Delsbo klockstapel

Delsbo klockstapel och är sällsynt vacker och proportionerlig. Den byggdes 1742

Byggmästare var Jon Ersson i Duvnäs. Vem var han, var någonstans i Duvnäs bodde han, och var finns hans modeller till klockstapeln som han gjorde?


Gillar du den här sidan får du gärna dela den med dina vänner


Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se Tack för ditt stöd!


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

 

ky-042-kort
Den äldre kyrkan, före den på bilden, – den brann ned till grunden 1740.
1742 byggdes klockstapeln av Jon Ersson


debo-001-flytt
Till pingsthelgen 1908 flyttades kyrkans klockstapel från kyrkogårdens västra sida tvärs över vägen mot väster.


ky-044-flyg
Vykort över Delsbo kyrka och kyrkogård

 

Stapelbyggare Jon Ersson

Den nuvarande klockstapeln byggdes 1742 av Jon Ersson från Duvnäs, efter den förödande branden 1740, då både den gamla kyrkan, prästgården och klockstapeln eldhärjades.

– Spånen till klockstapeln gjordes av torrakar (torra furor). Stapelbyggare Jon Ersson gjorde först en modell till stapeln, som han använde till stapelbygget. Modellen fanns länge i kyrkan och församlingens ägo. Den var sällsynt vacker och proportionerlig.

Bror Hillgren skriver i “En bok om Delsbo”, del 3, sidan 121 följande:
En olärd bonde från Duvnäs vid namn Jon Ersson har byggt den nuvarande klockstapeln – måhända den vackraste i Hälsingland och socknens stolthet.

Den byggmästare som samtidigt höll på med kyrkobyggnaden, såg med ovilja  och misstroende, att “Duven” fick detta förtroende och var till en början viktig. Men “Duven” gjorde två små trämodeller till staplar och lämnade in dem då stämma hölls i sockenstugan. Då han fått stapeln halvvägs färdig kom en dag kyrkobyggmästaren och sade till honom: Kom med mig bror till prästgården och ät middag”! Si nu var det slut på viktigheten! Men då stapeln var färdig skulle några herrar avdöma den, och då en anmärkning nödvändigt måste göras för att visa att här satts inne med bättre vetande, så befanns att spiran lutade något. Men då blev Duvnäsaren vred, klättrade upp till spiran, tog ett ordentligt tag därom och bröt så att han återstoden av sitt liv fick dras med en bruten hälsa. Det var hans lön för mödan.

Vart har modellen tagit vägen efter 250 år?
Jon Ersson hade gjort två modeller till den nya klockstapeln så att gubbarna i sockenstugan skulle få välja. Men även om bara den ena blev bevarad och har varit synlig av äldre ortsbor, så vore det roliga om någon som minns den ville kontakta HT:s redaktion i Delsbo, skriver HT:s förre lokalredaktör Bror Jonsson i, HT Lördagen den 30 augusti 1997.

 

Klockstapelbyggare Jon Eriksson i Delsbo blev bara 45 år. Se han släkttavla nedan


Se ett intressant dokument från 1474, enl. text nedan

Olof Petersson, lagman i Hälsinglan, att Peter Björnsson av Berge och Björn Johansson i Duvnäs 1472 20/10 fastade de gåvor av gårdar i Delsbo sn, som Paval Björnsson i Lindafläck givit under Uppsala domkyrka, och att herr Johan, kh i Delsbo, Peter Björnsson och Björn i Duvnäs på hustru Gretas av Örabro uppmaning nu fullbordade dessa gåvor.


Gårdsarkiv Dufnäs nr 2, (1760-1852), finns på Landsarkivet Härnösand.
Referenskod SE/HLA/3010217

 

Uppgifter ur Delsbo släktbok om stapelbyggarens förfäder och ättlingar:

Registerbeteckning »19J» omfattar en bondesläkt i Duvnäs, Delsbo, som tidigast omnämnes i 1590 års jordebok.

—19 J I—

Önde Jonsson, * 156. .. Nämnes i Jdbk för år 1590 som bonde i Duvnäs, Delsbo. † 159…
Sigrid ………., * 156.. Härst. okänd. Äg:a av hem. enl. Jdbk 1600. † 16. ..

—II—

Zachris Björnsson, * 159. ., är trol. måg i gården o. nämnes enl. Jdlbk 1629—1641 som bonde i Duvnäs 2, Delsbo. † 16. .
H. namn okänt.
Björn * 162..                                                    III
Elias * 1620                                                     IV

—III—

II Björn Zachrisson, * 162. . Trol. s. t. bonden Z. Björnsson i Duvnäs, Delsbo. Enl. Jdbk bonde i Duvnäs omkr. 1656. Var 12 man. (motsvarar kommunfullmäktige).
Trol. änkl. o. omg.                                                 13JIII
H. namn okänt.

—IV—

II Elias Zachrisson, * 1620, trol. s. t. bonden Z. Björnsson i Duvnäs 2, Delsbo. Bonde i Duvnäs 2 omkr. 1663—1690 enl. Jdbk. † ./11 1697.
Anna ……….., * 1633. Härst. okänd, † 16/1 1702.
Olof * 1656                                                      16K1
Anna * 165… Okänd vistelseort
Brita * 166… Okänd vistelseort
Zacharias * 166..                                              V
Ingrid * 166. .. Okänd vistelseort
Jonas * 167. .                                                  21PV
Erich * 167                                                      1
Kerstin * 167. .. Okänd vistelseort
Sigrid * 167… Bos. Jobsmyra 1. † 1737

—V—

IV Zacharias Eliasson, * 166 ., trol. s. t. bonden E. Zachrisson i Duvnäs 2, Delsbo. Bonde i Jobsmyra 1, Delsbo, enl. 1700—1710 års Jdbk.
Karin ………., * 166.., trol. d. t. bonden P. Andersson i Jobsmyra 1.
Elias * 19/12 1694, † 169. .
Pehr * 11/11 1697, † 1697
Karin * 24/4 1699, † 1700
Ingrid * 29/8 1700, † 1700
Ingrid * 23/4 1702, † ./6 1702
Karin * 27/12 1703                                           21L1
Brita * 12/3 1707, † 28/5 1782
Ingrid * 27/1 1712. Okänd vistelseort

—1—

IV Erich Eliasson, * 167.., s. t. bonden E. Zachrisson i Duvnäs 2, Delsbo. Bonde i Duvnäs 2 enl. 1700—1710 års Jdbk.
51PIII Gertrud Påhlsdotter, * 167.., d. t. bonden P. Olofsson i Ö. Tolbo 1, Delsbo.
Elias * 13/3 1703, † 1703
     Jonas * 1/7 1704                                              2
Elias »Dufvenberg» * 20/8 1706. Utfl. o. bos. i Sth. »Skänkte gåvor
till kyrkan o. till socknens fattiga 1,000 DR.» † 5/12 1753
Zacharias * 24/11 1709                                     3
Anna * 13/3 1712                                             13O1

—19 J 2—

1 Jonas Erichsson, * 1/7 1704, s. t. bonden E. Eliasson i Duvnäs 2, Delsbo. Enl. 1729—1749 års ML bonde i Duvnäs 2. Stapelbyggare. † 8/7 1749.
1K6 Margta Erichsdotter, * 24/7 1701, d. t. bonden E. Pehrsson i Ede 1, Delsbo. † 18/3 1762.
Brita * 22/3 1731                                              37S2
Gertrud * 23/8 1739                                          4
Eric * 1/5 1741, † 30/4 1768
Anna * 31/3 1744                                             5P4

—3—

1 Zacharias Ersson, * 24/11 1709, s. t. bonden E. Eliasson i Duvnäs 2. Husman. Bos. i Tomta, Delsbo. † 1760.
16MV Brita Larsdotter, * 28/1 1712, d. t. bonden L. Mickelsson i Långede 3, Delsbo. † 23/3 1745 (barnsbörd).
Eric * 20/3 1745, † 23/3 1745

—4—

(X33)9Å2 Eric Olofsson, * 2/5 1729, s. t. bonden O. Hansson i Norrbobyn 17, Norrbo. Infl. 1755. Bonde i Duvnäs 2, »Lagers», Delsbo.
† 6/2 1799.
2 Gertrud Jonsdotter, * 23/8 1739, d. t. bonden J. Erichsson i Duvnäs 2. † 27/1 1825.
Margta »Olsdotter» * 1757. Utfl. 1780
Anna * 29/7 1760                                             5
Karin * 6/10 1762, † 23/5 1775
Brita * 30/11 1763, † 13/7 1832
Gertrud * 28/3 1766                                          21J3
Kerstin, tv., * 5/11 1768                                    49S2
Jonas, tv., * 6/11 1768, † 6/11 1768
Olof * 24/1 1771, † 7/4 1782
Ella * 12/2 1773. Piga i Knutslunda, Delsbo. † 22/4 1810
Jonas * 3/3 1775                                              6
Karin * 21/4 1777, † 8/6 1782
Ingrid * 19/1 1780                                            5P9

—5—

17K2 Daniel Andersson, * 21/5 1760, s. t. bonden A. Danielsson i Fjärdsätter, Delsbo. G. 2 ggr. Bonde i Duvnäs s 2, Delsbo. † 10/8 1814.
4 Anna Ersdotter, * 29/7 1760, d. t. bonden E. Olofsson i Duvnäs 2 † 26/5 1807 (lungsot).
24T2 Karin Månsdotter, * 30/12 1764, d. t. bonden M. Ersson i Ås 1, Delsbo. † 6/7 1831.
Karin * 9/6 1793                                               7
Eric * 22/3 1795, † 22/8 1797
Anders * 3/7 1797, † 1/5 1837
Erik * 3/7 1799, † 3/4 1806
Gertrud * 24/5 1801, † 11/10 1802 (håll o. sting)
Erik * 1/9 1803                                                8

—6—

4 Jonas Eriksson, * 3/3 1775, s. t. bonden E. Olofsson i Duvnäs 2, »Lagers», Delsbo. G 1800. Bonde i Duvnäs 2. † 28/7 1838.
24P7 Karin Eriksdotter, * 12/11 1776, d. t. bonden E. Hansson i Prättingberg, Delsbo. † 16/6 1858.
Gertrud * 17/9 1802                                          15K6
Erik * 16/1 1804                                               9
Kjerstin * 8/1 1806 (sjuklig), † 21/9 1888
Jonas * 17/7 1808                                            10
Olof * 11/12 1810                                             11
Hans * 9/10 1813. Utfl. t. Hudiksvall 1833
Karin * 13/9 1816                                             60J12
Margta * 5/3 1819                                            9J13
Pehr * 3/1 1823                                                12

—7—

5 Karin Danielsdotter * 9/6 1793, d. t. bonden D. Andersson i Duvnäs s 2, Delsbo. (Dövstum.) Bos. i Duvnäs sss 2. 30/10 1874.
Jonas Olsson * 31/8 1824                                   13
Anna * 30/11 1827                                           14

—8—

5 Erik Danielsson, * 1/9 1803, s. t. bonden D. Andersson i Duvnäs s 2, Delsbo. G. 19/4 1833. Bonde i Duvnäs ss 2. † 15/1 1875.
32O5 Kjerstin Eriksdotter, * 1805, trol. d. t. sold. E. Ax i Kila, Delsbo.
† 26/11 1888.
Anna * 28/6 1833. Piga i Sörväna, Delsbo. † 25/1 1901
Kjerstin * 14/7 1834                                          23T8
Erik * 11/7 1836, † 24/11 1845
Karin * 15/6 1838                                             7N9
Brita * 3/3 1841. Piga i Bjusnäs, Delsbo. † 3/5 1910
Margta * 19/5 1844, † 25/1 1901
Gertrud * 19/3 1848                                          29N19

—9—

6 Erik Jonsson, * 16/1 1804, s. t. bonden J. Eriksson i Duvnäs 2, Delsbo. G. 18. .. Bonde i Duvnäs s 2. † 19/12 1861.
60J8 Margta Pehrsdotter, * 16/2 1811, d. t. bonden P. Andersson i Åkre 3, Delsbo. † 23/8 1884.

—11—

6 Olof Jonsson, * 11/12 1810, s. t. bonden J. Eriksson i Duvnäs 2, Delsbo. G. 1834. Bonde i Duvnäs 2. † 1/5 1880 (lungsot).
12R6 Kjerstin Jonsdotter, * 11/7 1814, d. t. bonden J. Jonsson i Tomta 3, Delsbo. † 17/12 1899.
Jonas * 3/1 1836                                              16
Olof * 21/5 1839                                              17
Karin * 9/11 1841                                             18
Erik * 9/8 1844, † 13/12 1844
Kjerstin * 9/7 1846, † 24/7 1858
Margta * 18/2 1850, † 30/7 1850
Margta * 9/10 1851, † 20/12 1920
Erik * 17/11 1858                                             14M28

—12—

6 Pehr Jonsson, * 3/1 1823, s. t. bonden J. Ersson i Duvnäs 2.
G. 3/11 1850. Bonde i Duvnäs s 2, sen. Sjömyra sss 1, Delsbo. † 8/9 1871.
8P7 Anna Ersdotter, * 3/11 1827, d. t. bonden E. Ersson i Sjömyra ss 4. Änka o. omg.                           15K8
Karin * 5/6 1855                                               19T27

—13—

7 Jonas Olsson, * 31/8 1824 i Duvnäs sss 2, Delsbo. G. 6/5 1849. Husman i Duvnäs. † 28/4 1877 (slag).
14R7 Karin Mickelsdotter, * 5/5 1816, d. t. sold. M. Grip i Fjärdsätter, Delsbo. † 31/3 1893 (slag).

—14—

7 Anna Pehrsdotter, * 30/11 1827 i Delsbo. Bos. i Duvnäs, Delsbo.
† 10/10 1910.
Lars * 28/2 1867                                              19


Nekrolog:
Prosten Knut Nilsson Lenæus skrev följande om klockstapelbyggaren Jonas Eriksson i Duvnäs.

Jon Eriksson i Dufnäs, en gudsälskande, from och ärlig man, som fast han aldrig hade lärt därpå, dock kunde väl smida, snickra, mura och konstigt bygga, varom klockstaplarna här i Delsbo och Färila samt kyrkotaket i Ljusdal, honom nogsamt vittne bär.

Gården “Lagers“, Duvnäs 2:7, som Eriksson bebodde finnes en ovanligt fin källare murad  i tre valv. Den ovanliga källaren är även omnämnd i nekrologen av Knut Lenæus.

Se prästgårdens källare vid Knutslunda som även den blev byggd av bl.a. Jon Eriksson

 

Bengt Persson, som nu äger gården Duvnäs 209, berättar att två av källarvalven används nu som pannrum.

Bengt Persson visar var stapelbyggarens gård har stått, och det som nu minner om platsen är en överräckt brunn.

Hälsinglands äldsta daterade bord
Bror Hillgren skriver, i En bok om Delsbo, sid. 17, att på denna gård (nuvarande mangårdsbyggnad) fann jag för åtskilliga år sedan det nu på Nordiska museet befintliga bord som bär årtalet 1575, och som är det äldst daterade av alla målade hälsingebord. Klicka här för att se bild.

 

 


Köpmangatan 3 A och 3 B. Ede 4:75
Det här är stapelbyggare Jonas Erikssons fastighet som är flyttad från från Duvnäs 209.
Nu bor här Nicke Rosén.

Gustaf Berglund bodde tidigare i fastigheten


(30G19) Gustav Berglund 20/12 1890 – 31/8 1975

HT Onsdagen den 8 juli 1970


Framför stapelbyggaren Jon Erssons gård från Duvnäs – nu en prydnad för Delsbo samhälle – syns här fr. v. tandläkare Folke Rudolphi, som representerar gården, vägtekniker Nils Rosén, fotograf Hilding Mickelsson och landsantikvarie Ingemar Svensson.

Den här veckan har landsantikvarie Ingemar Svensson och fotograf Hilding Mickelsson kommit till Delsbo för att fortsätta den i fjol sommar påbörjade inventeringen av Delsbomålningar i Hembygdsförbundets regi. Det gäller framför allt målningar av Delsboskolans mästare, Gustaf Reuter, och hans lärjungar. Dessa målningar förekommer främst i Dellenbygden, d.v.s. Delsbo, Bjuråker, Norrbo och Forsa men förekommer även i andra delar av landskapet och långt utanför landskapets gränser.

– För att kunna genomföra denna inventering krävs det framför allt att vi får anslag från allmänheten om var man kan hitta målningar. Här kan minsta fragment vara av värde. Och naturligtvis även uppgifter om Reuter och hans lärjungar. De som inte kan träffa oss, när vi är ute om dagarna, kan meddela sig med hembygdsföreningarna, som vidarebefordrar uppgifterna till oss. Vi blir i Delsbo hela juli månad, säger landsantikvarien.

Sjätte sommaren inventeringen pågår
– Det är sjätte sommaren å rad som Hilding Mickelsson och jag är ute på jakt efter gamla hälsingemålningar. Nåja , det där kan ju kanske missförstås, vi är inte ute efter målningar för egen del. Vi vill tvärtom att folk skall behålla sina målningar och låta dem komma till sin rätt igen. Men vi vill undersöka, vad som finns kvar och redovisa materialet. Det är en ren forskningsuppgift.

Var det Alftafyndet, som gav impulsen? 
– Ja, vi började sommaren 1965 med anledning av  det uppmärksammade fyndet i Hans-Ersgården i Kyrkbyn, i Alfta, där gårdens ägare under trossbottenfyllningen av lingarn hittade några av de intressantaste målningar av detta slag, som anträffats i vårt land. De äldsta är från tidigt 1600-tal, ja, det har t.o.m. sagts att någon kan härröra från slutet av 1500-talet, men det är ganska ovisst. Dessa målningar kan nu allmänheten se på Hälsinglands museum i Hudiksvall.

– Ni började således i Alfta?
– Ja, sedan fortsatte vi Bollnäs, Ovanåker, Voxna, Arbrå, Norrala, Trönö och Söderala för att så småningom komma upp till Järvsö.

Jonas Hertman den främste i Södra Hälsingland
– Är inte Jonas Hertman den mest kände allmogemålaren i Södra Hälsingland?
– Jo, utan tvekan. För allmänheten är Jonas Hertman från Bollnäs känd för sina målningar i Bollnässtugan på Skansen. Han var verksam under senare delen av 1700-talet och början av 1800-talet. Omkring 1775 hade han sin mest verksamma period.

Gustaf Reuter i Delsbo den mest kände Hälsingemålaren
– Men Gustaf Reuter i Delsbo är utan tvekan den mest kände av alla Hälsingemålare. Ändå vet man inte så mycket om honom personligen. Han var född i Värmland 1699, men synes ha flyttat därifrån mycket tidigt. Man vet också att han var dräng i Hög, innan han i 20-årsåldern flyttade till Delsbo och blev soldat vid Delsbo kompani. Där befordrades han så småningom till korpral. Han var äldre än Hertman och så vitt man vet är hans äldsta daterade arbeten från 1740-talet. Han var sedan verksam som målare praktiskt taget till sin död 1783.

Reuter bildade skola i Delsbo
Professor Sigurd Erixon, den förste forskare, som på allvar sökte ge en överblick över svensk folkkonst, var väl också den förste, som fastslog att Reuter bildade skola i Delsbo. Ändå vet man inte namnet på mer än en av hans lärjungar, han som kände till en av socknens mest kända släkter, nämligen Snickars i Källeräng och därför döptes till snickarmålaren.  Egentligen hette han  Erik Eriksson. Han betecknas som den främste av Reuters lärjungar.

– Det faktum att det funnits så mycket målningar i Reuters stil tyder på att det måste ha krävts flera än två personer för uppgiften. Än så länge måste vi även sätta ett frågetecken, när det gäller Reuters egen son, en soldat Ros, som i kyrkböckerna står som omnämnd som målare, säger Svensson.

Ändå bör den uppgiften närmast tyda på att Ros var sin fars lärjunge. Någon vanlig rödfärgsstrykare kunde han knappast ha varit, då husen på den tiden ännu var omålade. Men han kunde ju ha varit kistmålare. Fadern lanserade troligen en ny stil även som kistmålare. De bruna sköldkistorna, som efterträdde svartkistorna, anses ha honom till upphovsman. Men det är högst sannolikt att även han hjälpte sin far  i dennes arbete som den flitigast anlitade dekorationsmålaren i Hälsingland.

1600-talsfynd av målningar i Delsbo
Tidigare än i Alfta anträffades 1600-talsmålningar i Delsbo, bl.a. i Näsbyn, Hammarsvall, och Hovra. Så kom Reuter som 1700-talets store förnyare av den gamla målartraditionen i Delsbo.  Vid det här laget har Svensson och Mickelsson i ord och bild hunnit dokumentera som verkliga kännare av Hälsingemålningarna. I fjol inventerade de Bjuråker, där de allra flesta målningar är av Reuters skola, och tidigare hade de gjort bekantskap med Reutermålningar även i södra Hälsingland i Trönö och hembygdsbyn, Rengsjö bl.a. Vi frågar varför, vad det är som närmast utmärker Reuters måleri och Svensson svarar:

– Reuterryttare är ju ett känt begrepp. Hästmotivet och draperierna är ett par signaturer. Det som för övrigt utmärker Reuter är väl mustigheten i färgen och den stora förenklingen. Reuter var inte särskilt road av  de små detaljerna utan mera av helhetsbilden, de stora ytorna. Han var inte påverkad av högreståndsmåleriet utan en genuin, folklig konstnär, som med hjälp av bildförlagor – ofta bibelbilder med religiösa motiv – förmådde att omforma och skapa någonting högst personligt. När det gäller ryttarna spelade säkert kistebreven en stor roll.

Reuter var även kyrkomålare. Några fragment av de målningar han utförde i Delsbo kyrka har nyligen blottats i taket till sakristian. Hans omfattande verksamhet och mångsidenhet gör att han blivit särskilt uppmärksammad av eftervärlden. Han var inte bara anlitad i Hälsingland utan lång utanför landskapets gränser. Bl.a. har hans verksamhet spårats till Härjedalen och Jämtland. Och nu finns det gamla delsbostugor i snart samt hela landet med målningar av Reuter och hans lärjungar.

Men inventeringen av delsboskolans alster är mycket tidsödande och kan aldrig göras fullständig. Med allmänhetens hjälp hoppas inventerarna att snart kunna samla in så mycket material, att det räcker till att ge en fyllig bild av den märklige korpralen i Delsbo och hans ännu märkligare kulturarv. Med andra ord en ny bok om Hälsingemålningar. Den första kom ut på LT:s förlag till julen 1968 i 4000 ex och är snart slutsåld.


Ingemar Svensson (t.v.) och Hilding Mickelsson studerar apostlabilderna i taket hos Jon Erssons – nu Alice Svenssons – gård i Ede.
Målningarna är med all säkerhet utförda av mästaren Gustaf Reuter.

Text och bild av Bror Jonsson
Avskrift: Åke Nätterö

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller donation senare,  mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö


Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *