Skålsvedja

 

Dellenportalen har samlat ihop fakta om Skålsvedja från intervjuer, böcker, fastighetspapper och i olika arkiv. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Gilla oss på Facebook, och ännu bättre, dela oss med dina vänner – Tack!

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Tack för ditt besök!


Den här sammanställningen är sponsrad av:
Här saknar vi sponsorer. Stöd Dellenportalen så gör vi reklam för dig. Vill du veta hur? Klicka här. 

 

skal-095-karta-1796

Skålsvedja karta 1796

 

SKÅLSVEDJA och ANDERBO, 3 km väster om Friggesund efter Norrdellens strand, består idag av 22 fastigheter varav hälften är fritidshus.

Skålsvedja är en av få byar som har tio hus med strandtomt mot Dellen.
Idag finns ingen service i byn och inga företag men under 1900 – talets första hälft fanns bryggeri, bageri, café, affär med bensinmack, bil – motorcykel – moped och cykel affär och ett antal egna små företag mest i transportbranschen.

Strömbacka Bruk hade två arrendegårdar i Anderbo och det fanns en självgående bonde, Erik Östberg i Skålsvedja.
Hur det kunde komma sig att så många små åkeriföretag växte upp kan man undra över. Det fanns naturligtvis ett behov av transporter från de relativt folkrika bruken Moviken och Strömbacka med omkringliggande byar.
Att köpa tomtmark och starta företag inom brukets domäner var nästan omöjligt men Skålsvedja låg precis utanför brukets räckvidd och där var det lättare att etablera sig. Det var unga motorintresserade och företagsamma pojkar från trakten som inte ville underkasta sig brukets villkor som kom att skapa dessa små företag.

Den här skriften är ett komplement till tidigare försök att beskriva gårdar och folk i Skålsvedja och Anderbo. Nya dokument har spridit ljus över förut delvis felaktiga antaganden. Därmed inte sagt att alla frågor blivit besvarade, men förbättringar har gjorts även om det ännu finns saker man kan undra över.

Skålsvedjan – kallades byn på kartan för laga skifte.
Förleden, ordet skåle, avser en enklare lada för förvaring av hö och/eller löv. Andra menar att en skåle avser en byggnation med eldstad i mitten och hål i taket. Svedja syftar troligen på nyodling genom svedjebruk.

Anderbo är ett betydligt äldre namn. På Olof Träsk karta från 1640 – talet kallas platsen för Andreboda – ett bodland.
Byn Skålsvedja har två fastighetsbeteckningar, Avholm och Tjärna. Västra delen av byn har fastighetsbeteckning Avholm. Den har tillhört Avholms rote. Övriga hus har fastighetsbeteckningen Tjärna.

Vad var då en rote?
En rote bestod av flera gårdar som tillsammans underhöll en soldat. I Hälsingland fanns inga fasta soldattorp, utan löneroten anvisade soldaten jord som fick innehas under kontraktets giltighetstid.
När soldaten varit i tjänst i minst 20 år, hade han rätt att behålla både sin jord och sitt torp under sin egen och hustruns livstid. Prästen höll husförhör rote för rote och det fanns särskilda rotemän med ansvar för fattigvården.
Avholms rote hade även utmål på ömse sidor om landsvägen i Pipstegsbäcken. Detta innebar att de hade ett linberedningsverk med linstamp i bäcken. I Avholms rote ingår Skålgården som fortfarande äger den linskäkt som finns vid Svågan nedanför gamla landsvägsbron i Friggesund.
I släktboken förekommer Skålsvedja mycket sparsamt. De flesta från Skålsvedja står som boende i Avholm. Och det har inget med fastighetsbeteckningarna att göra, men det trasslar till det för många som läser släktboken.
I Skålsvedja finns fastighetsbeteckningar Tjärna 4, 5, 6, 7, och 8, men när dessa fastighetsbeteckningar presenteras i släktboken är det stamfastigheterna i byarna Tjärna och Änga som åsyftas och inte Skålsvedja som man kan förledas tro.

Hur kunde det bli så här?
Stamfastigheterna som åsyftas var hemman med kronoskogar i och omkring Skålsvedja. Från dessa kronoskogar har tomter avstyckats i Skålsvedja.
Kronans skogar var en gång upplåtna på särskilda villkor, som kronan sedan valde att överlåta på annan huvudman. Bakgrunden var att kronan ville stödja järnframställningen i landet, därför upplät man flera av sina kronohemman till intilliggande bruk i det här fallet Arvid Lindman och Iggesunds Bruk.
Det skedde i samband med att Iggesunds Bruk storsatsade och totalrenoverad masugnen i Moviken 1903. Den investeringen hade troligen inte blivit genomförd om bolaget inte samtidigt fått tillgång på mer kolskog.
När mark med fastighetsbeteckning Tjärna blev avstyckad gjordes detta från sjöstranden och uppåt, vilket var de mest naturliga. Undantag från den regeln är fastigheten Tjärna 5:5 vars avstyckning följde landsvägen och inte strandlinjen vilket omedelbart väcker frågan – varför? Fanns det kanske redan en byggnad utefter stranden?
En titt i släktboken visar att det har funnits personliga kopplingar mellan Skålsvedja och byn Tjärna.

(6H7) Medan Erik Jonsson – Östberg från Anderbo började uppodla Skålgårdens mark gifter sig hans bror Jonas f. 1760 med änkan Görlin Hansson från Tjärna 5, i Tjärna By De blir senare bönder i fastigheten Tjärna 7.

13G7 Anders Eriksson f. 1803 blir måg och bonde i Tjärna 8 ”Haltollas”. Dottern Brita gifter sig 1857 med Pehr Mickelsson-Holmstrand 1833 – 1920 från Skärås. 1866 föds i Tjärna by, deras son Olof som kom att stycka av mark till fastigheterna i Skålsvedja.
Uppgifter hämtade ur boken ”Gods och Gårdar”. Tjärna 5. (i byn Tjärna). Gården har ägts och arrenderats av ättlingar till Per Mickelsson- Holmstrand. (han gifte in sig i gården 1857)
Ägaren (1940) inköpte gården 1925 av Strömbacka Bruk, efter att den arrenderats sedan 1912. Dessförinnan ägdes gården av Olof Holmstrand f. 1866 som tog över den efter sin far Per Mickelsson – Holmstrand född 1833 i Skärås.

Dellensjöarna
Skålsvedjas unika läge gör att alla gårdar har utsikt över sjön och hälften har strandtomter. Husen är vända mot söder och ligger på små avsatser eller på mjukt sluttande tomter.
Dellensjöarna med sina 132000 hektar är en av landets vackraste sjöar och anses även vara världens vackraste krater.

Vad betyder då Dellen?
Enligt forskarna skall Dellens äldre namn ha varit ”DIL” med kort ”i”. Namnet kan ha uppstått ur det förhållandet att sjösystemet består av två stora vattensäckar, avsnörda från varandra medelst ett näs i Norrbo. I så fall är det tänkbart att det gamla namnet ”dil” är besläktat med vårt verb ”dela” och att sjönamnet då skulle betyda ”den delade”, skriver Anders Holmstedt.

PÔTEBO
Under nittonhundratalets tidiga hälft talade man om ”Pôtebo” när man menade Skålsvedja. Man sa allmänt att man gick till Pôtebo för att handla. Ur en avlöningslista från Movikens Masugn år 1915 framgår att Ossian Högberg är bosatt i Pôtebo och inte i Skålsvedja. Han bodde i det hus som ägs av Erik och Maj Holm.
På ett kuvert från 1906 står att det innehåller handlingar rörande Olof Wennerstens i ”Påtten bo ”. Ortnamnsarkivet i Uppsala gjorde 1932 en inventering av lokala ortnamn och beskriver vad beträffar ”Pôtebo” att gårdarna ligga efter landsvägen väster om Moviken.

I fastighetshandlingar förekommer namnet Skålsvedja som gårdsnamn.
Skålsvedja 1. 1891 Affären köps av August Högberg
Skålsvedja 2. 1895 Jonas Sväng köper mark
Skålsvedja 3. 1897 Olov Wennersten gör ansökan om att få anlägga bryggeri.
Skålsvedja 4. 1899 Markköp av August Högberg för husbygge.
Sifferhänvisningar och persondata är hämtade från ”Bjuråker, Norrbo, Delsbo släktregister”.

Flygfoton.
www.flygfotohistora.se Bjuråker serie 1840

En av flera källor som möjliggjort den här tillbakablicken, är en nerteckning som Erik Holm lät göra med Verner Eriksson.
1892 genomfördes laga skifte i den här delen Bjuråker.

BJURÅKERS SOCKENGRÄNS
Det är inte helt lätt att tolka alla årtal och turer vad det gäller sockengränsens fastställande. Därför bör var och en läsa Albin Gunst bok ”Några blad ur Norrbo sockens historia”. Norrbo hembygdsförening 1982. Därifrån är alla uppgifter hämtade.
Enligt 1650 års karta gick sockengränsen väster om Nätterön och Skålsvedja till Lenås källa/hälla, norra ändan av Gråsjön, över Nipgalten i Frisbo o.s.v.
Hedvigsfors med Österbo masugn tillhörde Bjuråker, medan Moviken och Strömbacka tillhörde Norrbo
1750 års nya sockengräns mellan Norrbo och Bjuråker kom att gå via Ängesbäcken i Movika till Långviken över Rågärdsbo Stufuknut, och vidare till Gimsten i södra Gimsjön.
Det innebar att halva Moviken och hela Strömbacka fortfarande tillhörde Norrbo socken.
Gränserna uppfattades tydligen som ett hinder för Bjuråkersbrukens utveckling. Brukspatron Erik Strömbäck vid Aldersfors (Hedvigsfors), liksom bruksförvaltare Johan Runer, hävdade bestämt att Movikens bodland och Rågärdsån (Strömbacka) blev införlivade med Bjuråkers socken.
Efter flera förhandlingar kom man slutligen överens om den 22 april 1778 att sockengränsen skulle flyttas från Moviken till Föneborödningen, och öster om Strömbacka täkter, och vidare över Gimsten öster om Gimsjön o s v .
Under 28 år gick alltså sockengränsen Norrbo Bjuråker genom Moviken. Därefter flyttades gränsen 2,5 km österut. Troligen är det samma gränsdragningen än idag.
Men man glömde att flytta gränsstenen från Moviken vilket gör den kulturhistoriskt intressant. Våren 2009 har jag lyckats hitta den äldre gränsstenen som står rest väster om Skålsvedja. Stenen står precis på gränslinjen enligt 1650 års karta, och den är en och en halv meter hög och en meter i basen.

skal-002-granssten
Den gamla gränsstenen som nästan höll på att försvinna bland bråten

 

MILSTEN
Vid vägkanten mitt i Skålsvedja står en milsten från 1785. Den står mellan fjärdingstolparna i Avholm och Moviken.
Med början 1649 organiserades ett skjutsväsende i Sverige. Följden av detta blev att landshövdingarna i länen fick en kunglig befallning att mäta längden på vägarna och sätta upp stolpar som angav 1/4, 1/2 eller 1 mil.
Innan metersystemet infördes 1878 motsvarade en kvarts mil 2 672 meter. Det blev således avståndet mellan stolparna. Därför kallades en del av milstolparna för fjärdingstolpar. Stolparna var från början av trä.
Majoriteten av de cirka 200 milstenar som finns i Hälsingland sattes upp av Fredrik Adolf Ulrik Cronstedt som var landshövding i Gävleborg mellan 1781 och 1812.
Milstenarna restes var fjärde gammal svensk mil.
En gammal mil var 10 688 meter. Milstolparna bär, förutom Cronstedts namn, Gustav III:s namnskiffer och anger enbart förhållandet till närmaste fulla mil. De användes bland annat för att beräkna taxorna inom den tidens skjutsväsende. Alla milstolpar i Hälsingland efter 1780 är tillverkade i Hällbo masugn, som tillhörde järnbruket i Kilafors i Hälsingland.
Förklaring på Milstenen i Skålsvedja

Väg 741 – som slingrar sig genom våra byar är en av länets äldsta, ålderdomligaste och mest välbevarade vägar, skriver vägverket.

År 1946 drog Iggesunds Bruk elektricitet till gårdar i Skålsvedja, Anderbo och möjligen också till några gårdar i Moviken. Moviken hade redan elektricitet sedan tidigare.

1989 fick Skålsvedja och Anderbo sin vägbelysning. Initiativtagare var Erik Holm som med bidrag från Iggesunds Bruk såg till att vägen genom byarna blev upplyst.

1961 beslutade Länsstyrelsen enligt hälsovårdsstadgan att Bjuråkers kommun skulle svara för hämtning av sopor. Efter många turer beslutade kommunalfullmäktige i december 1966 att kontinuerlig soprenhållning skulle införas inom Bjuråkers kommun fr.o.m. den 1 mars 1967.
Kostnader per år: 45:- ( 30 hämtningar x 1:- + 30 x säck 50 öre). + adm. avg. 7:50 kr per år. Summa kostnader per år och säckställ 52:50 kr.
Följande regler gällde:
Paketera allt avfall eller använd mindre påsar.
Jord, trädgårdsavfall och tyngre stenar, får ej läggas i säckarna.
Söndrigt glas måste paketeras.
Kvistar, käppar o.d. måste brytas sönder.
Varm aska får inte läggas i säcken och givetvis får icke vätska tömmas i säcken.

Post i brevlåda
Den 2 nov. 1959 började post från Friggesund att delas ut i brevlådor. Nu var det slut med postväskor, åtminstone till privatpersoner. Kunderna blev uppmanade att anskaffa en postlåda som kunde köpas av postverket. För 7:60 kr.

Högertrafik
När högertrafik infördes i landet 05.00 söndagen den 3 september 1967, fick brevlådor och mjölkbryggor (om nu några var i bruk?) flyttas över till höger sida.

Post – och husnummer
1968 infördes postnumret i landet för att underlätta all postsortering.
2006 kom nästa förändring. Postnumret ersattes med ett fastighetsnummer som ingår i ett officiellt register för att underlätta för räddningstjänst, polis, taxi, hemtjänst, posten m.fl. att snabbt hitta rätt.

Se Skålsvedja genom flygfoto Eniro karta

 

Beskrivna gårdar och platser

Skålsvedja fastighetsnummer
Pipsteget
4. Långsand/Flygts
6. Professor Björkmans forskningsstation
Linberedningsverket
10. Bäckströms
12. Lundgrens
16. Westbergs
17. Skålgården
20. Verners
21. Hellbergs
23. Rune Lööv
22. Roland Olsson
27. Eivor Jonsson
25. Stenbergs
29. Christianssons
30. Sälgs
33. F. d. Greta Larsson
34. F d. Axel Högbergs
36. Palmtorpet
38. Erik Holm
40. Affären/f d Norlings
Timmeravlägget

 


 

skal-001-karta

Skålsvedjan, karta vid laga skiftet

 

skal-003-flygbild
En flygbild från 1950-talet. Lägg märke till den uppodlade marken t. v. och vägen som leder därifrån.

skal-043-karta

Lägg märke till samfälligheten i Pipstegsbäcken, där stod linskäkten. Samfälligheten i bäcken vid landsvägen, där stod spånhyveln som finns på Bjuråkers Forngård. Ytterligare ett utmål finns markerat närmare sjön.

 

Pipsteget

Pipsteget är ett svårtolkat namn, som kan syfta på pip och ljud av olika slag och steg eller stig.
Stigen, senare vägen från byarna högre upp kom fram eller började här vid Pipsteget. I äldre tid fraktade man liken på släpbår och senare i kistor som kom från byarna högre upp och från boende kring Skäråssjön.
De är många som har upplevt oförklarliga händelser här vid Pipsteget. De finns de som tror att namnet syftar på händelser kring kistor och döda när de fraktades nerför berget. Kanske hände det en olycka med någon kista? Det var säkert inte lätt för hästen att hålla igen alla gånger, särskilt om det var halt, så visst kan det ha förekommit någon olycka.
Backen förekommer i en äldre berättelse och då kallas den för Pipstuge-backen.
Och det är intressant, för det kan tyda på en helt annan förklaring.
Förleden av namnet kan syfta på en Pipblåsare, en militär förridare, eller en som tog ton i kyrkan när de församlade skulle sjunga (före kyrkorglarnas tid) och stuge-backen kan då syfta på att det har funnits en bosättning i närheten, troligen närmare sjön.
Som vid andra bäckmynningar och vid lättillgängliga stränder har det troligen även här funnits bosättningar i äldre tid.
En titt i bäcken, sträckan mellan sjön och landsvägen visar att där finns lämningar, möjligen efter en skvaltkvarn och en såg. Dessutom har området varit uppodlat men vem det var som först bröt marken vet vi inte.

 

skal-045.flygts

Skålsvedja 4, våren 2015

 

Skålsvesand eller Långsand / Flygts

Skålsvedja 4 
Avholm 9:8
Fastigheten ligger vackert belägen utefter sjöstranden nedanför Pipsteget. Det var den utflyttade bjuråkersfödde Olof Bergström (36A20) som lät uppföra ett antal fantasifullt byggda hus här längs stranden. Han fick först arrendera en bit mark på 49 år av Sven Olsson i Hästnäs. Detta övergick sedan till att han fick köpa marken någon gång under 40-talet. Nu när Olof Bergström är borta har fastigheten fått nya ägare. Det mesta av Bergströms byggnader är nerbrända men det äldsta timrade huset finns kvar vilket blev flyttat från Snars i Ängesholm i slutet på 1960-talet. Samma hus hade tidigare flyttats från Anderbo (Vikbergs) till Snars enligt vad Gottfrid Högberg i Skålsvedja hade berättat för Olof Bergström.
Nya ägare till området sedan hösten 2008 är Lars Flygt född 14/6 1962 
Lars Flygt, liksom hans föräldrar och syskon har alltid hyst stor kärlek till Dellen och dess omgivning. Från deras nybyggda flådiga villa ner till stranden leder en stensatt trappa. Ett av trappstegen har en intressant inskription. Där står, Avholm nr 9. Dock inget årtal, men den är troligen från 1800-talet eller äldre.
Sven Olsson född 1920, säger att det stod en ägosten där förut. Troligen stod den i vägen när Olof Bergström byggde men kom till praktisk användning när han byggde trappan ner till sjön.
Sedan barndomen har Lars tillbringat sina somrar vid Dellen. Föräldrarnas strandnära kulturhus vid Dellenbaden, har satt sina spår. Nu har han själv ett eget hus och en egen strand. Lars är sedan sommaren 2012 gift med Anneli f. Bergström 27/8 1973 från Avholm.

 

skal-044-bjorkmans

Skålsvedja 6, våren 2015

6. Professor Björkmans forskningsstation.

Avholm 10:15 (10:11)
Området på 2 225 kvm. blev år 1950 avstyckat från Avholm 10:2, Köparen professor Erik Björkman 20/4 1912 – 8/11 1973 köpte marken av Erik Östbergs sterbhus.
1966 skedde ny fastighetsbildning, med beteckningen Avholm 10:15. Denna fastighet utgjordes av Avholm 10:11. del av Avholm 7:6 (Anna och Olof Eriksson), Avholm 9:5 (Sven Olsson). Ägare som tidigare Erik Björkman.
1981 blev sonen Per Fredrik Björkman född 12/4 1952 lagfaren ägare till fastigheten.
Vid Skålsverönningen fanns fram till 1960-talet 3 uppodlade täkter som professor Björkman använde som experiment plantering.
Det vackra kulturhuset som finns här är hitflyttat från Nyåker ovanför Ängebo.

 

 Linberedningsverket i Pipstegsbäcken

 

Pipstegsbäcken kommer från Östra Sjusjön. Den kunde tidigare dämmas upp och regleras med en enklare dammlucka. Namnet Sjusjöarna lever kvar från den tid då området mellan den västra och den östra Sjusjön bestod av sju blankvatten. Idag är det området mest sankmark.
Som tidigare nämnts var det Avholms rote som hade två utmål i Pipstegsbäcken. Några av de gårdar som ingick i roten var, Pållas, Näset, Junkars, Svedjorna ,Pellas, Pål-Ers och Skålgården.
På översidan vägen ett stycke upp stod linberedningsverket eller skäkthuset eller som man sa här, ”skaken”. Sydväst om bäcken leder en väg fram till den plats där skäkthuset har stått. Förr kallades även bäcken för skakbäcken.

Linberedningsverken var vanligen omålade knuttimrade byggnader i två våningar eller nivåer. Invändigt fanns ett komplicerat maskineri med flera kugghjul och andra drivanordningar, allt byggt i trä. Det hela var kopplat till en enda, liggande axel som drevs av ett stående vattenhjul. Linberedningsverket bestod av två delar.
På bottenvåningen fanns en stamp, som användes för att krossa stjälken vilket fick det rötade linets vedämnen att brytas sönder eller bråkas. Stampen var byggd av en grov stock som lyftes av knaggar på hjulstocken och föll ner mot en stor flat sten av sin egen tyngd.
På övervåningen fanns skäkthjulet där skärvorna (skalen) skavdes bort och lintågorna frilades. Det stora vattenhjulet stod mitt i bäckfåran och var täkt av ett tak, möjligen övervåningens. Från en ovanför liggande damm kunde vattnet regleras och ledas i en träränna fram till vattenhjulet. Vattenhjulet låg kvar här fram till 1930-talet.
Att sitta vid stampen var ett manligt göra, medan arbetet vid skäkten utfördes av kvinnor.
Arbetet var inte bara farligt utan också ohälsosamt.

 

Linfröet var en av de senast sådda vårgrödorna, men var i regel den första som var färdig att skördas. Linet skördas genom att ryckas upp med rötterna. Skulle linet istället skäras av skulle området närmast snittytan bli överrötad.
Därefter skulle fröknopparna avlägsnas i den s.k. linstråken. Med hjälp av en grovtandad, fast fixerad kam repades fröhusen bort från de torra linplantorna. Fröna togs tillvara för kommande års utsäde eller andra ändamål.
Sedan bands linet i små s.k. fittjar för att föras till ett linsänke för att rötas, varefter det illaluktande linet sattes upp på hässjor eller på gärdesgårdar till torkning och var därefter färdigt att föras till linberedningsverket eller skäkten.
Så länge inte kyla och is hindrade vattenhjulet att gå så var verket igång hela hösten och det dova dunket från linstampen kunde höras av förbipasserande och de närmast boende.

 

Spånhyveln
Det andra utmålet låg på nersidan vägen. I direkt anslutning till vägen stod en spånhyvel under tak. Backen i vägen kallades för skakbacken. Spånhyveln finns bevarad på forngården i Bjuråker och brukar används nästan varje år under Bjuråkers stämman. Hyveln är skänkt av Bernt Olsson i Avholm som år 1999 berättade för undertecknad, hur det en gång såg ut här

skal-004-vattenhjul
På 1930-talet återstod bara rester av linskäktens vattenhjul.

 

Skakbacken
Troligen var det i den här backen som Thomas Johansson från Anderbo bröt nacken av sig när han föll av häsen 1815. Enl. prästens anteckning i döboken, hade Thomas skjutsat gäster från ett bröllop och för besväret blivit bjuden på starka drycker och på hemfärden fallit av hästen och brutit av sig nacken. Nedanför skakbacken fanns för hundra år sedan en tall med ett inristat kors efter en som mist livet när han fallit av en häst, skriver Ossian Friberg.

 

10. Bäckströms

Avholm 10:13

Avstyckad från Avholm 10:2, år 1943. Säljare Erik och Karin Östberg.
10C29 Köpare Astrid Bäckström, född Svensson 26/8 1894 i Norra Vånga i Skaraborgs län. Hon gifte sig med Viktor Bäckström född 22/3 1899 från Furuberg. Han avled den 14/6 1928. Viktors far var Johannes Bäckström född 1860, farfader Pehr Olofsson Bäckström född 1835 Essjöbäcks såg, Furuberg (se Furubergsböckerna 1-2 om Essjöbäcks såg).
Astrid tjänstgjorde som lärarinna i Furuberg åren 1916 -1918. Hon avled här den 29/1 1976
Astrid och Viktor fick sonen Rune i Bergsjö den 12/4 1920. Rune avled 17/4 2009
Rune var gift med Kersti Björkman, född 12/7 1921 i Uppsala. Kersti avled 25/6 2014
De fick två barn:
Stefan född 14/5 1947 i Uppland
Peter född 8/4 1944 i Bromma
Lärarinnan Astrid Bäckström ville uppföra ett vandrarhem på den här platsen. Tomten köpte hon av Erik Östberg och huset uppfördes av grannarna Viktor Jonsson och Kalle Gill under åren 1943-45
I början av 50-talet bodde här Folke och Olga Westberg med fosterdottern Gerd. 1953 flyttade de till grannen Rut och Viktor Jonsson
Astrid som var representant för STF inredde sitt hus med 10 -12 sängar och kallade vandrarhemmet för Solsäter.
1952 köpte Astrid till 925 kvm. från Avholm 10:2 för att bredda tomten.

Peter Bäckström berättar:
Astrid var småskollärarinna. Hon hade tjänster på många håll, men återvände så fort hon kunde till Skålsvedja. Sommarloven tillbringade hon alltid här.
Skogen växte tät. Mycken tid gick åt att fälla träd, släpa ris, hugga ved. (En syssla som fortfarande är ständigt aktuell). Ner mot sjön anlade hon en fruktträdgård, 10 äppelträd, kanske något päronträd (Greve Molke föresvävar mig). Astrid höll alltid ”öppet hus” för släkt och vänner.
Jag, Peter och min bror Stefan tillbringade alla sommarlov hos farmor (Asse).
Astrids son, Rune Bäckström, har i sitt andra äktenskap 4 barn (Bengt, Mats, Jonas och Cecilia) som också i stor omfattning tillbringade sina sommarlov här.
Astrid gick bort 1976.
Under åren 1976 – 1977 hyrde vi av min far, Rune Bäckström.
1977 köpte Axelina (1946) och jag fastigheten. Vi fick barnen Viktor (1980) och Lina (1982).
Vi bodde där till 1987.
1987 – 1992 bodde vi i Näsviken.
1992 flyttade vi hem igen.
1998 köpte min dotter (nr2) Linnea (1971) och Jonathan Walford fastigheten.
Axelina och jag bor kvar. Barnen har flyttat.
Våra katter heter Hobbe och Smilla (Mor till Otto)
Linnea och Jonathan har inrett härbret med vatten, toa, bad och golvvärme.
Stall och sommarkök är lämpligt som sommarboende.
Vi vill gärna fortsätta med farmors ”öppna hus”.
Båtar, kanoter, flottar, sjöfärder och skridsko är det som gäller.
Det finns naturligtvis mängder att berätta.
Farmor gav ut en tidning som heter Solsäter Nytt
Solsäter var det namn hon önskade att huset skulle heta. Hon broderade det till och med på gästhandukarna. Vi andra har alltid kallat det Pôtebo.
Ungdomarna säger Skålis.
Skålsvedja 2004-03-31
Peter Bäckström

 

skal-005-astrid-backstrom

Astrid Bäckström i väntan på bussen.

skal-005-backstroms
Huset med tegeltak mitt i bild är Bäckströms och det röda huset är Lundgrens

 

 

skal-084-lundgrens

Lundgrens, våren 2015

skal-005-motorcykel

Maj Jonsson, Peter Bäckström, Viktor Jonsson och Stefan Bäckström

 

skal-038-rut-maj
Rut med dottern Maj

 

12. Lundgrens

Avholm 10:4
Flygfoto 27
Ägare Olle Lundgren.
7A12 Rut och Viktor Jonsson köpte både tomt och hus av Erik Östberg. Huset en parstuga hade stått på Östbergs gårdsplan och hade troligen använts som ett undantag där de gamla fick bo sedan de lämnat över gården till en yngre generation
Erik Östbergs fru Karin och Viktor Jonsson var syskon från gården Bergs i Frisbo. Därför kallades Viktor i dagligt tal för Berg – Viktor.
Tomt blev avstycka 1936 från Avholm 10:2 och byggandet med virke från parstugan började samma år. Året efter, 1937 stod gården klar för inflyttning.

Viktor Jonsson 10/5 1911- 3/11 1991 från gården Bergs i Frisbo. Gift 28/8 1938 med Rut Lidell 21/5 1914 – 4/10 1996 från Svedjebo. De fick dottern Maj den 21/5 1937.
I slutet av 40-talet bor även Ruts föräldrar här, Gustav och Kristina Samuelsson. De hade flyttat från Masbo i Strömbacka. (se Masbo). Ruths mor Kristina avled 1949 och något år senare flyttade fadern Gustav till pensionärshemmet i Strömbacka där han avled 1961.

skal-061-folke-westberg

Folke Westberg. Barnet okänt.

 

Från Astrid Bäckströms hus inflyttar 1953 slaktaren Folke Westberg med hustru Olga och fosterdottern Gerda Glad född 4/8 1932 i Slättjärn. Hennes far (11A15) Axel Glad var född i Anderbo. De bor här till 1958 då de lät bygga ett eget hus i Friggesund. Folke var född 28/8 1898 i Hassela och avled 20/8 1975. Hustrun Olga född 20/9 1892 avled 18/7 1975.
Gerd är gift med Sven Erlandsson från Moviken och de är bosatta i Sörforsa.
Maj Jonsson född 21/5 1937 gift 26/3 1959 med målarmästare Olle Lundgren född 22/3 1932 i Hudiksvall
De har tre barn:
Ann – Kristin född 26/2 1959 i Hudiksvall
Lars Tomas född 27/5 1960 i Hudiksvall
Hans Anders född 13/10 1965 i Alnö, Västernorrlands län.
Olle och Maj bodde i Skålsvedja 1960-61, flyttade sedan till Hudiksvall. 1992 flyttade Olle till Skålsvedja och år 2000 kom även Maj att bo permanent i Skålsvedja. Hon avled den 6/9 2009

Läs artikeln om Olle. Olle tänder på tändstickor 

skal-083-lundgrens

Lundgrens, våren 2015

___________________________________________________________________

skal-006-goran-westberg
Westbergs, med Göran Westberg

 

16. Westbergs

Avholm 10:12
Flygfoto 30
Huset är hitflyttat från Brånan i Moviken, (se Moviken del 2) i början av 1950-talet och var i ursprungligt skick något kortare. Dåvarande ägare, Hans Westberg var ekonomidirektör vid Iggesunds Bruk och blev lagfaren ägare till fastigheten 1952.

I under 60- talet tillkom ytterligare ett par byggnader. När flottningen i Svågan och på Dellarna hade upphört 1965 blev en del rast- och övernattningskojor överflödiga. Det var en sådan som Hans Westberg köpte och gjorde om till en trivsam bastu. Den här rastkojan stod i Friggesund efter gamla Liavägen som går mellan den gamla och nya bron i Friggesund.
Det vackra stolphärbret som pryder platsen tillkom även det under 60-talet. Härbret är byggt år 1800 och stod tidigare någonstans på gränsen mellan Hybo och Järvsö.

Det vackert bemålade innertaket i storstugan är målat av Lars Larsson från Avholm, Dal-Lasse kallad. Han var mest känd som rullgardinsmålare men målade även möbler och interiörer.
Hans Westberg var född den 28/9 1907 i Hudiksvall och avled den 9/3 2003 i Göteborg. Han gifte sig den 31/7 1937 med Mait född 30/1 1930 i Los. Hon avled den 5/12 1974 i Uppsala.
Det var närmaste grannen Viktor Jonsson som hjälpte Westberg att bygga upp huset. Idag ägs huset av syskonen Göran Westberg född 14/9 1938 i Hudiksvall och Cecilia Mörck född 3/8 1947 i Njutånger. Båda har egna barn och barnbarn.
Göran berättar att han föddes på Hövdingegatan 3 i Hudiksvall, i sin farfar bankdirektör Westbergs lägenhet.

Göran Westberg turnerade under många år med kören Orphei Drängar. Han deltog i 32 konserter som slutade med en konsert på pampiga Carnegie Hall i New York.
Göran Westberg är en gitarrvirtuos med en underbar sångröst.
Göran har även varit en duktig idrottsman med en mängd meriter, se uppgifter från sajten  http://hihs.se/?page=13. Hälsingeguldet nedan:

Hans Göran Westberg (f. 1938), Strands IF. Friidrott.
Landslagsmannen och Nordiska mästerskapsdeltagaren Hans Göran Westberg, Strands IF, blev distriktets bästa idrottsman 1963.
Bland hans meriter för året kan bl.a. nämnas, landslagsrepresentant 3 gånger, nämligen i Nordiska Mästerskapen samt mot Finland och Norge, finalplacering vid SM på 400 meter, samt Norrlandsmästare, trefaldig DM- mästare, Triangelmatchsegrare på 400 och 800 meter samt i stafett samt noterande nya distriktrekord på 400, 800 och 1000 meter.

skal-057-16

Skålsvedja 16, våren 2015

skal-096-klipp

Bild ur Hudiksvalls Tidning 26/1 1957

 

 

skal-007-skalgarden
Skålgården. F v Jonas Östberg m fru Karin o dottern Anna. Erik Jonsson – Östberg, möjligen P. O. Stål, troligen Eriks fru Kerstin Pehrsdotter

skal-056-17

Skålsvedja 17, våren 2015

 

17. Skålgården -Östbergs/Anderssons

Avholm 10:2
Flygfoto 24

Skålgården är troligen Skålsvedjas första permanenta bosättning.
Mangårdsbyggnaden uppfördes omkring 1900. Ekonomibyggnaden ombyggdes 1936.
Huset har haft både bakstuga och smedja men båda är borta.
Smedjan låg nära landsvägen och fick troligen sitt kylvatten genom en ledning från en källa som låg en bit ovanför. Bakstugan låg SV om ladugården.
I förkortad version har gården följt släkten genom Erik Jonsson 1763 – 1822 som anses vara den som började odlade upp marken. Efter honom sonen Jonas Eriksson 1810-1896 som efterträddes av sin son Erik Jonsson – Östberg 1849-1926 som var både bonde och Fjärdingsman. Hans son Jonas Östberg född 1879 tar sedan över egendomen och därefter inköps gården av dennes son Erik Östberg – ”Skålsve –Erik” kallad. Han avled 1962.

6H7 Från Anderbo kommer Erik Jonsson, yngst i en syskonskara på 10 personer. Hans föräldrar och farföräldrar i flera generationer kom från Västansjö by i Bjuråker
Erik Jonsson 18/7 1763 – 19/1 1822. Gift år 1800 med Carin Andersdotter 30/10 1770 – 20/1 1858, från Junkarhemmet i Moviken, (brann 1814), nr 4 av 6 syskon.
Omkring år 1820 slog paret sig ned här som nybyggare på Avholm 10.
De fick 3 barn:
Britta f. 1807, d. 1807 (levde några dagar, dog av kikhosta)
Britta f. 1808, d.1809 (levde ca 8 månader, dog i diare)
Jonas 1810, d. 1896
När Jonas Ersson är 12 år, dör fadern i trånsjuka (TBC). Året är 1822. Jonas ärver därmed gården och blir torpare i Skålsvedja (1:a gången namnet Skålsvedja nämns). Modern dör 1858, 88 år gammal.

6H15 Sonen Jonas Eriksson f. 1810 gifter sig 16/10 1845 med Carin Andersdotter 14/1 1813 – 13/9 1879 uppvuxen i Västansjö, dotter till Soldaten Anders Persson Hed. Soldat 116 vid Delsbo Kompani, Helsinge Regemente. Fadern deltog i ryska och norska fälttågen. Även farfadern, Pehr Andersson Plåt var soldat och deltog i slagen vid Humeljokki, Kaipas, Lappfjärd och Anjala Bro samt i ryska krigen 1788 och 1808.
De fick ett barn:
Erik 24/6 1849 med efternamn Jonsson – Östberg.

6H25 Sonen Erik f. 1849 gifte sig 5/11 1873 med Kjerstin Phersdotter född 25/8 1844 från Sördala, Bjuråker
De fick två flickor och en son
Kjerstin f. 1839 d. 1841
Kjerstin f. 1878 d.1878
Jonas Östberg 10/2 1879

Erik Jonsson – Östberg var en synnerligen aktiv person.
Enligt husförhörslängd idkar han handel, vilket är en värdefull upplysning som kan ha något med affären i Skålsvedja att göra, den som August Högberg tog över 1891. Erik Jonsson Östberg var dessutom bonde, fjärdingsman och nämndeman. 1913 blev han förlänad en silverbägare med följande inskription.
”Till Erik Östberg för odlingsflit af Hushållningssällskapet 1913”
Erik Östberg avled 25/12 1926, dessförinnan hade hustrun Kjerstin avlidit 4/10 1917.

6H33 Sonen Jonas Östberg född 10/2 1879 Gift 19/6 1900 med Anna Eriksdotter 30/6 1879 – 7/3 1908 (29 år), från gården Tjärmans, Näset, Västansjö.
1901 lämnar fam. Jonas Östberg fädernegården i Skålsvedja då han köpet och flyttade till Avholm 1. Säljare var Jonas Molén.
De fick fyra barn:
Erik 23/2 1901 Blev den som tog över Skålgården
Alma 17/9 1901 Gift med Herrman Persson från Hålsjö Emig. t. USA 1923.
Frida 12/2 1903 Gift med Algot Hansson från Moviken
Marta 29/10 1906 Gift med Karl Östberg från Norrbobyn

skal-008-erik-ostberg
Erik Östberg 1849 -1936

skal-009-kerstin-persdotter
Kerstin Persdotter 1844 – 1917

 

skal-010-jonas-anna-ostberg
Jonas o Anna Östberg med sonen Erik

skal-011-karin-frida-hansson
Karin Östberg och Frida Hansson

 

5.e generationen Östberg
19B16 Jonas gifter om sig 26/12 1910 med Ella Andersdotter Ring 19/1 1876 – 16/5 1939 från Tallbacken, Bjuråker.
Jonas och Ella får 3 barn:
Per 16/2 1908 ”Post Per” kallad. Gift med Svea Charlotta Samuelsson från Hedvigsfors
Carin 16/11 1910 – 23/4 1931
Knut 12/12 1911 – 10/10 1912

5F39 Jonas som åter blivit änkling gifter sig för 3:e gången 1/2 1942 med Anna Larsson född 6/6 1900, dotter till Lars Larsson ”Lars-Rapp”. Rapp efter moderns flicknamn dvs. Lars Larssons hustru Anna född Rapp ”Rapp-Anna”. Anna var änka efter Lars Eriksson Medin, bonde i Svedjebo.
De fick inga barn
Skålgårdens idoge Erik Jonsson – Östberg avled i Skålsvedja den 25/12 1926. Dessförinnan hade hans hustru avlidit den 4/10 1917. Deras barn Erik Östberg född 23/2 1900 från Avholm var den som tog över Skålgården.

skal-012-vagbygge

Vägbygge mellan Hästnäs o Avholm 1930 -31. Fr v, lagbas, Åsberg, Per Storm, Erik Östberg med spett, Ivan Nyström, Henrik Prinz.

 

Erik Östberg, eller ”Skålsve-Erik eller enbart skålan”, gifte sig 25/3 1933, med Katrina, kallas Karin Nilsson, född 9/2 1901 från Berggården i Frisbo.
Erik och Karin får ett barn Anna 11/12 1920, gift med finansmannen Jonnie (Jonas) Dahlström född den 12/4 1921.
Erik Östberg avled 17/4 1962 och hustrun Karin den 28/11 1988.
Den 1/11 1993 säljer Erik Östbergs oskiftade dödsbo Skålgården Avholm 10:2 till nuvarande ägare, Lennart och Birgitta Andersson
Lennart Andersson är född 9/11 1946 i Moheda, Småland och Birgitta Kynell Andersson född 6/11 1941 i Jukkasjärvi, Lappland.

 

skal-013-herman-alma-persso

Herman o Alma Persson. Alma f. Östberg. Barnen är July och Lorrine

 

skal-014-dotter-anna
Erik o Karins Östbergs dotter Anna, g m Jonnie Dahlström

 

Övriga som troligen har bott i fastigheten:
År 1832
”Pupillan” (=nära släkting utan vårdnadshavare) Anna Andersson 13/8 1782 – 27/12 1853 syster till Carin Andersdotter född 1770, flyttar till Skålgården.

Åren 1884 – 1885
4A26. Modern Christin Danielsdotter – Djerf f. 1848 dör i barnsängsfeber 1874.
Hennes dotter Anna Maria Djerf –Strömblad född 1/10 1870 blir fosterdotter i Skålsvedja gård, mest troligt hos morbrodern 4A27 Erik Danielsson Djerf född 8/4 1852. Han var gift 1879 med Karin Ersdotter Hedlund 12/8 1854 från Ramsjö i Bjuråker.
1892 Emigrerar Anna Maria Djerf till N. Amerika.
År 1900 flyttar Karin till Hammarsvall, Delsbo och 1906 flyttade Erik Danielsson.
De fick två barn:
Erik Ersson Djerf 17/4 1879 gift 1900 med Marta Nilsdotter från Hammarsvall dit paret flyttar tillsammans med Eriks moder.
Olof Joel Djerf 13/7 1889 gift 1910 med Jenny Dahlström, f. 1890 från Ljusdal. Jenny inflyttar 1909 och 1910 flyttar paret till Ljusdal.
År 1877. Anders Hedberg född 8/7 1854 i Skärås. Han titulerar sig Skräddare och beställer tyger av den ambulerande J. W. Jacobsson som under lång följd av år tog upp beställningar på tyger. 1878 blev Anders Hedberg blev gift och bosatt hos Pål-Ers i Avholm.

1935 -1938
3A14 Verner Eriksson född 9/6 1913 i Dragåsen i Skärås, började som helt ung att arbeta i skogen men blev med tiden en skicklig snickare. I början av 30-talet blev han förtjust i Ida Olsson som var fosterdotter hos Gunda och Pelle Matsson i Skålsvedja. Ida var född 6/1 1915 i var Bergsjö. De gifte sig den 29/9 1935 och flyttade till övervåningen på den här gården. Av sin hyresvärd Erik Östberg fick Verner köpa mark, och där byggde han sig ett eget hus 1937.

1938 – 1941
13N23 Mellan 1938 och sommaren 1941 bodde här Karl och Anna Gill. Karl var son till ”Vargsnårs-Ante” och född 14/8 1910 i Moviken. Han gifte sig 23/10 1938 med Anna Lund född 10/9 1918 från Lia. Det här var deras första bostad. När deras dotter Birgitta föds 16/9 1941 hade de flyttat till Avholm berättar hon. Karl Gill arbetade som snickare och var med Viktor Jonsson när de byggde vandrarhemmet Solsäter. Bäckströms hus i Skålsvedja.

 

skal-015-rev-ladan
Verner berättade att han rev den här ladan och byggde sitt hus där den hade stått

skal-092-vid.verners

Ivar Frohm, Inga-Britt Nilsson och Gerda Hellberg samtalar. Lägg märke till en av Verners omsorgsfullt klippta björkar i bakgrunden.

skal-063-verner

Skålsvedja 20. Ivar Frohm och Verner Eriksson

skal-062-ester-e

Ester Eriksson med dottern Gunlöv

 

20. Verners

Avholm 10:5
Flygfoto 25
År 1937 byggde Verner Eriksson det här huset. Han byggde det av lösvirke på den plats där det tidigare hade stått en lada. Möjligen var det klart för inflyttning 1938. Tomten avstyckades från Avholm 10:2 som han köpte han av Erik Östberg.
Hjälp med husbygget fick Verner av grannen Viktor Jonsson. Under byggtiden och några år dessförinnan bodde Verner och Ida på övervåningen hos Erik Östberg.

3A14 Verner Eriksson var född 9/6 1913 och uppväxte upp på Dragåsen i Skärås men bodde i unga år i Furuberg. Hans far var Lars Eriksson, Stormyr – Lars kallad.
Stugan på Stormyrvallen blev nermonterat och flyttad till Änga i Hålsjö nära Norrdellens strand.

Verner arbetade som skogshuggare och snickare och ingick äktenskap 29/9 1935 med Ida Olsson från Bergsjö. Hon hade varit fosterdotter hos Gunda och Pelle Mattsson i Skålsvedja, sedan barndomen. Ida var född 6/1 1915 och avled i TBC några år efter inflyttning i sitt nya hem bara 26 år gammal, den 18/6 1941.

Verner gifte om sig den 25/7 1943 med Ester Zimmerman född 14/9 1920 från Norrdala. Hennes tvillingsyster Gerda Hellberg kom att bo mittemot på andra sidan landsvägen. Verner och Ester fick sitt enda barn, Gunlöv den 18/12 1944.

2001 köpte Ulrika Eriksson Jensen, fastigheten av sin morfar.
Verner avled den 16/1 2002 och Ester avled den 9/3 2003
Efter deras bortgång är det Gunlövs dotter Ulrika född 26/2 1970, som äger huset.Hennes två barn heter Josephine och Joakim

Mellan 2009 och 2012 hyrdes huset av Lisbeth Nordin. Hon avled 25/1 2012

Därefter kom huset att hyras av Tuulikki Juntunen född 17/11 1954. Hon avflyttade vårvintern 2016.

Efter en del turer har huset fått nya ägare sensommaren 2017, och det är:
Byggmästare Kjell-Ove Jacobsson 19681213 och Marie Söderberg 19660519.
Det trevliga paret är bosatta i Sala, Västmanland, där de även har sina rötter.
Vi vill hälsa dom välkommen till Skålsvedja och Dellenbygden!

 

skal-055-20

Skålsvedja 20, våren 2015

 

skal-016-hellbergs
Hellbergs

skal-068-sven-gerda

Sven och Gerda Hellberg. Barnen är Cilene och Fredrik Nätterö

 

21. Hellbergs

Avholm 10:10.
Flygfoto 26 – 28
Tomten avstyckades från Skålsvedja 10:2 av Erik Östberg och huset uppfördes av lösvirke 1947. Under byggtiden bodde Sven och Gerda Hellberg på övervåningen hos grannen Johan Berglund.

38A20  Sven Hellberg var född 31/7 1914 i Norrdala. Han började med att arbeta i skogen men sadlade om och blev taxiägare. Den 9/8 1942 gifte han sig med Gerda Zimmerman född 14/9 1920 från Norrdala, tvillingsyster med Ester som bodde mittemot. Sven köpte sin taxirörelse av Johan Berglund som han sedan innehade 5-6 år innan han sålde den 27 jan 1952 till Knut Eldh.
Knut som inte hade någon erfarenhet av taxiverksamhet fick bo en månad hos Hellbergs för att komma in i verksamheten. Sven avled 1/9 1991 och Gerda avled 29/7 2006

År 2007 köptes huset av Fam. Ribbing. Julia född Norman 13/3 1975. Hon är uppväxt i Fagerfall Bjuråker. Jakob Ribbing född 14/7 1975 i Gamla Uppsala. De bodde tidigare i Storbritannien men är nu bosatta i Uppsala. De använder huset som sommarnöje.

Våren 2016 fick fastigheten nya ägare. Mats Arvejord 19810212 och Caroline Markusson 19920201. Efter köpet fick de problem med vattnet, deras brunn sinade. Våren 2017 borrades en brunn med gott resultat och efter sommaren har de tagit huset i besittning vilket vi tycker är mycket glädjande. Välkomna till bygden!

skal-056-21

Skålsvedja 21, våren 2015

 


skal-036-rune-loov
Detta är Rune Löövs vallstuga som är hitflyttad från Stavrevallen

 

23. Rune Lööv

Avholm 10:9
Det här huset ägs av Rune Lööv född 9/8 1929 i Valbo, bosatt i Björsarv. Han köpte tomten 1962 av Helmer Nyström som ägde huset nedanför och vars tomt sträckte sig 1783 kvm ovanför landsvägen. Bostadshuset är från Stavrevallen och härbret liksom huset närmast vägen är från Råka.

 

skal-017-fiske-grabbar
Fr.v. Johan Berglund, Helmer Nyström och Duner

 

22. Nyströms/Olssons

Avholm 10:7

Nedanför Löövs ligger det hus som Helmer Nyström lät bygga. 1946 köpte han mark av Erik Östberg. Tomten sträckte sig från sjön till en bra bit ovanför landsvägen. Hans önskemål var att komma över en fastighet med strand och fiskerättigheter vid Dellen, det var anledningen till att han byggde i Skålsvedja. Sedan dess har fiskevårdsföreningen konfiskerat strandägarnas fiskerätt.
Vid macken i Västansjö hade Per Erik Svensk en barrackliknande byggnad där han satt och bokade bilkörningar. När Svensk drog sig tillbaka av hälsoskäl fick Helmer Nyström köpa byggnaden, och det är den som är grunden till den här sommarstugan.
Nyström var född 1889 i Lövånger i Västerbotten och han hade tagit över busstrafiken efter August Högberg omkring 1944.

11C23 Jonas Olsson 22/12 1916 – 29/3 2002 köpte huset av Nyström och idag är det barnen Margareta Maj-Lis Olsson född 5/4 1940 och sonen Roland Olsson född 14/6 1942 som använder huset.

skal-053-22

Skålsvedja 22, våren 2015

 

skal-018-jonkes-hus
Jonkes hus i förgrunden och Stenbergs som det såg ut på 1950-talet

skal-063-karin-johan-berlun

Karin och Johan Berglund

skal-039-eivor-jonas

Eivor Lindqvist och Jonas Jonsson den 20 februari 1960

 

27. Jonkes/Stenbergs

Avholm 10:8
Det var Karin och Johan Berglund som lät bygga det här huset 1946. Tomten köpte Johan av Erik Östberg som styckade av den från Avholm 10:2.
14U10  Johan Berglund var född den 15/4 1907 i Ängesholm. Han gifte sig 21/6 1936 med Karin Sundberg född 21/8 1914 i Lingåsen,Skärås.
De fick inga barn
Johan var åkeriägare och hade haft både mjölkbil och lastbil. Nu hade de flyttat ner från Lingåsen i Skärås där Johan byggt ett garage intill skolan som fortfarande finns kvar. Dessförinnan hade de bott i Anderbo vilket framgår av den här skriften. Här i Skålsvedja startade Johan taxirörelse som han sedan sålde till grannen Sven Hellberg i mitten på 40-talet.
Ovanför bostadshuset byggde Johan ett hönseri. Efter några år byggde han om hönshuset till bostad, kanske ämnad åt sin svärmor Elin Sundberg men så blev det inte. 1953 sålde Johan det ombyggda hönshuset till Anton och Anna Sving.

Elin Sundberg var född 5/11 1890 i Lingåsen,Skärås där hon bodde större delen av sitt liv till det att hon fick möjlighet att bo här i huset med dotter och måg.
Mellan 1951-53 hyrde Jonas och Eivor Jonsson övervåningen i huset. Sedan flyttade de till Nylanders hus vid Änkbacken i Moviken där de bodde fram till 1955 då Jonas fick köpa huset av sin morbror Johan Berglund. Efter försäljningen flyttade Johan och Karin Berglund och Elin till Hudiksvall där han köpt en bensinstation som han drev under några år. Elin Sundberg avled den 27/8 1974
Johan Berglund avled den 4/12 1989 och hans hustru Karin tog sig av daga den 5/4 2007.

10C25  Jonas Jonsson född 24/5 1928 i Ängesholm. Död 4/5 2004
Han arbetade större delen av sitt liv som skogsarbetare men sista åren var han anställd på bruket i Iggesund.
Gift 20/2 1960 med (5E22) Eivor Lindqvist född 7/2 1925 i Långmor i Bjuråker
Eivor har arbetat med mat och servering hela sitt liv. Som ung var hon piga i prästgården i Norrbo, sedan servitris på restaurangen i Dellenbaden. Hon var en mycket omtyckt mattant vid matbespisningen på skolan i Moviken där hon arbetade under många år.
Eivor Jonsson avled på Frejagården 23 januari 2016

Huset ägs sedan 2007 av Sören och Anita Stenberg

skal-060-27-29

Skålsvedja 25 och 27, våren 2015

 

skal-052-25

Skålsvedja 25, våren 2015

 

25. Svingens/Stenbergs

Avholm 10:14.
Det började med att Johan Berglund startade en hönserirörelse som kanske inte blev den succé som han hade tänkt sig. Rörelsen upphörde och huset byggdes om till bostad. 1953 sålde Johan Berglund fastigheten till Anton och Anna Sving som tidigare bodde i Fönebo.
1976 genomförde Anton en stor om- och tillbyggnad av fastigheten.
30G32 Anton Sving född 7/5 1910 i Backmo, Norrbo Gift 15/8 1937 med Anna Nilsson född 3/1 1916 i Bäcksvedjorna, Bjuråker
De fick två barn:
Sylvia född 5/10 1939. Gift 16/3 1963 med Stig Jonsson. Antikhandlare, bosatta i Leksand
Hans-Olov född 16/1 1945. Gift med Lisbet och bosatt i Hudiksvall
Anton arbetade som busschaufför och Anna arbetade i affären i Skålsvedja en tid.
Anton avled 7/12 1991 och Anna avled i 20/12 år 2000.

Huset ägs sedan 1999 av Sören och Anita Stenberg från Delsbo
Sören Stenberg född 5/4 1954 från Rolfsberg i Delsbo Gift 29/12 1989 med Anita Larsson född 28/9 1956.
Sören är egen företagare med företaget SSBMT i Dellenbygden AB
Vidare finns firman Dellenbris som är en Bokföring- och Redovisningsbyrå.
De har tre barn:
Johan född 23/7 1977 Gift med Anna bosatta i Näs, Härnösand
Anne-Sofie född 29/4 1980. Gift med Oskar Alvin, bosatta i Rimforsa
Carolin född den 14/9 1984. Sambo med Jimmy Fredin, bosatta i Hudiksvall

 

skal-019-christianssons
Christianssons hus på 1950-talet

skal-064-hos-gunda

En bild från Gunda och Pelle Mattssons kök 1965. Annebo-Johan, Tense karlsson serverar kaffe till Ester Högberg och Gunda Mattsson

skal-049-christiansson

Skålsvedja 29, våren 2015

 

FRÅN BRYGGERI TILL ÅKERI…
Från början kallades huset för PÔTEBO

29. Mattssons/Christianssons

Tjärna 5:5

Klicka här för att se gården på google maps

Från det här huset och norröver har husen i Skålsvedja fastighetsbeteckning Tjärna.
Genom husförhörslängder framgår att följande personer har varit bosatta eller arbetat i den här fastheten.

Den 6/12 1887 inflyttar från Härnösand familjen, Kajsa Stina Hammar Westertaklax Eriksdotter. Hon var född 1864 i Finland
Gift med sadelmakare Ernst August Hammar född 1863 i Stockholm.
Barn:
Gustav Julius 15/12 1890 – 17/4 1951
Bror Johan 22/4 1892
Karl Henning 22/5 1896
Nils 13/9 1898 Boende i Iggesund Död 27/12 1980
Kajsa Stina var född i Finland och troligen var hon van vid pörten, eller rökstugor. Dessa värmdes ofta upp med en ugn utan skorsten, där röken lade sig under taket och leddes ut genom en glugg eller rököppning.

 

Så här skriver Nationalencyklopedin:
Den enrummiga rökstugan, rökpörtet, var en särskild av nybyggarna använd kombination av bostad, bastu och ria. Pörtet hade en välvd rösugn av gråsten. Röken sökte sig ut mellan stenarna och fick vädras ut eller försvann upp mot taknocken genom en lucka eller rökhuv i innertaket. Senare separerades funktionerna: Bostaden blev ett eget hus medan rian och bastun kombinerades ännu en tid. En mer utvecklad form av pörte hade en murad ugn med uppbyggda lavar (bänkar) vid väggarna. På lavarna utbreddes det som skulle torkas, rökas eller mältas.

I tvåvåningsbastun var ugnen placerad i bottenvåningen (ofta ingrävd i en sluttning). Vid eldningen passerade varmluft och rök genom ett hål upp till övervåningen, och röken passerade genom en separat rökgång som mynnade i en murad låda om ca 1,5 m x1,5 m på loftets golv.
Lådan var täckt med perforerade bräder eller ett finmaskigt nät, på vilket det som skulle torkas, rökas eller mältas var utspritt eller upphängt. Loftbastun har särskilt använts till torkning av malt. Slut citat.

Exakt hur pörtet har sett ut lär vi knappast få reda på, men det mesta talar för att det fanns en ugn i bottenvåningen och troligen även en i lokalen ovanför.

Att namnet Pôtebo härstammar härifrån råder det knappast någon tvekan om.
Efter 10 år, 1897 avflyttar familjen Hammar till Friggesund och bryggaren Olof Wennersten från Hästnäs kan installera sitt bryggeri i den passande lokalen i husets bottenvåning.
År 1899 avstyckas från kronoskogen Tjärna 7 och 8 ett markområdet på 0,126 ha, med beteckning Tjärna 5. Tomten sträckte sig från vägen och uppåt och inte som andra avstyckningar från sjön och uppåt vilket var det mest logiska vid bildande av ny fastighet, om det inte förelåg något hinder förstås. Och det gjorde det förmodligen.
Det mest troliga är att det stod en byggnad här, som Wennersten inte fick köpa eller ansåg sig ha behov av, men som hans efterträdare fick behov av men inte fick köpa utan bara hyra. Här är det något som är oklart.

13G8A Pehr Mickelsson-Holmstrand 1833 – 1920 från Skärås och sonen Olof Persson – Holmstrand f.1866 – säljer den här fastigheten till bryggare Olof Wennersten.

Den 5/11 1897 görs ansökan om tillstånd att få anlägga bryggerirörelse och köp av fastighet vilket beviljas 8/3 1899. Wennersten hade redan ett bryggeri i Hästnäs men fick nu tillgång till en ändamålsenligare lokal samtidigt som han kom närmare Moviken och Strömbacka som då var socknens största bosättningar. År 1900 fanns 220 personer skrivna i Moviken och 315 i Strömbacka.

Bryggeri
Genom en nertecknad levnadsbeskrivning av A. O. Andersson, känd som ”Kersters -Ante” får vi veta intressanta detaljer om verksamheten i bryggeriet.

2F21 O. A. Andersson var 16 år när han den 1 juni 1897 började arbeta här som bryggdräng. Det mesta av hans arbete bestod i att hålla rent och snyggt i bryggeriet och att diska putsa kaggar och tunnor.
Det tillverkades två sorters dricka.
Av det första koket blev det 30 liter som kallades bult. Bulten innehöll omkring 3 promille alkohol. Den gav en återbäring på 15 öre litern, svag dricka 5 öre liten. Det brukade hålla sig omkring 150 liter svagdricka av en säck kornmalt, omkring 180 liter bult inberäknat. Till jul och midsommar var det extra tillsats, såsom kulör med billigaste sirap.
När bryggarn var ute och sålde, var A. O. hemma och betjänade kunder som kom åkande eller gående. Det kom ibland arbetare från Moviken för att få sig en uppfriskare av utjäst bult, men då var A. O. på sin vakt. En del tålde 3 – 4 liter, somliga bara en liter. Efter tre år slutar A. O. för att ge sig ut och sälja varor åt olika firmor skrev Jonas Olsson i Avholm som var släkt och årsbarn med Kerstes Ante.

 

2F33 Olof Olsson Wennersten född 19/8 1873 och uppväxt i Hästnäs. Gift 1901 med Elin Hellström född 1/4 1882 från Moviken
Två barn:
Brita Julia Evelina född 3/6 1901
Ingrid Elisabet född 2/10 1904
1904 säljer Olov Wennersten sin år 1903 av sina bröder köpta jordlott, Vintermyran 1 på 4.193295 hektar, till August Högberg för 400 kronor. Denna jordlott hade fadern Olof Andersson blivit tilldelad vid laga skifte 1880. Samma jordlott ärvde sedan Axel Högberg och nu ägs den av Daniel Lidby.
På ett kuvert från 1906 vari köpehandlingarna har bevarats står följande:

Lagfart på O Wennersten i Påtten bo.
Av okänd anledning miste Olof Wennersten rätten till sin bryggerirörelse och fastighet.
Den 5/10 1908 säljer Olof Andersson, (fadern) Erik Olofsson och Anders Olofsson Tjärna 5, Skålsvedja 3, till bagaren Lars Olsson, en bror till Olof Wennersten.
Det berättas att Olof Wennersten med familj flyttade till Stockholm där han startade en tvålfabrik i Kråkvik, Segeltorp.
Den 20 aug. 1909 beviljas Bagaren Lars Olsson tillstånd att tillaga och sälja alkoholfria drycker liksom att servera kaffe och bröd.
Därmed är det troligt att han bedrev både läskedryckstillverkning, bageri och caférörelse i huset eller i huset på andra sidan vägen. Bryggeriet låg i gatuplanet och bageriet låg i lokalen ovanpå.
2F37 Lars Olsson född 2/8 1889 Gift 6/9 1913 med Agda Andersson född 6/9 1913 i Moviken
De fick ett barn:
Dagmar född 30/1 1927

I husförhörslängder framgår att följande personer har arbetat i bageriet, men var bodde de? Visserligen är huset stort och förr var man van att bo trångt men, bryggeri, bageri och Café och flera familjer verkar väl mycket. Möjligen bodde någon av familjerna i den byggnad som lär ha funnits på den plats där Axel Högberg byggde. Lars Olsson ägde inte marken på nedsidan landsvägen (Säljs hus) men möjligen stod det ett hus där som även inrymde caféet?

Per Henrik Olsson f. 1863, från Bollnäs ogift inflyttad 26/6 1907 utflyttad 5/11 1909.
Johannes Reinhold Julius Löfqvist, f. 1869, ogift, från Gotland, inflyttad 10/10 1910 och utflyttad 23/6 1911.

-23D1- Från Österstråsjö Anna Maria Mejer f. 5/2 1895 Bageripiga inflyttad 1910, utflyttad 1912. Hennes två bageriarbetade bröder, Fredrik Mejer f. 12/3 1896 och Vilhelm Mejer f. 12/8 1898.

1G62 Kajsa Albertina Hast f. 1871 i Bergsjö. Änka 22/4 1904
Barn:
Anna Brita f. 19/3 1896 flyttade till Ängebo. Två barn
Maria Kristina f. 1/3 1901
Alma Albertina f. 7/9 1903
Axel Bernhard f. 11/6 1906
Bagaren Johan Axel Levin f. 21/4 1870 från Odensala, fick barn med änkan Kajsa Hast och alla flyttade sedan till Forsa den 14/11 1910. (14Ä1-2) Forsa släktbok
Frågan är, var bodde den här familjen? Kanske fanns det tillräckligt med utrymmen i det här huset eller möjligen bodde de i det hus som lär ha stått där Axel Högberg sedan byggde?
16B10 Kersin Persdotter Forselius f. 17/11 1858.

Egen elektricitet
I början av 20 – talet får fastigheten egen elektricitet från en generator i Annebobäcken. Enligt 1915 års telefonkatalog har bageriet telefonnummer 12b.
År 1929 flyttade fam. Lars Olsson till Forsa. Han sålde huset, caféet och rörelsen till Pelle och Gunda Mattsson från Aggtjärn. En tid innan Pelle och Gunda kom till Skålsvedja hade de bott i Hästnäs. Första tiden arrenderade Pelle ut bageriet till bröderna Ville och Gustav Dahlström. Ville Dahlström hade redan tidigare varit anställd som bagare hos Lars Olsson och Pelle hade ännu inget körkort.

54B14 Pelle Mattsson var född 8/4 1895 Han växte upp i Elgebo i Norra Bjuråker och gifte sig 1927 med Gunda (Gunilla) Falk född 13/11 1897 i Skärås. Hon var halvsyster till Jonas Sjö – ”Sjö-Jonke” kallad, och hon växte upp i hans hus i Skärås.
Senare kom Pelle att driva bageriet i egen regi med Café i det lilla huset på andra sidan vägen. Till sin hjälp i bageriet hade han bröderna Georg och Einar Åsberg. 1931 fick Pelle körkort och åkte då själv omkring och sålde bröd.
Pelle och Gunda hade inga egna barn men en fosterdotter som hette Ida Olsson. Hon var född 6/1 1915 i Bergsjö. Hon gifte sig 1935 med Verner Eriksson men avled i TBC bara 26 år gammal, den 18/6 1941.
I slutet på 30-talet eller i början 40-talet, hade Pelle tröttnat på sin intensiva bageriverksamhet.
1942 startade han taxirörelse med en åttasitsig Plymouth av 1937 års modell. Pelle hade alltid stora och vräkiga bilar under sin aktiva tid.
Sedan bageriet blivit avvecklat byggdes lokalen om till lägenhet vilken Pelle och Gunda sedan hyrde ut under längre eller kortare tid. Här följer några personer som har bott här.

20A30. Mellan 1944 och 1949 bodde här Georg Åsberg född 22/4 1915 med hustru Hilda född 20/1 1923 och sonen Göran född 3/11 1943. Georg var både bagare och chaufför.

Under 50-talet bodde här alltid sommargäster. Hortense Karlsson eller Tense som man sa, med flickorna Asta och Birgit var stående sommargäster under många år. Tense och Birgits mamma härstammade båda från Tormyra.

1962 efter 20 års verksamhet säljer Pelle Mattson sin taxirörelse till Sigvard och Karin Jonsson. De hade då bott här i fastigheten sedan mitten av 1950-talet och 1960 byggde de en egen fastighet i Moviken.
7F20 Sigvard Jonsson född 4/4 1928 i Ramsjö Bjuråker och Karin Jonsson född 23/1 1930 i Fönebo.
Två barn:
Lena född 5/11 1954
Anders född 17/6 1958
Pelle avled 17/6 1970 och Gunda 31/3 1986. De hade inga egna barn så Sigvard och Karins pojke Anders fick ärva fastigheten

skal-020-lars-agda-olsson
Lars och Agda Olsson Bryggare

skal-021-lars-olsson-bagare
Lars Olsson Bagare

 

Nuvarande ägare sedan 1989 är Stefan Kristiansson född 9/3 1953 från Norrdala, i Bjuråker och Sofia Olsson född 21/12 1963 från Näsviken. De köpte huset av Anders Jonsson som fått ärva det efter Pelle och Gunda Mattson. Stefan och Sofia hade bott i Hästnäs sedan 1983 när de 1986 flyttade hit som hyresgäster sedan fick de köpa huset 1989.
De har två barn:
Emma född 25/9 1987
Tomas född 12/9 1989.
Stefan och Sofia anser sig vara privilegierade som får bo så vackert med en fantastisk utsikt över Dellen. Sofia var redan som barn många gånger ute på sjön med båten Dellen som då ägdes av hennes far flyglärare Tore Olsson från Näsviken.

 

skal-022-cafe
Lägg märke till att besökarna kunde gå rakt in från vägen.

skal-023-gerda-spark
Gerda Vikström och Maj Jonsson. Gerdas far Anders Vikström på sparken

skal-024-gunda-pelle-mattsson
Gunda och Pelle Mattsson

 

skal-051-30

Skålsvedja 30. Våren 2015

 

30.  Caféet

Tjärna 5:11
Skålsvedjas minsta hus.
Det ägs av Majlis och Sven-Erik Sälg. Huset har alltid rönt stort intresse och fick sitt nuvarande utseende omkring 1923 av snickarna Henrik Palm och Jonas Krans.
Möjligen stod det ett annat hus här tidigare.

1929 kom huset eller caféet att hyras av Pelle Mattsson som tagit över bagerirörelsen efter Lars Olsson. Sedan Pelle slutat med sin bagerirörelse kom huset att disponeras av (5A40) Erik Palm från Ståläng i Ängebo och Anna Roos från Aggtjärn som gjorde om det bostad.

Därefter köptes huset av (24A32) Karl Fridström och Nanna Lust från Ängesholm som sålde till Anders Wikström och dottern Gerda som skötte om fadern.

Nästa ägare var Folke Westberg. Efter hans bortgång 1975 sålde hans fosterdotter Gerd huset 1977 till (44B30) Fritz och Hulda Carlström, som lät klä in huset i plåt till en kostnad av 5000 kr.
De sålde sedan huset 1994 till nuvarande ägare Sven-Erik Sälg född 1/3 1931 i Delsbo och Majlis Västerberg född 10/6 1942 i Norrtälje. De är bosatta i Friggesund.

skal-054

Skålsvedja 30, 27 och 29, våren 2015

 

skal-025-karin-august-hogberg
Karin och August Högberg framför sitt nya hus

skal-048-gretas

Skålsvedja 33, våren 2015

 

33. F d Greta Larssons hus

Tjärna 5:14 tidigare Tjärna 7 och 8.
Tidigare Skålsvedja 2
Skogsfastigheten Tjärna 7 och 8 beskrivs som kronoskog ägdes av bönder i Tjärna- by.

3G8A Pehr Mickelsson-Holmstrand 1833 – 1920 och sonen Olof Persson – Holmstrand. Enligt köpehandlingar säljer, far och son Holmstrand, 24 ar 84 kvadratmeter av fastigheten Tjärna 7 och 8 i Bjuråker, den 24 April 1895 till Jonas Sväng och hans hustru Brita Johansdotter
Lägenheten kallas Skålsvedja 2 och sträckte sig från fastigheten ner till sjön

1895 – 1899
30G23. Hitflyttade från Sörgimma, Jonas Jonsson – Sväng född 12/5 1857 i Lingåsen, Skärås.
Gift 21/5 1882 med 2A21 Birgitta Johansdotter född 2/9 1861 i Lindbo.
Sju barn:
Jonas Albin 26/1 1885
Johannes 27/12 1886 – 8/1 1887
Johan Oskar 8/2 1889 – 18/12 1889 (difteri)
Anna Maria Eugenia 2/6 1891
Thycko Anselm 20/4 1893
Vilhelm Isidor 9/5 1895
Brita Sofia Viktoria 12/3 1897
1899 flyttade familjen Sväng till Gällivare.
Den 23 Juni 1900 köper förre Furiren Per Olof Ståhl fastigheten för 400 kronor.

1900 – 1924
44B56 Per Olof Stål född 19/3 1835 Gift 1860 med Karin Nilsdotter 1837 – 1897 från Norrhavra. De hade inga barn.
Per Olof Stål levde ett långt och händelserikt liv.
Under sju år fotvandrade han 42 mil varje höst och vår mellan hemmet i Bjuråker och Långholmen i Stockholm.
Hans intressanta livshistoria finns nertecknad och återgiven i en artikel som heter ”Soldat Stål i Skålsvedja”.
Den 19 nov. 1919 säljer P. O. Stål sin fastighet till August Högberg för 900 kronor. Stål förbehåller sig rätten att i sin återstående livstid få bebo den stugubyggning som är å lägenheten uppförd, samt förbehåller sig säljaren rättighet i källaren vad han för sitt eget behov kan behöva, liksom frigång över lägenheten ner till sjön, som det uttryckligen står i köpebrevet.
Per Olof Stål avled här 89 år gammal den 17/5 1924.

År 1936 lät August Högberg riva Ståls gamla hus och bygga ett nytt på samma plats. Huset lät han bygga till sig själv och hustrun och sin dotter Anna.
66B1 August Högberg är närmare presenterad under Tjärna 4,3.
Dottern Anna bodde upptill och August och Katrina, Karin kallad, bodde nertill.
Efter August Högbergs bortgång den 20/7 1938 flyttade modern upp till dottern Anna på övervåningen och dottern Hildur med make Bernhard Karlsson flyttade in på nedervåningen. De bodde tidigare hos Norbergs på Oxåsen och dessförinnan på Ahalla i Furuberg.

24C8 Bernhard Karlsson född 18/11 1885 från Furuberg. Gift 8/5 1921med Hildur Högberg född 20/7 1889.
När de kom till Skålsvedja tog de sig an en fosterson, Alf Norin. De hämtade honom på BB den 5 oktober 1938. Han var då nio dagar gammal, berättar han själv.
Tre barn:
Nils 11/4 1912 – 23/6 1927
Karin 26/9 1921. Hon kom till mormor och morfar i Skålsvedja när hon var 3-4 år och gick alla åren i Movikens skola. Som skolkamrat hade hon Anna Östberg. Hon mins ”Tupp-Janne” som då var en gammal man. När hon var 18 år flyttade hon till Hudiksvall. Blev gift Eriksson och fick fyra barn. Elisabet, Christer, Wivi-ann, och Leif.
Anna 20/4 1923 Hon bodde aldrig i Skålsvedja. Hon flyttade till Hudiksvall där hon blev gift Ström. Tre barn. Jan, Bo och Eva. Omgift Sivert. Änka 1987 Död 7/12 1988

22Y27 Alf Norin född 25/8 1938. Gift med Siv född 15/8 1941 i Ljusdal
Alf och Maj Holm är syskon.
August Högbergs hustru Karin avled 9/12 1954.
Anna Högberg var född 18/7 1902 Hon förblev ogift och sin hembygd trogen med undantag för en period omkring 1970 då hon bodde i Stockholm. Hon lär ha varit hemhjälp till Astrid Skärman, en kvinna som köpte och sålde fastigheter och blev gift med sågverksägare Erik Larsson i Västansjö. Anna avled här i Skålsvedja den 3/2 1989.
Husets jordkällare fanns i vägkanten nedanför huset, men är nu helt borta.

1957 flyttade Bernard och Hildur till Skärås, där de hade köp huset efter fam. Lust. De bor där till omkring 1960-talets mitt, då de flyttar till Hedvigsfors för att sedan flytta till Friggesund där båda fick sluta sina dagar. Bernard avled den 12/9 1973 och Hildur den 1/10 1976.

1965 sålde de fastigheten till Ivar Berglund som tidigare varit gift med Augusta Berglund. De hade tio år tidigare bott i Anderbo.
14U8 Ivar Berglund 9/7 1902 – 25/2 1966 var född i Ängesholm. Gift 3/7 1927 med Augusta Jonsson född 9/9 1904 vid Rönningens i Skärås. Enda barnet Greta är född 1933 och hon blev drabbad av polio 1945.

skal-069-augusta

Augusta Berglund
Augusta var mestadels sängliggande sedan 1942 då hon drabbades av en ryggmärgstumör. Ivar och Augusta gled med tiden alltmer ifrån varandra och 1959 var skilsmässan ett faktum. Deras hus i Anderbo såldes och 1965 köpte han det här huset som dottern Greta sedan ärvde. Ivar gifte om sig och flyttade till Ljusdal. Gretas mor Augusta bodde här med Greta och hennes man Sixten som hade tagit hand om henne alltsedan början av 50-talet till det att hon avled i Västerås den 12/2 1987.

skal-099-larssons

Greta och Sixten Larsson med sina fyra barn

1966 ärvde dottern Greta och Sixten Larsson fastigheten.
Greta född 23/8 1933 i Anderbo. Greta avled 9 januari 2017
Gift 29/4 1955 med Sixten Larsson född 16/5 1930 i Överkalix.
De fick fyra barn:
Elisabeth 16/6 1955 i Hudiksvall
Anita 28/9 1956 i Hudiksvall Gift med Sören Stenberg. De är bosatta i Skålsvedja
Anna-Karin 11/3 1965 i Lundby, Västmanland
Inger 12/3 1965 i Lundby, Västmanland
Greta drabbades av polio 1947 men det verkar inte ha hindrat henne från att göra det hon vill. Hon är känd för att ha ett glatt humör och ett vänligt sinnelag.
Greta kom att bo ensam i fastigheten sedan Sixten gått bort den 5 januari 2007, men hösten 2010 flyttade hon till en lägenhet i Friggesund.

Huset har nu tagits över av dottern Inger och hennes man Örjan Persson. Örjan är född i Hassela 2/5 1963. De gifte sig 16/6 1990.
Dottern Linn född 21/2 1990 är bosatt i Sättjära i Delsbo
Cecilia född 10/9 1993
Inger och Örjan bodde tidigare i Friggesund och flyttade in här i maj 2011.
Med på flytten är dottern My.

 

skal-058-34

Skålsvedja 34, våren 2015

skal-065-birgitta

Birgitta Högberg. Lägg märke till jordkällaren på andra sidan landsvägen

 

34. f d Axel Högbergs

Tjärna 5:3
Flygfoto 29 – 33
Tomten till den här fastigheten ingick i det köp som August Högberg gjorde med P. O. Stål när denne sålde sin fastighet på andra sidan landsvägen år 1919.

Axel Högberg byggde sitt hus 1941 – 42 på den plats där det tidigare hade stått ett obebott hus berättade Verner Eriksson för Erik Holm. Byggare var måg Erik och Olle Blom. Måg –Erik hette egentligen Erik Johansson 22D21. Han var byggnadssnickare och bosatt i Hästnäs. Han kom från gården ”Mågens” i Sördala därav tillnamnet Måg. Hans fru Marta var född Sallander och hon kom från Brånan i Moviken.
Axel Högberg fick förtjänsttecken i guld efter 22 års oavbruten tjänst som busschaufför för AB Dellenbuss som ägdes bl. a. av Helmer Nyström. Dessförinnan hade han kört åt AB Högbergs Ominibusstrafik, som ägdes av brodern August Högberg.
66B4  Axel Högberg var född 29/4 1904. Gift 27/9 1942 med Karin Fredin född 10/11 1914 i Västansjö.
Barn:
Birgitta 12/2 1943 Gift Edlund. Två flickor. Anette född 1967 och Cecilia född 1972.
19H23 Adoptivdotter Elsa Larsson född 9/5 1938 Gift med med den nu bortgångne Sven Olov Rådström, mera känd som ”OKA”.

Huset köptes hösten 2008 av Fam. Daniel Lidby bosatta i Belgien.
Daniel Lidby född 13/10 1964 hustrun Veronique född 11/4 1966
Tre barn:
Pauel-Evert 4/4 1994
Karin 19/9 1997
Carl-Patrik 17/11 2005

Vårvintern 2017 säljer Kronofogdemyndigheten fastigheten.
Köpare Lennart Olsson född 24/12 1953 i Rogsta, bosatt i Moviken, Bjuråker.

 

skal-050-strandtomter

Skålsvedja 34, 36 och 38, våren 2015

 

skal-041-johan-jonsson

Annebo-Johan
Bild ur Ulla Hanssons samling

 

36. Palmtorpet

Tjärna 5:2
Flygfoto 34
Ägare:
… -1903 Per Erik Sjögren
1903-1920 Karl Gustav Palm och Ella Hansdotter
1920-1937 Jonas och Margareta Wikberg
1937-1993 Gösta och Marta Hansson
1993 – Ingegerd och Erling Nilsson

År 1890 arbetade Per Erik Sjögren som skomakare i Moviken. År 1900 har han gift sig och flyttat hit till Skålsvedja.
6D20 Per Erik Sjögren född 12/11 1862 i Våtmor. Gift 13/11 1892 med Johanna Margareta Norell född 14/12 1866 i Tå, Bjuråker.
Fyra barn:
Pehr Johan 3/9 1893 Död i Norrala 4/1 1980
Gertrud 12/4 1896 – 25/7 1945 Gift med ”Stuggar” Jonas Eriksson i Alsjö, Bjuråker
Agda Helena Elisabet 29/1 1904 Gift Walter död 14/4 1984 i Uppsala
Fredrik Anselm 18/12 1905 död i Sörlia den 20/10 1969
Enligt husförhörslängd avflyttar fam. Sjögren 1903 samma år som familjen Palm står som inflyttade.
Familjen Sjögren flyttade till Sörlia 2:12 där Per Erik avled 4/5 1943 och hustrun 6/1 1944.

Palms
Hammar-Kalle eller Karl Palm med familj flyttade in här 1903. De bodde tidigare vid Svedjorna mellan Hästnäs och Avholm. För att förbättra det här huset lät de riva hälften av sitt hus i Svedjorna och flytta det hit till Skålsvedja. Andra hälften av huset blev uppbyggt i Friggesund. När skräddarmästare Jonas Leek med familj köpte huset i juli 1922 kostade det 12.000 kr.
5A40 Karl Palm var född 15/12 1864 i Tormyra. Gift 14/6 1886 med Ella Hansdotter född 9/5 1866 i Avholm
Sex barn:
Karin 3/7 1885. Sonen Johan Eriksson född 1/4 1918 bor i Strömbacka
Lars Henrik 3/1 1887 – 18/8 1890 död i difteri.
Anna 27/7 1889 Utfl. t. Hudiksvall 1919
Henrik 20/9 1892 Utfl. t. Sthlm. 1924
Johan 5/11 1897 Död i trafikolycka 1935
Per Erik 19/5 1905 Gift med Anna. Kom att bo i Säljs hus. Karl Gustav och Ella flyttar 1920 till Ståläng, Ängebo
Karl och Ella Palm och kanske något av barnen följde med när föräldrarna flyttade Ståläng i Ängebo 1920. Därifrån flyttade de till Subbak i Bricka. Fadern liksom sönerna var duktiga snickare. Farfadern Lars Olof Palm var byggmästare och byggde magasinet i Strömbacka 1866. Henrik Palm byggde ett hus i Friggesund innan han flyttade till Stockholm

Familjen Palm flyttade härifrån 1920 och enligt upprättat köpekontrakt köpte Jonas och Margareta Wikberg fastigheten för 8.000 kr. den 24/4 1920.
När Jonas Wikberg (Tupp – Janne) med hustrun Margareta återkom från en vistelse i Amerika bodde de en kort tid i Wikbergs gamla hus i Anderbo innan de köpte det här huset.

12C10 Jonas Wikberg (Tupp Janne), född 15/10 1874 i Anderbo. Gift 5/10 1902 med Margareta Äng född 15/10 1876 från Järvsö. De hade inga barn. Enligt släktboken vistades de ofta i Amerika. Under en sådan period hyr de ut huset till Erika och Herbert Stolt. Troligen var det omkring 1924 när de var nygifta.

46E7 Herbert Stolt född 7/4 1899 i Källsjöbygget. Gift 19/7 1924 med Erika Edlund född 27/9 1900 i Moviken. Paret separerade 1948 och Erika gifte om sig. Hon blev änka 1972 och Erika Tingberg avled 25/12 1983 i Ljusdal. Herbert avled i Stockholm 23/1 1970. Deras enda barn Richard född 1/9 1921, blev änkling 1988 och avled 28/1 1993 i Matfors.
Den 2/11 1937 avled Tupp – Janne och därefter flyttade Margareta till Järvsö.
Enligt köpekontrakt av den 19/11 1937 köpte Gösta och Marta Hansson huset för 5.000 kr av Margaret Wikberg. Det som underlättade köpet för Gösta och Marta var att Tupp- Janne och Göstas mor var kusiner.

Hanssons
Gösta och Marta flyttade in 1937 eller 1938. Kort därefter blev huset helrenoverat och tillbyggt med källarvåning.
I vägkanten intill fejset stod husets jordkällare men det togs bort när platsen gjordes om till parkering.
Gösta Hansson var född 24/10 1908 i Moviken. Gösta avled 1/4 1986
Gift 2/4 1938 med Marta Jonson född 9/5 1917 från Lötas i Norrbobyn.Marta avled 16/9 2003.
Det fick två barn:
Ulla Britt 26/9 1937, änka sedan 2002 efter ”klint” Astor Persson i Fjärdsäter, Delsbo
Ingegerd 27/11 1947 Gift 11/10 1980 med Erling Nilsson född 23/2 1944.
Barn: Helena 3/9 1975 och Per Olof 22/10 1978
De var tidigare bosatta i Glimsta i Hög innan de flyttade hit.

skal-094-fam-nilsson

Det nygifta paret Ingegerd och Erling Nilsson med sina två barn i Hög 1980.

skal-066-ulla-ville

1956. Ulla ville, men Ville ville inte .  Se den stora jordkällaren där det nu är parkering

 

skal-026-famil-hansson
Fam. Hansson. Gösta och Märta med barnen Ulla och lilla Ingegerd sittande bredvid mamma

skal-100-alf-ulla

Alf Norin och Ulla Hansson

skal-059-36

Skålsvedja 36, delvis skymda gårdarna 40 och 38, våren 2015

 


skal-027-hogbergs-affar

Högbergs affär t.v. med en del av lagårn skymtande på baksidan

 

38. Högbergs/Holms

Tjärna 4:3 samt Tjärna 12:1
Erik och Maj Holms hus
Skålsvedja 4, enl. bouppteckning.

Klicka här för att se gården på google maps
En tidigare uppgift hävdade att August Högberg skulle ha byggt det här huset 1885 vilket var helt fel. Nu finns det skriftlig dokumentation som visar att August och Karin Högberg köpte den här tomtmarken den 9 april 1898 av Anders Andersson i Tjärna by, och därefter torde huset ha blivit byggt.

År 1891 kom Högbergs till Skålsvedja. De köpte då affären som troligen också blev deras första bostad. Dessförinnan hade August Högberg varit bosatt och bedrivet handel vid Karmansbo i Skärås. Detta berättade Elov Larsson som var född i Karmansbo liksom Augusta Berglund, Greta Larssons mamma som också hon kom från Skärås. Högbergs hus skall ha legat utefter vägen som gick ner till Karmansbo och Sylkvarn.
1898 bestod familjen av fem barn och två vuxna. Det var troligen ganska trångt i den lilla butikslägenheten. Affärerna gick bra och det var dags att bygga sig ett ståndsmässigt boende så nära affären som möjligt.

66B1 August Högberg föddes 3/8 1854 i Hemsjö i Västergötland och flyttade hit på 1880 – talet. Mellan åren 1883 – 84 var han förman när järnvägen byggdes mellan Moviken och Strömbacka. Han gifte han sig den 23/2 1890 med Katarina Nilsdotter född 7/4 1868 i Näsviken
Sju barn:
1. Hildur 20/7 1889 i Forsa. se Tjärna 5:14
2. Gottfrid 27/12 1890 Tog över både affär och bostad efter föräldrarna
3. Ossian 9/8 1892 – 12/6 1927 I en lönelista från 1915 är han anställd vid Movikens masugn med bostadsadress Pôtebo. Han drunknade i Dellen.
4. August 2/11 1893. Han var en av socknens första privatpersoner med egen bil.
Aug. Högberg avled i Uppsala 24/7 1966 och hustrun Johanna avled 8/11 1985.
5. Oskar 11/7 1897 emigrerade till USA 1922 men kom ofta hem och hälsade på.
6. Anna 18/7 1902 se Tjärna 5:14
7. Axel 20/9 1904 se Tjärna 5:3

Någon tid efter det att Oskar lämnat fädernegården och emigrerat till USA kom ett barn barn att flytta in i huset. Hildur och Bernards dotter Karin född 26/9 1921 kom hit till sin mormor och morfar när hon var 3-4 år, berättar hon. Hon växte upp här, gick alla år i skolan i Moviken, men när hon var 18 flyttade hon till Hudiksvall där hon fått arbete.
År 1936 lät föräldrarna August och Karin Högberg bygga sig ett nytt hus på den plats där P. O. Ståls hus hade stått. Två år senare, den 20/7 1938 avled fadern och sonen Gottfrid fick nu ensam ta över ansvaret för affären vilken han var väl förtrogen med. Affären var redan hans huvudsakliga arbete sedan lång tid tillbaka.
Bostaden delade Gottfrid med brodern Axel som några år senare 1941-42 byggde sig ett eget hus. Systern Anna bodde sedan 1936 med modern och alla var grannar med varandra.

skal-071-gottfrid-hskal-070-ester-h

Ester Högberg                                           Gottfrid Högberg

Den 12/12 1943 gifter sig Gottfrid född 27/12 1890 med den vackra änkan Ester Broman från Gnarp. Ester var född Prins den 9/12 1904 i Moviken. Hon gifte sig 1932 med sjömannen Harald Fredrik Broman från Hög men äktenskapet blev kortvarit. Två år senare den 18/7 1934 avled maken.
Under 50-talet blev många jordkällare omoderna och rivna därför att då skulle alla ha kylskåp. Så var det även här. Den gamla jordkällaren blev riven därför att platsen behövdes bättre till ett garage resonerade Gottfrid Högberg. Men garagebygget kom att ligga alldeles för nära vägen vilket resulterade i att en lastbil demolerade hela bygget. Det visade sig att garaget var byggt alldeles för nära vägen. Något nytt garage fick inte Gottfrid bygga men en ny jordkällare på godkänt avstånd från vägen gick bra, och den finns fortfarande kvar.
Gottfrid och Esters äktenskap blev barnlöst.
Gottfrid avled den 12/8 1980 och Ester avled den 10/8 1981.

Den 17/7 1982 skingrades makarnas hus och ägodelar vid en stor gårdsauktion.
Köpare till huset blev nuvarande ägare Erik och Maj Holm. För Erik var huset ingen nyhet han hade vistats där många gånger som barn. Familjerna Prins och Holm var släkt med varandra. Eriks farmor, Anna Prins var Ester Högbergs faster.

43A29 Erik Holm är född 17/6 1936 och uppväxt i Moviken. Gift 31/10 1958 med Maj Norin född 2/5 1937. Erik och Maj är bosatta i Iggesund och använder huset som sommarställe. Deras två barn Jan född 19/12 1956 och Lars född 16/5 1960 är sedan länge utflugna.

skal-047-holm

Skålsvedja 38, våren 2015

 

skal-040-x--1583-

Ängebo-ladan. X 1583. Bild ur Linda Wikströms samling

 

Så startade busstrafiken
I Ängebo hade kompanjonerna Eriksson & Jonsson, 1921 startat Bjuråkers första busslinje, Ängebo – Hudiksvall. Bussen de hade kallades för ”Ängeboladan”, för skrället liknade mest en lada. Efter en tid som chaufför tog August Högberg över trafiken. Ungefär samtidigt tog han över en Chevabuss som gick mellan Strömbacka och Hudiksvall. Den linjen hade Anders Johansson från Frisbo startat. Han kallades för Buick – Ante därför att hans bil var en stor 7–sitsig Buick. Efter något år övertog Helge Nykvist från Ängebo denna linje och satte in en Chevabuss som efter 2 år övertogs av August Högberg.
1924 startade han busslinjen Högbergs Ominibussaktiebolag med garage i Skålsvedja.
Garaget fick plats med två bussar och var då ca 2,5 meter längre än det är idag. Intill garaget fanns en handdriven bensinpump av märke Shell
Till sin hjälp hade han brodern Axel som var honom trogen under hela verksamheten.
Under slutet av 20-talet började Högbergs bussverksamhet bli för stor för lilla Skålsvedja.
Han gifte sig den 23/3 1930 med Lärarinnan Hanna Boman född 3/4 1900 i Frölland Hög. Samma år, 1930 köpte han hemmanet ”Nirgens” i Ängebo. Senare mera känt som Högvalla. Det omfattade ca 11 har åker och 33,5 har skog. Det fanns ingen tid för jordbruk utan jorden arrenderades ut.
Den 15/12 1934 föds sonen Torbjörn. Han gifte sig och bildade familj i Uppsala där även moden fick bo sedan pappan avlidit 1966.

År 1936 omfattade bussverksamheten tre busslinjer. Ängebo – Hudiksvall, Brännbo – Delsbo och Strömbacka – Hudiksvall.
1938 öppnade han ”Svågadalens Pensionat” i Ängebo.
Omkring 1944 sålde Högberg all sin verksamhet och flyttade till Uppsala. Busstrafik, garage och bostad togs över av Helmer Nyström från Lövånger i Västerbotten. Som garant för att bolaget skulle fortsätta med sin omtyckta verksamhet stannade brodern Axel lojalt kvar i företaget.

skal-093-bil

August Högbergs bil X 3873

skal-029-bil
X 3873 Utanför Högbergs affär. Vid ratten troligen Gottfrid Högberg

skal-030-folk-bil
Utanför Högbergs affär. Vid ratten Gottfrid bredvid sitter brodern Axel och bak fadern
August Högberg. Nummerplåten X 482 finns bevarad

skal-031-herrar
På gårdsplan fadern August Högberg omgiven av sina söner. I bakgrunden lagårn och magasinets sluttande inlastningsramp

skal-032-familjen-august-hogberg
Familjen August Högberg.
Fr v Gottfrid 1890, Hildur 1889, August 1854, Nils Ossian 1892, Katarina 1868, August 1893, Karl Oskar 1897

 

HÖGBERGS ETT FAMILJEFÖRETAG


40. Affären/ Norlings/Gillis

Skålsvedja 1.Tjärna 4,2 eller 12:1
Flygfoton 35, 36
Den 25 okt. 1891 köpte August Högberg affären och fastigheten Tjärna 4,2. Säljare var Anders Andersson, vilken torde vara den person som finns under 29G14, bonde i Tjärna 4, ”Bjanes” Bjuråker. Det var knappast han som startade affären utan möjligen var det Erik Jonsson – Östberg från Skålgården. Eftersök i Husförhörslängder, i kommunens arkivs taxeringslängder och mantalslängder, har inte givit något resultat. Tänkas kan att affären var nyligen startad och att det blev August Högberg som fick göra dess första bokslut.

6H25 Erik Jonsson – Östberg 1849 – 1926 från Skålgården var en synnerligen aktiv person. Enligt husförhörslängd idkar han handel, är bonde, fjärdingsman och nämndeman. Att han idkade handel är en värdefull upplysning som kan tyda på att det var han som startade affären. Utan skriftlig dokumentation förblir det bara en gissning.

Platsen är synnerligen väl vald. För att bedriva handel vid den här tiden var närheten till Dellen, ett absolut måste.
Sjön var den snabbaste transportvägen, samtidigt som all försäljningen var beroende av närheten till landsvägen. Precis här förenades dessa båda villkor.

Till affären hörde en ca.30 meter lång ångbåtsbrygga som det ännu finns rester efter under vattnet. Mellan landsvägen och sjön uppfördes ett stort magasin i två våningar. På foto framgår att huset hade både skorsten och fönster.
Magasinet var lätt att lasta in varor i från sjösidan och lätt att hämta varor ur från landsvägen.
Mellan magasinet och affären låg ladugården berättar Karin Eriksson som växte upp här på 30-talet. Karin minns att en rasande storm med höga vågor fick något att rasa ihop. Troligen var det den del av magasinet som gick ner till vattnet som rasade samman. Därefter revs även resterande del av magasinet. Kanske behövdes det inte längre. Tiden hade förändrats. Kundunderlaget hade säkert minskat sedan masugnen stängt 1937, och varor gick att få hem varje dag genom den välfungerande busstrafiken.
Ladugården som var byggd i timmer stod dock kvar till 1960-talet då den revs av Alvar Norling.
Vid August Högbergs bortgång 1938, framgår enligt bouppteckning att det fanns två kor och en kalv.
Inuti ladugårdsbyggnaden fanns en mindre byggnad av slaggsten som hade använts som svinstia säger Jan Norling.
Denna lilla välbyggda byggnad i slaggsten bör ha haft en annan funktion från början. Troligen var den affärens kallförråd. Den blev bevarad och står nu ensam kvar på tomten.

Ur August Högbergs minnesruna:
På Hudiksvalls lasarett avled i onsdags handlaren August Högberg, Skålsvedja Bjuråker.
August Högberg var förman vid järnvägsbygget mellan Moviken och Strömbacka åren 1883-84. År 1890 ingick han äktenskap med Karin Nilsson från Forsån i Näsviken, varefter makarna inköpte den affär i Skålsvedja som de alltsedan dess innehaft. Driftig och företagsam affärsman som den bortgångne var, arbetades affären upp och var på sin tid en av ortens största. Högbergs affär var då enda handelscentrum för Skålsvedja, Strömbacka, Moviken och Friggesund. Det var följaktligen inga små varutransporter som från Näsviken järnvägsstation per båt över Dellarna fraktades in i de pampiga affärsmagasin i Skålsvedja för vidare befordran till ortsborna.
Trots sin höga ålder deltog Högberg in i det sista i rörelsens skötsel och skötte själv om inköp och handelsavtal. Slut citat.

Efter August Högbergs bortgång 1938 tog sonen Gottfrid över affären vilken han redan var väl förtrogen med. I mitten av 20-talet bedrev Gottfrid taxitrafik med sin bil X 482. Bilen är skrotad men nummerplåten finns kvar.

skal-102-bok

Handla på bok var det många som gjorde. Det här är efter min far Johan Jonsson i Anderbo.

skal-101-bok

Öppnar vi boken ser vi att den 22 feb. 1954 kvitteras senaste månadens inköpta varor med 90 kronor och 6 öre av G. Högberg. Lägg märke till att inköpta varor är inskrivna med tre olika pennor. Blyerts, bläck och en kulspetspenna.

skal-103-bok

skal-104-bok

Gottfrid var född 1890 och från 1959 hyrde han ut affären några år till Anna Sving som var en relativt ny innevånare i Skålsvedja.

Affären kallades då för SVINGS DIVERSEHANDEL. Därefter såldes det tomma affärshuset 1965 till Alvar och Alma Norling. Då hade affären varit stängd i flera år säger Jan Norling.

skal-067-aff

Alvar Norling född 24/10 1909 i Uppsala Gift 17/12 1958 med Alma född 6/9 1905 i Kalmar. När masugnen i Moviken gjordes om till museum blev Alvar en given ciceron. Med sin militära bakgrund och klara röst kunde han fängslande berätta om järnbruksepoken och masugnens historia.
Alvar avled 18/3 1991 och hans hustru den 29/1 1995
Huset har alltsedan paret Norlings bortgång varit i sonen Jan och hustrun Birgit Norlings ägo. De kom till Skålsvedja 1990.
Jan född 22/10 1941 i Uppsala Gift med Birgit född 16/9 1941 i Uppsala
Tre barn:
Åsa 20/7 1964 i Husby
Johan Roland 19/2 1967 i Knivsta
Sara 3/2 1978 i Gottsunda
Hösten 2008 lämnade paret Norling sitt drömhus i Skålsvedja och bosatte sig i Forsa

Ny ägare till fastigheten är Gillis Medin från Fagerfall. Inflyttad de 1:a juni 2010
Nu lämnar vi gårdarna i Skålsvedja, men innan vi kommer fram till nästa hus som tillhör Anderbo skall vi passera ”Bränsla” där det under 50 – och 60 – talet förekom mycket aktivitet.

skal-046-gillis

Skålsvedja 40, våren 2015

 

skal-081-klipp

 

skal-080-bil

Det är Anna Sving som varit och tittat på bilden. Bilen kördes av Lennart Storm från Slättjärn.

 

skal-082-veltor

Timmervältor i Skålsvedja. De väntar på att isen ska gå upp för att kunna rullas ut i sjön

skal-042-barack

Rastkojan som stod i grustaget i Bränsla.
Flickorna är Vera Sallander och Ingegärd Hansson.
Bild ur Ulla Hanssons samling

 

JONNIE DAHLSTRÖM FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

Timmeravlägget

Jonnie Dahlström bodde visserligen inte i Skålsvedja, men hade en viss anknytning dit, som blev starten till ett av de större virkesmagasinen i Dellen.
Jonnie köpte redan som 18-åring sin första lastbil och vid 25 års ålder, i slutet av 40-talet, var han ägare till 5-6 lastbilar och hade ett 20-tal anställda. Han utförde transporter av olika slag åt Strömbacka Bruk.
Våren och sommaren 1947 blev nederbördsfattig och vattnet i bl.a. Lennsjö räckte inte till för flottning ner till Strömbacka. Hela vinterns avverkning låg kvar i Lennsjön i Lensjö.
Förvaltaren på Strömbacka, Tom Fåhraeus, kallade till sig Jonnie Dahlström för att undersöka om det skulle gå lyfta upp virket ur sjön och köra det på bil till Dellen.
Jonnie fick fria händer och konstruerade tillsammans med John Hansson från Delsbo, ett spel för uppfordring av massaved.
Avlägget vid Dellen byggdes vid Bränsla mellan Skålsvedja och Anderbo. Med en liten bandtraktor och några lastbilar forslades stora fyllningsmassor ner till stranden där det skapades en pir för tippning av virket ner i sjön.
Fyllnadsmassorna tog man direkt i vägbanken alldeles intill. Allt användes som utfyllnad. Även stora stubbar som blivit blottlagda kom till användning. Ett par av dom finns än idag synliga bland stenarna vid stranden. Själva avlägget blev ganska lodrätt byggt och vattendjupet var i minsta laget.
Jonnie och hans manskap körde sedan timmer och massaved från Lennsjö till Anderbo med sex bilar dygnet runt den sommaren.
Något år därefter gjordes en ny utbyggnad för att få bättre vattendjup och större svängradie för de långa lastbilarna.

I grustaget stod en barack där lastbilschaufförer och lastare brukade rasta. Sedan den medhavda maten ätits upp och en kaffeslurk från den medhavda termosen druckits ur, skulle det spelas några kronkulor. Med kronkulor menas femkort och två spel med en krona som insats.
Vid andra tillfällen skulle krafterna mätas i fingerkrok eller armbrytning.
Som jag minns det var det bara Annebo-Johan man ville vinna över, och det kanske man gjorde någon gång, men inte vad jag såg.
En gång blev en stor timmerstock hängande med ena änden på en välta och den andra på isen. Då ropade de på Johan för då skulle han visa att han kunde lyfta upp den ensam. Det visade sig vara omöjligt men tillsammans gick det. En annan gång hade två körare pratat ihop sig om hur de skulle kunna få omkull Annebo-Johan.
Han var ganska tjock och vägde 120 – 130 kg. Genom att överraskande fatta varandras händer runt midjan kunde de lyfta upp honom och med ett brak lägga ner han på isen. De var glada att de till slut lyckats få ner honom, men jag grät när jag förstod att termosen var krossad när kaffet rann ut från hans axelväska. Själv var han inte de minsta upprörd, jag hörde aldrig uttala en svordom.
Förvaltaren Fåhraeus var nöjd och flottningsmagasinet i Anderbo och det kom att användas ända till flottningens nedläggning i mitten på 60-talet. Tusentals billass kördes dit under åren och virkesbommarna drogs sedan iväg av bogserbåten Tamm.
Även under vintrarna kördes det timmer och massa till Anderbo.
Innan isen bar de tunga lastbilarna lades virket upp i vältor utefter stränderna, och i extra höga vältor (upp till 15 varv) mellan landsvägen och sjön. Så snart det blev is och kyla användes kraftiga pumpar s.k. ”Tyfoner” till att pumpa upp stora mängder vatten på isen, för att på så sätt påskynda och förstärka dess bärighet. Tyfonen var en bensindriven pump med stor kapacitet. Detta upprepades flera gånger under vintern.
En vinter var undertecknad och min far Johan Jonsson (Annebo-Johan) virkesmottagare.
Jag minns när de tunga timmerbilarna kom körande mellan timmervältorna, då knakade och brakade isen oroväckande. Chaufförerna körde med bildörrarna öppna för att snabbt kunna hoppa ur ifall isen skulle brista, vilket den också gjorde, mer än en gång. Men med hjälp av taljor och spel fästade i uppbyggda ställningar kunde bilar och släp lyftas upp på isen igen.
På vårvintern inhägnades avläggningsplatsen med länsar. Länsarna var fästade i bomstenar som fanns utefter stränderna. Den två bomstenar finns på näset nedanför Anderbo (kraftiga kättingar sitter ännu kvar), en tredje bomsten fanns vid bäcken intill affären och ytterligare en med kvarhängande kätting ligger intill stenpiren i Skålsvedja. Från dessa gick länsen ut till två moringar, en utanför Anderbo (är avsågad men kan ses vid lågvatten) en annan fanns mellan det första timmeravlägget och Högbergs affär. Den moringen finns kvar men ligger nersänkt med en tyngd. Moringarna låg ca 150 meter ut från land.
Efter alla utfyllnader blev öppning vid vägkanten till slut en rejäl grusgrop som i fortsättningen kom att användas som grustag för väggrus. Bland gruset fanns också stenar som inte gick att använda till väggrus. Dessa stenar blev snart en ansenlig samling som en anskaffad stenkross under högljutt buller tuggade sönder till en stor hög med makadam.

skal-072.tyfon

Tyfonen var en bensindriven pump som pumpade upp stora mängder vatten som frös, så att isen blev starkare. Bild ur Friggseundsboken, sid 167.

skal-034-lastbil
Trots att isen förstärktes hände det att bilarna körde genom isen. Skålsvedja vårvintern 1951. Till höger Henning Mattsson

skal-074-barn

Det var här som timmerbilarna kom för att köra ut sin last på isen.
På sparken sitter Yvonne Larsson.

skal-078-timmer-veltor

Barbro Netzell vinkar glatt till fotografen

skal-073

Till vänster Dagny Ström med barnen Odd och Sölvi. Paret t h med son är okända.

skal-077

Bild ur HT. Isen har gått upp och vältorna måste rivas så att de inte stockarna kryper ur länsen. Foto: Martin Englund

skal-079-greta

Greta Berglund vid timmeravlägget. I bakgrunden skymtar smedjan

skal-075-40-tal

En bild från 40-talet. Då var det åkermark här.

skal-076-massaved

På 50 och 60-talet fram till 1965, var här upplag för timmer och massaved under vintern.

 

Dellenportalen vill rikta ett stort Tack till alla som välvilliga hjälpt oss med uppgifter som gjort det möjlig för oss att göra den här sammanställningen.

Än en gång ett stort tack.

Sammanställningen är i grunden klar men inte färdig. Troligen finnas det personer och familjer som saknas, och kanske har även uppgifter blivit felaktiga. Den färdiga historien om Skålsvedja kan vi bara göra tillsammans.

Därför behöver vi din hjälp. Rätta oss när du ser att något blivit fel och hjälp oss att med bilder dokumentera Skålsvedja ännu bättre.

Om du gillar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

Tack för att du vill hjälpa oss  – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt 2009 av Åke Nätterö


Tillbaka till toppen

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

2 comments

  • Hej! Tack för informativ och intressant info! Ber Er vänligen ta bort info om att jag äger mitt hus med Richard Johansson, då så aldrig varit fallet och vi har varit separerade sedan 2003.
    Mvh Ulrika Jensen. Avholm 10:5.

    • Hej Ulrika. Tack för ditt mejl. Jag ska naturligtvis rätta till det här på en gång, och om jag förstår dig rätt så är du ensam ägare till fastigheten?
      Vet du, jag behöver ett kort på huset så som det såg ut med de vackert klippta björkarna i häcken mot vägen som din morfar ansade så omsorgsfullt. Har du en sådan bild?
      Hälsningar
      Åke Nätterö

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *