylsa med däruti inlagda sänken äro förut kända
Föreliggande uppfinning afser ett sätt jämte apparat för tillverkning af dylika trådhylsor med däruti inlagda sänken.
Hittills hafa sänkena förlagts med vissa mellanrum i trådhylsan. Enligt föreliggande uppfinning däremot förläggas sänkena i en sammanhängande följd i hylsan. För att därvid kunna omspinna i tråden kring sänkena, vilket möter stora svårigheter, därest sänkena före omspinnandet äro fullständigt åtskilda, förfaras enligt uppfinningen på så sätt, att en tråd af ett tungt, förhållandevis skört ämne, lämpligast en blytråd, först förses med inskärningar med vissa mellanrum, som ej nå längre in i blytråden, än att densamma fortfarande bildar ett sammanhängande helt, hvarefter blytråden omspinnes. Därpå behandlas den sålunda framställda förhållandevis stela omspunna blytråden på sådant sätt, att densamma afbrytes å alla de ställen, hvarest de tidigare inskränkningarna anbragts, hvarvid erhålles en trådhylsa, omslutande ett antal inuti densamma omedelbart efter hvarandra liggande, men från hvarandra fullt skilda blystycken.
På grund af, att trådhylsan till hela sin längd är fylld med sänken, kommer densamma å ena sidan att blifva fullständigt jämntjock, å andra sidan kommer dess diameter att äfven vid förhållandevis stor vikt blifa liten.
För blytrådens behandling före omspinningen användes lämpligen en apparat bestående af tvänne i ett stativ lagrade axlar, försedda med tvänne lika stora i hvarandra ingripande kugghjul, hvarigenom de båda axlarna komma att erhålla samma hastighet. Å dessa axlar sitta dessutom tvänne hjul eller trummor försedda med tänder, hvilkas spetsar vid axlarnas rotation komma att stå midt emot hvarandra ehuru med ett ringa mellanrum. Då blytråden frammatas mellan dessa tandade hjul eller trummor, kommer densamma att af tänderna förses med inskränkningar, liggande på vissa bestämda afstånd från hvarandra, svarande mot afstånden mot afstånden mellan tändernas spetsar.
Sedan en på dyligt sätt behandlad blytråd omspunnits, måste de olika delarna fullständigt åtskiljas genom blytrådens afbrytande vid inskärningarna. Detta äger lättast rum, därigenom att tråden föres mellan tre eller flera cylindriska parallella stänger, anordnade, så att mellan desamma bildas en triangel. Härigenom kommer tråden att böjas i zick-zack flera gånger efter hvarandra, hvarvid densamma brister vid de förut omnämnda inskränkningarna.
Patentanspråk:
1:o) Förfaringsätt för tillverkning af sänken för fiskredskap, kännetecknadt däraf, att en tråd af tungt material, exempelvis bly, först förses med inskränkningar med vissa mellanrum samt därpå kringspinnes med tråd, hvarefter den af tungt material, bestående tråden afbrytes vid inskränkningarna.
2:o) Vid ett förfaringssätt enligt patentanspråket 1:o), sättet att efter omspinnandet böja den omspunna blytråden, så att blytråden afbrytes vid samtliga inskränkningar, t.ex. genom att föra den omspunna blytråden i zick-zack mellan ett antal parallellt anordnade stänger.
3:o) Apparat för att i enlighet med patentanspråket 1:o) förse blytråden med inskränkningar, bestående af tvänne bredvid hvarandra anordnade tandade hjul eller trummor, mellan hvilka blytråden före omspinningen frammatas, och hvilkas tänder vid rotationen intaga ett visst afstånd från hvarandra, och hvilka hjul rotera med sådan hastighet, att tändernas spetsar under rotationen stå midt emot hvarandra.
4:o) Sänken för fiskredskap framställda enligt patentanspråken 1:o) eller 2:o).
Stockholm 1911. Kungl. Boktryckeriet
Offentliggjord den 9 december 1911
Patentet utsträcktes till Finland, Norge, Sovjet, Tyskland, England, Nordamerika och Kanada med sonen Arvid Paulus Paulsson som ansvarig.
En rekomenderad försändelse innehållande fiskredskap avsänd den 10 maj 1911
Mottagare var J. B. Linde i Fågelsjö.
Försändelse ur egen samling.
Den 1913 nyuppförda fiskredskapsfabriken med det intilliggande huset (Sunnansjövägen 26 1:7) som byggdes för personalen
—6O35— Uppgifter ur Delsbo släktbok
31 Johan Jönsson, * 4/11 1903, s. t. bonden A. Jönsson i Ovanåker 1.G. 4/7 1928, Bonde i Näsbyn 6. Bos på Hammaren 1928-1933. (Vist. i Ljusdal 1933—1941.) Sen. fabr.-arb., bos. i Sunnansjö 17 Sunnansjövägen 26, Delsbo. † 21/2 1983
7T49 Sigrid Paulina Paulsson, * 28/4 1905, d. t. bonden A. P. Paulsson i Hammaren 1, Delsbo. † 31/12 1955
Gossebarn * 9/5 1929, † 9/5 1929
Karin Marianne * 15/5 1930
Torbjörn * 5/5 1931. Utfl. t. Ljusdal 1933
Karin Maj-Britt * 14/7 1932
Anders Johan * 21/6 1935
Anna Greta * 20/10 1936
Sigrid Gunborg * 3/3 1938
Maria Ingegerd * 8/4 1940
Sven Olof * 7/2 1944
Åke Torbjörn * 1/4 1945
Lars Ture * 11/3 1947
Kartbild över den gamla fabriksbyggnaden Sunnansjövägen 24, 1:10, visar en del av den 9509 kvm stora tomten
Möjligen är det Arvid Paulsson som sitter vid ratten i sin Adler betraktande den snart färdigbyggda fabriken. Lägg märke till mannen på taket.
Bilden utlånad av Thomas Allander som nu äger fastigheten
X 1746 Adler Fabrikör Arvid Paulsson Delsbo.
X 1747 Adler Fabrikör Gottfrid Paulsson Delsbo
Sunnansjövägen 24 1:10. Den 1913 uppförda fiskredskapsfabriken är lika fin idag i aug. 2022.
Fastigheten ritades av arkitekt Frey Berglund från Hudiksvall.
1914 byggde man fejsbyggnaden på Hammaren enl. bild ur häfte nr 5 ”Dellenbygden Förr och Nu” Till vänster ser vi ”Jon-Hansas Olle”, i mitten Olof Blank, vilket bekräftas av sonen Gösta Blank, samt muraren, vars namn är okänt.
—35/14— Uppgifter ur Delsbo släktbok
5 Olof Olsson-Blank, * 25/9 1896, s. t. bonden O. Carlsson i Ede s 15, Delsbo. G. 5/8 1934. Brandmäst. Bos. i Ede 79.
61T1 Tora Karolina Pettersson, * 11/5 1900, d. t. gårdsäg. G. Pettersson i Ede. Hemmansäg. i Ede 2 s 5.
Birgit Emelia * 28/6 1935
Olof Gösta * 31/3 1939 Lärare
Det här är Olof Blank 1918. Bilden ägs av sonen Gösta Blank. Gösta berättar att fadern sedan kom att arbeta med jordbruket vid Björkede, vilkens jord han senare arrendede när han gift sig 1934 med flickan Tora i granngården. Dessförinnan hade han även varit postförare ett år då han körde posten mellan Delsbo och Strömbacka. Mest känd blev han som brandmästare i Delsbo brandkår.
—35T14— Uppgifter ur Delsbo släktregister
5 Olof Olsson-Blank, * 25/9 1896, s. t. bonden O. Carlsson i Ede s 15, Delsbo. G. 5/8 1934. Brandmäst. Bos. i Ede 79. † 14/2 1981.
61T1 Tora Karolina Pettersson, * 11/5 1900, d. t. gårdsäg. G. Pettersson i Ede. Hemmansäg. i Ede 2 s 5. † 10/9 1985.
Birgit Emelia * 28/6 1935
Olof Gösta * 31/3 1939 Lärare
Tärnmaskinsal på våning 2. Bild lånad från Thomas Allanders samling
Sittande Sigrid Paulsson. Stående sonen Arvid som drev fabriken
Erhållna priser vid utställningar
Silvermedalj i Malmö 1896
Silvermedalj i Stockholm 1897
Första pris, hedersdiplom och stor silvermedalj i Gävle 1901
Första pris, hedersdiplom och stor silvermedalj i Karlstad 1903
Silvermedalj i Marstrand 1904
Silvermedalj i Östersund 1905
Silvermedalj i Bergen 1908
Silvermedalj i Trondhjem 1908
Silvermedalj i Örebro 1911
Silvermedalj i Köpenhamn 1912
Guldmedalj och Diplom i Hudiksvall 1913
Hedersdiplom i Malmö 1914
Hedersdiplom i Östersund 1920
Guldmedalj i Sundsvall 1928
Bild på vinnande diplomförslag ut Hudiksvalls Posten den 15 juli 1913
Diplomet är utfört i flerfärgstryck av Hudiksvalls konstnären John Sten hvilkens förslag segrande utgått ur en för ändamålet anordnad pristäflan.
I Fiskredskapsfabrikens kontorsrum står denna utställningsmonter. Sockeln till montern står i ett annat rum.
Se Hudiksvall/sockenbilder från Hantverksindustriutstllningen i Hudiksvall 1913.
Se film från Hantverksindustriutställningen i Hudiksvall 1913.
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 15 juli 1913
En framåtsträfvande helsingefirma
Jon Paulssons fiskredskapsfabrik i Delsbo
När man anmält besök hos ”Paulssons fiskredskap” och efter två timmars tågpina från Hudiksvall stiger af i Delsbo, möter bil vid stationen, och så bär det i väg genom Ede ned mot Dellen till Hammaren, där fabriken är belägen.
Jon Paulssons fiskredskapsfabrik kan räkna sin start från 1895. Hemmansägaren Jon Paulsson, som var ifrig amatörfiskare, började då experimentera med ett sätt att undvika hoptrassling af nätverk o. d., som alltid vållat besvär och förargelse. Så fann han upp en idé, — att lägga blytråd i tälnarne. Konstigare var det inte! Men det lilla knepet var effektivt, och ryktet om den Paulssonska uppfinningen spred sig i trakten. Snart började beställningar inkomma, men ännu tänkte ej Jon Paulsson på industriellt utnyttjande af sitt fabrikat. Rekvisitionerna hopade sig dock, och så skaffades den första maskinen, som drogs för hand. Den var också af egen konstruktion. Men alltjämt steg efterfrågan, ännu en maskin anskaffades, och fotogenmotor insattes. Så förflöto några år, tills den driftige Jon Paulsson började tröttna, och 1908 dog han.
Men nu var det pojkarne, som höggo in, där fadern slutat. De äro tre stycken, Arvid, Gottfrid och Knut, bra komma de öfverens, och fabriken blomstrar. Allt fortfarande är det Jon Paulssons metoder, som användas, ehuru en och annan detaljförbättring verkställts. Så har maskinantalet ökats och drifkraften blifvit elektricitet. Tillverkningen har på några år fördubblats och bedrifves f. n. med ytterligare forcering. Som specialtillverkning har firman sina nät-tälnar, patentskyddade i in- och utlandet. För öfvrigt är denna den enda fabrik i landet, som gör fullt sjöfärdiga nät. Tälnarna ha visat sig vara synnerligen begärliga, och exporteras på Norge, Danmark och Finland, medan också beställningar ingått från Island, Canada, ja ända från Kongo.
Än så länge bedrifves tillverkningen i den först anlagda fabriken, inrymd i en gammal gård på det Paulssonska hemmanet. Men ett stycke derifrån, på den så kallade sågbacken, är under uppföranden ny byggnad, som blir af sten och i två våningar. Den ständigt ökade efterfrågan har nödvändiggjort utvidgningen.
Ett besök i den nuvarande fabriken ådagalägger näppeligen, i hvilken storartad omfattning, tillverkningen bedrifves, — 1½ million meter nätväf per år är det ungefärliga måttet på produktionen. Dock sysselsättas här ett 20-tal personer, men på ett 70-tal håll ute i socknen sker hemarbete med montering af nät m.m. för fabrikens räkning.
I fabriken bindas emellertid näten. Det sker i maskin, hvarvid vattentvinnadt egyptiskt bomullsgarn kommer till användning. Maskstorleken växlar mellan 8 och 77 mm. Bredden på väfven kan göras ända till 70 fot, medan längden gifvetvis kan sträckas ut i oändlighet. För tillverkningen af tälnar har en sinnrik maskinell anordning vidtagits. Sänktälnarne bestå af flätad tråd, rörformigt omslutande i små bitar afskuren blytråd. I maskinen ifråga krossas den sammanhängande blytråden, hvarpå kring denna bomullstråden flätas. Flöttillverkningen försiggår också i maskin af firmans egen konstruktion.
Godt material och en omsorgsfull behandling äro de principer, firman följt för sin tillverkning. Denna är också förstklassig, stående på höjden af hvad som kan åstadkommas inom branschen. Härför har firman erhållit erkännanden, bl.a. i form af utställningsutmärkelser. Nästan årligen sedan 1896 har ett eller flera pris tilldelats firman, senast i år vid Hudiksvallsutställningen, där firman har en representativ kollektion, som belönats med diplom för guldmedalj.
Källa: Hudiksvalls Bibliotek
Avskrift: Viveca Sundberg
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 4/10 1913
Paulssons fiskredskapsfabrik i Delsbo kommer att på nyåret inflytta i nya lokaler, som uppförts ett stycke från den gamla anläggningen, å den så kallade Sågbacken i Sunnansjö. Nybygget är redan under tak, och endast inredningen återstår, tills fabriken är färdig för besittningstagande. Ritningarne till byggnaden, som uppförts af byggmästare Lindén, ha utförts af arkitekt Berglund.
En taklagsfest firades i onsdags, hvarvid änkefru Sigrid Paulsson var värdinna för ett 50-tal gäster.
Källa: Hudiksvalls Bibliotek
Avskrift: Viveca Sundberg
Då man numera färdas den s.k. nedre landsvägen från Delsbo järnvägsstation åt Bjuråkershållet, kan man inte undgå att lägga märke till det ståtliga fabrikskomplexet som reser sig i höjden invid Södra Dellens strand, ett stycke hitom Delsbo kyrka.
Det är den under sommaren och hösten nyuppförda Jon Paulsonska fiskredskapsfabriken.
Byggnaden är, som vi förut meddelat, uppfört av tegen i två och delvis två och en halv våning på stensockel och gjuten cementgrund, av byggmästare And. Lindén i Hudiksvall. Ritningar och beskrivningar äro uppgjorda av arkitekten Frey Berglund därstädes. Hr. Berglund har därjämte varit kontrollant för arbetets utförande.
Nedre våningen upptager, förutom kontors- och expeditionslokaler i fasaden åt landsvägen, en större arbetssal för fabrikation av sänktelnar till fisknät samt ett rum avsett för telnsträckning och korkskärning. I samma våning är därjämte inrymt lagerrum, färgeri och torkeri. Detta senare i en särskild utbyggnad, parallellt med den större arbetssalen.
Våningen en trappa upp inrymmer, förutom en arbetssal av aktningsvärda dimensioner för tillverkning av flöttelnar till fisknäten, en annan icke fullt så stor sal för själva nätbindningen och med plats för tre stora nätbindningsmaskiner, samt slutligen ett rymligt reservlagerrum.
Samtliga lokaler äro särdeles ljusa och trevliga; den största av arbetssalarna är exempelvis försedd med icke mindre än 11 stora fönster.
– I färgeriet har inmonterats en centraluppvärmningsapparat med s.k. sektionspanna från vilken levereras värme till samtliga lokaler inom hela komplexet. Denna med därtill hörande rörledningar och armaturer är levererad och installerad av firma P. Sjödin i Hudiksvall.
Samtliga till ett 50-tal uppgående maskiner drives med elektrisk kraft, varjämte energin levereras dels från egen kraftstation i Stömneån och dels från den Tapperska kraftcentralen i Fredriksfors. Kraft- och belysningsinstallationen är verkställd av hr. P. Tapper i Delsbo, vilken även levererat samtliga därtill hörande motorer och lampor m.m.
Transporten av råvaror och färdiggjorda redskap de olika våningarna emellan kommer, när allt blir i ordning, att ombesörjas av en stor elektrisk hiss. Denna är emellertid ännu så länge icke inmonterad.
Cementgrunden och valven till fabriken ha gjutits av hr. Th. Söderberg i Hudiksvall, vilken även har varit arbetschef under byggmästare Lindéns frånvaro. Stensockeln är utförd av grundläggaren Joh. Carlsson i Delsbo, målningen av målarmästare J.H. Holm i Hudiksvall, murningen av murarmästare Erik Olsson, därstädes, och plåtslageriarbetena av, plåtslagarmästare F.L. Hellberg, samt dörrar och övriga snickerier av Nya snickerifabriken, H.O. Lindberg, även dessa bosatta i Hudiksvall.
Det hela ger intryck av ett förstklassigt och ett ovanligt gediget arbete och länder sin mästare – byggmästare Lindén – till all heder. En komplimang även till arkitekten Frey Berglund är i detta sammanhang mer än väl på sin plats.
I fabrikens omedelbara närhet har uppförts en mindre byggnad, innehållande kök och matrum för personalen.
Det skulle föra oss för långt att ingå i detaljer vis å vis tillverkningen i de olika avdelningarna inom den vidsträckta anläggningen. Vid en rundtur genom de många arbetssalarna kan man likväl icke underlåta att dölja något vid de sinnrika sänk- och flöttelns maskinerna. Dessa har ju också ett speciellt intresse då de äro de enda i hela världen. Och det är synnerligen intressant att följa gången av detta arbete, där man icke besväras av sot eller rök såsom fallet är vid fabriker i allmänhet och där det hela utföres av lätta kvinnohänder med samma finess som om det gällde att hantera en vanlig symaskin.
Det egentliga maskineriet härvidlag är placerat mellan tvenne vågrätt liggande järnplattor, uppburna av ett järnstativ. I den översta av dessa plattor har anbragts en mängd utskärningar i form av liggande åttor, cirkelformigt omslutande en i plattans mitt förefintlig öppning. I dessa utskärningar eller spår löper i olika riktningar om och mot varandra 24 st. hållare, var och en försedd med en rulle eller spole garn. Blytråden, som skall bearbetas till sänktelnar, upplindas på en för ändamålet avsedd stor rulle, vilken anbringas i en hållare ovanför maskinen. Allt eftersom tråden sedan överflätas med de 24 trådarna, lindas den av rullen och genomlöper den förut omnämnda öppningen i maskinens mitt. Dessförinnan har den emellertid att passera en med vassa tänder försedd »tuggare«, vilken vid ungefär var 5:te millimeter förser den en insänkning från tvenne sidor.
Efter denna procedur har den sålunda med tråd överflätade och till en del avklippta blytråden att passera genom en annan apparat, där de påbörjade klippen fullständigt avskiljas från varandra, varefter telnarna äro färdiga att påmonteras fisknäten.
Tillverkningen av flöt telnarna sker efter enahanda princip, blott med den skillnaden att i stället för blytråd här spolformiga korkflöten inspinnas.
Nättelnar tillverkade enligt denna metod anses av herrar fiskare vara idealet för en nätteln, detta i synnerhet beträffande sänktelnen. Efter det ovan beskrivna förfaringssättet blir denna senare lika mjuk och böjlig som ett vanligt snöre och sluter sig sålunda tätt efter de minsta fördjupningar och ojämnheter på sjöbotten. Men det är inte nog med att fiskarna på detta sätt berövas de »smygvägar«, vartill de i fråga om fisknät monterade med de förut vanliga sänkena hade fritt tillträde; nät försedda med sådana sänken och flöten hoptrassla sig aldrig. Och att detta är en fördel av icke ringa värde, vet nog varje nätfiskare som varit i tillfälle att pröva sitt tålamod med att lösgöra i garnet insnärjda flöten och sänken.
Så en tredje, icke obeaktansvärd fördel: Nät monterade med dessa patenttelnar ställs sig icke dyrare utan tvärt om billigare än sådana med vanlig gammal utrustning alldenstund blytelnarna på grund av sin större styrka och längre varaktighet hålla ut 3 à 4 garn, och sålunda kunna överflyttas på ett nytt sådant så snart det gamla söndertrasats.
Att uppfinningen verkligen varit av revolterande beskaffenhet bevisas bäst av den omständigheten, att det blivit en tvingande nödvändighet för landets övriga fiskredskapstillverkare att montera sina nät med dessa sänken och flöten. De forna konkurrenterna ha så småningom blivit de bästa kunderna!
Begynnelse till denna nu så storartade industri skedde under rätt blygsamma förhållanden för ett 30-tal år tillbaka av dess grundläggare, den 1908 avlidne hemmansägaren Jon Paulsson.
En maskin inmonterades i ett vindsrum i hr Paulssons bostad. Den drogs med handkraft och produktionen utgjorde några tiotal meter om dagen. Snart nog visade det sig emellertid att stugan »blev för trång« och man måste se sig om efter en rymligare lokal. Till det ändamålet inreddes ett par rum i den intilliggande ladugårdsbyggnaden, ytterligare ett par maskiner anskaffades och en Avance-Motor fick ersätta den hittills använda »drivkraften«. Länge dröjde det emellertid icke förrän det ånyo började bli trångt om utrymmet och på detta sätt har den ena utvidgningen efter den andra oupphörligen måst utvidgas.
Det oaktat och i trots av att tillverkningen året om pågått både natt och dag – har man – hittills åtminstone – aldrig varit i stånd att expediera alla inkommande order. Med tämligen stor säkerhet tror sig nedskrivaren av dessa rader också kunna förutspå, att även det nu fullbordade fabrikskomplexet, de aktningsvärda dimensionerna till trots, även detta i en icke så synnerligen långt avlägsen framtid kommer att visa sig vara för litet tilltaget.
Som man kan förstå av det ovan relaterade, beskrives som specialtillverkning patent-nät-telnar och sjöfärdiga fisknät monterade med sådana telnar. Vid sidan härav fabriceras dock i rätt stor skala ryssjor, mjärdar, drag och metspön m.m.
Tillverkningarna, vilka äro skyddade genom patent i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Ryssland, Tyskland, England, Nord-Amerika och Canada, hava tillerkänts första pris å alla de expositioner de varit utställda, nu senast som bekant, med guldmedalj å Hudiksvallsutställningen 1913.
Ehuru naturligen Sverige utgör det egentliga försäljningsområdet för fabrikens produktion, expedieras årligen avsevärda kvantiteter till Norge, Danmark och Finland, varjämte enstaka sändningar i större eller mindre poster funnit väg till mera avlägsna orter i både den gamla och nya världen, exempelvis Island, Färöarna, Nord-Amerika, Canada och Belgiska-Kongo m.fl.
Fabriken vilken i sitt nyfullbordade skick faktiskt är den största i sitt slag i Sverige, sysselsätter f.n. hemarbetarne inberäknade, ca 150 personer, ett antal som emellertid kommer att fördubblas i den mån alla resurser inom den nya anläggningen hinna utnyttjas.
Då man på goda grunder kan antaga, att den nya fabriken blir i stånd att hålla sitt fabrikat uppe på samma höga ståndpunkt som hittills, är det att tillönska denna värdiga exponent för hälsingländsk industri fortsatt framgång. (Särtryck ur Hudiksvalls Nyheter)
Eric Ericssons Bokhandels Boktryckeri, Ljusdal 1926.
Avskrift, Åke Nätterö
Källa: Bror Jonssons arkiv
I en glasmonter förvaras några tillskurna korkflöten. I ett eget rum, kallat korkrummet, arbetade de som skar ut korkflöten. Thomas Allander berättar att det var ett tungt och svårt arbete att skära ut dessa flöten.
Ovan ser vi två etiketter med inf. om garn, och ett exempel på fiskredskapsfabrikens brevhuvud, samtliga utlånade från Bror Jonssons arkiv
Här visar man sina kunder vilka fina framgångar varorna rönt på olika utställningar
Försändelse ur egen samling
Denna intressanta bok om fiske trycktes i Lindesberg 1927
Bokens baksida
Illustrerade fiskredskapskataloger utkom 1933 och 1938
Kvinnor som jobbade på fiskredskapsfabriken.
Från vänster: Amanda Stockberg, Anna Dellborg, Marta Strand, Karin Nilsson, Ida Andersson, Signe Mickelsson och Hilma Hedström.
Ett enklare företagskuvert från 1920. Försändelse ur egen samling.
Källa: Bror Jonssons arkiv, utlånad av Björn Jonsson
Man använde olika reklamkuvert beroende på vilken mottagaren var.
Den här försändelsen har avsänts till Grosshandlare Gust. Ekström i Bomsund 1936.
Försändelse ur egen samling.
Två exempel på reklammärken som fästes på brevens baksida. Försändelse ur egen samling.
Avasjön, med den bevuxna badhusholmen och fiskredskapsfabriken mitt i bild
Lite om Badholmens historia
Avasjön, med badhusholmen i förgrunden och taket på fiskredskapsfabriken i bakgrunden
Badhusholmen sedd från Norsbron. Kortet poststämplat 1913.
Julfafton 1921. Fröken Sigrid Olsson. (kusin till Anna Persson).
Bild efter Anna Persson, utlånad av hennes barnbarn Eva Nilsson
Vid brofästet till vänster ser vi Hammarns båthus och till höger Badhusholmen
Bilden utlånad av Eva Nilsson
En flygbild över badhusholmen, utlånad av husets ägarinna Eva Nilsson
Badhusholmen med flickorna Anna-Lisa och Ingrid på Hammaren
Badhusholmen. Bilden utlånad av Eva Nilsson
—21H10— Delsbo släktbok
8 PEHR JONSSON, * (15/12) 15/2 1865, s. t. bonden J. Pehrsson i Fjärdsätter 3. G. 24/5 1888. Bonde i Fjärdsätter 3 (5 öresl. 3½ pngl.) sen. bos. i Mora 44, Delsbo.
(X6)12K25 SIGRID OLSDOTTER, * 8/2 1867, d. t. bonden O. Pehrsson i Mora 5, Delsbo. † 14/10 1937.
JONAS * 15/11 1888. Utfl. t. Bjuråker 1910
MARGTA * 5/10 1890 13
KERSTIN * 5/7 1892. Utfl. t. Bjuråker 1909
SIGRID * 24/8 1893. † 12/12 1894 (kikhosta o. hjärnfeber)
SIGRID * 30/10 1896 14
PER * 24/5 1898. Utfl. t. Hög 1925. G. 15/5 1927
ANNA * 15/9 1903 15 Den 10/11 1947 köpte hon badholmen
Bak står Anna Persson, sitter gör hennes systrar Kerstin, Margit och Sigrid till höger
Eva Nilsson lånade ut bilden
Anna Persson född 1903, jobbade som baderska här innan hon köpte huset. Då var det väggfasta badkar och baderskorna hade vita rockar, berättar hennes dotter Anna-Lisa Nilsson till tidningen Ljusnan i en intervju på Delsbostämman 2014.
—21H15— Uppgifter ur Delsbo släktbok
10 ANNA PERSSON, * 15/9 1903, d. t. bonden P. Jonsson i Fjärdsätter 3. Hushåll. fabriksarb. i Sunnansjö 17, Sunnansjövägen 26, Delsbo. Den 10/11 1947 köpte hon badhusholmen. † 24/12 1988
42K16 JONAS ALBIN HÖGLUND * 23/2 1902. Eldare vid fabr. i Sunnansjö, Delsbo, var hennes man men han hade egen bostad vid ångbåtstationen, Sunnansjövägen 22. † 27/4 1982
MÄRTA ELVIRA HÖGLUND * 10/5 1925. Utfl. t. Gävle 1946 † 17/5 2017
ANNA – LISA HÖGLUND * 18/9 1941. Nu bor hennes dotter Eva Nilsson i sin mormors fastighet på badhusholmen.
Här sitter Jonas Albin Höglund utanför sin stuga Sunnansjövägen 22.
Hela familjen hade bott här säger hans barbarn Eva Nilsson på Badhusholmen som lånat ut bilderna på sin morfar
Jonas Höglund, Eva Nilssons morfar
Enligt Brandförsäkring som Jan Olof Nyström på Museet i Hudiksvall tagit fram, köpte Ida Andersson det f. d. badhuset 1924. Marken ägdes av prästbordet.
—29J6— uppgifter ur släktboken
2 Johan Danielsson-Blom, * 29/7 1844, s. t. husman D. Johansson i Rimskog. G. 1/12 1865. Sold. nr 14 vid Häls. reg. Sen. skomak. o. bonde i Sunnansjö ss 1. Delsbo. † 22/11 1924,
(X4)10A4 Anna Brita Tungström, * 16/11 1844, d. t. hyttarb. H. G. Tungström i Moviken, Bjuråker.
Daniel * 25/12 1865 11
Gustaf * 15/6 1867 12
Anna Christina * 19/4 1871. Emigr. t. N. Amerika 1892
Johannes * 7/9 1872, † 2/9 1896
Gossebarn * 18/4 1875, † 28/4 1875
Henrik Axel * 2/3 1877, † 26/5 1886
Ida Amalia * 1/10 1881 13
—29J13—
6 Ida Amalia Blom, * 1/10 1881, d. t. bonden J. Blom i Sunnansjö ss 1, Delsbo. -3P15-
Daniel Gustaf * 19/11 1903. Emigr. t. N. Amerika 1923
Margta och Olof Andersson, med deras tre första barn Olle, Ingrid och Hans
—3P15—
9 Olof Andersson, * 18/11 1864, styvs. t. husman O. Olsson i Nyåker.
G. 12/6 1889. Änkl. o. omg. 23/4 1912. Bonde i Nyåker 2 o. i Glombo 1, sen. polisman, bos. i Sunnansjö, Delsbo. † 16/3 1926.
6O13 Margta Hansdotter, * 11/3 1867, d. t. bonden H. Jonsson i Oppsjö 10, Delsbo. † 1/3 1908.
29J13 Ida Amalia Blom, * 1/10 1881, d. t. bonden J. Blom i Sunnansjö ss 1, Delsbo. Utfl. t. Sth. 1947.
Olof * 25/1 1890 23
Ingrid Katarina * 20/1 1892 10K29
Hans Olof * 5/4 1893. Emigr. t. Kanada 1928
Karin Margreta * 3/2 1895, † 29/4 1895
Marta * 8/5 1896 41K3
Per Olof * 22/8 1897. Emigr. t. Kanada 1926
Lars Olof * 30/12 1898, † 12/10 1899
Jonas Olof * 11/3 1900, † 4/8 1900
Anna Evelina * 13/2 1901 24
Knut * 28/3 1902 25
Karin * 26/8 1904 (X4)60H2
Gustaf * 6/11 1906. Mål.-arb. Bos. i Ljusdal
Bror Axel * 23/2 1908. Utfl. t. Valö 1926
Ester Linnea * 6/6 1909. Utfl. t. Solna 1927
Johan Olof * 5/10 1910. Utfl. t. Gudmundrå 1929
Paulina Justina * 5/6 1912. Utfl. t. Sth. 1938
Elsa Birgitta * 7/7 1920. Utfl. t. Sth. 1939
Hjalmar Ingemar * 29/5 1923. Utfl. t. Sth. 1941
Badhusholmen inför julen 2023. Foto: Bonny Sjöholm
E. v. anstälda och arbetare vid Fiskredskapsfabriken enl. Delsbo släktbok
—42M1—
(Y6) Anders Söderlind, * 14/11 1849 i Björna, V.-norrl. G. 29/9 1878. Infl. fr. Idenor 1909. Faktor, bos. i Sunnansjö 1, sen. bonde i Näsbyn 6, Delsbo. † 18/11 1914.
(S65) Charlotta Nilsdotter, * 3/2 1855 i Sunne, Värml. † 8/11 1911.
Gustaf Amandus * 11/5 1879. Utfl. t. Fors, Söd., 1913
Johan Alexius * 17/7 1881 2
Anna Eleonora * 23/10 1884 (X33)22Y18
Anders Bertil * 20/10 1888 3
—2—
1 Johan Alexius Söderlind, * 17/7 1881, s. t. bonden A. Söderlind i Näsbyn 6, Delsbo. G. 16/7 1911. Infl. fr. Idenor 1911. Handl. i Näsbyn 6. † 23/4 1935.
(X22) Ingeborg Molarin, * 27/12 1880 i Idenor, Gävleb.
Anders Martin * 20/8 1912. Utfl. t. Sth. 1937
John Erik * 7/1 1914. Utfl. t. Hudiksvall 1939
Märta Charlotta, tv., * 10/11 1915
Gustaf Ragnar, tv., * 10/11 1915. Elektr. i Delsbo
Elsa Ingeborg * 14/4 1918. Utfl. t. Bromma 1939
Knut Ingemar * 6/8 1921. Elektr. i Delsbo
Anna Lisa * 25/3 1924. Utfl. t. Sth. 1942
—3—
1 Anders Bertil Söderlind, * 20/10 1888, s. t. bonden A. Söderlind i Näsbyn 6. G. 15/12 1918. Bokhåll. Bos. i Knutslunda, Delsbo.
24K10 Brita Johanna Douhan, * 3/2 1894 i Knutslunda, Delsbo.
Anders Gunnar * 20/2 1919. Snick.-arb. i Delsbo
—9J24—
22 Pehr Stockberg, * 21/12 1866, s. t. jordbr.-arb. J, Stockberg i Lillsjön. G. 12/3 1893. Arb. Bos. i Gåsbacka, Delsbo. † 26/12 1933.
46J18 Karin Glans * 10/12 1874, d. t. torp. J. Glans i Nordanäng, Delsbo.
Hilma Katrina * 28/6 1900 3S8
Bror Edvin * 26/11 1905 27
Amanda Kristina * 3/12 1911. Utfl. t. Örebro 1937
—3S8—
3 Axel Helmer Hedström, * 8/2 1891, s. t. bonden E. W. Hedström i Isbo 3. G. 8/1 1928. Skogsarb. Bos. i Sunnansjö 91, Delsbo.
9J24 Hilma Katrina Stockberg, * 28/6 1900, d. t. arb. P. Stockberg i Gåsbacka, Delsbo.
Åke Valdemar * 14/1 1926 11
—10K30—
21 Johan Dellborg, * 9/8 1888, s. t. handl. J. Dellborg i Källeräng, Delsbo. G. 23/12 1917. Jordbr.-arb. i Sunnansjö sss 1, sen. i Källeräng. (Frånskild 1922.)
4L20 Gertrud Hansson, * 21/12 1894 i Sunnansjö, Delsbo. (Frånskild o. omg.) 60J19
Anna Kristina * 22/4 1916. Utfl. t. Rogsta 1943
Brita Karolina * 27/9 1920, † 25/2 1923
—3P15—
9 Olof Andersson, * 18/11 1864, styvs. t. husman O. Olsson i Nyåker. G. 12/6 1889. Änkl. o. omg. 23/4 1912. Bonde i Nyåker 2 o. i Glombo 1, sen. polisman, bos. i Sunnansjö, Delsbo. † 16/3 1926.
6O13 Margta Hansdotter, * 11/3 1867, d. t. bonden H. Jonsson i Oppsjö 10, Delsbo. † 1/3 1908.
29J13 Ida Amalia Blom, * 1/10 1881, d. t. bonden J. Blom i Sunnansjö ss 1, Delsbo. Utfl. t. Sth. 1947.
Olof * 25/1 1890 23
Ingrid Katarina * 20/1 1892 10K29
Hans Olof * 5/4 1893. Emigr. t. Kanada 1928
Karin Margreta * 3/2 1895, † 29/4 1895
Marta * 8/5 1896 41K3
Per Olof * 22/8 1897. Emigr. t. Kanada 1926
Lars Olof * 30/12 1898, † 12/10 1899
Jonas Olof * 11/3 1900, † 4/8 1900
Anna Evelina * 13/2 1901 24
Knut * 28/3 1902 25
Karin * 26/8 1904 (X4)60H2
Gustaf * 6/11 1906. Mål.-arb. Bos. i Ljusdal
Bror Axel * 23/2 1908. Utfl. t. Valö 1926
Ester Linnea * 6/6 1909. Utfl. t. Solna 1927
Johan Olof * 5/10 1910. Utfl. t. Gudmundrå 1929
Paulina Justina * 5/6 1912. Utfl. t. Sth. 1938
Elsa Birgitta * 7/7 1920. Utfl. t. Sth. 1939
Hjalmar Ingemar * 29/5 1923. Utfl. t. Sth. 1941
—31M14—
9 Karin Nilsson, * 5/8 1903, d. t. bonden N. Ersson i Hammarsvall ss 5. Bos. i Långede, Delsbo. Utfl. t. Valbo 1945.
Irma Viola * 19/6 1922. Utfl. t. Solna 1944
Nils Erik * 7/1 1928. Utfl. t. Valbo 1945
Kjell Gösta * 18/2 1944. Utfl. t. Valbo 1945
Fabriken lades ner 1955 efter att ha varit i gång under 42 år.
Annons ur HK den 24 november 1962
Källa: Bror Jonssons arkiv
1962 såldes fabriken till Svenska Lagerhus AB som lagrade ris, kaffe, socker med mera åt cevilförsvaret.
1988 köptes den gamla fiskredskapsfabriken av Thomas Allander som har rustat upp den och gjort om den till galleri, kallad Delsbohus.
Läs mer här om Thomas Allander.
Se vacker film om vigsel här 2023.
HT Läsartext: Konstnären Kjell Rosén – ro för själ och öga.
HT Guide: Hundratals saker att göra i sommar – dag för dag.
HT Stort intresse för att bevara Delsbohus anrika skorsten.
HT Skorstensbygget i mål: ”Jättetack till alla som bidragit”.
Källa:
Hälsingerunor 2012, Fiskredskapsfabriken 100 år.
Av Kjell Grönberg
Delsbo-Kjolen 2013
Sveriges största fiskredskapsfabrik 100 år i år
Bror Jonssons arkiv, genom Björn Jonsson
Viveca Sundberg, alla annonser
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall.
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din hjälp – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62