För hundra år sedan och mer, var ett bröllop en stor händelse, som skulle förevigas med ett fotografi. Det är med hjälp av dessa foton som Dellenportalen nu försöker identifiera vilka som var med på bröllopet.
Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Följ oss på Facebook, och dela gärna den här sidan med dina vänner
Gillar du den här sidan, glöm då inte att klicka på Gilla-knappen. Tack!
BRÖLLOPSSEDER
Några ord om seder och bruk, tankar och regler som gällde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Fram till 1908 var man tvungen att gifta sig i kyrkan.
Bruket att kvinnor tar männens efternamn vid giftermål växer fram under 1800-talet. Officiellt föreskrevs namngemenskap för makar först 1915 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning. Enligt 1963 års namnlag kunde kvinnan vid giftermål genom en anmälan behålla sitt efternamn.
Fram till 1973 var det lag på lysning i kyrkan tre söndagar i rad, med det blivande brudparet närvarande. Meningen var att församlingen skulle kunna lägga in en protest mot det stundande bröllopet. Efteråt brukade det vara lysningsmottagning och det var då man lämnade sina bröllopspresenter.
Harry Persson skriver följande i sin bok, ”I KYRKBYN OCH TÅ”:
I det gamla bondesamhället hade man stor koll på släkt och grannar. Föräldrarna utsåg tidigt eventuella giftaskandidater till sina barn. Ända in på 1900-talet var det för det mesta föräldrarna, som bestämde, vem som dottern (eller sonen) skulle gifta sig med. Det skulle helst vara nån inom samma rang och status. Bonddöttrar fick inte gifta sig med en dräng till exempel. Däremot gick det bra med ett giftermål uppåt så att säga, om nu motparten var med på det. Bröllop var en ståtlig tillställning. Med många inbjudna. Då gällde det verkligen att hålla koll på släkten. Kusiner och tremänningar räknades som nära släktingar. Och alla yngre och medelålders i byn bjöds in och kom, om nu inte småbarn hindrade. Ett bondbröllop här i bygden hade för det mesta över hundra gäster. Och det räckte i dagarna tre med mycket mat och dryck.
Fram till 1910-talet bar bruden en svart klänning med brodyr på med vit slöja och en vit snibb fastknuten i midjan. Och en stor krona som lånades från kyrkan. Brudgummen bar en bonjour eller senare frack. Både brud och brudgum hade vita handskar. Slöjan var från början liten och ersatte de från 1800-talet vanliga pappersblommorna i granna färger, som prydde dåtidens bruddräkt. På 1910-talet blev det mer och mer vitt i dräkten för att sen helt övergå i vit brudklänning. Den sista svarta brudklänning i Bjuråker användes, vad vi vet, år 1922. Gästerna var högtidsklädda, frack och långklänning hörde till.
Bröllopet hölls för det mesta i det hem, där paret skulle bosätta sig. För att klara mathållning för hundra gäster i tre dar behövdes mycket förberedelser och en erfaren kokerska. Spelmän hörde till, fiolspelande och dragspel.
Marskalkar, tärnor och brudnäbbar var regel liksom gudfar och gudmor.
Före bröllopet var det lysning i kyrkan. Tre söndagar lästes lysningen upp. Reducerades senare till en gång.
En speciell sed var ”knutningen”. Ungdomar som kände brudparet, men inte blivit bjudna, besökte bröllopsgården på kvällen första dagen. Utklädda och uppspelta kom de till bröllopet, kikade in genom fönster och dörrar, fick sig en matbit eller ett glas, dansade en sväng och lyckönskade brudparet. Helst skulle man förbli oigenkänd och ju roligare utklädsel desto bättre. Knutarna var ett välkommet och roligt inslag i bröllopsbilden.
Slut citat.
Bröllopsfoton
Till bröllopsceremonin hörde också att brudparet och alla gästerna i vederbörlig ordning ställde upp sig för fotografering. Det var en omständlig och tidsödande procedur att arrangera alla till fotografens belåtenhet. Intill bruden satt eller stod hennes släkt och på samma sätt placerades brudgummens föräldrar och syskon nära honom. Brukligt var att bjuda handlaren och andra på orten betydelsefulla personer.
Sedan brudpar, släkt, övriga gäster och barn intagit sina anvisade platser och hattar skjutits upp i pannan för att inte skugga ansiktet, var det så dags för det viktiga bröllopsfotot. Det är inte att undra på om brudpar och gäster tycks något stelnande i sina poser.
Bilder på stora bröllop från början av 1900-talet har sällan eller aldrig blivit fullständigt publicerade. Bilder med namn på brudparet och gården förekommer, men man får aldrig veta vilka gästerna är. Inte ens i lokala byaböcker förekommer utförliga presentationer. Därför kommer troligen dessa bildskatter – som är en del av vårt kulturarv att med tiden bli förpassade till glömskans mörker om ingen gör något för att försöka lyfta fram deras stora värde som kulturbärare och backspegelar till en tid som varit.
Av den anledning vill vi försöka rädda så många bilder som möjligt i vårt närområde. Sedan vi fastställt vilka brudparet är och var någonstans bröllopsbilden är tagen vill vi identifierad så många av brudparets släktingar och gäster som det bara går. I förta hand förlitar vi oss på vårt egna och andras bildarkiv och slutligen på den stora allmänheten som nu kan se bilden på nätet. Alltid är det någon som känner igen någon släkting, nära anhörig eller bekant.
En uppmaning – Dellenportalen. vill ha få fler bilder på stora bröllop från början av 1900-talet eller tidigare, gärna från det här området.
Har du ett sådant bröllopskort kan Dellenportalen kanske hjälpa dig att identifiera vilka gästerna är och det gör vi helt ideellt tillsammans med andra likasinnade.
Den störste idealisten och kännaren är Tås- Harry Persson.
Släktboken
Inom parentes finns en hänvisning till ”Bjuråker, Norrbo, Delsbo släktregister”.
DALÄNGE
Dalänge. Bröllop 26/5 1929 mellan (36A23) Jonas Bergström och Astrid Glad
Foto: Okänd
Bild ur egen samling
Gästernas namn
Övre raden
1.
2.
3. Olle Eriksson (Törs-Olle)
4. Karin Eriksson (Törs)
5. Annie Olsson Persson Tå
6. Jonas Olsson (Hästnäs-Jonke) Hästnäs
7. Kristin Olsson Hästnäs
8. Adrian Glad (bror till bruden Astrid)
9. Karin Fredin Glad (gift med Adrian)
10. Anna Ersdotter Bergström (Klockar-Anna) Avholm
11. Olof Larsson (trolovad med Anna nr 12)
12. Anna Bergström (syster till Jonas)
13. Jonas Bergström d ä (Klockar-Jonke)
Rad två
14. Tilda Glad Larm (Astrids syster)
15. Axel Larm (Tildas make)
16. Lars Bergström (Jonas bror)
17. Ivar Bergström 1 år 7 mån
18. Herbert Edlund (gift med Ebba nr 20, Astrids syster)
19. Brita Andersdotter Bergström (gift med Lars nr 16)
20. Karin Bergström Dalström 4 år 1 mån (dotter till nr 16 o 19)
21. Ebba Glad Edlund (Astrids syster)
22. Edvin Bergström (son till Per Bergström)
23. Fridolf Glad (bror till Astrid)
24. Johan Bergström (bror till Jonas)
25. Ingrid Glad-Nilsson Ed (syster till Astrid)
26. Elin Bergström Olsson (syster till Jonas)
27. Gottfrid Bergström (bror till Jonas)
28. Anders Bergström (bror till Jonas)
29. ”Stor-Pelle”
30. Kerstin Bergström (syster till Jonas)
31. Olof Hall (gift med Jonas syster Brita nr 32)
32. Bror Hall 1 år 7 mån
33. Brita Bergström Hall (syster till Jonas)
34. Per Bergström (bror till Jonas)
35. Anna Bergström Nilsson 2 år 11 mån (dotter till Lars och Brita Bergström)
36. Anna Olsdotter Bergström (gift med Per nr 34)
Rad tre
37. Per Bergström (son till Lars och Brita Bergström)
38. Per Lindgren (Gerdas man)
39. Gerda Glad Lindgren (gift med Per)
40. Lars Glad (Astrids pappa)
41. Anna Sving (Astrids mamma)
42. Brud Astrid Glad-Bergström
43. Brudgum Jonas Bergström
44. Pehr Bergström (Jonas pappa)
45. Karin Bergström (Jonas syster)
46. Nils Hall (son till Olof och Brita Hall)
47. Olle Bergström (son till Per och Anna Bergström)
48. Johan Bergström (son till Per och Anna Bergström)
Främre raden
49. Kerstin Bergström Magnusson (dotter till Lars och Brita Bergström)
50. Brita Bergström Olsson (dotter till Lars och Brita Bergström)
51. Anna Bergström Persson (dotter till Lars och Brita Bergström)
52. Ellen Larm Olsson (dotter till Tilda och Axel Larm)
53.
54. Erik Edlund (son till Herbert och Ebba Edlund)
55. Folke Edlund (son till Herbert och Ebba Edlund)
56. Brita Bergström Åström (dotter Lars och Brita Bergström)
57. Kerstin Hall Hjärtmyr (dotter till Olof och Brita Hall)
58. Per Hall (son till Olof och Brita Hall)
Som du ser fattas några namn. Berätta vilka personer/nummer du känner igen så för vi in dem i listan.
Ramsjö
Bröllop troligen hos Östlins i Ramsjö den 1/10 1922 mellan 8B16 Erik Lie och Frida Östlin.
Lägg märke till att bruden bär svart brudklänning. Kanske är det samma klänning som hennes mor en gång bar?
Foto: Okänd
Kortet ägs av Harry Persson Tås
1.
2. Ev. Erik Östlin (bror t. bruden)
3.
4.
5.
6.
7. Pehr Lie Tå (bror t. brudg.)
8.
9. Kyrkoherde O. Ringqvist
10. Anders Olsson Näppänge
11. Lars Lie Tå (bror t. brudg.)
12.
13.
14.
15.
16. Brita Andersson Näppänge
17. Anna Andersson Näppänge (12 år)
18. Anna Wengelin Västansjö
19. Gustaf Wengelin Västansjö
20. Pehr Larsson/Lie Tå (far t. brudg.)
Mitten raden
21. Märta Lie Tå (syster t. brudg.)
22. Anna Lie Tå (mor t. brudg.)
23. Lars Hansson Sjövik (Hjältens)
24.
25. Brudgum Erik Lie
26. Brud Frida Östlin
27. Gustaf Östlin Ramsjö (bror t. bruden)
28. Ev. Anna Östlin Ramsjö (syster t. bruden)
29. Brita Östlin Ramsjö (mor t. bruden)
30.
31. Erik Östlin Ramsjö (far t. bruden)
Främre raden
32. Lars Andersson Näppänge (13 år)
33. Einar Larsson Näppänge (13 år)
34.
35.
36. Viola Östlin Ramsjö (12 år) (syster t. bruden)
37. Viktor Östlin (9 år) (bror t. bruden)
Som du ser fattas några namn. Berätta vilka personer/nummer du känner så för in dem i listan.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo eller Swisha till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62