Delsbo Brandkår bildades 1936
1866
Startade Delsbo sockens Brandstodbolag (senare Sockenbolaget). Då fanns personer som Magnus Östberg, (1824-1905) Ede, ordförande, Jon Ersson, Kilhagen. Per Mattsson Sunnansjö och Jon Persson, Hagen. Tidigare försäkringar här hade nog tecknats i Gävleborgs läns brandstodsbolag sedan 1853. / I. Blomberg; Föreningsinventering i Delsbo och Norrbo, sidan 236. / Delsbo sockens Brandförsäkringsbolag hundra-års-skrift.
Läs om det patenterade brandseglet i Delsbo.
En film om Delsbo, av Lars-Erik Logård, kan du bl. a. se när Gustav VI Adolf besökte Delsbo och forngården, en spelmansstämma, och mycket, mycket annat.
Medverkande i filmen var bl.a. följande personer:
Källa: Gösta Blank
Vid kungabesöket 1955
Fanbärare, Gösta och Birgit Blank
Till besöket bakade Sigrid Lind bröd (Linds bageri)
I dräkt Eivor och Siv Rudolphi
Andra var, Michels Marta, Tappers Marta, Prins Anna och Jonas Brodén pratar med kungen
Vallen: Pojke med katt, Kalle Åströms barnbarn
Kör mjölkbil, Ängebo-traden från Bjuråker
Linet: Gården låg i Smedsbo
Kör taxi: Georg Nordling
Vårbruk, med Klôckar Per, Sigrid Linds pappa
Höslåtter Isbo (Hilding Svensson)
Flicka tuggar tuggummi, Pärmas Ulla
Tant med hatt, lärare i Västanäng. Amanda Rudolphi
Plockar blommor, Lisas Ingalill och Yvonne Arnesson
Lillpojke på bron, Kennet Lind
Låssmed, Magnus Orscha (Finngatan)
Smedja: Nordgren (vid gammelskolan)
Fina dörrar Fredriksfors, Elof och Ingrid
EN FILM OM DELSBO
Idé, foto och produktion: Lars-Erik Logård
Text- och talmanuskript: Bror Jonsson
Med bilder från 1950-talets Delsbo i helg och söcken, i fest och vardag, sommar, vinter, höst och vår, om hantverk och hemslöjd i den uråldriga bygden vid Dellarna. Filmat under åren 1952-1956.
Medverkande:
Tal: Bror Jonsson och Märta Brodén
Musik: Dellenbygdens spelmanslag
Ljudtekniker: Ragnar Söderlind
Teckningar: Göte Hedin
Sång: Birgit Krigh, Karin Grellsson, Agnes Gårder och Barbro Johansson
Skogsbruk: Lasalvars Per Persson kör med vedstege. Knut Blank rullar timmer. Ursta Pelle Persson kvistar och barkar. Dalle David Johansson kommer ut ur kojan. Godar Sven Gustafsson sågar och kör. Bertil Dahlström kör timmer och tar en åkarbrasa. Sven Dahlström spänner om lasset. Carl J. Blank och Gunnar Myrsten arbetar med välta. Herman Eriksson kör med traktor. Olle Bryngelsson och Jensar Per Olsson arbetar vid flottningen. I lurhuset står Sigrid Moberg.
Dräktskicket: Nors Sigrid Persson klär ungmorsnacke och brudpigsnacke på Märta Persson och Signe Persson Nors. Sjular Sigrid Persson syr rynkesärk. Delsbotröja m.m. Dottern Eivor väver band. Maria Nilsson gör mössan och Sigrid Persson Johannesberg, syr på en lomma. Spinner ull gör Jon Oschas Margit Olsson.
Hantverk: Ruth Hanzén knypplar och gör nyckelhängen. Per Ersas Pelle Persson snickrar vävstolar. Låssmeden är Gustav Nordén.
Vårbruk: Kila Jon-Erik Jonsson kör såningsmaskin efter häst och klockar Per Olsson slår.
Höslåtter: Lo-Pelle Logård d.ä. kör maskin efter häst medan sonen Per kör efter traktor.
Kungabesöket: Erik Bergkvist hälsar kungen välkommen.
Bröllopet: Brudparet Mo Evert Jonsson och Maj-Britt Eriksson hälsas av brudens farmor, Brita Jonsson. Kyrksilvret visas av kyrkoherde David Hällbom.
Fäbodlevet: På Råbergsvallen kular Birgit Krigh korna till skogen. Sigrid Jonsson sysslar med mjölkkälen. Axel Nordgren spelar fiol för Karin Nyberg. På Sellbergsvallen gör Mickels Ingrid Eriksson ost. På Lillvallen sitter Ferms Tilda Andersson på bron med handarbete. På Stömnevallen hämtar Måns Månsson vatten. Pårs Karin Mattsson syns med getter.
Kärvar: Lovens Anders Andersson kär säd med lie och sonen Erik binder
Linet: Anders Liw slår lin med traktor hos Duvnäs Olle Jonsson, Marta Tapper rycker lin för hand. I linskäkten sitter Ceders Stina Karlsson med Branängs Karin Persson. Anna Östberg häcklar och spinner lin.
Tunnbrödbakning: Svea Holst och Inga Nyberg bakar.
Potatisupptagning hos Arvid Almstedt.
Se filmen om LÅNG LASSE i Delsbo.
Här kan du se fler Filmer från Delsbo.
Se filmen Den röde hanen, från 1926
Se film om brandkåren i Stockholm från 1937.
Se film om räddningstjänsten förr.
Bra att veta. Telefon 0650/190 00 till Brandkår/Räddningstjänst, Finngatan Delsbo
Läs om branden då Apoteket i Johannesberg brann ner 1906.
Läs om Brandhistoriska Sällskapet, Brandmuseum och mycket mer
Se Skogsbranden utanför Delsbo.
Facebook gruppen, Vi som gillar brandbilar.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ner på sidan
DELSBO BRANDKÅR 60 ÅR
Delsbo-Kjolen 1996
Av Gösta Blank
Brandskyddsfrågan var aktuell flera år före 1936. Det hade rasat en hel del bränder under kristiden och i de flesta fall stod man maktlös inför den ”röde hanens” härjningar. De små brandsprutorna och många gånger outbildat manskap visade sig inte räcka till så det blev ett allmänt krav bland befolkningen att något måste göras.
En brandskyddskommitté framlade förslag 1933 till kommunalfullmäktige om inköp av utrustning för en frivillig brandkår, men frågan bordlades. Penningbrist gavs som skäl för fortsatt bordläggning 1934, men det beslutades om inköp av 6 st. brandhinkar till varje spruthus samt att brandseglen skulle efterses.
På försommaren 1935 (efter påstötningar från länsstyrelsen) gjorde kommunalfullmäktige äntligen slag i saken genom att besluta om inköp av en motorspruta och en bil. Bilen som köptes var en begagnad Chevrolet lastbil 1929, som man lät bygga om.
Bil, spruta och 800 meter slang kostade ca 8 000 kr. Grejorna kom att hyras in efter nuvarande Ringstavägen 14 A, i lokaler som ägdes av Tora och 1) Olle Blanck. Lokalerna hade tidigare använts av Toras pappa som slakteri och korvfabrik. Olle Blanck hjälpte brandkommittén genom att samla namn på dellbor som var villiga att bli brandmän och som bodde lägligt till att snabbt kunna infinna sig vid utryckningar. (De flesta cyklade på den tiden).
Gammal byspruta i Näsbyn. Bild ur Gösta Blanks samling.
Från ett protokoll fört vid sammanträde den 14 april 1936 med brandkommittén i Delsbo socken kan man bl. annat finna:
§ 2
Beslöts att brandkåren skulle bestå av 10 ordinarie och lika många personliga ersättare samt uttogos härtill följande personer, vilka frivilligt anmält sig:
Ordinarie, Ersättare
Olof Blank, Ede (brandmästare)
Edvin Sved, Ava (vice brandmästare, Olle Skytt, Ede
Herman Pettersson, Ede (brandchef), Hjalmar Pettersson, Ava
Jon Jonzon, Knutslunda, J.P. Hansén, Sunnansjö
Jonas Rudolphi, Sunnansjö, Nils Nilsson, järnhandeln, Ede
Olof Persson, Nors, Ede, Ingenjör Olof Persson, Ede
Paul Paulsson, Hammaren, Erik Ålander, Ede
Calle Frank, Ede, Per Engelbrekt Persson, Ede
Per Erik Persson, Ede, Gunnar Olsson, Ede
T. Moström, Ede, Olle Forsberg, Hammarsvall
§ 3
Till brandchef utsågs Herman Pettersson, Ede och till vice brandchef landsfiskal Håkan Lange. Till brand- och sprutmästare valdes Olof Blank samt vice brand- och sprutmästare Edvin Sved, Ava.
§ 4
Beslöts att avtal skulle träffas med föreståndarinnan för Delsbo telefonstation att vid eldsvåda omedelbart underrätta samtliga ordinarie ledamöter i brandkåren. Ifrån telefonstationen skulle jämväl vice brandchefen och ringaren E. Vahlström underrättas.
Protokollet är undertecknat av ordf. i brandkommittén Axel Fr. Rudolphi.
Omkring en månad senare, närmare bestämt natten den 12 maj fick kåren sitt elddop. Det var en kasern i Södra Långsbo som brann. Lång väg och tjällossning bidrog till att det tog lång tid att komma fram så byggnaden var helt övertänd när man anlände. ”Låt vägglössen brinna” hade en åskådare utropat, och det fick dom.
Nästa brand var också på natten. I en tidningsartikel kan man läsa följande: ”genom en berömvärd snabb utryckning kunde Delsbo brandkår natten till tisdagen (2 juni) släcka en hotande eldsvåda i Fredriksfors”.
Inte förrän 1949 upphörde brandrotarnas skyldighet att hålla spruthus, slangmateriel och spruta för varje brandrote.
En del branddammar byggdes, bl.a. Ededammen, där allting gjordes på frivillig väg. Där hade tidigare varit en illaluktande dygrop som sedan blev till en liten idyll.
Under krigsåren förstärktes beredskapen även för brandkåren. Ytterligare en bil och en spruta skaffades och utbildning av nya mannar verkställdes. Även skogsbrandförsvaret sågs över och en spruta som kunde häst anspännas inköptes.
Bild från 1941 utlånad av Gösta Blank. Här ser vi det 13 meter höga torktornet. Strax till höger om detta den utbyggnad man måste göra på husets baksida för att på plats med den långa brandbilen. Dessutom fick man riva en del av vinkelbyggnaden för att kunna komma in på gården med brandbilen. Torktornet rev jag 1966 berättar Gösta.
Ett 13 m högt torktorn byggdes 1941
Då kom byggnaden att se ut som en brandstation. Tidigare torkades brandslangarna ute på hässjevirke sommartid. Under regnperiod och vintertid tvingades man fara till vårdhemmet (Ljusbacken) för att få dem torra i dess torkrum. Detta innebar givetvis mycket extra arbete, ty de förekom också många brandövningar på den tiden. Även kårerna i Bjuråker och Norrbo kom senare till Delsbostationen för att torka sin slang.
Storbränder i Delsbo
Våren 1943 rasade två stora bränder med 14 dagars mellanrum i bygden. Det var i Sättjära och Stömne. Det var övertänt på båda ställena vid brandkårens ankomst. I Stömne var hela byn hotad i den kraftiga blåsten som rådde och förstärkning rekvirerades från angränsande brandkårer.
Det berättas att spåntak och annat lättantändligt material på flera kilometers avstånd hade antänts av kringflygande flagor. Det var en hemsk upplevelse för undertecknad, då bara 4 år gammal, att efteråt följa pappa och se resterna av den stora lantgård (Bergqvists) och de innebrända hästarnas och kornas uppsvällda kroppar ligga där i askan.
Brandkår i Bobygden
Det bildades en brandkårsavdelning i Bobygden de 10 maj 1943. Dess förste chef blev Axel Erikson, Karl Jonsson brandförman med 9 ersättare. En nyinköpt spruta, slang och övrig utrustning uppställdes i Svedja spruthus.
Efter 12 år som brandchef ville Herman bli befriad från uppdraget och 2) Th. Moström åtog sig befattningen 1948. Moströms stora mål var att få en ny modern brandbil och en ny brandstation. Bilen kom redan åtet därpå. Det blev en Chevrolet på 92 hkr med plats för 10 man, en vattentank om 800 l och panamapump. Bilen var både för lång och för bred för den gamla stationen. Nya större portar ordnades, en kur byggdes till på baksidan så att bilen fick plats. En vinkel av ladugårdsbyggnaden intill revs så man skulle kunna svänga ut direkt från garaget utan att behöva backa ett par gånger extra.
Källeräng. Bild ur Dellenportalens samilng. Från ett odaterat tidningsklipp kan vi läsa följande:
En obebodd bostadsbyggnad i Källeräng, Delsbo tillhörig f skogvaktaren Per Tapper, härjades på tisdagsmiddagen av eld. Då Delsbo och Bobygdens brandkår kom till brandplatsen kunde de ingentin göra utan huset nedbrann till grunden.
Källa: Gösta Blanks klippalbum
—37K5— Uppgifter ur Delsbo släktregister
2 Pehr Tapper, * 10/3 1885, s. t. bonden P. Tapper i Oppsjö ss 4. G. 7/8 1915. Sågv.-arb. Bos. i Källeräng 18, Delsbo.
(X33)9Å38 Margreta Dahlström, * 11/1 1888, d. t. bonden D. Dahlström i Berge s 4, Bjuråker. † 4/11 1918.
Svea Teresia * 1/3 1912 17P28
Per Martin * 14/9 1917 9
Försäkringsbolaget Skandia skänkte 1951 en skogsbrandjeep med kärra och fullständig utrustning till brandkåren. För att få plats för denna gåva flyttades en brandbil till Bobygden. Men trångt blev det ändå med besked.
X 3584 Bild på två trotjänare i mitten av 50-talet. Olle Blanck med den första brandbilen.
Bild ur Gösta Blanks samling
Succé för karusellaftnar
Brandkårens kamratförening med dess ordf. Bertil Jonsson i spetsen var först i landskapet med att ordna underhållning på Hylandvis. Sju lördagar hösten 1952 köade folk och alla kom inte in. Man alternerade mellan Folkets hus och Bygdegården i Delsbo och Bricka i Bjuråker. Andra gången i Bricka var det publikrekord med över 600 personer. Det var omväxlande program med karusellelever och allt.
Att brandkåren var arrangör av Dellenbygdens lucia detta år är också värt en påminnelse.
”STRÅLRÖRET” giftsprutande organ för Delsbo brandkår var en stencilerad skrift med historik, visor, skämt och allvar. Den utgavs 8 gånger under åren 1950 – 1956 och 1961 i samband med jubileer och kamratföreningens årsfester.
Ny brandchef igen 1952
Th. Moström fick en högre befattning inom länsstyrelsen och Nors-Olle tog över chefskapet som han kom att behålla till sin pensionsavgång 1977. Olle blev alltså verksam inom kåren i över 40 år.
Namn på brandmän i sina nya uniformer som inköptes tack vare inkomsterna från karusellkvällarna 1952. Bild ur Gösta Blanks samling
I bakre raden fr. vänster:
Edvin Bryngelsson, Ivar (Pettersson), Knut Ivar Dellengård, Vulk-Emil Johansson, Olle Berglöv, P. Erik Glantz
Mittenraden:
Ivan Svedin, Herman Holmberg, Erik Forsberg, Henry Kring, John Persson, Nors, Bertil Jonsson.
Främre raden:
Per Engelbrektz, Sigge Sjödin, Olle Persson, Nors, Th. Moström, Olle Blanck, Åke Bergström och Bertil Blom.
Bild från Delsbo/sockenbilder. Delsbos nya brandbil. 1. Per Ersa Persson, snickare Furugatan 2. på skärmen står Engelbrekts-Pelle 3. ?, 4. ?, 5.?, 6. Hjalmar Pettersson, slaktare Ava, 7. ?, 8. K.E. Johansson, född 1929, 9. Anna ? Stömne 10. ”Skat”-Lina Olsson.
Äntligen ny brandstation
Det blev många turer innan en ny brandstation såg dagens ljus. Tomt köptes redan i början av 50-talet. Förslag till ritning presenterades 1958 men det dröjde till 1963 innan man byggde och kunde flytta in i en modern station. Olle Blanck förblev brandmästare till pensioneringen, men fortsatte att vara vaktmästare och skötte om grejorna ända till 75 års ålder.
Delsbo brandkår blev den kår i hela länet som längst bibehöll sin karaktär av ”frivillig brandkår”. Det dröjde också till 1967 innan brandmännen organiserade sig facklig.
Kårerna i Delsbo och Bjuråker har under årens lopp hjälpt varandra, när hela byar annars kunnat utplånas vid häftiga stormar.
Brandkårerna, som det nu heter, har nu blivit mer specialiserade. Delsbokåren larmas vid olyckor. Båda kårerna larmas vid brand och då har Delsbo även en tankbil och utrustning för rökdykning medan Bjuråker har mer specialfordon för slangutläggning och terrängkörning.
Brandbilen från 1929. Vid ratten sitter Hjalmar Pettersson, i bakre raden med glasögon ?, nästa ? ljusklädd skymd ? med keps ? , ljust hår ? , med glasögon ?,
mellanraden i ljus kostym ?, lite hår? , okänd och Nils Nilsson
Framför bilen står Gösta Blank och … Wallström.
Källor: Egna minnen, Tidningsartiklar, Gamla protokoll och ”Strålrör”.
Av Gösta Blank
Avskrift:
Åke Nätterö
Våldsam brand i Delsbo
Stömne såg lag i aska
Hälsinge – Kuriren onsdagen den 20 juni 1962
Kvar av sågen är endast två ramsågar, vars skelett syns sticka upp ur askhögarna
Brandmän hindrade katastrof när Delsbo-såg eldhärjades
Ägaren till Stömne Såg Olof Forsell mitt i ruinerna av sitt nedbrunna såghus
Tack vare brandmännens snabba ingripande räddades stora värden. Men även sågpersonalen gjorde en berömdvärd insats. Faktor Olov Forsell och hans 17-årige son, Bengt, var först på platsen.
Bengt hoppade in i brädgårdstrucken och körde den i säkerhet. Då hade redan baklycktorna hunnit smälta. Trucken var värd 22 000 kr. och oförsäkrad. Själv tog Olov Forsell lastbilen och körde den från platsen, skyndade sig sedan till kontorsbyggnaden och släpade fram kassaskåpet till dörren, varifrån det sedan fraktades undan av ett par andra karlar. Han skyndade sig även att skaffa tumsedlar och andra handlingar av värde i säkerhet. Firmans traktor räddades av Lennart Persson, som körde undan den, sedan vindrutan spruckit av hettan.
Gösta Blank på taket till hyvleriet vilket räddades.
Brandmännen på plats tisdagsmorgonen kl. 4 den 19 juni 1962
Text och bilder ur Gösta Blanks samling
MED KORTEGE OCH STOR FEST
Hudiksvalls Tidning tisdagen den 2 maj 1961
En gammal brandspruta inköpt kring sekelskiftet tillhörande sevärdheterna vid jubileet.
På kuskbocken sitter brandman Sören Pettersson.
Från hästspruta till skogsjeep i minneskavalkad
Delsbo brandkår 25-årsjubilerade första maj med stor defilering genom samhället, visning av brandmaterial, brandövning vid de nya hyreshusen vid torget och som avslutning på dagen supé med medaljutdelning på Folkets hus. Där medverkade bland andra länets brandkonsulent Gustaf Reneius, Gävle och civilförsvarets konsulent Th. Moström, Gävle. Till brandövningen på torget hade flera hundra intresserade ortsbor mött upp och till kvällens supé hade närmare 200 gäster inbjudits. Dagen till ära hade brankårens kamratförening utgivit en jubileumstidning där en historik över länets sista frivilliga brandkår, vilken Delsbo är, lämnades.
Bland åskådarna återfanns fr. v. brandkonsulent Gustaf Reneius och civilförsvarskonsulent Th. Moström från Gävle tillsammans med landsfiskal Håkan Lange, Delsbo
Bild ur Hudiksvalls Nyheter från jubileet 1961
Guldmedaljöerna är från vänster Per Engelbrekts, Olle Blank och Åke Bergström
Bild ur HT den 19 augusti 1963. Inför invigningen av den nya brandstationen
Brandmästare Olle Blank visar den äldsta brandsprutan utanför det gamla spruthuset
Vid invigningen av Delsbo nya brandstation i Lördags lämnade brandmästare Olle Blank en utförlig redogörelse över Delsbos brandkårs historia och utveckling fram till våra dagar.
Inledningsvis omnämnde hr Blank, bl. a. att så gott om varje by fanns ett spruthus med släckningsattrialjer. (Det fanns 29 spruthus berättar Gösta Blank) En byspruta fordrade i regel sex mans arbete med de både upp- och nedgående skänklarna för att kunna avge en jämn och kraftig vattenstråle. Ett arbete som fordrade sin tribut i form av riklig svettning och värkande axlar hos sina utövare om det var en kraftig eldsvåda.
Bysprutan transporterades vanligen på ett hästfordon, innan en senare typ, hästförspänd spruta kom till användning. (se bilden).
Om det utbröt en brand ringde man till Emil Wallström i Ava, som måste springa till kyrkan och klämta i klockstapeln. Med kyrkklockorna alarmerade han så befolkningen som måste ge sig iväg man ur huse – man fick inte skolka – och helst ta hinkar med sig. Om man inte såg någon rök eller eld, särskilt om det var kväll, klämtade han vissa slag. Klämta han t. ex. fem gånger och gjorde ett uppehåll då förstod man att eldsvåda hade utbrutet åt ett visst väderstreck. Socknen var uppdelad i flera brandrotar.
Det var således antalet klämtslag i kyrkklockan som angav åt vilket håll eller inom vilken sockenrote det brann. Man fick då ge sig iväg fortast möjligt med hästskjuts och var det inte alltför långt bort fick man ta bysprutan med sig.
Delsbos första brandbil från 1929. Från vänster: Mona Svensson, Inger Lagerqvist, Klint-Olle, Hilja Lodén och Gösta Blank. Foto från 1998. Bild ur Delsboalmanackan 2014.
Brandbilen finns nu hos brandstationen i Hudiksvall, berättar Gösta Blank.
1) —35T14— Uppgifter ur Delsbo släktbok
5 Olof Olsson-Blank, * 25/9 1896, s. t. bonden O. Carlsson i Ede s 15, Delsbo. G. 5/8 1934. Brandmäst. Bos. i Ede 79. † 14/2 1981.
61T1 Tora Karolina Pettersson, * 11/5 1900, d. t. gårdsäg. G. Pettersson i Ede. Hemmansäg. i Ede 2 s 5. † 10/9 1985.
Birgit Emelia * 28/6 1935
Olof Gösta * 31/3 1939 Lärare, och författare till den här artikeln
2) —20A31— Uppgifter ur Delsbo släktbok
(X27) LARS JOHAN TEODOR MOSTRÖM, * 23/9 1905 i Ljusdal, Gävleb. G. 17/6 1933. Målarmäst. Bos. i Ede 336, Delsbo.
27 ANNA KRISTINA JONSSON, * 18/4 1908 o. d. t. konditor J. O. Jonsson i Ede, Delsbo.
SONNY TEODOR * 20/11 1933
THORBJÖRN TEODOR * 14/12 1937
GUDRUN KRISTINA * 16/5 1943
LARS TEODOR * 21/2 1945
Det här är artikelförfattaren Gösta Blank som visar de många dokumet han har efter Delsbo brandkårs tidiga historia.
Gösta Blank har inte bara fördjupat sig i Delsbo Brandkårs historia utan även i en mängd andra historiska saker som har hänt i Delsbo. Dessutom är han en välkänd och uppskattad veteran inom folkdansen i Delsbo. Kanske kan han inte räkna med att få någon staty på torget, men en utmärkelse av något slag tycker jag vore på plats efter alla dessa år.
Tack Gösta för den här intressanta artikeln och tack för alla år du glatt både publik och dansare vid hembygdsfesterna, år efter år. Och än är det inte slut, till sommaren får vi se hur du grasiöst svävar runt på dansgolvet igen.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall.
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din hjälp – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62
Hej va kul att läsa detta många kända namn vilket fint dokument.f.d.Dellbo
Tack Berit, va roligt att du tycker det. Det kommer mer nästa lördag med många fler kända namn. Ha det bra Åke Nätterö