Dellenportalen har sammanställt uppgifter om Norrbo Missionsförsamling som vi hittat i böcker, tidningar och i olika arkiv.
Läs om Bönhus och Kapell i Bjuråker.
Läs om Bönhus och Kapell i Delsbo.
Läs om Bönhus och Kapell i Forsa.
Läs om Bönhus och Kapell i Hög.
Läs om kapell på andra platser, kapell.se
Läs om Svenska Världsfredsmissionen i Norrbo
Mejladressen till oss, hittar du längst ned på sidan.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Frikyrkorörelsen var en av de stora folkrörelser som drog fram över landet under 1800-talets senare hälft. Till 1858 gällde ”konventikelplakatet” som innebar att Svenska Kyrkan liksom hade monopol på att hålla gudstjänst.
1888-07-08 bildades Norrbo Brödraförening. I många år dessförinnan hade man samlats för bibelsamtal, bön och predikan. Mötesplatser för dessa ”samlingar” var vanligen hos Per Jonsson i Bästdal eller Erik Eriksson i Oppegården.
Officiellt var ”samlingarna” enskilda men ingen vägrades tillträde.
Norrbo Missionsförsamling
Hålsjö 15:14
Bild ur boken nedan. Bönhuset SALEM i Bästdal från omkring 1905.
Missionshuset i Norrbo, Bästdal 331.
1881 började missionshus att byggas. Tomt hade skänkts av (* 1) trävaruhandlaren Jon Jonsson.
1894 invigdes huset vilket blev kallat Salem. I september 1894 hölls första mötet.
Byggnaden uppfördes i liggande timmer och byggdes i vinkel. Den rödmålades (förmodligen) och försågs med vita fönsterkarmar. Till en början liknade byggnaden omkringliggande gårdar. Den från början steniga tomten planerades och blev omgärdat med ett staket. Flaggstång restes framför huset och flagga med text ”Salem” anskaffades. Husets första takbeklädnad var papp eller plåt.
1901 gjordes en tillbyggnad vilken kan ha varit den lådliknande utbyggnaden på östra gaveln för trappa till läktaren och till stora salens entré.
1905 utvidgades stora salens fönster på bredden och försågs på södra sidan (mot vägen) överst med tre spetsformade rutor.
1914 skedde stor renovering och tillbyggnad. Skiss till tornbyggnad ritades av en dåvarande pastor. J. Gustav Sundberg. Byggnadsarbetet utfördes av f.d. soldaten (*2 ) J. Grym och hans son Jonas. Trapphuset på östra gaveln byggdes på med ett fyrkantigt torn försett med plåttak samt ett kors i toppen. Förmodligen fanns från början (senare igensatt) ett litet spetsformat fönster t tornets takdel.
Byggnaden reveterades och fick en ljus kulör. Stora salens fönster åt söder ändrades så att varje fönster fick en överdel av två ovalt formade samt en spetsformad ruta. Ovanför de ovanliga fönstren, följande rutornas konturer, gjordes ett slätputsat fält. På husets baksida (åt norr) saknades de formade rutorna men konturer gjordes och fylldes med svart färg. Fönsterbågar målades i rostbrunt.
Utvändigt ser byggnaden i stort sett likadan ut som efter renoveringen 1914. Verandan i husets vinkel hade tidigare inåtlutande tak och utsirade trädekorationer men ersattes någon gång på 1940- och 1950-talet av en enklare modell. Då byggdes också balkong på verandan.
Stora salen har bevarats i sitt ursprungliga skick, endast smärre förändringar har genomförts. Läktare med utsirade träräcken löper längs tre sidor. Det höga taket är brutet uppåt från sidorna med en plan del på mitten. Tak och väggar är helt klädda i ljusmålad (tidigare blankmålad) pärlspånt. På väggarna är sponten diagonala och mellan balkar och avgränsningar även vinkelställd. Läktarna bärs upp av tre + tre träpelare ådermålade i gulbrunt. På varje pelare satt tidigare en fotogenlampa i utsirat järnsmide.
1919 installerades elljus och en takkrona skänktes vilken fortfarande används. Salens väggar får stöd av fem järnstag, spända över salen.
Podiet finns på salens västra kortsida. Tidigare, för att bättre nå gudstjänstdeltagarna på läktarna, stod vid podiets fondvägg en hög, ljusmålad predikstol.
1924 beslöt man ta bort predikstolen för att ge utrymme åt sångarna på estraden och för att få rum med dopgrav.
1928 beslöt man bygga dopgrav.
Före 1905 målades den lösa tavla som fortfarande sitter på podiets fondvägg.
Den visar Jesus med utsträckta armar och bär i nederkanten inskriptionen
”KOMMEN TILL MIG ALLA SOM ARBETEN OCH ÄRO BETUNGANDE”
Målningen är osignerad men lär ha målats av (*3) Forsberg från Forsa. Källa: Erik Andersson. Tidigare pryddes skarven mellan det brutna taket och väggen i fonden ar en dekorerad list.
1972 vidgades estraden framåt för att ge plats åt sångare och instrument.
Förmodligen var det också då man på fondväggen täckte sponten med en grön vävtapet. På stora salens brädgolv lades en heltäckande mjuk matta.
På podiets södra sida finns en murstock med ”kakelungnsfront”. Där stod förr en insänkt järnkamin. Nu sitter i öppningen ett på duk målat landskap med en fredsduva.
1984 byttes gamla och obekväma träbänkarna ut mot täckta furubänkar av ”kyrkomodell”. De skänktes av Aina och Verner Larsson vilka köpte bänkarna från Storvreta Missionsförsamling. Ursprungligen kom bänkarna från Uppsala Domkyrka.
I byggnadens vinklade del ryms numera på nedre botten åt söder litet pannrum och kök. Under 1980-talet upprustades köket. Av det forna köket syns spår i pannrummet där den gamla härden finns kvar. Bredvid köket finns ett litet ”juniorrum” med murad öppen spis samt en liten sal vilken har ansluten till stora salen (bredvid estraden) genom en dubbel spegeldörr. Även i lilla salen finns en nymurad öppen spis. Lilla salen är ljust nytapetserad och det gamla brädtaket nymålat i vitt. Salen är möblerad med nya bord och stolar.
I övervåningen finns en bostad på 2-3 rum vilken som använts av vaktmästare och predikanter och som idag (1991) är uthyrd till församlingsmedlem.
Missionshuset underhålls och används flitigt av församlingen bl. a. till dess ungdomsverksamhet.
1991 har Norrbo Missionsförsamling 22 medlemmar.
Källa:
Arkiv-och föreningsinventering i Delsbo/Norrbo 1990/1991 av Ingegerd Blomberg
Anm.
Församlingen har haft följande stationära predikanter:
J. A. Selin från Ångermanland åren 1898 – 1908
Gustaf Sundberg från Vivstavarv åren 1913 – 1915
J. Wänstrand åren 1916 – 1919
Wilhelm Tenggren f. d. Missionär från 1920 –
Ordförande:
Hemmansägare, L. Larsson Gammelsträng
(*4) Predikant, Wilhelm Tenggren, Norrbo
Hemmansägare, Erik Eriksson, Hålsjö n:r 1, Norrbo
Hemmansägare, Anders Eriksson, åren 1947 – 1974
Hemmansägare, Erik Andersson, Backen Storängsv. 40.
Bild ur boken: Hälsinglands Ansgariförbundets 50-årsminne 1878-1928
Frikyrkliga verksamheten har sin begynnelse i den andliga väckelse under senare delen av 1800-talet, vilken periodvis berörde vår byggd.
Av två personer, Per Höglund, Bollnäs, född den 1 november 1873 och Anna Jonsson, Bästdal, född den 19 juli 1874 har följande berättelser angivits om hur väckelsen påverkat dem själva och hur den frikyrkliga verksamheten utvecklades under deras ungdomstid och vidare in i nästa generation under 1900-talet.
Per Höglund
”När jag tänker på väckelsen som bröt ut omkring 1890-talet, tänker jag på att vi inte hade någon lokal, utan vi höll till i bondstugorna i Bästdal som till slut blev för små. En dag tog Mattias Norin nyckeln till skolhuset, som han hade om vård, och öppnade detta och fick tillstånd att hålla mötena där.
Den drivande kraften då var predikanten Pelle Persson från Bergsjö. Han var i Norrbo på ett kortare besök och vände åter hem. Han kände på sig att en väckelse skulle komma igång i Norrbo och kunde därför inte stanna hemma utan återvände till Norrbo dit han kom åkande med häst. Han bad Norin utlysa möte och skickade bud till byarna om att det skulle bli väckelsemöte på skolan. Det var många som kom. Jag var själv inte så gammal men växte till så småningom och exakt när jag blev omvänd vet jag inte.
På mötena i skolhuset förekom mycket sång och musik. Bland musikanterna fanns (*5) Sved i Bästdal som hanterade gitarr och han sjöng också. Innan sin omvändelse hade han sjungit en del visor av gängse slag. Efter mötena stannade många kvar och man samtalade och sjöng tillsammans. En sång som Sved brukade sjunga var ”Jag är en gäst och främling på jorden och vandrar mot mitt eviga hem”. Det var nymodigt med gitarr. Instrumentet var inte mycket känt i våra bygder.
Upphov till gitarrspelande i Norrbo var nog norrbosonen (*6 )Pelle Strid. Han flyttade till Hög helt ung, 1886-87. Pelle Strid var son till soldaten Strid i Västra Hålsjö. Under sin vistelse i Hög blev Pelle Strid frälst och började predika. Mycket folk samlades för att höra honom.
Det blev väckelse och ”rörelse” på nytt och resande predikanter från olika håll såsom Rosén, Holmstrand, Backlund, Anders Jonsson, Erik Andersson, Kullgren för att nämna några, kom på besök och hjälpte till i verksamheten.
En sammanslutning som kallades Norra Hälsinglands Brödraförening anställde resepredikanter, som besökte de olika grupperna som uppstått i området.
Den 8 juli 1888 bildades en förening av 13 personer vilken fick namnet Norrbo Brödraförening.
Så småningom blev det aktuellt att bygga ett bönhus. Detta stod också färdigt 1894 och de första mötena hölls den 16 – 17 september med fullsatt hus. Elva predikanter mötte upp för att vara med och fira denna dag. Fem år senare var alla kostnader betalda. Tomten till bönhuset hade skänkts av Jon Jonsson i Hålsjö, som var bror till Mattias Norin. Bönhuset hade namnet Salem men detta ändrades till Missionshuset tjugo år senare då församlingen anslöt sig till Svenska Missionsförbundet bildat av lektor P. P. Waldenström.
(*7) Anna Jonsson berättade följande nyårsafton 1952
Första gången det ordnades nyårsvaka i bönhuset var samma år som den första fast anställda predikanten började sin tjänst. Klockan 8 på kvällen började vakan. På nyårsdagen gick vi i musikföreningen till Forsa för att spela och sjunga. Det hände ofta att vi gick till andra socknar för att sjunga.
En trettondagshelg gick vi till Hög och det var 36 grader kallt. Vi behövde dock inte gå hela vägen utan vi möttes av en hästskjuts i Forsadalen.
När (*8) pastor Selin kom till oss bildade han en blandad kör. Han var en skicklig körledare och det var 24 medlemmar i kören från början. Jag var 18 år när jag intogs som medlem i församlingen 1891. Jag var också med i musikföreningen tillsammans med bl.a. mina tre syskon Margit, Erik och Nils. Margit och jag spelade gitarr och mina bröder fiol.
När vi var på besök i grannsocknarna sjöng och vittnade vi. Av de sånger vi brukade sjunga kan man höra någon enstaka i dag, men de flesta har ersatts av nya.
Pastor Selin kom i december 1900. När vi inte hade någon pastor som predikade kunde någon läsa ur postillan flera timmar i sträck. Lilla salen kunde vara full av människor som ville höra Guds ord och vara med i bön.
Vi var ett hjärta och en själ tillsammans. Inga kotterier existerade.
Ur de berättelser som ovannämnda personer intalat på tonband har ovanstående redogörelser hämtats. Därutöver finns också gamla protokoll och handlingar som bekräftar uppgivna faktauppgifter. Det framgår även att byggandet av bönhuset påbörjades 1891 och att gåvorna varierade i storlek, från 25 öre till 1200 kronor. Alla ville vara med och dra sitt strå till stacken.
Träpatron Jon Jonsson. Bild ur Albin Gunsth bok, Några blad ur Norrbos historia
(*1)
Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktregister (2U13)
11 * Jonas Jonsson-Klar (15/5) 25/5 1855 s. t. bonden J. Matsson i Hålsjö s7, Norrbo. G. 19/10 1877. Bonde i Bästdal (Hålsjö s7). Sen. sågv.-äg. Bos. i Hålsjö 6. Änkl. o. omg. 10/12 1912. Frånsk. 1920. Utfl. till Skridsvik, Järvsö 1914. Nämnes 1920 som trävaruhandlare i Delsbo. † 15/7 1933
2V3 Ingrid Pehrsdotter *18/12 1853 d. t. bonden P. Olofsson i Gammelsträng 1, Norrbo. † 6/1 1911 (Bouppteckningen visar ett överskott på drygt 160 000 kronor).
(X24) Ida Maria Holmström *6/10 1870 i Ilsbo, Gävleb. Infl. fr. Hudiksvall 1910. Utfl. t. Järvsö 1914. Frånsk. 29/12 1920.
Fyra barn:
Margreta *7/10 1878, † 23/8 1888 (bröstlidande)
Kristina *7/1 1886. Utfl. t. Härnösand 1945. Ogift, bosatt Hålsjö 3:3, död 9/6 1950
Jonas *30/10 1890. Utfl. t. Järvsö 1914. Ogift, bosatt Kalvsvik, Småland, död 1/1 1955
Margareta *25/4 1893. Utfl. t. Järvsö 1914. Ogift, bosatt Stora Nygatan 23, Gamla Stan Stockholm. Död 15 nov. 1946.
(*2) Släktboksnummer —14 Å 19—
16 Jonas Pehrsson Grym, *30/1 1857, s. t. sold. P. Holm i Gammelsträng. G. 24/11 1878. Sold. nr 83 vid Forsa komp., Häls. reg. Bos. i Backmo, Norrbo. † 8/8 1923
(X4)28A12 Anna Elisabet Kurman, *14/9 1852, d. t. bruksarb. O. Kurman i Moviken, Bjuråker. † 14/11 1917
Margreta Kristina, *4/8 1879 19Å2
Pehr Olof, *9/5 1883 25
Jonas, *12/5 1887 26
(*3) I avsaknad av förnamn går det inte att fastställa vilken målarna Forsberg som avses. Släkten Forsberg återfinns under 23D1 i Forsa släktbok.
(*4) Vilhelm Tenggren född 25/7 1860 i Klara, Stockholm. Predikant och missionär i Ryssland. Död i Sandarne, Söderhamn den 9/6 1932. Gift med Ida Vilhelmina Ollén född 1872 i Kalskoga, Värmland. Död i Sandarne, Hälsingland, den 5/5 1936.
Fyra barn samtliga födda i Ryssland:
Karl Folke 1896
Vera Vilhelmina 1898
Alexandra Elvira 1900
Erik Vilhelm 15/5 1902 Handlare i Norrbo. Död 14/12 1983 i Lidköping.
(*5) Släktsboksnummer —14 Y 29—
24 Erik Sved, *21/8 1884, s. t. sold. N. Sved i Bästdal, Norrbo.
G. 7/11 1906. Måleriarb. Bos. i Bästdal. Utfl. t. Forsa 1914.
(X6)43M14 Tora Hildegard Winblad von Walter, *22/6 1885, d. t. serg. C. S. T. Winblad v. Walter i Hålsjö, Norrbo. Utfl. t. Forsa 1914.
Edit Ingeborg, *19/1 1907 (X4)32A16
Helfrid Linnea, *8/6 1908. G. 1926. Bos. i Hamre 101, Forsa.
Hildur Olivia, *15/4 1911. Utfl. t. Forsa 1914.
Ruth Ragnhild, *1/10 1913. Utfl. t. Forsa 1914.
(*6) Släktboksnummer —14 Å 17—
12 Jonas Jonsson Strid, *25/5 1842, s. t. husman J. Pehrsson i Gammelsträng, Norrbo. G. 22/5 1864. Sold. nr 84 vid Forsa komp., Häls. reg. Bos. i Ö. Hålsjö, Norrbo. † 28/10 1922
5Z1 Brita Pehrsdotter, *12/9 1844, d. t. landbonde P. Jacobsson i Stensgärde, Norrbo. † 9/3 1917
Pehr, *26/10 1864. Utfl. t. Högs sn 1884 Se fort. I Forsa-Hög släktbok
Jonas, *11/12 1866 21
Margta, *31/10 1869 22
Brita, *30/10 1872. Utfl. t. Högs sn 1893
Olof »Strid», *9/4 1875. Utfl. t. Ytterhogdal, Jämtl. 1905
Anna, *11/8 1877 (X4)4C14
Carl, *22/9 1879 23
Lars Erik, *17/6 1881 24
Katarina Elisabet, *31/10 1883 7Å43
Forsa – Hög släktregister —3 C 13—
(X33)14Å17 PER JONSSON STRID, * 26/10 1864, s. t. soldat Jonas Strid i Ö. Hålsjö, Norrbo. G. 2/11 1889. Torpare i Baldra, Hög.
9 MARGTA OLSDOTTER, * 10/6 1866, d. t. bonden Olof Larsson i Frölland 1. Familjen emigr. t. USA 1893.
JONAS OLOF, * 30/8 1890.
PER EMANUEL, * 22/12 1892.
(*7) Släktboksnummer -2 U 12 –
10 Pehr Jonsson *17/12 1856 s. t. bonden J. Danielsson i Bästdal 2, Norrbo. G. 11/11 1881. Änkl. o. omg. 11/11 1900. Bonde i Bästdal 2.
† 19/12 1939
15Y3 Carin Mickelsdotter *24/2 1855 d. t. bonden M. Danielsson i V. Hålsjö 15, Norrbo. † 14/4 1899
3Y16 Anna Eriksdotter *19/7 1874 d. t. husman E. Nilsson i Ö. Hålsjö, Norrbo. Hon lämnade uppgifterna ovan. Död 28/6 1971.
Gertrud *4/8 1882 3V11
Jonas *30/4 1884 14
Mickel *25/9 1889. Utfl. t. Lit 1914
Karin *31/5 1894, † 27/4 1909
Per *29/5 1897. Utfl. t. V. Färnebo 1920
Margreta *26/3 1902 5Å11
Erik *11/6 1905. Utfl. t. Simtuma 1932
Svea Katarina *29/8 1915. Utfl. t. Simtuma 1932.
(*8) Johan Anders Selin predikant född 21/5 1858 i Tuna, Västernorrland. Död i Hudiksvall 24/11 1942. Gift 24/6 1888 med Ellen Karolina Björkstrand född 14/8 1868 i Tuna, Medelpad. Död i Hudiksvall den 13/9 1948
Barn:
Nils Gustaf Rudolf 1892, Karl Adolf Fredrik 1894, Sara Adina Eleonora 1896, Johan Petrus Ansgarius 1899, samtliga födda i Tuna Västernorrland, Medelpad.
Norrbo 1922. Evangelisterna Mellberg och Emritsson, enl. text på bildens baksida
Hjälp oss om du känner igen någon av de övriga
Missionsförsamlingens årsfest 1931
Stående i bakre raden fr. v.:
1. Per-Lars Erik Larsson 2, 3, 4. God-Gustaf Larsson 5, 6, 7, 8, 9. Bertil Hamrén 10.Knåp-Ante, Anders Eriksson ? 11, 12.Daniel Danielsson, 13. Mina (Vilhelmina) Danielsson 14.Verner Larsson 15. bakom Verner är kanske Herman Eriksson 16. Herbert Persson.
Sittande fr. v.:
1, 2. Margreta Jonsson g.1931 m God-Gustaf Larsson 3. Aina Larsson, Nygården, Gammelsträng 4, 5, 6, 7. Anna-Lena Jonsson, Reveln 8 och 9
Längst fram:
Maj-Britt Hamrén g. Larsson 1931 och Anna Larsson g. Eriksson
Rätta oss om namn har blivit fel och hjälp oss med namn på personer vi saknar!
Källa:
Gård och Bygd genom 100 år. Boken utgiven 1981 Studier i Norrbos historia utförda av studiecirklar i bygden.
Norrbo Missionshus Bästdal 331
Bibelavslutning i Norrbo
Hudiksvalls tidning den 30 maj 1960
Stående från vänster. Karin Eriksson, Eber Sjöberg, Hans Gunnar Forsström, Jack-Paul Lind och Barbro Lusth.
Sittande fr. v. Mona Jonsson, pastor Kjell Leykauf och Ingrid Larsson.
Stor uppslutning vid avskedsfesten för Norrbo-pastor
I Missionskyrkan i Norrbo hölls på söndagseftermiddagen avskedshögtid för pastor Kjell Leykauf med familj, vilken i dagarna lämnar Norrbo.
Text och bild ur HT den 29/1 1960
En publikbild från avskedsfesten. Fr. v. ses Joneric Wikström, hemmansägare Anders Eriksson, komminister Arv. Steneholt och fru Ingrid Steneholt, fru Aina Leykauf, pastor Kjell Leykauf och studeranden Jan Leykauf.
Carl-Erik Westin född i Forsa den 24/1 1878. Medlem i Norrbo missionsförsamling sedan 1927. Död 14/1 1961
Aina, nu på sitt 61:a år som kantor och körledare
Människan lever icke av bröd allenast. För Aina Larsson, i Gammelsträng, Norrbo, har sången och musiken varit livsviktig. I sextio år har hon haft hand om musiken i Norrbo missionsförsamling. Häromdagen tackades hon för de 60 åren. Men det blir fler. Aina kan helt enkelt inte sluta. Och det finns ingen som vill att hon skall göra det heller.
Text och bilder ur HT den 6/2 1984 av Anita Ridefeldt. Foto: Lars Sundin
Aina Larsson i storstugan i det vackra huset. Duken har hon vävt själv. Linet har vuxit på ägorna. Det har spunnits på gården.
I ett stort hus, byggt vid sekelskiftet, bor Aina Larsson och hennes man Verner. Där bor musiken i högsätet. Aina slår sig gärna ned vid pianot, men spelar gitarr också. I församlingen blir det orgel.
Missionspastor med familj avtackades
Pastor Mats Eriksson med maka Ann-Christin och lille Siv som nu återvänder till Värmland i avskedets stund av Karin Jonsson, ordförande i Delsbo missionsförsamling, Lars-Erik Larsson, kretsföreståndare, Astrid Rask som står i ledningen för Forsa missionsförsamling samt Erik Andersson som är ordförande i Norrbo missionsförsamling.
Bara 26 medlemmar – men nu firas 100-års jubileum
Text och bild ur HT den 14 maj 1988, av pH.
Inte minst denna trio har mycket att bestyra inför helgens 100-årsfirande. Missionsförsamlingens ordförande sedan 8 år, Erik Andersson, Backmo, Erik Larsson som författade en historik som kan ses som en kulturgärning och vice församlingsföreståndare Lars-Erik Larsson. I bakgrunden ett väl underhållet Missionshus.
Jubilerande Norrbo-församling
Glädje och tacksamhet, sol och värme samt sång, bön och förhoppning om nya väckelsevindar fyllde Norrbo missionsförsamlings 100-års firande i dagarna två.
Text och bild ur HT den 18 maj 1988
Allt sedan 1922 har Margareta Larsson tillhört Norrbo Missionsförsamling. Här omkransad av Marianne Eriksson, Norrbo, pastor Kjell Leykauf, Norrtälje, missionsföreståndare Walter Persson, Stockholm, pastor Mats Eriksson, Säffle, och vice församlingsföreståndare Lars-Erik Larsson.
Nyintagna vid jubileumsgudstjänsten. En ny generation på väg in i Norrbo missionsförsamling.
Musikkonsulent Lars-Erik Larsson:
Resande i sångglädje
En handelsresande i sångglädje – den titeln skulle man kunna sätta på Lars-Erik Larsson i Gammelsträng, Norrbo.
Som musikkonsulent i Svenska Missionsförbundets Gävle-Daladistrikt är hans främsta uppgift att resa omkring och sprida kunskap och inspiration – och en förnyad repertoar – till musiker, sångare och körledare. Och som konsulten åt bokförlaget Verbum sprider han kristen litteratur, däribland en hel del noter och sångböcker, över Härnösand och Luleå stift.
Text och bild ur HT den 31 maj 1991, av Roland Hamlin
Inspiration är det område där jag har mest att ge, konstaterar Lars-Erik Larsson, musikkonsulent på Svenska missionsförbundet Gävle-Daladistrikt.
Öga mot öga med en stor kör – där trivs Lars-Erik Larsson som fisken i vattnet. Och entusiasmen är inte att ta fel på. Här dirigerar han distriktsungdomskören vid en högtid i Edsbyns missionskyrka i april.
Den 2 oktober 2006 avled en trogen församlingsmedlem – Molly Larsson, 89 år.
HT den 2 oktober 2014.
Missionskyrkan är nu privatägd.
Sommarhemmet Dellenbaden
Dellenbaden ägs och drivs av kristna församlingar i Dellenbygden. Naturligtvis vill vi att Du ska njuta av gott kaffe och fina glassmenyer. Vi hoppas att Du ska uppskatta våra vandrarhemsrum, trivas där Du parkerat husvagnen och beundra den vackra naturen. Vår stora förhoppning är ändå att Du ska beröras av och känna en fridfull atmosfär
– ända in i själen!
Vår vision lyder:
Vi vill att Dellenbaden ska vara
en kristen samlingsplats vars verksamhet syftar till att göra Jesus känd.
Vi vill stå för allas lika värde och för
en andlighet med Jesus i centrum!
Varmt välkommen hälsar:
Bjuråkers Baptistförsamling
Bjuråker & Norrbo församling
Delsbo församling
Elimförsamlingen i Bjuråker
Filadelfiaförsamlingen i Delsbo
Saronförsamlingen Näsviken
Föreningen Sommarhemmet Dellenbaden.
Anders Svensson, ordförande.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt.
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508. Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62