Hälsingegårdarna på Skansen. Var låg dessa gårdar innan de blev flyttade till Skansen och vilka var ägarna – här får du svaren. Från Skansens årsbok, – Fataburen årgång 1941, har vi sedan hämtat all nödig information.
Mot slutet av sidan får du en inblick i vår långa relation med Skansen.
Visste Du, att intill Delsbogården på Skansen finns ett linberedningsverk från Nansta i Forsa.
Läs om grundaren av Skansen Arthur Hazelius och hans rötter i Hälsingland.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Delsbogården på Skansen
Delsbogården på Skansen. Bild ur Fataburen 1941
En delsbogård i gammal tid räknade ett ganska stort antal hus, vanligen ett 15-tal, men i många stora eller medelstora gårdar ha värderingsmännen besiktigat närmare ett 40-tal byggnader.
Mer än hälften av gårdarna vore fyrbyggda och flertalet av dem helt sluten ring, där husen voro ställda så tätt ”att inte en fluga kunde komma emellan”. Funnos öppningar mellan husknutarna, uppfylldes dessa i regel med plank med en liten gångdörr, ”lillport” eller om planket vore längre, med en körport. I den yngre, tresidiga eller än mer öppna gårdsformen sattes på de obebyggda sidorna ett högt plank av bräder eller ett staket av granspjälor på ett regelverk som försågs med vanligtvis oljemålade grindar eller portar.
I regel funnos två boningshus men av 63 helt inbyggda gårdar var nära hälften försedda med tre stugbyggnader. Två sidor av gårdstomten och större delen av tredje sidan upptogos helt av bostadshus. Att gårdarna varit så välförsedda med stugbyggnader bör icke uppfattas som enbart överdåd utan hänger samman med gamla sedvänjor i besittning och skötsel.
I gården funnos ofta två familjer: ungfolket och de gamla föräldrarna, som njöto födoråd. När son eller måg övertagit gården, bodde han med sin familj i huvudbyggnaden men i den andra stuglängan var undantagsbostad åt gammelfolket.
Den tredje mangårdsbyggnaden slutligen bestod mestadels av bagarstuga med ett eller flera boningsrum – även använd som sommarbostad.
Ett av det mest utmärkande dragen i den svenska bondgårdens yngsta utvecklingshistoria är, att boningshuset i två våningar upptages först under 1800-talet. I Delsbo blir de vanligare först under 50-talet men konsepten lämna flera uppgifter om tvåvånings mangårdsbyggnader från 1820- och 1830-talen. Västerängsstugan, vars övervåning tillkommit under senare delen av 1830-talet, är alltså bland det tidigaste. En mellanform har låg övervåning, som inretts till rymlig och hög vindsbotten med låga fönster ”sidliggare” i långväggarna. Edsängsstugan företräder denna typ. Dess halvvåning påtimrades sannolikt under 1830-talet
Läs om Delsbogården på Skansen.
Byggnader som är flyttade till Skansen
* Gåsbacka
* Tjärnmyra
* Västeräng
* Edsäng
* Sunnanås
Gåsbacka Svantes
När gamla fejset från tidigt 1800 monterades ned 1939 för att senare byggas upp på Skansen, var Olle Jonsson med och såg till hur detaljrikt alla delar registrerades, skriver barnbarnet Per-Anders Nilsson.
Så här ser fejset ut vid Delsbogården på Skansen. Foto: Teddy Hallingström
Läs mer på Digitalmuseum, eller om Delsboården på Wikipedia.
Ladugårdshusen, fähus och stall, ha i delsbogårdarna i regel samlats vid ett av de främre hörnen kring en gemensam dyngstack. Fähuset ”fäxet”, har merendels – och det är karakteristiskt för socknen – inrymts i samma länga som bagarstugan, och lidret mellan dem utgjorde gemensam ingång. Men den anordning, som vidtagits i Delsbogårdens västra länga med fähuset fogat till gaveln på sängstugan, var nära nog lika vanligt. Oftast har fähuset, liksom här, haft större bredd än längan i övrigt och i exteriörens utformning nära nog alltid kamouflerats som mangårdshus.
Bild från fähuset, ur Fataburen 1941. Foto: Lennart af Petersens
Vilka hade bott i den gamla gården i Gåsbacka?
Delsbo släktbok berättar vilka de var:
—24 K 7—
3 Jonas Olsson, * 19/4 1827, s. t. bonden O. Eriksson i Skog s 3.
G. 29/10 1858. Änkl. o. omg. 19/5 1880. Bonde i Bredåker s 3, sen. i Gåsbacka 1, Delsbo. † 30/3 1916.
9P11 Anna Pehrsdotter, * 2/1 1837, d. t. torp. P. Ersson i Sjömyra, Delsbo. † 8/7 1879 (difteri).
19L8 Gertrud Ersdotter, * 9/2 1845, d. t. bonden E. Eriksson i Slättäng 1, Delsbo. † 15/3 1925.
Kerstin * 11/5 1859, † 10/7 1863 (rödsot)
Brita * 22/2 1861, † 27/5 1879
Anna * 20/2 1863, † 18/6 1879 (hjärnhinneinflammation)
Olof * 8/12 1864 11
Kjerstin * 14/4 1869 29J12
Karin * 27/2 1885 1L48
—11—
7 Olof Jonsson, * 8/12 1864, s. t. bonden J. Olsson i Gåsbacka 1, Delsbo. G. 12/11 1891. Bonde i Gåsbacka 12. † 27/2 1955.
56L3 Brita Larsdotter, * 18/3 1869, d. t. bonden L. Carlsson i Oppsjö s 1, Delsbo. † 10/12 1937.
Jonas * 16/9 1893 13
Anna Kristina * 22/3 1896 (X4)35G71
Olof Jonsson med sin familj var en sista som bodde i det gamla huset. Hans dotter Anna Kristina gifte sig med Per Johan Nilsson, och de fick sonen Olle Nilsson 1929. Måleriarbetare Olof Nilsson köpte Gåsbacka 1:2, ”Svantes”, 1952 av sin morfar, berättar Olle Nilssons son, Per Anders Nilsson som bor på platsen och driver Svantes stugby, Gåsbacka 24, Delsbo.
Karlsgården i Tjärnmyra
Västra Tolbo. Försök till rekonstruktion av gårdsbebyggelsen efter brandförsäkrings koncept 1854.
Spis i vardagsstugan i Carlsgården i Tjärnmyra och en typisk knuttimtad brunn från Tjärnmyra
Text och bild ur boken, FRÅN DELSBO,1928, av Bror Hillgren, sid. 12 och 14.
Tjärnmyra 27. Det som återstår av Karlsgården är det tidigare raserade stallet som nu är uppbyggt till en trivsam gillestuga.
Även den gamla brunnen finns kvar, liksom gropen efter jordkällaren, grundstenar, och minst ett spismursröse.
Tjärnmyrastugans herrstuga under tiden 1747-1773. Rekonstruktion
Denna ståtliga, ålderdomliga interiör tillhör nu Västerängsstugan, men har hämtats från den manbyggnad i Karlsgården i Tjärnmyra, som förvärvades 1927 i samband med de tidigare planer för en Delsbogård på Skansen. Tyvärr var byggnaden så svårt skadad av röta och ingripande i sen tid, att detta omöjliggjorde ett återuppförande.
Spiselvrån i Karlsgården i Tjärnmyra
Text och bild ur boken, FRÅN DELSBO, Ny samling, 1940, av Bror Hillgren, sid 33.
Karlsgården i Tjärnmyra. Bild ur boken, Från Delsbo, 1940 av Bror Hillgren
Helsingestugan från Tjärnmyra på Köpmanberget i Hudiksvall
Tjärnmyrastugan på Köpmanberget.
Tjärnmyrastugan är från 1600-talet, och hade stått på Köpmanberget i Hudiksvall sedan 1918, genom Hälsinglands fornminnessällskap. Öppningen på stugans vänstra gavel, är ett så kallat gäststall, med plats för tre hästar.
1941 sattes Tjärnmyrastugan på plats på Hembygdsgården i Delsbo (invigd 1944).
Besök Tjärnmyrastugan på Delsbo Hembygdsgård och upplev för ett ögonblick möjligheten att kunna befinna sig i ett annat århundrade.
Delsbo Hembygdsförening med sängstugan från Tjärnmyra. Det märkligaste rummet i byggnaden är emellertid ”stintloftet”. Det är ett rum för ”stintorna”, som är särskilt uppbyggt ovanför portlidret. Stintloftet är en ryggåsstuga och enastående på grund av sitt egendomliga läge. Även här finns målningar. Byggnadens fjärde rum är nattstugan eller västerstugan med väggfasta sängar och bänkar. Rummen är tapetserade med målningar av äkta grov hälsingebuldan, såväl vardagsstugan som dagligstugukammaren eller sängkammaren. Att dessa målningar finns kvar väl bibehållna är det bästa beviset för att gården som tros vara äldre än dess förste kände ägare, är utomordentligt väl bevarade. Som den nu befinner sig är den icke blott till sitt yttre och inre, även det gamla lösa bohaget har räddats. Källa: Parkförening Köpmanberget skrift 1901-1926.
Härbret från Tjärnmyra vid Delsbogården på Skansen.
Härbret uppfördes på Skansen under åren 1939-1940.
Bild från Digitalmuseum. Fotograf: Hallingström, Teddy/Skansen
Vilka hade bott i den gamla Karls gården?
Hos Anders Jonsson i Källmÿra, ( f.1699) uti en stufwa och taket uti then andra, någre rosor, bestående af blompottor och tullpanor med röda. Blåa. Gula, swarta, gröna och bruna färgor.
Källmyra nr 3, byn kallas numera Tjärnmyra. Eftersom ett tak målas kan rummets väggar redan vara dekorerade. Både Delsbogården på Skansen och Tjärnmyrastugan på Delsbo forngård har målningar bevarade från Tjärnmyra by!
Källa:
Kjell Ekelöf
Uppgifter ur Delsbo släktbok:
5 R
Registerbeteckning »5R» berör en bondesläkt i Delsbo som tidigast omnämnes i 1593 års jordebok i Tjärnmyra by
—I—
(X6) Jon Mattsson, * 155.. Nämnes som bonde i Tjärnmyra (Tiennaräng), Delsbo, enl. 1593 års Jdbk.
H. namn okänt.
—II—
(X6) Olof Nilsson, * 157.. Nämnes som bonde i Tjärnmyra, Delsbo, enl. 1600 års Jdbk. Han kan vara måg i gården.
(X6) Sara ……, * 157.. Nämnes som änka o. äg. av hem. enl. 1618 års Jdbk.
—III—
(X6) Kiönigh Pehrsson, * 159.. Nämnes som bonde i Tjärnmyra, Delsbo, enl. 1629 års Jdbk. Han var äg. av 1 häst o. 4 kor enl. 1629 års boskapslista.
(X6) Elijn ……, * 159.. Nämnes som änka o. äg. av hem. enl. 1641 års Jdbk.
—IV—
(X6) Jon Erichsson, * 162.. Nämnes som bonde i Tjärnmyra 3, Delsbo, enl. 1663 års Jdbk.
H. namn okänt.
Håkan * 164. V
—V—
IV Håkan Jonsson, * 164.., trol. s. t. bonden J. Erichsson i Tjärnmyra 3, Delsbo. Bonde i Tjärnmyra 3 enl. 1670—1683 års Jdbk.
H. namn okänt.
Jonas * 166 . 1
—1—
V Jonas Håkansson, * 166., trol. s. t. bonden H. Jonsson i Tjärnmyra 3, Delsbo. G. 2 ggr. Bonde i Tjärnmyra 3 enl. 1690—1715 års Jdbk.
(X6) Anna ….., * 1669. Härst. okänd, † ./4 1699 (barnsbörd).
(X6) Brita ……, * 167.. Härst. okänd.
Jonas * 17/9 1690. Okänd vistelseort
Håkan * 2/8 1692. Okänd vistelseort
Anders * 29/3 1699 2
Brita * 13/1 1704, † 16/11 1756
Hans * 28/1 1706 1J6
Sigrid * 18/12 1708 30P2
Anna * 24/12 1711, † 171.
Pehr * 28/7 1713 16K3
Erich * 171.. Okänd vistelseort
—2—
1 Anders Jonsson, * 29/3 1699, s. t. bonden J. Håkansson i Tjärnmyra 3, Delsbo. Bonde i Tjärnmyra 3 (Källmyra 3) enl. 1729—1750 års ML.
(X6) Margta Jonsdotter, * 170.. Härst. okänd.
Gertrud * 29/8 1735, † 28/9 1735
Jonas * 4/7 1737 3
—3—
2 Jonas Andersson, * 4/7 1737, s. t. bonden A. Jonsson i Tjärnmyra 3, Delsbo. Bonde i Tjärnmyra 3 enl. 1760 års Jdbk. Utfl. t. Tuna 1769.
33PV Gölin Ericsdotter, * 21/2 1731, d. t. bonden E. Jonsson i Svedja 2, Delsbo.
—44 K 2—
(X27) Pehr Carlsson, * 25/10 1735. Infl. fr. Ljusdal. Sockenskräddare Bos. i Tjärnmyra, Delsbo. † 3/2 1815 (bröstfeber).
1 Karin Ericsdotter, * 27/10 1737, d. t. sold. E. Näsbom i Bruket, Delsbo. † 7/3 1825.
Carl * 14/11 1761 3
Eric »Lönn» * 13/11 1764. Sold. vid Häls. reg. † 12/1 1790 vid Tenala
Pehr * 4/8 1771 4
Karin * 7/12 1774 8T13
Anna * 29/1 1779 8O4
Kjerstin * 28/6 1783. Tjänarinna i Norrberg, Delsbo
—4—
2 Pehr Pehrsson, * 4/8 1771, s. t. sockenskräddare P. Carlsson i Tjärnmyra, Delsbo. G. 1778. Husman i Tjärnmyra. † 4/6 1850. Han och hans hustrus initialer finns målade på tapeten i sängkammaren. Efter honom gick gården i arv i fyra generationer, skriver Hälsinglands fornminnessällskap.
7T6 Sara Andersdotter, * 26/8 1776, d. t. sold. A. Färm i Nordanäng, Delsbo. † 1863.
Pehr * 26/8 1799 6K13
Brita * 1/10 1801 5L4
Karin * 12/3 1804 15L4
Anders * 2/2 1807 7
Anna * 19/1 1810 17K13
Den här historiska platsen Tjärnmyra 27, ägs idag av John Pålsson, men p g a av sjukdom kunde han inte visa oss platsen. Istället blev Kjell Grönberg och undertecknad guidade på platsen av Arne Persson. Flöt-Arne kallad, efter gården som bär namn, (4R5) Jonas Jonsson Fleut (1754-1819). Hans gård är närmaste granne, därför kan Arne berätta mycket, bl. a. minns han Karls-Johan Jonsson. När han sålde husen som stod här, fick han så mycket pengar att han köpte en bil. Till bilen byggde han ett bilstall som han sa, (namnet garage var då ett okänt begrepp). Fortfarande finns cementsockeln kvar efter garaget, på gården Tjärnmyra 17.
Den här bilden är från Tjärnmyrastugan innan den blev flyttad till Skansen. Det är Johan Jonsson från Tjärnmyra och Dal-Anders, efternamnet okänt.
Bild ur häfte 5, FÖRR OCH NU I DELLENBYGDEN.
Karls-Johan Jonsson född 29/3 1870 i Hanebo, Gävleborgs län. Död i Tjärnmyra den 3/9 1957.
Gift 6/4 1909 med Anna Karolina Wiström Rosman född 24/3 1865 i Skog, Gävleborgs län. Död i Bastnäs, Skog den 10/2 1927.
År 1927 – 1928 Ägare till X 881 Chevrolet Hemmansägare Johan Jonsson Delsbo
År 1927 -1928 Ägare till X 3572 Chevrolet Hemmansägare Johan Jonsson Delsbo
Bommens i Västeräng
Västerängsstugan vid Delsbogården på Skansen.
Bild från Digitalmuseum. Fotograf: Hallingström, Teddy/Skansen
Västerängsstugan. Bild ur tidningen den 26 januari 1939.
Läs om Västerängsstugan på Wikipedia.
Västerängsstugan, det stora tvåvåningshuset vid Delsbogårdens norra sida, är hämtad från Bommens gård i Västeräng 303. Det var även där ”norr på gården” – boningshusen nämndes med den plats de intogo – men användes i senare tid och efter en ombyggnad av gården under 1870-talet endast som sommarbostad. Västerängsstugan är i nedre delen av timmerstommen det äldsta av husen i husringen. Timrad som en låg stuga vid 1700-talets slut – med en exteriör av i stort sett samma art som Skans Bollnässtuga – blev den på 1830-talet påbyggd med övervåning, och i samband därmed nygestaltades inredningen i stugor och kamrar. Envåningshusets väggband ligger ännu kvar på gamla platsen (det är 11:te varvet) och över vardagsstugans fönster synas ännu urtagningarna för takkrokarna. Framför farstudörren låg en brokvist, lägre och smalare än den nuvarande, som restes någon tid efter ombyggnaden. Denna äldre stuglänga rödfärgades få år efter timringen. Bakom den nuvarande förstukvistens väggpanel finns betydande rester av denna rödfärgning kvar, och timret härunder visar ingen markant vittring. Falu rödfärg, som nu i det flesta bygder lyser nystruken och intensiv eller skimrar patinerad i underbart växlande skiftningar på bondgårdarnas väggar, kan ej räkna gammal hävd i allmogebebyggelsen. Västerängsstugan är icke endast för Delsbo ett av de tidigaste exemplen. Det är nämligen först med 1800-talet rödfärgningen vinner större spridning, och brandförsäkrings konceptens uppgifter ha i detta fall en mera allmängiltig betydelse. Ännu på 1860-talet funnos även i den burgna bygden kring kyrkan många gårdar, där husen färgats endast av väder och vind; i andra voro blott något eller några hus strukna med rödfärg. Ofta nog är det endast väggen emot gårdsplanen, som rödfärgats; och så hade Edsängsstugan behandlats, kanske i samband med övervåningens tillkomst, men sedan hade rödfärgningen ej undanhållits. Nu lyser rödfärgen, förnyad, åter på dess gårdsfasad.
Takteglet på Västanängsstugan är också att räkna till de nymodigheter som vunno insteg i socknen vid tiden omkring 1850. Takteglen äro gamla och ha hämtats från bygden. De äro tillverkade vid Forså tegelbruk i grannsocknen Forsa.
Både på Västerängsstugans ytterdörr och på dörren till herrstugan (helgdagsstugan) finna vi kraftiga handtag av en för Delsbo typisk form, ett konstfullt järnsmide med medeltida prägel; de erinra om att sockenmännen tidigare voro allmänt kända för sin skicklighet i smideskonsten.
Herrstugainteriören av år 1809 i Västerängsbyggnaden, rekonstruerad med ledning av bevarade rester.
I vardagsstugan fanns en bröstpanel med fasta bänkar liksom nu – de senare ej de ursprungliga utan hämtade från Tjärnmyrabyggnaden. En väggfast kranssäng hade borttagits på 1870-talet, då också den gamla, den stora spisen raserades. Tredingstak med plan mellanpanel och sluttande sidofall täckte alla rummen; de omlades i samband med påbyggnaden men med bibehållande av panel och åsar. I innerkammaren pryddes väggarna av en till större delen direkt på timret men också på väv målad limfärgsdekoration; på en röd botten enkel inramade fält. Denna förstördes nästan helt vid en senare utförd slätbildning på timret. Vid väggen åt gården, som just därför är utan fönster, har stått en dubbelsäng av samma typ som i Edsängsstugans innerkammare.
Herrstugan åter hade fasta bänkar utmed väggarna, som över dem vore vävspända. Det var en gammal väv, som på baksidan bar en målning av en efterföljare till delsbokonstnären Gustaf Reuter och i hans stil. Här har sedan en yngre bygdemålare i ett ganska valhänt maner målat blomrankor mellan kolonner och enkla inramade fält. Denna dekoration, daterad 1809, hade sedermera nedtagits, skurits sönder och därefter fått tjänstgöra som underlag för tapetsering.
När Skansen besökaren nu vandrar genom Västerängsstugan, visar rummen med ett par undantag den inramning och den utstyrsel de erhöllo i samband med uppförandet av övervåningen. Vardagsstugans väggar spändes med väv, delvis gammal med målningar i Reuterstil, som dekorerades av två rättvikskonstnärer, Ur Hans Hansson och Mårs Anders Andersson, verksamma i socknen framtill slutet av 1850-talet. Stora färgrika blomkvastar i konstrikt formade urnor äro placerade i enkelt inramade fält. Målningen utfördes 1837 – årtalet står över dörren till innerkammaren, och i fältet över gavelbänken läsas initialerna i gårdsfolkets namn, bonden Zakarias Eliasson och hans hustru Brita Jonsdotter, farfarsföräldrar till den ägare som överlät byggnaden till Nordiska museet. I hörnet mittemot spisen hade, som tydliga märken i väv och timmer visade, funnits ett väggfast hörnskåp med öppna kärlhyllor av samma slag som det nu insatta (från Karlsgården i Tjänmyra). I förstukammaren försågos väggarna med hel panel av profilerade bräder som ovanligt nog ej vore målade. Om innerkammarens enkla väggdekorering behölls, kan nu avgöras, ty mot slutet av 1800-talet förändrades rummet grundligt i samband med inredande av en handelsbod där. Då det visade sig omöjligt att rekonstruera den gamla dekoren med ledning av de obetydliga rester som nu voro i behåll, har här i stället insatts en svit målningar med bibliska motiv av en annan rättviksmålare.
Att vi i hälsingarnas hem på Skansen finns nära nog endast rättviks- och leksandsmålningar återspeglar endast förhållandena i bygden under 1800-talet. Delsbo har sedan 1500-talet och ända fram mot 1800 haft en egen högtstående bygdekonst, och dess siste och mest kände utövare var korpralen Gustaf Reuter (1696-1783), som här nämnts flera gånger. Hans egenartade dekorationsstil, präglad av renässans- och barockformer, bevaras av elever och efterträdare. I upplöst och degenererad form dör den ut med 1800-talets första år. Men nu komma i stället de målande rättviks- och leksandskarlarna.
Målningarna i Västerängstugans innerkammare, utförda på papper av Olhans Olof Jonsson från Altsarbyn i Rättvik visa i färgskala och stilförråd det för socknens yngre målari typiska; märk det lysande röda och saftigt gröna, det senare ytterligare förstärkt med fernissa. I kvadratiska bildfält – upptill och nedtill inramade av en i samtida nära nog likformig bladranka – framställas bibliska scener och figurer. Olhans Olof satt under vintern hemma på sin gård i Altsarbyn och målade sina väggtavlor i standardiserat format och uppställning samt avyttrade dem sedan under sommarens färder.
När vi stiga in i det stora gavelrummet på andra sidan förstugan möter oss ett rum av ovanlig rymd, med väggar och tak dekorerade i en stil, som är ålderdomligare och pompösare än dalkarls målningarnas.
Tjärnmyrastugans herrstuga under tiden 1747-1773. Rekonstruktion
Denna ståtliga, ålderdomliga interiör tillhör emellertid ej Västerängsstugan utan har hämtats från den manbyggnad i Karlsgården i Tjärnmyra, som förvärvades 1927 i samband med de tidigare planer för en Delsbogård på Skansen. Tyvärr var byggnaden så svårt skadad av röta och ingripande i sen tid, att detta omöjliggjorde ett återuppförande. Men dess rikt dekorerade herrstuga inredning skall här för evärdelig tid minna om Hälsinglands kanske största och originellaste bygdekonstnär, den ovan omtalade korpralen vid Delsbo kompani av Hälsinge regemente Gustaf Reuter.
Ingen annan gård hade i fullständigare och mer oskadat skick vidmakthållit den Reuter signerade herrstuga dekorationen än Karlsgården i Tjärnmyra. Väggarnas bildsvit är utförd 1747.
Dess motivkrets: Tre konungar, Herodes, Jungfru Maria med barnet och Josef samt dopet i Jordan, dominerar i hans alster. Kompositionsformen med figurerna insatta i en arkitekturbild, som inramas av blomsterprydda pilastrar och med draperier i övre hörnen, dräkter och ornamentik ange att Reuter arbetade efter gamla förebilder. Har är icke heller nyskapare av denna delsbostil utan fortsätter i gammal målartradition. Redan under 1500-talets senare del fanns i Delsbo en rik och egenartad bygdekonst, nu känd endast genom några långbordsskivor. I samma stuga som rymde vår Reuterinteriör, funnos rester av en direkt på timret utförd dekoration av en 1600-tals målare, som är känd även genom andra fragmentariska bilder.
När Gustaf Reuter 1747 dekorerade herrstugans väggar, var den annorlunda inredd. Spisen fanns ej, och rummet var öppet ända till kroppåsen. Takpanel och sparrar voro rikt smyckade med blommor och fruktknippen; av denna interiör återges ovan i försök till rekonstruktion.
Sedermera lägges in ett flerdelat tak, en rikare utbildad form av tredingstak – nu uppsatt med brantare sidofall än det ursprungliga haft, ty rummet här har ej samma bredd – och 1773 målar han takpanelen i samma fasta och utpräglade stil. Årtalet och hans signatur G. R. finnes i den lilla bladkransen över dörren. Ytan är helt fylld med grupper av de karaktäristiska blomställningarna, och i runda eller rektangulära fält, inramade av stela bladkransar, har han satt in allegoriska kvinnofigurer. Takmålningen är ovanligt väl bevarad; vid återuppsättandet här ha endast ett par fuktfläckar och några högst obetydliga avspjälkningar ifyllts. Detsamma gäller i huvudsak om väggfälten, där dock vissa kompletteringar varit nödvändiga. Alla nymålade partier i dekorationerna äro märkta med 1940.
Vilka hade bott i den gamla gården?
Uppgifter ur Delsbo släktbok:
14 T
Registerbeteckning »14T» berör en bondesläkt i Delsbo som tidigast omnämnes i 1590 års jordebok. I mitten av 1700-talet övertages hemmanet av en ljusdalssläkt.
—I—
Oluff Jonsson, * 153.. Härst. okänd. Bonde i Västeräng, Delsbo, enl. 1590 års Jdbk, KA.
H. härst. okänd.
Nils * 156. II
—II—
I Nils Olufsson, * 156 ., trol. s. t. bonden O. Jonsson i Västeräng, Delsbo. Bonde i Västeräng, enl. 1600—1618 års Jdbk.
H. namn okänt.
Hans * 158 , III
—III—
II Hans Nilsson, * 158 ., trol. s. t. bonden O. Nilsson i Västeräng, Delsbo. Bonde i Västeräng 4 enl. 1620—1641 års Jdbk.
H. namn okänt.
Nils * 161. IV
—IV—
III Nils Hansson, * 161., trol. s. t. bonden H. Nilsson i Västeräng 4, Delsbo. Bonde i Västeräng 4. Enl. 1641 års boskapslängd ägare t. 1 häst o. 7 kor.
Gertrud …, * 161.. Nämnes som änka i Västeräng 4 1656.
Olof * 163. V
—V—
IV Olof Nilsson, * 163 ., trol. s. t. bonden N. Hansson i Västeräng 4, Delsbo. Bonde i Västeräng 4. (Överlämnade hemmanet 1700.)
Karin …, * 1622. Härst. okänd, † ./11 1699
Olof * 165.. Okänd vistelseort
Pehr * 165., † ./5 1699
Karin * 165 . VI
—VI—
Michel Ersson, * 165., Härst. okänd. Måg o. bonde i Västeräng 4, Delsbo, (1695—1710).
V Karin Olsdotter, * 165., trol. d. t. bonden O. Nilsson, Västeräng 4.
—VII—
Adam Schistner, * 169., Löjtnant vid Häls. reg. Bos. i Västeräng 4, Delsbo.
H. namn okänt.
—1—
(X27) Anders Andersson, * 1702, s. t. bonden And, Ersson i Ljusdal.
G. 2 ggr. Bonde i Västeräng 4 (Bommens), Delsbo. † 1775.
(X27) Kjerstin Jonsdotter, * 1697. Infl. fr. Ljusdal. † 2/8 1769.
47P1 Brita Larsdotter, * 16/4 1734, d. t. sold. L. Håldnäs i Sörväna, Delsbo. † 12/8 1815.
Karin * 1728 28S1
Anders * 1736 2
Pehr * 2/2 1743, † 14/5 1743
—2—
1 Anders Andersson, * 1736 i Ljusdal. S. t. bonden A. Andersson i Västeräng 4, Delsbo. Bonde i Västeräng 4 (5). † 1774.
(X6) Karin Ericsdotter, * 8/6 1733, d. t. E. Olsson i Loppet. Delsbo. G. 2 ggr. (Blind på äldre dagar.) † 8/2 1819 (ålder)
7J6 Pehr Pehrsson, * 10/2 1729, s. t. sold. P. Svala i Svala. G. 1/11 1774. Bonde i Västeräng 4, Delsbo. † 26/3 1798.
Kjerstin * 13/10 1760 3
Karin * 17/6 1767 14J19
Margta * 28/7 1771, † 9/10 1806 (vattusot)
—3—
IPVII Elias Zachrisson, * 19/7 1757, s. t. bonden Z. Eriksson i Sannäs 1. G. 1780. Måg o. bonde i Västeräng 4, »Bommens», Delsbo. † 17/12 1803 (håll o, stygn),
2 Kjerstin Andersdotter, * 13/10 1760, d. t. bonden A. Andersson i Västeräng 4. † 18/8 1848.
Kjerstin * 17/1 1782 12R6
Anders * 4/10 1784 4
Karin * 22/7 1787. Piga i Hammarsvall, Delsbo. † 20/9 1810
Zachris * 1/12 1789 5
Gertrud * 3/5 1792 17T7
Eric * 16/7 1796, † 18/2 1811 (vattusot)
Margta * 13/6 1800, † 29/6 1800
Jonas * 27/7 1802. Okänd vistelseort
—4—
3 Anders Eliasson, * 4/10 1784, s. t. bonden E. Zachrisson i Västeräng 3, Delsbo. G. 1812. Bonde I Västeräng 4 (Bommens). † 9/6 1845.
44P5 Margta Jonsdotter, * 6/3 1782, d. t. bonden J. Olsson i Sörväna 4. † 4/8 1829 (bråddöd).
Kerstin * 13/10 1813. Tjänarinna i Eckelsbo, Delsbo. † 28/8 1891
(slag)
Jonas * 4/7 1820 6
Brita * 9/3 1824 7
—5—
3 Zachris Eliasson, * 1/12 1789, s. t. bonden E. Zachrisson i Västeräng 3, Delsbo. G. 181.. Änkl. o. omg. 13/5 1845. Bonde o. kassaföreståndare i Västeräng 4. † 1/3 1870 (håll o. stygn).
14O1 Brita Jonsdotter, * 3/10 1787, d. t. glasmäst. J. Söderlund i Byn 2, Delsbo. † 28/4 1844.
41P3 Carin Ersdotter, * 18/3 1801, d. t. bonden E. Ersson i Sättjära 4, Delsbo. † 19/1 1883.
Kerstin * 14/10 1813 11T8
Jonas * 20/1 1817 8
14O2 Carin »Pehrsdotter» * 9/4 1821. Fosterd. † 18/5 1887
—6—
4 Jonas Andersson, * 4/7 1820, s. t. bonden A. Eliasson i Västeräng 4, Delsbo. G. 5/6 1842. Bonde i Västeräng s 4. † 3/1 1893 (stranguri).
19L6 Karin Pehrsdotter, * 2/2 1817, d. t. sold. P. Ceder i Vålås, Delsbo. † 11/12 1882.
Anders * 30/9 1842. Okänd vistelseort
—7—
4 Brita Andersdotter, * 9/3 1824, d. t. A. Eliasson i Västeräng Bos. i Sörväna, Delsbo. † 29/1 1847.
Anders »Ersson» * 11/4 1845, † 25/9 1924
—8—
5 Jonas Zachrisson, * 20/1 1817, s. t. bonden Z, Eliasson i Västeräng 4, Delsbo. G. 26/10 1841. Bonde i Västeräng 4. † 21/6 1880.
10K12 Anna Olofsdotter, * 23/12 1814, d. t. bonden O. Olofsson i Jobsmyra 1, Delsbo. † 7/5 1877 (livmoderkräfta).
Zachris * 18/11 1842, † 21/12 1843
Anna * 5/9 1845 6S8
Brita * 21/11 1848 21N16
Olof * 3/3 1851, † 3/3 1851
Jonas * 7/2 1855 9
—9—
8 Jonas Jonsson, * 7/2 1855, s. t. bonden J. Zachrisson i Västeräng 4, Delsbo. G. 13/11 1879. Änkl. o. omg. 25/1 1899. Kyrkvärd o. bonde i Västeräng 4, »Bommens», † 3/11 1930.
11R8 Margta Pehrsdotter, * 7/9 1858, d. t. nämndeman P. Ohlsson i Tomta 2, Delsbo. † 19/10 1897.
(O18) Anna Kristina Jonsson, * 27/9 1860 i Göteborg, † 27/2 1935.
Anna * 14/11 1884, † 24/7 1897
Anna Maria * 27/2 1901 3T9
Elof Zacharias * 17/11 1903 10
Elsa Kristina * 1/7 1907. Utfl. t. Falköping 1947
—10—
9 Elof Zacharias Jonsson, * 17/11 1903, s. t. bonden J. Jonsson i Västeräng 4, Delsbo. G. 4/7 1933. Bonde i Västeräng 42. † 10/10 1987
18N31 Signe Larsson, * 7/10 1907, d. t. bonden L. Pehrsson i Tomta 32, Delsbo. † 25/10 1999
Gunvor Birgitta * 21/4 1930
Sven Göran * 13/2 1935
Ann-Mari * 28/9 1936, † 6/10 1936
John Allan * 20/2 1939
Bommens i Delsbo, maj, 2021. Där häcken nu växer stod tidigare den gård som nu finns på Skansen
Edsäng
Edsäng nr 2. Försök till rekonstruktion av gårdens hela byggnadsbestånd efter brandförsäkrings koncept från år 1855. Schematiserad gruppering av utmarkshusen. Bild ur Fataburen 1941.
Edsängsstugan, ”Öst på gården” är hämtad från Edsängs by och uppförd några år efter 1806, då en förhärjande och våldsam brand ödelade hela byn. Den restes då som låg envåningsstuga, 12 timmervarv hög, med lägre men bredare fönster än de nuvarande. Två av de gamla fönstren finns i gavelröstena.
Edsängsstugans brokvist. Foto: Lennart af Petersen
Förstukvisten ovan både elegantare skuren och äldre än Västerängsstugans har också tidigare varit helt dekorerad med blommor i färg på vit botten och med en fågel i gavelröstet. De i relief kvarstående resterna tyda på att den rättviksmålare, som prydde herrstuga och innerkammare utfört även förstukvistens dekoration.
Gårdsväggen var rödfärgad; gavlar och baksida blevo få år efter uppförandet inklädda med panel. Rummens väggar stodo oklädda och omålade, sannolikt ända till 1827, då en okänd rättviksmålare i herrstuga och innerkammare utförde färgrika dekorationen i en säregen stil. Troligen redan på 1830-talet tillkom halvvåningen, och i samband därmed insattes de högre fönstren, de nuvarande, i bottenvåningen och rummens tredingstak sänktes.
Edsängsstugan är – med den nära nog fullständigt bevarade, ålderdomligt formade, fasta inredningen, med den aldrig övermålade sällsamt rika herrstugudekorationen – utan motstycke i bygden. Det är detta som gör att vi räkna Edsängsstugan icke endast som Delsbogårdens främsta utan även som ett av Skansens värdefullaste byggnadsminnesmärken.
Dess gamla gårdsmiljö känna vi genomen utförlig brandförsäkringshandling från 1853, men av den fanns när Skansen gjorde sitt förvärv, intet kvar utöver vår stuga; övriga hus voro rivna och ersatta med en vinkellänga, som rymde bostad och ladugård, stall och loge. Ett av de många typiska exemplen på hur hårt vår tid farit fram! Skansens stuga var en gång huvudbyggnaden; ”Öst på gården” var gammelfolkets bostad – med samma plan som sängstugan från Sunnanås – hopbyggd med vedlider. Södra längan innehöll loge och stall, skilda åt genom portlidret.
”Väst på gården” rymde fähus, intill stallet, och på andra sidan fähussvalen låg bagarstugan med en kammare innanför, och i den höga vindsbotten över dem voro pig- och drängkammare inredda.
I vardagsstugan är av den väggfasta inredningen allt i behåll med undantag för skåpsängen, som borttogs på 1870-talet. Spiselmuren är bevarad i sitt ursprungliga skick, och den rikt utformade häcken på spiskransen är den sista i socknen. I det lilla utrymmet bakom spisen, ”bak på ugnen”, ordnades oftast sovplats för barnen.
Fältet över dörren är bevarat i ursprungligt skick och där upprepas herrstuga målningens egenartade, blomprydda kungakrona. I fönster överstycket, även det orört, har målaren textat: Målat d. 17. OCTOBER. 1827. B. E. O. H. K. P. D. EDSÄNG. FÖR. GEX. MED. ELDS. WÅDA. d. 11 JUNIUS 1806. Initialerna äro gårdsbondens – bonden Erik Olsson – och hans hustrus.
Dubbelsäng med skåp i Edsängsbyggnadens innerkammare, bild ur Fataburen 1941
Foto: Hansa
Vilka hade bott i den gamla gården?
Uppgifter ur Delsbo släktbok:
10 K
Registerbeteckning »10K» omfattar en bondesläkt i Delsbo som tidigast omnämnes i 1593 års jordebok i Edsäng nr 2.
—I—
Pehr Jonsson, * 156. . Nämnd som bonde i Edsäng, Delsbo, omkr. åren 1593—1610 enl. Jdbk. † 161. .
Karin ………., * 156… Härst. okänd. Äg:a av hem. 1618 enl. Jdbk.
—II—
Jonas Mårtensson, * 159 ., är trol. måg i gården. Nämnd som bonde i Edsäng 2, Delsbo, enl. Jdbk 1629—1641. (Enl. boskapslistan fanns 1 häst o. 7 kor på gården.)
H. namn okänt.
Pehr * 162 . III
—III—
II Pehr Jonsson, * 162 ., trol. s. t. bonden J. Mårtensson i Edsäng 2, Delsbo. Bonde i Edsäng 2 enl. 1656—1670 års Jdbk.
Karin ………, * 163. . Härst. okänd. Nämnd som äg. av Edsäng 2 enl. 1683 års Jdbk.
Jonas * 166. 1
Anders * 166… Okänd vistelseort
Olof * 166.. Okänd vistelseort
Karin * 166. Okänd vistelseort
Anna * 167. . Okänd vistelseort
Gertrud * 167. Okänd vistelseort
—1—
III Jonas Pehrsson, * 166., s. t. bonden P. Jonsson i Edsäng 2, Delsbo. Bonde i Edsäng 2 enl. 1690—1715 års Jdbk.
Anna ……….,* 16. .. Härst. okänd.
Karin * ./12 1685 13R2
Margreta * 4/3 1688, † 16/5 1688
Anna * 23/10 1690. Okänd vistelseort
Lars * 169 . 2
—2—
1 Lars Jonsson, * 169 ., s. t. bonden J. Pehrsson i Edsäng 2, Delsbo. Bonde i Edsäng 2 enl. 1729—1740 års ML.
Karin ………, * 169. . Härst. okänd.
Jonas * 19/12 1713 3
Sven * 31/1 1718 38
Anna * 9/2 1722 5J1
—3—
2 Jonas Larsson, * 19/12 1713, s. t. bonden L. Jonsson i Edsäng 2, Delsbo. Bonde i Edsäng 2. † 8/9 1781.
(X4) Gertrud Olsdotter, * 1724 i Bjuråker. † 12/5 1783.
Lars, tv., 8/9 1746 4
Ingrid, tv., * 8/9 1746 5
Margta * 12/5 1748 13K4
Olof * 12/5 1758 6
—4—
3 Lars Jonsson, * 8/9 1746, s. t. bonden J. Larsson i Edsäng 2, Delsbo. G. 1786. Änkl. o. omg. 1810. Bonde i Edsäng s 2.
46N2 Karin Ersdotter, * 20/12 1753, d. t. bonden E. Ericsson i Näsbyn 9, Delsbo. † 26/12 1809 (feber).
14R4 Karin Mickelsdotter, * 22/12 1777, d. t. bonden M. Pehrsson i Tomta 5, Delsbo. † 3/4 1836.
Eric * 5/4 1794 7
Jonas * 12/7 1817, † 9/1 1898
—5—
(X20) Jonas Olsson, * 15/9 1744 i Hög, Gävleb. Infl. 1776. Bonde i Edsäng 2, »Jons», Delsbo. † 19/5 1824.
3 Ingrid Jonsdotter, * 8/9 1746, d. t. bonden J. Larsson Edsäng 2. † 22/7 1831.
Karin * 29/1 1773 29N6
Jonas * 2/5 1775 8
Olof * 17/8 1783 9
Eric * 3/11 1785 10
—7—
4 Eric Larsson-Qvist, * 5/4 1794, s. t. bonden L. Jonsson i Edsäng s 2, Delsbo. G. 1820. Rustmäst. (furir) vid Häls. reg. Bos. i Edsäng. † 10/11 1828.
44P6 Kjerstin Olofsdotter, * 5/3 1793, d. t. bonden O. Pehrsson i Sörväna 2, Delsbo. G. 2 ggr. † 11/4 1856.
32J5 Pehr Pehrsson, * 7/2 1799, s. t. skomak. P. Mattsson i Långede, Delsbo. G. 4/6 1830. Bonde, sen. husman i Edsäng s 2. † 25/5 1883.
Lars * 17/6 1821, † 23/5 1822
Karin. * 16/7 1824 13
Anna * 26/9 1825, † 22/10 1825
Ingrid * 8/5 1831. Utfl. t. Bjuråker 1858
Anna * 20/6 1837 (X4)47A12
—8—
5 Jonas Jonsson, * 2/5 1775, s. t. bonden J. Olsson i Edsäng 2, Delsbo. G. 1805. Bonde i Edsäng 2. † 1847.
1M4 Karin Hansdotter, * 5/12 1774, d. t. bonden H. Pehrsson i Kila 1, Delsbo. † 21/6 1854.
Jonas * 25/8 1807 14
Karin * 7/10 1810. Utfl.
—9—
5 Olof Jonsson, * 17/8 1783, s. t. bonden J. Olsson i Edsäng 2, Delsbo. G. 1832. Landbonde i Edsäng s 2. † 27/9 1865.
(X27) Karin Larsdotter, * 22/11 1787. Infl. från Ljusdal. † 7/10 1876 (ålder).
—13—
49N4 Mårten Hansson, * 8/10 1810, s. t. bonden H. Mårtensson i Näset 1. G. 20/11 1845. Bonde i Edsäng s 2, Delsbo. † 23/4 1868 (lungsot).
7 Karin Ersdotter, * 16/7 1824, d. t. förare E. Qvist i Edsäng. † 30/6 1876 (lungsot).
Brita * 10/10 1847. Bos. i Edsäng. † 7/2 1927
Erik * 28/10 1851 18
—14—
8 Jonas Jonsson, * 25/8 1807, s. t. bonden J. Jonsson i Edsäng 2, Delsbo. G. 7/11 1830. Bonde i Edsäng 2. † 24/2 1888.
7O3 Ingrid Andersdotter, * 19/8 1803, d. t. bonden A. Olofsson i Ovanåker 1, Delsbo. † 16/2 1895 (ålder).
Jonas * 10/1 1832
Anna * 10/8 1834 19
Karin * 5/4 1839 11K17
Ingrid * 12/5 1845 12K21
Anders * 21/4 1849, † 21/4 1849 (nöddöpt).
—18—
13 Erik Mårtensson-Qvist, * 28/10 1851. s. t. bonden M. Hansson i Edsäng s 2, Delsbo. G. 26/5 1874. Skomak. o. bonde i Edsäng s 2. † 28/1 1912.
29N37 Karin Olsdotter, * 18/6 1851, d. t. sold. O. Fält i Åkre, Delsbo.
† 26/12 1932.
Karin * 24/9 1874 44P41
Olof * 15/8 1881. Utfl. t. Hudiksvall 1910
Anna * 21/3 1885, † 31/7 1887
Anna Kristina * 8/8 1887. Bos. i Ede
Brita * 4/8 1891 (X4)47E11
Ingrid * 25/8 1893. Utfl. t. Rättvik 1945.
—19—
11K10 Pehr Pehrsson, * 31/8 1839, s. t. bonden P. Jonsson i Edsäng s 1, Delsbo. G. 1/11 1863. Bonde i Edsäng 2 (4). † 22/7 1928.
14 Anna Jonsdotter, * 10/8 1834, d. t. bonden J. Jonsson i Edsäng 2. † 25/7 1907.
Brita * 6/9 1864 26
Jonas * 1/2 1868. † 7/2 1868 (slag)
Jonas * 30/9 1881, † 1/2 1904
—9 K 10—
8 Olof Ersson, * 16/6 1828, s. t. bonden E. Olofsson i Edsäng 1, Delsbo. G. 22/10 1854. Bonde i Edsäng 3. † 11/9 1878 (lungsot).
46P6 Anna Hansdotter, * 27/7 1827, d. t. bonden H. Jonsson i Sörväna s 2, Delsbo. † 27/2 1912.
Erik * 23/9 1856 13
Kerstin * 14/8 1860
Sigrid * 18/7 1863 15K13
Olof * 8/10 1869 14
—13—
10 Erik Olsson, * 23/9 1856, s. t. bonden O. Ersson i Edsäng 3. G. 6/5 1885. Bonde i Edsäng 3, sen. bos. i Långede 53, Delsbo.
11N19 Karin Hansdotter, * 10/5 1854, d. t. bonden H. Svensson i Norrväna 7, Delsbo. † 10/11 1946.
Anna * 17/8 1886 7T53
Olof * 24/9 1890. Utfl. t. Forsa 1927
Hans * 1/10 1894 15
—14—
10 Olof Olsson, * 8/10 1869, s. t. bonden O. Ersson i Edsäng 3. G. 10/6 1900. Måg o. bonde i Bjusnäs 12 (Edsäng 3), Delsbo. † 15/6 1944.
29N19 Kerstin Ersdotter, * 29/6 1879, d. t. E. Pehrsson i Bjusnäs 1.
Olov Edvin * 29/11 1900 16
Gerda Fabina * 20/1 1903 8P25
Stället lär även ha kallas för ”mjukens”, troligen efter Olof Mjuk (12O11)
Olof »Mjuk» * 11/6 1849. Bonde i Fjärdsätter ss 2. † 18/6 1925
Edsängsstugan som har bildat den östra längan i Skansens Delsbogård.
Adress till platsen där fastigheten stod Edsäng 218, 3:5.
En låg övervåning, som inretts till rymlig och hög vindsbotten med låga fönster ”sidliggare” i långväggarna. Edsängsstugan företräder denna typ. Dess halvvåning påtimrades sannolikt under 1830-talet
Edsängstugan på Skansen. Bild från Digitaltmuseum.se, där finns mer inf. att läsa.
EDSÄNG 4
Edsäng nr 4. Försök till rekonstruktion av gårdens hela byggnadsbestånd efter brandförsäkrings koncept från år 1853. År 1939 återstod endast den södra längan med stall och sädeslada.
Bild ur Fataburen 1941.
Bild ur Fataburen, 1941, visar t. v. härbret från Sunnanås, och stallslidret från Edsäng 216
Logen på Delsbogården är timrad i en och en halv våning, målad med röd slamfärg. Taket är ett sadeltak, med tätskikt av näver samt takved.
Logen kommer från Edsängs by, Delsbo socken i Hälsingland. Den uppfördes på Skansen under åren 1939-1940.
Fotograf: Sundell Per/Skansen
Platsen varifrån man hämtade logen/körlidret är Edsäng 216, 2:7
Fjärde längan i Delsbogården rymmer stall och lada men åtskilda av portlidret. Den är hämtad från en granngård till Edsängsstugan, och på insidan av stallets södra vägg är byggnadsåret inskuret. År 1812 restes denna långa mäktiga länga, vars höga slutna timmerväggar, genombrutna endast i ladans södra vägg av de typiska svarttjärade luckorna, ge ett så medeltidsmässigt intryck. Märk också de ålderdomligt formade portarna i körlidret!
1935 köpte bonden Per Jonsson Edsäng 2:7 av Pehr Sundell. Några år senare sålde han körlidret till Skansen. Sonen Åke född 1934, minns när de rev byggnaden och körde den med häst och vagn till Långede Järnvägsstation för att fraktas ned till Stockholm.
Uppgifter ur Delsbo släktbok:
—41 L 1—
(X15) Pehr Pehrsson-Sundell, * 22/6 1865 i Hassela sn, Gävleb. Infl. fr. Bergsjö 1900. G. 15/6 1886. Bonde i Åbo 1, sen. i Edsäng 2, Delsbo. † 5/6 1942.
(X3) Johanna Johansdotter, * 2/3 1860 i Bergsjö sn, Gävleb. † 24/6 1933.
Brita Margreta * 20/10 1887 23L2
Pehr Johan * 31/8 1889 2
Arvid * 13/3 1897. Utfl. t. V.-norrl.
—12 R 24—
19 Per Fredrik Jonsson, * 5/5 1905, s. t. bonden J. Jonsson i Näset 14. G. 11/12 1932. Bonde i Edsäng 27, Delsbo. 1955 bytte familjen efternamn till Alkerud, p. g. a. ständiga namnförväxlingar med sina grannar. Per Alkerud avled den 20/6 1979.
19T29 Marta Elisabet Nilsson, * 4/3 1909, d. t. bonden N. O. Johansson i Fjärdsätter 6, Delsbo. Död 27/11 2006
Per Allan * 5/8 1929, † 26/5 1930
Britt Ingegerd * 9/4 1931
Sven Erik * 1/11 1933
Bror Åke * 6/2 1934
Jonas Ivan * 8/5 1935
Olov Arne * 5/7 1936
Märta Linnéa * 27/9 1937
Nils Gösta * 17/11 1938
Astrid Lilian * 26/1 1941
Barbro Elisabet * 2/3 1942
Siv Marianne * 19/4 1945
Inger Margareta * 24/3 1947
Sunnanås
”Grevens” gård i Sunnanås i Ljusdals socken. Rekonstruktion av bebyggelsen vid 1800-talets slut. Den stora mangårdsbyggnaden ersätter en låg och lång boningslänga, som låg knut i knut med vår sängstuga. Även vid den nu öppna östra sidan av gårdsplanen låg till 1876 en timmerlänga men av nu okänd form och användning.
Sängstugan från Sunnanås i Ljusdal, som har bildat den västra längan på Skansens Delsbogård
Sängstugan, tvåvåningshuset överst i den västra längan, från Sunnanås i Ljusdals socken visar redan i det yttre – och än mer i rummens ljusare hållning och förnämare inredningsstil – ett yngre och lättare kynne, som helt avviker från de andra byggnaderna. i Ljusdalsområdets liksom hela den burgna dalgången söderut längs Ljusnan har varit modernare i gestaltning av hus och hem än det konservativa Delsbo och tidigaresträvat att efterbilda och anknyta till rådande modestil. Se t. ex. de båda största rummen, där snickerier och bröstpanel bära den i bondgårdarna sällan sedda, diskreta pärlgrå färgen, där väggfältens ljust tonade botten står odekorerad eller med strödda blomknippen, eller se innerkammaren i bottenvåningen, där panelens imiterande av äldre träslag ytterligare markerar väggfältens modestilspräglade dekoration, eller se spisarnas placering och form, med en profilhyvlad träram runt öppningen efterbilda de herrgårdsspisens i sten huggna inramning.
Sängstugans gamla gårdsmiljö, återgiven i bilden ovan, är också helt annorlunda än Dellenbygdens slutna fyrkanter. Runt den långsträckta, smala gårdstomten finns endast mangårdshus (stallet har ju av gammalt inräknats bland dem, och det ligger i södra längan, som i övrigt innehåller bodar). Men därutanför lågo utan bestämd ordning fähus, lador och andra ladugårdshus.
Sängstugor av denna högt utbildade form, karaktäristiska för de södra hälsingesocknarna, äro icke med säkerhet kända från Delsbo. Men i några försäkringskoncept över gårdar med rikare bebyggelse uppräknas utöver de ordinarie boningshusen en mindre, sidoställd mangårdsbyggnad, som med sina ovanligt många sängar utan tvivel torde haft samma funktion, nämligen att vid högtider och andra tillfällen, då många gäster samlades i gården stå till deras förfogande.
Sunnanåsstugan är, som redan nämnts, i sin helhet uppförd under 1830-talet. Timmervägarna inkläddes helt med panel, och den ståtliga omfattningen kring förstudörren är skuren av en snickare och träsnidare Olof Wahlberg, som varit en flitig leverantör av förstukvistar och dörrsniderier till ljusdalska bondgårdar.
Förstubron är rekonstruerad med ledning av spår i omfattning kring dörren, men framståndarna och sidopartierna äro nyskurna i anknytning till dörrdekorationens stil. Den gamla förstubron ersattes redan 1850 med en rejäl stentrappa. Det årtalet står i den stora brohällen, som här återupptagits. De utomordentligt vackra väggdekorationerna som visa en för bygdemålare ytterst sällsynt art i form och färg kunna mycket väl stamma från en tapetmålare från Hudiksvall eller Söderhamn, men sannolikt äro de utförda av en bygdekonstnär som haft längre kondition hos en stadsmästare. Det är nämligen icke endast färgvalet och stilarten som ge dessa väggmålningar en särställning utan även behandlingen av underlaget: gråpapper och till och med gamla årgångar av Post och Inrikes Tidningar, mest från 1826, klistrade på gles väv, s. k. entränning. Bygdemålarna använde i regel mest en tjock och tät linneväv i de äldre målningarna och efter 1800 huvudsakligen endast papper, som uppsattes eller fastklistrades direkt på timmerväggen.
Ett litet säreget minne av en gammal sedvänja i bondesamhället, nattfrierierna, bevarar dörren till övervåningens förstukammare: de många karvningarna och märkena runt låskolven och kasthaken samt i karmträet. Kammaren var pigornas, och märkena ha tillkommit när de utestängda pojkarna med slidkniven sökte lirka undan reglarna.
Härbret närmast vägen är hämtat från Lassesgården i Sunnanås. Det är ett av de äldsta och ståtligaste i Hälsingland. Det byggdes under tidigt 1500-tal av ljusdalska timmermän, som kunde hantera yxa och skavjärn med samma skicklighet som Ovansiljans bönder. Här har rundtimmer med grant skurna knutar, och i svalens inklädnad möter den gamla resvirkestekniken. Den utkragade överdelen är något yngre och med valhäntare knuthugg men underlaget till vedtaket av tättlagda rundstockar är det ursprungliga och av samma ålderdomliga art som i Älvrosgårdens ståtliga stolpbod.
Sängstugan från Sunnanås som uppfördes på Skansens Delsbogård under åren 1939-1940.
Bild från digitaltmuseum.se där det finns mer viktig inf. att läsa.
Fotograf: Hallingström, Teddy/Skansen
Bild från sängstugan ur Fataburen 1941. Foto: Lennart af Petersens
Det här härbret vid Delsbogården på Skansen kommer från Sunnanås i Ljusdal.
Bild från digitaltmuseum.se. där det finns mer intressant inf. att läsa.
Fotograf: Hallingström, Teddy/Skansen
Vilka hade bott i den gamla gården?
Sunnanås 2:4 har varit i släkten sedan år 1628.
Ca. 1628 – 1653
Oluf Pedersson och hans hustru Karin
Ca. 1653 – 1690
sonen Peder Olofsson
Ca. 1690 – 1734
sonen Olof Persson – Emfri Jonsdotter
Ca. 1734 – 1736
sonen Per Olofsson – Anna Halvarsdotter
Ca. 1736 – 1761
syster till Per o Karin Olofsdotter-Jon Pärsson
Ca. 1761 – 1780
dotter Sara Jonsdotter-Olof Persson
Ca. 1780 – 1813
dotter Karin Olsdotter- Jon Olofsson
Ca 1813 – 1835
son Olof Jonsson-Sara Persdotter
Ca. 1835 – 1869
dotter Karin Olofsdotter 12/1 1817 i Ljusdal. Död 3/11 1864, Gift 25/10 1835 med Jon Olofsson 9/11 1804 kyrkvärd, bosatt i Sunnanås 2, Död 4/6 1869
Barn:
Olof 18/6 1837 – 10/8 1841
Karin 14/2 1842 Hon och maken tog över gården
Sara 25/5 1844
Ca. 1869 – 1917
Jonas Jonsson * 3/8 1841, s. t. Nämndeman (sexman) Jon Jonsson i Gärde, Ljusdal. Måg, nämndeman och sexman i Sunnanås 2, Ljusdal. Greven kallad. Död 21/3 1897
Gift 7/11 1866 med Karin Jonsdotter * 14/4 1842 i Ljusdal Död 28/10 1925
Vid laga skiftet, blev hemmanet uppdelat mellan de tre barnen.
Tre barn:
* Karin 20/7 1869 På Karin lot föll det gamla hemmet med sängstugan
Sara 13/4 1872
Anna 11/12 1878
Ca. 1917 – 1920
Dottern Sara Jonsdotter * 13/4 1872 d. t. Jonas Jonsson i Sunnanås 2. Död 3/2 1951.Gift 15/2 1897 med Nils Gustaf Nilsson f. 8/7 1868 i Färila bonde i Kårböleskog, sen i Sunnanås 2. Död. 3/10 1911
Barn:
Ester Kristina 5/6 1897 Tog över gården efter föräldrarna
Alma Katrina 1901
Gården togs över genom köp 1920
Ester Kristina * 5/6 1897, d. t. Nils Gustaf Nilsson i Sunnanås. Död 9/10 1985. Gift 27/7 1919 med nämndeman Gustaf Georg August Johansson * 7/1 1898 i Ljusdal. Död 25/7 1976 i Sunnanås
Barn:
Märta Margareta 23/11 1916
Gustaf Bruno 12/12 1919
Sonen Gustaf Bruno Sunnefeldt 12/12 1919 i Nora. Lantmätare bos i Hudiksvall Död 4/7 1992
Gift 11/8 1945 med Elsa Elisabet 23/1 1920 i Båstad. Död 21/2 2014
Barn:
Bo Gustaf 14/12 1946
Sten Paul 20/4 1949
Karin Elisabeth 22/12 1954
Boende i fastigheten Uppigården, Sunnanås 14, 2:4 Ljusdal är Sten Sunnefeldt. Han bor här tillsammans med sambon Lilian Lingvall som har sina rötter i Fredriksfors, Delsbo
Gården som blev flyttad till Skansen låg mindre än 100 meter från den gård som familjen Sten Sunnefeldt nu bor i.
* Dottern Karin Jonsson född 20/7 1869. Död 28/4 1934
Gift 27/7 1903 med Per Persson född 22/5 1877 i Ljusdal. Död 30/7 1949
De bygger sig en egen gård, Utegårn, i Sunnanås
Dottern Anna Eleonora föds 12/1 1904
Dottern Anna Eleonora Persson född 12/1 1904, död 13/3 1989
Gift 27/9 1924 med Erik Leonard Eriksson från Färila född 27/9 1902. Det var Erik som sålde sängstugan till Skansen. Han avled den 15/5 1954.
De fick tre barn:
Karin Marianne 21/5 1924
Emfrid Anna Lisa 14/2 1927
Rut Karin Gunhild 21/9 1935
Dottern Karin Persson född 21/9 1935, hon avled den 25/3 2010
Gift 25/6 1965 med direktör Jonas Halvard Jonsson född 2/10 1927, han avled den 21/6 1965.
Två barn:
Karin Jonsson 27/3 1956
Jonas Jonsson 14/6 1957. Jägmästare. Det är han som bebor Utegårn, Sunnanås 8 idag.
SLUTLIGEN NÅGOT OM VÅR LÅNGA RELATION TILL SKANSEN
HT Måndagen den 16 juli 1990
Brudparet på Skansen, 1929. Målning av Bror Hillgren
Den här bilden är tagen vid Delsbobröllopet på Skansen 1929.
Stående från vänster. Bror Hillgren, Delsbostintan och Fredrik Winblad von Walter.
I vagnen syns brudkläderskan Carin Broberg.
Se fler bilder från Delsbobröllopet på Skansen 1929.
Läs mer om musiklärare Finn-Anna Orelund.
HT Måndagen den 24 september 1990
Ett unikt foto, som togs av en påpasslig gatufotograf för 57 år sen. Det var 1933, när Hälsinge gille i Stockholm anordnade en Hälsinglands dag på Skansen. Här är en grupp närmast på väg till samlingsplatsen vid Nationalmuseum med fyra dräktklädda bjuråkerskarlar i täten, fr. v. Erik Eriksson, Svedjebo (som lånat oss kortet), Mattias Blom, Norrhavra, Erik Eriksson-Klang, Svedjebo och Severin Krantz, Svedjebo. Mellan Krantz ser vi Elsa Almstedt från Hagen, Delsbo, och bakom henne systern Anna Almstedt.
HT Måndagen de 1 oktober 1990
Delsbostintan och Artur Engberg på Hälsinglands dag 1940
HT den 15 augusti 1990
Lars Landgren avled 1888 och hade inte med Delsbogårdens tillkomst att göra. Men genom sina insamlingar av dräkter, gamla möbler och allmogeföremål, för Artur Hazelius räkning, lade han grunden till Nordiska museets rikedom av föremål från Delsbo. En del av de föremålen finns nu på Delsbogården. (Porträtt i olja av Bror Hillgren 1937, från Hälsinglands museum).
Torsdagen den 26 januari 1939
Västerängsstugan
Sängstugan från Sunnanås i Ljusdal, som bildar en del av västra längan
Edsängsstugan som skall bilda den östra längan i Skansens Delsbogård.
HT Lördagen den 18 augusti 1990
Den här bilden togs för på dagen 50 år sedan och visar kronprins Gustaf Adolf, när han och Bommens Elof Jonsson i Västeräng hälsar varandra i Västerängsbyggnaden. Det var Jonssons far, Jon Jonsson, som genom konstnären Bror Hillgrens förmedling 1928 sålde byggnaden till Nordiska museet. Personerna är från vänster fru Signe Jonsson (båda i Delsbodräkt), prins Eugen, professor Lindblom och kronprinsen.
HT Torsdagen den 26 juli 1990
Mangårdsbyggnaden och sängstugan sedd från undantaget på Delsbogården
Kapten Gunnar Grubb, visar ett par fotografier av Delsbostintan, med vilken han som ordförande i Hälsinge gille i Stockholm hade ett mycket gott samarbete. Fotografiet taget i Ljusdal, där han bodde på äldre dar. Foto: Bror Jonsson
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62