Ytterhavra

Dellenportalen har samlat ihop fakta om Ytterhavra från intervjuer, böcker, fastighetspapper och i olika arkiv. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Gilla oss på Facebook, och ännu bättre, dela oss med dina vänner – Tack!

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Tack för ditt besök!


Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre? Vill du veta mer? Klicka här. 


 

ytt-037-karta-1800-tal

ytt-001-karta

Ekonomisk Karta från 1950-talet

Ytterhavra är en unik by vars namn inte återfinns på annan plats i landet

Ytterhavra ligger i Bjuråker mellan byarna Ramsjö och Norrhavra, utefter gamla pilgrimsleden till Nidaros.

ytt-002-bild-ht-1985
Bild ur HT 23/8 1985.

Olle Bergström och Gottfrid Bergström har rest en minnestavla över Korstallen

ytt-003-korstallen
En del av Korstallen som finns bevarad på Bjuråkers Forngård

ytt-004-text-tavla
Texten på tavlan gjorde polisman Erik Wester

 

Korstallen och Stenkällan
På Gökstensberget tidigare Gåckstensberget, omkring 200 meter från korstallen i riktning Ytterhavra, ligger den s k Stenkällan. Ur den grunda källan kommer ett kallt och klart källvatten. Kyrkobesökare och liktåg var starkt knutna till traditioner. När de kom från byar som Brännås och Skån och skulle ner till sockenkyrkan var stenkällan en naturlig rastplats. Vid stenkällan, som låg alldeles intill vägen var det naturligt att stanna för att vattna hästar, dricka lite kaffe och ta en klunk ur den medhavda pluntan.

Korstallen är numera borta, men en bit av den finns bevarad på Bjuråkers Forngård. Enligt Wengelins bok från 1893 var Korstallen omkullfallen redan 1885. På tallens stam skar man in initialerna på den döde och dagens datum. Ett annat namn på tallen var Korsstenstallen. Möjligen har det namnet att göra med att det fanns ett inhugget kors på en sten i närheten. På tallstammen lär det ha funnits 600 inskurna namn. Enligt en annan uppgift fanns det 300 namn på tallstammen. Sista resterna av Korstallen fördes till Forngården. Det äldsta årtalet var 1775 med initialerna NHS och det yngsta var från 1845 med initialerna LJSX.

Vägen mot kyrkan i Bjuråker gick över Dalänget sydväst om Kiosberget.

ytt-005-elsa-havregard
Elsa Havregård ned sitt barnbarn Wilmer Rex vid Stenkällan.


Bodland

Till skillnad mot omkringliggande byar har Ytterhavra inte varit något bodland. Däremot har Delsboägda Ytterhavra vallen varit bodland. Enligt de storskifteshandlingar som Bodvall studerat hade Delsbo år 1770 bodland i Ytterhavra.
Bodlandet kan karaktäriseras som ett mellanting mellan fäbod och hemgård, som låg på relativt nära avstånd från hembyn. Bodlandsgårdarna har också varit mer lik den bebyggelse som fanns på hemgården, men husen var inte avsedda för vinterbruk. På bodlanden vistades bönderna med sin boskap under försommar och höst.

Landsvägen mellan Ytterhavra och Lia och bröts 1962 -1963. Harry Persson från Ytterhavra var en av dom som var med när vägen byggdes. Tidigare var den vägen bara en kärrväg nu är den byns huvudväg.


Släktboken
Sifferhänvisningar och personuppgifter är hämtade från ”Bjuråker, Norrbo, Delsbo släktregister”.


 

Dansbanan

Ett stenkast nedanför Sven Österbergs vallstuga låg dansbanan. Det var Ytterhavras starke man Helge Persson, som kom med idén och med hjälp av Ängebo IF såg de till att byn fick en egen dansbana med orkester kur och hithörande korvkiosk. Året torde ha varit 1955-57 säger hans kände son Åke Persson. Tyvärr blev det ingen större succé, då utbudet av festplatser var ganska stort vid den här tiden. Efter något år fick den skatta åt förgängelsen. Den revs och flyttades till Ängebo där den skulle byggas upp vid fotbollsplan, men troligen blev det inget av med det. Plintarna som banan vilade på står nu i långa rader som tysta vittnen i den omgivande skogen.

ytt-042-dansb

Bild från dansbanan.
På gitarr, Alf Erik Nord, bas Knut Björk, vokalist Irene Jonsson och på dragspel Eric Christiansson.
Bilden ägs av Göta Eriksson i Stråsjö

ytt-006-gammal-dansbana
Den stora dansbanan mätte omkring 8 x 12 meter

ytt-007-rester-korvkiosk
Här ser vi rester efter Helge Perssons korvkiosk. Den som sålde korven var sonen Åke Persson. Kvar ligger tre rostiga korvburkar som han glömde att ta med sig hem för mer än 50-år sen.

ytt-008-trollebougn
Så här kunde en Trollebougn se ut

 

Kolugnen i Ytterhavra

Under kriget tillverkade man kol i en kolugn i Ytterhavra. Ugnen låg på höger sida vid vägskälet upp mot vallen berättar Sven Österberg. Kolen fatades i lårar (troligen om en hektoliter) som kördes med lastbil till järnvägsstationen i Fredriksfors för vidare transport.
Ugnen var troligen en så kallad Trollebougn som var den vanligaste modellen.

Tre uppmurade väggar i en utschaktad slänt med en öppen framsida. Vid kolning stängdes framsidan med en spårinfälld plåtlucka vilken tätades med sand och fasthölls med tunna järnbalkar. I ugnens fyra hörn sattes skorstenar av rör med en 10 cm inre diameter och 4 mm godstjocklek vars nedre del är böjda mot ugnens mitt. Längs golvet lades tre vattenledningsrör från närheten av bakväggen och ut genom framväggen samt ytterligare två böjda rör från sidoväggarna och ut genom framväggen där även fotrymningar var upptagna. Sedan ugnen blivit fylld lades taket på. Tvärs över ugnen lades järnskenor som täckes med plåt som sedan tätades med sand. I en av takplåtarna fanns en lucka 0,3 x 0,2 m, under vilken tändtrumman fanns och tändning och påfyllning gjordes. Genom luftintagen i rören och fotrymningarna kunde kolningen regleras så att den framskred jämt och inte för hastigt.
Rester efter en sådan ugn finns i Strömbacka och på flera ställen.

 

Byn fick elektricitet lämpligt nog till luciadagen 13 december 1950.

Dessförinnan hade man planer på att göra en egen kraftstation utefter bäcken från Havrasjön, där linskäkten hade legat, ca 1100 meter från byn.

 

Skolbarnen i Ytterhavra fick gå 8 km till skolan i Ramsjö.

Vissa tider fick skolbarn inackorderas i Ramsjö under veckorna. Vintertid plogades vägen med träplog av Ivar Fredin från Tomsjö. När han skaffade en så kallad Loos-plog med järnmedar och ställbar sidovinge, var detta en stor nyhet. Ingen av plogarna lär finnas kvar.

 

Taxirörelse

Lars Bergström köpte bil den 26/6 1926. Troligen var det en Ford med reg. nr. X 1963, som han innehade några år. Den 7 september 1929 fick han tillstånd att inom länet bedriva yrkesmässig trafik med automobilen X 3875. Den 31 december 1931 upphör tillståndet på egen begäran.

 

Affären

I Ytterhavra har det funnits en affär som tillhandahöll dagligvaror.
Affären startades av Brita Bergström född 1897. Hon hade sin affär en trappa upp i huset där hon bodde, Huset Krafts eller Skänks. Varorna tog hon från Iwarssons i Västansjö och senare från Stillmarks i Brännås. Hon avvecklade rörelsen när ransoneringskorten kom och då tog Jonas Jonsson över. Han var född 1909 och bosatt hos Tjernells, men det lär ha varit under en kortare tid för. Sedan tog Olle och Anna Bergström över. De bodde i Nordins gård, tidigare kallad Orrens. På övervåningen var affären. Varorna köpte de i Delsbo hos Artur Larsson. När de flyttade till Västansjö 1956 upphörde affären och Olles bror Bertil kom då att bo där en tid.

 

Telefon fick Ytterhavra i slutet av 40-talet

Linjen gick över Ängebo
1949 fanns tre abonnenter i Ytterhavra
58 Einar Tjernell Arrendator Ytterhavra
68a Per Bergström Hemmansägare Ytterhavra
68b Helge Persson Hemmansägare Ytterhavra

 

ytt-009-lars-bergstrom
Lars Bergström med bil X 3875, troligen på besök i Ilsbo

 

1960 fanns det två bilar i Ytterhavra

X 11096 Opel O 56 Chaufför I Bergström Ytterhavra
X 19345 Vw 59 Skogsarbetare K E Persson Ytterhavra

 

Ytterhavrasjön

År 1873 eller tidigare var uttappningen av Ytterhavrasjön avslutad. Denna delning fastställdes av Delsbo tingslags ägodelningsrätt den 12 augusti 1874. I arbetet hade 11 personer deltagit, alla med lika andelar. Sjöbottnens areal var enligt beskrivning 33.5920 hektar inrösningsjord.

Tidigare var sjön ganska stor och det fanns även ett båtställe. Det skulle dikas vart femte år för att förhindra att utloppet slammade igen. År 1901 dikades det för sista gången.

 

Linberedningsverk

Elva hundra meter från byn, nedströms Ytterhavrasjöns utlopp låg ett linberedningsverk eller skake som man sa. Det var Lars Bergström som flyttade både skaken och en spånhyvel hem till gården där den sedan drevs med en råoljemotor. Här han du nu både se och uppleva Lars Bergströms kultändare.

Dessutom har det legat en kvarn här. Kvarnstenarna som är ganska stora finns bevarade hos Tage Persson i Ytterhavra. Storleken på stenarna gör det mindre troligt att det var en skvaltkvarn, med ett liggande vattenhjul med stående axel, utan en hjulkvarn med stående hjul med liggande axel som med kugghjul kunde kopplas till flera stenpar som fanns här.
En skvaltkvarn var enkel att bygga och sköta medan en hjulkvarn var komplicerad att bygga och det behövdes en mjölnare till driften. Vid kvarnar bildade bönderna andelsföreningar med anställda mjölnare som malde mot avgift.
Närmaste vattensåg torde vara liasågen, som det ännu finns rester efter. Nedanför denna låg liaböndernas linskäkt.

 


 

Filmer:

Ytterhavravallen 2015

Ytterhavravallen 2016

Ytterhavra från ovan

Ytterhavra vedkapning 2012

Ytterhavra vedkapning 2015

Ytterhavra vedkapning 2016

Monitor 40 år

Historiefilm – Åke Persson

Bonden och tranan på You Tube

Brita Bergström berättar om Ytterhavra

Filmen om Åke Persson

Se och lyssna på Atleten Erik Persson på You Tube

 

 


ytt-010-kvarnstenar

Kvarnstenarna hittades i bäcken av Harry Persson då boende i Ängebo

 

Linberedningsverken var vanligen omålade knuttimrade byggnader i två våningar eller nivåer. Invändigt fanns ett komplicerat maskineri med flera kugghjul och andra drivanordningar, allt byggt i trä. Det hela var kopplat till en enda, liggande axel som drevs av ett stående vattenhjul. Linberedningsverket bestod av två delar. På bottenvåningen fanns en stamp, som användes för att krossa stjälken vilket fick det rötade linets vedämnen att brytas sönder eller bråkas. Stampen var byggd av en grov stock som lyftes av knaggar på hjulstocken och föll ner mot en stor flat sten av sin egen tyngd. På övervåningen fanns skäkthjulet där skärvorna (skalen) skavdes bort och lintågorna frilades. Det stora vattenhjulet stod mitt i bäckfåran och var täkt av ett tak, möjligen övervåningens. Från en ovanför liggande damm kunde vattnet regleras och ledas i en träränna fram till vattenhjulet.

Att sitta vid stampen var ett manligt göra, medan arbetet vid skäkten utfördes av kvinnor.Arbetet var inte bara farligt utan också ohälsosamt.
Linfröet var en av de senast sådda vårgrödorna, men var i regel den första som var färdig att skördas. Linet skördas genom att ryckas upp med rötterna. Om linet blivit avskuret skulle skulle området närmast snittytan bli överrötat.
Därefter skulle fröknopparna avlägsnas i den s.k. linstråken. Med hjälp av en grovtandad, fast fixerad kam repades fröhusen bort från de torra linplantorna. Fröna togs tillvara för kommande års utsäde eller andra ändamål.
Sedan bands linet i små s.k. fittjar för att föras till ett linsänke för att rötas, varefter det illaluktande linet sattes upp på hässjor eller på gärdesgårdar till torkning och var därefter färdigt att föras till linberedningsverket eller skäkten eller som man sa här ”skaken”. Så länge inte kyla och is hindrade vattenhjulet att gå så var verket igång hela hösten och det dova dunket från linstampen kunde höras på långt avstånd.

