Ede 1889 – 1967

 

Detta är nätversionen av ”Skolorna i Delsbo”.

 

Från boken ”Skolorna i Delsbo”, har vi hämtat mycket text och många bilder. Den synnerligen intressanta boken finns att köpa på Delsbo Hembygdsförening. Tel. 0653-104 59. Klicka här för att komma till Hembygdsföreningens hemsida, eller Delsbo/sockenbilder.

Dellenportalen har fått förtroendet att presentera nämnda skolbok liksom att fortsätta efterforskning och dokumentation av elever och bilder från skolorna i Delsbo. Vår ambition är att dokumentera så många elever och skolkort vi bara kan från var och en av skolorna. Därför vill vi uppmana alla Dellbor som har skolkort efter sin tid i skolan – eller efter sina föräldrar – att kontakta oss så vi får alla skolbilder dokumenterade.

Vår ambition är att beskriva alla skolkort lika. Det vill säga, enligt Svensk tradition att vi beskriver rad för rad uppifrån och ner och alltid med början från vänster, och inte tvärt om, vilket förekommer.

Vi är positiva till att elever benämns med gårdsnamn, förnamn och efternamn och gärna med namn på den by som eleven kommer ifrån.
Men vi tycker inte om att elever benämns med bara gårds- och förnamn (t ex. Vallsta-Harry), det blir fullständigt obegripligt för utomstående. Dessutom blir uppgifterna omöjliga att kontrollera vid senare efterforskning.

Den här sammanställningen är sponsrad av:
Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre?
Vill du veta mer? Klicka här. 

Gillar du den här sammanställningen får du gärna dela den med med dina vänner – Tack!

Har du en egen hemsida får du gärna länka till Dellenportalen.  Tack för ditt stöd!

Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.

Efterlysning!
Hjälp oss att hitta fler bilder så att vi kan dokumentera skolan och skolans elever ännu bättre.

 

Ede skola 1889 – 1967

 

Bland arkiverat material från Delsbo, på Landsarkivet i Härnösand, finns en insamlingslista där N.J. Thunblad förklarar att byamän i Ede, Stömne, Sunnansjö och Ava beslutat om en insamling för en skolhusbyggnad i Ede. Man tycker nu, år 1878, att barnen bör få en skola på närmare håll för att slippa gå upp till Ås. Invånarna uppmanas att skänka timmer och pengar.

Man har också begärt att Delsbo kyrkostämma skall anslå medel till uppförande av ett skolhus i Ede by.

Från den 21 mars 1887 finns ett kontrakt där Magnus Östberg åtar sig att för 1440 kr lägga grunden till ett skolhus i Ede. Det gällde också två källare med välvda tak. Han skall f å 1/3 vid start, 1/3 vid halvfärdigt och resten när det är klart.

Då stämman den 31 mars 1878 vägrat att bifalla önskemålet skickades året därpå ett besvär från handlaren Magnus Östberg med flera till Domkapitlet. Ingenting tycks hända på flera år. (70 år senare kommer kommunen att köpa Östbergs skapelse Hällnäs.)

Från 1888 existerar en beskrivning över skolhustomten (8 kappland, ca 1200 kvm) som visar vad som behöver köpas in. (1 kappland=1/32 tunnland.) Den 3 mars 1889 skrivs ett kontrakt mellan kommunen och snickaren Olof Ring, rörande skolhusbyggnaden i Ede. Det är en utförlig arbetsbeskrivning över vad som skall göras samt dimensionen på timret. Huset skall vara färdigt för avsyning 1 juli 1889. (Kan man klara av att bygga upp huset på 4 månader)?

I vilket fall som helst skrivs den 24 april 1890 en arbetsbeskrivning om inredning av skolhuset och vindsvåningen. Byggmästare J. Pettersson har lägsta budet.


Skolresa till Stockholm 1909

— Det var i slutet av juli 1909 som vår lärare, Hjalmar Anjou, hade ordnat med en skolresa till Stockholm. Han hade samlat in en hel del pengar för resan, så det kostade inte så mycket för var och en.
Vi hade fått besöka andra skolor och sjunga under hans ledning och det hade gett kollekter till resan. Och så hade han uppvaktat några penningstarka dellbor om bidrag.

— O, vad vi hade längtat! Anjou hade visserligen ordnat med en skolresa tidigare för ett par andra klasser, men annars var det ju inte så vanligt med skolresor på den tiden. Och att få fara till Stockholm då, var ju nästan som att fara till Amerika nuförtiden. Anjou hade sin far med sig, när vi for från Delsbo. Vi steg på tåget vid niotiden på morgonen och for över Ljusdal – för det var ju för Ostkustbanans tid – och var framme i Stockholm vid sextiden på kvällen. Det var inte så snabba förbindelser då som nu.

— Tänk vad mycket vi fick se! Vi var på Skansen och Nordiska museet och slottet, förstås. Vaktparaden såg vi för första gången. Det var stiligt! Och så var vi på cirkus. Det blev en stor upplevelse. Men först och främst fick vi se på Stockholmsutställningen, som då pågick. Där fanns ju även en avdelning från Hälsingland. Ja, nog var det mycket att se för oss barn under den vecka vi var i Stockholm. Alla var vi i tretton – fjorton års ålder och mottagliga för intryck. Vi var ganska trötta om kvällarna, när vi kom till skolan, där vi var inkvarterade.

— Själva väckte vi också uppmärksamhet, när vi drog gata upp och gata ner i våra granna dräkter. För att ingen av oss skulle komma bort gick Anjou för det mesta främst i ledet och sist kom hans pappa. En dag blev jag ändå skild från gruppen en liten stund, när en kvinnlig affärsinnehavare ropade och ville veta, var vi kom ifrån. Innan jag knappt hunnit säga något till henne, hade hela mitt sällskap försvunnit och jag måste skynda mig iväg. . .

Den som berättar detta är 80-åriga Anna Olsson-Skytt i Ede, Delsbo, mera känd som Stuggens Anna och dagligen verksam i sin egen affärsrörelse, Anna Olssons Damskrädderi & Kappaffär. Det är även hon som har lånat oss fotografiet, som är taget i Kungsträdgården av en okänd fotograf.

Vad man kanske först lägger märke till är att så många flickor i den lilla gruppen ännu i storstrejkens och Stockholmsutställningens år 1909 gick klädda i sina Delsbodräkter, när de skulle vara riktigt fina. Det hade även magister Anjou önskat att de skulle göra, och någon brist på dräkter var det inte. En annan intressant detalj är kånkaskarna. Nästan varje flicka bär en sådan. De var bra att ha småprylar i, när lomman blev otillräcklig. Ibland fick de även ersätta lomman.

ede-016-1909

Skolresa till Stockholm 1909
Reportage av Bror Jonsson med bild ur HT den 21 februari 1977

Bakre raden fr.v.
Ingrid Brodén, Lund, Hjalmar Anjou, Anna Fahlberg, Ede, Hildegard Jonzon, Knutslunda, Och Olle Fahlberg, Ede.

Mellanraden fr.v.
Karin Bergqvist, Stömne, Viran Carlsson, Ede, Anna Dahlström, Ava, Mårtens Brita Eriksson, Ede, Anna Söderström, Ede, Ester Pettersson, Ede och Marta Frank, Knutslunda.

Längst fram fr.v.
Eskil Nordén, Ede, bakom honom Herman Pettersson, Ede, Stuggens Anna Olsson (i mitten) och Karin Mellberg, Stömne.


 

ede-021-18-1900

Troligen skolelever från Ede skola med Ringstavägen i bakgrunden.
Bild ur egen samling. Här behöver vi hjälp med datering och namn på både lärare och elever.

Lärare:

Bakre raden 8 elever:

Stående i andra raden 12 elever och lärare:

Sittande tredje raden:

Fjärde raden:

Främre raden:

 

ede-003-skolan

Ede skolhus 1910-talet. Huset är nu gult och har adress Ringstavägen 4.

ede-532-ringsta-v-4

Ede f d skolhus, Ringstavägen 4

 

 

ede-001-1908

Ede skola 1908. Bild ur Gösta Blanks samling

Lärare: Hjalmar Anjou

Bakre raden:
Herman Pettersson, Ede, Anna Dahlström, Stömne, Karin Mellberg, Stömne, Anna Söderström, Ede, Anna Fahlberg, Ede, Viran Carlsson, Ede, Anna Persson, Sunnansjö, Hanna Dahlberg, Ede, Mårtens Sigrid Eriksson, Ede, Gertrud (kan vara handlare Östbergs dotter f. 1897), Sunnansjö, Stuggens Anna Olsson, Ede och Ferdinand Selin, Sunnansjö.

Mellanraden:
Brams-Jonas Jonsson, Stömne, Hildegard Jonzon, Sunnansjö, Marta Frank, Knutslunda, Eivor Benkert, Ede, Tora Pettersson, Maria Albertina Olsson, Ede, Hagtäkts-Marta Persson, Stömne och Karin Frisk, Ede.

Främre raden:
Erik Olsson, Hammarsvall, Johan Rapp, Hammarsvall, Albin Olsson Ede, Mickels-Jonas Olsson, Ede, namn saknas, Olle Olsson-Blank, Ede, Oscar Ohlsson, Ede och Olle Fahlberg, Ede.

 

ede-002-1908

Ede skola. Bild ur Gösta Blanks samling. Hjälp oss med namn på eleverna!

Lärare: Jenny Andersson

Stående bakre raden i sicksack :

Sittande mellan raden: 1, 2, 3, 4, Tora Pettersson, 5, 6, 7.

Främre raden:

Jag lägger in här ett kort med lärarinnan Jenny Andersson. Hjalmar och Jenny var kollegor under många år på skolan. De kom ungefär samtidigt till Delsbo och då Jenny var kvar till åtminstone 1939 hade hon nära 40 år trogen tjänst i Delsbo. Många har berättat att de hade Jenny i småskolan och sedan Hjalmar. Så var det också för mina föräldrar.

Jag vet inte årtalen på skolkorten men man ser på träden i bakgrunden att det gäller samma år. Då bör det vara 1908. Lärare Jenny Andersson. Eleverna är födda omkring 1900.

Gösta Blank

ede-022-ej-bekrf

Den här skolbilden är kanske inte alls från Delsbo. Tycker bara att lärarinnan liknar Jenny Andersson

 

 

ede-013-skolhuset

”Vitskolan” eller ”storskolan” i Ede var klar att tas i bruk hösten 1929.

 

Lärarbostäderna och vitskolan

Den låga byggnaden i förgrunden är en barack för träslöjd. Baracken anskaffades sedan slöjdsalen i själva skolbyggnaden tagits i bruk för undervisning i skolkök. Den var nog ganska ny 1948 när jag fick slöjd i trean.

Vitskolan kom inte att räcka till när fler och f ler barn slussades fram till Ede efterhand som byskolor lades ned. I februari 1947 beslutade kommunen (enligt en artikel i HT) att ett sjunde skolår skulle införas från och med höstterminen 1948. Sjundeklasserna från samtliga skolor, med undantag av Ö. Berge och Västanäng, skulle komma att överföras till Ede.

Skolreformen förutsätter en omfattande nybyggnad vid Ede skola.

Redan 1947 ordnades provisoriska lärosalar nere vid ”Träslottet” Hällnäs, först i ”församlingssalen” men sedan också i stora huset. Handlare Magnus Östberg d.ä. som lät bygga Hällnäs på 1880-talet drev en handelsbod i annexbyggnaden. Efter flera ägarbyten kom denna byggnad att skänkas till församlingen på 1920-talet. Den västra delen kom då att användas som församlingssal. Där hölls föreläsningar och konfirmationsundervisning mm. Stora huset var i privat ägo tills kommunen köpte det i februari 1948. Samtidigt gjordes ett byte så att kommunen fick Församlingshuset, och Sockenstugan övergick till församlingen.

Sockenstugan bytte officiellt namn till Församlingsgården i december 1962 och efter en renovering och återinvigning 1983 heter den Mariagården.

Det kom att dröja till 1958 innan en ny byggnad stod klar strax söder om vita skolan. Det var mellanstadiebyggnaden med slöjdsalar. Trots detta kom man att ha klasser kvar nere vid Hällnäs till och med höstterminen 1967. Vid en ombyggnad 1967 kom de två ingångarna på vitskolans östra sida att muras igen och det blev ingång på den västra sidan.

Gamla träslöjdbaracken kom så småningom att hamna bakom brandstationen och fungerade som skolsal en längre tid. Även brandstationens lektionssal utnyttjades av Ede skola.

Gymnastikundervisningen som bedrivits i en sal på övre våningen i vitskolan flyttade till den fristående gymnastiksalen 1958. Den byggnaden har genomgått flera ombyggnationer. (Matsal 1967, aula 1985 och bibliotek 1999).

I april 1965 söktes bygglov för en högstadiebyggnad, gymnastikhall, och en byggnad med lokaler för slöjd, hemkunskap och verkstad. Vid högstadiestarten hösten 1967 gick sjuorna kvar i mellanstadiebyggnaden, men vid vårterminens början 1968 var institutionerna utrustade och klara att ta emot klasserna.

Matbespisning startade i vitskolans källarlokal under läsåret 1950–1951 och blev kvar där till högstadiestarten då den lilla gymnastiksalen byggts om till matsal.

I januari 1968 beslutade Delsbo kommunalfullmäktige att projektera för en simhall. Byggandet påbörjades så att simhallen skulle bli klar innan kommunsammanslagningen.

Hallen invigdes den 13 mars 1971. Utebadet blev klart för bad inför sommaren 1973. Vid Lucia 1998 var det återinvigning av badet som blivit tillbyggt och fått egen entré och reception.

Ny matsalsbyggnad blev klar 1984 norr om vitskolan.

I samband med att man 1994–1995 byggde bort den otäta platta takkonstruktionen på högstadiebyggnaden blev det en tredje våning som skulle innehålla bildsal, musiksal och expedition.

Jag avslutar min forskning om Ede skola med att berätta om mitt första besök i en skolsal våren 1946:

”När jag var sex år hade flera av mina lekkamrater börjat skolan. Eftersom skolhuset låg bara ett stenkast från mitt hem såg jag när kamraterna hade rast och var ute och lekte. Många gånger sprang jag över dit och pratade och deltog i deras lekar.

En gång när deras lärarinna kom ut och ringde in dem med sin speciella klocka med handtag, blev jag erbjuden att följa med in till en lektion. Det lät intressant då jag själv skulle börja på riktigt till hösten.

I skolsalen fanns parbänkar och jag kom att f å sitta bredvid min kamrat, som kommit till Sverige vid fyraårsåldern under krigsåren. Lärarinnan var gammal, det var hennes sista år före pensioneringen. Hon var sträng. Det blev en chock för mig när hon kommer fram till vår bänk och min vän, som inte kunnat svara på en fråga, får sträcka fram sina händer och hon slår dem med en linjal upprepade gånger. Min vän grät.

Jag gick inte dit igen. En tröst för mig var att jag visste att det skulle bli en annan lärarinna vid min skolstart. Händelsen att en svag elev kunde bli behandlad så, har jag aldrig kunnat glömma.”

Gösta Blank

 

 

1967 startade högstadiet i tre nybyggda hus. A-huset innehöll skolexpedition, lärarrum, skolbibliotek och vanliga lektionssalar på nedre botten. På övre plan kemi-, fysik-, och biologi-institutioner. Byggnaden hade ett ljusinsläpp mellan våningarna, vilket var bra arkitektur. I B-huset fanns lärosalarna för trä- och textilslöjd, bild och hemkunskap.

En mycket väl utrustad tekniksal fanns också. Idrottshallen höll även den hög klass. Ede skola var lokalmässigt välutrustad för att ta emot elever i årskurs 7–9 från Delsbo, Bjuråker och Norrbo.

Lärarkåren utökades med många unga och välutbildade lärare, varav flera var gifta, Erik och Inger Jivegård, Björn och Birgitta Cobdal, Ulf och Hjördis Myrnäs.

Alla hade små barn, köpte hus och blev kvar i Delsbo i många år. Högstadiet var vid starten indelat i klasser med olika utbildningsinriktningar, som teknisk-praktisk, hushållsteknisk, handels- och gymnasieförberedande. Det var många ungdomar i Dellenbygden och högstadiet omfattade några år i mitten på 80-talet fem paralleller. Då var det samma undervisning för alla utom att man kunde välja allmän eller särskild kurs i matte och engelska. Skolledningen bestod på den tiden av en rektor, två studierektorer, en tillsynslärare, varje ämne hade en huvudlärare samt institutionsföreståndare i slöjd, kemi, fysik, biologi och gymnastik.

Rektorer har varit Sven Roos, Gunnar Ersare, Vivianne Danielsson, Margot Lantzell, Karl-Ivan Edmunsson, Ing-Mari Mårtensson och Ingela Käck-Brolund.

Läraryrket har under åren förändrats genom många politiska beslut. Betygssystemen har kommit och gått, undervisningstiden för olika ämnen förändrats och så vidare. Från att ha varit statligt styrd, med likhet över hela landet, blev skolan kommunaliserad 1989 och det innebar stora skillnader i resurstilldelning. Lärarna gick från lönegradsreglering till individuell lönesättning. Det blev tillåtet att driva friskolor. I Hudiksvalls kommun beslutades att 1–9 skolor skulle ersätta högstadieskolorna.

Läsåret 1990–2000 flyttade därför högstadieeleverna från Bjuråker till skolan i Friggesund. År 2008–2009 kom de tillbaka till Ede. Ett kortvarigt experiment!

Skolan är och har alltid varit ett hett diskussionsämne! Alla har ju sina erfarenheter och upplevelser från skolan. Bra eller dålig, betyg eller inte, statlig, kommunal eller privat, många frågor är det!

Inger Eriksson

 

 

 

Min skoltid vid Ede skola

Jag började i Ede småskola 1946 med Gerda Olsson som lärare. Vi var 23 elever i klassen. Det var roligt att gå i skolan och många minnen finns kvar. När vi läste om Moses i Nilen och sameflickan Lailas färd i akjan var det spännande. Vi sjöng ”Din klara sol går åter opp” och ”Alla fåglar kommit ren”…. Jag gick till skolan eller åkte skidor på vintern men cyklade nog inte vad jag minns. Min bästa kompis i småskolan var Babba, Barbro Jonsson från Stömne. I vår klass gick en pojke från Norge som hette Björn och var krigsbarn och när han åkte hem var vi på stationen och vinkade av honom.

I tredje klass flyttade vi till Hällnäs och bytte fröken till Karin Bergqvist. Hon var en färgstark kvinna och rolig att ha som lärare. Vi blev fler i klassen då även elever från Ås skola flyttade till klassen. Jag bytte kompis till Ing-Britt Jonsson från Södra Långsbo. Jag klarade skolan skapligt och alla minnen är positiva. Jag fick vara klassens Lucia då Margareta Öberg blev sjuk. Då fick jag bjuda hela klassen på tårta som min moster Bricken på Kondis sponsrade, detta eftersom jag fyller år på Lucia. Vi åkte mycket skidor på rasterna och lekte i snön och kom in dyblöta! Vi spelade kula, både grop och pyrra, lekte kurragömma, bov och polis och bollade med 2,3 eller 4 bollar och hoppade hage.

Till jul och examen övade vi in pjäser och jag minns en om Jesu födelse. Erik och Maja spelade jag och Rune Rosell och då blev vi retade för att vi var ett par. Min första skolresa gick till Karin Bergqvists stuga på Örvallen. Vi åkte buss till Svedja och sedan på lastbilsflaket med Tomta-Kalle till vallen. Det var på våren och det spöregnade, men vi badade och roligt var det. När vi skulle hem fick vi gå till Svedja där vi väntade på bussen i en hölada.

I fjärde klass fick vi ny fröken igen, Irja Ramenius. Hon var lågmäld och försynt och otroligt snäll. Hennes hår var gyllengrått och hennes kläder stilfulla. Hon bodde på Vitterarvs skola nästan hela livet men blev tvingad att f lytta, 80 år gammal, när kommunen sålde skolhuset. Vi gick kvar på Hällnäs som var ett ”innehållsrikt” hus. Det var tre skolsalar, bibliotek, rektorskontor och privatbostad. På andra våningen gick vi och en hjälpklass som vi var avundsjuka på för de hade så mycket slöjd! En härlig svängd trappa inbjöd till rusning ut på rasterna och efter vilda lekar drack vi vatten ur en kopparreservoar på väggen. Vi hade matsäck med hemifrån, en smörgås och lite mjölk och kanske ett äpple. Hösten 1950 började vi klass 5 vid Vitskolan. På våren 1951 var vi på skolresa ända till Furuvik. Jag minns inte mycket av den mer än att bästa platsen var längst bak i bussen med de tuffa pojkarna.

(Gösta Blank tillägger att på hemresan blev det punktering på ett däck och vår chaufför Ivar Jonsson måste låna en annan buss.)

Sista minnet av Ede skola är sommarlovet mellan klass 5–6 då vi odlade grönsaker vid skolan. Det var en tävling och jag placerade mig bra, men hade börjat i läroverket när prisutdelningen var och fröken valde pris åt mig. Ett foto på en storspov med unge av Hilding Mickelsson. Jag blev riktigt arg! De andra fick söta porslinsfigurer. Men, jag har fotot kvar med dedikation och allt.

ede-015-storspov

Storspov, fotograf Hilding Mickelsson tillägnad Inger Wallberg för föredömligt arbete vid Ede Skolodlarklubb sommaren 1951.

Slöjdundervisning hade vi två gånger i veckan den vanliga skoltiden. Den var helt suverän med Tant-Maria Karlsson som lärare. Skicklig pedagog, kunnig och noggrann och färgstark. Vi stickade mönstervantar och sydde hålsöm på örngott i årskurs 5. Tant-Maria skötte också kommunbiblioteket.

Gymnastiksalen låg på 2:dra våningen i vita skolan. Irja ledde gympan, men det var ingen höjdare. Gymnastikkläderna hade vi i tygpåsar som vi hängde in i ett litet trångt skåp. Kläderna togs hem och tvättades mycket sällan, kanske vid längre lov. De måste ha luktat apa! På hösten tränade vi friidrott inför tävlingar på IP och på vintern skidor inför skolskidtävlingen. Dessa två tävlingar var en kamp mellan skolorna i Delsbo och det var mycket prestigefullt att vinna.

Jag lämnade Ede skola efter årskurs 5 då jag sökt och kommit in på läroverket och började klass 1:5 b hösten 1951. Jag hade tre klasskamrater med mig, Margareta Öberg, Pelle Back och Gösta Blank, men det är en annan historia.

Jag arbetade sedan som slöjdlärare på Ede skola 1964–2005 och trivdes lika bra då! DS.

Inger Eriksson

 

 

Intervju med Svea Thorén den 8 mars 2015

Svea född 1926 gick i Åhs skola i första klass med Marta West som lärarinna. Föräldrarna bodde då i Ava men flyttade sedan till nuvarande Stationsgatan och då blev det Gamla Ede, rödskolan i andra och tredje klass. Läraren hette Hulda Andersson och hennes syster Jenny var också lärare där, de bodde nog ovanpå skolan. Det var två entréer och två skolsalar. Skolgården var omgärdad av ett rödmålat staket. Där var ju också uthus med dass. Strax söder om skolan var det en smedja nära vägen där smeden Nordgren höll till.

Fröken Hulda var bra. Vi fick den uppfostran, lärdom och betyg vi hade förtjänat. Vi måste ju vara försiktiga med våra böcker och hon trodde till och med att de fick betala sina blyertspennor själva.

I vilket fall så när de gick fram till katedern för att vässa pennan så f ick de vässa ända ned till ”stumpen”.

De gick ju i skolan på lördagar möjligen var den dagen lite kortare. Däremot minns Svea att några barn tillhörde Adventistsamfundet och då fick de vara helt lediga på lördagarna och de barnen avundades vi.

Svea kommer inte ihåg något negativt med skolan, men inte heller någon rolig timme eller återkommande nöje. En skolresa hade de med tåg till Hudiksvall och där gick de på Hälsinglands museum. Det var väldigt roligt för hon var inte van med att åka tåg. Så minns hon givetvis examensdagen då vi fick plocka blommor och ha på vår bänk, den dagen var rolig.

Vi satt i dubbelbänkar på den tiden och först när vi kom till fjärde klass i Vitskolan i Ede då fick vi enkelbänkar.

Kjell Grönberg

 

 

Gök-Olle Jonsson ger här en återblick på skolan

”Vi var i skolan för att lära oss räkna, skriva och läsa och på rasterna fick vi naturligtvis utomhus leka och stoja vilket inte var förhandlingsbart under lektionstid.

Läraren, Axel Strange, hade pondus, höll ordning i klassen och ett vakande öga på eventuella övertramp på skolgården.

Troligtvis hade de disciplinära åtgärderna den fördelen att uppmärksamheten hos den drabbade skärptes. Att försöka mobilisera föräldrarna att skälla ut läraren var ganska lönlöst, det kunde få helt motsatt effekt.

Vi var i skolan för att lära oss de teoretiska grunderna punkt slut. Den praktiska tillämpningen sörjde föräldrarna för. Att få ledigt från skolan för att hjälpa till hemma under skördetid var helt naturligt. ”Ont i ryggen” och ” jag vill inte” var inga hållbara argument för en tolvåring på den tiden.

Trots att några börjat i läroverket för att bli nånting (vi andra fick försöka bli någonting ändå) så blev sjundeklass för stor och delades upp i 7a (min klass) med Strange och 7b med Algot Södergren och elever från Västpåsockna. 7a förstärktes av invandring från Bobygden. Dessa behandlades lite styvmoderligt av Strange, som höll på sin ursprungliga klass.

Årsmodell 1935 var första årskurs som gick 7 år i Ede skola. Vi hade matsäck med hemifrån. De gånger vi hade nåt att köpa för besökte vi bageriet vid nedre kvarnen i Ava och köpte tekakor med smörkräm eller korv hos slaktare Pettersson. Det måste ha varit plågsamt att ha så många småkunder. Året efter vi hade slutat började man med skolbarnsbespisningen.

Ganska vanligt på den tiden var att elever från lärarens umgängeskrets favoriserades, men i så fall måste jag varit undantag från regeln. Läraren Strange, tillika kantor, var så envis att jag skulle studera till präst. Han nästan hotade att bekosta utbildningen. Med bra betyg i tal och läsövning och liten till växten tyckte han nog att jag skulle både synas och höras bra uppe på predikstolen. Nu blev det inte så men skandalomsusade präster har det funnits tillräckligt många ändå.

Vi hade kanske den fördelen att skolan då inte var utsatt för den experimentlusta som genomsyrat undervisningen på senare tid. Våra föräldrar kunde hjälpa sina telningar eftersom plus o minus hade samma innebörd som under deras skoltid. Att göra nytta samtidigt som man lärde sig någonting teroetiskt var en kombination som prisades på den tiden. Det var antingen eller. Teori var bra men skulle omsättas i praktiskt handlande, och tänka själv var en nödvändighet för att värja sig för grupptrycket och klara de problem som inte kunde lösas kollektivt eller genom ombud. Att fuska genom att kopiera bänkkamratens uppsats eller titta i facit var inte tillåtet. Vi skulle lära oss att lösa problemet, inte bara presentera slutresultatet, vilket i dag är ett kollektivt fusk via mobilen eller datorn.

Vi som fick lära med enklare medel och utrustning är väl inte så imponerade av nutidens resultat. Vi som har någonting att jämföra med kanske uppfattas som onödigt kritiska till nutidens respektlöshet för ordning och reda i skolorna. Vi hade nog lärt oss bara en bråkdel om det fått vara det kaos i klassrummet som en del elever med stöd av sina föräldrar åstadkommer.”

Gök-Olle Jonsson

 

 

Ung lärare kommer till Ede skola

Hösten 1965 kom jag till Ringvägen med vår yngste son 6 månader gammal. Jag var då mammaledig under första året. En dag hälsades jag välkommen av Karin Stenberg, som ”knyckt” rosor ur sin svärmors rabatt – ett skönt avbrott från hemmasysslorna och en inblick från skolan. Höstterminen 1966 fick jag en årskurs 3 och placerades i karantän nere på Hällnäs, där det sedan blev bibliotek.

Vi fick gå till vita skolan för att få mat. Där tjänstgjorde bland andra Märta Olsson. En dag frågade en elev efter något ”vitt och gott”. När inga förslag från Märta godtogs, sa hon att maten kom från ålderdomshemmet varpå eleven sa: ”Inte underligt att dom dör där”.

Under åren har jag undervisat i engelska och de första åren gymnastik i andra klasser, allt efterbehov. De flesta åren hade jag parallell med Karin Sellström tills jag fick avtalspension 1994. Det var fina år med trevliga kollegor och oförglömliga parallellärare.

Edith Lundström

 

 

Samtal med Ingrid Jonsson om Ede Skolas Skolrestaurang

När den nya matsalen stod färdigställd höstterminen 1984 tillträdde Ingrid som husmor och i samråd med sin personal satte de upp som mål för sin verksamhet följande:

  1. Hundra procent kommer och äter.
  2. Att man upplever skollunchen som dagens viktigaste lektion, den ska vara under ordnade former och ett positivt inslag i skolarbetet.
  3. Att eleverna får en varierad kosthållning där man blandar svensk husmanskost med smaker och färger från hela världen.
  4. Ingredienserna i en bra skollunch är gemenskap, hälsa och miljö. Dessa 4 punkter finns som inledning i den kokbok som gavs ut i samband med 20-årsjubileet, en kokbok med de mest populära recept. Kokboken används fortfarande i många hem.

Tämligen snabbt efter invigningen av den nya matsalen infördes benämningen

Skolrestaurangen i stället för skolbespisningen, en benämning som hade en smak av enbart utdelning av mat. Bland eleverna var ändå begreppet ”Maten” långlivat. Går man på restaurang så sitter man inte och äter med mössa och jacka på och det var inte lätt alla gånger för personalen att övertyga alla om det, kanske beroende på att eleverna många gånger saknade vuxnas förebilder.

Grundprincipen för personalen var att all mat skulle lagas från grunden, de enda halvfabrikat som inköptes var köttbullar och pannbiff. Maten skulle vara nylagad och i möjligaste mån ej värmas upp eller varmhållas, potatis kokades 3–4 gånger per dag, tunna pannkakor och potatisbullar stektes kontinuerligt. Allt detta fick eleverna att känna sig hemma som i mammas kök med lukter och ibland os och dofter av nybakat bröd. Den upplevelsen är nog f å förunnat i skolmatssammanhang, minst sagt imponerande då man lagade mat åt som mest 850 elever.

I början skickades även mat till Västanängs skola i kantiner med taxi. Efter diskussion och beslut i Kommundelsnämnden och med bidrag från Skolrestaurangens överskott rustades ett tillagningskök i Västanäng till en kostnad som motsvarade taxitransporterna och därmed fick även västanängseleverna nylagad mat.

Ett stående inslag varje höst var att varje elev från låg- till mellanstadiet bidrog med 1 kg lingon. De flesta plockade nog själva men många gick nog till mormors frysbox. Syftet med lingonplockningen var inte av ekonomiska skäl utan att alla fick känna delaktighet och uppleva smaken av hemkokt lingonsylt.

Lingonplockningen bidrog självklart att det blev ett överskott i verksamheten som alltid kom eleverna till del. Många minns nog med glädje det återkommande grillpartyt en solig majdag med Kenneth Wikström och andra som svettiga grillmästare.

Alla elever och lärare minns självklart Skolrestaurangens jul-och påskbord med de för orten traditionella rätterna, mat som många elever varken sett eller smakat på men som uppskattades. Ett stående inslag de gångerna var att före detta elever just då var lediga från gymnasiet. De välkomnades av personalen och fick äta som vanligt och de jämförde, med något drömskt i blicken, Skolrestaurangens julbord med julbordet på Bromangymnasiet med dess köttbullar och prinskorv.

Under en följd av år arrangerades i samråd med skolan i övrigt hälsodagar med olika aktiviteter. Föreläsare som behandlade olika teman, såsom mjölk, rotfrukter och motion, bjöds in. Under en försöks period serverades även skolfrukost, detta med bistånd från Mjölkfrämjandet och NNP, allt med syfte att ge de elever som inte hann eller kunde äta tidiga morgnar en bra start på skoldagen.

Varje år serverades en 3-rätters lunch för avgående 9:or vid vackert dukade bord där även klassföreståndarna var inbjudna. Vid många tillfällen kom även lågstadiets fröknar och visade upp de självporträtt eleverna gjort i åk 1 och då utbröt jubel och skratt. Ett evenemang som Skolrestaurangen också tidigt bidrog till var 9:ornas avslutningsmiddag på Bygdegården, en verksamhet som blivit tradition. Med krav på att det skulle ätas en riktig lunch efter traktorkortegen så har skolavslutningarna blivit betydligt lugnare än vad de en gång i tiden var.

Avslutningskaffet på examendagen för all personal var också ett uppskattat och välorganiserat inslag till allas glädje, dock ofta med inslag av vemod när kolleger man arbetat med i många år slutade sina tjänster.

Skolrestaurangen hade en egen budget, naturligtvis med ett nyckeltal per elev. Från början låg livsmedelskostnaden på 4:50 och under många år på 6:11 och när Ingrid slutade på drygt 9 kr.

Under åren har skolrestaurangen genererat ett överskott som alltid kommit eleverna till del, ofta i form av överraskningar, men även som materiella saker, t ex nya skolbänkar för handikappade elever, datorer men även utrustning för att underlätta personalens arbetet i Restaurangen, t ex en grovdiskmaskin för 400 000 kr.

Att ett överskott kunde uppstå utan att tumma på kvaliteten på maten hade sin grund i ett målinriktat arbete från personalens sida. Inriktningen var att den mat som inte äts upp är den dyraste maten, man blev serverad vid bardisken, alltid tillfrågad om man ville ha lite eller mycket, gjorde att varje elev blev sedd och väl bekant med personalen. Det fanns alltid möjlighet att backa, då var det också tillåtet att bryta matkön, men det var fullständig portion som gällde, inte enbart f ler köttbullar. Att personalen delade ut maten var ett önskemål från eleverna själva, dels av hygieniska skäl men många upplevde småpratet med personalen positivt och maten såg alltid fräsch ut när inte alla andra varit och rört om i kantinerna. Salladsbaren var ett uppskattat inslag i lunchen.

I mån av tid var alltid några ur personalen ute bland eleverna och pratade med dem. De såg alltid till att det var snyggt på borden, många elever satt kvar sen de ätit och umgicks med varandra och personalen. En del så länge att de kom för sent till lektionen…

Alla matrester vägdes varje dag och summerades varje månad. Var vikten av resterna mindre än månaden före så renderade det någon form av belöning.

Ett tillagningskök med egen budget och med möjlighet att göra en egen matsedel, ofta med lokalt producerade produkter av hög kvalitet, i den mån de går att uppbringa, allt med det bästa för eleverna, har sina givna fördelar, alltid nylagad mat, den personliga kontakten mellan personalen och eleverna som ger en vuxenkontakt utanför klassrummet.

Restaurangens personal har under årens lopp deltagit i tävlingar och tilldelats utmärkelser från t ex Hushållningsgillet, Yrkeskvinnors Klubb, Årets Dellenbygdsbo, Arla Foods Guldko och Mikaeliemästerskapet samt många gånger fått göra studieresor till leverantörers anläggningar.

Undertecknad var en daglig gäst i Lärarmatsalen under 25 års tid och det var en oas i skoldagen, samma mat som eleverna, gott och vällagat som alltid. Fick eleverna ris fanns det alltid en kantin med potatis, och efter några års parlamenterande så vankades det f läsk både till pölsan och potatisbullarna och lappskojset försvann så småningom från menyn.

Under det här samtalet har Ingrid, trots att hon var chef och ansvarig, noga framhållit att det var det goda samarbetet och personalens goda vilja och flexibilitet som gjorde Skolrestaurangen till vad den blev.

Målsättningen blev med råge uppfylld.

Åke Löfstrand

 

 

En dellbo, som var mycket dålig att tala, blev en dag i skolan tillfrågad om orsaken till att Gustav III blev mördad. Pojken kunde inte uttala ordet S vilket gärna blev till T i stället. ”Dam va fäll tinnig p´ån”. Varför var dom sinnig p´ån? frågade lärarinnan.
”Jo, han for fäll i gålan å gjorde tattyg”.

 

 

Bror Jonsson skriver i en artikel i Hudiksvalls Tidning på 1960-talet att Arvid Paulsson på Hammaren, född 1879, berättat att han gått i småskolan i Ås och tillhörde den första årskull som kom till Ede skola, förmodligen hösten 1889. En skolsal var då klar. Första läraren där var fröken Hanna Brink. Nästa lärare blev Marta Tengborg. (Hon blev gift med Tore Härdelin den äldre). Skolan kom att inrymma ytterligare en sal och två lärarbostäder. År 1912 byggdes ett brygghus på skolgården samt inreddes en slöjdsal på skolhusets övervåning.

Slöjdsalen kom så småningom att bli en vanlig lärosal.

HT-bilden nedan, togs av Bror Jonsson onsdagen den 21 december 1966, sista skoldagen i Ede gamla skola, ”Småskolan”.

På den ser man också Hjalmar Anjous målning som omnämns i artikeln om honom.

ede-004-tavla

Tavla Ede skola och de sista lärarinnorna vid skolan var från vänster:
Elna Björkagård, Ingrid Hjelte, Evy Svensson och Zarah Norberg.

 

ede-017-1932

Ede skola läsåret 1931 – 1932, 24/8 klass?
Bild ur HT den 7 september 1982. Hjälp oss ersätta den här bilden med det riktiga skolkortet

Lärare: Axel Strange

Bakre raden:
Rut Olsson-Skytt, Margit Olsson –Skytt, Ingrid Råberg, Birgit Eriksson, Sven Rosell, Märta Uggla, Signe From, Märta Hedman, Kerstin Olsson,  Ester Timan.

Mellanraden:
Allan Andersson, Helge Jonsson, John Larsson, Sven Olsson-Skytt

Främre redan:
Arne Olsson, Olle Eriksson, Åke Påhlsson, Erik Olsson (Vest), Åke Blank och Ingemar Andersson.


 

ede-018-1935-36

Ede skola läsåret 1935/36, klass 4 

Lärare: G. O-son Grängsjö.

Bakre raden:
Eivor spring Ede, Elsa Persson Mora, Karin Frank Ava, Ingrid Eriksson Sunnansjö, Lilly Glantz Ede, Gun Blomström Ede.

Andra raden:
Birgit Mattsson Ede, Birgit Skalberg Sunnansjö, Maj-Britt Olsson Ede, Märta Höglund Sunnansjö, Karin Olsson Ede, Anny Martinsson Ede, Viran Lundgren Ede.

Tredje raden:
Torsten Mårtensson Ede, Ivar Pettersson Ede, Arne Rådberg Ede, Per-Olov Norin Ede, Per Olsson (Fast) Vij, Åke Karlsson Ede, Olov Jonsson Svala, Axel Sjöberg Ede.

Främre raden:
Uno Rahm Ede, Per Brodén Vij, Arne Olsson Ede, Sven Persson (Nors) Ede, Arne Dahlqvist Ede, Anders Frändén Ede.


ede-019-1936-37

Ede skola, läsåret 1936 -1937, klass 5
Källa: Delsbo sockenbilder

Lärare: G. O-son Grängsjö.

Bakre raden:
Olle Jonsson Svala, Torsten Mårtensson Ede, Per-Olov Norin Ede, Per Olsson (Fast) Vij, Arne Olsson Ede, Axel Sjöberg Ede.

Andra raden:
Åke Karlsson Ede, Per Brodén Vij, Ivar Pettersson Ede, Uno Rahm Ede, Arne Johansson Lyktan, Sven Persson (Nors) Ede, Anders Frändén Ede, Arne Dahlqvist Ede.

Främre raden:
Gun Blomström Ede, Maj-Britt Olsson Ede, Viran Lundgren Ede, Ingrid Eriksson Sunnansjö, Karin Olsson Ede, lilly Glantz Ede, Märta Höglund Sunnansjö, Elsa Persson Mora, Birgit Mattsson Ede, Karin Frank Ava, Eivor Spring Ede.


ede-008-1938

Ede skola, 1938, Klass 3
Källa: Delsbo sockenbilder

Lärare: Georg Grängsjö.

Bakre raden:
Lennart Persson, Folke Asker, Axel Bryngelsson, Harry Fränden, Folke Andersson, Håkan Bergström.

Mellan raden:
Bengt Strand, Ture Henriksson, Tage Svensson, Olle Nilsson, Karl-Gustav Johansson, Åke Frank, Ingemar Karlsson, Arne Håkansson, Olle Eriksson.

Främre raden:
Karin Jonsson, Göta Mickelsson, Rut Sjöberg, Karin Blanck, Gerda Liv, Anna Månsson, Ester Karlsson, Karin Hansson, Ingrid Rudolphi, Irma Larsson.

 


ede-023-1938

Ede skola läsåret 1938 – 1939,hösttermin, klass 6
Bild ur egen samling. Hjälp oss med namn på eleverna!

Lärare: Hanna Eriksson

Bakre raden:

Mitten raden:

Främre raden:

 


 

ede-533-38-39

Ede skola läsåret 1939 – 1940, klass ?
Bilden ägs av Karin Pärlehag, f. Moberg 1930. Hjälp oss med namn på eleverna!

Lärare:

Bakre raden:

Andra raden:

Tredje raden:

Fjärde raden:

Främre raden: 

 

 

ede-534-39-40

Ede skola läsåret 1939-1940, klass 4
Bilden utlånad av Karin Pärlehag, f. Moberg 1930

Lärare: Hanna Eriksson

Bakre raden:
Olle Jonsson Tolbo, Hugo Karlsson, Sven Olsson Skytt, (tv m Knut), Åke Olsson Retorps, Bengt Engelbrekts, Lars Erik Brodén, Hanna Eriksson lärare, Göran Grängsjö, Jöns-Olov Falk, Sven Månsson, Olle Nordin, Bror Andersson Spets.

Mellanraden:
okänd, Märta Andersson, Rut Persson, Agnes …, Maj-Britt Strand, Ellen Eriksson, Birgit Frank, Karin Moberg, Sölve Ring?, Knut Olsson Skytt (tvilling med Sven).

Främre raden:
Alf Olsson, Gun Jonsson, Thea Nord, Astrid Fahlberg, Märta Olsson, Göta Sten, Olle Månsson.

 

 

ede-535-40-41

Ede skola läsåret 1940 – 1941, klass 5
Bilden utlånad av Karin Pärlehag, f. Moberg 1930

Lärare: Hanna Eriksson

Bakre raden:
Sven Olsson Skytt, Lars-Erik Brodén, Sven Månsson, Åke Olsson Retorps, Jöns-Olov Falk, Hanna Eriksson lärare, Olle Nordin, Hugo Karlsson, Bror Andersson Spelens, Knut Olsson Skytt.

Mellanraden:
Gun Jonsson, Evy Bergström, Märta Olsson, Astrid Fahlberg, Karin Moberg, Karin Jonsson Brams, Agnes Nilsson, Birgit Frank, Ellen Eriksson, Märta Olsson.

Främre raden:
Sölve Ring, okänd, Olle Jonsson Tolbo, Olle Månsson.

 

 

ede-525-1942

Ede, fortsättningsskola troligen 1942.
Bilden ägs av Gunnar Mårtensson

Slöjdlärare: Karl Skoglund

Bakre raden:
Erik Karlsson, Sture Holm, Jonas Olsson, Sven Ekbom, Karl Skoglund, lärare, Sven Gustavsson, Helmer Ekbom, Ragnar Alm, Ivar Persson.

Främre raden:
okänd, … Nilsson, Gunnar Mårtensson, Lennart Rogell, Petrus Sandin, Alf Norin, Nisse Sved.

 

 

ede-009-1944

Ede skola 1944, Klass 3

Lärare: Axel Strange, han kom till Delsbo 1923 och verkade som kantor och lärare i 28 år. Han blev den förste ledaren för Delsbo manskör som bildades 1924.

Bakre raden:
Sigrid Jonsson, Stömne, Anita Haggren, Ede. Birgit Blanck, Ede, Ester Ring, Lillbo, Rut Nilsson, Eckelsbo, Eivor Persson, Ava.

Mellanraden:
Helmer Eriksson, Tomta, Gök-Olle Jonsson, Jan Lange, Ede.

Främre raden:
Bengt Eriksson, Ede, Sören Pettersson, Ava, Bernt Eriksson, Ede, Härge Thurnholm, Ede, Arne Blomström, Ede, Sven Jonsson, Västeräng.

 

ede-005-hellnes

Hällnäs.
Huset till vänster var från början en butikslokal. Därefter har den hitre delen använts som församlingssal, föreläsningssal, skolsal, industrilokal (LM), åter skolsal, bibliotek, danslokal och vandrarhem.

Stora huset var från början bostad, men kommunen kom senare att använda lokalerna för skolbruk, bibliotek, kommunalkontor. Den siste polisen i Delsbo hade sin lokal där. Ny ägare bedrev några år gästgiveri och är nu kontorshus för Holmen.

 

ede-007-hellnes

Hällnäs läsåret 1949–1950, klass 4

Lärare: Irja Ramenius.

Bakre raden:
Ola Norell, Ede, Göte Wennberg, Gäddvik, Stenford Einarsson, Håknorrbo, Gottfrid Nyberg, Håknorrbo, Rune Rosell, Ede, Torsten Berg, Vij, Torsten Jonsson, Långsbo, John Jonsson, Västeräng, Börje Karlsson, Sunnansjö, Ingemar Johansson, Ede, Per Back, Ede, Bruno Grahn, Ede.

Mellanraden:
Sven Sjöblom, Eckelsbo, Sigrid Rudolphi Vij, Inga-Lisa Linde, Ede, Ingalill Ohlsson, Vij, Sigrid Persson, Byn, Karin Andersson, Näsbyn, Margareta Öberg, Fredshammar, Gösta Blank, Ede.

Främre raden:
Inger Wallberg, Ava, Ingbritt Jonsson, Långsbo, Kajsa Persson, Ava, Sylvia Eriksson, Tomta, Sigrid Persson, Ede, Lilian Jonsson, Sävsholm, Barbro Jonsson, Stömne.

 

 

ede-539-53-54

Ede skola läsåret 1952- 1953, VT, klass 2 A. Bilden utlånad av Viran Mattsson

Lärare:

Bakre raden:
Irene Berggren, Gertrud Löfblom, Barbro, Johansson, Anita Ågren, Barbro Thoren, Siv Holm, Ros-Marie Andersson, Viran Mattsson, Viveka Thapper, Ulla Ring, Margot Hansson

Mellanraden:
John Rudolphi, Conny Norin, Bengt Persson, Tage Bergkvist, Sven-Olov Rogell, Sune Svedin, Hasse Hildingsson

Främre raden:
Mårten Karlsson, Lennart Bengtsson, Krister Wilhelmsson?, Evert Johansson, Åke Jönsson, Lars Moström

 


ede-011-1953

Ede skola läsåret 1953 – 1954, Klass 3.

Lärare: Gerda Olsson.

Bakre raden:
Lärarinnan Gerda Olsson, Irene Berggren Ede, Barbro Johansson Ede, Mårten Karlsson Ede, Conny Norin Ede, John Rudolphi Ede, Krister Wilhelmsson Ede, Sune Svedin Ede, Lennart Bengtsson Ede, Evert Johansson Ede.

Mellan raden:
Mona Bergström Ede, Barbro Thorèn Ede, Anita Ågren Ede, Gertrud Löfblom Ede, Ulla Ring Ede, Siv Holm Ede, Viran Mattsson Ede, Ros-Marie Andersson Ede, Viveca Tapper Ede, Margot Hansson Ede.

Främre raden:
Sven-Olle Rogell, Sven-Åke Wiman, Tage Bergqvist, Bengt Persson Ede, Hasse Hildingsson Ava, Lars Moström Ede, Åke Jönsson Knutslunda.

 

 

ede-540-55-56

Ede skola läsåret 1954 – 1955, klass 4
Bilden utlånad av Viran Mattsson

Lärare: Hanna Hjerneth f. Eriksson (1906 – 1997)

Bakre raden:
Viran Mattsson, Barbro Johansson, Mona Bergström, Siv Holm, Ros-Marie Andersson, Anita Ågren, Märta Eriksson, Margot Hansson, Viveka Thapper, Irene Berggren, Barbro Thoren.

Mellanraden:
Conny Norin, John Rudolphi, Mårten Karlsson, Sune Svedin, Evert Johansson, Torbjörn Bergström, Sven-Åke Wiman, Christer Wilhelmsson

 

ede-541-1956

Eckelsbo i väntan på skolbilen 1955-56. Börje Johansson, Karin Jonsson, Viran Mattsson som också äger kortet, Per Jonsson, Ingrid Mattsson och lärarinnan Emma Lindberg som fick åka med till skolan.

 

 

ede-542-56-57

Hällnäs skola läsåret 1956 – 1957, klass 5-6
Bilden utlånad av Viran Mattsson

Lärare: Gudrun Östberg

Bakre raden:
Sune Svedin, Lennart Bengtsson, Kristina Wrisler, Anita Ågren, Mona Bergström, Margot Hansson, Siv Holm, Viveka Tapper, Barbro Johansson, John Rudolphi, Krister Wilhelmsson.

Mellanraden:
Astrid Vall, Barbro Thorén, Ulla Ring, Ros-Marie Andersson, Anna-Greta Smedberg, Viran Mattsson, Märta Eriksson.

Främre raden:
Bengt Johansson, Tage Bergkvist, Lars Moström, Torbjörn Bergström, Bengt Persson, Conny Norin, Hasse Hildingsson, Evert Johansson.

 

 

ede-543-57-58

Ede skola läsåret 1957 – 1958, klass 5-6 (Huset i bakgrunden är nu rivet)
Bilden utlånad av Viran Mattsson

Lärare: Irja Ramenius (1903-1989).

Bakre raden:
Lilly-Britt Nordlöv, Astrid Vall, Viran Mattsson, Ingrid Bergkvist, Ulla Ring, Anita Jonsson, Viveka Tapper, Mona Bergström, Barbro Johansson, Kristina Wrisler, Gertrud Löfblom, Anna-Greta Smedberg, Margot Hansson, Inga-Lill Jonsson, Gunilla Öhrn, Ros-Marie Andersson.

Mellanraden:
Håkan Johansson, John Rudolphi, Krister Wilhelmsson, Sune Svedin, Leif Hellgren, Mårten Karlsson, Rune Persson, Lennart Bengtsson.

Främre raden:
Bengt Forsell, Evert Johansson, Sven-Olov Rogell, Torbjörn Bergström, Tage Bergkvist, Bengt Persson och Conny Norin.

 

ede-544-58-59

Ede skola läsåret 1958 – 1959, examen 6 juni 1959 för klass 7.
Bilden utlånad av Viran Mattsson

Lärare: Valter Ek

Bakre raden:
Lilly-Britt Nordlöv, Conny Norin, Lennart Bengtsson, Torbjörn Bergström, Erik Olsson, Mårten Karlsson, Bror-Erik Bergkvist, Torgny Pettersson , Evert Johansson, Rune Persson, Tage Bergkvist, Sune Svedin, Sven-Olov Rogell och Bengt Larsson.

Främre raden:
Gunilla Öhrn, Viran Mattsson, Inga-Lill Jonsson, Mona Bergström, Gertrud Löfblom, Kristina Wrisler, Anna-Greta Smedberg, Ros-Marie Andersson, Anita Jonsson och Astrid Vall.

 

 

ede-012-1962

Ede skola 1962, Klass 1. I bakgrunden ses övre delen av gamla brandstationens torktorn.

Lärare: Ingrid Andersson.

Bakre raden:
Per-Jonny Blank, Anders Månsson, Christer Lindqvist, Sören Andersson, Tommy Persson, Sven Persson, Eivind Glantz, Gunnar Berglöv, Lars Kring, Lars Camél, Lars Liv, Dan Andersson, Per Öhagen.

Främre raden:
Sittande från vänster: Mildred Sjöblom, Gunbritt Strid, Anneli Marklund, Agneta Jonsson, Margareta Fahlberg, Birgitta Agneskog, Gunilla Olsson, Britta Forsell, Gun-Britt Johansson, Marie Andersson, Berit Rahm.

 

Hjälp oss!

Här saknas jättemånga skolkort som vi vill få dokumenterade

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sammanställningen, liksom allt annat vi gör för bygden, och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg

Tillbaka till toppen – till Ede skola del 2

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

2 comments

  • I ”Skolresa till Stockholm 1909” av stuggens Anna skall namnen på Herman P och Eskil byta plats.
    I mitt kort från kortet med Jenny Andersson (Skolboken sid.159) sitter Tora Pettersson (min mamma) i mellanraden som nr 4.
    Hälsningar Gösta. Återkommer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *