Hudiksvall – Forsa – Järnväg

År 1858 påbörjades byggnationerna och två år senare, 1860, var järnvägssträckan färdigbyggd. Den var då en av landets första järnvägar för ångdrift och världens nordligaste järnväg.

Det är ur boken, HISTORIK ÖVER SVERIGES SMÅBANOR 1802-1865, av Ivan Bodstedt, 1945, som vi hämtat större delen av uppgifterna till den här sidan. När banan blev förlängd till Näsviken har uppgifter hämtats ur boken DELLENBANAN, av Gunvor Gustafsson, 1998.

Avskrift: Viveca Sundberg


Följ oss på Facebook,och dela gärna den här sidan med dina vänner


Gillar du sidan ber vi dig vänligen klicka på Gilla-knappen. Tack!


Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se Tack för ditt stöd!


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Glöm inte ange dellenportalen.se som källa för eventuella uppgifter du hämtar.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.


Läs om järnvägsolyckorna i Djupdal.


Här kan du läsa mer om några av de personer som omnämnts i boken


Ångbåten Fortuna


Ångbåten Dellen

 

 

HUDIKSVALL-FORSA-NÄSVIKENS-JÄRNVÄG

 

Längd 16,0 km.— Spårvidd 1,217 m. — Fastställelse å plan 1/5 1858. — Statslån 370 000 kr.

 — Linjen Hudiksvall-Forsa byggdes 1858-60. — Öppnades för trafik 16/7 1860.

— Linjen Forsa-Näsviken byggdes 1872-74-. — Öppnades för trafik 20/11 1874.

Järnvägen inköptes av staten 1887 och ombyggdes till normalspårig samt ingår uti statsbanan Ljusdal-Hudiksvall


I Hudiksvallspostens jubileumsnummer den 28/8 1938 har rådman Sven Brun i en artikel »Hudiksvall -Ljusdalsbanans tillkomst» bl. a. skildrat rubricerade banas historia. Då rådman Brun säkerligen är den som bäst känner denna banans tillblivelse och öden, hava vi tillåtit oss att ur nämnda artikel göra en del utdrag.

Den 22 november 1855 kallades Hudiksvalls stads äldste till sammanträde hos magistraten för att tillsammans med denna överlägga om den situation som staden försatts uti därigenom, att baron Tamm på Strömbacka beslutat anlägga en ny vattenväg från Dellensjöarna till Iggesund.

Baron Per Adolf Tam, som var ägare till Strömbacka och Hedvigsfors bruk i Bjuråkers socken, var en särdeles driftig och framsynt man som nedlade mycket arbete på sina bruks utveckling. Den största svårigheten han hade att kämpa emot, var de dåliga kommunikationerna. Strömbacka och Hedvigsfors voro järnbruk och försågos med malm från järngruvorna i Roslagen. Malmen fraktades på skutor till bolagets lastplats Håsta udde utanför Hudiksvall, därifrån efter häst på den s.k. järnvägen till Hallbo lastplats vid Norra Dellens östligaste del och därifrån på segelskutor, s.k. »haxar», till masugnarna vid Moviken och Österby. Det färdiga järnet måste transporteras samma väg tillbaka till Håsta udde för att därifrån utskeppas.

Den första åtgärden att förbättra kommunikationerna var anskaffandet av ångbåten » Tamm», som byggdes vid Moviken. Denna båt bogserade de ovan nämnda, förut seglande eller rodda, malmhaxarna mellan Hallbo lastplats och masugnarna vid Moviken och Österby (Österbo)


Karta över Hudiksvall — Forsa — Näsvikens järnväg

Det var baron Per Adolf Tamms  avsikt att anlägga en transportled medelst kanaler och slussar vid Näsviken, Forsa kyrka, Lund och Ölsund och därigenom få en segelled från Norra Dellen till Iggsjön vid Iggesund, varifrån en järnväg skulle anläggas till en blivande lastplats vid Norra Iggesund. Härigenom skulle en efter dåtida förhållande utmärkt transportled erhållas till havet icke blott för brukens malm eller järn utan även för nordvästra Hälsinglands skogsprodukter.

Dessa planer förskräckte i hög grad de makthavande i Hudiksvall, ty dessa förstodo fullkomligt att de projekterade anläggningarna skulle helt kunna lamslå Hudiksvalls handel och därmed omintetgöra alla planer på stadens vidare utveckling. Allmänt ansågs det att stadens vara eller icke vara stod på spel och att åtgärder måste hastigt vidtagas för att söka avvärja den hotande faran, som låg i baron Tamms projekt. Sedan överläggningar i saken hållits, beslöt man, att låta undersöka möjligheterna för byggandet av en järnväg mellan en lämplig punkt vid Forsavattnen till Hudiksvall och så medelst försöka att få den projekterade transportleden dragen till Hudiksvall i stället för till Iggesund.

Emellertid var det ingen tid att förlora, ty det var känt att baron Tamm hade uppdragit åt major J. P. Bergman att verkställa undersökningar och upprätta kostnadsberäkningar över den tilltänkta transportleden. De vid det nyssnämnda sammanträdet närvarande uppdrogo åt borgmästare Schmidt och fabrikör Edvard Frisk att snarast uppsöka major Bergman och anmoda honom att undersöka möjligheten av att bygga en järnväg från Forsavattnen till Hudiksvall samt att vidare göra en förfrågan hos baron Tamm om han vore villig att deltaga i kostnaden för denna järnväg.

Sedan avböjande svar ingått på denna fråga från baron Tamm, utlyste magistraten ett allmänt möte med stadens röstberättigade invånare till den 23 januari 1856 till rådhuset, där denna för staden så viktiga fråga skulle dryftas. Samtliga mötesdeltagare voro ense om nödvändigheten att den planerade järnvägen kom till stånd. Vidare beslöt man att, med hänsyn till den blivande järnvägens ekonomiska bärighet, låta verkställa en undersökning av kostnaderna för en flottled mellan Ljusnan och Dellen för transport av virke från västra Hälsinglands stora skogsvidder. Det uppdrogs åt borgmästare Schmidt, apotekare J. Brun, fabrikör E. Frisk samt handlandena J. M. Wallner och E. O. Regnander att låta verkställa dessa undersökningar. Dessa herrar fingo även i uppdrag dels att söka förmå baron Tamm att, om den planerade järnvägen kom till utförande, avstå från den del av hans beslutade kanalanläggning, som låg nedanför den punkt vid Forsavattnen, varifrån järnvägen till Hudiksvall kommer att utgå, dels söka intressera sådana personer, som kunde tänkas hava fördel av järnvägen, för deltagande i förslaget.

Vidare beslöts det att ritningar och kostnadsförslag för den förslagna banan skulle omfatta dels banans byggande som hästbana, dels som lokbana och att banans konstruktion skulle göras sådan, att om hästdrift i början skulle användas man utan olägenhet och större kostnader skulle kunna övergå till lokdrift om så skulle önskas. Allmänt uttalades den åsikten att staden borde teckna aktier för 100 000 riksdaler i det blivande järnvägsbolaget.

Den 30 april hölls ett sammanträde på rådhuset där kommittén redogjorde för sitt besök hos baron Tamms ombud, brukspatron C. Österberg på Elfkarleö bruk. Av denne lämnades det beskedet att baron Tamm lovade, att, om staden förband sig att hava sin järnväg färdig fram till Farsavattnen till viss tid, så skulle han möjligen kunna avstå från sina planerade kanalanläggningar nedanför Forsavattnen från den punkt, där järnvägen mötte, och i stället låta transportera sina produkter på järnvägen till Håsta udde dock med det villkoret, att transportkostnaden för de befordrade produkterna, vilka årligen skulle uppgå till 40 000 skeppund, ej skulle överstiga den årliga räntan på det kapital, som han ämnade använda till sin transportled. Han önskade bestämt besked på detta förslag före den 1 oktober.

Emellertid avled baron Tamm den 24 juli 1856 och av hans storartade plan att kanalisera Forsavattnen blevo endast kanalen och slussarna vid Näsviken färdigställda.

På återresan från Älvkarleö uppvaktade kommittén landshövding Prytz  i Gävle för att söka förmå honom att medverka till företagets framgång, vilket han även utlovade. Han meddelade därvid, att han nyss förut emottagit representanter för ett bolag, som ämnade bygga en järnväg mellan Söderhamn och Bergviken, vilka önskade att han måtte anföra en deputation från deras bolag då denna hos konungen ämnade anhålla om nådig proposition till rikets ständer om ett statslån till nämnda järnväg. Hudiksvallsborna begärde då att även de skulle få deltaga i uppvaktningen för konungen och därvid framställa begäran om statslån för deras järnväg, vilket landshövdingen beviljade.

Efter någon diskussion godkände mötet kommitténs förslag och bemyndigade denna att träffa de åtgärder, som voro nödvändiga för företagets främjande, samt att å stadens vägnar göra de utgifter, som härför voro nödvändiga.

Vid ett sammanträde den 21 augusti med stadens röstägande innevånare meddelade kommittén att den uppvaktat konungen, som lovat att taga frågan under nådigt övervägande. Vidare meddelades att major Bergman inkommit med utredningar och kostnadsförslag. En järnväg mellan Forsa kyrka och Hudiksvall skulle kosta 505 700 rdr banko för lokdrift och 244 800 rdr banko för hästdrift. En flottled mellan Ljusnan och Dellen med ångdrivet uppfordringsverk vid Hybo skulle kosta 136 000 rdr banko.

Efter dessa upplysningar beslöt mötet att ett bolag skulle bildas för byggandet av en järnväg mellan Forsa och Hudiksvall. Åt kommittén uppdrogs att ansöka om statslån samt att utsända listor för aktieteckning i det blivande bolaget. Vidare beslöts att kommittén skulle representera staden såväl vid det till den 23 augusti utlysta järnvägssammanträdet som också vid följande sammanträden i detta ärende.

Vid sammanträdet den 23 augusti närvoro förutom kommitterade en mängd personer från den kringliggande landsbygden samt sockenfullmäktige från Forsa, Delsbo, Ljusdal och Järvsö.

Intresset för järnvägen visade sig vara mycket stort. De enda, som hyste några betänkligheter om företagets nytta, voro enligt Hudiksvalls Veckoblad en del av dem, över vilkas ägor järnvägen skulle dragas fram.

Beträffande den planerade flottleden mellan Ljusnan och Dellen framhölls att trots den nytta som en sådan skulle göra för utförande av trävaror från Ljusnans floddal, en sådan dock icke väsentligt skulle tillfredsställa behovet av lättare kommunikationer för det inre landet. Det föreslogs i stället. Att slussar skulle anläggas vid Hyboån för att få till stånd en bekväm segelled mellan Ljusnan och sjön Gryttjen, varifrån det borde byggas en järnväg till södra Dellen. För att arbeta på detta förslags förverkligande utökades kommittén med förste lantmätaren P. H. Widmark, kapten Thore Härdelin och kronofogden Joh. Lidén.

Nästa sammanträde med stadens röstägande innevånare ägde rum inför magistraten den 8 april 1857. Därvid upplästes en lång utredning, med vilken kommittén inkommit. Sedan det framhållits att Hudiksvall nu stod inför ett betydelsefullt beslut, som för lång tid framåt skulle avgöra, om staden skulle gå en lycklig framtid till mötes eller gå mot avtynande och slutlig undergång, föreslog kommittén att staden skulle teckna aktier för 200 000 riksdaler rmt i järnvägsbolaget samt åtaga sig att ansvara för en tredjedel av kostnaden för flottledens anläggning.

Järnvägen beräknades kosta 550 000 riksdaler rmt. Inkomsterna beräknades per år till 82 600 riksdaler och utgifterna till 42 000 riksdaler, varför ett överskott borde uppstå på 40 600 riksdaler, vilket skulle lämna 5 % ränta på det nedlagda kapitalet och 2½ % amortering.

Sedan det därefter upplysts om, att konungen föreslagit rikets ständer att till järnvägsföretaget bevilja ett lån på 370 000 riksdaler rmt, beslöt mötet att teckna aktier i bolaget för 150 000 riksdaler rmt och, om så skulle visa sig nödvändigt, ytterligare teckna aktier för 100 000 riksdaler rmt.

Beträffande den planerade flottleden mellan Ljusnan och Dellen så hade ett engelskt bolag, varuti handlanden  E. O. Regnander  var delägare, erbjudit sig att bygga flottleden på det villkor, att Hudiksvalls stad deltog i kostnaden med en tredjedel av byggnadskostnaderna, vilka beräknades till 135 100 riksdaler banko. Den summa som staden skulle bidraga med, kunde den få låna från bolaget att återbetalas genom en årlig ränta av 6 % jämte 4 % årlig amortering, vilket förslag antogs av stadens innevånare.

Den 23 april 1858 fastställde Kungl. Maj:t bolagsordning för Hudiksvalls Järnvägsaktiebolag. Bolagets ändamål var att anlägga och trafikera en järnväg från Hudiksvall till vattendraget ovanför fallet vid Forsa kyrka. Aktiekapitalet var minst 200 000 riksdaler, någon begränsning uppåt var ej föreskriven. Aktierna lödo på 100 riksdaler. Bolaget ägde rätt att utfärda obligationer till högst 300 000 riksdaler.

Sedan riksdagen år 1857 beviljat det begärda statslånet på 370 000 kronor, och sedan expropriationsrättighet beviljats den 1 maj 1858, påbörjades järnvägens byggande omedelbart. Till överingenjör för banbyggandet antogs kapten Cl. Adelsköld och till arbetschef ingenjör N. Soneson. På sommaren 1860 var järnvägen färdigställd, och samma år den 16 juli invigdes såväl järnvägen som Tamms kanal och slussar vid Näsviken.

Om denna för staden så betydelsefulla händelse skriver en meddelare till en söderhamnstidning följande:
»Högtidligheterna med invigningen av den för vår grannstad och norra Hälsingland så viktiga kommunikationslinjen medelst järnväg och kanal för trafik på Dellarnas vattendrag försiggingo i måndags på ett lika värdigt som minnesrikt sätt. På morgonen mellan kl. 7 och 8 syntes en mängd personer begiva sig ned till den vid hamnen utmärkt väl belägna järnvägsstationen, vilken presenterar sig så vackert mot inloppet till staden, att få städer, om ens någon, har att uppvisa maken. Stationshus och vagnar voro rikt och högtidligt klädda med löv, lokomotiven, vilka ej hava tender, utan äro s.k. tanklokomotiver, voro försedda med flaggor. Alla fartyg i hamnen flaggade, skott avlossades från kastellet och fartygen — med ett ord: allt bar prägeln av den största högtidliga fest. Snart ljuder ångvisslan, det är tid att sätta sig uti vagnarna. Klockan 8 bär det av i flygande fart från stationen, som utgöres av en utbyggnad i viken och där på ett ställe bank ej kunnat läggas, utan banan löper på pålvirke över vattnet. Som man vet, går det fort på järnväg; det är ej heller mycken tid att på vägen mellan Hudiksvall och Forsa göra några iakttagelser. Ungefär första hälften av vägen har banan en lutning av 1 på 50 och den andra hälften 1 på 80. Strax vid stationen på vänster hand har man det engelska trävarubolagets upplagsplats på en stor brygga i sjön, därefter bär det över Håsta udde, där Strömbackaverken hava sin lastageplats, förbi grosshandlare Åströms täcka landställe Åvik; järnvägen sträcker sig sedan genom en naturskön nejd med lövskog förbi Måsta by m.fl. ställen, korsar landsvägen och fortsätter sedan genom dels löv-, dels barrskog. Ungefär mitt emellan båda stationerna har en odling börjat utvidgas just till följd av järnvägen. Det var nämligen på ett sumpigt ställe, som bolaget måste upptaga ett större dike för att få platsen torr; detta föranledde ägarna, några bönder, att, då de sågo vilken god jordmån där fanns, än vidare odla nämnda myr, som också nu presenterade sig mycket väl såsom ett nytt bevis på den svenska moderindustriens framsteg till följd av förbättrade kommunikationer. Därefter hade man åter ett stycke skog att passera genom, varefter en tavla öppnade sig, som i alla avseenden kunde kallas vacker. Där såg man nu Forsa kyrka och hela den vackra trakten däromkring, belyst av morgonsolen, som kastade sin glans över landskapet. Men på järnvägen går det fort, och det är ej tid att länge betrakta samma föremål; lokomotivet saktar farten, vi passerar över en viadukt, varvid man djupt under sig skådar marken; det är nämligen en större fördjupning vi passera över, endast uppburna av pålverk. Men denna bro är säker; föregående dagen, då vägen avsynades, fick lokomotivet gå däröver med full fart, och om man ej hört det ovanifrån så skulle man ej hava märkt något alls, ty icke en dallring kändes bland pålarna. Nu börjar Forsa station synas och det står ej på, förrän vi äro framme. Sedan alla i färden deltagande samlat sig på gården å andra sidan av stationshuset, uppsteg chefen för väg- och vattenbyggnadskåren, överste Modig, och tillkännagav att Hudiksvall — Forsa järnväg nu var fullständigt färdig, uppläste och avlämnade till bolagets direktions ordförande, herr borgmästare Oskar Schmidt, besiktningsinstrumentet, som till alla delar vitsordade järnvägsbyggnadens förträfflighet och fulla överensstämmelse med det kontrakt, bolaget för densamma ingått med staten. Härefter uppsteg herr landshövding Prytz och förklarade banan nu öppnad för den allmänna trafiken, beledsagat med några varma och vackra lyckönskningar, varefter man på herr landshövdingens uppmaning tågade i procession upp till kyrkan, där församlingens pastor höll en tacksägelse över det väl fullbordade verket. Från kyrkan begav man sig åter till stationen, varifrån tåget genast återgick till staden, där en storartad frukost var arrangerad uti stationshuset. Vid densamma uppläste herr landshövdingen ett av statsrådet Almqvist undertecknat telegram, varigenom disponenten för Strömbackaverken herr brukspatron Karl Östberg utnämndes till riddare av Nordstjärneorden och herr borgmästaren Schmidt till riddare av Vasaorden, till beseglande varav en skål tömdes, sedan först en skål för H. M. Konungen druckits under sång och hurrarop. Skålar föreslogos för järnvägsbolaget, för direktionen, för järnvägens lyckliga framtid, för överste Modig, för överste Bergman, för utförarna av järnvägsbyggnaden, herr kapten Adelsköld, ingenjörerna, magist. Soneson och löjtnant Bahr, för brukspatron Östberg m.fl., alla beledsagade med sång och hurrarop. Till sist inbjöd brukspatron Östberg å Strömbacka bruksägares vägnar alla i festen deltagande att intaga middag å Friggesunds bruk, för vilket ändamål ångbåtar stodo färdiga att vid Forsa järnvägsstation avhämta gästerna.

Då det började lida på tiden för att kunna medhinna allt detta, stod det ej heller länge på förrän sällskapet hade återtagit sina platser, i vagnarna, och så bar det ånyo iväg med all den fart, som de outtröttliga och frustande dragarna förmådde. Snart stod man åter vid Forsa station, där ångfartygen Tamm och Fortuna, det förra tillhörigt Strömbackaverken, det senare det engelska bolaget, väntade att emottaga passagerarna. De små propellerbåtarna ilade snart av uppför den här segelbara Forsaån, där ungefär 10 000 bjälkar ligga och vänta på att bliva på järnvägen vidare befordrade. När man kommer till Forsa ångsåg äro tvenne fall, som icke kunna befaras den naturliga vägen. Den enskilda företagsamheten och uppoffringen har dock här fullbordat ett verk, som utan tvivel kan benämnas mycket storartat. Förre ägaren av Strömbackaverken, avlidne baron P. A. Tamm, påbörjade här ett arbete, som åt eftervärlden skall förvara hans namn och minne, nämligen en kanalanläggning med slussar, för att därmed sätta de många industriella anläggningarna, han ägde kring Dellarna, i oberoende av den ofta svåra tillgången av formän. Han dog, sedan arbetet var påbörjat, och det är hans arvingar, som fullbordat detsamma.

Denna kanal är det, som givit anledning till Hudiksvalls järnväg, ty det låg i planen att med ytterligare slussanläggningar göra Dellarnas vattendrag till en kommunikationsled ända ned till havet, varigenom utgångspunkten för denna rörelse kommit att bliva Hudiksvall, i vilken stads högsta intresse det låg att draga rörelsen till sig. Järnvägen är således ett företag, som tillkommit till följd av kanalanläggningen.

Herr överste Bergman har som förste ingenjör för arbetet mycken heder därav. Få män finnas, som i hans ställning uträttat så mycket. Kanalen är försedd med tvenne slussar, den ena med ett fall om 8 fot, den andra 14 fot.

Sedan ångfartyget Tamm passerat under den sista slussbron (den andra återvände nedanför slussarna till Forsa för att uppföra flera med ett bantåg kommande passagerare till kanalen) uppsteg därå överste Modig, som avsynade arbetet och förklarade det så väl utfört och förtjänt av lovord, att han önskade det vore ett statens verk, varför han yttrade det intet hinder för dess öppnande för allmän trafik förekom. Herr landshövdingen tillkännagav med anledning av detta utlåtande att denna kommunikationsled nu vore öppnad för den allmänna trafiken, varefter herr brukspatron Tamm, som blivit anmodad att giva slussarna namn, tillkännagav att han, ehuru det var hans faders verk och han blivit anmodad att uppkalla dem efter honom, likväl ansåg detta överflödigt, sedan järnvägsbolaget genom benämnandet av ett lokomotiv efter P. A. Tamm, förvarat den avlidnes minne åt orten, varför han föreslog, att den övre och största slussen skulle kallas Sven Petter Bergman och den nedre Karl Östberg, vilka namn beseglades med skallande hurrarop. Herr överste Modig ansåg, att man även med kanalen borde förena Petter Tamms namn, ty ett lokomotiv är ett något förgängligt ting, och blir utnött, varför han föreslog att hela kanalen skulle kallas ”Petter Adolf Tamms kanal”, vilket beseglades med ett niofaldigt hurra.

Från kanalen fortsattes färden med ångfartyget Tamm och uti en av detsamma bogserad, för tillfället lövbeklädd och med blommor smyckad

Loket Forsa

Som tycktes vilja förhöja det högtidliga i festen: blixt och starka åskknallar saluterade nämligen vår avresa — kunde man måhända begära bättre? En liten härmed följande, snart övergående regnskur förminskade icke det goda intrycket av dagens högtidligheter.»

Banans längd var 16 km och dess spårvidd 1,217 m. Banvaktsstugor funnos ej. Följande stationer funnos: Hudiksvall, Hedsta (hållplats), Forssa, Forssa ångsåg (hållplats) och Näsviken.

Av rullande materiel ägde järnvägen 4 st. tanklokomotiv, 4 st. personvagnar, därav 2 för första och andra klass samt 2 för tredje klass samt 114 godsvagnar.

Järnvägen trafikerades endast under den tid på året då det var öppet vatten. När isen på Dellensjöarna gick upp och sjöfarten öppnats, avsynades och reparerades banan, varefter trafiken började för att sluta någon månad före jul, då sjöfarten avstannades. Varför järnvägstrafiken endast hölls i gång under seglationstiden berodde därpå, att banan huvudsakligast transporterade trävaror, vilka fraktades sjöledes till banan. Under den tid som banan trafikerades, gingo godstågen ibland dag och natt mellan Forsa och Hudiksvall. Elva à tolv godståg dagligen i vardera riktningen hörde icke till ovanligheterna och år 1868 omtalar Hudiksvalls Veckoblad, att omkring 40 enkla tåg gå varje dag på banan.

Men det var också ansenliga virkesmängder, som skulle fraktas ner till stadens hamn, nämligen hela tillverkningen från den av baron P. A. Tamm anlagda sågen vid Friggesund och från det engelska trävarubolagets år 1859 byggda ångsåg i Forsa förutom massor av bjälkar och sparrar.

Det år 1858 bildade bolaget för byggandet av flottled mellan Ljusnan och Dellen hade fått denna flottled färdig år 1862.

 Forsa station

Bangården vid Forsa station

Allt detta virke bogserads till Forsa av Strömbackaverkens »Tamm» och engelska trävarubolagets »Fortuna», som sedan 1858 gingo i trafik på Dellen.

Persontrafiken var ej så livlig. Under många år gingo endast två persontåg dagligen i vardera riktningen. För att underlätta persontrafiken från de inre, folkrika socknarna, bildades år 1861 ett bolag, i vilket järnvägsbolaget tecknade aktier för 10 000 riksdaler. Detta bolag inköpte ångaren »Dellen», som insattes i trafik mellan Sunnansjö i Delsbo och Forsa station redan på hösten samma år, och sedan järnvägen utsträckts till Näsviken, ombesörjdes persontrafiken dit även av ångaren »Bjuråker», som varje morgon avgick från Moviken och anlöpte Friggesund, Bjuråker, Norrboån och vissa dagar i veckan även Hålsjö.

Om söndagarna var all trafik inställd på banan. Så sent som 1877 riktar Hudiksvallsposten på mångas begäran en anhållan till järnvägsbolagets styrelse att införa söndagstrafik på järnvägen.

Några gånger på sommaren bröts denna söndagsvila. Det var då bolaget anordnade lustresor vid pingst, midsommar och ett par söndagar till under sommaren, och då vallfärdade »hela Hudiksvall» till den vackra Forsaparken, som då upplevde sina glansdagar.

Vid ordinarie bolagsstämma med Hudiksvalls Järnvägsaktiebolag den 28 juni 1862 beslöto aktieägarna att utsträcka järnvägen från Forsa till Näsviken. Anläggningskostnaderna jämte kostnaderna för den rullande materielen beräknades till 365 000 riksdaler rmt, vilka penningar man skulle söka anskaffa genom lån.

Först 10 år senare kunde detta beslut förverkligas. Vid järnvägsbolagets stämma den 22 februari 1872 bemyndigades styrelsen att på billigaste villkor söka upptaga ett amorteringslån på 300 000 riksdaler. Under mellantiden hade bolaget hos Kungl. Maj:t ansökt om tillstånd att utsträcka järnvägen till Näsviken vid sjön Dellen, vilket tillstånd erhölls den 16 mars 1862. Järnvägsbygget kom nu till utförande och fortgick under åren 1872 till 1874. Såsom arbetschef fungerade kapten G. Morsing. Banan avsynades och godkändes den 20 november 1874.

Trafiken på den nya bandelen blev från början livlig. En resa mellan Hudiksvall och Ljusdal hade dock på den tiden sina besvärligheter. För att man skulle komma från Delsbo och Bjuråker fick man taga någondera av de förut nämnda ångbåtarna Dellen eller Bjuråker, som trafikerade Dellensjöarna. Ibland kunde dessa båtar göra flera turer dagligen och delsboborna och bjuråkersborna förstodo säkerligen att uppskatta detta kommunikationssätt. Men det var icke endast persontrafik, som ägde rum på denna trafikled. Förutom de stora trätransporter varom förut nämnts, fraktades allt gods, som skulle uppåt landet, denna väg. Från Hudiksvall forslades med järnväg till Näsviken stora partier mjöl, fläsk m.m. och vid Näsviken skedde avlastning, varefter båtarna förde varorna till Delsbo där det fanns magasin och där forbönder hämtade varorna och vidarebefordrade dem med sina hästskjutsar uppåt landet till Härjedalen och andra mera avlägset belägna orter. Helt naturligt har banan på det högsta befrämjat utvecklingen i de bygder, genom vilka den drog fram.

Järnvägens första styrelse utgjordes av borgmästare N. O. H. Schmidt, apotekare Julius Brun, handlanden E. O. Regnander, konsul Johan Wahlström och fabrikör Edvard Frisk, och dessa herrar skötte järnvägen så att den blev en mycket god affär. Redan efter det första trafikåret kunde Hudiksvalls Veckoblad meddela att »af jernvägen har erfarits rikare frukter än som före anläggningen förespeglades». Inkomsterna stego detta år till 74 449 riksdaler rmt och året därpå gingo de upp till icke mindre än 76 849 riksdaler rmt och detta trots att godstaxan nedsattes med 10 à 15 % och avgiften för passagerare med 40 à 50 %. Till aktieägarna utdelades 7 %. Och så fortsattes det under årens lopp. Av statslånet på 370 000 riksdaler rmt återstod vid 1887 års slut endast 185 081 kronor, och av det obligationslån på 300 000 riksdaler, som år 1872 upptagits för att finansiera järnvägsbygget till Näsviken med, återstod vid samma tid endast 105 000 kronor. Det är märkligt att detta goda resultat kunnat nås ehuru järnvägsförvaltningen hade flera stora utgifter, såsom upprepade nyanskaffningar av godsvagnar, anläggning av en järnvägsverkstad öster om stationen och anskaffande av ett nytt lokomotiv år 1875 för linjen till Näsviken.

Sedan norra stambanans riktning i trakten av Hudiksvall bestämts av riksdagen bemödade sig de maktägande i denna stad att söka få till stånd en direkt förbindelse mellan Hudiksvall och någon lämplig punkt på stambanan. Efter många och fruktlösa ansträngningar kröntes dock dessa med framgång i det att Kungl. Maj:t till 1885 års riksdag avlämnade proposition om anläggandet av en statsbana mellan Hudiksvall och Ljusdal. Denna motion bifölls men först efter gemensam votering och med knapp majoritet.

I riksdagsbeslutet ingick det medgivandet att den gamla smalspåriga järnvägen Hudiksvall — Näsviken finge av staten inlösas och ombyggas till bredspårig. Den gamla banans överlåtelse till staten skulle äga rum den 1 november 1887 mot en köpeskilling av 536 488 kronor 15 öre, vilken skulle erläggas på så sätt att, sedan avdrag gjorts med 185 677 kronor 97 öre, utgörande järnvägsbolagets den 31 december 1887 oguldna skuld till staten, återstoden, 350 810 kronor 18 öre, skulle sistnämnda dag utbetalas till bolaget, som därvid ägde att till statsverket överlämna järnvägsbolagets oguldna obligationer, representerande ett värde av 105 624 kronor 7 öre.

Arbetet med anläggningen av den nya statsbanelinjen påbörjades genast och bedrevs så raskt, att linjen Ljusdal — Delsbo kunde öppnas för trafik den 1 oktober 1887 och linjen Delsbo — Hudiksvall den 1 juli 1888. Den gamla banan Hudiksvall — Näsviken trafikerades i den utsträckning som var möjligt under den tid som ombyggnadsarbetet fortgick. Av den gamla banan användes för den nya omkring 5 760 m huvudsakligast mellan Medskog och Näsviken. Den övriga delen har ej använts mestadels på grund av den gamla banans ogynnsamma lutningsförhållande.

Sedan staten inlöst banan Hudiksvall — Näsviken avvecklade Hudiksvalls Järnvägsaktiebolag sina affärer och upplöstes.


 

FORSABANAN

Sedan riksdagen beviljat statslån för järnvägsbygget år 1857 och när man beviljat expropriationsrättighet i maj 1858, påbörjades järnvägsbygget. Byggnationsarbetena av den drygt milslånga sträckan tog två år och togs i bruk år 1860. Överingenjör vid bygget var Claes Adelsköld, anlitad vid många andra järnvägsbyggen vid denna tid.

Hela järnvägen var 11 km lång och byggd som smalspårig med en spårvidd om 1 217 mm. Sträckan slutade vid en station och en lastkaj på östra sidan av Rolfstaån, ovanför fallen vid Forsa kyrka, där vattenleden från Dellensjöarna mötte. Vid kajen lastades malm, stångjärn och trävaror på väg till eller från Strömbackaverken, sågade trävaror från Forssa ångsåg m.m.


Forsa gamla järnvägsstation. Bilden utlånad av Katarzyna Fidziukiewicz som bor i stationshuset

Lastning vid Forsa äldsta station, mittemot kyrkan. Foto taget mellan åren 1860 och 1874. Foto Iggesunds Bruks arkiv.


Inga banvaktsstugor fanns från början längs banan, men senare byggdes en banvaktsstuga vid Medskog.

Järnvägen från år 1860 hade delvis en annan sträckning än dagens järnväg. Den första hälften av banan från Hudiksvall till Medskog hade en största lutning om 20 promille. När staten senare tog över banan byggde SJ om denna alltför branta sträcka och lät den då gå en bit söder om den gamla banan.

Räls, lok och vagnar till den första sträckan fick köpas upp i England eftersom det ännu inte fanns någon svensk tillverkning.

Banan tillkom som en järnväg för godstransporter, där malm- och järntransporter dominerade tillsammans med stora mängder sågat virke från Friggesundssågen och från Forssa ångsåg. Banan trafikerades endast under den tid på året då havet och Dellensjöarna var isfria. Trafiken pågick från det att isarna gått upp till någon månad före jul. Sågtimret levererades ju också till sågarna på vattenleder under sommarhalvåret.

Redan från början förekom också en viss begränsad persontrafik med två persontåg dagligen i vardera riktningen. På söndagarna gick ingen reguljär persontrafik, med undantag av särskilda utflyktståg under sommarhalvåret vid helger och större högtider. För att folk från de inre socknarna i norra Hälsingland skulle kunna använda sig av järnvägen, bildades ett bolag, där för övrigt järnvägsaktiebolaget tecknade aktier, som inköpte ångaren »Dellen». Via Dellenvattnen förlängde ångbåten kommunikationerna från Forsa station till Sunnansjö i Delsbo.


Banan mellan Hudiksvall och Forsa (1860-1874)

  • 11 km lång
  • Smalspårig (spårvidd 1 217 mm)
  • Avsedd främst för godstransporter
  • Trafikerad endast då havet och Dellarna var isfria
  • Järnvägen hade annorlunda sträckning än idag
  • Stationer fanns i Hudiksvall och Forsa
  • Vid Forsa station fanns en kajanläggning
  • Järnvägsbolaget hade från början två ånglok och 36 lastvagnar, men man fick snart anskaffa ytterligare ett ånglok och 12 vagnar.

Förlängning av järnvägen till Näsviken

Snart visade det sig att järnvägen var mycket lönsam och att kostnaderna för bygget betalade igen sig snabbare än beräknat. Redan sommaren 1862 beslöt Hudiksvalls Järnvägsaktiebolag att järnvägen skulle förlängas till hamnen i Näsviken. Slussningarna upplevdes som tidsödande och en förlängning av järnvägen till hamnen i Näsviken skulle förkorta transporttiderna. Det dröjde ändå tio år innan dessa planer kunde förverkligas.

 

Vid Näsvikens hamn uppfördes Näsvikens första stationshus. Här fanns också en kajanläggning för lastning och lossning av varor till bl.a. Strömbackaverken. Fotot från år 112 av stins * Ernst Ludvig Edelstam med personal, då stationshuset användes till personalbostad med fem lägenheter om 1 rum och kök. Foto Sören Fagerströms arkiv.

Uppgifter ur Forsa släktbok:         —30 J 2—

* 1 ERNST LUDVIG EDELSTAM, * 4/4 1854, s. t. kapten Mauritz Edelstam, Forsa. G. 5/10 1882. Stins i Forsa 1875. Stins i Näsviken 1888. † 30/6 1912.
AGNES KATARINA HELLSTRÖM, * 27/2 1857, d. t. sjökapten Johan Ludvig Hellström i Stockholm.
ESTER KATARINA EMILIA, * 2/6 1883                 3.
ERNST MAURITZ, * 28/2 1889. † 8/10 1891.
Tv. JOHAN LUDVIG, * 23/2 1893. † 23/2 1893.
Tv. JOHAN ARNE, * 23/2 1893. † 24/2 1893.
BARBRO KATARINA EMILIA, * 22/12 1894. G. 6/10 1918. m. direktör Tor Lundegard, London. † 21/1 1972.


Forssa ångsåg sedan järnvägen år 1874 dragits från Forsa station förbi sågen till Näsvikens hamn. Nu kunde virket lastas direkt vid sågen för vidare järnvägstransport. Vid ångsågen fanns också en hållplats. Foto från omkring år 1890, Hälsinglands Museum

Under tiden hade HTAB låtit bygga en ångsåg på Håstaholmen i Hudiksvall. Sågverket var färdigt år 1873 och utgjorde ett komplement till Forssa ångsåg, som inte hade kapacitet att ta hand om allt virke från bolagets stora skogsinnehav.

Den nya sträckan kunde invigas i november 1874. Tamms kanaler och slussar hade då definitivt spelat ut sin roll. Det var av taktiska skäl man valde att inte bygga järnvägen ända till Dellens strand redan från första början, vilket hade varit den enklaste lösningen. Resultatet hade då blivit, att Tamm skulle fullfölja sina planer på en transportled ned till Iggesund. Hela ändamålet med järnvägsbygget, nämligen att se till att transporterna gick via Hudiksvall, hade då blivit förfelat.

Trots att man under de första åren hade dryga investeringar i både anläggningsarbeten, godsvagnar, lok och en järnvägsverkstad intill stationen i Hudiksvall, var godstrafiken mycket lönsam. Efter förlängningen av banan sänktes dessutom godstaxan med 10-15 % och persontaxan med 40-50 %, men linjen förblev ändå mycket lönsam.

Förlängningen av banan hade, liksom den första sträckan, tillkommit för att tillgodose de lokala industriernas transportbehov. Järnvägen var således fortfarande i huvudsak en godsbana och persontrafiken var av underordnad betydelse.

När Näsvikens station tagits i bruk, utökade aktiebolaget, som stod för vidare ångbåtstrafik på Dellarna, sitt båtinnehav med ångaren ”Bjuråker”, som avgick tre morgnar i veckan från Moviken. De kombinerade tåg- och ångbåtstransporterna kallades ”Hudiksvall-Delsbo-Bjuråkers kommunikationsled”. Det var inte bara personer som transporterades med ångbåtarna över Dellen. Stora mängder fläsk och mjöl gick till ett magasin i Delsbo, där forbönder hämtade maten för vidare transport inåt landet, ända upp till Härjedalen.


Banan mellan Hudiksvall och Näsviken (1874-1888)

  • Var nu 16 km lång
  • Fortfarande smalspårig
  • Trafikerades endast under den isfria tiden av året
  • Fyra ånglok, fyra personvagnar och 114 godsvagnar fanns
  • 11-12 godståg om dagen gick i vardera riktningen
  • Sträckan hade följande stationer: Hudiksvalls gamla station och Näsvikens station vid hamnen
  • Hållplatser fanns i Hedsta och vid Forssa ångsåg (Hillen)
  • Banvaktsstuga i Medskog
  • Mekanisk verkstad i Hudiksvall
  • I Näsviken fanns förutom stationshuset ett godsmagasin och en stenkällare för förvaring, en vinddriven vattenpump för vattenpåfyllnad till loken och en kajanläggning för vidare båt/pråmtransporter

Lok, person- och godsvagnar

När järnvägen anlades fanns ingen svensk materiel att tillgå. De första loken, liksom rälsen, fick därför köpas in från England. Sträckan Hudiksvall — Näsviken hade 4 tanklokomotiv, 4 personvagnar och 114 godsvagnar.

Banans fyra ånglok var alla tanklok, där vattnet till ångan fanns i tankar på sidorna av ångpannan. De första tillverkades 1859 av Beyer & Peacock, varav det ena uppkallades efter P. A. Tamm. Det andra loket fick namnet ”Ljusnan”. När trafiken ökade, köpte man in ett tredje lok tillverkat 1871 av Avonside Engine i Bristol. Loket döptes till ”Forssa”. Dessa tre lok användes på Forsabanan. Efter förlängningen till Näsviken tillkom 1875 det fjärde loket, även det tillverkat av Avonside och av samma typ som Forssa. Loket döptes till ”Dellen”.

Fyra personvagnar fanns, varav två för första och andra klass och två för tredjeklass. Resgodset inrymdes i en särskild, täckt resgodsvagn. En pampig kungavagn fanns också, använd vid kung Oskar II:s besök i Hudiksvall år 1873. Vagnens förstaklasskupéer hade plyschklädda bänkar.

Eftersom godstransporterna dominerade på banan, var godsvagnsparken betydligt större. Under åren 1880-88 fanns 124 godsvagnar. De flesta av vagnarna, förutom tolv av järn, var tillverkade av trä och av banans egen personal. Järnvägen hade en egen mekanisk verkstad, som låg strax öster om det gamla stationshuset i Hudiksvall. Under vintern 1860-61 tillverkade man 12 vagnar, där allt smide, hjul, axlar m.m. köptes in från Forsbacka bruk.


Vart tog vagnparken vägen?

När järnvägen i slutet av 1800-talet lades om till normalspårig järnväg, passade inte längre vagnsparken, som fick säljas ut. Det ena av de två första loken såldes år 1890 till Gunnarsbo såg i Ljusdal, där det användes som ångmaskin för att driva sågen. Huruvida ångloket följde med till Östernäs såg i Ljusdal efter att Gunnarsbosågen köpts upp, är ovisst. Även det andra loket kom att användas som ångmaskin vid ett sågverk, i Östby i Rogsta. Hjulen var försedda med remskivor av trä och ångpannan eldades med sågspån. När sågen lades ned såldes loket vidare till Ljustjärns såg i Enånger. Transporten till sågen blev väldigt dramatisk, då den bogserade pråmtransporten fick slagsida och loket sjönk till 20 meters djup. Loket bärgades så småningom och kom lyckligen fram till sin destination.


Loket ”Dellen” efter ombyggnad till normalspår år 1899. Foto Hälsinglands Museum

Det tredje och fjärde loket, ”Forssa” och ”Dellen”, vilka båda hade dubbel kapacitet jämfört med de två första ångloken, inlöstes av staten och byggdes om till normalspårvidd vid SJ:s verkstad i Malmö, nu med litt M (från 1898 Vm). De hann tjänstgöra vid SJ i tio år innan de avställdes år 1899. ”Forssa” såldes 1906 till Malmö-Genarps järnväg, där det hyrdes ut till banbyggen fram till 1913 då det skrotades. ”Dellen” såldes till Hallands sockerfabrik (SSA) år 1907 och även det loket skrotades så småningom.

Från Hudiksvalls hamn år 1898. Foto Hälsinglands Museum


Loket ”Bore” som användes vid banbyggnaden 1886-88

Två av personvagnarna, varav den ena är den s.k. kungsvagnen, har fram till nyligen funnits i två sommarvillor i Lingarö. Den ena är numera omhändertagen av Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle och den andra kommer troligen också att ingå i museets samlingar. En tredje vagn finns fortfarande kvar i ”Hyddan”, den gröna f.d. villan nedanför OK-stationen i Hudiksvall

 

.
.
HT Fredagen den 11 november 1994


Med ett försiktigt knyck lyftes järnvägsvagnen från sin plats där den suttit i stugan i kanske i 100 år. den togs upp genom ett hål som sågats i taket. Och via en vådlig luftfärd placerades järnvägsvagnen på flaket till lastbil för transport till järnvägsmuseum.
   

Så här bekvämt hade resenärerna på 1860-talet när de susade fram med tåget mellan Forsa och Hudiksvall i kanske 30 kilometer i timmen. Järnvägsexperten Kjell Palén provsatt den gamla bänken i järnvägsvagnen. Och visst är den fin även om det är mycket som måste göras för att återskapa alla detaljer. Det finns exempelvis ingen elektricitet på järnvägarna på den tiden.
Foto: Malin Pahlm

 

 

HT  Lördagen den 7 juni 1997


Kranbilen passar in den dyrbara lasten på lastbilen. Här syns järnvägsvagnens balksystem, som är byggt i trä. Foto: Lars Sundin


Järnvägsvagnen var en del av glasverandan i sommarvillan


Det här var södra korridoren. Nu är verandan riven. Den ska byggas upp igen i samma stil exteriört, men här ska bli ett stort vardagsrum i stället för två korridorer och en järnvägsvagn.
Foto: Hans Bergström


Alla förbindelser med underlaget är bortsågade, och nu lyfts vagnen från sitt underlag. Allt är original på vagnen, även träbalkarna som utgör vagnens chassi. Axlar, hjul, buffertar och kopplingsanordningar är dock borttagna och sannolikt skrotade.
Foto: Lars Sundin


J Wright & Sons, Birmingham, står det att läsa på denna skylt som ännu sitter fastskruvad på järnvägsvagnen. Tillverkningsåret är troligen 1855, fem år innan järnvägen Hudiksvall-Forsa invigdes.
Foto: Hans Bergström

 

 

Många personer har arbetat vid järnvägen innan den lades ner, här är några namn vi hittat.
Uppgifter ur Forsa släktbok:


—64 A 4—

3 OLOF FORS, * 6/5 1876, s. t. soldat Olof Fors i Bäck. G. 2 ggr. Soldat, sen stationsförman i Näsviken. Fl. t. Hudiksvall 1928. † 5/11 1950
86Å1 ANNA MARIA IDENSTRÖM, * 31/8 1878, d. t. faktor Per Olof Idenström i Hamre. G. 20/11 1898. † 26/4 1924
42G1 AGNES ELISABETH BANK-IVERSEN, * 4/3 1881, d. t. inspektor O. E. Iversen vid ångsågen, Forsa. 44G1 — Tid. g. o. änka. Omg. 15/12 1925. † 2/7 1950
OLOF HENNING, * 31/12 1899. † 16/8 1903
OLOF HENNING, * 2/11 1904


—73 B 1—

(D34) KARL GUSTAF GRANBÄCK, * 26/5 1870 i Kila, Sörml. G. 6/11 1893. Stationskarl i Böle.
(W34) GUSTAFVA AMALIA NORDBERG, * 3/9 1868, i Stora Skedvi, Kopp.
KARL GERHARD, * 27/7 1892.
IDA MARIA, * 2/12 1895. † 9/1 1896.
HILMA LINNEA, * 19/3 1897.


—82 C 5—

3 BROR GUNNAR KRUTH, * 28/8 1909, s. t. polisman N. H. Kruth i Lund. G. 3/4 1937. Chaufför vid Forsa station.
(X39) MARGRETA ALICE TIDVALL, * 30/6 1911 i Rogsta sn.


—20 E 2—

(X27) JONAS AUGUST ÅKERBLOM, * 18/1 1881 i Ljusdal. G. 20/6 1909. Stationskarl i Näsviken. Fl. t. Ljusdal 1929.
1 KRISTINA PERSDOTTER HULTQVIST, * 3/7 1887. Styvd. t. Johan Hultqvist i Forsån.
ÅGOT ELVIRA RÅBERG, * 30/10 1906. D. t. slaktare Arvid Johan Råberg i Åvik. Fl.
t. Stockholm 1930.
KARIN ELISABET, * 21/5 1909. Fl. t. Solna 1926.
AUGUST SIXTEN, * 6/12 1911. Fl. t. Stockholm 1929


—20 E 4—

1 PER REINHOLD EMANUEL HULTQVIST, * 25/10 1885, s. t. arb. Johan Hultqvist i Forsån. G. 18/5 1913. Stationskarl i Näsviken.
(X14) GUNILLA AUGUSTA BACKMAN, * 18/1 1893, i Harmånger
KARIN MATILDA, * 11/5 1914. † 13/7 1919.
GUNNAR EMANUEL, * 25/6 1924.


—9 G 4—

(X27) LARS ERIK BERGMAN, * 29/1 1882 i Ljusdal. G. 12/4 1908. Stationskarl i Forsa. Fl. t. Delsbo 1919 åter t. Forsa 1929.
2 – ANNA KATRINA NORIN, * 23/1 1886, d. t. Olof Norin i Böle, Forsa.
ANNA MARGRETA, * 20/3 1904.
LILLY VIKTORIA, * 16/12 1907. Fl. t. Delsbo 1919. T. Söderhamn 1946.
SIGNE JOHANNA, * 6/7 1909. Fl. t. Delsbo          (X6)30T36.
ANNY ELISABET, * 9/5 1912. Fl. t. Delsbo. Fl. t. Hudiksvall 1935.


—20 G 16—

4 GUSTAF RAGNAR JOHANSSON, * 21/6 1919, s. t. banvakt K. G. Johansson i Djupdal. G. 31/12 1949. Stationsmästare.
18Ö4 INGEGERD KRISTINA JONSSON, * 16/3 1921, d. t. fabr.arb. Jonas Arvid Jonsson i Hamre.


—66 G 1—

(X25)26F17 JONAS PERSSON, * 7/6 1855 fr. Järvsö, s. t. torp. Per Jonsson i Änga 6. G. 6/4 1884. Bonde i Förnebo sss6, Järvsö. Fl. t. Forsa 1885. Stationskarlsförman i Böle. † 11/10 1943.
(X25)11U14 ELLA PERSDOTTER, * 2/1 1859 fr. Järvsö. D. t. bonden Per Jonsson i Förnebo sss6, Järvsö. † 2/2 1931.
PER VILHELM, * 4/6 1884. Fl. t. Jukkasjärvi 1904.
JONAS FERDINAND LIND, * 3/4 1886. Stationskarl. Fl. t. Ljusdal 1910.
ANNA GUNILLA, * 12/2 1890. Fl. t. Jukkasjärvi 1911.
KARL ALBIN, * 6/1 1893. † 28/1 1905.
JOHAN VERNER, * 26/6 1895. Handelsresande. Fl. t. Stockholm 1930.
IDA ELISABET, * 19/11 1897. † 17/9 1927.
ELSA MARGRETA, * 8/10 1902                           28D5


—161 G 1—

(F16) ANDERS JOHAN NORDSTRÖM, * 24/8 1839 i Bredaryd, Jönk. län. G. 8/7 1877 Arb. i Byberg. Stationskarl.
(P62) ANNA STINA PERSDOTTER, * 20/1 1842 i Herrljunga, Älvsb. Fam. fl. t. Ramsjö 1892.
JOHAN OSKAR, * 27/5 1879.


—6 J 1—

(G71) JOHAN LAMECH EUGEN HEDRÉN, * 17/6 1862 i Vislanda, Kronob. län. G. 10/7 1883. Infl. fr. Haverö 1889. Stationskarlsförman i Böle, Näsviken. Fl. t. Åre 1903.
(X25) INGRID AHLIN, * 7/9 1862. Järvsö.
ANNA OLIVIA, * 14/7 1883. Fl. t. Åre.
IDA EUGENIA, * 4/7 1885. Fl. t. Ås.
JOHAN GUSTAF, * 30/3 1888. Fl. t. Åre.
ESTER LINNEA, * 23/8 1890. Fl. t. Åre.
BEDA KATRINA, * 5/8 1893. Fl. t. Åre.
MÄRTA JOHANNA, * 23/8 1896. † 6/2 1901.
INGRID ELISABET, * 12/7 1900. Fl. t. Åre.
MARTA JOHANNA, * 11/1 1903. Fl. t. Åre.


—9 J 1—

(P187) ANDERS SCHEDIN, * 14/9 1828 i Ullasjö, Älvsb. län. Stationsarb. i Böle.
MARIA FREDRIKA JAKOBSSON, * 11/1 1836 i Roma, Gottland.
ANDERS ARON EDVIN, * 8/4 1859                      67Å3.
IDA AMANDA ELISABET, * 23/9 1861                  2 o. 3.
JOSEF JULIUS EMANUEL, * 27/12 1863.
MÄRTA JOSEFINA, * 6/6 1867                           4.
OLGA NADESCHDA, * 19/4 1869                        5.
OSKAR FRIDOLF, * 1/12 1877.


—10 J 1—

(T39) JOHAN ALFRED MANDELL, * 18/2 1875, i Länäs, Ör. Infl. 1917. G. 27/8 1898. Stationsmästare i Forsa. Fl. t. Järbo 1930.
(D55) JOHANNA ELISABET ANDERSSON, * 6/2 1876 i Sköldinge, Södermanl.
Tv. NILS ALFRED, * 27/2 1902. Fl. t. Stockholm 1927.
Tv. PER ALVAR, * 27/2 1902. Fl. t. Stockholm 1924.
RUTH ELISABET, * 12/2 1904. Fl. t. Järbo 1930.
NELLY ELISABET, * 19/12 1906. Fl. t. Järbo 1930.
JOHN ERIK, * 27/12 1909. Fl. t. Järbo 1930.


—11 J 1—

(X37) GUSTAF HERMAN LYSÉN, * 2/6 1879 i Ramsjö sn. Infl. 1915. G. 22/11 1902. Stationskarl i Forsa. † 6/6 1953.
(X27) ELINA KRISTINA PERSSON HELIN, * 1/6 1876 i Ljusdal. † 13/6 1953.
ELSA ELINA, * 28/5 1903. Fl. t. Hudiksvall 1928.
GUSTAF PETRUS, * 31/8 1905. Kontorist.
KNUT ALVAR, * 27/10 1907. Fl. t. Stockholm 1937.
ANNA LINNEA, * 14/9 1909                               7S3.


—12 J 1—

(R41) JOHAN ALFRED LARSSON, * 18/10 1871 i Essunga sn., Skarab. län. G. 24/6 1896. Infl. fr. Borgsjö 1915. Banvakt i Hedsta. † 2/10 1941.
(Y8) ANNA KRISTINA PERSSON, * 22/10 1877 i Borgsjö sn., V.norrl. † 13/2 1936.
FRITZ ABRAHAM ALLAN, * 26/8 1896. Fl. t. Borgsjö 1918
NANNY JUDIT KRISTINA, * 24/1 1898                 26H7.
JOHAN IVAR HENNING, * 26/9 1901. Fl. t. Ljusdal 1936, kommunalkamrer.
ANNA MARIA JUSTINA, * 15/6 1903 – 56C10.
GUSTAF ADOLF, * 6/3 1905.
INGEBORG ELISABET, * 5/2 1907. G. 23/6 1929 m. Joh. G. Baldring i Hudiksvall.
ERIK JOEL OTTO, * 5/1 1909. Fl. t. Släp, Hall, 1930.
KARL ALFRED LENNART, * 17/5 1919.


—14 J 1—

(U43) CARL FREDRIK EMIL SCHULTIN, * 8/l 1837 i Sala. G. 29/1 1861. Stationsinspektor i Böle, Forsa. Fl. t. Uppsala 1874. † 26/12 1888.
(W7) HILDA ULRIKA BERG, * 19/4 1834 i Falun.
EMILIA SELMA KRISTINA, * 13/12 1861.


—16 J 1—

(A14) FRITIOF VALDEMAR LINDQVIST, * 7/2 1853 i Maria förs. Stockholm. G. 2 ggr. Infl. fr. Stöde. Stationskarlsförman i Hillen, Forsa. Fl. t. Delsbo 1909. † 15/3 1921.
(Y48) RAKEL BRITA NILSDOTTER, * 20/10 1858 i Stöde sn. V.norrl. G. 23/8 1879. Fl. t. Björna, V.norrl. 1944.
EDVARD VALDEMAR, * 3/2 1875. Sjöman. † 1896 (skeppsbrott).
MARTA LOUISE. * 19/1 1877. Fl. t. Undersvik 1896.
OSKAR BERNHARD, * 11/2 1880. Emigr. t. Amerika 1895.
ALMA VALENTINA, * 5/4 1883. Emigr. t. Amerika 1899.
EDMOND BERTHEL, * 9/7 1885.
KLAS EINAR, * 18/8 1887. * 7/4 1891.
ESTER ELISABET VIKTORIA, * 8/3 1890.
FRITIOF EINAR, * 19/4 1893. Emigr. t. U.S.A. 1911.
NILS ABEL VALDEMAR, * 5/9 1899                                        (X6)1502.


—17 J 1—

(L84) OLOF MALM, * 10/11 1846 i Ribbelberga, Krist. län. G. 8/6 1874. Infl. 1889. Stationsmästare, Forsa. † 22/10 1903.
(S48) HULDA MARIA LARSSON, * 23/4 1853 i Ölme, Värml. Fl. t. Hälsingborg 1903.


—71 U 1—

(S64) PER LENNART DIDRON, * 26/3 1924 i Stora Kil. G. 27/3 1948. Stationstjänsteman. Enskede, Stockholm.
(Z51) ALFHILD LILLY ELISABET NILSSON, * 24/9 1921 i Ljusnedal.
BIRGITTA ELISABET, * 28/10 1948.


 

—17 Ö 1—

(T28) JONAS PETTER STRÖMBERG, * 15/11 1863 i Karlskoga, Ör. län. G. 22/1 1888. Infl. 1887. Banarb. o bonde i Överby ss4, Hansebodare. Fl. t. Delsbo 1936. † 8/9 1951.
49Z2 KARIN ERIKSDOTTER, * 5/11 1865, d. t. husman Erik Olsson i Böle. † 13/8 1945.
ELIN ANNA CECILIA, * 30/3 1887                       9.
IDA KATRINA, * 2/8 1890                                 7E2.
JOHAN PETTER, * 24/6 1893. Fl. t. Arbrå 1917.
ERIK VILHELM, * 9/8 1896                                4.
EMMA KRISTINA, * 22/1 1900                           3.
HILDA MARIA, * 11/3 1903                               2.
OLOF MARTIN * 22/7 1906                                101Å4.
MARTA KAROLINA, * 15/10 1909                       5.


—43 Z 5—

(X26) KARL HUGO HELLSTRÖM, * 4/4 1909, fr. Jättendal. G. 2/3 1940. Banarb. i Trogsta. † 12/12 1971.
2 SIGNE MARIA LUNDKVIST,* 16/4 1912, d. t. arb. Johan Lundkvist i Trogsta.
EVY MARIANNE, * 20/12 1948                           6.
SIV MAJ-BRITT, * 26/5 1952.


—56 U 1

(X28) STIG INGEMAR EMANUEL MICKELSSON, * 22/3 1921 i Loos. G. 7/10 1945. Banarb. i Hamre.
(X6)37K6 AINA MARGARETA TAPPER, * 16/9 1924, d. t. Skogsarb. Lars Erik Tapper i Oppsjö, Delsbo.
STIG GÖRAN, * 13/3 1946
LARS GUNNAR, * 25/6 1949.


—54 J 1—

STIG LENNART NORELL, * 17/5 1923. Banarb. fr. Ovansjö. † 28/6 1947.


—52 J 1—

(W37) OLOF STRÖMBERG, * 21/6 1849 i Svärdsjö, Kopp. Banarb. i Söderäng. † 16/3 1937.


 —50 J 1—

(R232) GUSTAF PETTERSSON SANDIN, * 18/5 1850 i Valtorp, Skarab. län. G. 6/8 1878. Banarb. i Norrviksta. E o. stk. Fl. t. Slöta, Skarab. † 1/6 1917.
LENA MICHELSDOTTER ANTFOLK, * 13/8 1851 Nerpes, Åbo stift, Finland. † 14/1 1931.
HELENA GUSTAVA, * 18/6 1874. Emigr. t. N. Amerika 1898
FRANS GUSTAF FERDINAND, * 9/1 1877. Emigr. t. N. Amerika 1901.
JOHAN ALFRED, * 8/11 1878.                Fl. t. Juckasjärvi 1904                                             5.
IDA MATILDA, * 5/5 1882                                      4.
AXEL BERNHARD, * 7/8 1884                                 2.


—7 J 6—

1 LARS GUSTAF KONRAD BENGTSSON, * 17/7 1893, s. t. banvakt Nils Johan Bengtsson i Rolfsta. Banarb. i Rolfsta. † 2/4 1945.


 —7 J 7—

2 NILS JOHAN BENGTSSON, * 27/11 1923, s. t. banvakt Per Johan Bengtsson i Rolfsta. G. 7/2 1948. Banarb. i Hedsta.
(Z44) RUT ALFHILD HAMMARSTRÖM, * 5/8 1926 i Rödön, Jämtl.
EVA ELISABET, * 24/3 1948.
PER OVE JOHAN, * 17/8 1958.


—45 G 1—

11N10 OTTO JOHANSSON, * 27/7 1891, s. t. bagare Karl Fredrik Johansson i Hamre. Banarb. i Hillen. † 17/4 1968.
11N13 ANNA MARIA ELISABET KARLSSON, * 1/1 1887, d. t. Anna Olsdotter i Norrhoga.
HERMAN, * 24/4 1919.
GUNNAR, * 9/8 1920.
SVEN, * 29/4 1923                                          2.
ELIN, * 2/1 1925                                             4.
ANNA, * 13/12 1929.
EDVIN, * 1/1 1932                                          3.


  —15 E 1—

(X25) JONAS ANDERSSON, * 7/6 1831 i Järvsö sn. G. 6/6 1858. Järnvägsarb., Prästgården, Forsa. † 22/4 1899.
(X38) BRITA HENRIKSDOTTER, * 20/9 1832 i Rengsjö sn. † 10/12 1890.
KERSTIN, * 4/12 1854                                         2.
BRITA, * 16/3 1862                                            73A3.
JOHAN OSKAR, * 27/11 1867.
ANDERS GUSTAF, * 28/11 1873. † 17/5 1899. Anst. vid Norrl. dragoner.


   —42 J 1—

(K19) BERNHARD EDVARD JANSSON, * 25/3 1826 i Karlskrona. G. 11/6 1861. Järnvägsinspektor, Forsa.
MARIA AUGUSTA ELISABETH KULLENBERGH, * 6/12 1839 i Skeppsholmen, Stockholm.
MARIA VILHELMINA, * 22/5 1862.
BERNHARD OLOF JULIUS, * 22/5 1863. † 11/11 1863.
CARL EDVARD, * 19/11 1865. † 5/6 1867.
CARL AUGUST, * 1/6 1867.
AUGUSTA ELISABETH, * 14/8 1869. 


—32 Z 2—

(G47) KLAS KRANTZ, * 14/12 1864 i Nöbbele sn. Kronob. län. G. 29/10 1887. Infl. 1887. Järnvägsarb. i Hillen, Forsa. Fl. t. Hudiksvall 1912.
1 FREDRIKA KRISTINA BROLIN, * 30/7 1865, d. t. handl. L. P. Brolin i Hillen.
EVERT LAURENTIUS, * 18/1 1882. † 7/5 1884 (Hennes son.)
KLAS FREDRIK VILMER, * 26/11 1887. Fl. t. Hudiksvall.
BEDA KRISTINA, * 5/7 1889                              3.
MAGNI HERBERT, * 9/11 1895. Fl. t. Hudiksvall.
HELGA FREDRIKA MARGARETA, * 30/11 1903. Fl. t. Hudiksvall.

—3—

OSKAR EDVARD PALMÈR, * Stationskarl.f. 11/8 1865 i Hjälmseryd (Jönköpings län, Småland
Änkling
2 BEDA KRISTINA KRANTZ, * 5/7 1889, d. t. Klas Krantz i Hillen. Fl. t. Hudiksvall.
ERIK HILDING, * 21/1 1912.

Delsbo släktbok:                 —6 O 21—

(F43) Oskar Edvard Palmér, * 11/8 1865 i Hjälmseryd, Jönk. G 26/4 1913. Infl. fr. Borgsjö 1937. Trafikbitr. Bos. i Sunnansjö, Delsbo. † 1/4 1941.
18 Anna Karlsdotter, * 19/5 1877, d. t. bonden C. Pehrsson i Oppsjö 9, Delsbo. Bos. i Borgsjö 1913—1937. † 30/1 1942.
Helge * 31/5 1916. Busskonduktör. Utfl. t. Gustavsberg 1947


—101 G 3—

(X41) GUSTAF FRIDOLF LUNDGREN, * 13/2 1898 i Skogs sn. Gb. län. G. 12/5 1919. Järnv.tj.man. T. Njutånger 1924. T. Järvsö 1928. † 1/11 1966.
1 EDIT CHARLOTTA KIHLANDER, * 18/9 1892, d. t. arb. A. F. Kihlander i Forssån. † 6/7 1962.
NILS GUSTAF, * 26/7 1919.
ANDERS ÅKE, * 16/5 1922.


—2 J 1—

(X35) HERMAN MATIAS NILSSON, * 25/2 1876 i Ovansjö sn., Gästrikl. G. 30/10 1898. Infl. 1902. Fl. t. Ås, Jämtl. 1917. Kontorsbitr. V. Järnvägen. Näsviken.
(T61) HULDA ALFRIDA MOBERG, * 6/11 1878 i Örebro.
ANNA ELISABET, * 3/4 1899. Fl. t. Ås.
KNUT VILHELM, * 6/11 1900. Fl. t. Ås.
HELGE MANFRED, * 28/6 1902. Fl. t. Ås.
KARL HERMAN, * 8/1 1906. Fl. t. Ås.
TYRA MARIA CHARLOTTA, * 26/9 1908. Fl. t. Ås.
ÅKE GUNNAR, * 29/10 1914. Fl. t. Ås.
NILS TORE, * 25/2 1917. Fl. t. Ås.


—137 X 1—

WALFRID WALDEMAR AHLIN, * 12/4 1893 i Möklinta, Västmanland. Järnvägsarb.
(X31) ALMA SOFIA NORLING, * 6/5 1891 i Njutånger. Fabr.arb. i Lund.
ELSA LINNEA SOFIA, * 29/10 1918.


—9 G 4—

(X27) LARS ERIK BERGMAN, * 29/1 1882 i Ljusdal. G. 12/4 1908. Stationskarl i Forsa. Fl. t. Delsbo 1919 åter t. Forsa 1929.
2 – ANNA KATRINA NORIN, * 23/1 1886, d. t. Olof Norin i Böle, Forsa.
ANNA MARGRETA, * 20/3 1904.
LILLY VIKTORIA, * 16/12 1907. Fl. t. Delsbo 1919. T. Söderhamn 1946.
SIGNE JOHANNA, * 6/7 1909. Fl. t. Delsbo          (X6)30T36.
ANNY ELISABET, * 9/5 1912. Fl. t. Delsbo. Fl. t. Hudiksvall 1935.


—20 G 16—

4 GUSTAF RAGNAR JOHANSSON, * 21/6 1919, s. t. banvakt K. G. Johansson i Djupdal. G. 31/12 1949. Stationsmästare.
18Ö4 INGEGERD KRISTINA JONSSON, * 16/3 1921, d. t. fabr.arb. Jonas Arvid Jonsson i Hamre.


—66 G 1—

(X25)26F17 JONAS PERSSON, * 7/6 1855 fr. Järvsö, s. t. torp. Per Jonsson i Änga 6. G. 6/4 1884. Bonde i Förnebo sss6, Järvsö. Fl. t. Forsa 1885. Stationskarlsförman i Böle. † 11/10 1943.
(X25)11U14 ELLA PERSDOTTER, * 2/1 1859 fr. Järvsö. D. t. bonden Per Jonsson i Förnebo sss6, Järvsö. † 2/2 1931.
PER VILHELM, * 4/6 1884. Fl. t. Jukkasjärvi 1904.
JONAS FERDINAND LIND, * 3/4 1886. Stationskarl. Fl. t. Ljusdal 1910.
ANNA GUNILLA, * 12/2 1890. Fl. t. Jukkasjärvi 1911.
KARL ALBIN, * 6/1 1893. † 28/1 1905.
JOHAN VERNER, * 26/6 1895. Handelsresande. Fl. t. Stockholm 1930.
IDA ELISABET, * 19/11 1897. † 17/9 1927.
ELSA MARGRETA, * 8/10 1902                           28D5


  —161 G 1—

(F16) ANDERS JOHAN NORDSTRÖM, * 24/8 1839 i Bredaryd, Jönk. län. G. 8/7 1877 Arb. i Byberg. Stationskarl.
(P62) ANNA STINA PERSDOTTER, * 20/1 1842 i Herrljunga, Älvsb. Fam. fl. t. Ramsjö 1892.
JOHAN OSKAR, * 27/5 1879.


—9 J 1—

(P187) ANDERS SCHEDIN, * 14/9 1828 i Ullasjö, Älvsb. län. Stationsarb. i Böle.
MARIA FREDRIKA JAKOBSSON, * 11/1 1836 i Roma, Gottland.
ANDERS ARON EDVIN, * 8/4 1859                      67Å3.
IDA AMANDA ELISABET, * 23/9 1861                  2 o. 3.
JOSEF JULIUS EMANUEL, * 27/12 1863.
MÄRTA JOSEFINA, * 6/6 1867                           4.
OLGA NADESCHDA, * 19/4 1869                        5.
OSKAR FRIDOLF, * 1/12 1877.


—10 J 1—

(T39) JOHAN ALFRED MANDELL, * 18/2 1875, i Länäs, Ör. Infl. 1917. G. 27/8 1898. Stationsmästare i Forsa. Fl. t. Järbo 1930.
(D55) JOHANNA ELISABET ANDERSSON, * 6/2 1876 i Sköldinge, Södermanl.
Tv. NILS ALFRED, * 27/2 1902. Fl. t. Stockholm 1927.
Tv. PER ALVAR, * 27/2 1902. Fl. t. Stockholm 1924.
RUTH ELISABET, * 12/2 1904. Fl. t. Järbo 1930.
NELLY ELISABET, * 19/12 1906. Fl. t. Järbo 1930.
JOHN ERIK, * 27/12 1909. Fl. t. Järbo 1930


—11 J 1—

(X37) GUSTAF HERMAN LYSÉN, * 2/6 1879 i Ramsjö sn. Infl. 1915. G. 22/11 1902. Stationskarl i Forsa. † 6/6 1953.
(X27) ELINA KRISTINA PERSSON HELIN, * 1/6 1876 i Ljusdal. † 13/6 1953.
ELSA ELINA, * 28/5 1903. Fl. t. Hudiksvall 1928.
GUSTAF PETRUS, * 31/8 1905. Kontorist.
KNUT ALVAR, * 27/10 1907. Fl. t. Stockholm 1937.
ANNA LINNEA, * 14/9 1909                               7S3.


—14 J 1—

(U43) CARL FREDRIK EMIL SCHULTIN, * 8/l 1837 i Sala. G. 29/1 1861. Stationsinspektor i Böle, Forsa. Fl. t. Uppsala 1874. † 26/12 1888.


—16 J 1—

(A14) FRITIOF VALDEMAR LINDQVIST, * 7/2 1853 i Maria förs. Stockholm. G. 2 ggr. Infl. fr. Stöde. Stationskarlsförman i Hillen, Forsa. Fl. t. Delsbo 1909. † 15/3 1921.
(Y48) RAKEL BRITA NILSDOTTER, * 20/10 1858 i Stöde sn. V.norrl. G. 23/8 1879. Fl. t. Björna, V.norrl. 1944.
EDVARD VALDEMAR, * 3/2 1875. Sjöman. † 1896 (skeppsbrott).
MARTA LOUISE. * 19/1 1877. Fl. t. Undersvik 1896.
OSKAR BERNHARD, * 11/2 1880. Emigr. t. Amerika 1895.
ALMA VALENTINA, * 5/4 1883. Emigr. t. Amerika 1899.
EDMOND BERTHEL, * 9/7 1885.
KLAS EINAR, * 18/8 1887. * 7/4 1891.
ESTER ELISABET VIKTORIA, * 8/3 1890.
FRITIOF EINAR, * 19/4 1893. Emigr. t. U.S.A. 1911.
NILS ABEL VALDEMAR, * 5/9 1899                                        (X6)1502.


—17 J 1—                       

(L84) OLOF MALM, * 10/11 1846 i Ribbelberga, Krist. län. G. 8/6 1874. Infl. 1889. Stationsmästare, Forsa. † 22/10 1903.
(S48) HULDA MARIA LARSSON, * 23/4 1853 i Ölme, Värml. Fl. t. Hälsingborg 1903.


—18 J 1—

(G45) JOHAN AUGUST BJÖRKMAN, * 9/10 1860 i Moheda sn. Kronob. län. G. 22/3 1884. Banvakt vid prästgården, Forsa. † 21/8 1935.
(G8) EMMA KRISTINA HOLMSTEDT, * 23/6 1856 i Asa sn. Kronob. † 19/12 1934.
AUGUST EMANUEL, * 27/3 1885. † 16/2 1890.
JOHAN EMIL, * 7/6 1887. † 19/2 1890.
ANNA EMILIA, * 9/10 1889. † 10/12 1919.
ERNST ALBERT, * 18/11 1891. Stationskarl. Fl. t. Ramsjö 1917. † 3/9 1959.
SIGNE ELISABET, * 10/11 1895. Fl. t. Uppsala.


—21 J 1—

(G83) FRANS OSKAR KARLSSON ÖHRNER, * 31/8 1875 i Ör, Kronob. G. 17/8 1901. Stationskarl.
(G45) ROSA ANNA AIME CEDERHOLM von SCHMALEN SÉE, * 7/6 1883 i Moheda, Kronob. län.
AXEL GUNNAR, * 12/2 1906.


—22 J 1—

(A14) FRITIOF VALDEMAR LINDQVIST, * 7/2 1853 i Maria förs., Stockholm 2. G. 23/8 1879. Stationskarlsförman i Hillen. Fl. t. Delsbo 1909 – (X6)15O1. † 15/3 1921.
(X48) RAKEL BRITA NILSDOTTER, * 20/10 1858 i Stöde sn., V.norrl.
EDMOND BERTIL, * 9/7 1885. Volontär, Fl. t. Östersund 1908.
ESTER ELISABET, * 8/3 1890. Fl. t. Hudiksvall 1905.
FRITIOF EINAR, * 19/4 1893. Fl. t. Delsbo 1909.
NILS OBED VALDEMAR, * 5/9 1899                    (X6)15O2.


—23 J 1—

(X35) KARL KNUT NYLEN, * 14/5 1861 i Ovansjö sn. G. 1890. Infl. 1926. Stationsmästare i Böle, Forsa. † 3/9 1946.
(X27) MARGRETA PERSSON, * 11/7 1865 i Ljusdals sn.
ANNA MARGRETA, * 1/3 1891. G. m. Hans Dahl   (X9)8D5.
BRITA KATARINA, * 20/2 1901. G. 4/1 1927 m. Gösta Eriksson i By, Kopp.
ELIN MARIA, * 28/2 1904.


 —24 J 1—

(X6)40R1 JONAS LÖNN, * 22/4 1890, s. t. banarb. Anders Lönn i Långbo, Delsbo. G. 14/12 1924. Banvakt i Näsviken. † 18/4 1955 i Ljusdal.
(Y63) RUTH EDIT ANDERSSON, * 20/6 1896 i Ytterlännäs, V.norrl.
GUNNIL, * 13/5 1926. † 2/7 1936.
KERSTIN, * 7/1 1939.


 25 J 1—   

(A13) CARL AUGUST GYLLENSVAN – GÖTHE, * 27/7 1871 i Klara förs. Stockholm. Infl. fr. Degerfors, Vb. 1919. Stationsmästare vid Näsvikens station.
(D12) MARIA LOVISA BERGMAN, * 24/7 1871 i Eskilstuna.
FOLKE GYLLENSVAN – GÖTHE, * 13/4 1911. Farm.stud.


—26 J 1—

(Y49) OSKAR LUDVIG GILLBERG, * 12/4 1874 i Sundsvall. G. 13/9 1903. Infl. 1933. Stationsmästare i Näsviken.
(Z24) ANNA MATILDA FREDRIKSSON, * 9/12 1875 i Kyrkås sn. Jämtl.
OSKAR EINAR LUDVIG, * 23/7 1907. Lokeldare. Fl. t. Norrköping 1934.
KARIN ELISABET, * 16/7 1910. Fl. t. Bölan, Enånger 1934


—27 J 1

(W5) ERIK JOHANSSON DALHIELM, * 1/11 1879 i By sn., Kopp. G. 29/11 1914. Infl. 1931. Stationsmästare å Forsa station.
(W37) ALMA KRISTINA ERIKSSON, * 15/6 1888 i Svärdsjö sn., Kopp.
BRITA MARGRETA, * 20/11 1915.
PER GUSTAF, * 3/10 1918.


—28 J 1—

(X46)5R9 PER ANDERS BERGH, * 7/10 1890, s. t. bonden Olof Andersson Berg i S. Kyrkbyn ss2, Undersvik. G. 18/1 1920. Trafikbitr., Forsa station.
HELGA WESTMAN, * 5/3 1895 i Hälsingtuna.
TURE OLOF, * 20/5 1921.


—29 J 1—

(B80) NILS EMIL FLODMAN, * 17/9 1881 i Solna, Stockholm. G. 2/12 1905. Infl. 1936. Banvakt i Hedsta. † 25/1 1950.
(X19) INGRID KRISTINA ERIKSSON, * 21/1 1875 i Hälsingtuna. † 30/5 1951.
ANNA MARIA, * 10/8 1906.


—30 J 1—

(AC29) MAURITZ EDELSTAM, * 15/6 1813, s. t. landshöfding Gustaf Fahlander Edelstam (Adlad 1809). G. 15/8 1844. Kapten vid Hälsingereg. Stins vid Forsa station 1870. † 9/1 1875.
(X44) JOHANNA EMILIA STOLPE, * 24/9 1823, d. t. organist Johan Stolpe i Torsåker. † 16/6 1887 i Norrköping.
EDLA CAROLINA, * 29/11 1845.
JOHAN GUSTAF MAURITZ, * 5/12 1847. Polismästare i Norrköping.
HELENA ELISABET, * 9/2 1850. Poststationsförest. i Stocka. † 10/2 1909.
ERNST LUDVIG, * 4/4 1854                               2.
OTTO EVALD, * 18/9 1856. † 11/8 1866.
AXEL EMIL, * 26/11 1859. † 28/7 1863.
SOFIA EMILIA, * 14/11 1863. † 23/3 1878.


—2—

1 ERNST LUDVIG EDELSTAM, * 4/4 1854, s. t. kapten Mauritz Edelstam, Forsa. G. 5/10 1882. Stins i Forsa 1875. Stins i Näsviken 1888. † 30/6 1912.
AGNES KATARINA HELLSTRÖM, * 27/2 1857, d. t. sjökapten Johan Ludvig Hellström i Stockholm.
ESTER KATARINA EMILIA, * 2/6 1883                 3.
ERNST MAURITZ, * 28/2 1889. † 8/10 1891.
Tv. JOHAN LUDVIG, * 23/2 1893. † 23/2 1893.
Tv. JOHAN ARNE, * 23/2 1893. † 24/2 1893.
BARBRO KATARINA EMILIA, * 22/12 1894. G. 6/10 1918. m. direktör Tor
Lundegard, London. † 21/1 1972.


  —44 J 1—

KARL JOHAN LARSSON, * 6/1 1861. Stationskarl vid Forsa station. † 24/5 1912.
EMMA KAROLINA HOLMSTEN, * 19/10 1884. Hush:a.
KARL ARNE, * 10/5 1912.                            


—46 J 1—

ANDERS GUSTAF ANDERSSON FREDMAN, * 2/6 1879. Banvakt i Djupdal. † 12/11 1914.


 47 J 1—

PER ERIK LJUNG, * 1861 i Torsåker. Stins vid Forsa station.
ANNA STINA RASK, * 31/12 1862 i Ovansjö, Gästrikland.  † 26/1 1915.


—48 J 1—

(X6)1L28 CARL OLOF TOLLSTEDT, * 11/7 1874, s. t. stins Per Tollstedt, Delsbo. G. 6/10 1895. Stationskarl i Näsviken. Tågmästare i Delsbo. † 3/11 1941 Hudiksvall.
(W24) ANNA LARSSON, * 13/4 1870 i Mora, Kopp. Fl. t. Ljusdal 1943.
SIGNE MARIA, * 1/3 1895.
SVEN ERIK MARTIN, * 26/2 1900.


—50 J 1—

(R232) GUSTAF PETTERSSON SANDIN, * 18/5 1850 i Valtorp, Skarab. län. G. 6/8 1878. Banarb. i Norrviksta. E o. stk. Fl. t. Slöta, Skarab. † 1/6 1917.
LENA MICHELSDOTTER ANTFOLK, * 13/8 1851 Nerpes, Åbo stift, Finland. † 14/1 1931.
HELENA GUSTAVA, * 18/6 1874. Emigr. t. N. Amerika 1898
FRANS GUSTAF FERDINAND, * 9/1 1877. Emigr. t. N. Amerika 1901.
JOHAN ALFRED, * 8/11 1878.
Fl. t. Juckasjärvi 1904                                      5.
IDA MATILDA, * 5/5 1882                                 4.
AXEL BERNHARD, * 7/8 1884                            2.
KARL HJALMAR LEONARD, * 7/3 1887. Fl. t. Ljusdal 1907.
GOTTFRID EMANUEL, * 22/5 1896                      3.


—50 J 5—

1 JOHAN ALFRED SANDIN, * 8/11 1878, s. t. Gustaf Sandin i Norrviksta. G. Återinfl. 1/1 1948. F.d. sjöman o. stationskarl. † 18/12 1958 i Bäck.
IDA KRISTINA KARLSSON, * 20/4 1879. † 12/6 1938.


—55 J 1—

PER GUSTAF JOHANSSON, * 12/2 1855. Stationsmästare i Forsa.
JENNY LOVISA JOHANSSON, * 24/10 1863.


—71 J 1—

(X9)12K9 ERIK VILHELM LJUNG, * 11/3 1895, s. t. rättare Per Ljung i Högbrant 2, Färila. G. 3/12 1916. Stationskarl vid Forsa station.
(X1) ELIN PERSSON, * 18/11 1895 i Alfta.
ERIK ÅKE, * 9/9 1917.
CARL BERTIL, * 26/1 1919.
ELVA, * 28/10 1921.


—83 J 3—

ALF VIKTOR EUGEN JOHANSSON, * 5/7 1923. G. Stationsskrivare.
2 MARY VIOLA WINGH, * 23/1 1929, d. t. Karin Wing.
LEIF ANDERS, * 28/3 1952.


  —86 J 1—

(X13) BERNT ANDERS LINDBLOM, * 5/8 1923 i Hanebo. G. 2/10 1954. Stationskarl i Norrviksta.
(X13) KARIN BERIT PERSSON, * 6/4 1930 i Hanebo.
LENA MARIA, * 5/6 1956.


   —90 J 1—

(X11) ROLF STURE ALSMYR, * 4/9 1925 i Hel. Trefald., Gävle. G. 12/9 1954. Stationskarl i Böle.
(X11) MÄRTA PAULINA AHLBORG, * 11/1 1927 i Hel. Trefald., Gävle.
INGER MARIANNE, * 27/8 1958.


—125 J 1—

(C85) ERIK GUSTAF UPPMAN, * 5/6 1861 i Österlölsta, Uppsala. G. 25/4 1886. Stationskarl i Böle.
(X5) EMMA JOSEFINA HEDBERG, * 17/3 1864 i Bollnäs.
ERIK ALGOT, * 18/11 1886.
GUSTAF EINAR, * 1/11 1889. † 30/5 1895.
RUT EMERENTIA, * 11/1 1893.
GUSTAF EINAR, * 23/5 1895.


 —126 J 1—

(T48) GUSTAF OSKAR KJELLSTRAND, * 18/12 1868 i Skagerhult, Örebro län. G. 13/6 1897. Stationskarl i Näsviken.
(F54) ANNA AUGUSTA FRI, * 26/1 1863 i Jernsnäs, Jönk.
OLOF ARTUR, * 16/11 1897.
GUSTAF HELGE, * 4/1 1901.


—128 J 1—

(K4) JOHAN JONSSON, * 13/4 1856 i Backaryd, Blekinge län. G. 20/6 1885. Stationskarl i Näsviken.
(G79) JOSEFINA VILHELMINA AUGUSTA RYLANDER, * 13/4 1860 i Elmeboda, Kronob. län.
SIGFRID WILLIAM, * 6/8 1888.
SIGNE HELENA, * 21/7 1891.
GUNDBORG EMILIA EUGENIA, * 10/2 1894.
GUNNAR FERDINAND, * 6/3 1897.


—129 J 1—

(W35) FREDRIK LUNDGREN, * 8/2 1856 i Stora Tuna, Kopp. G. 4/12 1883. Änkl. 5/8 1886. Stationskarl i Forsa. Fl. t. Borgsjö 1893.
ANNA LOVISA, * 25/3 1884 i Stöde.


—131 J 1—

LARS JOHAN JOHANSSON, * 24/9 1863. Banmästare i Norrviksta. † 26/11 1887.


—132 J 1—

(U43) GUSTAF ALBERT APELQVIST, * 16/9 1858 i Sala, Västm. län. G. 6/6 1883. Lokförare i Hedsta. Fl. t. Amerika 19/7 1893. Återkom senare t. Sverige.
KAROLINA HELLSTRÖM, * 4/8 1862 i Björna, V.norrl. eller i Järvsö.
PER ERNST GUSTAF, ,., 4/4 1882.
KARL EMIL, * 28/7 1884.
ELIN MARGRETA, * 21/10 1886.
ELFRIDA VIKTORIA, * 1/1 1889 i Forsa.
SIGNE KAROLINA, * 18/1 1891 i Forsa.
ALGOT VILHELM, * 10/2 1893 i Forsa.


—133 J 1—

(W34) FREDRIK BERGSTRÖM, * 26/12 1861 i St. Skedvi, Kopp. G. 6/12 1888. Banvakt i Klockarsvedja.
(W23) MARIA LARSDOTTER, * 15/12 1865 i Malung. Familjen fl. t. Hälsingtuna 1891.
EMANUEL, * 5/11 1889. † 29/11 1889.
ANNA ELISABET, * 10/11 1890.


—134 J 1—

(R43) JOHAN FINNBERG, * 27/3 1862 i Finnerödja, Skarab. G. 4/9 1887. Stationskarl i Böle.
(X27) ANNA STINA HEDQVIST, * 26/1 1856 i Ljusdal.
Fosterdotter SELMA KRISTINA OLSDOTTER, * 30/12 1888. D. t. torpare Olof
Nilsson o. hu. Karolina Hedqvist i Vattuvalla, Ljusdal.


—135 J 1

FRANS OTTO EKSTEDT, * 21/3 1860 i Näversjö. G. 4/3 1884. Extra stationskarl i Böle.
(F18) ANNA SOFIA SAMUELSDOTTER, * 26/2 1864 i Bringetofta, Jönk., län. Familjen fl. t. Hälsingtuna 1892.
ANNA MARIA OTTILIA, * 10/1 1885.
HILMA ELIN ALTHEA, * 22/2 1888.


—136 J 1—

(G60) KARL GUSTAF LILJA, * 7/2 1862 i Tingsås, Kronob. G. 29/11 188 7. Banvakt i Veda.
(G74) JOHANNA KRlSTINA JOHANSDOTTER, * 23/5 1863 i Väckelsång, Kronob. Fam. fl. t. Luleå 1893.
GUSTAF HELMER, * 26/4 1890.


  —137 J 1—

(H21) ALFRED TEODOR ÖVERBERG, * 12/10 1865 i Gamleby, Kalmar län. Järnvägsarb. i Rolfsta.


     —8 W 7—

(X6)38K1 GUSTAF ADOLF PALMGREN, * 15/7 1890, s. t. banvakt o. bonde Jonas Palmgren i N. Sannäs ss5, Delsbo. G. 26/3 1927. Banarb. vid Forsa station. Fl. t. Delsbo 1930. Bonde i N. Sannäs 56, Delsbo.
8W3 GERDA KATRINA WEDIN, * 23/4 1902. d. t. arb. Olof Andersson i Djupdal, Forsa.
ELSA LINNEA, * 23/4 1925.
EMMA VIOLA, * 3/12 1927.
KARL BERNHARD, * 3/6 1929.
GÖTA MATILDA, * 18/9 1932.
TAGE HALVARD, * 1/1 1935.  


—66 H 1—

(AC4) BIRGER GUSTAF ADOLF LINDGREN, * 13/4 1915 i Burträsk, V.b. G. 16/3 1941. Linjemästare i Hamre.
(AC17) BIRGIT KATARINA SUNDKVIST, * 16/3 1918 i Lövånger, V.b. † 15/1 1971.
BIRGER ROLAND GREGER, * 27/8 1941.
SIV BIRGIT MARGARETA, * 2/9 1943.
KARIN EVA ELISABETH, * 3/5 1953.        


—76 C 4—

2 JONAS EWERTZ, * 12/5 1878, s. t. arb. Per Johansson i Flatmo. G. 12/10 1901. Järnvägsman. Fl. t. Sundsvall 1908
37G1 IDA MARIA NORIN, * 1/11 1874, d. t. slussvakt Per Norin i Hamre.
PER HELGE LEONARD, * 22/2 1903. Fl. t. Sundsvall.

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo, eller Swisha till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö


 Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *