Dellenportalen har med författaren Kjell Grönbergs godkännande renskrivit den sedan länge utsålda publikationen om Delsbo socken ålder och värde.
Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.
Samtida händelser under 1600-talet
1600-talet Wikipedia
Klädmodet under 1600-talet
Porträttgalleri 1600-talet
En av Sveriges första lantmätare Oluf Larsson Tresk lär ha varit bosatt i Delsbo. Se Wikipedia.
Se hans Ansedel och gravsten.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.
DELSBO SOCKEN ÅLDER OCH VÄRDE
Av Kjell Grönberg
1600-talet
1600
27/3 får fogden Lars Larsson, Myra Delsbo, order av riksföreståndare Karl lX, att låta bygga en skuta, av 30 lästers storlek, som skulle med allmogens räntor (skatt in natura) till huvudstaden överföras. / Widmark; sidan 237.
1600
Olof Larsson var en kort tid länsman i Delsbo. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 3, sidan 96.
I början av 1600-talet fanns soldat Lejon och hans fru, som skulle få barn, i en torftig soldatstuga i Ava. Lejon kallades ut i 30-åriga kriget, kom hem men presenterade sig inte genast för son och fru. Han hade sparat och de köpte sig ett hus i Långede, som ännu kallas ”Lejons” (Påschrs). / Wengelin; Gamla minnen, sidan 52. (detta är för övrigt en mycket vanlig berättelse i hela Sverige om hemvändande soldater).
1601
Svår missväxt i Hälsingland och Norrland med hunger och sjukdom som följd. / Widmark; sidan 210.
1602
Kom första jordeboken för Delsbo; Riksarkivet. / Maj Britt Jonsson
1603
3/12 Brev från Karl lX i Kalmar, att drabantkvartermästaren Per Hansson får skattefrihet för sitt fädernehemman i Mora, Delsbo. / I kortregistret å kungl. handlingar, låda 6, på Riksarkivet.
1604
Avled kyrkoherde Jonas Petri. Efterlämnade flera barn. / Hillgren; Bok om Delsbo, del 3, sidan 57. (I kyrkoräkenskaperna 7/1 1653 sidan 69, bekräftas att kyrkoherde Jonas Petri därstädes var måg till företrädaren Jacobus Mathie. / Mikael Persson; Norrköping,
Släkt och Hävd n:r 3-4 1991.
1606
Kyrkoherde Olai Arnaesius Angermannus (graduerad utomlands) kom till Delsbo. Han innehade detta ämbete i nära 50 år, blev kontraktprost och var gift med Karin Nilsdotter Trast. Han avled 1653. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 98.
1607
Den 15/3 kröntes Karl lX i Uppsala till kung.
1609
Lämnades alla domböcker från Hälsingland av underlagmannen till överlagmannen. / Widmark; sidan 267.
1610
Beordrades 6 kopparslagare från Hälsingland att lägga koppartak på domkyrkan och slottet i Uppsala. Förmodligen var då flera från Delsbo. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 239.
1611
Avlider kung Karl lX den 30 oktober i Nyköping. Gustaf den ll Adolf kung, med valspråket ”Lovad vare den Högste, de sinas tillflykt”, ”Med Gud och segrande vapen” samt ”Gud med oss”.
1611
3/8 intygade Matts (Georgi Ilsbodinus) skolemästare, (Strängnäs), att hans broder Johan Jöransson, som var bosatt i Delsbo socken, vid årets samtingsmarknad uppburit säd och kontanter för segelvävnader. / Strängnäs stifts herdaminne, del 2, sidan 113.
1613
Anklagas en knekt från Rogsta, Peder Bengtsson i Åkre, för att ha ihjälslagit Olof Månssons son Jon i Ede. Knekten dömdes till döden. / Widmark; sidan 267 samt Wengelin; Gamla minnen, sidan 88.
1613
Prästen Joen Palmer fick årlig lön och 10:e i Delsbo, blev med hustru lotsad av en drabant, (som stred till häst) via Hudiksvall till Stockholm, med båt för att bli kung Gust. ll Adolfs hovpredikant. / Widmark; sidan 236.
1614
Bestämde Gustaf Adolf, att superintendenten Jonas Palma, född i Småland, som nybliven präst i Jämtland skulle ha 10:e från Delsbo jämte 2 klädnader från Kungl. klädkommittén. Han flyttades år 1614 till Falun. / Ekström; Västerås stifts herdaminne, del 2, sidan 533.
1615
I en dombok berättas att Lars Persson, Berge var en överdådlig sälle och för några år sedan då prästen var på kyrkogården vid begravning, lopp Lars i klockstapeln och begynte klämta i klockan men han blev av klockan slagen neder till marken och illa faren. Han var nu instämd för att ha stått i kärleksförhållande till en piga, som var farbroderns sondotter. Dömdes till döden men benådad, då fallet från klockan gjort honom svag. När kyrkklockan
ringde, alltid 9 slag, kl 06 och 18, då skulle männen ta av sig mössan och kvinnorna niga. / Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 25.
Klockstapeln byggd 1740 av Jon Eriksson i Duvnäs
1615
Troligtvis var här visitation av ärkebiskop doctor Petrus Kenicius under mars och följande månad eftersom han visiterade i hela Hälsingland. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 90.
1615
Enligt domboken fälldes en bonde och fick plikta 12* för okrönt koppar han sålt haver. / Hillgren; Från Delsbo (1940) sidan 6.
1618
Fick lagman Lars Larsson ett strängt brev från kung Gustaf II Adolf angående befolkningens klagomål på kraven om för mycket skjuts.
1618
Skattades finntorpet Källsjö, som blivit ett stort hemman, Delsbos enda finntorp, i Bobygden. / Kjell Ekelöf, forskning.
1619
Den 10/2 kallas lagmannen Lars Larsson för fogde enligt tingsprotokoll och Larsson bebor gården N:r 5 i Myra, kallad Herrgård. / Pärmas Gösta Olssons uppgift.
1619
Ett livstidsstraff för lägesmål mellan gift bonde och hans farbrors Sondotter förvandlades av hovrätten till 40 dalers böter. (minst 5 mån. lön.). / Widmark; Sidan 270.
1622
Fanns i Delsbo 1.299 innevånare. / M. W-berg Bondeson; Religiösa konflikter i norra Hälsingland.
1623
(Likaså åren 1648 och 1652) förbjöds vid Landstingsmöte, att gäster vid 40 markers böter skulle få stanna längre än från söndags- till tisdags afton (gäller här begravningar) med anledning av att det blev spritmissbruk vid måltider i begravningsgårdarna då. / Hillgren; Från Delsbo, (1940).
1623
Står antecknat i jordeboken att länsman Olof Påvelsson i Sidmyra (ett mycket stort hemman) njuter sitt hemman fritt. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 3, sidan 97.
1623
Dömdes 11 sockenbor till 3 marks böter vardera för försummad kyrkogång, därför att de, enligt kyrkoherden Dominicus, suttit i dryckeslag medan prästen predikade och kom druckna till kyrkan och förde oljud. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 88. (dessa böter gick till socknens fattigkassa).
1623
Blev komminister Dominus Nicolaus Jonae, född i Näsbyn n:r 6, Kyrkoherde i Färila (där kallad Delbogius) efter 32 år i Delsbo./ Wengelin; Gamla minnen, sidan 33.
1624
I Delsbo dombok förekommer 9 särskilda slagsmål, köttsår, putsar, blånader och dartstygn. Påföljden blev penningböter. / Widmark; sidan 270.
1625
Fanns i Delsbo: 253 åbor, (d. v. s. bönder som bor på gård) 122 gärdemantal, 210 hästar, 1.279 kor, (+ mera tamdjur) i Norrbo 43 åbor, i Bjuråker 103 åbor, i Järvsö 238 åbor, Ljusdal 202 åbor. / Widmark; sidan 420.
En bok om Delsbo, sid 24.
1628
Bevittnade kyrkoherde Olaus Arnaesius Angermannus, ett köpebrev den 12/3 och kallar sig Dilsboensis Ecclesiae Comminister. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 33.
1632
Kung Gustav II Adolf avlider den 6/11.
1640
Den 11/6 rannsakades tjuven Cales i Delsbo för att ha stulit 60 silvermynt (10 riksdaler) från Hans Bröms i Ockelbo.
1640
Föddes Johan Hållfast (adlad Ridderscanz 1682) på Näset vid Rångsjön.
/ Johnsson; Boken om slottet Ovesholm, sidan 27.
1641
Ärkebiskopsvisitation här av Laurentius Paulinus Gothus enligt notation av kyrkoherde Arnaesius. Då sattes upp en förordning om kyrkodiciplinen för Delsbo. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 90 samt Wengelin; Gamla minnen, sidan 29.
1641
Skrev Andreas Georgi Hatzelius till domkapitlet och klagade över att komminister Ericus Olai i Delsbo på åtskilliga sätt förklenat hans namn. Ericus broder, en soldat hade blivit intalad att sprida förtalet. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 3, sidan 73.
1642
Omtalas Hans Jacobsson Guldsmeds efterleverska, som sålde sin mans hemmans-lott i Klubbo. Alltså fanns det då en guldsmed i Delsbo. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 2, sidan 24. (det var dock ovanligt med guld på denna tid).
1642
Blev Olof Pålssons son Pål Olofsson länsman i Delsbo och bodde på hemmanet n:r 6 i Mora, men han försummade sitt ämbete år 1650 och fick sluta. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 3, sidan 97.
1643
Nicolaus Olai Boldnasius blev komminister i Delsbo. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 116.
1644
1/2 besvärade sig Pastor för häradsrätten, att till hans boställe ingen skog beläget är. Rätten beslutade att Pastor fick hugga en årsved uti var fjärding om året, som det förut varit haver. (socknen var delad i fyra delar=fjärding)
1644
Kristina blir myndig den 7/12 och drottning över Sverige. ”Visheten är rikets stöd”.
1645
Klagades över Norsbron att den var ”ogill” och att ”de som bor söder i socknen och av ålder henne byggt hava, skall nu samma bro bygga och hålla vid makt. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 2, sidan 94.
1645
Var blivande kyrkoherde Björkman skeppspredikant i svenska örlogsflottan. – han var med och sköt med kanon i krig. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 29.
1646
Abraham Johannis var komminister och sockenskrivare i Delsbo. Han beklagade sig till Domkapitlet över sin fattigdom ”allenast lite korn och lin men inga andra matvaror”. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 116.
1646
Fogden Nils Helsing värvade 174 nya knektar till Hälsingland varav 16 från Delsbo. / Bror Jonsson; Bocken 1969, sid: 22
1648
Uppsattes en ljuskrona i kyrkan, 29 personer hade skänkt pengar däribland klockaren Dyrik Hermansson. / Kj. Ekelöf
1649
Pastor Arnaesis i Delsbo undertecknar i Riksdagen successionsordning på svenska tronen efter drottning Kristina.
1649
24/11 köper fänrik Johan Hållfastson några hus i Ava av Per Hansson i Wäna, för 67 daler 16 öre (96 dagsverken). Vilka senare såldes till Dydrik Hermansson d. v. s. klockaren. / Kj. Ekelöf.
1649
Förordnades om allmän mätning av landsvägar i Sverige. / Widmark; sidan 401. (1 mil var tidigare 7.719 meter = 13.000 alnar). En mil efter 1855
1650
Skriver komminister och kyrkoskrivaren Abrahamus Johannis sitt testamente den 21/2. Han avlider tydligen samma år. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 116.
1650
Blev Martinus (Mårten) förordnad, som komminister i Delsbo och en predikstol byggdes av snickaren Per Olofsson, Ljusdal. Denna predikstol finns nu i klockstapeln. / I Swartling; Delsbo kyrka, sid. 12
1650
Gav Kapten Jon Andersson (senare major Myr) 2 ½ daler till kyrkan. / Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 12.
1651
Är komminister Jonas Petri Dilsboensis (tidigare Hudewichius) nämnd i kyrkoräkningen. Han kom från Arbrå där han varit kyrkoherde. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 117.
1651
Efterträdde Johan Olofsson Delin sin avsatte broder som länsman. Denne Delin skänkte ofta till kyrkan och blev en stor man i Delsbo. Bland annat härstammar minst 15 präster från denne delsbolänsman. / Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 17.
1652
Befalldes allmogen av landshövding Erik Sparre, vid landstinget i Ljusdal den 18/2, att bryta väg mellan Delsbo och Ljusdal över Gryttjesberget. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 78.
1652
Ärkebiskopvisitation här med Johannes Knut Lenæus, som då såg att kyrkoherde Arnesius Angermannus var gammal och fick bli kyrkoherde i Norrbo och tillförordnade M W Björkman som vice pastor till Delsbo. (anlände senare). / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 99.
1652
Gjorde kapten David Sitton och två soldater en inspektion av ”Klätt hålet”. / Hillgren; Spelmannen som kunde trolla, sidan 21 samt Phragmenius anotation av år 1684 (hos bl. a. K. Grönberg).
1653
Den 20/5 antog Marcus Wilhelmi (Björkman) nyckeln till den kyrkokista uti vilken socknens signet plägar finnas och härefter skall förvaras. / Hillgren; Från Delsbo, (1940), sidan 5.
1653
Avled kyrkoherde Angermannus den 25/7. Hustru Karin Nilsdotter Trast levde, varför Biörkman ej kunde tillträda som kyrkoherde förrän 1655. (s. k. nådeåret). / Wengelin; Gamla minnen, sidan 29.
1654
Brev från drottning Christina som beviljade några förmåner ”för långvarig och oavbruten krigstjänst” till Major Jon Andersson – Myr som bodde på Hagen 3. / Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 13. (Myr = mur i Åkre)
1654
Gav manhaftige kaptenen Jon Andersson, Myra, 16 daler till kyrkan efter sina söner. / Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 12.
1654
Den 6/6 avsade sig drottning Kristina kronan, Karl X Gustav blev kung.
”I Gud mitt öde, Han skall göra det”
1654
Två soldater från Delsbo ställde till viss oreda. Under medverkan av Lars Eriksson Brask och Bertil Birhals fälldes en hovrättsdom där soldaterna skulle förvisas till St. Bartolomei, i Västindien. / K. Ekelöf.
1655
Tillträdde kyrkoherde Biörkman 1614-1672, den 1 maj. Husesyn gjordes den 19/6. / Leneaus; Delsbo Illustrata, sidan 101.
Oljemålning i Delsbo kyrka: Prosten Magnus Wilhelm Björkman med sin hustru Margareta Michelsdotter, född Gavelius.
1655
Nordiska museet har ett bord med målad skiva från 1655 märkt MWB (Biörkman) och MMD (hustrun Margareta Michelsdotter) samt bibelspråk. / Hillgren; Från Delsbo (1940), sidan 25. (en kopia av bord inkl. målning finns på Lyktan).
Bordets längd 222 cm.
Detalj av bordets blomsterkrans med inskription:
Anno 1590
Böker och manamine os thet sända
at prestehatare taga aldrig god ända
ty Gud vill sin tienare försvara
och theras förförliare icke spara.
1655
Målades läktarens framsidor med bibliska porträtt och kungaparets initialer för 112 riksdaler av Johan Johansson, som kvitterade beloppet den 26/8. Han hade hjälp av fast bosatte Måns Olsson målare. Johansson målade även bordsskivan enligt ovan. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 12 samt Hillgren; Från Delsbo (1940), sidan 24. (Det gjordes då en insamling till bekostnad av läktaren. / K. Ekelöf).
1656
Näst före att landstinget stod i Järvsö, tog befallningsmannen Lars Isaksson socknens signet och lämnade det till Anders
i Widh, (bonde i Wij) ”sad till att hava det i förvaring och intet att
bliva i kyrkans kista efter socknens plägsed”. / Hillgren; Från
Delsbo (1940), sidan 5.
1656
Följande personer var upptagna som åldermän i Delsbo: Jon Persson i Långbacka, Anders Olofsson i Prettingberg, Björn Olofsson i Fiälsäter, Peder Pedersen i Hammarsvall, Olof Eriksson Ruth i Norrberg och Karl Jonsson i Svala. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 1, sidan 44.
1656
Den 16/2 antecknas att prästboet sedan ”urminnes tider” har haft ett ålhus i Stömneån (Thulin sidan 255). Detta låg i den första dammen uppifrån Stömnesjön, vars namn ”Ålhusdammen” vittnar om dess läge. Det revs 1922. / G. Gustafson; Stömneån, sidan 13.
1658
Uppsattes en klockstapel vid kyrkan vid södra kyrkodörren så att dess
södra sida följer jämt i linje med Bogårdsmuren yttre sida. Tornbyggare
från Ljusdal var Olof Bengtsson och han fick först 40 daler sedan 10 daler.
/ Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 68 samt Swartling; Delsbo kyrka, sid. 15.
1658
Köpte länsman Johan Delin ett stop vin till sin sjuke son och gav 10 daler till klockstapelbyggnaden. / Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 17.
1659
Gav kyrkan 4 daler för häst till Sederstad landsting åt målare Anders Perssons hustru i Bredåker. / Hillgren; Från Delsbo, (1940), sidan 29.
1660
Avled kung Karl X Gustav den 13/2 – sonen Karl var 4 år.
1660
Byggdes orgelverket av mäster Peter Hansson – Theel från Bollnäs med 11 stämmor för 900 kopparmynt. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 51.
Omålal skuret mangelbräde från 1660 finns i museet Lyktan
1660
Var länsman Jon Olofsson Delin och alla sex åldermännen med båda kyrkvärdarna, Olof Busk i Västeräng och Erik Jonsson i Hovra, upp till prästgården. Då beviljade de, organisten P. Hansson – Theel till att betala kosten för honom för de veckor som han varit, över tre månader sysselsatt med orgeln. / Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 17. (det fanns nog en orgel före 1650). ”Orgelwärket är ett af de bästa som finns på landet i detta län”. / M. Stålberg; hos Bringeus; Sockenbeskrivningar, sidan 288.
1660
Gav målar Anders Perssons dotter Anna en daler för bänkrum i kyrkan. Anders namn och bomärke finns i kyrkoräkenskaperna och han målade många bord, bänkar och tak. / Hillgren; Från Delsbo (1940), sidan 29.
1661
Var Erich Erichsson Lindberg organist i Delsbo antagen, den 17/5. Han bodde i Svala och var i tjänst ännu den 16/2 1699. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 119.
1661
I kyrkans räkenskapsbok är antecknat att ”Kyrkan var skyldig en stor summa pengar till Olof Ersson Ruth i Norrberg” ålderman. / Hillgren; Ett bord från Delsbo prästgård, infört i Fataburen, sidan 71 (även särtryck)
1662
Härstammar det äldsta bevarade bebodda huset i Delsbo, Hammaren 1:2 från (fick en renovering 1885 – det som nu syns -). Förste ägaren, kapten Engelbrekt Rösthammar byggde privat huset som officersboställe. / Bebyggelse i Hudiksvall, inventering av Gästrike- Hälsinglands hembygdsförbund sidan 7. – Områdesplan för Delsbo.
1662
Uttogs i kyrkan efter åldermännens samtycke, till att giva länsmannens son Olof och de två ifrån Hudiksvall, som i sommar åtskilliga resor sjungit tillhopa med organisten. / Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 17.
1663
Var Petri Jonae Boestadius komminister hos kyrkoherde Biörkman. Först var han adjunkt. (1680 kyrkoherde i Ästuna och avled 1702). / Wengelin; Gamla minnen, sidan 34.
1663
Den 15/8 föddes Cornelius Hållfast på Näset, Rångsjön. Han blev soldat i Skåne och tjänstgjorde utomlands, återvände till sin bror Johan Ridderschanz i Ovesholm i Skåne. / Johnsson; Boken om slottet Ovesholm.
1663
Bestod kapten Johan Hållfast kompani av 141 soldater, 88 fr. Delsbo 34 från Bjuråker, 20 från Ljusdal samt 6 officerare, 6 korpraler och 3 trumslagare. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 2, sidan 59.
1665
Förärade ärborna och manhaftige majoren Jon Andersson, Myra till Delsbo kyrka, det svarta bårklädet av 6 ½ aln gott kläde á 3 rdr/aln köpt i Norge, item breda och fina silkesspetsar runt omkring om 17 alnar. Detta gavs i testamente för majoren, hans hustru Anna Maria von Steslou och barn. / Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 12. (1 aln=2 fot=59,4 cm).
1665
Hade Delsbo inget båtzmans-håll men jämväl 18 soldater, 1 major, och 1 löjtnant. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 161. /jämfört med år 1663 så fanns denna tid ett slumpmässigt system, ibland lottning, som kanske kan betecknas som uppbåd i varierande storlek d v s ett komplicerat system före indelningsverket år 1682) Kj. Ekelöf.
1665
Lämnades testamentspengar efter Jon Jonsson svarvares hustru d v s att Delsbo hade en träsvarvare som säkert svarvade möbelsaker till hemmen. / Hillgren; Från Delsbo (1940), sidan 23.
1665
Avled komminister Jonas Petri (Delsbo…eller Hudewichius) trots förflyttning till Arbrå genom fadern. / Lenæus; Beskrifning öfwer Delsbo sochn, sidan 80.
1666
Missväxt i Delsbo. En sägen berättad 1738, att enstaka gården i Vålås hade klarat sig bättre och kronolänsman delade ut en ”handsktumme” frösäd från vålåsgården till andra bönder. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 2, sidan 97.
1666
Annan dag jul var Johan Dansare, född i Hedemora men insatt i kapten Hållfast kompani i Delsbo, på besök hos sin rotebonde Erik Larsson i Åkre, Johan drog ihop ett antal pojkar i byn för att mot ersättning (d. v. s. dricka) sjunga Sanct Staffan visa och hamnade betydligt senare hos Jacob Anderssons gård i Åkre, där profossen Påhl Olsson bodde. Johan var full och när Påhls familj gått och lagt sig så ville de ej bjuda på dricka och Johan tog en yxa och slog i husen utan att skada någon. (dock hemfridsbrott på gräns till mordförsök). / Kjell Ekelöf, Dellenmagasinet, december 1997.
1667
24/8 blev det rättegång vid Svea hovrätt för ovan nämnda Johan Dansare, som fick 5 gatlopp och ”befryas från Eedsöre”. / K. Ekelöf.
1668
Fick kyrkoherde Björkmann socknens attest att köpa Flottbo för 236 dlr kopparmynt. / Utdrag ur skrivelse från Landsarkivet, Härnösand, hos K. Grönberg.
1668
24/2 står soldat Olof Bengtsson Tjur, inför tinget i Delsbo för att ha stuckit kopparslagare Olof Dyriksson i låret med en värja. / K. Ekelöf, forskning.
1669
19/3 Olof Dyriksson klagade i rätten, att soldat Nils Påhlsson Pohlack och Jon Dansare bränt hans koja med kol och redskap i samband med bränning av kassland. Inget bevis men Dyriksson dömdes till 3 mkr för svärjande i rätten. Därefter följde flera rättegångar 1669-70 med kopplingar till denna brand. / K. Ekelöf, forskning.
1670
Av kungligt brev den 13/4 synes vägarna vara dåliga och landshövdingarna i Norrland anmodades hava noga uppsikt att de förbättrades. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 79
1670
Gjordes ”Kalvstigen” klar, vägen över skogen mellan Delsbo och Järvsö (där byn Kalv finns). / Widmark; sidan 413
1670
Anskaffades en mässhake, gjord av pärlstickaren Paul Crell
1670
Den 6/12 lade kyrkoherde Björkman fram ett pantbrev från 1661 om Flottbo, eftersom de gamla ägarna hade skatteproblem. / Skrivelse gm Landsarkivet, K. Grönberg.
1671
Ärkebiskopsvisitation i februari av Laurentius Steigzelius. / Leneaus; Delsboa Illustrata, sidan 91.
1671
7-8/12, rättegång mot Olof Dyriksson, som slagits med guldsmed Jost Larsson (från Hudiksvall) och andra händelser i november 1670. Många vittnen bl a kyrkoherde Marcus Björkman, Dyrikssons båda föräldrar, soldater, pigor och bönder. 4 fullskrivna sidor om rättegången där spritmissbruk var en orsak. Han fälls för edsöre (hot till livet) men
det hemställs om Hovrättens dom. / K. Ekelöf, forskning.
1672
Den 26/4 avled kyrkoherde Marcus Biörkman och fick en fin gravsten vid södra sidan av altaret. Stenen (här nedan) finns i O. Bromans Glysisvallur häfte 21, del 2:5, sidan 366 och kostade 22 riksdaler. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 99-102 (inklusive en beskrivning av Björkman).
– Delar av gravstenen finns på läktaren i Delsbo kyrka sedan 2006.-
1672
Kröntes kung Karl Xl den 18/12, 16 år gammal ”Herren är vorden min beskyddare”.
1673
Kom till rätten i Delsbo kopparslagaren Olof Dyrichsson och klagade på, att länsman Jon Olofsson i Siömyra satt en post med silver och penningar i kyrkan som pant och Dyrichsson ansåg att panten (borgen) är uppbruten. Länsman anklagade kopparslagaren för att han sagt skälm och rövare till länsman.
1673
Den 21/1 hölls ting och rannsakning över ”några trollpackor, som fört
barn till Blåkulla”, h. Marit i Prettingberg, 70 år, Bår-Anna Jonsdotter,
53 år och hennes syster Bår-Gertrud Jonsdotter, 40 år och de dömdes
till halshuggning och å båle brännas. (se 31/12 1674) / J. J. Hansén;
Trolldom och häxprocesser, sidan 219.
1673
Den 23/12 blev enl. Norrbo tings-protokoll Hans Mårtensson hustru, Anna i Åkre och Eriks Jonssons hustru Märet på Enstaka gården i Hofra åtalade, men ej dömda för barna-bortförande. / J. Hansén; Trolldom och häxprocesser i Hälsingland, sidan 220.
Tyskt kopparstick från 1670 skildrar; ”de avskyvärda häxerier och den
oerhörda djävulska förförelse, som försiggick i kungariket i Sverige.
1674
Trolldomskommissionen höll rannsakning i Delsbo i februari, ingen dömdes men komminister Per Baestadius fick i uppgift att ”göra sin flit och spana efter” och läsa och sjunga med barnen. Under våren brinner komminister Baestadius gård ner inkl. vittnesmål av barn och han anklagar kapten Bergmans och Erik Jonssons hustrur för att ha anlagt branden. / Maria Wallenberg Bondesson; Religiösa konflikter i norra Hälsingland 1630-1800 sidan, 109-111.
1674
Tillträdde Jonas Olai Korbelius som kyrkoherde i Delsbo. Han var född i Kårböle och kom närmast från St. Nicolai i Stockholm. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 3, sidan 58.
1674
Den 8/11 var det nytt ting om trollkvinnor. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 2, sidan 86. Totalt anklagades 38 personer bland annat hustrun till länsman Jon Olofsson i Sjömyra och flera män, Erik Jonsson i Hovra, kapten Anders Pålsson Bergman och en officer Karl Grip. Här hade förekommit en omfattande skriftväxling. Delsbo var nu ett splittrat samhälle. / M. W-berg Bondesson; Religiösa konflikter…sidan 110-114.
1674
Den 2/12 säger Olof Påhlsson i Oppsjö vid en rannsakning i Härnösand ”att trollväsende ty höres icke mycket av i Delsbo, utan prästerna gör därav största väsendet”. / K. Ekelöf; forskning.
1674
Den 7-9/12 kom Olof Dyrichsson ånyo till tinget och förlorade ett mål, där han slagit vad om rätten till ett kopparkärl. Vid samma rättegång beskyllde Dyrichsson, en fältväbel, Jacob Olofsson, som flyttat till Skåne, för stöld av en gris. / K. Ekelöf; Utdrag ur tingsprotokoll.
1674
Vid årsskiftet till 1675 avrättades Gertrud Jonsdotter Bår, H. Anna Jonsdotter Bår och H. Marit på Edshagen vid Sättjära, Delsbo för ”Trolldomslast” (häxmakeri). Kyrkoherde Korbelius, som troligen var påskyndare av domen, följde med kvinnorna till avrättningsplatsen. / J. Hansén; Trolldom och häxprocesser i Hälsingland, sidan 219-223 samt Hillgren; En bok om Delsbo, del 2 sidan 76-87.
1675
Kyrkoherde Korbelius gifter sig med Katharina Luther på kungliga Slottet i Stockholm den 18/1. / Leneaus.
1675
Korbelius var ledamot av Stora Commissionen öfwer Trolldomsväsendet i Nordlanden, som kom med ett stort betänkande undertecknat november 1675 i Uppsala. / K. Grönberg, en kopia av skriften.
1675
Klagoskrift av kyrkoherde Korbelius om missförstånd i Delsbo församling. / Hillgren, del 2, sidan 86. Han påstår att han fått socknemännens samtycke till en ny undersökning av trolldomskommissionen i Delsbo, men sockenmännen vägrade lämna ifrån sig sockensigillet, som fanns hos Per Olofsson i Wij. / K. Ekelöf; forskning. Kommissionen kom inte till Delsbo trots påstötning 1676 av kyrkoherden. / Maria Wallenberg Bondesson: Religiösa konflikter i norra Hälsingland.
1675
I en skrivelse framför Erik Jonsson i Hovra, att predikanterna ej går före, i lärdom och han beskyller även komminister Beastadius för ”att vara orsak till det stora antalet barnvittnen” i häxprocesserna. / K. Ekelöfs, forskning
1677
April påbjöds av ÄB Lars Stigzelius, 1598-1676, läsande i kyrkorna en tacksägelsebön för att Gud stillat trolldomsplågan och satans raseri. / Kopia hos K. Grönberg.
1677
Avled kopparsmeden Olov Dyriksson, Ava, i Bergviken vid försök att ta upp Delsbos Kyrkklocka, som sjönk 1529. / Phragmenius; Anotation 1684, Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 175 samt K. Ekelöf; Domprotokoll.
1677
Den 7-8/12 hölls å tingsrätten i Delsbo mål angående arvet efter avlidne Olof Dyriksson där egendom i Torp Medelpad samt i Forsa socken var föremål för granskning. Hemligt trolovade änkan Sigrid Larsdotter i Ava gjorde tydligen även anspråk. Rätten ville då ha bättre inventarium. / K. Ekelöf, Domprotokoll.
1679
Den 23-24/3 fortsatt arvstvist i Delsbo tingsrätt efter Olov Dyriksson. Därvid fördelades arvet till Sven Olofsson i Åsak, Olov Jonsson i Hålsjö, Jacob Anderssons hustru Anna i Sjömyra, Lars Jonsson i Sunnansjö samt i viss mån Per Olofsson i Ava och Per Olofsson i Wii som handhaft Dyrikssons inventarier. / K. Ekelöf; Utdrag ur tingsprotokoll.
1680
Avled kyrkoherde Korbelius och fick en vacker gravsten inom kyrkan vid utgången från sakristian. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 104.
1680
Blev adjunkten Petrus Jon Boestadius kyrkoherde i Ästuna och flyttade från Delsbo. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 117.
1680
Föddes Johan von Swartz vid Norsbron i en av swartzstugorna. Han blev Hälsinglands först noterade fiolspelman (blev även kapten) och anses ha skrivit Karbaspolka och Dellens vågor. / A. Jonsson; Folkmusik i Hälsingland, sidan 6.
1680
Kom dominus Laurentius Wallenius efter Boestadius som komminister. Han var måg till prosten Korbelius. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 118.
1680
Den 6-7/12 hölls ting i Delsbo då Brita Olofsdotter besvärade sig över att Sven Olsson i Swedia sagt, att hon var en trollkärring. Jon Ersson i Swedia försökte medla utan resultat och Sven Olsson dömdes till att böta 40 daler silvermynt. Detta var en viktig ändring i synen på trolldomsanklagelserna. / K. Ekelöfs forskning.
1682
Flyttade Jonas Phragmenius ”lillprosten kallad” därför att han var liten till växten, in i prästgården med hustru Elisabeth Agrivillia och deras vuxna döttrar. De kom närmast från Gävle där han varit rektor. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 30.
1682
Tillkom Indelningsverket för soldater då Delsbo kompanis gränser drogs upp. / O. Olsson-Brink; Järvö indelta kompani, sidan 13.
Det var då problem eftersom tidigare krig medfört att många män avlidit. Detta år fanns 112 söner/drängar och 242 döttrar/ pigor här, och 26 år senare var obalansen större. / Kjell Ekelöfs forskning
1682
4/4 var Guvernören Göran Sperling i Delsbo (efter besök i Gävle och Bollnäs) på uppdrag av Karl Xl för att förhandla med bönderna om verket. Efter detta indelningsverk måste Delsbo hålla sig med: (se 1665) 95 soldater, 1 kapten, 1 fänrik, 1 sergeant, 1 mönsterskrivare, 1 förare, 1 furir, 1 rustmästare, 2 trumslagare, 1 fältskärsgesäll, 1 profoss alla med gårdar och diverse förmåner, sidan 113.
1682
Den 3/9 kom överstelöjtnant Taube, med 80 man från Torsåker och Ovansjö till Delsbo f. v. b. till rotlar i norra landskapet. 15 av männen placerades i Delsbo kompani. / Kungl. Hälsinge regementes historia, sidan 122.
1684
Skrev kyrkoherde Phragmenius den 29/11 ”Fornminnen i Delsbo” en rapport till Kongl. Antiquitets Collegium, Stockholm om gammalt till exempel den sjunkna kyrkklockan, Klätthålet och Blacksås. Rapporten infördes den 16/11 1696 i Olof Rudbäcks Atlantica cap. Xl sidan 411. (rapporten hos K. Grönberg).
1685
Avled cronolänsman Jon Olofsson i Siömyra och fick en enkel gravsten mitt i kyrkgången. Han hade varit rik, gudfruktig och skänkt mycket till kyrkan. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 3, sidorna 98-101.
Hans huvudskalle och skor syntes vid utgrävning av kyrkgolvet 2005.
1686
16/3 köptes Flottbo (på gränsen mot Forsa) in av kyrkoherde Phragmenius personligen för 75 daler och 16 öre kmt. / Häradsrätten resolution 9/8 1686.
Flottbo år 2014
1688
Två vägar gick igenom Delsbo. ”Kongavägen” från Hudiksvall, över Norrbo mot Ljusdal samt ”Kalvstigen” från Järvsö mot Bjuråker. Dessa vägar var, genom landshövding Otto Wellings försorg, försedda med hel- halv- samt fjärdingsstolpar. (av trä, utbytta 1754). / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 219-220.
1688
2/5 avled Cornelius Hållfast född 15/8 1663 i Näset, Delsbo, bror till Johan Ridderschantz. Cornelius hade varit militär i Skåne därefter 2 år i Bayern, han återvände mycket sjuk och avled i slottet Ovesholm och begravdes vid Träne kyrka. (allt ingraverat på upphöjd mässingplåt på hans kista). Johansson; Boken om Ovesholm, sidan122.
1688
Den 25/10 föddes Knut Nilsson Lenæus i Lena, Uppsala län, författare, botaniker, historiker, riksdagsman och kyrkoherde i Delsbo 1733-1776. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 31.
1690
Ärkebiskopsvisitation av Olof Swebelius den 16/2 varefter följer den gamla berättelsen om gossen Anders, Jost Mässings son uti Näsbyn. Biskopen uppmanade Anders att lämna sin nya vadmalströja till en tunn och illa klädd gosse. Efter högmässan frågade Anders biskopen om han i sin tur ej kunde lämna sin kappa, av två, till Anders för att ej frysa på sin hemväg och ej få ”stryk” av fadern för att ha bortskänkt tröjan utan lov. (Nils Persson i Hagen intygade denna berättelse – han var själv med som jämnårig då). / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 91-94. (Berättelsen är citerad i många olika skrifter).
1690
Erhöll kapten Erik Björnberg, som byggt sin gård Hammaren, kungens frihetsbrev daterat 22/4, ”att bruka och nyttja i sin lifstid”, hustrun Sigrids hemman i Myra och Olof Anderssons i Hagen samt ålfisket i Klubbo.
Björnberg blev major vid Forsa kompani 8/5 1903. / Hillgren; Från flydda tiders Delsbo, sidan 10 samt K. Ekelöfs forskning.
1693
Avled majoren John Hållfast, vid Näset, Rångsjön (begravning 7/6) och då besöktes Delsbo av sonen överstelöjtnant Johan Ridderschantz från Skåne, som skänkte pengar och en ljuskrona (förstörd vid branden 1740). Läs mer här om Johan Hållfast.
Sonen Johan avled vid slaget vid Klissow den 9/7 1702. / Boken om Ovesholm
Johan Ridderschantz nr 1008 vapensköld
1694
Besöker prosten J. H. Schaefer, Gävle, (f. 1657 i Åbo 1725) Delsbo på en resa i januari-februari från Gävle till Hassela, till de som bara kunde finska språket, på många små vägar, en resa på 63 ½ mil. Han var utsedd till generalvisitor över finnmarkerna i X-län. / Richard Gothe;
Från trolldomstro till kristendom, sidan 112-116.
1694
Skriver kyrkoherde Phragmenius om skogsfinnar, att de har sin prost i Gävle (därmed avses prosten J. H. Schaefer, speciell präst för finnar, som Phragmenius fattat någon antipati mot) / R. Gothe; Från trolldomstro till kristendom.
1694
Vid tinget 8/11 vill kapten Björnberg lägga Duvnäs ålfiske under fisket i Klubbo. Han hävdade att Kyrkoherden i äldre tider haft båda fiskena under samma taxa och att länsman Delin skulle ha handlingar som visade på detta. Länsman kunde ”dem ännu icke igenfinna”.
En bok om Delsbo, sid 25.
1697
26/1 skriver kyrkoherde Phragmenius en rapport efter visitation hos skogsfinnar, att vissa av dem möjligen skulle kunna slippa förhör på finska (speciellt beslut av ärkebiskopen). / R. Gothe; Från trolldomstro till kristendom, sidan 124.
1697
Kung Karl Xl avlider den 5/4, slottet brann den 7/5 och Karl Xll smordes, som 15-årig kung den 14/12. ”Herren min beskyddare, med Guds hjälp”.
1699
Den 30/1 föddes Gustaf Gustafsson – Reuter i Himmeta, Västmanland.
Fostrades av morfadern kh. A. N. Lebestadius. Flyttade sedan till Högs socken och 1720 med sin hustru till Delsbo. Han avled 1783. / Elvi Sandberg; Hälsingerunor 2005.
1699
I mars deltog komminister Wallenius i högmässan, samt vid kapten Eric Biörnbergs bord på Östra Hammaren, där han efteråt avled av slag. / Lenæus; Delsboa Illustrata, sidan 118.
1699
Efter ett husförhörsprotokoll 16-26/10 beträffande prostgården i Delsbo, finns 16 sidor noga redovisning över 33 st 1600-talsgårdar. / Bror Hillgren; En bok om Delsbo, del 3, sidorna 21-36.
1699
Fanns i Delsbo 1.631 innevånare. / M. W-berg Bondeson; Religiösa konflikter i norra Hälsingland.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Avskrift och inskanning av bilder har gjorts under våren 2012 av:
Viveca Sundberg och Åke Nätterö.
Delsbo socken 1500-talet – Tillbaka till toppen – Delsbo socken 1700-talet
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62