 

ytt-011-karta-ytterhavra

Kvarnstenarna hittades på den plats som i bäcken som på kartan är märkt med (S) samfällighet (utmål).

ytt-012-gardsgard-hus

Foto. Elsa Havregård

Krafts / Skänks

Ytterhavra 1
Gårdsnamnet Kraft härstammar från Jonas Anderssons farfars farfar, soldat Carl Andersson -Kraft som levde i Tå under 1600-talet
4H9 Jonas Olsson född 2/1 1744, son till Olof Orre i Västansjö. Död 2/1 1811
Gift med Brita Ersdotter född 1734 inflyttad från Ljusdal. Död 30/5 1810 (nervfeber)

Ca 1827 – 1843
33G5 Jonas Andersson från Krafts i Tå, född 8/7 1798. Bonde i Ytterhavra 1. Död 30/11 1843
Gift 4/3 1827 med (12O5) Carin Gustafsdotter från V. Berge i Delsbo, född 4/12 1800.
Änka och omgift. Död 1/11 1881

Ca 1843 – 1873
33G5 Jonas Pehrsson född 27/7 1795, son till P. Jonsson i Västansjö. Tidigare bosatt i Stråsjö och Rogsta, (28G8) gift 1822 änkling och omgift med änkan ovan. Bonde i Ytterhavra. Död 11/11 1873.
Två barn
Anders 26/6 1828 Han tog över gården efter föräldrarna
Kjerstin 3/3 1835 Gift 1863 med Jonas Pehrsson från Tomsjö 3. Utfl. till Fjärdsätter i Delsbo.

Ca 1873 – 1883
33G7 Sonen Anders Jonsson född 28/6 1828 Bonde i Ytterhavra 1. Utflyttad till Sjulsberg i Delsbo 1883. Död 12/3 1911
Gift 6/6 1852 med 31M6 Margta Johansdotter från Ede i Delsbo, född 13/2 1826. Död 24/9 1910
Sonen Jonas född 20/11 1855. Gift 1878 Bonde i Sjulsberg 2. Drunknad 11/11 1891

Ca 1883 – 1908
15H10 Pehr Jonsson – Stål från Ängebo född 31/5 1852 Kolare i Moräng sen arrendator i Ytterhavra 1. Utflyttad till Delsbo 1908. Död 21/11927.
Gift 13/12 1874 med 9Å27 Anna Jonsdotter från Berge 4, född 4/6 1848 . Utflyttad till Gnarp 1930.
Nio barn
Sigrid 7/9 1873 Gift 1901 med Erik Jonsson bonde i Rossla 2.4 i Delsbo
Jonas 23/10 1875 Gift 1905 med Karin Olsdotter från Berge 3. Emigr. till USA 1910
Emma 9/12 1877 Gift 1900 med Pehr Emil Lundberg från Moviken. Utfl. t Forsa 1902
Pehr 9/8 1879 – 15/8 1882 (rödsot) = dysenteri, akut inflammation av tarmen.
Pehr 5/8 1883 – 30/1 1886 (difteri)
Anna 9/8 1885 Gift 1910 med Per Olof Staf. Bosatt i Tjärna sen i Ängebo 11.2
Dotter 14/8 1887 – 15/9 1887
Nils 3/5 1889 Utflyttad
Kristina 12/2 1891 Hushållerska i Tjärna 10.2. En son, Per Natan född 13/6 1920

ytt-013-familje-foto
Anders Persson – Skänk 1867-1910.Hustrun Brita Modig 1866-1942 med dottern Anna i knä f. 1901. Stående bredvid gör dottern Brita f. 1897.
Bild ur Elsa Havregårds samling


Ca 1896 – 1916
7F15 Anders Pehrsson från Tomsjö 5, född 3/4 eller 3/11 1867. Död 9/7 1910.
Gift 3/9 1896 med 4H31 Brita Andersdotter – Modig från Norrdala, född 10/10 1866. Död 6/11 1942
Två barn
Brita 19/2 1897 Hon och maken tog över gården Ytterhavra 3.1
Anna 19/5 1901 – 5/1 1902

 

Ytterhavra 3.1 Mormors

Ca 1916 – 1940
36A22 Lars Bergström, född 19/2 1893, son till Per Bergström i Dalänge.
Måg och bonde i Ytterhavra 3. Död 24/7 1936.
Gift 11/6 1916 med 7F15 Brita Andersdotter född här 19/2 1897. Död 12/4 1990
Nio barn
Kristina Viktoria 10/11 1916 Gift 1942 med Nils Valentin Magnusson i Brändbo
Brita Katarina 6/6 1918 Gift 1937 med Adolf Olsson från Alsjö. Bosatt här, sen i Norrhavra
Anna 5/3 1920 Gift 1940 med Helge Persson bonde här.
Per 9/6 1922 Gift 1944 Kerstin Viola Olsson. Bosatt i Norrhavra 1.15 Död 3/2 2011
Karin 5/4 1925 – 7/1 2017 Gift 1944 m Ernst Dahlström Bos i Ramsjö 8.6. Till Skån 1948
Ivar 2/10 1927 Sambo med Göta Eriksson, bosatt i Österstråsjö
Jonas 10/4 1931 Bosatt med Gudrun i Långbacka, i Delsbo
Erik 6/8 1933 Gift med Rut bosatt i Friggesund
Märta Viola 20/7 1935 – 12/3 1939.

 

3 foton på Brita och Lars Bergströms barn
ytt-014-barn-foto
Stående Anna och Per
Sittande fr. v. Karin, Brita, Ivar och Kerstin

ytt-016-flicka-hund

Lilla Märta med hunden

ytt-015-erik-jonas-bergstrom
Erik och Jonas Bergström

 

Ca 1940 – 1989
43E6 Helge Persson född 5/7 1915, son till atleten och skepparen Erik Persson i Björsarv. Död 11/9 1997.
Gift 23/6 1940 med dottern i huset Anna Bergström född 5/3 1920. Bosatta i Norrhavra sen bonde här i Ytterhavra 3.1. Död 8/8 1988
Sex barn
Karl Erik 28/10 1939 Ogift, bosatt i Hudiksvall Död 22/4 1965
Elsa 25/2 1941 Gift o skild från Hasse Forslund i Sundsvall. Elsa har tagit namnet Havregård
Åke 30/6 1942 Bosatt i Norrboån. Ägare av det framgångsrika företaget Monitor i Hudiksvall. Åke avled 7 mars 2016.
Harry 4/10 1947 Bosatt i Hudiksvall
Tage 4/10 1950 Sammanboende med Katarina Ersare här i Ytterhavra 5
Morgan 19/11 1959 Gift med Lena Forslin. Bosatt i Hudiksvall. Morgan är VD för företaget Monitor i Hudiksvall

 

Eldsvåda

Veckan före midsommar den 17/6 1989 slog åskan ner i den gamla släktgården som brann ner till grunden.
Kort tid före branden hade sonen Tage beslutat att ta över föräldragården. Nu blev han istället husvill och fick bo i barack medan bygget av hans nya fastighet Ytterhavra 5, pågick.
Tage Persson född 4/10 1950, bor här tillsammans med Katarina Ersare från Delsbo född 3/7 1956.

 

Ytterhavra 11 Orrens

 

Ca 1813 – 1870 -talet
4H15 Lars Eriksson född 13/6 1784, son till soldat Erik Orre i Västansjö. Torpare i Ytterhavra Död 18/3 1848.
Gift 25/3 1813 med 21G5A Gölin Pehrsdotter från Hedvigsfors född 29/9 1781. Död 20/2 1835 (inflammation och feber)
Omgift 1/5 1835 med 1E10 Carin Larsdotter från Tjärna 7, född 9/2 1805. Död 9/11 1877
Sju barn:
Ella 22/12 1817 Gift 1846 med Johannes Johansson – Bröms. Nybyggare i Källsjön
Karin 27/3 1822 Okänd vistelseort
Carin 10/5 1833 (styvdotter) Död 21/11 1911
Erik 24/12 1836 Gift 1875 med Anna Olsdotter. Bosatt i Bricka
Gölin 16/11 1838 Gift 1862 med Johan Imberg Bosatt i Frisbo
Lars 21/2 1842 Han tog över efter föräldrarna
Pehr 21/6 1845 Gift 1867 med Anna Pehrsdotter från Jobsmyra, Delsbo. Utflyttade till Forsa 1872

ytt-017-orrens

Från Orrens. Bak fr v. 4H27 bröderna Lars f. 1869, Per f. 1868 och Erik f. 1871
fram sitter föräldrarna Anna och Lars Larsson Rapp

 

1880-talet – 1922
4H27 Sonen Lars Larsson –Rapp född här 21/2 1842. Måg och husman i Tomsjö 5 sen tog han över det här hemmet efter föräldrarna. Död 22/2 1918
Gift 19/4 1868 med dottern i huset Anna Pehrsdotter född 12/3 1847. Död 28/9 1922
Åtta barn
Pehr 23/7 1868 Gift 1896 med Margareta Andersdotter Bosatt i Ytterhavra sen i Ramsjö s10.
Lars 17/8 Fält 1869 Gift 1893 med Brita Jonsdotter Torpare i Norrdala 1.5
Olof 28/8 1870 – 16/5 1888 (fallandesjuka)
Erik 2/12 1871 Dräng i Ramsjö 7 Död 24/4 1939
Jonas 12/8 1874 Utflyttad till Los 1899
Karin 28/8 1876 – 12/5 1877 (scharlakansfeber)
Gossebarn 10/6 1878 – 20/6 1878
Flickebarn 11/9 1884 – 11/9 1884

Ca 1922 – 1946
36A21 Pehr Bergström född 9/8 1891 son till Per Bergström i Dalänge. Bonde i Ytterhavra 4.1 Död 30/3 1961.
Gift 9/7 1916 med 1B22 Anna Olsdotter från Norrberg född 4/9 1895. Död 23/1 1975 Som nygifta arrenderade de hemmanet Gladbäckslund i Stråsjö, innan de 1922 köpte det här hemmanet.
Nio barn
Edvin 21/12 1914 Gift 1943 med Göta Nordin Bosatt i Norrhavra Död 24/12 1995
Olof Einar 29/3 1917 – 11/8 1919
Johan Emil 20/8 1918 Ogift, bosatt här. Död 30/3 1986
Olof 20/4 1920 – 10/10 2001 Gift 1946 med Anna Nordin De flyttade till Västansjö
Ester Birgitta 16/5 1923 Brita kallad. Gift 1942 med Alvar Åström i Norrhavra 4.2
Anna Kristina 12/6 1926 Gift 1946 med Erik Alfred Leonard Nilsson i Dragsved
Bertil 18/4 1929 Bosatt i Mora på 70-talet och i Dyltabruk på 80-talet
Ingrid 17/5 1932 Gift med Ingvar Nordin och bosatta här i Ytterhavra 4.1
Birger 20/3 1936 Gift med Berit Anita. Birger avled den 6/12 1994.

ytt-040-barn

Enl. kort. Edvin f. 1914, Johan f.1918, Olle f 1920 och Birgitta (Brita). f. 1923.
Bilden ägs av Ingemar Svensk

ytt-041-barn

Enl. bild. Edvin f 1914, Johan f. 1918, Olle f. 1920, Brita f. 1923, Anna f. 1926, Bertil f. 1929.
Bilden ägs av Ingemar Svensk

ytt-018-familje-bild
Bak fr v. Olle o Anna Bergström, Ingrid o Ingvar Nordin.
Fram Göta o Edvin Bergström. Edvin, Olle och Ingrid är syskon och Göta, Anna och Ingvar är syskon.

ytt-048-grisslakt

Julgrisen slaktas av slaktare Birger Olsson och Ingvar Nordin håller i kättingen som ska riva av borsten.
Bild ur HT 17/12 1983. Text och Foto Bo Silver

Ca 1946 – 1956
Sonen Olof Bergström född 20/4 1920 Gift 3/2 1946 med Anna Nordin född i Njurunda 25/8 1927. Hon kom till Skärås och flyttade därifrån till Långmor, tillsammans med lärarinna Anna Fyhr och Edvard Jonsson från Skärås. 1944 kom hon till Ytterhavra. Anna berättar att de hade en liten diversehandel en trappa upp i huset. Varorna köpte Olle av Artur Larsson i Delsbo.

En son Olof Lennart 14/9 1946 – 29/1 1947
1956 flyttade de till Västansjö där de köpte huset efter Lassas- Edvard Jonsson. Anna är nu änka och ensamboende i huset i Västansjö.

Ca 1959 – 2002
10D29 Ingvar Nordin uppväxt i Skärås 25/12 1931, son till Erik Nordin och hans hustru Anna Lust. Ingvar kom till Ytterhavra 1947. Han bodde då hos systern Anna som var gift med Olle Bergström, en bror till sin blivande fru. Han gifte sig 25/6 1954 med dottern i huset, Ingrid Bergström född 17/5 1931. 1959 fick de köpa huset. Ingrid avled 5/12 1986. Sedan Ingvar blivit änkeman avvecklade han jordbruket och kom då att träffa Ulla Andersson som blev hans sambo. Paret började nu att föda upp travhästar.


Ett stolphärbre
i två våningar som fanns här på gården såldes på 60-talet till Nybergs i Ramsjö. 1997 sålde Gunilla Nyberg härbret till Olle Persson i Byn i Delsbo där det nu står.


År 2002
sålde de huset och flyttade till Norrboån. Ingvar Nordin avled 13/6 2005
Två barn
Marianne 1/4 1954 Gift med Kåre Rudh i Hudiksvall. Hon har Salong Marianne, Återvändsgrämd 1, i Hudiksvall 0653-141 90
Jonny 14/5 1959 Gift med Ulla. De är bosatt i Bondebo i Delsbo

 

ytt-019-missionsmote

Troligen ett missionsmöte.

 

Ytterhavra 17. Jens- Ors / Landbonns / Tjernells

Vem Jens – Ors var är i nuläget oklart, men mangårdsbyggnaden uppfördes omkring 1840. Ekonomibyggnaderna uppfördes omkring 1870.


Ca 1878 – 1884

2G10 Lars Pehrsson – Spång född 26/8 1852, son till bonden Pehr Pehrsson i Spångmyra 1. Bonde i Ytterhavra 2. Utflyttad till Bondebo i Delsbo 1884. Död 13/1 1892
Gift 20/4 1878 med 16G12 Ella Olsdotter från gården ”Finns” i Ö. Stråsjö född 15/12 1855. Död 4/7 1894.
Sju barn
Kerstin 13/7 1878 – 21/7 1880 (scharlakansfeber)
Olof 28/11 1881 Utflyttad till Sveg 1921
Kerstin 27/5 1885 – 30/7 1892 (hjärnfeber)
Pehr 6/6 1886 Utflyttad till Stockholm 1900
Brita 20/12 1888 Utflyttad till Rimbo 1904
Anna tv 2/7 1891 – 4/5 1892 (bröstsjukdom)
Ella tv 2/7 1891 – 27/5 1892 (halssjukdom)

Ca 1884 – 1905
1902 såldes fastigheten till Iggesunds bruk

22D13 Anders Andersson från Näppänge 1, född 22/9 1850 Landbonde i Ytterhavra 2. Utflyttad till Norra Långsbo i Delsbo 1905. Död 16/2 1936
Gift 20/6 1886 med 7F7 Brita Pehrsdotter från Tomsjö född 17/5 1850. Utfl. till Delsbo 1905. Död 22/9 1912
Tre barn
Brita 11/7 1879 Hon och maken tog över gården efter hennes föräldrar
Kristina 2/3 1884 Gift 1912 med Erik Olof Wiklund i Sjömyra i Delsbo. Utfl. t. Enånger 1928
Margta 24/3 1885 Gift 1906 med Jonas Eriksson i Norrbobyn s13.

Ca 1903 – 1945
22D22 Jonas Jonsson från Järvsö född 6/4 1878. Inflyttad 1903 Måg och arrendator i Ytterhavra 2 (5.2) Död 1/1 1945.
Gift 5/7 1903 med dottern i huset Brita Andersdotter född 11/7 1879. Änka 1945, sedan bosatt i Norrhavra 14.5
Fyra barn
Hanna Kristina 16/1 1901 Gift 1921 med Johan Fredrik Grip. Frånskilda 1929 Omgift 1933
Marta 21/9 1905 Gift 2/7 1933 med (8V14) handlare Herbert Persson i Forsadalen.
Jonas Edvin 17/6 1909 Bosatt i Norrhavra 14.5 Gift 1946 med Elsa Margareta Nilsson
Brita Maria 13/2 1913 Hon och maken tog över arrendet.

 

ytt-020-jonas-jonssons-hus
Fam. Jonas Jonssons arrendegård

ytt-036-jonas-jonsson

 

En ung Jonas Jonsson
Bild i Karin Bergers samling
ytt-021-dottrar-till-jonas-jonsson

Döttrar till Jonas Jonsson. Bild ur Karin Bergers samling

ytt-022-jonas-jonsson
Jonas Jonsson 1878 – 1945. Här visar han stolt upp sin vackra häst

ytt-035-julsamling
Ytterhavra. T v. Brita med barnbarn i knät, Till höger om Jonas sitter dottern Marta och hennes man Herbert
Bild ur Karin Bergers samling

ytt-031--98-kubikare

 

Ytterhavra. Jonas Jonsson på sin 98-kubikare.
Bilden ägs av Karin Berger

ytt-028-marta-herbert
Marta Jonsson och Herbert Persson den 2/7 1933.
Bilden ägs av Linnea Nordin i Ängebo

ytt-033-sjovik
Bönhuset i Sjövik. Brudparet Marta och Herbert Persson. Brudnäbbar är Kam-Pers barn, Birgit och Ivar Andersson.
Bilden ägs av Karin Berger.
ytt-034-familjen--persson
Forsadalen. Marta och Herbert Persson med barnen Karin och Gösta.
Bilden ägs av Karin Berger.

 

När handlare P J Andersson öppnade sin affär i Friggesund i november 1923 fick Marta arbeta där som biträde.Hon blev kvar där i 6 år. 1934 flyttade paret till Uppsala där Herbert arbetade som målare. När Johan Kroghs affärsrörelse i Forsadalen blev till salu 1940, slog det till och flyttade tillbaka till hembygden.

 

Ca 1945 – 1946
10D28 Johan Elis Sigurd Olsson född 20/11 1919 i Hanebo. Skogsarbetare Inflyttad 1945 – utflyttad till Hanebo 1946.
Gift 4/11 1945 med 10D25 Sigrid Linnea Grip, född 29/6 1920, dotter till J. F. Grip i Tjärna, Bjuråker
Tre barn
Sture Lennart 8/3 1942 Utflyttad till Hanebo 1946
Kjell Håkan 23/8 1944 Utflyttad till Forsa 1945
Märta Linnea 25/3 1946 Utflyttad till Hanebo 1946

Ca 1946 – 1954
22D28 Einar Emanuel Tjernell född i Attmar, V- norrland 18/12 1898. Inflyttad 1932. Byggnadsarbetare och gårdsägare i Norrhavra. Vistats i Njurunda 1939 – 1944. Arrendator i Ytterhavra 5.2 Död i Harmånger 23/4 1996
Gift 19/8 1934 med dottern i huset Brita Jonsson född 13/2 1913. Död i Harmånger 30/8 2003
Barn
Åke Lennart 2/11 1936 Gift med Vanja och bosatt i Nyland, Kramfors
Astrid Birgitta 17/3 1941 Johansson, bosatt i Kista
Hans Olof 7/7 1946 Gift och bosatt i Vattrång i Harmånger
Ingrid Margareta 27/9 1952

Åke Tjernell ovan, berättar att efternamnet Tjernell tog hans förfäder när de flyttade från Tjärna i Bjuråker.

Sedan 1968 har fastigheten 5:4 varit i familjen Berggrens ägo.
Sonen Jan Berggren berättar att hans föräldrar hade sett en annons i tidningen Land 1967, att Jonas Paulsson i Delsbo ville hyra ut en vallstuga på Ytterhavra vallen. De hyrde stugan och blev så fäst vi platsen att de hörde sig för hur hos Iggesunds bruk om ett hus som stod tomt om det möjligen var till salu, och sedan 1968 har det varit i familjens ägo. Första åren bara som sommarhus, men 1973 bestämde sig familjen att flytta upp från Landskrona för gott.

Ragnar Berggren född i Örebro 21/10 1912. Död 9/7 2001
Gift 1941 med Dagmar Andersson född i Eskilstuna 3/12 1917. Bosatt i Ängebo. Död 10/12 2014.
Sonen Jan Berggren född i Örebro 28/6 1943 Gift 1991 med Berit Andersson född i Ljusdal 1/12 1952.
Två barn
Emil 16/4 1992
Joel 8/4 1994

 

Torpet Fredags-senare kallat Ytterhavratorpet Mockas

 

Ca 1827 – 1852
36A2 Trumslagare Anders Johansson – Bergström född 1794, son till torparen Joh. Philipsson i Sigfridstorp, Ljusnarsberg i Örebro län, inflyttad till Bjuråker omkring 1825.
Det var han som byggde det här torpet 1827. Trumslagare och soldat nr 111 vid Hälsinge regimente. (Kommenderad till Norge 1814) Död 15/12 1852.
Gift 1825 med 6H10 Anna Andersdotter född 24/4 1799 dotter till skräddare A. Andersson i Västansjö. Död i bröstsjukdom 12/2 1879.
Sex barn
Anders 12/8 1826 Gift 1859 med Margareta Olsdotter från Delsbo. Bonde i Sjömyra i Delsbo
Johan 39/3 1828 Gift 1858 med Ingrid Pehrsdotter från Delsbo. Landbonde i Norrhavra 8.
Erik 15/11 1829 Gift1858 med Carin Olofssdotter från Långede. Torpare i Ytterhavra
Pehr 23/3 1833 Gift 1884 med Brita Jonsdotter från Nordanäng i Delsbo. Bonde i Ytterhavra
Kjerstin 3/6 1835 Gift 1862 med Hans Olsson – Nylander. Torpare i Långede i Delsbo
Brita 1/4 1839 – 11/3 1840

ytt-024-erik-bergstrom


Erik Bergström, fredags Erik, senare kallad Mocka (morfar)

 

Ca 1858 – 1917
36A5 Sonen Erik Andersson – Bergström, Fredags Erik kallad, född 15/11 1829 son till trumslagare Anders Bergström ovan. Torpare i Långbacka sen här i Ytterhavra. Död 30/8 1917
Gift 1858 med 7D3 Carin Olofsdotter från Långede född 9/8 1835. Död 20/4 1873
Fem barn
Anders 29/6 1858 Gift 1885 med Ingrid Hansdotter från Delsbo. Torpare i Ståläng.
Olof 17/12 1860 – 22/5 1865 (drunknad)
Anna 16/11 1862 – 24/7 1889 Dottern Brita gift 1915 med August Tore Norell, bosatt i Tjärna
Brita 10/11 1866 Gift 1887 med Per Larsson – Skans Bosatt i Ramsjö
Carin 24/11 1870 – 11/2 1877

Ca 1860 – 1898
36A6 Sonen Pehr Andersson – Bergström son till trumslagare Anders Bergström ovan. Född 23/3 1833. Landbonde här i Ytterhavra. Död 19/4 1898.
Gift 1860 med 17N18 Brita Jonsdotter från Nordanäng i Delsbo. Född 2/8 1827. Död 24/9 1870 (blodstörtning)
Tre barn
Anders 3/4 1863 Gift 1885 med Carin Olsdotter från Änga. Bonde i Ramsjö 2.
Jonas 25/1 1865 Gift 1891 med Anna Ersdotter från Ramsjö 2. Bonde i Avholm Död 4/2 1952
Pehr 4/5 1867 Gift 1891 med Kristina Larsdotter från Vedmyra. Bonde i Daläng.

Efter 1917
Efter Fredags-Erik Andersson – Bergströms död 1917 har torpet till större delen varit obebott.

Ca 1940 – 1943
Från slutet av 1940 till 1943, eller strax därefter, bodde Gerda och Algot Åström här med sina fem barn. Sonen Ingvar, nu bosatt i Brändbo, berättar att han föddes i Nilsas- torpet i Brännås. Kort tid därefter flyttat vi till Ytterhavratorpet där vi bodde tills pappa dog, säger Ingvar.
32M12 Algot Åström f 13/3 1908, son till torp. Jonas Åström i Norrhavra. Död 19/10 1943
Gift 22/3 1938 med 54B13 Gerda Eriksson född 2/3 1919 i Geholm (Gean) i Bjuråker.
Efter makens död kom barnen att skingras och Gerda flyttade till Hjältanstorp i Torpshammar där hon gifte sig med Martin Persson. Han avled 15/4 1990 och Gerda avled 20/4 1994
Fem barn
Sivert 18/1 1936 Utflyttad till Bergsjö 1945 Gift 1959 Död i Stöde 20/10 1985
Fritz 25/8 1937 Blev änkling 2002. Död i Gävle 8/8 2004
Eivin 16/10 1938 Flyttat till Torp i V. Norrland 1946. Gift o Skild. Avled i Gävle 16/7 1996
Ingvar 5/10 1940 Gift med Margareta Isberg, bosatt i Brändbo, Bjuråker
Åke 7/5 1942 Gift och bosatt i Farsta. Han avled 15/3 2000

På 1950-talet kom torpet att arrenderas av Gottfrid och Valborg Bergström. Det hade då ägts av Iggesunds bruk sedan några år. Från början använd de torpet som sommarnöje där de kunde hämta hö och odla lin.
Folk tycker det är så underbart att få komma hit. Här finns tystnaden och fågelsången och idyllen. Det är så rofyllt, säger Valborg Bergström.
På torpet finns stuga, stall, lider, vedbod, lada och ett nygjort kokhus. Vatten tas från en källa i närheten. Jorden och torpet fick makarna arrendera. Där har de under årens lopp odlat lin och taget hö. – Vi hade det mer eller mindre som sommarställe. Men sen började jag efter pensioneringen ta emot gäster på sommaren för att ha något att syssla med, säger Valborg Bergström i en tidningsintervju till Helena Palén Olofsson, i juni 2000.

Under 25 år, mellan 1988 och 2003 serverade Valborg Bergström gammaldags fäbodmat i det gamla Ytterhavra torpet, Mockas kallat. (namnet är efter ett barn som inte kunde uttala morfars ”fredags Erik” ) I egen bakstuga, byggd 1983, kunde Valborg hemma vid Tomtens i Västansjö baka eget bröd framförallt hällbröd. Dessutom var Valborg duktig på att laga all sorts gammaldags vallmat. Hemma i köket i Västansjö kokade hon rörost, ostkakor, saffranskakor, färskostar, hemkärnat smör och messmör.

På en reklambroschyr skrev hon:

ytt-049-reklamblad


 

Hudiksvalls tidning 9/8 1989
Reportage av Ulla W Samuelsson

ytt-051-valborg-bergs

Bild ur HT 9/8 1989

ytt-050-mockas

ytt-052-mockas

Ulla Jonsson, centerkvinna från Delsbo, serveras av Valborg Bergström

ytt-053-mockas-1989

Övre bilden. Karin Nyman, Anna Larsson och Märta Bryngelsson från Delsbo låter sig väl smaka på Ytterhavratorpets delikatesser.
Nedre bilden.Delsbos centerkvinnor tyckte att det passade bra att avsluta sin sommarutflykt med ett rejält torparmål.


 

Den 10 juli 1993, då var det gudstjänst här på Mockas, döptes Morgan och Lena Perssons son, Pelle.
Underhållning var ett stående inslag vid Mockas torpet. Ibland var det lokala spelmän men även artister längre ifrån kom till Ytterhavratorpet.

 


 

ytt-054-mockas

HT 17 juli 1995, av Jan Olsson

Ytterhavratorpet Mockats i Bjuråker, var mötesplatsen för lördagseftermiddagens arrangemang Musik vid Dellen. Carina Söder och Karin Hjälm underhöll med egenhändigt komponerad folkmusik. En högtidsstund i en sommaridyll.

 


 

ytt-056-mockas

HT 22 juli 1997, text och foto Roland Hamlin

Dragspelaren Jan-Erik Wiik bjöd på en trivsam musikstund i solgasset. Valborg Bergström i dörröppningen kunde på nytt glädja sig åt stor tillströmning av folk till släkttorpet som blev en turistattraktion.


 

ytt-055-valborg

Hudiksvalls Tidning 7 juli 2000, av Helena Palén Olofsson


 

ytt-057-arne-qvick
HT 21/7 2003, av Jan Olsson

Vid 25 års jubileet år 2003 när Valborg var 84, slog hon på stort och satsade på Arne Rosen Qvick som blev det stora dragplåstret. Trots krocken med ett annat evenemang i bygden, kom ett 50-tal personer för att få njuta av den härliga platsen och att få sjunga med i Arnes Rosen Qvicks kända visor.

Det här blev sista sommaren för Valborg. Hon drabbades av stroke och den 8 juni 2007 avled hon i sin favoritfåtölj framför TV:n.
Nu är det sonen Ulf Bergström i Dalänge som äger torpet.

Hur blev det gamla torpet en arrendegård?
Kanske gick det till på samma sätt här som det har gjort andra ställen. Från början var torpet troligen ett så kallat kronohemman med kronoskog som kronan sedan överlät på 50 år till intilliggande järnbruk som behövde mycket kolskog för att kunna framställa järn. Efter 50 år hade torpets folk avlidit eller glömt bort att bevaka sina rättigheter och därmed kunde Iggesunds bruk köpa in alltsammans.

ytt-038-mockas

ytt-039-mockas

Torpen vid Mockas

 

Ytterhavravallen

Läs mer om Ytterhavravallen i böckerna, Fäbodar i Delsbo och Fäbodvallar i Bjuråker.
Ytterhavravallen var bodland hörande till Delsbo
1770 fanns fyra ägolotter om 12,9 areal. Ägarnas hembyar Rossla, Berge, Näsbyn, (Strömbacka).

1870-talet – 1887
Troligen låg Erik Lusts soldattorp på Ytterhavravallen.
10D6 Erik Larsson – Lust son till husman Lars Andersson i Sjövik född 8/6 1833 Soldat nr 29 vid Hälsinge regemente, bosatt i Rossla, i Delsbo men utkommenderad hit till Ytterhavra som tillhörde Delsbo soldatjord. Död 25/3 1885
Gift 17/10 1858 med 45A3 Kjerstin Olsdotter från Berge född 29/11 1835. Död 8/1 1887
Nio barn
Karin 21/8 1860 Gift 1884 med Jonas Ersson – Engström jordbruksarbetare i Norrdala
Anna 29/1 1862 Bosatt i Ö. Stråsjö. Död 30/11 1880
Olof 10/12 1863 Gift 1906 med 32M7 Sigrid Karin Åström Bosatt i Skärås
Erik tv 5/2 1867 – 13/5 1867
Kerstin tv 5/2 1867 Tjänarinna i Holmberg. Elva barn Död 15/11 1945
Erik 19/12 1868 År 1900 bosatt med Brita Stina Krans i Lennsjö
Margta 28/9 1871 – 10/6 1889
Lars 7/9 1873 Gift 1909 med Marta Krig Jordbruksarbetare i Vij, sen i Västra Berge i Delsbo
Brita 5/6 1875 Gift 1893 med skräddare Olof Pehrsson – Svedberg i Bondebo sen i Åbo i Delsbo. 13 barn.

Inför Britas 80 -årsdag 1955 berättar hon hur det var att mista sina föräldrar, fadern när hon var nio år och modern när hon var 11 år.
Då soldatjorden i Ytterhavra hörde till Delsbo, blev vi barn som var för små att kunna ta tjänst, utackorderad på olika bondgårdar i Delsbo. Brita kom till Hagens i Hammarsvall, där hon bodde tills hon blev 16 år och tog tjänst hos skräddaren Erik Gräns i Sjömyra. Som artonårig gifte hon sig med 60J16 Olof Pehrsson – Svedberg från Bondebo och bosatte sig där. 1908 flyttade makarna till Åbo i Bolanna, där familjen sedan var bosatt i trettio år. Hon blev mor till tretton barn. Förutan att sköta barn och hushåll satt hon även ofta tillsammans med maken på skräddarbordet och sydde till långt in på nätterna. Under andra tider gjorde hon dagsverken hos bönderna och dessemellan arbetade hon även på gårdarna med tvätt och skurning. Brita Svedberg blev änka 28/11 1940 och gick själv ur tiden 10/11 1956.

Bjuråkers vallbok skriver följande om Ytterhavravallen
Fäbodvallen Ytterhavravallen, på kartan kallad Havravallen, var tidigare fördelad på två ställen i byn. En nedre, belägen inte långt från platsen där vägarna från Ramsjö och Norrlia möts. Samt en övre, på östra sidan vägen, ett stycke längre upp i byn, mellan gårdarna Orrens och Jens Ors.

Som Widmark skrivit så befann sig många gårdar i ett övergångsstadium mellan bodlandsgård – hemgård vid mitten av 1800-talet. Så var nog också fallet mellan bodlandsgårdar och fäbodar.

Ytterhavravallen är bara ett exempel på detta. Någon gång i mitten av 1800-talet flyttades vallen ett stycke nordväst om byn. Den kom då att hamna inom dåvarande Delsbo socken. Byarna Rossla, och V. Berge samt även Näsbyn inom Delsbo socken hade sina bodland och fäbodar i Ytterhavra. Ibland kunde ännu fler byar vara inblandade i ett bodland och stridigheter förekom.

En stuga kallades för ”Finnstugan”, den hade mera karaktären av fäbodstuga och hade endast periodiskt boende. De som brukade den stugan var då Johannes Jonsson från Rossla född 1717. Han sålde hemmanet och vallrätten till två bönder i Delsbo. Genom lottning dem emellan fick denne ”Finn Hans” Hansson ensamrätten till stugan. Därav namnet ”Finnstugan”.

Denne Finn Hans var son till Pehr Pehrsson som kallades för ”Finn Pelle”, vilken var måg och bonde i Rossla. Denne hade också vallstuga i Ytterhavravallen. Den stugan kallas ”Nilles” efter hemmet i Rossla. De brukas nu av Yngve Sundin i Rossla. Före honom brukades den av hans svärmor, Kristina Persson, som hade haft vallen tillsammans med sina föräldrar. Före dem hade Kristinas farfar och farmor, Per och Margta Pehrsdotter, haft vallen. Ovannämnda Finn Pelle var Margtas far.
Den här vallstugan ”Nilles” har vandrat i släkten under mycket lång tid. Gården ”Nilles” i Rossla hette tidigare ”Leks” och så gjorde också vallstugan. Inom parentes kan sägas att ovan nämnda Finn Pelle Pehrsson var född 1853 på gården Finn i Spångmyra därav namnet. Hans far var måg och bonde i Spångmyra men ditflyttad från gården Finn i Ö Stråsjö. Ett bra exempel på hur ett gårdsnamn kan vandra.

ytt-043.vallen

Från vänster. Nilles Stina, Olars Stina, Froms Margit, Finn-Ollas Marget och hennes döttrar, den mindre är Anna och den större är Karin samt Rapp Siggre.

ytt-045-vallen-3

ytt-044-vallen-2

ytt-045-vallen-4jpg

ytt-046-vallen-5

ytt-047-vallen-6

Samtliga sex bilder är ur boken, ”Fäbodar i Delsbo”.

Ytterhavravallen består av sju vallstugor.
Den första vallstugan man kommer till är ”Finn Hans” Hanssons, vilken ägs av Sven Österberg.
Därefter kommer man till Fransar Erik Larssons vallstuga. Han är hemmahörande i Loka, Delsbo.
Sedan Emil Perssons stuga, han är från Stömne.
Därefter ”Olas” vallstuga som nu ägs av Ingvar Karlsson från V Berge
Sedan Pålssons stuga, de är likaså från V Berge.
Efter den kommer man till syskonen Erikssons vallstuga. De kommer från Rossla och deras stuga kallas för ”Polskens”.
Sista stugan är ovan beskrivna Yngve Sundins ”Nilles” kallad.
Uppgifter enligt Åke Norberg och valldelägare.


Dansbanan
som fanns på vallen intill Sven Österbergs stuga, kan du läsa mer om i början av den här sammanställningen.

Stenmyrtorpet tidigare Ytterhavra 3. Troligen identiskt med Norrhavra 1.12

 

11C25 Åkare Adolf Olsson från Alsjö född 21/5 1909.
Gift 6/5 1937 med 36A22 Brita Katarina Bergström född 6/6 1918, dotter till Lars Bergström i Ytterhavra 3.1

Åtta barn
Anna Maj-Britt 9/12 1936 Gift med Elof Erling Dahlström från Bjuråker, bosatt i Gävle
Elin Hillevi 14/7 1938 Gift med (42B12) Per Bengt Skarp från Bjuråker, bosatt i Gävle
Olof Harald 1/4 1942
Bengt Erik 23/3 1945 Han flyttade till Kvissleby utanför Sundsvall
Karin 14/5 1946 Bylin. Flyttade till Handen. Nu bosatt i Gävle
Ingrid 14/1 1948 Eriksson Olsson bosatt i Valbo
Pia 16/9 1950 Bosatt i Ljusdal
Lars Göran 28/1 1957 Bosatt i Delsbo

 

ytt-025-karta

ytt-027-karta

Kartan visar var gamla vägen till Lia gick och var utmålet fanns

 

Det finns naturligtvis mycket mer att säga om Ytterhavra. Den här sammanställningen är bara påbörjad. Mycket finns att berätta om de människor som har vuxit upp här och sedan flyttat ut i världen liksom de som stannat kvar och framlevt sina liv här. Många med mig vill läsa om dina minnen, om den storslagna naturen och dina upplevelser från Ytterhavra.

Tack alla som har gjort den här sammanställningen möjlig, och ett särskilt stort Tack till min gode vän hembygds-och släktforskare Elsa Havregård som bistått med bilder och uppgifter och rättat när jag försökt att göra den här sammanställningen.
Som sagt, hör av dig när du vill berätta om dina minnen från Ytterhavra, eller om du vill rätta uppgifter som du ser är felaktiga.

Om du gillar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg


Tillbaka till toppen

 Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

2 comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *