Posten i Bjuråker

Dellenportalen har samlat ihop fakta om posten i Bjuråker från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv.

Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om ni anger Dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.

Gilla ossFacebook, och ännu bättre dela oss med dina vänner – Tack!

Den här sammanställningen – liksom alla andra – har vi finansierat med våra egna pensioner. Vi säljer inget och det finns inga bidrag att söka.

Därför är vår verksamhet helt beroende av frivilliga gåvor.

Här har vi tidigare inte fått någon gåva

Under 2016 har vi fått gåvor från:

 

 

Länkar till Frimärken, Brev och Vykort:

Nova Frimärken i Stockholm. Här finns det mesta.
Hudiksvalls Frimärks och Vykortsförening
Frimärks- och vykortssamlaren i Forsa Paul Nygren Se hans vykortssamling!
Hudiksvallsortens-samlarförening En förening för alla samlare.

 

 pid-021-postemblem

En tid fanns det fem fasta postkontor och sju postombud i Bjuråker

 

1600-talets brevbärare kallades för postbönder.

 

År 1636 utfärdades bestämmelser för ett allmänt postverk i hela riket. Undantag var militärpost som sändes via kurirer eller ordonnanser med soldatpost eller kronopost. Enligt postverket skulle det tillsättas en postbonde inom varannan eller var tredje landsvägsmil. Dessa postbönder skulle svara för att posten befordrades från den ena orten till den andra. De gick till att börja med till fots men fr.o.m. 1646 bestämdes att de skulle färdas med posten ridande. Ridande postryttare var utrustad med ett posthorn, pistol och plomberad postväska. Se posthistoria på Wikipedia

1600-talets postsignal från Hälsingland löd.
Posten kommer, posten kommer, skynda dig upp och tänd ljus! Posten – kommer, skynda dig upp och tänd ljus! Posten kommer – ordning i ditt hus. Se bilder på vackra posthorn
Lyssna på olika posthorn
Dessa postryttare färdades efter de svenska landsvägarna ända till i början av 1800-talet, då man övergick till att använda vagnar eller diligenser, som även kunde befordra passagerare. Se bilder på diligenser, bussar och andra färdmedel för postbefodran.


Från 1830 anlitades gästgivarna i stor utsträckning som posttransportörer.

 

Den 1 januari 1757 öppnades det första postkontoret i Delsbo. Därmed blev Delsbo en centralort för den omkringliggande bygdens posthantering under mer än ett hundra år.

Ljusdal fick sitt första postkontor 1831.  Det var i samband med järnvägens tillkomst mellan Hudiksvall och Forsa 1860 och dess anslutning till ångbåtstrafiken på Dellarna som post och persontransporter började på allvar. Men det var inte förrän järnvägens förlängning till Ljusdal som posttrafiken kom igång mer kontinuerligt.

pib-021-hammaren
Gården Hammaren i Delsbo, där första postkontoret var inrymt
pib-006-delsbo
Brev stämplat på Hammaren – så kallad förfilateli, innan vi fick frimärken. Sveriges första frimärke, Skilling banco, utkom 1 juli 1855.

 

I februari 1858 rånades ett postbud, en gosse som »tagit den vanliga vägen över norra Dellen», då han mötte »2 manspersoner. av vilka den ena varit gående på skridskor, av vilka den andre. med uppdragen pistol, hotade gossen, som bar postsäckarna, att skjuta honom, därest han icke desamma lämnade ifrån sig, då han, som icke förmådda göra motstånd, av detta hot blev så förskräckt, att han lämnade postsäckarna ifrån sig samt skyndade emot land, varemot rånaren spände på sig skridskor, samt med kamraten skyndade mot Norrbolandet.»

Förföljandet igångsattes omedelbart, ty den ena av säckarna innehöll tusen riksdaler. Väskorna igenfunnos på stranden, uppskurna, och även tjuvarna anträffades. Postgossen hade givit god ledningstråd därtill, emedan »han av klädedräkten rånaren begagnat, igenkänt att åtminstone den ena av dem var dellbo». Denne, Tuna-Pelle kallad, var ökänd för sina illbragder förut.

pib-031-tuna-pelle

 Källa: Folkets röst 27/2 1858, sid 3.
Läs mer här om Tuna-Pelle

 

1872 blev det daglig ångbåtstrafik med daglig postgång mellan Stockholm och Hudiksvall

 

pib-007-dellen

Försändelse från Näsviken 1896 medföljande Ångbåten Dellen till Moviken

 

pib-008-1883

Försändelse med tåg från Hudiksvall till Näsviken 1883. Därifrån med båt till Delsbo

 

1888 invigdes järnvägen mellan Hudiksvall och Ljusdal. Därmed blev posten befordrad i postlådekupevagnar där försändelser blev stämplade med PLK, eller i bevakade postexpeditionsvagnar, där försändelser blev stämplade med PKXP.

pib-010-plk

Vykort stp. PLK 255 B (postlådekupévagn) avsänt  från Delsbo 1917

 

pib-009-pkxp

Meddelande stämplat med PKXP 1887 ( bevakad postexpeditionsvagn) till bruksförvaltare O W Hägg i Hedvigsfors, Bjuråker.

 

Första postkontoret i Delsbo öppnat 1757, var inrymt på Hammaren, sedan i det hus som nu kallas missionshuset som då var gästgivaregård, därefter på Lyktan, sedan vid Sunnansjö ångbåtsstation och från 1938 vid Delsbo järnvägsstation.

 

Från Delsbo kördes posten med hästdragna fordon eller postbil till postkontoren i Bjuråker.

 

 

pib-001-postforare-hast

Postförare Johan August Andersson N. Långsbo 1842 – 1926

(10G22) Johan August Andersson född 15/12 1842 i Svarteborg i Bohuslän. Inflyttat från Norrbo 1877. Handlare. Bosatt i Svedjorna, Bjuråker. Utflyttat till Delsbo 1891, där han nämns som bonde i N. Långsbo 3 (2 öresl. o 7½ pngl.). Död 27/12 1926
Gift 5/6 1876 med 19G13 Ingrid Larsdotter född 13/1 1856, d. t. bonden L. Olofsson i Brändbo 1. Bjuråker. Sju barn. Läs här om dråpet på sonen Otto

 

pid-029-post-slede

Postkörning vintertid med häst på linjen Delsbo – Strömbacka. Bild ur HT 2 mars 1974. Postförare Erik Hansson, Näsbyn, Delsbo. Bilden är tagen i Bjuråker omkring 1912. Postsläden lär finnas kvar.

 

 

pib-002-forsta-postbilen

Först postbilen Delsbo – Strömbacka

HT 2 mars 1974
Den förste att köra post med bil var (39N9) Erik Hansson från Näsbyn i Delsbo, född 1889, Krus-Erske kallad. Erik Hansson gift 1915 med en gästgivardotter från Avholm

Som postförare till häst hade han helt naturligt gjort bekantskap med bolagsgubbarna i Bjuråker. En dag blev det aktuellt, om han inte skulle kunna köra posten med bil i stället för med häst. Då skulle han ju också kunna skjutsa dem lite varstans de dagar han var ledig från postkörningen. Hudiksvalls trävarubolag hade en begagnad bil, som han kunde få köpa. Det var en Minerva. Sagt och gjort. Han köpte bilen och skaffade sig ett körbevis, som det hette. Det var 1912. Då talades det allmänt om att bilen hade tillhört kronprinsen innan han sålde den till trävarubolaget. Den hade registreringsskylt A 1400.

(30D9) Lars Olof Norell född 13/3 1844, son till korpral E. Norell i Kyrkbyn, Bjuråker.
Postförare, bosatt i Kyrkbyn. Död 28/9 1904
Gift 20/11 1889 med (5B14) Carin Pehrsdotter-Mörk f. 19/3 1861, d. t. husman P. Jonsson i Ängebo, Bjuråker. Död 26/3 1904.
Barn: Helga Maria Elisabet 1/11 1902

(30A26) Anders Olsson – Björklund Kusk – Ante, född 4/1 1886 i Brunnskog i Värmland. Inflyttad till Strömbacka 1889. Han började som hästkusk åt Strömbacka Bruk. När bolaget skaffade bil omkring 1910 blev han deras privatchaufför. Sedan körde han även postbil. Död 20/5 1953.
Gift 17/11 1894 med Johanna Margareta, dotter till smeden A G Ärfström i Strömbacka. Död 12/9 1846
Barn: Gerda Kristina 1895, Anders Birger 1898, Anna Lydia 1905 och Johan Ivar 1907-1907

En legendarisk lantbrevbärare var Jöns Dyssvold från Valsjön.

HT 4/8 1978
När lantbrevbäringen i Sverige fyllde hundra år 1978, blev Jöns Dyssvold hedrad på postmuseum i Stockholm. Han finns nu på postens vykort som blev symbol för en 100-årig yrkeskår. Han var född 1855 och började som lantbrevbärare 1904. Från början gick turen längs obanade vägar över Nyskogen, Stagelåsen och Stugtjärn fram till Mellansjö en sträcka på två och en halv mil som han gick fram och tillbaka på dan. Det blev fem mil.

Sen började han den väglösa turen Valsjön-Mellansjö och genom Norrnaggen och Grundsjön, en sträcka på 32 kilometer, men då låg han över i Mellansjö, så turen tog två dagar. Om vintrarna och på äldre dar körde han med häst, berättar barnbarnet Gunhild Andersson från Delsbo. (Artikeln blev för lång att berätta här.) Morfar slutade inte förrän 1927 då han var över 70 år. Han gick med posten i 23 år och efterträddes av min morbror Jonas. Jöns Dyssvold avled 1948 och ligger begravd på kyrkogården i Valsjön.

pib-037-valsjon-klipp

Bild ur HT. En bild på Dyssvolds gamla hem i Valsjön, taget den 8/10 1911 av E. O. Burman. Gården ägdes av bolaget och revs på 1920-talet. Ute på gårdsplan står från höger räknat, Jöns Dyssvold med hunden Karo, sonen Jonas, hustrun Karin Matsdotter och dottern Edla.

pib-003-jons-dyssvold

Jöns Dyssvold

pib-005-gravsten

Jöns Düssvald född 13/12 1855. Änkling 4/5 1927. Död 25/4 1948

 


Fyra lantbrevbärare:

Edvin Björk född 1904, bosatt i Ståläng och Ängebo. Lantbrevbärare under 20 -25 år
Post – Olle, Olof Larsson född 1899. utflyttad till Stockholm 1939.
Johan Sving, lantbrevbärare i Strömbacka området under 30 år
Lars Wallström född 1892, bosatt i Brännås, lantbrevbärare, slutade 1954 efter 36 år

 

 

pib-011-wallstr
X 2922. Lars Wallström lantbrevbärare i Brännås

 

Bjuråkers första postkontor öppnades i Strömbacka 1870

 

pib-020-vykort

Mellan kapellet och herrgården ligger kontoret där postkontoret var inrymt.
Källaren man ser i förgrunden är ett minne efter herrgården som låg där från början.

Att den första poststationen kom att ligga i brukssamhället Strömbacka var naturligt, då man där var i särskilt stort behov av postala tjänster av olika slag.

pib-014-klipp
Poststation var öppen tiden 1/5 1870 – 31/3 1880 och 1/5 1883 – 1/10 1964.
Post ankom och avgick måndag, onsdag och lördag.
Första tiden var postlokalen inrättad i brukskontoret.
Postföreståndare Olga Rann f. 1919 i Forsa, gift 1944 med Rubin Rann från Strömbacka. Bosatta i kyrkbyn. Utfl till Helgum 1947
Fram till mitten av 30-talet var Agnes Ärfström föreståndare
På 30-talet var Edit Härdin postföreståndare, därefter blev det Irma Brandt
1939 var Ingegerd Holmquist här och lärde sig.
Anställd här var även Vivi Berg från Bösens i Strömbacka. 1926 – 2016

pib-017-posanavis
Postanvisning avsänd från Strömbacka till Rantmästarehuset i Stockholm 1888

bb-042-strombacka

Movikens masugn, avsänt från postkontoret i Strömbacka den 21/12 1912

 

Från Strömbacka utgick post till Furuberg under följande period:

Furuberg 1/12 1948 – 11/11 1958.
Poststämpel: Strömbacka POB 1

pib-016-pob-1

Frisbo var underställd Strömbacka så länge det fanns postkontor där.
Frisbo var postombud mellan 1/9 1953 – 30/9 1964.
Poststämpel: Strömbacka POB 2
pib-015-pob-2

pib-004-affaren-i-frisbo

Affären i Frisbo. Johan Sving på sin postrunda, som vintertid fick göras på skidor.

 

Johan Sving från Lennsjö
Johan Sving 1893 – 1968. Johan började dela ut post redan på 20-talet. Hans rutt var, Strömbacka, Frisbo, Skärås och Lennsjö. Birger Henriksson född 1925 i Järse Skärås, minns när Johan Sving kom åkande på skidor med postväska på ryggen. Jag sprang ut för jag ville se hans skidor, säger Birger. Jag var inte så gammal, men jag minns att de var gula och jag tyckte de var så fina.

Sommartid hade Johan Sving motorcykel med postväskor, och hemma hos sig i Lennsjö fick byborna hämta posten, berättar Aina Hellberg som är född i Lennsjö. Hans dotter Anna berättar att pappan delade ut post i 30 år och att hon följde honom många gånger, även när turen gick på skidor.

Posten hämtade han i Strömbacka och delade sedan ut den efter all väg. Postrutten gick över Frisbo fram till Lingåsen och Skärås där han vände. Tillbaka igen över den besvärliga Lingåsen och hem till bostaden i Lennsjö dit byborna själva fick komma och hämta sin post. Vintertid var det skidor och väska på ryggen som gällde, berättar dottern Anna som själv har åkt med på skidor och delat ut post. Då var det postutdelning varannan dag säger hon.

När vägarna blev så bra att de gick att motorploga, kunde Johan Sving köra ut posten med sin Volvobil även på vintern. När han sedan drog sig tillbaka fick de sin post i väska med mjölkbilen, eller med taxi de dagar då mjölkbilen inte gick. Sedan den 2 november 1959 har posten i Bjuråker delats ut i brevlåda av lantbrevbärare.

 

 

Andra postkontoret öppnades i kyrkbyn i Bjuråker 1874

 

pib-032-kyrkbyn

Bankhuset till vänster och posthuset till höger

Bjuråkers poststation var verksam mellan 1/1 1874 – 30/9 1964. Dagen efter, den 1/10 1964 bytte Friggesunds poststation namn till Bjuråker.

Första postkontoret i  kyrkbyn var inrymt hos handlare (24Å13) Axel Fredrik (Theodor) Sundberg född 18/5 1838, son till skräddare A. G. Sundberg i Hudiksvall. Fosterson till handlare E. Sundell i Kyrkbyn. Inflyttat från Ramsjö i Ljusdal 1858. Handlare och poststationsföreståndaren i Kyrkbyn. Död 15/3 1902
Gift 14/9 1871 med (58E1) Fredrika Christina Schüssler, f. 8/8 1944. d. t. lantmätare Ch. Fr. Schüssler i Östersund. Död 31/7 1930
Barn: Frida Christina Elisabet 16/1 1873 – 17/6 1903

pib-034-postkontor

Carolina Wixner

pib-033-vykort

Ett vykort som är stämplat här 1903

pib-048-stp   pib-049-sigill-stp

Två stämplar båda från Postmuseum

Posten var inrymd i ”Wixnerska huset” eller ”Flygts” intill bankhuset. Axel Sundberg 1838 – 1902 var handlare och poststationens förste föreståndare. Fröken Carolina Wixner och Karin Forsvik blev sedan föreståndare för kontoret. Olle Mörk var postiljon och körde post med häst mellan Bjuråker och Norrbo under 20-talet år. På 20-talet var Agda Wixner föreståndarinna. Under 30-talet flyttade posten till bankhuset och lantbrevbäring inrättades.I mitten av 30-talet var Aina Sahlström föreståndare
”Pål-Ers” – Johan Olsson var under 26 år lantbrevbärare och Elsa Olsson var postföreståndare.
Olga Rann f. 1919 i Forsa, gift 1944 med Rubin Rann från Strömbacka. Bosatta i kyrkbyn. Utfl till Helgum 1947.
Efterträdare, och den här stationens sista föreståndare blev Elsa Karlsson född 1924, Carmencita kallad. Elsa hade en kortare tid vikarierat i Friggesund innan hon tillträdde den här tjänsten. Hon gifte sig med Fredrik Olsson, vars hustru Ingrid hade förestått posten i Hedvigsfors, men avlidit 1945. De fick en dotter Berit 1949 (som redan vid 3 års ålder kunde läsa dagstidningar) och skilde sig 1955. Elsa Olsson avled i Hudiksvall år 2002


30/9 1964 lades poststationen i Kyrkbyn ner och flyttades till Friggesund

pib-023-oskar-mjork

Bild ur HT 2/3 1939. F. postiljonen Olle Mörk pigg 80-åring

pib-025-john-olsson

Bild ur HT 2/10 1964. (26A42) Johan Olsson slutar efter 26 år som lantbrevbärare. Han har sedan 1938 kört posten på linjen Änga – Spångmyra – Berge – Sjövik, en sträcka på en och halv mil.

pib-036-johan-o

Johan Olsson Kyrkbyn, bild ur boken: Kyrkbyn och Tå

 

 

pib-035-post-bil

Postbil X5706 vid Blodmyra

 

Tredje postkontoret öppnades i Ängebo 1890

Trea i turordningen bland postanstalter blev Ängebo. Stationen där inrättades den 1/4 1890 och den 1/10 1951 upphöjdes den till postexpedition och poststationsföreståndaren fick titeln stationsmästare. Den stängdes 29/3 1975.

Lars Nordin blev den förste föreståndaren för poststationen i Ängebo. Efter att tidigare ha haft en affär i Brändbo hade han köpt en tomt av Backens Kerste och byggt en gård i vägskälet, där vägen grenar sig mot Stråsjö och Björsarv. När han antog sysslan som poststationsföreståndare var lönen bara 300 kr om året och då ingick hyran för poststationen. Men Nordin behöll den i trettiofem år till 1925 då Anders Jonsson tog över.

Nordin avled 1931 och 1933 brann gården ner, men sonen Herbert Nordin byggde upp ett nytt affärs- och bostadshus.

Vid midsommartid 1925 flyttades poststationen över från Nordins till nye poststationsföreståndaren tillika spelmannen Anders Jonsson nybyggda villafastighet i Ängebo 74.
1958 blev poststation flyttad ännu en gång. Nu till poststationsföreståndare Åke Björcks fastighet Ängebo 206, där den blev kvar till nerläggningen 29/3 1975.

Åke Björck berättar att hans far Edvin Björk född 1904, var lantbrevbärare i Ängebo under 25 -30 år, kanske mer. Då var det postgång varannan dag. Han avled 1979. Två andra som arbetade vid posten i Ängebo var, Åke Engberg och Linnéa Bodén.

Föreståndare för posten i Ängebo
Lars Nordin 1890 – 1925
Anders Jonsson 1925 – 1928
Elisabeth Larsson 1928 – 1956
Gullan Rydal 1954 – 1956
Åke Björck 1958 – 1975

Från Ängebo utgick post till följande områden:
Skån postombud mellan 7/12 1953 – 29/11 1967, poststämpel: Ängebo POB 1
Valsjön postombud mellan 1/11 1953 – 8/8 1966, poststämpel: Ängebo POB 2
Brändbo 1969 – 29/3 1975, poststämpel: Ängebo 1
Holmberg 1969 – 29/3 1975, poststämpel: Ängebo 2

HT 1/4 1975
Postanstalten i Ängebo blev ganska exakt 85 år gammal – så när som på två dagar. När föreståndare Åke Björck kl. 13.05 lördagen den 29 mars slog igen porten för absolut sista gången. I fortsättningen får Bjuråker endast en poststation, nämligen den i Friggesund. Ängeboborna får i stället sin postala service genom lantbrevbärare.

Hur blir det då för personalen när stationen dras in? Ja, föreståndaren Åke Björk blir lantbrevbärare. Rut Carlsson likaså. Anna Andersson får förmodligen ett vikariatsförordnande, medan det är mera osäkert hur det blir med Göta Persson och Ingeborg Björck.

 

Fjärde postkontoret öppnades i Hedvigsfors 1898

Hedvigsfors blev den fjärde i ordningen. Den inrättades den 1/6 1898 och kallades t.o.m. 30/11 1911 för Hedvigsfors. Från den 1/12 1911 till den 30/5 1964, då stationen drogs in, kallades den för Hedvigsforsbruk, ett namn som syftade på det för länge sedan nerlagda järnbruket.

Från 1969 är Hedvigsfors lantbrevbärarstämpel: Bjuråker POB 1

1898 – 1938
När postkontoret öppnades den 1/6 1898 anställdes Charlotta Fagerström, och brukets bokförare och kassör Ruben Oldberg blev postkontorets föreståndare. Charlotta eller Lotta som hon brukade kallas, var född i Hedvigsfors den 8/5 1868. Oerfaren i arbetet som hon var lovade postmästaren i Hudiksvall, liksom förvaltaren att hjälpa henne, liksom kyrkoherden som uppmuntrande förklarat att den här tjänsten kommer Charlotta Fagerström att klara. Vilket hon gjorde till 1938 när hon efter 40 år bakom postluckan hyllades med medaljer för lång och trogen tjänst. Charlotta Fagerström avled 1971 i en ålder av 102 år och 8 månader.

pib-030-charl-fagers

Bild ur HT 4 maj 1967 på 99-åriga Charlotta Fagerström

bb-045-hedvigsforsb-
Den 11/12 1926 sände Sven Eriksson från Oxåsen ett paket med kött till Carin Hemrén i Bollnäs.

bb-048-h-fors
Handlare Fridolfson med sin vackra handstil

 

1938 – 1945
Efter Lotta Fagerström tog Ingrid Hedberg över som föreståndare. Hon var född 1915 i Avholm och gift 1943 med Fredrik Olsson i Avholm. Hon var dock sjuklig till och från de sista åren och hade då Ingegerd Persson – Holmquist som vikarie. Ingrid avled den 17/3 1945. Anställd här var även Vivi Berg från Strömbacka f.1926.

1948 – 1964
Under ovannämnda tid var Gerda Norberg föreståndare för Hedvigsfors poststation. När posten öppnade kontor i Hög 1948 var hon där och instruerade och hjälpte Sven Petter Lindberg att komma igång. Hon var född 1924 och gift med Per Olof Norberg från Bergsjö. Gerda avled den 25 sept. 2009

HT 1/6 1964
I lördags upphörde Hedvigsfors bruks poststation och därmed kunde postabonnenterna för sista gången hämta sin post vid stationen. Postmästare Gustav Lundell och postkontrollören Gunnar Ignell tackade på lördagen fru Gerda Norberg som svarat för postkontoret sedan 1948. Nu övertar en lantbrevbärarlinje betjäningen av postens kunder. Den s.k. Friggesunds – Våtmors postlinje förlängs till att innefatta hela Hedvigsfors bruks område. Lantbrevbärare Bror Träff får samtidigt lantbrevbärningen omändrad till billinje.

 

 

Femte och sista postkontoret öppnades i Friggesund 1930

Friggesund tillkom så sent som den 15/12 1930.
Det första postkontoret var inrymt i norra flygeln till förvaltarbostaden på nuvarande Ehingervägen. Anställd här var även Vivi Berg från Strömbacka (1926 – 2016)
Den 1/9 1957 flyttas postkontoret till brandstation.
Den 2/11 1959 började post från Friggesund att delas ut i brevlådor
Den 24/5 1971 flyttar posten in i nya konsumfastigheten.

Under Friggesund sorterade följande postombud
Moviken
430601 – 591031
Fönebo 431101 – 591031
Svedjebo 460701 – 550825
Furuberg 581209 – 640930


 

Friggesund namnändrades till Bjuråker den 1/10 1964 i samband med att postkontoret i kyrkbyn lades ner.

Bjuråker 1 postombud Furuberg 641001 – 811030

 

Anställda i Friggesund

1930 – 1936
Förste postföreståndare var Artur Lejdström född 1905 i Strömbacka. Artur fick dock sluta sin tjänst, då det framkom att han sysslat med oegentligheter.
1936 – 1939
Efterföljande föreståndare Ingrid Thavenius – Wallberg, var dotter till Tobaksmonopolets disponent Herman Thavenius i Hudiksvall. Gift 1936 med Holger Wallberg i Ava. Före sin tjänst här var hon anställd vid postverket i Delsbo. Hon avled i maj 1939 på Hudiksvalls lasarett bara 29 år gammal.
1939 – 1942
Därefter kom Agnes Ärfström född 1899 i Strömbacka. Gift 1936 med byggnads förman Per August Fors från Bergsjö. Inflyttad 1936. 1942 flyttar paret till Njutånger.
1942 – 1948
Näste postföreståndare blev Aina Sahlström 1902 – 1963. Hon innehade tjänsten till 1948 då hon fick en ny tjänst som postföreståndare i Enånger.

1948 Under kortare tid vikarierade Elsa Karlsson född 1924, Carmensita kallad. Hon gifte sig med Fredrik Olsson, vars hustru Ingrid avlidit 1945. Ingrid förestod posten i Hedvigsfors. De flyttade härifrån till kyrkbyn där Elsa blev poststationsföreståndare.
1948 – 1954
Den 17/7 1948 tog Ingegerd Holmquist över arbetet som föreståndare. Hon hade tidigare varit föreståndare för posten i Bjuråker. Dessförinnan hade hon vikarierat på postkontoret i Hedvigsfors. Ingegerd hette Persson som flicka och gifte sig 1948 med Roland Holmquist från Långby i Forsa. Hon föddes 1926 på Born i Strömbacka och är nu bosatt i Näsviken. Ingegerd slutade sin tjänst den 1/10 1954. Efter Ingegerd kom som vikarie Lydia Brodin från Strömbacka, därefter tog Börje Karlsson tog över ett år senare.
1954 – 1955
Mellan 1/10 1954 och 1/10 1955, var Lydia Brodin från Strömbacka, vikarie. Lydia född 1929, gift med Gösta Norin från Enånger. Lydia berättar att hon fick hoppa in som vikarie på flera av kontoren. De bor i Niannoret

Den 1/10 1955, tog Börje Karlsson över som postföreståndare. Börje Karlsson är född 1930 i Sveg och gift med Karin född 1930 i Linsell i Jämtland. De är bosatta i Friggesund.

Den 1/9 1957 flyttade posten in i nya lokaler vägg i vägg med brandstation.

Den 2/11 1959 började post från Friggesund att delas ut i brevlådor.

Den 30/9 1964 blev det en ny postutdelning inom Bjuråker. Sedan två poststationer, de i Kyrkbyn och Strömbacka, samt postombuden i Frisbo och Norrbobyn, indragits har två nya utökade bilburna lantbrevbärarlinjer satts in. I samband med att Johan Olsson i Kyrkbyn och postombudet i Norrbobyn Anna Larsson avtackades på Gästis av postmästare Lundell. Lundell avtackade även Fru Irma Brandt Strömbacka och fröken Birgit Andersson, Kyrkbyn, de har de senaste åren varit föreståndare på de nu indragna poststationerna
De två nya brevbärarlinjerna kommer att få följande sträckning:
Den längsta linjen som är 66,2 km. körs av John Söder och kommer att gå över Strömbacka, Frisbo, Ländsjö, Skärås och tillbaka till Friggesund.
Den södra linjen kommer att köras av Bernt Olsson, Avholm, och de 54,1 kilometerna har en sträckning runt Västansjö – Ramsjö – Tomsjö samt över Spångmyra och Norrbobyn. Dessutom ska den linjen ta det som blir kvar av Fönebo sedan den norråkande lantbrevbäraren gjort sin runda.

Post – Aina
Det utgick fyra postlinjer från Friggesund, säger Post – Aina. Aina Hellberg/Karlsson född 14/1 1928 i Lennsjö. Änka efter Sven-Erik Karlsson som avled 1967. Hon tog över efter Bror Träff 1979. Hon har arbetat som lantbrevbärare i Bjuråker i 26 år.
Aina är bosatt i Friggesund

Lantbrevbärarlinjer/stämplar
Brändbo 1969 – 29/3 1975, poststämpel: Ängebo 1
Holmberg 1969 – 29/3 1975, poststämpel: Ängebo 2
Hedvigsforsbruk 1969 – poststämpel: Bjuråker 1
Stömbacka 1969 – poststämpel: Bjuråker 2
Norrbobyn 1969 – poststämpel: Bjuråker 3
Ängebo 1/4 1975 – poststämpel: Bjuråker 4

Lantbrevbärarstämplar
Bjuråker LBB 1 = Hedvigsfors från 1969 – 1980, 1980 – 1997 (ny stämpel)
Bjuråker LBB 2 = Strömbacka från 1969 – 1980, 1980 – 1997 (ny stämpel)
Bjuråker LBB 3 = Norrbobyn från 1969 – 1980, 1980 – 1997 (ny stämpel)
Bjuråker LBB 4 = Ängebo från 1/4 1975 – 1980, 180 – 1997 (ny stämpel)

1971 blev Börje Karlsson befordrad till postkontrollör med arbetsuppgifter inom ett stort geografiskt område. Som vikarie anställdes Birgitta Andersson från Hassela. Hon blev senare sambo med busschaufför Bertil Jonsson från Skärås. Föreståndare blev Birgitta Löthstam. Hon var född i Stockholm 1942, hade man och två barn. De flyttade sedan till Bergsjö. Efter henne vikarierade Börjes fru Karin Karlsson, innan Ada Larsson blev ordinarie föreståndare.
Ada Larsson född 8/9 1931 i Forsa, gift med Åke Larsson. Hon avled 29/11 2013.
Efter henne blev tidigare Konsumchefen, Marianne Forsell stationsföreståndare.

Gunhild Eriksson
1958 började Gunhild Eriksson vid posten i Friggesund. Som flicka hette hon Henriksson. Är född 1936 och uppväxt i Frisbo. Hon var en glad och omtyckt lantbrevbärare, som nu bor i Iggesund. Hon berättar att före 1959 var det mjölkbilen som på återresan från mejeriet tog med sig posten ut till kunderna. Posten var då sorterad i postväskor som lämnades på mjölkbryggan eller kanske hängdes på en stolpe. I Skärås fanns postlådor vid Röningen. Men var det viktig post som skulle kvitteras körde jag hem den, både till Lingåsen, Karmansbo och Sylkvarn.

pib-039-frigge-posten

Postkontoret i Friggesund. Bild ur HT 25/4 1995

pib-046-frigge

pib-047-frigge

Två färgbilder från Posten i Friggesund. Bilderna ägs av Postmuseum.

HT 24/4 1971
Den 24 april 1971 skriver HT att första hyresgästen flyttat in i Bjuråkers nya servicecentrum och att föreståndarinnan vid Konsum i Friggesund, Marianne Forsell hälsar alla kunder välkomna. En månad senare var det postens tur att flytta in.

pib-027-frigge-1971

Stationsmästare Börje Karlsson första dagen i nya lokalen med att betjäna en av de första kunderna Lage Johansson, Bjuråker.

HT 25/5 1971
Den 25 maj 1971 skriver HT – Posten i Bjuråker i nya lokaler, och stationsmästaren Börje Karlsson och hans kollegor tog verkets nya lokaler i besittning. Postkontoret har tidigare legat vägg i vägg med kommunens brandstation där man hade 70 kvm till förfogande och blev under senare år alltför trångbodda. Den nya postlokalen är på 110 kvm och har en trevlig och kundvänlig interiör.

Det nya kontoret innehåller expedition, sorteringsrum för lant- och stadsbrevbäring, förrådsutrymmen samt ett lunch – och ett kontorsrum. Stationsmästare Karlsson kom i tjänst 1955, då hade expeditionen 270 hushåll att betjäna. Idag är man uppe i 750 hushåll, och för dessa gör bl.a. tre lantbrevbärare en tur var per dag. I tisdags i förra veckan tillkom ytterligare en nyhet. Inom samhället startade då stadsbrevbäring, så att alla nu får sin post i brevlådan på morgonen.

Glatt och festligt firande av Bjuråkerspostens 100 år

HT 11/2 1974
Postmamseller i klänningar från 1800-talet. Det var stationsmästaren Birgitta Löthstam, Karin Karlsson och Ellen Olsson som turades om, både bakom disken och med serveringen.

Under firandet visades en postklubba från Stråsjö. Den där klubban har jag hämtat många gånger säger John Söder, som sitter vid bordet närmast intill. I den gård, där man hade klubban, där fick man varje dag under en veckas tid gå och hämta posten i Ängebo och sedan dela ut den till byborna. När veckan hade gått, så gick klubban till nästa gård. På den tiden fanns det ingen lantbrevbäring förstås säger Söder.

Många köper av postens egna vykort med motiv av gamla postdiligenser och liknande, kort som här blivit poststämplade ”Posten i Bjuråker 100 år” och försedda med ett 45 öres frimärke. Med stämpeln ”Bjuråker 9/2 1974” får dessa kort ett alldeles speciellt värde.

HT 26/3 1995
Regionchef Lennart Östman informerar ett trettiotal personer om att posten i Friggesund kan komma att läggas ner. Han får motta en protestlista på 600 namnunderskrifter. Postkontoret i Friggesund har nio anställda varav flera är lantbrevbärare. De svarar för servicen till drygt 1100 hushåll.

Postförare Per Östberg
Per Östberg från Avholm, mera känd som Post-Per, körde post från 1933 till omkring 1945 då han sålde sin rörelse av hälsoskäl till Henning Eldh. Hans trad gick till Skinnars i Svedjebo, Wästerbergs, Gårdsmyra, Hedvigsfors och Ängebo där han vände för att på tillbakavägen hämta upp alla väskor som nu blivit packade med avgående post, berättar hans dotter Birgith, som ibland brukade få följa med sin pappa. När han var inne på repmånad kördes postbilen av Johan Elving från Lia eller Ernst Westerberg. När postturen var slut för dagen körde pappa taxi, säger dottern Birgith Persson.

Berndt Ohlsson Avholm
När mjölkbilsepoken var över för Berndt Ohlsson från Avholm började han vid posten i Friggesund som lantbrevbärare berättar hustrun Klara. En lantbrevbärare får börja morgonen med att sortera den post som han/hon sedan ska dela ut. En postrunda som Bernt körde gick runt kyrkbyn, Norrbobyn och en bit in på Rosta där han fick vända. Resten av Rosta låg på en postlinje från Näsviken.

Som pensionär blev Berndt troligen först med att köra ut morgontidningar. Tidningarna fick vi hämta vid kiosken i Delsbo, berättar hustrun Klara som brukade följa med Bernt på hans morgonrunda.

 

pib-028.bror-traff

Bild ur HT 8/1 1979 när Bror Träff gör sin sista arbetsdag

Lantbrevbärare Bror Träff
En av de första lantbrevbärarna, som utgick från Friggesund, var Bror Träff. Han blev anställd 1959, men hade dessförinnan vikarierat på posten några år. Han började dela ut post efter linjen Friggesund – Våtmor en sträcka på 27,8 km som han trafikerade sommar som vinter med hjälp av motorcykel. Postväskan var för det mesta fylld och det innebar att man fick hålla tungan rätt i mun säger han i en intervju den 8/1 1979, sedan han gjort sitt sista arbetspass.

Efter det att Hedvigsfors poststation lagts ner 1964, blev lantbrevbäringen omändrad till billinje.

När postkontoret i Ängebo stängdes 29/3 1975, utökades ytterligare Brors lantbrevbärarlinje. Den blev drygt sex mil från Friggesund över Fagerfall – Svedjebo – Bricka – Hedvigsfors – Njuparne – Österbo – Väster och Öster Stråsjö samt Ytterhavra. På linjen fanns 210 hushåll. Sommartid utökades postrundan, då vill även många sommargäster ha sin post till sommaradressen. Den som tog över efter Bror Träff, var Aina Hellberg. Hon var en erfaren och omtyckt lantbrevbärare.

Alsjö HT 13/2 1963
Redan vid 10-tiden kan Alsjö-borna ha sin morgontidning och denna dag dök postbilen upp 20 minuter över 10. Flera av byns kvinnor och en man skyndar sig fram till den långa rad av postlådor som finns nedanför Ljus bostad. Denna dag var det Ivar Söderström som rattade postbilen. På det specialbyggda bordet i bilens framsäte klarar han snabbt expeditionen av in och utgående försändelser. Han har en ca 5 mil lång trad upp till Brändbo.

En tid fanns det sju postombud i Bjuråker

Ombudets stämpel, visar vilket postkontor som ombudet har sorterat under. Det var från det postkontoret all post skulle hämtas och lämnas.

 

Frisbo postombud mellan 1/9 1953 – 30/9 1964
Poststämpel:Strömbacka POB 2
Postombud var Konsumbutiken i Frisbo.

 

 

Furuberg
Furuberg 1/12 1942 – 30/11 1948, poststämpel: Hassela POSTOMB 1
Furuberg 1/12 1948 – 11/11 1958, poststämpel: Strömbacka POB 1
Furuberg 9/12 1958 – 30/9 1964, poststämpel: Friggesund POB 3
Furuberg 1/10 1964 – 30/10 1981, poststämpel: Bjuråker POB 1

pib-045-furuberg

Stämplat sista dagen

 

 

 

pib-029-astrid-borje

HT 2 nov 1981. Börje Karlsson avtackar Astrid Hill i Furuberg, efter 39,5 års tjänst.

1942 började Astrid Hill som postombud och hämtade då posten med motorcykel från Hassela. Det kontoret öppnade 15/5 1939. Tidigare kom posten till Furuberg från Franshammar i Hassela. Den stationen var verksam mellan 1/5 1870 – 14/5 1939.

När mjölkbilen började gå mellan 1948 och 1958 fick furubergsborna sin post med postväska från Strömbacka.
Efter postombudets nedläggning 30/10 1981 kom post med lantbrevbäring från Hassela. Adressen är än en gång ändrad till Furuberg, Hassela.

1945 hade Erik och Astrid Hill byggt sitt egnahem och något senare (1958) hyrde postverket utrymme med postfack i deras farstu. Furuberg hade fått postkontor! Med Wasatrafiks buss kom posten till Furuberg från Friggesund, som Astrid sedan delade ut i postfacken. Byborna kunde hämta sin post när de ville under dagen. Visserligen fanns det öppettider, men var Astrid hemma var det para att stiga in. Hade kunden några postärenden ordnade Astrid det på sitt lilla kontor.

 

Fönebo, postombud mellan 1/11 1943 – 31/10 1959
Poststämpel: Friggesund POSTOMB 2
Postombudet var inrymt i Fönebo nerlagda skola, där lärarinnan Signe Ärlig var ansvarigt ombud.

Att få brev och andra försändelser till Fönebo var ingen lätt sak i äldre tider. Vid 1900-talets början, kom postturen två gånger i veckan, på onsdagar och lördagar.
Det var byborna själva som fick hämta posten, först i Strömbacka sedan i Moviken, skriver man i Föneboboka, som ger en utförlig analys om postgången till byn i gången tid.

 

 

Moviken Postombud mellan 1/6 1943 – 31/10 1959
Poststämpel: Friggesund POSTOMB 1.
Ombud i Moviken var Movikens lanthandel med föreståndare paret Ernst och Julia Brodin.

pib-044-moviken

 

 

Skån postombud mellan 7/12 1953 – 29/11 1967
Poststämpel: Ängebo POB 1

HT 13/8 1959 
1948 fanns i Valsjön 5 gårdar och i Skån 3 gårdar. När Iggesunds Bruk år 1946 beslutade att bygga ut dessa två byar till moderna skogssamhällen byggde man 19 fastigheter i Valsjön och 21 i Skån. Befolkningen ökade snabbt. 1947 bodde i Valsjön 39 personer och idag (1959) finns ca 80 personer bosatta där uppe. I Skån bodde 26 personer och idag (1959) är innevånarantalet lika stort som i Valsjön.

 

 

Valsjön postombud mellan 1/11 1953 – 8/8 1966
Poststämpel: Ängebo POB 2

pib-042-snipen

Ängebo POB 2, Valsjön. Avsändare: Erik Broberg

 

Svedjebo postombud mellan 1/7 1946 – 25/8 1955
Poststämpel: Friggesund POSTOMB 3
Ägare till butiken i Svedjebo var Erik Eriksson ”Skinnar-Erik” kallad.

pib-022

Brev stämpat i Svedjebo

Källa:
Furubergsboken
Facit Postal IX

 

Post i Brevlåda
Den 2/11 1959 började post från Friggesund att delas ut i brevlådor. Därmed upphörde hantering av postväskor till privatpersoner. Kunderna blev uppmanade att anskaffa en postlåda som kunde köpas av postverket för 7:60 kr.

Högertrafik 1967
När högertrafik infördes i landet 05.00 söndagen den 3 september 1967, fick brevlådor och mjölkbryggor flyttas över till höger sida. I Bjuråker pågick mjölkhämtning i kruka till 1970.

Post– och husnummer
1968 infördes postnumret i landet för att underlätta all postsortering.

År 2006 kom nästa förändring. Postnumret ersattes med ett fastighetsnummer som ingår i ett officiellt register för att underlätta för räddningstjänst, polis, taxi, hemtjänst, posten m.fl. att snabbt hitta rätt.
Samma år den 24 april blev vi informerade att nu kunde vi skicka våra paket från ICA i Delsbo. Däremot kan vi även i fortsättningen hämta våra försändelser hos ICA i Friggesund.

 

Sammanställningen är långt ifrån fullständig och kanske har även uppgifter blivit felaktiga. Om vi följt postens råd att besöka deras arkiv i Arninge hade den här sammanställningen blivit mycket mer posthistoriskt komplett.

Därför behöver vi din hjälp. Rätta oss när du ser att något blivit fel och hjälp oss med uppgifter som du ser att vi saknar.Framför allt vill vi veta vilka fler som varit lantbrevbärare och vi behöver hjälp med bilder för att bättre kunna dokumentera allt som har med posten att göra.

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo.

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt 2009 av Åke Nätterö och Viveca Sundberg

 

 

Tillbaka till toppen Till Brev från Bjuråker

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

2 comments

  • Hej,
    väldigt intressant läsning, tack för det. Jag köpte hos Yngve O på auktion i Norrbo Folkets Hus för några år sedan en bokhylla som ska ha stått i något av postkontoren Hedvigsfors eller Bjuråker. Bokhyllan är i ek, drygt 2 m lång, 1,3 m hög. Men det finaste är de intarsiabilder av ett (Hälsinge-?)landskap som är inlagd på bokhyllans skåpluckor, för på ytterkanterna finns skåp som stagar upp hyllan. Skåpdelarna är drygt 20 cm breda.
    Finns det månne interiörbilder från de nämnda postkontoren så att man ev kan identifiera skåpet? Bokhyllan/skåpet är kanske gjort på 1910-/1920-talet, men det är en gissning, men knappast senare än 1930-talet.
    Mvh
    Svante

    • Hej Svante.
      Vad intressant att du har hylla från postkontoret i Hedvigsfors. Har själv sökt bilder från det postkontoret men har ännu inte hittat någon bild, men det är inte omöjligt att någon har någon bild och då kan vi få det bekräftat om din bokhylla finns med där där, för då skickar vi bilden till dig för att höra om det stämmer.
      Är du själv får Bjuråker? Vi kommer snart att lägga ut brev som är skickade från Bjuråker och Delsbo.
      God fortsättning på dig, vi hörs
      Åke Nätterö

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *