91-årige Per-Olof Trygg berättar minnen ur sitt intressanta soldatliv
Läs om soldat Stål i Skålsvedja.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda några av Dellenportalens uppgifter om ni anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Per-Olof Trygg, 91 år
Bjuråkers äldste för ett par år sedan var 96-årige f. flottningsarbetaren L.O. Palm eller Bjams Lasse i Avholm. Nu har den gamle vikingen samlats till sina fäder och i hans ställe har f. soldaten Per-Olof Trygg inträtt som den äldste församlingsbon, och det märkliga är, att han också intaget sin företrädares plats i det kihlandska hemmet i Avholm. I samma rum som Bjams Lasse i några kärva och korthuggna satser berättade om sitt liv och spelade några melodier på sin gamla dragharmonika, sitter nu också Smällar Per-Olof och talar om sitt liv, dess glädjeämnen och vedermödor.
Palms/Kilanders, Bjamsv 6. Maria och Elisabeth Palm, rättar-Nils och en okänd flicka.
Per-Olof Trygg eller rättare sagt Per-Olof Persson föddes hos *1) Mörtens i Friggesund den 6 december 1863. Fadern hette Per Larsson och var murare till yrket. Han var inflyttad från Mora i Dalarna och gift sig med Anna Olofsdotter. När Per-Olof var liten flyttade familjen till *2) Smällars i Friggesund och det var därför han fick ärva gårdsnamnet.
Bilden är tagen från kraftstation, där vi ser Blind-Pers hus på älvbrinkens krön. Damerna är troligen fyra systrar Forslin. Edla, Ester, Helga och Alma.
Det är inte känt vilka som bodde i huset före (35H2) familjen Per Eriksson (blind) (1875-1943).
*1) Möjligen var det här som Elisabet Olsdotter Mört bodde. Född den 20/6 1829. Död i Friggesund den 20/10 1896. Hennes mor var (4H24) Margta Eriksdotter, d.t. sold. E. Skänk i Svågholm. Hennes far var (1H4) Jonas Larsson Mört, sold. vid Hels. reg.
På den här dåliga flygbilden ser vi kraftstation och den gamla landsvägsbron över Svågan till vänster, och *2) Smällars till höger
Smällars. Gården brann ned den 23 oktober 1977.
Kvar finns bara ett blommande äppelträd och rester efter jordkällaren som syns som ett svart hål till höger.
Detta är Smällars jordkällare. Men varför är inte ”Plind-Pers” och den här platsen uppskyltade?
Trygg har gott minne och kan berätta om människor och händelser från sin barndoms- och uppväxttid. En jul i Bjuråker för åttio år sedan hade inte många likheter med jularna nu för tiden. Då var det inte vanligt varken med julgranar, jultomtar eller julklappar, men det var ändå mycket högtidligt, när man samlades till kvällsvarden på julafton och fick äta lutfisk och risgrynsgröt. Och på juldagsmorgonen trevade man sig fram till kyrkbygden och templet med alla de brinnande ljusen.
Blev postbud när han var elva år
Per-Olof var åtta år, när fadern dog. Han var elva år fick han det ansvarsfulla uppdraget att bära posten mellan kyrkbyn och Friggesund tre dagar i veckan. Han fick stiga upp klockan fem om mornarna och gå till kyrkbyn för att hämta posten. Sedan återvände han till Friggesund, där posten sorterades och en annan pojke fick ta hand om posten till Hedvigsfors. På eftermiddagarna, när postbudet från Hedvigsfors återvänt, fick Per-Olof traska iväg till kyrkbyn för andra gången och lämna den avgående posten. När han kom hem om kvällarna var klockan omkring nio. Dessa postpojkar avlönades av bolaget och dagpenningens storlek rättade sig efter deras ålder. För varje levnadsår räknades nämligen två öre. Per-Olof, som var elva år när han började, fick alltså tjugotvå öre om dagen. När han blev tolv fick han tjugofyra o.s.v. Liksom övriga anställda vid bolaget tilldelades även dessa postpojkar en gång i månaden några strömmingar, lite salt, korn, råg och malt ur bolagets spannmålsmagasin.
Så särskilt kunde det inte ha varit för en elvaårig pojke att traska ensam med postväskan, när det var mörkt. En kväll, då var det nästan omöjligt att se vägen, gick han vilse och kom in på kyrkogården. Först sedan han slagit huvudet mot ett järnkors, så att han blödde, förstod han, var han var och kunde orientera sig.
Tog värvning i Mohed
Tjugoett år gammal tog han värvning på Mohed, lade bort tillnamnet Persson och inskrevs i rullorna som n:o 124 Trygg. I tjugotvå dygn var mötena varje sommar. Dessutom förekom extra s.k. skjut- och befälsmöten. År 1888 blev Trygg och de andra knektarna på Mohed kommenderade till Sundsvall som vaktmanskap, sedan staden härjats av den förfärande eldsvådan. Trygg blev erbjuden korprals grad men avböjde och förklarade att han skulle rymma om han fick en sådan befordran. Ända höll han ut i sjutton och ett halvt år. Varje sommar fick han och de andra bjuråkersknektarna fri skjuts till Järvsö av rotebönderna, som var skyldiga att ställa hästar och åkdon till förfogande. Från Järvsö åkte de tåg till Kilafors och därifrån fick de gå till Mohed.
Här i Mohed var Hälsinge regementets mötesplats 1689 – 1908. Nu är det stora exercisfältet både fotbollsplan och flygfält. Se Dibis stora bildarkiv med bilder från Mohed.
Bland befälet på Mohed fanns det också en sergeant, som hette von Walter, den som sedermera skulle göra sig ett känt namn för sina Hälsingeminnen.
– Han var gränslös för idrott, säger Trygg, och han stod gärna och ritade av gubbar.
Större delen av året bodde Trygg på sitt torp i Friggesund. Någon knekttavla, som utvisade vem det var som bodde på torpet, sattes dock aldrig upp på stugan. Sådana knekttavlor användes inte längre. Den enda knekttavla, som Trygg kan erinra sig ha sett, fanns på en stuga i Björkhammar hos en Sjögren. Tavlan var uppsatt på stuggaveln mot vägen, så att förbipasserande kunde se, vem som bodde i stugan.
Anna och Per-Olof Trygg
Trygg gifte sig 1889 med Anna Forslin från Friggesund och makarna fick tre barn. Av barnen var det endast sonen Vilhelm som nådde vuxen ålder, men även han skulle gå bort före fadern. Han dog den 5 december 1954, dagen innan fadern fyllde 91 år.
Tryggtorpet, Gropen 10, Friggesund
Tryggtorpet i juni 2021
Makarna hade två kor på torpet, men för att familjen skulle få sin bärgning, måste soldaten även utföra dagsverken. Dagslönen för en brukskarl var en krona om sommaren och sjuttiofem öre om vintern. För soldattjänsten betalade Kongl. Maj:t och Kronan sjutton öre om dagen – i snuspengar – ty huvudparten av lönen skulle rotebönderna betala in natura. I årslönen ingick bl. a. två skålpund smör, en tunna korn och en tunna råg.
Trygg blev en respekterad karl inte bara i sin egenskap av soldat. Trots att han inte var så reslig som von Walters krigare, var han i besittning av ovanliga kroppskrafter och den som en gång gett sig i nappatag med honom gjorde inte gärna om det. Men om detta har andra än han själv berättat.
Hans egna tankar går helst tillbaka till minnena från barndoms- och ungdomsåren, tills Pålsmässmarknaderna i Kyrkbyn den 25 januari och midsommaraftnarna i Friggesund. Vid de senare spenderade bolaget på sill, bröd och öl. Ölet bars i stora såar in på bolagslogen och var och en fick dricka så mycket han ville ur skoporna. Så reste man den blomstersmyckade majstången, som kröntes med en stor flagga i toppen, o dansade till ljusan dag. Trygg var fiolist och blev flitigt anlitad både vid offentliga tillställningar och vid bröllop i orten.
Men det var längesen nu. Åren flyr undan så fort, och de flesta, som var med på den tiden, finns inte längre. Hustrun, som gick vid hans sida, dog 1947 och nu har även sonen gått före honom …
Lika klart och redigt som han talar om människor och händelser ur det förgångna, berättar Trygg om vad han sett från den ockulta världen. Vad han erfarit, har gjort honom övertygad om livets oförgänglighet.
– Det är bara kroppen som dör, säger han, anden kan aldrig dö.
Uppgifter ur Bjuråkers släktregister
– 10 D 11-
Pehr Olof Pehrsson-Trygg * 6/12 1863, s.t. husman P.O. Larsson i Friggesund, Bjuråker. † 22/7 1959. Gift 9/6 1889. Soldat nr 124 vid Delsbo komp. Häls. reg.. Jordbruks arb. Bos. i Friggesund 2:6.
43C3 Anna Margareta Forslin, * 11/9 1869, d.t. arb. J.E. Forslin i Friggesund. † 24/6 1947
Per Vilhelm 20/9 1889 Utfl. t. Pjätteryd. Kron. 1925. Död hos Bjams den 5/12 1954. Ogift
Erik Edvin 14/6 1892 † 26/10 1897
Emma Margareta 9/2 1897 † 9/8 1897
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62