Norrlia

Dellenportalen har samlat uppgifter om Norrlia från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.


Följ oss på Facebookoch dela gärna den här sidan med dina vänner


Här kan du göra en intressant historisk resa genom att klicka på Dellenriket.


Om du gillar den här sidan,  glöm då inte att klicka på Gilla-knappen. Tack!


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. Nu kan du söka vad du vill i sökrutan upp till höger eller ner till vänster, beroende på vilken dator du har.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan


Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.


Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

nl-003-karta
Norrlia vid laga skiftet 1892

NORRLIA

Lia del 3

Namnet Norrlia finns även i Kristianstad

Bosatta i Lia i Bjuråker
År 1880 133 personer
År 1900 122 personer

Släktboken
Sifferhänvisningar och persondata är hämtade från, ”Bjuråker, Delsbo, Norrbo, släktregister”.

 

REFERENSLITTERATUR:
SVENSK HEMBYGD 1938
SVENSKA GODS OCH GÅRDAR 1940
GÄVLEBORGS LÄN BYGD OCH FOLK 1950
GÅRDARNA I GÄVLEBORGS LÄN 1966
SVENSK ORTFÖRTECKNING 1980
JORD, LINNE ELLER TRÄKOL av Rosemarie Fiebrantz
GAMLA MINNEN FRÅN DELSBO OCH BJURÅKER av E.G. Wengelin
SVÅGADALEN, Hälsinglands museum 1990.
BJURÅKER – DELSBO– NORRBO, släktregister
BERÄTTELSER FRÅN FÖRR, Bjuråkers Hembygdsförening

Elektricitet
Under första världskriget, då avspärrningar stoppade oljeinporten och det rådde brist på fotogen, blev belysningsfrågan ett problem. Bönder gick då samman och byggde kraftstationer. Svedjebo kraftstation byggdes omkring 1912-13.

Järnframställningsplats
Vid Burtjärn, väster o Norrlia, finns en mycket välbevarad järnframställningsplats. På ett ca 400 kvadratmeter stort område ligger två blästerugnar, där malmen smältes, samt två slaggvarp där den oanvändbara slaggen lades upp. Intill finns också en kolningsgrop.
Informationstavlor som varit uppsatta har nu fallit omkull och all text är bortblekt. En person berättar att vid tjärnen finns en flerhundraårig under vattenytan och mossen begravd flotte Vem bär ansvar för detta kulturarv?

Ormgranbestånd
Norrlia naturreservat bildades år 1963 för att skydda ett bestånd ormgranar i Norrlia västra.

Dagbok
Några uppgifter ur en dagbok skriven av mångsysslaren Lars Jonsson från Per Hans i Norrlia

Att göra skodon hållbara
Köp för 10 öre kokt linolja, det räcker till två par skodon. Men dessa måste ha alldeles nya och obegagnade sulor, ty har de redan varit i beröring med smuts och damm har lädrets porer så tilltäppts att linoljan icke gör vidare nytta. Medelst en lite borste insmörjes sulorna med oljan så rikligt man kan, sedan ställs skorna upp o nedvända så att oljan torkar in. Upprepas tills lädret icke längre tar till sig oljan, afskrift ur Odlaren 1912.

1912 augusti 22, 23, 24, 26, dagsverken i kvarnstugan

Jaktresultat 1913
1 Hare, 4 Tjäder , 3 Orrar, 22 Hjärpar.

Jaktresultat 1914
1 Hare, 4 Tjäder, 8 Orrar, 6 Hjärpar.

1916 levererade träskor/skor
Per Olof Stål Sördala 2 par träskor 28 cm och 29 cm
Olof Lunds fru träsko 1 par 27 cm.
Anders Elfving träskor 1par 30 cm.
Orr Karin 1 par snörkängor 28 cm
Orr Brita 1 par 24 cm
Kus 3 par 26 cm
dito 1 par 25 cm
Klangs 1 par 25 cm.
Erik Mårtenson 1 par 30 cm
Skänk Jonke 1 par 29 cm
Anders Lif 1 par 28 cm
G. Hök 1 par 29 cm och1 par 27 cm
Klas Olle 1 par 29 cm

Träskor 1917
Oskar Lundgren 1 par 28 cm
drängen 1 par 27 cm
pigan 1 par 26 cm med resor.
Edvard Krantz 1 par 28 cm
Severin Krantz 1 par 29 cm
Så fortsätter beställningarna, några vill bara ha nya bottnar.

Kådplockning 1916
26 Augusti sålt 112 kg grankåda till Skrotbolaget i Hudiksvall á 70 öre/kg. 78.40
20 Oktober sålt 36 kg grankåda till Viktor Zimmerman á 60 öre/kg. 21.60

Några som innehaft bil i Lia
År 1924
X 2560 Ford Föreståndare E W Booth Församlingshemmet Lia
År 1927 – 1928
X 3895 Ford Föreståndare E U Rooth Församlingshemmet Lia
År 1934
X 1698 Dodge Olof Persson hemmansägare Lia, Bjuråker
År 1960
X 15260 Austin A 40, 50 Hemmansägare Anders Lif Lia
X 18088 Simca A 58 Skogsförman Gustaf Åkerström Norrlia
X 19566 Anglia 58 Hemmansägare E Olsson Sörlia
X 23226 Vw 53 Byggnadsarbetare Henrik Nylander Lia
X 24106 Consul 53 Jordbruksarbetare Gunnar Elfving Norrlia
X 24631 Consul 53 Hemmansägare E Persson Sörlia
X 24644 Vauxhall 59 Bensinstationsföreståndare G Lust Sörlia
X 27131 Volvo 57 Hemmansägare Ivar Brink Norrlia
X 29638 Vw 54 Traktorägare J Persson Norrlia
X 37576 Taunus 56 Hemmansägare Per Eriksson Norrlia
X 48889 Opel R 58 Hemmansägare J Jonsson Norrlia

 

nl-004-karta
Konceptkarta från ca 1915



Vid Lia-bäcken, utefter vägen mot Ytterhavra finns ormgranarna


Sammanställningen omfattar följande gårdar och platser

Vägen mot Ytterhavra
1. Vattenverk i Liabäcken
2. Högalund 512
3. Åstuns/Elvings 506
4. Olas
5. Jon-Ols 502
Vägen mot Holmberg
6. Törs 221 och 223
7. Back-Lars
8. Elvings/Nylanders 227
9. Norr-Nirs/Per Hans 231
10. Sjuars/Söderbergs, nerbrunnen gård
11. Lundatorpet
12. Torpet vid skogsbrynet
13. F D Skrämmars/Ellas
14. Svedars/Sveds 239
15. Stafs, soldattorp utefter vägen nedanför Pelkens
16. Pelkens 244
17. Åslins 246
18. Bruket/Elvings 250
19. Lifs/Clas Olles 251
20. Farfarstorpet
21. Lunds
22. Dalängstorpet/Blombergs
23. Lekbygget 2 och 4
24. Ståltens/Frank Ivars 268
25. Hammars

 

1. VATTENVERK I LIABÄCKEN

I Liabäcken fanns så sent som i slutet av 1970-talet fyra vattendrivna anläggningar, som idag (2013) är mer eller mindre försvunna.
En äldre såg, som troligen låg i Liabäcken finns upptagen i en förteckning över sågkvarnar från år 1796 (Ra, Kommerskoll.) Den kallades då Lia Sågqvarn och ägare till sågen var bönder från gårdarna Lia nr 1, s.1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, Ramsjö nr 1och Änga nr 4. Sågen var enbladig och anlagd å hemmansägor. Vid sågen sågade man endast till husbehov, men sågen hade inget tillstånd och var inte skattelagd.

I statistiken under de följande åren i början av 1800-talet tas endast avsalusågar med, varför man inte kan hitta fler uppgifter om Lia-sågen.

Senare har ännu en såg uppförts i Liabäcken, som fortfarande stod kvar vid Sören Thurells inventering år 1977, men den befann sig i dåligt skick. Idag är den hoprasad.

Vid Liabäcken en bit uppströms från den plats där bäcken rinner ned till täkterna i västra Lia, på bäckens norra sida, låg sågen som var uppbyggd i stolpkonstruktion. Sågramen var en fyrbladig ramsåg.

Där bäcken tangerar vägen mot väst finns resterna av den vattendrivna sågen Byggnadeden har rasat ihop på sin plats, timmerstockarna håller på att förmultna.
Flera olika lämningar finns efter de andra vattenverken i form av damm rester (timmerstockar i bäckfåran), huggna stenar, en kvarnsten och andra grundstenar till byggnader.


ANLÄGGNING AV SÅGAR

För att styra virkesåtgången under 1700-talet krävdes tillstång för att få anlägga både fin-och grovbladiga sågar. Detta reglerades i 1734 års skogsordning, byggningabalken i 1736 års lag och 1739 års brev om finbladiga sågverk.
Ansökan med uppgift om såganläggningens läge och förutsättningar ingavs till Länsstyrelsen, som förordnade att en synenämnd tillsattes på häradstinget. Om nämnden vid granskningen av platsen och efter at ha hört alla intressenter inte hade något att invända, gav landshövdingen ett tillståndsbevis för de grovbladiga sågarna, för de finbladiga en tillstyrkan om privilegium. Denna tillstyrkan skulle sedan godkännas av Kammarkollegium.
Privilegierna innebar samtidigt ett visst skydd mot brukens intressen, bl. a. tryggades man mot att flottningshinder skulle undanröjas och den som anlade ett finbladigt sågverk fick från år 1739 rätt till viss timmerfångst på Kronans skog eller allmänning (stockfångst). Man erlade en avgift per avverkat träd (sk ”skogsöre”) Många stocksågsprivilegier utfärdades under slutet av 1700-talet och början av 1800.talet, men de upphörde i stort sett efter 1820-talet.

LOKALISERING
Vilka faktorer fick man ta hänsyn till när man skulle välja en plats för sin vattendrivna såg?
Vattenhjulets konstruktion begränsade valmöjligheterna, men hjulets drift kunde anpassas till olika flöden i vattendragen beroende på hur man utnyttjade vattenhjulet.
Överfallshjulet, där man med hjälp av en ränna koncentrerade vattenkraften till hjulets högsta punkt, kunde med fördel användas i små bäckar med hög fallhöjd eftersom överfallshjulet roterade genom vattnets tyngd och inte genom vattnets strömhastighet. Underfallshjulet kunde nyttjas i större mer trögflytande vattendrag där vattnet träffar hjulets underkant.
Bröstfallshjulet kom till användning där vattnet träffar hjulet i dess mitt. Här utnyttjas både vattnets tyngd, som på överfallshjulet och det strömmande vattnets stötkraft, som på underfallshjulet.
Man undvek att anlägga sitt vattenverk direkt i de största vattendragen, som te. x. Svågan, där vattenhastigheten och vattenflödet var för stort för att bemästra. I stället valde man de mindre vattendragen i anslutning till Svågan, såsom Liabäcken och Brickabäcken.
I gengäld begränsades den tid på året då man kunde använda sitt vattenverk.

DAMM
Oftast fick fallhöjd och vattenstyrka förbättras genom att dämma upp vattendraget. Man kunde även koncentrera vattenflödet genom en ränna i trä.
De enklaste dammarna är uppbyggda av sten och jord upplagt i vallar, vilka oftast går vinkelrätt ut på båda sidor om bäcken.

SÅGHUS
Såganordningen var oftast inrymd i öppna byggnader utan väggar, uppförda i stolpkonstruktion i två våningar. Vanlig längd på såghusen var ca 18-25 m och ungefärlig bredd 9-12 m.
Vattenhjulet placerades i höjd med undervåningen, där kraften överfördes till den övre våningen med sågramen. Ibland gjorde man en urgrävning för byggnaden i slänten ned till vattendraget. Större stenar sparades ofta i marken på bottenvåningen, eftersom den oftast inte försågs med golv.

SÅGRAM OCH UPPFORDRINGSVERK
Ramsågens konstruktion:
Den enklaste typen av ramsåg kan sägas vara en mekaniserad klosåg. Ramsågen bestod av en lodrät stående rektangulär sågram, vari ett eller flera sågblad var infästade. Högst 11 sågblad användes i en ram. I sågramens nedre del satt en vevstake fästad. Den var kopplad till vattenhjulets axel (hjulstocken) med en vevsläng (eller ibland kuggväxling från drivaxeln). Genom vevstaken överfördes kraften från vattenhjulet och åstadkom en upp och nedåtgående rörelse av sågramen, genom vilken stocken fördes för genomsågning.
Stocken spändes fast med spännbjörnar på en sågbänk, som bestod av en rörlig stege eller en stockkälke. Ett tandat matarhjul som drev sågramens rörelse matade fram stocken genom sågramen.
Även uppfordringen av timret kunde drivas av ramens upp-och nedåtgående rörelse. Genom dess rörelse drevs en järnkätting som matade stocken uppför uppfordringsbryggan till ramsågen.

De senare ramsågarna var tillverkade i gjutjärn och stativet fästes på stadiga grunder av huggen sten eller betong. I lösramen spändes sågblad av olika tjocklekar fast. Drivanordningen bestod av en vevaxel med remskivor och balanshjul. Även här överfördes rörelsen från vevaxeln med en vevstake till den lösa ramen
Flerbladiga gjutjärnsramar kallas i folkmun ”Gullhönor”.

GROVBLADIGA SÅGAR
Ramsågarna var antingen grov-eller finbladiga.
Den gruvbladiga sågen var den äldsta typen av mekaniska sågar, försett med ett smitt, grovt sågblad. Det finbladiga sågbladet var valsat och inte smitt. De valsade bladen kunde göras mycket tunnare än de smidda.
Någon bild på sågen har vi ännu inte funnit.

Källa:
Inventeringsrapport om sågar, några smedjor och kraftstationer inom Hudiksvalls kommun 1993

nl-006-sagrester
I början av 2000-talet kunde man ännu se den omkullvräkta sågramen med två kvarsittande sågblad

 

nl-007-kvarnskiss

Skvaltkvarn

De relativt små kvarnstenarna efter kvarnen som funnits här, visar att kvarnen varit en skvaltkvarn. Någon bild på kvarnen har vi ännu inte funnit.
En skvaltkvarn hade lodrätt ställd hjulaxel.

Kvarnbyggnader uppfördes av rundtimmer med knutning och var av litet omfång. De små skvaltkvarnarna hade ingen särskild ”undervåning”, bara ett utrymme för vattenhjulet och hjulstocken, som ledde upp till stenparet. Dessa låg på en av stockar uppbyggd plattform inne i kvarnhuset.

Någon eldstad eller anordning för torkning av säd fanns inte vid skvaltkvarnar utan mälden torkades hemma i bakugnen, om man inte hade särskild torkria.

Vattendammen hade lucka dels för överloppsvatten, dels för vattenrännan. Den korta, breda rännan nedanför luckan var för överloppsvattnet. Ofta hade man på detta ställe trälämmar i stället för lucka, vilka lades i efter behov. Vattenrännan utgjordes ofta vid de små skvaltkvarnarna av en urholkad grov furustockshalva eller också av täljda och väl hopfogade bräder. Hjulstocken brukade man göra av vind gran, så att urhuggningen för de snedställda vingarna följde veden. Skovlarna hölls samman med järnband eller träribbor längs ytterkanten. Hjulstockens nedre axelända roterade i ett järnlager placerat i en stock som medelst en hävstång (varianter finnes) var något lyftbar för lättning av kvarnen. Hävstångens förlängning gick upp genom kvarngolvet och var i övre ändan försedd med en tvärslå i vilken man drog med bägge händer (resp. sköt ner); låstes fast med en spärrhake.

Över stenparet låg ett plankskydd, som kunde lyftas bort och ovanpå detta stod en träställning med kvarntratten. Under dennas öppning var skakningsanordningen. Överstenen var medelst ”seglet” upphängd på en fyrkantig tapp i hjulaxelns övre ände. Nedanför denna var axeln rund och roterade i en järnholk, som med träkilar kilades fast i understenens centrumhål.

Stenarna till de små bäckkvarnarna, åtminstone till de äldsta, torde ha huggits på orten och släpats med häst till kvarnplatsen. De var omkring 90 cm i diameter.

Kvarnar som den här användes höst och vår, då vattentillgången var tillräcklig för malning och isen inte hindrade, möjligen även vissa tider på sommaren efter rikligare nederbörd.

 

Aftonbladet den 27 okt 1854,
Avskrift:
Vanja Persson

”Hudiksvall. Lördagen d. 30 Sept inträffade den olyckliga händelsen, att förre nämndemannen Per Larssons i Lia, Bjuråkers socken, nyligen uppförda, från dess gård omkring 400 alnar belägna kostsamma vattenverk, innehållande tröskvals, qvarn och skäckt samt foderlada, totalt nedbrann. Utom den i sig sjelf dyrbara byggnaden fingo lågorna äfven rofvet af all å Per Larssons hemman detta år erhållna gröda af korn och hafra samt halmfoder, utgörande minst 38 tunnor dels tröskad, dels otröskad korn- och hafversäd samt 20 gillingar halm, så att Per Larsson för närvarande saknar föda för instundande år icke blott åt sitt husfolk, utan ock för sin boskap. Skadan, omkring 1,000 rdr banko, är för Per Larsson så mycket kännbarare, som verket ännu icke hunnit brandförsäkras.”

 

 


Ekonomisk karta från 1950-talet.

nl-008-hagalund
Gården Högalund som den såg ut tidigare.

2. Högalund Norrlia 512
Norrlia 4 och 4:5
Fastigheten uppfördes i timmer under 1800-talet.

41D3 Gustaf Åkerström född 4/3 1913, son till förvaltare Fredrik Åkerström i Älve i Delsbo. Han avled i Friggesund 17/8 1985.
Gift 12/6 1949 med 11H29 Signe Cecilia född 17/3 1903, dotter till E. Olsson i Ängebo. Hon avled i Friggesund 13/6 1984.
Hennes dotter:
Anna Greta föddes 18/7 1929 . Gift 1949 Helmer Lund född 10/9 1925, bos. i Friggesund. Hon avled 16/4 2001.

Ingela Persson född 2/10 1948 från gård 10, Sörbergs. Hon berättar att hon bodde här när hon var 13 år, därför att föräldrarna flyttade isär och hon ville gå färdigt skolan här.
På övervåningen bodde Ville och Ida

11H32 Olof Vilhelm (Ville) Eriksson född 9/1 1917, son till kolare E. Olsson i Ängebo. Skogsarbetare, bosatt i Norrlia 6:2. De flyttade härifrån till Brännås. Död 15/3 1993
Gift 23/5 1943 med 35G56 Ida Margareta Olsson född 8/12 1922, dotter till torparen O. Eriksson i Brännås. Hon är bosatt i Friggesund.
Barn:
Olof Jonne 21/9 1941 Gift med Ilona och bosatt i Brändbo, Bjuråker
Erik Åke 31/12 1944 Gift och bosatt i Näsviken.

1947 köpte Erik Lindholm fastigheten

42E1 Erik Lindholm född 1/10 1896, son till Erik Lindholm bonde i Näppänge s1, sen arr. i Njuparne och Arrendator i Blixbo 1:2 sen skogsarbetare bosatt och sedan i gammelgården hos Esp-Ers i Sörlia 2:7. Ogift. Död den 22/9 1964.

11H29 Signe Cecilia Eriksson född 17/3 1907, dotter till kolaren E. Olsson i Ängebo. Hushållerska i Norrlia 4:5
Hennes dotter:
Anna Greta född 18/7 1929 Gift 1949 med Johan Helmer Lund. Död 16/4 2001

Ägare till fastigheten sedan 1983 är Ingegerd Lind. Hon är född i Sandviken 12/4 1941.

Juni 2022 sålde Ingegerd Lind fastigheten. Nya ägare är Ylva Maria Lemke, 44, och Bengt Isak Henrik Färlin, 46, Nacka.

 

 

nl-009-astuns
Åstens

3. ÅSTENS/ELVINGS Norrlia 506
Norrlia 4.3
Mangårdsbyggnaden uppfördes 1891-1892, ekonomibyggnaderna på 1870-talet.
Gården elektrifierades år 1915.

Per Eriksson övertog gården 1951 efter svärfadern, i vars släkt gården varit sedan början av 1700-talet.
Förste kände ägaren var Per Persson (1709 –1799), som följdes av dottern Kjerstin Persdotter (1748-1823), dennes dotter Kerstin Larsdotter (1802-1888), dottern Brita Olofsdotter (1854-1933) som ärvde gården och gifte sig med Johan Elfving.


Bror Hillgren har varit den som förmedlat affären.
Alla uppgifter lånade från Bror Hillgren museet i Delsbo

Hälsingestugans adress är Hälsingevägen 16, i Lännersta


Ca 1909 – 1917
6G19 Johan Alfred Johansson-Elfving född 3/2 1853 i Broddtorp, Älvsb. Inflyttad 1881. Måg och bonde i Lia 8 (Norrlia 3). Död 19/10 1925
Gift 19/10 1885 med 6G16 Brita Olsdotter född 25/9 1854, dotter till bonden O. Persson i Lia 8. Död 28/4 1933
Tre barn:
Johan Olof 13/8 1882 Gift 1917 med Anna Lovisa Lundgren Bonde i Norrlia (s3) 4:3
Anders Emanuel 25/1 1884 Han tog över gården efter fadern
Sigrid Maria 28/8 1889 Gift 1912 med Oskar Lundgren Bonde i Norrlia 8. Till Delsbo 1932.

Ca 1917 – 1951
6G21 Johan Olof Elfving född 13/8 1882, son till bonden J.A. Elfving. Bonde i Norrlia (s3) 4:3. Död 1/2 1964.
Gift 12/8 1917 med 48H1 Anna Lovisa Lundgren född 17/2 1890, dotter till skräddare J.A. Lundgren i Haggatan, Bjuråker. Död 12/2 1931
Barn:
Brita Maria 22/6 1918 Gift 27/6 1843 (Roth) Utflyttat till Bromma.
Sigrid Johanna 1/5 1924 Gift och bosatt här med Per Edvin Eriksson Måleriarbetare.

Ca 1951 – 1973
11C28 Per Edvin Eriksson född 31/8 1920, son till J. O. Eriksson i Alsjö, Bjuråker. Måleriarbetare bosatt i Norrlia 4:3.
Gift 21/5 1945 med dottern i huset Sigrid Johanna Elfving född 1/5 1924.

Ca 1973 – 1979
11C27 Nils Erik Eriksson född 9/5 1919, son till J. O. Eriksson (Stuggars) i Alsjö. Byggnadsarbetare, tidigare bosatt i Svedjebo.
Gift 15/10 1944 med 29D5 Edit Johanna Brink född 4/12 1923, dotter till fjärdingsman Brink i Svedjebo 5:5.
Barn:
Erik Åke Eriksson 28/6 1945, tog över fastigheten 1979

Ca 1939 – 1949
42E4 Per Georg Lindholm född 29/3 1901, son till Erik Lindholm bonde i Näppänge s1, skogsarbetare bosatt i Norrlia 4:3, senare bosatt med brodern Erik, i Esp-Ers gammelgård Sörlia 2:7.
11C8 Hushållerska till Olle Elving, Anna Eriksson född 30/11 1897, dotter till kolaren E. Andersson i Alsjö, Bjuråker.
Annas dotter:
Elvy Maria född 9/1 1930. Hon berättar att de flyttade härifrån till ”Ellas” , gård 12, där de bodde omkring två år.

Nästa ägare:
49D6 Ragnhild Brink född 24/6 1943,dotter till Per Arvid Brink i Dragsved.
Jimmie Bergström född 5/11 1988, Juan Esteban Rojas Delgado född 14/9 1993.

Hösten 2020 köptes fastigheten av Kent Yngve Brink f. 1971och Annica Westerlund

 

 

nl-010-olas
Den här gården stod mellan Åstens och Jon-Ols. Den blev sedan flyttad till gård 18, Elvings och därifrån sedan flyttad till Olas i Västansjö där den nu pryder gårdstunet.

4. Olas

13E8 Jonas Olofsson 20/9 1771 son till nämndeman O. Jonsson i Lia 7, Bjuråker. Nämndeman och bonde i Lia 7 (10) ”Olas” Död 1/7 1841 (gastrisk feber)
Gift 30/4 1797 med 13H2 Margta Pehrsdotter 7/3 1771 dotter till bonden P. Hansson i Änga 3, Bjuråker. Död 26/6 1855 (ålder)
Sex barn:
Olof 8/11 1799 – 12/12 1835 (bröstfeber)
Pehr 29/6 1802, bonde i Söderdala 4 ”Olas”, Bjuråker
Jonas 24/4 1806 – 3/4 1807 (håll o stygn = lunginflammation)
Jonas 22/4 1808 – 9/10 1809 (rödsot = dysenteri)
Margta 24/4 1812 – 15/3 1819 (bröstfeber = lunginflammation)
Sigrid 29/3 1815, boende på Lia 7 (10)

13E10 Eric Jonsson 26/6 1806 son till bonden J. Andersson i Fagerfall 1. Måg och bonde i Lia 10 ”Olas”, Bjuråker. Död 2/6 1889
Gift 1835 med 13E8 Sigrid Jonsdotter 29/3 1815 dotter till bonden J. Olofsson i Lia 10 Död 14/2 1902
Två barn:
Carin 26/6 1837 Gift med 7E9 Erik Olsson-Fredin, måg o bonde i Lia 10 senare landbonde i Västansjö, Bjuråker
Jonas 24/5 1840 Torpare i Lia 10

13E12 Sonen Jonas Eriksson född 24/5 1840, torpare i Lia 10. Död 4/7 1918
Gift 19/2 1862 med 4F9 Carin Jonsdotter född 2/5 1837, dotter till bonden J. Eriksson i Näppänge 3, Bjuråker. Död 10/2 1886 (höftvärk).
Tre barn:
Sigrid 25/2 1862 Gift 1887 med Gustaf Viktor Fagerström från Hedvigsfors. Till Forsa 1899.
Kjerstin 6/5 1886 Gift 1897 med Erik Olof Eriksson. kolare o skogsarb. Bos. i Spångmyra 1:3
Erik 11/4 1875 – 10/10 1875 (scharlakansfeber)

Släktgården blev sedan flyttad till Bruktet, gård 18 och därifrån sedan till Olas i Västansjö där den nu finns uppförd.

 

nl-069-1873

Norrlia 1873. Bild ur Sture Fredins samling som Kristian Silver låtit skanna in och översänt till oss.

nl-011-panorama
En bild från samma plats men nu från början av 1900-talet


 

nl-012-familj
Kristina och Olle Persson med barnen Margareta och Per

nl-013-jon-ols

Jon-Ols strax före rivning av logen. Den revs och sågades upp till brännved under slutet av andra världskriget.

Den 16/8 1945 tecknar Eric Sundin, Eric Rydemo och Valter Berglund försäkring på Lia 10:1,
1 mangårdsbyggnad om 11 rum, ett mindre magasin och vedbod. Den norra mangårdsbyggnaden och den stora logen verkar då vara borta.

nl-014-uppstandare
Jon-Ols, Olle Persson

5. JON–OLS Norrlia 502
Norrlia 10.1

Mangårdsbyggnaden uppförd 1900-1901, flygeln liksom ekonomibyggnaderna i mitten av 1800-talet. Gården elektrifierades år 1912

Gården har varit i släkten sedan 1600-talet och gått i arv från far till son eller dotter enligt följande:
Olof Jonsson (f.1648, gift med Margareta Persdotter (f.1694), Per Olofson (f. 1719), Margareta Persdotter (1770-1826), gift med Olof Eriksson (1749-1808), Per Olofsson (f.1806, gift med Kerstin Persdotter (1804-1883).

13E8 Jonas Olofsson 20/9 1771, son till nämndeman O. Jonsson i Lia 7, Bjuråker. Nämndeman och bonde i Lia 7 (10) ”Olas” Död 1/7 1841 (gastrisk feber)
Gift 30/4 1797 med 13H2 Margta Pehrsdotter 7/3 1771 dotter till bonden P. Hansson i Änga 3, Bjuråker. Död 26/6 1855 (ålder)
Sex barn:
Olof 8/11 1799 – 12/12 1835 (bröstfeber)
Pehr 29/6 1802, bonde i Söderdala 4 ”Olas”, Bjuråker
Jonas 24/4 1806 – 3/4 1807 (håll o stygn = lunginflammation)
Jonas 22/4 1808 – 9/10 1809 (rödsot = dysenteri)
Margta 24/4 1812 – 15/3 1819 (bröstfeber = lunginflammation)
Sigrid 29/3 1815, boende på Lia 7 (10)

13E10 Eric Jonsson 26/6 1806 son till bonden J. Andersson i Fagerfall 1. Måg och bonde i Lia 10 ”Olas”, Bjuråker. Död 2/6 1889
Gift 1835 med 13E8 Sigrid Jonsdotter 29/3 1815 dotter till bonden J. Olofsson i Lia 10 Död 14/2 1902
Två barn:
Carin 26/6 1837 Gift med 7E9 Erik Olsson-Fredin, måg o bonde i Lia 10 senare landbonde i Västansjö.
Jonas 24/5 1840 Torpare i Lia 10

4D10 Per Persson född 26/5 1845, son till bonden P. Jonsson i Gårdsmyra. Bonde i Norrlia 10. Död 15/6 1907.
Gift 13/5 1872 med 15E6 Margareta Olofsdotter född 13/2 1847. Brorsdottern till Per Olofsson och Kerstin Persdotter i Norrlia 12. Hon avled 26/3 1909
Två barn:
Pehr Persson 8/8 1873 Gift 1899 med Augusta Hellman Utflyttat till Delsbo 1912
Olof 10/3 1880 Han tog över gården efter föräldrarna.

Gården har innehaft 1700-talsmålningar och en rik samling värdefulla kulturföremål.

4D12 Sonen Olof Persson född 10/3 1880. Död 11/7 1947
Gift 5/9 1909 med 6F30 Kristina Larsdotter född 20/7 1885, dotter till husman L. Backström i Ängebo. Död i Västansjö 2:16, den 6/4 1950
Tre barn
Per 26/11 1909 Gift 1929 med Brita Olsson Chaufför. Bosatta i Västansjö
Margareta 25/3 1913 – 20/3 1938. Gift här 1935 (se foto under rubriken bröllopsbilder) med Valter Berglund. Bosatta i Norrlia nr 7, Söderbergs, som ägdes av hennes far Olof Persson.
Lars Gösta 25/11 1924 – 15/5 1925

Lokalundersökning 1913
Norrlia nr 10
Ägare Olof Persson
1 Vallack (arbetshäst)
1 Sto (arbetshäst)
6 Kor
1 Ungnöt
2 Kalvar
9 Baggar och tackor
3 Lamm (under 1 år)
1 Modersugga
1 Gödsvin
4 Höns
Egendomens hela areal (utan vatten)
Trädgård 0,04 hektar
Åker och annan odlad jord 13,26 hektar
Naturlig äng 5,43 hektar
Skogs och hagmark 247,09 hektar
Övrig mark 0,18 hektar
Summa areal (utan vatten) 266,0

Nyodling 0,65 hektar
Åker 12,61 hektar
Summa 13,26

Höstråg 0,25 hektar. Utsäde 50 kg. Skörd föregående år 120 kg.
Korn 1,25 hektar. Utsäde 250 kg.
Havre 1,39 hektar. Utsäde 420 kg.
Potatis 0,41 hektar. Utsäde 500 kg. Skörd föregående år 5.000 kg.
Lin 13 liter, 0,06 hektar. Skörd föregående år 34 kg.
Odlad jord för höskörd 9,90 hektar. Skörd föregående år 34.600 kg.
Summa åker och annan odlad jord 13,26

NOTERING! Det är naturligtvis uppodlat, skillnaden i åker arealen

UPPGIFT LÄMNAD AV ÄGAREN


1976, då fastigheten ägdes av AB Iggesunds Bruk, skänktes alla Reuter målningar till Hembygdsföreningen i Bjuråker. Dessa målningar hänger nu i Salen i Frisbogården på Forngården i Bjuråker.

nl-015-olle-persson
Jon-Ols interiör med gårdens ägare Olle Persson
nl-016-jon-ols
Jon-Ols. Bröllopsgäster vid Valter Berglund och hemmadottern Margaretas bröllop 1935.

Åren mellan 1987 och 2000 ägdes fastigheten av Per-Erik Johnson, född 22/6 1951 i Bromma. Sambo Tiina-Monica Rokka född 11/2 1971 i Köping, Västmanland.
Barn:
Aino Maija Liin Tora Persdotter Rokka 31/1 1983
Heidi Sara Marija Persdotter Rokka 25/6 1984
Anna Älva Magdalena Persdotter Rokka 30/9 1986
Molly Lovis J Persdotter Rokka 29/9 1989

Nuvarande ägare är, Hans Stefan Högberg född 17/11 1955 och Gunilla Boestad född 26/6 1962. Dottern Nora Boestad Högberg född 124/6 1947

 

nl-017-tors
Törsgårdarna

nl-018-tors
Törs

6. TÖRS Norrlia 221
Norrlia 9.1

12E11 Olof Larsson 4/10 1814 son till bonden L. Pehrsson i Lia 14, Bjuråker. Bonde i Lia 14 ”Norrthörs”. Död 10/10 1911
Gift 184. med 16Å5 Brita Olofsdotter 5/11 1821 dotter till bonden O. Jonsson i Näppänge 2, Bjuråker. Död 19/7 1912
Två barn:
Lars 15/2 1847
Olof 20/8 1861 – 17/8 1862

12E14 Lars Olsson 15/2 1847 son till bonden O. Larsson i Lia 14, Bjuråker. Bonde i Lia 14. Död 3/10 1918
Gift 11/10 1876 med 1A7 Margta Ersdotter 7/12 1853 dotter till bonden E. Eriksson i Svedjebo 4, Bjuråker. Död 6/2 1922
Två barn:
Olof 14/6 1879 , tog över gården efter sin far. Bonde i Lia 7:6
Anna Ragnhild Paulsson-Brink född 6/11 1923 (Fosterdotter). Utflyttat till Uppsala 1942.

Lokalundersökning 1913
Gård: ½ Norrlia nr 7
Ägare Lars Olsson
Brukare L. E. Haglund ½
1 Sto (arbetshäst)
4 Kor
1 Ungnöt
1 Kalv
3 Baggar och tackor
2 Lamm (under 1 år)
1 Gödsvin
5 Höns
Egendomens hela areal (utan vatten):
Åker och annan odlad jord 5,61 hektar
Naturlig äng 6,64 hektar
Skogs och hagmark 167,93 hektar
Övrig mark 0,09 hektar
Summa areal (utan vatten) 180,27
Korn 1,00 hektar. Utsäde 200 kg.
Havre 0,71 hektar. Utsäde 165 kg.
Potatis 0,16 hektar. Utsäde 200 kg. Skörd föregående år 1.500 kg.
Odlad jord för höskörd 3,74 hektar. Skörd föregående år 13.000 kg
Summa åker och annan odlad jord 5,61

OBS! NOTERING! Norrlia nr 9 – angående arealen Nr 118

UPPGIFT LÄMNAD AV BRUKAREN


31H7 Martin Persson född 20/8 1922, son till Lars Viktor Persson i Storåsen.
Han var bosatt och arrendator här en tid 40-50-talet


—13N23—
16 Karl Hilmer Gill, * 14/8 1910, s. t. arb. A. Gill i Moviken. G. 23/10 1938. Skogsarb. Bos. i Avholm, sen. byggn.-arb., bos. i N. Lia 76, Bjuråker. Hitflyttade från Avholm bor det här en kortare tid innan de flyttar till Hudiksvall
(X4)49E11 Anna Dagny Lund, * 10/9 1918, d. t. arr. O. Lund i N. Lia, Bjuråker.
Karin Birgitta * 16/9 1941


Ca 1945 – 1964
49D11 Ivar Brink född 24/4 1917, son till fjärdingsman Johan Brink i Svedjebo. Brink inköpte fastigheten 1945 av Olof Larsson. Ivar Brink sålde korna och inredde sin ladugård till snickerifabrik där han tillverkade gungstolar, stolar och smörstolar. Änkling och omgift. Död 1/6 1998
Gift 25/6 1939 med 49E11 Johanna Lund född 19/12 1909, dotter till O. Lund i Norrlia. Hon avled 27/7 1977
Omgift 16/9 1978 med Britt Elisabet född 13/2 1930, i Mo i Ångermanland
Barn:
Elsa född 12/9 1944, gift med Åke Olofsson och bosatt här på gården

Olofsson övertog gården 1964 efter svärfadern
Hemmansägare Åke Olofsson född i Ljusdal 17/11 1937. Son till Holger Olofsson o hans hustru Maria Magdalena, född Eriksson.
Gift med Elsa Margareta Brink, född på gården 12/9 1944, dotter till Ivar Brink och hans hustru Hanna född Lund.
Barn:
Monika 27/3 1965 Gift Crosson, bosatt i Sörlia
Maria Charlotta 6/4 1968. Hon är bosatt i gården bredvid, Norrlia 223
Margareta 2/5 1970 Bosatt i Svedjebo 48, Bjuråker
Åke Mikael 18/7 1973

nl-066-mic-p-son

En bild från 1974 som ägs av killen på stenen som är Michael Petersson 11½ år.
Han skriver att vi besökte min mammas kusin Ivar Brink varje sommar från 1974 och en bra bit in på 80-talet. Min mamma Anna Paulsson-Brink hamnade som fosterdotter hos Olof Larsson i Norrlia efter min morfars död 1929. Hennes kusin Ivar hamnade också på gården. Det var helt underbara somrar som jag minns med stor glädje.

 

 

nl-019-back-lars

Back-Lars

7. Back-Lars Norrlia 229
Norrlia 8:7
Micael Backström nu ägare till fastigheten berättar att det här gamla torpet lär ha hört till det strax intill liggande Skrämmars.
Det lär ha varit den gårdens bakstuga som blivit flyttad hit och sedan blivit om-och tillbyggd.
Hans far Erik Backström föddes här 1922.

6F44 Erik Backström född 4/8 1877, son till L. Backström i Ängebo. Jordbruksarbetare i Norrlia, sen bonde i Bricka. Det är inte säkert att den här familjen bodde här. Död 8/9 1940.
Gift 14/12 1913 med 14B13 Astrid Olivia Hedberg född 5/10 1892, dotter till målare P. G. Hedberg i Österbo. Död 23/9 1943
Sex barn:
Agnes Olivia 27/9 1914 Utflyttat till Hudiksvall 1931
Hanna Elvira 5/4 1916 Utflyttat till Delsbo 1944
Karl Gustaf 7/7 1919 Målare bosatt i Bjuråker
Gerda Margareta 2/11 1922 Utflyttat till Forsa 1947
Lars Gösta 22/8 1926 Skogsarbetare
Per Ingvar 26/9 1930

6F45 Lars Fredrik Backström född 18/7 1889, son till L. Backström i Ängebo. Skogsarbetare bosatt i Norrlia 8:3.
Gift 13/12 1914 med Kerstin Nordgren född 26/12 1891 i Ljusdal. Inflyttad från Delsbo 1914. Död 19/2 1930
Tolv barn:
Anna 18/4 1914 – 4/8 1914
Lars Manfred 14/10 1915 Bosatt i Lia. Död 1/9 1974
Anna Kristina 5/5 1917 Gift 1942 med Evert Nordin, småbrukare i Skärås
Per Edvin 22/12 1918 G. 1944 m Sally Margar. Kristina Norman. Bos. Sörlia 2:22
Brita Margareta 19/12 1920 G. 1943 m. P. V. Sundell. Arr. i V. Tolbo 1:2, Delsbo
Erik Valfrid 10/5 1922. Utflyttat till Eskilstuna 1947. Hans son äger nu gården.
Olof Helmer 7/8 1923 Utflyttat till Frösön 1945
Jonas Emanuel 13/9 1924. Utflyttat till Eskilstuna 1947
Anders Hilding (12/1) 18/1 1926. Utflyttat till Eskilstuna 1946. Död 24/6 1947.
Karin Linnea 27/6 1927. Utflyttat till Bergsjö 1944.
Signe Viola 16/11 1928. Läs mer om henne under gård 21, Lunns.
Märta Ingegerd 17/2 1930. Utflyttat till Sköllersta Närke 1936

 

nl-020-nylanders
Back-Lars gård till vänster och Elvings/Nylanders till höger

8. ELVINGS/Nylanders Norrlia 227
Norrlia 8:5

Ca 1917
6G19 Johan Alfred Johansson-Elfving född 3/2 1853 i Broddtorp, Älvsb. Inflyttad 1881. Måg och bonde i Lia 8 (Norrlia 3). Död 19/10 1925

Gift 19/10 1885 med 6G16 Brita Olsdotter född 25/9 1854, dotter till bonden O. Persson i Lia 8. Död 28/4 1933
Tre barn:
Johan Olof 13/8 1882 Gift 1917 med Anna Lovisa Lundgren Bonde i Norrlia (s3) 4:3
Anders Emanuel 25/1 1884 Han tog över gården efter fadern
Sigrid Maria 28/8 1889 Gift 1912 med Oskar Lundgren Bonde i Norrlia 8. Till Delsbo 1932.

Ca 1939 – 1952
Huset köps av barnmorskan 48H1 Johanna Lundgren född 26/6 1857 i Folkkärna sn. Kopparberg, änka efter skräddare Alfred Lundgren i Haggatan.

Ca 1952 –
7D10 Jonas Henrik Nylander född 1/7 1917, son till Olof Nylander i Holmbergstorpet.
Gift 5/6 1954 med 48H3 Brita Lundgren född 30/9 1925, dotter till Oskar Lundgren, bonde i Norrlia 8.
Barn:
Mats Nylander 2/12 1957 – 8/9 2013. Mats var en positiv, glad och omtyckt person som betytt mycket för många, framför allt för många ungdomar som han så många gånger ställde upp för.
Lena Sjöquist född 16/9 1960 i Göteborgs län, bosatt i Ängebo.
Deras dotter:
Susanne Sjökvist 20/5 1986 Hon är bosatt i Friggesund

VISAR VÄGEN FÖR UNGDOMAR

nl-057-klipp

nl-058-m-nylander

Två bilder ur ett reportage i HT 20 december 2004. Text och bild: Jan Olsson

Nya ägare till fastigheten sedan vårvintern 2016 är:

Markus Färlin från Ljusdal född 3/1 1986 och Linda Bergström från Ljusdal född 6/6 1986.

 

 

 

nl-021-norr-nirs
Norr Nirs/Per – Hans

nl-022-per-hans
Norr Nirs/Per – Hans och f.d. Sörbergs som låg till höger där silo och ladugården står

9. NORR NIRS/PER – HANS Norrlia 231
Norrlia 8.3
Fastigheten uppfördes 1899-1900. Timmer med tegeltak. 2 vån, med 2 lägenheter om 7 rum och 2 kök.

Gårdens förste kände ägare var Per Hansson (1686-1760), vilken följdes av sonen Hans Persson (1722-1751), dennes son Per Hansson (1750-1823), sonen Hans Persson (1779-1846), dennes son Lars Hansson (1818-1894), sonen Jonas Larsson (1858-1939), samt Oskar och Sigrid Lundgren.

48H3 Oskar Lundgren född 12/12 1887, son till skräddare J. A. Lundgren i Haggatan. Bonde i Norrlia 8. Utflyttat till Delsbo 1932.
Gift 27/3 1912 med 6G19 Sigrid Elfving född 28/8 1889, dotter till bonden J. A. Elfving i Norrlia 3. Utflyttat till Delsbo 1932
Sex barn:
Alfred 15/5 1912 Utflyttat till Turinge, söder om Stockholm 1943
Erik Olof 22/6 1913 Gift 1938 med Kristina Matilda Andersson. Utfl. till Eskilstuna 1938.
Brita Johanna 1/10 1917 – 2/2 1920.
Oskar 16/4 1924 Utflyttat till Delsbo 1932
Brita 30/9 1925 Gift med J. H. Nylander. Bosatt i grann gården, Norrlia 227
Per Johan 6/6 1927 – 13/10 1927.

nl-023-julgran
Lars och Margareta Jonsson med barnen Jonas och Karin

Lokalundersökning 1913
Norrlia nr 8
Ägare Oskar Lundgren
1 Hingst (vid 4 år och däröver)
1 Tjur
4 Kor
1 Ungnöt
2 Kalvar
1 Gris (under 4 månader)
6 Höns
Egendomens hela areal (utan vatten):
Trädgård 0,05 hektar
Åker och annan odlad jord 10,32 hektar
Naturlig äng 1,32 hektar
Skogs och hagmark 90,10 hektar
Övrig mark 0,18
Summa areal (utan vatten) 101,97
Höstråg 0,40 hektar. Utsäde 30 kg.
Korn 0,49 hektar. Utsäde 100 kg.
Havre 0,71 hektar. Utsäde 165 kg.
Potatis 0,16 hektar. Utsäde 200 kg.
Odlad jord för höskörd 8,56 hektar.
Summa åker och annan odlad jord 10,32

NOTERING! Det var omöjligt att få uppgifter om sådd och skörd som går att rätta sig efter, som synes av arealsiffrorna.

UPPGIFT LÄMNAD AV ÄGAREN


Ca 1930 – 1950
9E17 Lars Jonsson född 15/3 1884. Son till bonden Jonas Larsson i Sörlia 5. Bonde i Sörlia 5 och från 1930 även här i Norrlia 8:3 som han köpte av Oskar Lundgren. Död 13/4 1964
Gift 7/11 1909 med 11T13 Margareta Eriksdotter född 11/10 1887, dotter till bonden E. Jonsson i Lia 2. Död 6/12 1961.
Två barn:
Karin 21/2 1910 Gift 1940 med Jonas Olsson (Brick-Jonke) Byggnadsarb. i Norrlia 8:3
Jonas 15/3 1911 Jordbruksarbetare i Sörlia 4:1

Ca 1950 – 1972
9E18 Sonen Jonas Jonsson född 15/3 1911. Jordbruksarbetare i Sörlia 4:1. Gården drevs i sambruk med Norrlia 8:3. Död i Svedjebo 29/1 1983
Gift 2/12 1944 med 27E3 Ester Linnea Rask född 10/4 1906, dotter till J. Rask i Tallbacken, Bjuråker. Död 3/11 1961
Barn:
Lars Håkan född 6/1 1946. Nu gift och bosatt i Svedjebo

Ca 1972 – 1976
Sonen Håkan Jonsson född 6/1 1946
Gift 13/6 1981 med Anita Nöjd född 22/10 1951 uppväxt i Masbo Strömbacka
Barn:
Peter 30/3 1971 Gift och bosatt i Friggesund
Anders 10/8 1973 Bosatt i Friggesund
Malin 10/5 1979
Tobias 20/1 1983

I husets andra lägenhet

6F45 Lars Fredrik Backström född 18/7 1889, son till L. Backström i Ängebo. Skogsarbetare bosatt i Norrlia 8:3.
Gift 13/12 1914 med Kerstin Nordgren född 26/12 1891 i Ljusdal. Inflyttad från Delsbo 1914. Död 19/2 1930
Tolv barn:
Anna 18/4 1914 – 4/8 1914
Lars Manfred 14/10 1915 Bosatt i Lia
Anna Kristina 5/5 1917 Gift 1942 med Evert Nordin Skogsarbetare och småbrukare i Skärås
Per Edvin 22/12 1918 Gift 1944 med Sally Margareta Kristina Norman. Bosatt Sörlia 2:22
Brita Margareta 19/12 1920 Gift 1943 med Per Vincent Sundell. Arr. i V. Tolbo 1:2, Delsbo
Erik Valfrid 10/5 1922. Utflyttat till Eskilstuna 1947
Olof Helmer 7/8 1923 Utflyttat till Frösön 1945
Jonas Emanuel 13/9 1924. Utflyttat till Eskilstuna 1947
Anders Hilding (12/1) 18/1 1926. Utflyttat till Eskilstuna 1946. Död .
Karin Linnea 27/6 1927. Utflyttat till Bergsjö 1944.
Signe Viola 16/11 1928. Bosatt i Tomsjö 11:18, Bjuråker
Märta Ingegerd 17/2 1930. Utflyttat till Sköllersta Närke 1936

Nuvarande ägare till fastigheten är Sören Nalin född 19/3 1958.

 

 

nl-024-panorama
En bild tagen från Svedjebo. I mitten av bilden ser vi Söderbergs. Lägg märke till det öppna landskapet.

nl-025-herbre
Detta stolphärbre som finns på Delsbo Forngård lär ha stått här vid Söderbergs. Olof Persson, Nors -Olle, från Delsbo, som ägde Söderbergs skänkte härbret till Delsbo forngård 1952.

10. SJUARS/SÖDERBERGS
Norrlia 16 och 7:5

Husen brann ner till grunden i augusti 1975 och Dellenportalen söker efter kort på den här gården, så hör av dig du som har.

18E3 Anders Söderberg född 16/10 1784 i Knivsta, Stockholms län. Salpetersjuderiverkmästare och bonde i Lia ”Sjuars”. Död 24/6 1876 (ålder)
Gift 1810 med Sigrid Thomasdotter född 18/2 1775, dotter till lappmannen Thomas Thomasson i Åkre i Delsbo. Död 3/3 1865 (slag)
Fyra barn:
Brita Christina 3/1 1811. Piga i Lia. Död 10/11 1894 (ålder)
Olof 23/7 1813 Tog över gården efter föräldrarna
Sigrid 31/5 1816 Gift 1845 med Pål Jonsson bonde i Lia 17
Hedda 31/5 1818 – 2/11 1818 (hjärtsprång).

18E4 Olof Söderberg 23/7 1813 son till verkmästare A. Söderberg i Lia. Salpetersjuderi. Bosatt i Lia 17, senare bonde i Lia ss 16, Bjuråker. Utflyttad till Fredriksfors, Delsbo. Död 3/10 1899
Gift 1840 med 3A6 Margta Pehrsdotter 23/9 1806 dotter till bonden P. Jönsson i Ramsjö 1, Bjuråker. Död 26/4 1879 (bröstlidande)
Två barn:
Sigrid 1/8 1843 – 21/6 1865 (vattusot = vattensvullnad)
Pehr 23/8 1849, bonde i Fredriksfors 1, Delsbo.


HP den 26 januaari 1897

12G9 Joseph Andreas Nordlinger 19/3 1813 son till bruksinspektor P. Nordlinger i Strömbacka. Anställd som soldat nr 10 (Korpral) vid Delsbo kompani Hälsinge regemente. Nämns som nämndeman, häradsdomare, landstingsman och bonde i Lia 16 (8), ”Norr-Nirs” Bjuråker. Död 16/4 1900.
Gift 18/10 1846 med 12G7 Kjerstin Pehrsdotter 2/4 1817 dotter till bonden P. Olofsson i Lia 16, Bjuråker. Död 22/8 1893 (ålder)
Ett barn:
Brita 15/12 1848, gift med 7G10 Jonas Olofsson, måg och bonde i Lia 8, senare nämnd som gårdsägare i Västansjö, Bjuråker

24A41 Valter Berglund född 8/7 1911 i Österbo, Bjuråker
Gift 22/9 1935 med 4D12 Margareta Persson född 25/3 1913, dotter till bonden O. Persson i Jon Ols, Norrlia 10, som då ägde den här gården. Efter hustru Margaretas bortgång i barnsäng den 20/3 1938, flyttade trävaruhandlare Valter Berglund till Västansjö där han gifte om sig.
Barn:
May född 20/3 1938 avled ett dygn senare 21/3 1938.

Gården kom sedan att ägas och drivas av Nors-Olle Persson från Nors i Delsbo. Olof Persson var född 22/12 1912. Gift 18/2 1945 med Signe Elisabeth född 11/12 1919. Det enda som finns kvar från gården är ett stolphärbre som Nors – Olle Persson skänkte eller sålde till Hembygdsföreningen i Delsbo där det nu finns att beskåda.

1955 kom de hitflyttade från Svedars 31H3 Lars Olof Persson född 15/4 1920, son till Lars Viktor Persson i Storåsen. Efter ett par år flyttade familjen norrut i socknen men återkom och bodde här till omkring 1961 då föräldrarna separerade och flyttade åt var sitt håll. Lars Olof Persson avled 15/9 1988, då bosatt i Delsbo.
Gift 27/6 1948 med 70B2 Britt Idh född 4/11 1926, dotter till Olof Arvid Idh i Storåsen. Britt föddes som barn nr 18 i en syskonskara av 20 barn.
Fyra Barn:
Roland 2/4 1944. Ogift, bosatt i Solna. Död 21/6 1978.
Majvy Anita 9/7 1945 Gift 1972 bosatt i Spånga. Död 18/9 1980
Gunny Mari-Ann 4/10 1946 Gift Johansson 1968 bosatt i Skutskär
Ingela 2/10 1948 Gift Dahlström 1989. änka, bosatt i Fredriksfors Delsbo

1975 då gården brann ner till grunden ägdes fastigheten av Håkan Jonsson från Per Hans på andra sidan landsvägen. Han berättar att han plöjde upp vägen som gick förbi den här gården över hans åkrar ner till Subbak.
Det enda som finns kvar från gården är ett stolphärbre som Jon Ols – Olle Persson skänkte eller sålde till Hembygdsföreningen i Delsbo 1952 där det nu finns att beskåda.

I avsaknad av lokal beskrivning hur verksamheten gick till ska vi ta del av hur det gick till i Norrbo.

Salpeter sjuderier

En salpeterlada finns uppsatt på Norrbo Hembygdsförenings område vid hembygdsgården. Den är ditflyttad från samma plats varifrån hembygdsgården flyttats. Ladan är av samma utförande som här på orten vanliga hölador. Ur ladans båda långväggar är nere vid golvet en hel stock borttagen ur de timrade väggarna.
På utsidan framför dessa öppningar, hänger på gångjärn uppfällbara luckor. Dessa är till för att luft skall strömma genom ladan och därvid påskynda torkning av där inlagd dyjord och urin.
På båda gavelväggarna finnes dörrar, liksom i en hölada finns bara yttertaket.
Enligt folksägnen skall här fordom funnits salpetersjuderi, varför platsen även kallats Sjudal, kanske en anspelning på tidigare verksamhet därstädes.
Det har även förekommit uppgifter om att gården ”sjujas” i Gammelsträng skulle ha fått sitt namn därför att en salpetersjudare bott där. Det torde vara allmänt känt att salpeter skulle haft något med kruttillverkning att göra, men däremot är mindre känt om allmogens skyldighet härvidlag.

Låt oss därför se vad Bonniers Folklexikon säger därom: Salpeter, kaliumnitrat, kalisalpeter förekommer i små mängder i jorden. Framställes tekniskt ur chilesalpeter. Användes i krut och knallpulver samt vid saltning av kött. Salpeter framställdes förr (vid s.k. salpetersjuderier) ur kvävehaltig jord, främst jord under ladugårdar, samt ur speciellt upplagda komposter. På grund av salpeters stora betydelse som krutråvara förklarade Gustav Wasa all salpeterjord för regale och ålade allmogen att biträda vid utvinningen. Allmogen friköpte sig från 1634 genom en årlig skatt, som 1801 ersattes med skyldighet att leverera salpeter. Denna skyldighet upphörde 1830.

Med stor sannolikhet, som även i övrigt är omvittnat hade Sveriges sista stora krig 1808-1809 mot Ryssland slitit hårt även på landsbygdens allmoge. Ett sockenstämmoprotokoll från Norrbo bär vittne därom. Det avser åtgärder i fyra fall som samtliga torde vara en följd av det utståndna kriget, jämte en gardering för framtiden, som t.ex. salpeterlador.

I salpeterboden infördes dyjord till den mängd som man ansåg möjlig att omskotta. Över denna dyjord skulle man hälla urin, helst av människor som det dock inte fanns tillräckligt av. Man var hänvisad till kreaturens. Ju mera urin man kunde hopsamla ju bättre var det. Denna massa skulle omskottas gång efter annan samt torkas och återigen påföras urin och omskottas. Så kunde man nödgas fortsätta i åratal. Det har uppgivits ända till tre år mycket beroende på tillgången på urin. Dyn måste vara så mättad med urin att den började bli vit och avsätta saltkristaller till stor myckenhet om det skulle vara lönt att sätta igång med sjudningen.
Hopsamlingen av urin gick i regel till så, att man under ladugårdar placerade stora träkar eller en låda av plank (sump) i vilken urinen samlades upp. Denna urin samlades (östes) upp i träsåar och transporterades till salpeterboden. Troligt är att denna hopsamling skedde efter samråd med den som hade tillsynen av salpeterladan.
Bekräftelse på detta tror man sig finna i en arbets- och leveranslista, som Greta Löthmyr i Hålsjö hittat i sin släkts efterlämnade handlingar. Hennes släktrötter sträcker sig till utskrivaren av listan, Mickael Olofsson som var bonde på Hålsjö nr 2 (Norrgården).

Den 12 Mauij 1831 skriver han: ”Då jag igenom andras anmodan utsätter dag till måndagen heller den 16 kl. 6 förmiddagen vara i samhålet att omskotta efter vanligheten i salpeterhuset som nämligen följer. Samma dag kl. 6 efter middagen inslås urin, eller medtages under skåtningen”.

Förutom denna order finnes antecknade bönder, en från vardera Ängebo och Stensgärde gårdar samt tre från Bästdals by. Från Hålsjö by var antecknade 24 bönder. Det finns dock en anteckning för två av dem ”för tvenne rökar”. På listan är dessutom antecknat antal såar urin och antal skottningsvarv för respektive bonde.
Då det nu kommit så långt att den urindränkta dyn nått vad man skulle kunna kalla ”mognad” som ju var nödvändigt, kunde beredningen för kokningen vidtagas. Inuti salpeterboden måste finnas stora träkar efter den sida som kokgropen var placerad. Från dessa kar till kokaren fanns trärännor genom vilka saltlaken skulle rinna ner i kokaren.
Nu östes dyn upp i dessa kar, men för att lake skulle få plats lades någonting i botten som bar upp en granrisbädd som utgjorde ”sil” så att inte dyn skulle blandas med laken. Ovanpå denna uppbyggnad från botten fylldes karen med dyn, dock inte fullt upp eftersom vatten skulle slås på så karet blev fullt. Detta fick nu stå och ”dra” ett bra tag, kanske en dag eller halv. Nu kunde sjudarmästaren tappa luten ur karet till kokaren.
Utanför ladan var den stora kopparpannan placerad på en mur av gråsten, där kokningen pågick natt och dag. Proceduren pågick så länge att all dyjorden inuti ladan var urlakad. Sedan luten kokats tillräckligt länge avhälldes den i träkärl där den fick kallna och efterhand torka.
Det bildades ett lager av vad som kunde kallas kristaller. När dessa torkat var saltpetern färdig. Över kokplatsen var någon sorts skydd ordnat. Sjudaren måste ju hålla till någonstans. Om inte i samma skydd som kokpannan i varje fall i dess omedelbara närhet. Han skulle ju ha ständig tillsyn över kokningen som han även skulle omröra.
Med all säkerhet var salpetersjudaren en yrkesman.
Det har berättats att staten ordnade utbildning av sjudare. Hur därmed än förhåller sig, så finns uppgift i släktregister över Delsbo, Bjuråker och Norrbo, om åtminstone två stycken salpetersjudare i Norrbo, varav en bosatt i Bästdal och en i båtlänningen. Båda döda omkring 1870.

Avskrift ur boken: Några blad ur Norrbos historia, av Albin Gunst

nl-026-lada
Salpeterladan vid Norrbo forngård

 

nl-027-lundatorpet
Lundatorpet

11. LUNDATORPET Norrlia 235
Norrlia 9.2 m.fl.

Andra namn på den här platsen är Jonkes på Berge och Karmansbo Lasses

49E7 Erik Olsson Lund född 18/2 1848, son till husman O. Lindberg i Lia. Inflyttad från Forsa 1876 kom de först till Dalängstorpet och flyttade därifrån sedan hit. Soldat nr 131 vid Forsa kompani Hälsinge regemente. Bosatt i Lia. Död 7/5 1920
Gift 1/12 1872 med 1B6 Carin Andersson född 3/6 1835, dotter till bonden A. G. Källman i Nybo1, Bjuråker. Död 20/12 1907.
Fyra barn:
Margreta 2/1 1874. Gift 1897 med Erik Eriksson-Medin i Moviken. Sen bosatta i Sörlia.
Anders Olof 24/9 1876 . 8/12 1876 (bröstfeber)= Lunginflammation
Juliana 30/3 1880 – 10/9 1881 (scharlakansfeber)
Olof 25/12 1883. Gift 1907 med Anna Svensdotter. Arrendator i Norrlia 2:3 (gård 21, Lunds)

Ca 1907 – 1920
49E11 Sonen Olof Lund 25/12 1883 son till soldaten Erik Lund ovan. Olof flyttade 6/11 1902 till Forsa där han tjänade som dräng hos Brita f. 1871 från Skrämmars och hennes man riksdagsman Johan Johansson i Kälkebo. Han återkom därifrån 1907. Flyttade 1920 till gård 11, Norrlia 2:3 där han blev arrendator . Död 23/2 1949.
Gift 15/12 1907 med 25Y6 Anna Margreta Svensdotter 24/9 1887, dotter till husman S. Mörk i Bästdal Norrbo. Död 20/1 1972
Barn:
Karin Teresia 11/6 1908 Utflyttad till Hög 1928
Johanna Charlotta 19/12 1909 Gift 1939 med 49D11 Knut Ivar Brink i Norrlia (9) 7:6
Erik Martin 24/2 1914 Skogsarbetare, bosatt i N. Lia 6:2
Svante Sixten 6/8 1915. Änkling 3/11 1989. Död 9/7 2000.
Anna Dagny 10/9 1918 Gift med 13N23 Karl Gill, byggnadsarbetare. bos. i Norrlia 7:6

Ca 1920 – 1928
49E13 Olof Johansson 31/8 1893 son till landbonde Claes Teodor Johansson i Holmberg 5.
Bonde i Norrlia 3:6. Övertog gården efter svärfadern 1928, dessförinnan ägde de Lundatorpet mellan 1920 – 1928. Död i Norrlia 9362 den 11/4 1981
Gift 17/5 1925 med 21E14 Hilda Margreta Lif 10/5 1901 dotter till bonden A. Lif i Norrlia 3:6
Bjuråker. Död i Norrlia 9362 den 26/9 1987.
Två barn:
Anna Margreta 25/5 1921 Gift med 9B18 Per G. Jonsson jordbr.-arb. i Tomsjö, Bjuråker.
Ernst Arvid 8/4 1924, jordbruksarbetare i Lia. Död i Friggesund den 21/2 1997.

Ca 1929 – 1943
23D2 Karl Meijer född 2/5 1885 i Ramsjö. Bonde i Ramsjö 1, sen torpare i Norrlia och Bricka 8:11, i Bjuråker
Gift 16/7 1911 med 69B3 Katrina Glad född 6/5 1885, dotter till A. G. Glad i Tå, Bjuråker
Två barn:
Sigrid 13/4 1904 Gift 1931 med Lars Larsson (Rapp-Lars) Bosatt i Strömbacka
Kristina Maria 25/4 1911 Gift 1935 med Mårten Gustaf Östlin, bosatt i Ramsjö.

Ca 1943 – 1960
46A24 Lars Olsson, Karmansbo – Lasse kallad, föddes 16/3 1876 i Stöde. Hitflyttad från Karmansbo i Skärås, köpte Lars Olsson den här fastigheten 1943 av Karl Meijer. Han avled här 20/2 1960. Änkling 1928 och omgift den 8/11 1936 med Brita Hedberg född 18/7 1891 änka efter L. Lindqvist i Lindbo. Hon avled här 20/3 1956.
I sitt första äktenskap fick Olsson sju barn och med hustrun i det nya äktenskapet fyra barn.

Åren 1952-53 var Olsson, utöver att ta hand om jorden, även lantbrevbärare mellan byarna Svedjebo och Norrlia.

Ca 1960 – 1965
7E33 Sven Fredin född 10/2 1920 i Västansjö 1:15. Sven ropade in fastigheten på auktion säger sonen Gilbert.
Gift 14/6 1943 med Märta Gunhild Eriksson född 4/11 1920 i Sveg.
Tre barn:
Anita 15/9 1943. Gift Flöjt. Bosatt i Hudiksvall
Gilbert 18/5 1947. Bosatt i Västansjö
Hans- Erik 29/8 1948. Gift och bosatt i Hudiksvall

Ägare till den trevliga fastigheten är Margareta Olofsson. Läs mer på Margaretas egen hemsida Lundatorpet

nl-028-lundatorpet
Lundatorpet 2013

 

12. TORPET VID SKOGSBRYNET
Utefter gamla vägen upp till gård 10, har det legat ett litet torp. Gårdsgrunden är väl synlig och vattenbrunnen är övertäckt med en flat sten. Det var Jonas Jonsson, Håkan Jonssons far som täckte över brunnen och berättade för Håkan att hans mormor var född på den här platsen, vilket mycket väl kan stämma med vår efterforskning.

Möjligen var det här som husman Olof Eriksson-Warg bodde

49E5 Olof Eriksson-Warg-Lindberg född 18/6 1822, son till soldat Erik Warg i Lia. Husman i Lia. Utflyttat till Kläppa i Ljusdal 1850, återkom 1852. Död 19/12 1899.
Gift 1846 med 4H20 Margta Larsdotter född 8/3 1824, dotter till torparen L. Jonsson i Holmberg. Död 3/12 1914
Tio barn:
Carin 16/10 1846 – 1/11 1914
Erik 18/2 1848 Soldat i Forsa återinflyttad 1876
Lars 12/1 1850 Soldat vid Delsbo kompani. Utflyttat till Forsa 1871
Olof 6/6 1852 Gift 1882 med Sigrid Pehrsdotter. Bosatt i Sörlia ”Ståls”.
Pehr 7/9 1854 Gift 1883 med Anna Pehrsdotter. Skräddare bosatt i Svedjebo
Karin 17/1 1857 Gift 1886 med Erik Jonsson från S. Sannäs i Delsbo 1. Till Ramsjö 1900.
Jonas 22/8 1859 Utflyttat till Forsa 1878. Gift 1884 med 45E5 Sigrid Jonsdotter
Marget 24/3 1861 Gift 1891 med Claes Teodor Johansson, landbonde i Holmberg 5.
Mårten 29/11 1862 – 3/9 1866 (mask)
Kjerstin 5/2 1865 – 6/5 1884 (tyfus)

49E5 Sonen Jonas Eld född 22/8 1859, son till Olof Eriksson-Warg-Lindberg, i Lia.
Utflyttat till Sörviksta i Forsa 1878. Soldat vid Hälsinge regemente. Rymt hemmet 1893. (Frånskild 1921). Den 6/2 1922 flyttar han till Hissmofors Rödön i Jämtland. Där arbetar han som kusk. Död i Hägra 3, Hissmofors Rödön den 7/12 1934. Enligt Sveriges dödbok var han född 22/1 1859.
Gift 4/5 1884 med 45E5 Sigrid Jonsdotter född 11/6 1858, dotter till Jonas Persson Fröjd i Gårdsmyra. Utflyttat med sin nyfödda dotter till Sörviksta i Forsa 3/11 1884. Återflyttat med tre barn till dragsved i Bjuråker den 21/10 1894. Prästen skriver att hon vistats i Lia (5) 8 år. Död 14/3 1947
Tre barn:
Marta 23/8 1884 Gift 1904 med 27E3 Jonas Rask, bonde i Ängebo
Jonas Eld 26/6 1886. Blev en av Bjuråkers mest kända fotografer. Gift o bosatt i V. Stråsjö
Anders Olof Verner Sjöberg 18/8 1894. G.1915 m Marta Kristina Söder. Bonde i Dragsved 9:5.

 

 

nl-029-slatter
Skrämmars/Ellas. Karmansbo Lasse Olsson i vit keps på väg att slå ner ängen med sin enkla slåttermaskin. Den som tittar på är Johan Lindqvist. Skrämmars i bakgrunden

nl-054-skremmars
Numer är huset ovan bara hälften så långt som det var tidigare

13. SKRÄMMARS/ELLAS Norrlia 239
Norrlia 15, 9, 8:6, 6:1

Skrämmars fick enligt traditionen sitt namn under befrielsekriget 1434, då en flock danskar blev skrämda på flykt genom bybornas resoluta uppträdande.
Gården ”Skrämmars” var på den tiden och fram till laga skiftet, Lias största hemman. Vid laga skiftet skulle en del av gården flyttas ut och då blev ägaren missnöjd så han sålde hemmanet och flyttade till Kälkebo i Forsa. Han flyttade med husen förutom mangårdsbyggnaden som såldes till Hästnäs, där den nu är Hästnäsgården 303, närmast vägen. Den är den gamla gården ”skrämmars”.
Källa: Berättelser från förr, Erik Lie, sid. 111
Den här fastigheten kom att införlivas och ägas av gården Norr Nirs/Per Hans Norrlia 8:3 innan den blev nybildad 1974.

nl-062-brunn
Gårdens gamla brunn är verkligen en jättebrunn. Brunnen har tidigare varit inhägnad och överbyggd med den har nu ruttnat ned.

42B10 Pehr Larsson Skarp 3/4 1846 son till kolaren L. Eriksson i Norrdala, Bjuråker. Bosatt i Norrdala senare landbonde i Lia 15 (N. Lia 1). Död 26/5 1929
Gift 2/11 1875 med 3D8 Kjerstin Jonsdotter 19/7 1847 dotter till landbonden J. Hjelte i Norrdala, Bjuråker. Död 1/12 1935
Fyra barn:
Jonas Erik 8/12 1873 Utflyttad 1911
Sigrid 21/12 1877
Karin 6/8 1880 Utflyttad till Forsa 1897
Per 23/1 1893

Ca 1949 – 1953
42E4 Per Georg Lindholm född 29/3 1901, son till Erik Lindholm bonde i Näppänge s1, skogsarbetare bosatt i Norrlia 4:3, senare bosatt med brodern Erik, i Esp-Ers gammelgård Sörlia 2:7.
11C8 Hushållerska till Olle Elving, Anna Eriksson född 30/11 1897, dotter till kolaren E. Andersson i Alsjö, Bjuråker. Flyttade hit från Åstuns/Elvings där hon bott i 10 år.
Annas dotter:
Elvy Maria född 9/1 1930. Hon berättar att mor och hon flyttade härifrån till Loka Delsbo där hon gifte sig 21/11 1953 med Erik Larsson (6/1 1921 – 27/11 2004).

Ca 1974 – 1974
Den nybildade fastigheten köptes av Karl Erik Östberg född 29/6 1925, bosatt i Avholm

Ca 1974 –
Bertil Andersson född i Stockholm 22/2 1923. Frånskild 1996. Död i Friggesund 3/6 1997.
Gift med Ingrid född 17/10 1943 i Stockholm. Hon är bosatt i Hudiksvall
Tre barn:
Tomas f. 1967. Eva-Marie f. 1970 och Elin f. 1980

Ägaren till fastigheten vill vara anonym vilket vi respekterar. Trots att vi arbetar helt ideellt och inte kommersiellt, och att det råder åsiktsfrihet och tryckfrihet i landet.

 

 

nl-030-samling
Svedars
Stående bak fr. v. Fru Henriksson, Gerda, Fridolf Karlström, vandringsrättare Henriksson
Fram fr. v. Anders Sved måg, Lars Lidell Gerdas dotter, Brita Lidell, Kerstin Sved och en ferieflicka

 

nl-031-svedars
Svedars. Byggnaden till vänster är hitflyttad från Ers-Pers i Sörlia

nl-032-flickor
Svedars med Pelkens i bakgrunden. Flickorna okända Svedar-Kerste till höger.

14. SVEDARS/SVEDS Norrlia 241
Norrlia 6:3


HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 6/8 1892

Kaffeförgiftningen i Lia, Bjuråker. För detta brott häktade bonden Lars Andersson Lidell, som haft dilerium äfven i häktet, var nu redig och vid sina sinnens fulla bruk samt uttryckte under tårar sin ånger öfver sitt supiga lefnadssätt samt lofvade bättring.

  1. f. fängelseläkaren d:r Söderström uttalade i attesten som sin åsigt, att Lidell, som kort efter gerningen och intagandet i häktet lidit af utbildad fyllerigalenskap, vid gerningens begående måste antagas icke hafva varit vid fullt förstånd och följaktligen otillräknelig.

För samma antagande advocerade äfven Lidells ombud, f. telegrafkommissarien Östbom, och Lidell sjelf, som vidhöll att han icke visste hvad han gjorde, då han kastat arsenik i kaffet åt hustru, barn och tjenare.

Deremot gjorde länsman Brolin sitt bästa att få Lidell tillräknelig vid gerningens utöfvande, åberopande åklagare derom vitnen, att Lidell då varit vid sina sinnens fulla bruk och att mellan makarne Lidell ett dåligt förhållande ägt rum.

Men hvarken det ena eller andra blef af vitnena intygadt. Tvärtom hade förhållandet enligt deras intyg icke varit dåligt, ej heller vågade någon taga på sin ed, att Lidell, som en längre tid gått och supit och äfven nyligen haft anfall af fyllerigalenskap, handlat med berådt mod och fullt förstånd vid kaffeförgiftningen.

Målet öfverlemnades af åklagare med yrkande af ansvar å Lidell för mordförsök och ersättning af Lidell för kostnaderna i målet.

Beträffande Lidell lydde häradsrättens utslag att emedan af läkarens och vitnenas intyg måste antagas, att Lidell vid kaffeförgiftningen icke varit vid sina sinnens fulla bruk, blef Lidell från ansvar för brottet frikänd och skulle ställas på fri fot. Men emedan han vårdslöst innehaft arsenik, bötade han 150 kronor, hvaraf en tredjedel tillfaller kronan och två tredjedelar åklagaren.

Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg


12E13 Lars Andersson-Lidell född 26/4 1843, son till A. Andersson i Lia 3. Måg och bonde i Lia 9 samt handlare i Svedjebo och Lia 6. Efter faderns död 1884 fick Lars Lidell ärva och köpa mangårdsbyggnaden efter honom vid Ers-Pers som han sedan lät riva och bygga upp här. Han avled 28/12 1923.
Gift 16/10 1872 med 12E9 Brita Mårtensdotter född 20/9 1847, dotter till bonden M. Andersson i Lia 9. Död 29/11 1913.
Barn:
Kjerstin född 23/7 1877 gift 1900 och bosatt här. Se reportage nedan


Ett ståtligt bondbröllop

Hudiksvallsposten 5 juli 1900

Midsommardagen firade hemmansägaren Lars Andersson Lidell i Lia, Bjuråker, sin dotter Kristinas bröllop med soldatsonen Anders Sved. Hon var kyrkbrud och iförd den prydliga socken drägten. Vid brudskarans ankomst till bröllopsgården helsades den af bruksmusiken från Hedvigsfors bruk, som spelade under middagen och vid dansen å en enkom uppförd, trevlig dansbana, där det sedan dansades nära nog i fem dagar och fem nätter till fredagsafton, då bröllopsgästerna togo afsked, medförande rundliga förningar af bröllopskosten. Trakteringen af mat och dryck var riklig alla dagar, utan att dock gästabudet stördes af några oordningar. På andra och tredje dagen infunno sig knutkarlarne samt fingo sin undfägnad i likhet med gästerna. I brudgåfvor fick brudparet mottaga 1,031 kr och 50 öre kontanat penningar och in natura kor, får husgerådssaker samt åtskilliga silfverpjeser. Så kan det gå till än idag vid ett bröllop hos en förmögen odalman i Helsingland.


Ca 1900 – 1934
25J5 Anders Sved född 19/5 1874, son till soldat E. J. Sved i V. Stråsjö 9. Måg och bonde i Norrlia 6. Död 15/4 1934.
Gift 24/6 1900 med dottern i huset Kerstin Larsdotter född 23/7 1877. Efter makens död sålde hon fastigheten till Jonas Dahlström och flyttade med fosterdottern Anna-Lisa till Västansjö.
Tre fosterbarn:
60H2 Fridolf Karlström född 4/11 1896. Inför hans giftermål med Karin 26/8 1924 fick han som present av fosterföräldrarna sitt hus i Subbak 9:12. Huset lär ha blivit ditflyttat.
Anna-Lisa Steen från Ljusdal född 14/4 1922. Gift med Olle Wengelin och bosatt i Västansjö
Gustaf Albert Tysk född 24/2 1913 Gift 1939 m. Tekla Linnéa Krans. Utflyt. till Järvsö 1943.

Lokalundersökning 1913
Gård Norrlia nr 6
Ägare And. Joh. Sved
1 Vallack (arbetshäst)
1 Sto (arbetshäst)
1 Hingst (unghäst vid 1 till 3 år)
10 Kor
2 Ungnöt
4 Kalvar
7 Baggar och tackor
7 Lamm (under 1 år)
1 Get
2 Modersuggor
1 Gödsvin
2 Grisar (under 4 månader)
5 Höns
Egendomens hela areal (utan vatten):
Åker och annan odlad jord 13,37 hektar
Naturlig äng 6,26 hektar
Skogs och hagmark 241,15 hektar
Övrig mark 2,55 hektar
Summa areal (utan vatten) 263,33
Höstråg 0,15 hektar. Utsäde 30 kg. Skörd föregående år 215 kg.
Korn 1,45 hektar. Utsäde 290 kg. Skörd föregående år 1.500 kg.
Havre 1,95 hektar. Utsäde 450 kg. Skörd föregående år 3.000 kg.
Vicker. Utsäde 25 kg. Grönfoder.
Potatis 0,58 hektar. Utsäde 700 kg. Skörd föregående år 5.200 kg.
Odlad jord för höskörd 9,24 hektar. Skörd föregående år 32.000 kg.
Summa åker och annan odlad jord 15,37 hektar
Naturlig äng, använd för slåtter 2,00 hektar. Skörd föregående år 4.000 kg.

UPPGIFT LÄMNAD AV ÄGAREN


31H3 I Huvudbyggnaden bodde Lars Olof Persson född 15/4 1920, son till Lars Viktor Persson i Storåsen.
De flyttade härifrån till Söderbergs 1955. Död 15/9 1988, då bosatt i Delsbo.
Gift 27/6 1948 med 70B7 Birgitta Britt Idh född 4/11 1926, dotter till Olof Arvid Idh i Storåsen. Britt föddes som barn nr 18 i en syskonskara av 20 barn.
Fyra Barn:
Roland 2/4 1944. Ogift, bosatt i Solna. Död 21/6 1978.
Majvy Anita 9/7 1945 Gift 1972 bosatt i Spånga. Död 18/9 1980
Gunny Mari-Ann 4/10 1946 Gift Johansson 1968 bosatt i Skutskär
Ingela 2/10 1948 Gift Dahlström 1989. änka, bosatt i Fredriksfors Delsbo.

31H6 I sidobyggnaden med sin familj bodde brodern Oskar Persson född 5/9 1912, son till Lars Viktor Persson i Storåsen.
Gift med 33C14 Märta Kristina Svensson född 15/11 1919, dotter till bonden M Svensson i Holmberg 7:1.
Barn:
Stig Erik 19/4 1942. Gift 1989 bosatt i Bricka
Ingrid Gunilla 14/4 1943. Gift 1969 med Per Olof Forslöf i Harmånger
Sven Olov 25/12 1944. Gift och skild. Bosatt i Ängebo Död 11/4 2005
Hans Åke 8/2 1946. Gift 22/3 1969 med Ingrid Birgitta Bosatta i Hassela

44B54 Johan Persson (Nirsar-Johan) född 12/4 1912, son till Per Persson i Västansjö. Arrendator i Västansjö. Därifrån hade familjen utflyttat till Ockelbo 1944. Skild. Sedan bosatt här tillsammans med barnen.
Johan hade gift sig 9/6 1940 med Karin Gunhild Persson född 30/12 1918 i Åmot, Ockelbo.
Tre barn:
Karin Elsy 17/9 1939 Gift Jalsing bosatt i Järfälla
Göran tv 30/12 1940 Gift 25/7 1970 med Birgitta, bosatta i Sundbyberg. Bråddöd 8/12 1972
Gösta tv 30/12 1940 Gift 2/6 1979 med Birgit Nilsson f. 4/4 1945, bosatta här. Gösta avled hastigt 4/7 1984
Gösta och Birgits barn:
Hans Conny 25/12 1963 Bosatt på skolan i Sörlia.
Ingrid Carina 18/4 1966 Bosatt i Delsbo
Carin Carola 31/7 1968

NU KAN ALLA SE TV 2

nl-061-tv-2
Reportage i HT 9 oktober 1972

 

 

15. STAFS, soldattorp utefter vägen nedanför Pelkens

30G12 Olof Jonsson-Staf född 19/2 1817, son till bonden J. Jonsson i Lia. Soldat nr 35 vid Delsbo kompani, Hälsinge regemente. Bosatt i Svedjebo sen kyrkvaktmästare i Subbak. Död 3/7 1898.
Gift 1840 med 14E7 Brita Olofsdotter född 15/1 1803, dotter till husman O. Pehrsson i Ramsjö, Bjuråker. Död 13/12 1885 (gikt).
Två barn:
Carin 31/8 1841 Gift 1881 med Nils Olsson-Snar. Torpare i Bricka s11.
Anna 3/4 1846. Emigrerat till Amerika 1868


nl-033-pelkens
Pelkens. Huset i bakgrunden är Gårdsmyra. Lägg märke till det öppna landskapet

 

nl-034-pelkens
Pelkens år 2013

16. PELKENS Norrlia 244
Norrlia 5:2
Pelkens = Pelles

Ca 1820 -1844
(9E10). Pehr Pehrsson-Molin född 4/5 1791, son till bonden Pehr Hansson i Lia 5, Bjuråker. Sockenskräddare och bonde i Lia nr 5. Död 9/9 1849
Gift 22/10 1820 med (19E2) Margta Forsvik född 19/9 1792, dotter till M. Forsvik i Kyrkbyn. Död 27/1 1878 (lungsot).
Barn:
Pehr 16/10 1822 Gift 1845. Bonde och skräddare under Lia 5
Mathias 29/1 1834. Gift 1870 Torpare under Lia 5.

Ca 1844 -1884
(9E8) Lars Hansson född 15/4 1818, son till bonden Hans Larsson i Lia 5. Bonde i Lia 5 ”Pehr –Hans”. Död 18/3 1894 (slag)
Gift 21/3 1843 med (8G7) Ella Jonsdotter född 6/5 1818, dotter till bonden J. Andersson i Fagerfall.
Barn:
Hans 12/6 1843 – 16/3 1917 (dövstum)
Carin 22/1 1848 Gift 1874 med Jonas Englund, torpare i Holmberg
Jonas 2/4 1858 Gift och bosatt i Lia 5.

Ca 1857 – 1886
(9E13) Pehr Molin född 16/10 1822. Bonde och skräddare under Lia 5. Död 26/1 1886
Gift 1845 med (3G4) Sigrid Olofsdotter född 20/8 1817, dotter till soldat O. Stock i Tomsjö. Död 11/4 1907
Barn:
Margta 16/7 1846 – 8/4 1847
Pehr 25/10 1848 Gift 1876 Bonde under S. Lia nr 6.

(9E14) Matias Pehrsson-Norin född 29/1 1834, son till sockenskräddare Pehr Mohlin ovan. Torpare under Lia 5. Död 1/2 1916
Gift 23/10 1870 med (35G29) Anna Olsdotter född 28/3 1839, dotter till bonden O. Pehrsson i Trossnarven 1. Bjuråker. Död 25/6 1916.
Inga barn

Ca 1885 –
(9E15) Jonas Larsson född 2/4 1858, son till bonden Lars Hansson i Lia 5 (Pehr Hans). Kyrkvärd och bonde i Lia 5. Död 21/5 1939
Gift med (37F4) Karin Hansdotter född 22/4 1855, dotter till husman H. Norberg i Lia. Död 17/5 1925.
Barn:
Lars 21/4 1884 Gift 1909 med Margta Eriksdotter. Bonde i S. Lia 5, sen i N Lia 8.3
Sigrid 16/11 1885 – 23/9 1886
Sigrid 6/1 1888 Hemmansägare i S Lia 4.1
Hans 15/1 1893 – 14/10 1894 (kikhosta)

Köpebrev 31 Jan 1903
Arvid Lindman AB Iggesunds Bruk
Köpebrev 18 okt 1907
Bjuråkers kommun

Klicka på fattigvården i Bjuråker för att läsa mer om Pelkens

Lokalundersökning 1913
Norrlia nr 5 (församlingshemmet)
Ägare Kommunen
1 Vallack (arbetshäst)
1 Sto (arbetshäst)
8 Kor
3 Ungnöt
2 Kalvar
12 Baggar och tackor
8 Lamm (under 1 år)
1 Fargalt
3 Modersuggor
6 Gödsvin
4 Grisar (under 4 månader)
Egendomens hela arial (utan vatten):
Trädgård 0,24 hektar.
Åker och annan odlad jord 13,75 hektar
Naturlig äng 3,08 hektar
Skogs och hagmark 85,84 hektar
Övrig mark 58,18 hektar
Summa areal (utan vatten) 161,09
Nyodling 4,94 hektar
Höstråg 0,33 hektar. Utsäde 67 kg. Skörd föregående år 880 kg.
Korn 0,90 hektar. Utsäde 180 kg. Skörd föregående år 2.000 kg.
Havre 1,79 hektar. Utsäde 413 kg. Skörd föregående år 2.000 kg.
Potatis 1,50 hektar. Utsäde 1.800 kg. Skörd föregående år 13.500 kg.
Foderrotfrukter (rovor) 0,12 hektar. Skörd föregående år 3.550 kg.
Lin 15 liter. 0,07 hektar. Skörd föregående år 35 kg.
Odlad jord för höskörd 9,04 hektar. Skörd föregående år 30.000 kg.
Summa åker och annan odlad jord 13,75
Naturlig äng, använd förslåtter 1,98 hektar. Skörd föregående år 2.250 kg.

NOTERING! I arealsumman av övrig mark ingår ca 8,8 hektar mark som ligger i Sördala men som brukas i … med församlingshemmet.

UPPGIFT LÄMNAD AV RÄTTAREN


nl-035-pelkens
Pelkens

PELKENS Norrlia 244
Norrlia 12:2
Bo Nilsson född 13/2 1952 och Vanja Nilsson född 7/1 1954
Andreas Jonsson född 22/7 1985 och Karin Nilsson född 26/11 1987

 

nl-036-odlar
Så här såg det gamla Pelkens huset ut före ombyggnaden. En glad Anita sitter här och beundrar sitt fina potatisland.

17. ÅSLINS Norrlia 246
Norrlia 12:3

Detta är Lia gamla skola som flyttades till Pelkens 1907. Den byggdes då om till tvättstuga. En del byggdes sedan om till vaktrum med öppen spis och brädavbalkad kätte. Bakom avbalkningen låste man in våldsamma och s.k. tokiga. Fönstren på övre våningen var försedda med järngaller som husets nuvarande ägare, Anita född 26/4 1945 och Jan Åslin född 9/1 1948 tog bort när de när de renoverade huset. Anitas far, Karl Elfving köpte hela Pelkenskomplexet (muntlig uppgift) utav Orsafödde Gustaf Landgren född 5/10 1918, som köpt fastigheten av Bjuråkersfödde byggmästare (22B22) Per Dahl (22/9 1926 – 29/5 2009) som köpt fastigheten av kommunen 1962 för att bygga om den till flerfamiljshus.

År 1969 flyttade Anita och Jan till Pelkens och 1972 köpte de den här gården av Anitas far, Karl Elfving.

nl-060-anita

nl-059-anita
Reportage i HT fredag 27 november 2009, av Karin Andersson Foto: Josefine Engström

 

 

 


Ekonomisk karta från 1950-60-talet

nl-037-elvings
Bruktet eller Elvings. Bakom bostaden står gården Olas som Tyko Fredin köpte och flyttade till Västansjö

nl-038-olas
Olas-torpet som Tyko Fredin flyttade till Västansjö. Flickan är Viktoria Lundgren, senare gift Sollerås

 

18. BRUKET Norrlia 250
Norrlia 4.2, 12:1

Mangårdsbyggnaden uppfördes 1913, stall och ladugården 1912 samt logen på 1800-talet.
Gården elektrifierades 1917.

Släktgården Olas (gård 4) blev flyttad hit till Bruktet. Härifrån blev den sedan flyttad av Tyko Fredin till Olas i Västansjö där den nu finns uppförd.

Ca 1881 – 1917
6G19 Johan Alfred Johansson-Elfving född 3/2 1853 i Broddtorp, Älvsb. Inflyttad 1881. Måg och bonde i Lia 8 (Norrlia 3). Död 19/10 1925
Gift 19/10 1885 med 6G16 Brita Olsdotter född 25/9 1854, dotter till bonden O. Persson i Lia 8. Död 28/4 1933
Tre barn
Johan Olof 13/8 1882 Gift 1917 med Anna Lovisa Lundgren Bonde i Norrlia (s3) 4:3
Anders Emanuel 25/1 1884 Han tog över gården efter fadern
Sigrid Maria 28/8 1889 Gift 1912 med Oskar Lundgren Bonde i Norrlia 8. Till Delsbo 1932.

Lokalundersökning 1913
Norrlia nr 4
Ägare J. A. Elfving
2 Vallacker (arbetshästar)
1 Sto (arbetshäst)
1 Sto (unghäst vid 1-3 år)
6 Kor
2 Ungnöt
3 Kalvar
10 Baggar och tackor
6 Lamm (under 1 år)
1 Gödsvin
18 Höns
Egendomens hela areal (utan vatten):
Trädgård 0,05 hektar
Åker och annan odlad jord 16,81 hektar.
Naturlig äng 8,91 hektar.
Skogs och hagmark 333,18.
Övrig mark 1,76 hektar
Summa areal (utan vatten) 360,71
Korn 1,0 hektar. Utsäde 200 kg.
Havre 1,73 hektar. Utsäde 400 kg.
Potatis 0,73. Utsäde 400 kg.
Foderrotfrukter (rovor) 0,05 hektar.
Lin 20 liter, 0,10 hektar. Skörd föregående år 110 kg.
Odlad jord för höskörd 13,60 hektar. Skörd föregående år 47.000 kg.
Summa åker och annan odlad jord 16,81

NOTERING! Det är samma förhållande här som vid nr 117. Samma uppgivare.

UPPGIFT LÄMNAD AV ÄGAREN


Ca 1917 – 1951
6G22 Sonen Anders Elfving född 25/1 1884 övertog gården Norrlia 4:2 efter fadern 1917. Död 6/5 1950
Gift 9/5 1910 med 43A16 Johanna Krans född 1/11 1885, dotter till C. E. Krans i Svedjebo.
Död 14/11 1965
Fyra barn
Johan Olof 25/2 1911 Gift 1944 med Elsa Linnea Dahlström. Chaufför. Till Hälsingtuna 1944
Karl Emanuel 1/9 1916 Han tog över gården efter föräldrarna
Erik Alfred 24/2 1818 Jordbruksarbetare
Anders Gunnar 20/11 1922 Han avled 19/12 1976

ni-055-k-elfving
Edit och Karl Elfving 1943
Bild ur Ingemar Svensk samling

Ca 1951-
6G25 Sonen Karl Elfving född 1/9 1916, övertog gården efter fadern 1951. Karl avled 2/8 1996
Gift 10/10 1943 med 11C15 Edit Kristina Eriksson född 25/11 1920, dotter till P. K. Eriksson och hans hustru Emma i Hedvigsfors 1:1((Kuntberget), Bjuråker. Hon avled 7/9 1994.
Barn
Dagmar Kristina 27/9 1942
Anita Margareta 26/4 1945 Gift med Jan Åslin och bosatt i granngården Norrlia 246.
Leif 29/9 1954. Han är nu ägare och bosatt här på gården.

nl-039-elvings
Bruktet/Elvings. Den som äger fastigheten idag är sonen Leif Elfving född 29/9 1954 och Carina Bergström född 8/6 1963, Andreas Elfving född 8/10 1992

 

 

nl-040-livs
Lifs eller Clas Olles. Till höger skymtar Farfars ladan

 

19. LIFS/CLAS OLLES Norrlia 251-253
Norrlia 3:6, 4:6, 8:8
Strax norr om gården fanns tidigare också en gård (farfarstorpet, ladan som står kvar kalls för farfars) och en brunn, berättar Anna Greta Jonsson som är uppväxt här. Troligen var det ett undantag där den äldre generationen fick flytta till när gården togs över av nästa generation brukare.

21E13 Carl Johan Carlström-Lif född 14/12 1826, son till soldat C. F. Carlström i Dragåsen, Skärås. Soldat nr 123 vid Forsa kompani Hälsinge regim. Bosatt i Skärås sen i Lia, Bjuråker. Död 23/1 1911.
Gift 26/1 1851 med 22U11 Anna Andersdotter född 30/10 1824, dotter till A. Ond i Svedja, Bjuråker. Död 14/2 1902.
Nio barn:
Carin 14/4 1851 Gift 1881 med Lars Erik Östlund, jordbruksarbetare i Hedvigsfors
Ingrid 21/8 – 8/9 1855
Anders 16/6 1854 – 25/6 1854
Anna 14/6 1855 – 14/8 1855 (kikhosta)
Anna 18/12 1856 – 27/5 1857
Anders 10/10 1858 Gift 1882 med Anna Ersdotter.
Carl Fredrik 19/10 1861 – 16/8 1864 (scharlakansfeber)
Carl Johan 22/3 1863 – 22/4 1863
Ingrid 9/7 1867 – 17/6 1886 (kikhosta)

Ca 1880 – 1928
21E14 Sonen Anders Lif född 10/10 1858, son till C. J. Lif i Lia.
Köpte gården 1880 av Iggesunds Bruk. Död 27/4 1929.
Gift 22/9 1882 med 4B16 Anna Ersdotter född 14/11 1859, dotter till bonden E. Larsson i V. Stråsjö. Död 10/10 1935.
Nio barn:
Karl Johan 27/12 1882 Gift 1912 m. Karin Strand. Rättare i Friggesund sen bonde i Fagerfall
Erik 17/2 1885 Gift 1913 med Kristina Löfstrand. Bonde i Byn 1:4, Bjuråker
Anna 24/2 1887 Utflyttad till Hassela 1917
Anders 16/4 1889 Gift 1910 med Brita Eriksdotter. Bonde i Lars Ols Sörlia 413
Karin 29/11 1891. Utflyttad till Ramsjö 1925
Ingrid Margareta 22/8 1894 – 26/4 1895
Arvid 27/3 1897 Gift 1925 Arr i Sörlia, sen stalldräng i Strömbacka
Hilda Margareta 10/5 1901 Gift med Olof Johansson och från 1928 bosatt här.
Bror Verner 11/7 1907 Gift med Milda Kristina Axelsson Jordbruksarb. i Sörlia 2:7.

Lokalundersökning 1913
Norrlia nr 2 – 3
Ägare Hudiksvalls Trävarufabrik
Brukare Anders Lif
1 Sto (arbetshäst)
1 Vallack
5 Kor
2 Ungnöt
1 Kalv
8 Baggar och tackor
4 Lamm (under 1 år)
1 Gödsvin
6 Höns
Egendomens hela areal (utan vatten):
Åker och annan odlad jord 7,44 hektar.
Naturlig äng 7,69 hektar.
Skogs och hagmark 67,12 hektar.
Summa areal (utan vatten) 82,25.
Höstråg 0,15. Utsäde 30 kg. Skörd föregående år 800 kg.
Korn 1,20 hektar. Utsäde 240 kg.
Havre 0,84 hektar. Utsäde 200 kg.
Potatis 0,29 hektar. Utsäde 350 kg. Skörd föregående år 3.000 kg.
Odlad jord för höskörd 4,96 hektar. Skörd föregående år 17.900 kg.
NOTERING! En del av åker arealen är nog igenlagd till äng.

UPPGIFT LÄMNAD AV BRUKAREN


Ca 1928 – 1987
49E13 Olof Johansson 31/8 1893 son till landbonde Claes Teodor Johansson i Holmberg 5. Bonde i Norrlia 3:6. Övertog gården efter svärfadern 1928, dessförinnan ägde de Lundatorpet mellan 1920 – 1928. Död i Norrlia 9362 den 11/4 1981
Gift 17/5 1925 med 21E14 Hilda Margreta Lif 10/5 1901 dotter till bonden A. Lif i N. Lia 3:6
Bjuråker. Död i Norrlia 9362 den 26/9 1987.
Två barn:
Anna Margreta 25/5 1921 Gift med 9B18 Per G. Jonsson jordbr.-arb. i Tomsjö, Bjuråker.
Ernst Arvid 8/4 1924, jordbruksarbetare i Lia. Död i Friggesund den 21/2 1997.

Sedan hösten 2012 ägs fastigheten av Jan Åslin i Norrlia 246

 

 

nl-041-lada
Någonstans mitt i bild låg Farfarstorpet

20. Farfarstorpet
I skogsbrynet nedanför berget mellan Clas Olles och Lunds har det funnits en gård som man kallade för farfars. Troligen har gården varit ett undantag som hört till Clas-Olles. Ladan som står där kallas för farfarsladan. Det ska även finnas rester efter en jordkällare, som troligen blivit övertäkt med ris efter en nu gjord avverkning. Även ett äppelträd och vattenkällan som funnits där är borta.

 

nl-042-lunds
Lunds 2013

nl-043-personer
Olof Lund 1883 – 1949, hustrun, Anna Lund 1887 – 1972 och sonen Gösta 

21. LUNDS (Lönns på dialekt) Norrlia 422
Norrlia 11:29, 2 – 2:3

På andra sidan landsvägen har det också funnits två gårdar. Den mindre revs när vägen breddades 1972, berättar Lilly Larm som har bott här större delen av sitt liv. Möjligen hade huset varit ett undantag där den äldre generationen fick flytta till när hemmanet övertogs av nästa brukare.

Ca 1894 – 1932
49E6 Johan Vilhelm Olofsson (Olsson) född 14/3 1859 i Bygdeå, Västerbotten. Inflyttad som dräng till Söderdala 1/4 1889. Byggnadsarbetare bosatt från 1894 i Norrlia. Död 9/5 1929
Gift 4/9 1895 med 49E3 Karin Ersdotter född 23/4 1864, dotter till soldat E. Warg i Lia.
Karin och barnen flyttar 1932 och den 3/12 1937 flyttar Karin ensam till Fönebo. Död 11/4 1940
Två fosterdöttrar:
42J3 Anna Kristina Viklund 15/6 1915 Delsbo, Gift 1935 med J O Söder i Dragsved
6F45 Signe Viola Backström 16/11 1928 från Back-Lars, gård 7. Till Anders o Brita Svensk i Avholm 1936. Bosatt i Tomsjö 11:38 (Friggesund) Gift 4/9 1949 med 9A18 Oskar Trygg från Moviken 19/5 1920 – 1/4 1971. Han hade flyttat till Söderbärke 1943. Signe berättar att hennes båda barn är döda men hon har flera barnbarn. Själv bor hon i Virsbo i Västmanland.

Ca 1920 –
49E11 Olof Lund 25/12 1883 son till soldaten Erik Lund i gård 11, Lundatorpet, varifrån Olof med familj flyttade omkring 1920. Det sker en flytt till, lokalt 1932, vart är oklart. Arrendator här i Norrlia 2:3. Död här 23/2 1949.
Gift 15/12 1907 med 25Y6 Anna Margreta Svensdotter 24/9 1887, dotter till husman S. Mörk i Bästdal Norrbo. Död 20/1 1972
Tio barn:
Karin Teresia 11/6 1908 Utflyttad till Hög 1928
Johanna Charlotta 19/12 1909 Gift med 49D11 Knut Ivar Brink i Norrlia (9) 7:6
Erik Martin 24/2 1914 Skogsarbetare, bosatt i Norrlia 6:2
Svante Sixten 6/8 1915. Änkling 3/11 1989. Död 9/7 2000.
Anna Dagny 10/9 1918 Gift med 13N23 Karl Gill, byggnadsarbetare. bos. i N. Lia 7:6
Olof Henning 6/10 1920 Han tog över arrendet efter fadern
Anders Harald 31/3 1923 – 1/11 1935
Helmer 10/9 1925 Gift 1949 med 11H29 Anna Greta fr Norrlia 4:5. Änkl, bos. i Friggesund
Elsa Margreta 22/6 1928 Gift 1949 med Sven Persson i Delsbo
Karl Gösta 21/5 1930. Gift 1952 med Gunny bosatt i Sundsvall

Ca 1965 – 2006
Sonen Henning Lund född 6/10 1920, tog över arrendet efter fadern.
Gården som varit en arrendegård ägd av Iggesunds bruk, friköpte Henning 1965. Han avled den 16 november 2006.
Hans livskamrat Lilly Larm född 26/6 1920, är nu bosatt i Friggesund
Två barn:
Sune 14/6 1952. Bosatt i Västansjö
Anita 10/1 1957. Bosatt i Västansjö

 

Dalängstorpet/Blombergs

 

nl-044-viveca
Här är platsen för Dalängstorpet. Bakom Viveca syns kullen för spisröset. Strax intill låg jordkällaren och nedanför gick landsvägen och där låg även åkermarken. Till höger syns gården Lunds.

nl-065-blombergs

Strax nedanför gården låg den nu raserade jordkällaren

ni-064

Är detta Dalängstorpet?
Bilden fanns hos Erik Norin i Bricka. Hans mor Anna Norin var född här 1902.

22. Dalängstorpet/Blombergs 
12G9 Joseph Andreas Nordlinger 19/3 1813 son till bruksinspektor P. Nordlinger i Strömbacka. Anställd som soldat nr 10 (Korpral) vid Delsbo kompani Hälsinge regemente. Nämns som nämndeman, häradsdomare, landstingsman och bonde i Lia 16 (8), ”Norr-Nirs” Bjuråker. Död 16/4 1900.
Gift 18/10 1846 med 12G7 Kjerstin Pehrsdotter 2/4 1817 dotter till bonden P. Olofsson i Lia 16, Bjuråker. Död 22/8 1893 (ålder)
Ett barn:
Brita 15/12 1848, gift med 7G10 Jonas Olofsson, måg och bonde i Lia 8, senare nämnd som gårdsägare i Västansjö, Bjuråker

Ca 1876 –
49E7 Erik Olsson Lund född 18/2 1848, son till husman O. Lindberg i Lia. Inflyttad från Forsa 1876. Härifrån sedan avflyttat till Lundtorpet. Soldat nr 131 vid Forsa kompani Hälsinge regemente. Bosatt i Lia. Död 7/5 1920
Gift 1/12 1872 med 1B6 Carin Andersson född 3/6 1835, dotter till bonden A. G. Källman i Nybo1, Bjuråker. Död 20/12 1907
Fyra barn:
Margreta 2/1 1874 Gift 1897 med Erik Eriksson-Medin i Moviken. Sen bosatt i Sörlia.
Anders Olof 24/9 1876 . 8/12 1876 (bröstfeber)= Lunginflammation
Juliana 30/3 1880 – 10/9 1881 (scharlakansfeber)
Olof 25/12 1883 Gift 1907 med Anna Svensdotter. Arrendator i Norrlia 2:3

21U14 Anders Gustaf Blomberg född 29/9 1829 i Norrbo. Korpral nr 127 vid Hälsinge regemente. Bosatt i Lia. Död 9/3 1903
Gift med 22D5 Kjerstin Johansdotter född 19/4 1821, dotter till soldat J. Djerf i Norrdala, Bjuråker. Död 22/5 1880 (vattusot) = vattensvullnad
Änkling och omgift 20/2 1881 med 22D5 Anna Larsdotter född 3/2 1846, dotter till husman L. Larsson i Holmberg. Död 25/3 1917.
Elva barn:
Carin 24/6 1842. Okänd vistelseort
Jonas 1/10 1843 Utflyttat till Färila 1863. Död 6/5 1864
Pehr 14/9 1846 – 17/7 1847 (kikhosta)
Margta 8/6 1848 Gift 1875 med Jonas Hedman i Ljusdal
Kjerstin 7/12 1849. Okänd vistelseort
Anna Elisabet 18/6 1851 Gift 1870 med Olof Pehrsson-Kraft Torp. i Vintermyran, Bjuråker
Brita 29/4 1853 Gift 1872 med Pehr Nilsson-Strid Bosatt i Dragsved
Pehr tv, 22/9 1855 – 22/9 1855
Anders tv, 22/9 1855 – 22/9 1855
Sigrid 25/6 1859 – 25/6 1859
Pehr 16/4 1881 – 11/8 1921

10F16 Lars Olof Norin född 21/9 1866, son till skomakare M. Norin i Lingås, Skärås. Arb. Bosatt i Lia. Död 18/2 1906
Gift 8/7 1888 med 6D15 Kerstin Hansdotter-Ros född 18/12 1866, dotter till torpare H. Ros i Svedjebo. Död 27/4 1908 Lungsot
Sju barn:
Matias 15/10 1888 – 3/12 1889
Anna Brita 12/6 1890 – 11/4 1901
Margareta Viktoria 112/3 1893 – 13/5 1897 Hjärnfeber
Kristina 20/10 1896 – 20/5 1908 Drunknad i Svåga älv vid Svedjebo kvarn
Viktor Herman 21/3 1899 – 4/7 1911 Tbc.
Anna Margareta 14/4 1902. Sonen Erik föds 2/3 1923. Gift 1930 med Karl Karlsson vid Lekbygget
Lars Olof 6/7 1906 Gift 1934 med Margareta Ljus. Smed i Fagerfall 3:2

 


Ekonomisk karta från 1950-talet

nl-046-flicka
Lekbygget på 1920-talet. Lilla Nanna f. 1920 sitter här med familjens hund
nl-047-lekbygget
Lekbygget på 1940-talet

nl-048-flygvy
Lekbygget flygbild från 50-talet

 

23. SKARPENS /LEKBYGGET
Norrlia 1:4 m fl.

13E17 Jonas Mårtensson-Lek född 8/7 1777, son till bonden M. Jonsson i Lia 7. Anställd 1803 som soldat nr 87 vid Första Majorens kompani Hälsinge regemente. Kommenderad 1806 och 1807 deltog i finska kriget 1808-1809 och norska kriget 1814 – 1817. Avsked 1817. Bosatt i Lia. Död 25/6 1837 (håll o stygn). = Lunginflammation.
Gift 1806 med 7Å7 Ella Jonsdotter född 19/12 1775, dotter till bonden J. Eriksson i Norrbobyn 14, Norrbo. Död 25/3 1842 (håll o stygn).
Sju barn:
Jonas 7/ 1806 – 10/10 1806
Jonas 3/10 1808 Gift 1856 med Carin Jonsdotter-Nordin. Kolare bosatt i Fönebo
Pehr 14/2 1811 Gift 1838 med Sigrid Jonsdotter.Husman, bosatt i Suggback.
Erik 8/10 1813 Gift 1844 med Margta Olofsdotter Husman i Tomsjö sen i Ramsjö.
Mårten 19/11 1815 – 16/11 1896
Margeta 4/4 1817 – 12/7 1817
Johan 11/11 1818. Utflyttat

42B10 Pehr Larsson Skarp 3/4 1846 son till kolaren L. Eriksson i Norrdala, Bjuråker. Bosatt i Norrdala senare landbonde i Lia 15 (N. Lia 1). Död 26/5 1929
Gift 2/11 1875 med 3D8 Kjerstin Jonsdotter 19/7 1847 dotter till landbonden J. Hjelte i Norrdala, Bjuråker. Död 1/12 1935
Fyra barn:
Jonas Erik 8/12 1873 Utflyttad 1911
Sigrid 21/12 1877
Karin 6/8 1880 Utflyttad till Forsa 1897
Per 23/1 1893

Lokalundersökning 1913
Norrlia nr 1 ⅓
Ägare Aktiebolaget Iggesunds Bruk
Brukare Per Larsson Skarp
1 Vallack (arbetshäst)
3 Kor
1 Kalv
5 Baggar och tackor
5 Lamm (under 1 år)
1 Gödsvin
5 Höns
Egendomens hela areal (utan vatten):
Åker och annan odlad jord 6,40 hektar
Naturlig äng 7 hektar
Skogs och hagmark 50 hektar
Summa areal (utan vatten) 63,40
Höstråg 0,07 hektar. Utsäde 15 kg.
Korn 0,75 hektar. Utsäde 150 kg.
Havre 1,03 hektar. Utsäde 240 kg.
Potatis 0,25 hektar. Utsäde 250 kg. Skörd föregående år 3.000 kg.
Lin 20 liter. 0,10 hektar. Skörd föregående år 68 kg.
Odlad jord för höskörd 4020 hektar. Skörd föregående år 14.300 kg.
NOTERING! Att arealen bör fördelas på nr 108-111.

UPPGIFT LÄMNAD AV BRUKAREN


8H45 Erik Olsson född 6/2 1877, son till torpare Olof Olsson (Syltorpet) Sördala 1. Torpare i Sördala 1, till 1932 då gården säljs till Per Skarp. Sen bonde i Holmbergstorpet 1:8 i Bjuråker.
Gift 4/11 1917 med 5F10 Ella Englund född 6/6 1885, dotter till torparen J. Englund i Holmberg.
Sex barn:
Märta Katarina 4/1 1919 Troligen född här. Gift med Lennart Karlsson i Enånger
Nanna Katarina 5/4 1920 Född här säger hon. Änka, bosatt i Forshaga
Harald 31/12 1924 Utflyttat till Stockholm 1943
Arne 4/2 1928 Gift med Iris. Båda har gått ur tiden.
Ellen 25/1 1930 Gift 19/4 1954 m Knut Oskar Larsson Bosatt i Uppl. Väsby. Död 19/9 2013
Gösta 22/10 1931 – 7/5 1932

42G4 Per Artur Lindberg född 20/4 1899, son till byggmästare P. Lindberg i Brännbo. Bonde i Lia 1:4.1948 flyttade familjen till Gårdsfjärd. Artur avled i Iggesund 15/11 1978
Gift 13/12 1936 med 5D43 Sigrid Larsson född 25/11 1905, dotter till bonden A. Larsson i Ö. Norrbobyn s17, Norrbo. Inflyttad 1923. Död i Iggesund 7/1 2000
Barn:
Sven 22/6 1925 Gift 1957 med Ingegerd och bosatt i Iggesund. Han avled 3/4 2006
Rut 23/9 1928
Siri 6/2 1943
Erik 4/4 1944
Birgit 15/9 1945

Ca 1948 – 1955
24B12 Erik Sundin född i Moräng den 29/7 1910 son till E. J. Sundin i Moräng och Lennsjö. Erik köpte fastigheten av Artur Lindberg omkr. 1948 och flyttade härifrån 1955.
Gift 12/4 1936 med Berta Wedin född 20/7 1916, dotter till A. R. Wedin i Frisbo.
Barn:
Vera Birgitta 1/6 1935. Gift Hedman, frånskild och bosatt i Friggesund
Eva 14/9 1940. Gift Olsson, frånskild och bosatt i Friggesund

nl-064-1930

Bröllop 23/3 1930 mellan Anna Norin och Karl Karlsson
Bilden ägs av sonen Ivar Karlsson, Bricka.

nl-049-anna-karl
Anna och Karl Karlsson

Ca 1955 – 1996
37C10 Karl Karlsson född 9/7 1896, son till stenarbetare K. J. Karlsson-Jäppe i Blistra, Bricka. Efter att ha varit bosatta i Bricka och i Hästnäs köpte de Lekbygget 1955. Karl avled den 19/1 1958.
Gift 23/3 1930 med 9F16 Anna Norin född 14/4 1902, dotter till L. O. Norin i Lia. 1996 flyttade Anna till Dellengården i Friggesund där hon avled 3/6 1998, i en ålder av 96 år.
Barn:
Erik Norin 2/3 1923 Uppväxt hos Lifs i Sörlia. Änkeman bosatt i Bricka. Död 31/10 2015
Ivar 22/1 1928 Änkeman bosatt i Bricka
Marta Ingeborg 28/5 1931 Utflyttat till Hudiksvall 1947 Gift Nilsson bosatt i Gnarp.
Lars Olof tv 8/3 1933 – 8/3 1933
Linnéa Viktoria tv 8/3 1933 – 20/3 1933
Gösta 24/6 1938 Gift med Elsy bosatta i Ängebo
Anna Kristina 6/1 1942 Bosatt här i Lekbygget
Lars Rune 8/1 1944 – 13/5 1963

Lekbygget 2
Anna Kristina Karlsson bor här i ett eget nybyggt hus, Lekbygget 2. Huset byggdes 1980. I det äldre huset, Lekbygget 4, bor hennes son, Jan Wigg född 27/3 1973. Sonen Per Wigg född 27/3 1971, är bosatt i Västansjö. Äldste sonen Ove Karlsson född 28/11 1963

nl-050-staltens
Ståltens/Frank Ivars

24. STÅLTENS/FRANK IVARS Norrlia 268
Norrlia 1:10

46E2 Pehr Erik Färdig-Stålt född 16/6 1836 , son till bonden Daniel Färdig i Änga 8, Bjuråker. Anställd som soldat nr 118 vid Forsa kompani Hälsinge regemente. Bosatt i Lia, Bjuråker. Död 2/8 1909
Gift 25/10 1863 med 31C3 Kjerstin Larsdotter född 20/2 1843, dotter till L. Strand i Storåsmyra, Bjuråker. Död 4/8 1937. Bernt Stolt skriver i boken Dellenbygdens rike följande:

På ett blad instucket i en bibel från år 1848, skrev Kjerstin Stålt år 1933: Jag kom på fatteheme 28 mars 1925. 1934 är jag på mitt nitte:2 år … han stod i krigstjänsten i 30 år, fick gå landsvägen å bära sin packning, så hans fötter blöde. Min älskade make. Jag är lycklig och frälst.

Ovanstående är citat ur Kjerstins darrande hand nedplitade rader. Den nötta familjebibel Kjerstin lämnade efter sig på fattighuset, hade tidigare ägts av hennes föräldrar. Märta Lie, berättade 1993 lite om Kjerstins liv, Som änka i många år, bodde hon i ett litet soldattorp i Lia. Där hade hon några getter som gav mjölk till husbehov och att göra ost av.
Fem barn:
Lars-Erik 15/10 1864 Gift 1899 med Ida Karolina Blomgren. Arrendator i Norrhavra 16:2
Anna Birgitta 2/11 1867 Gift 1896 med Johan Eriksson bruksarbetare bosatt i Källsjöbygget
Pehr Daniel 19/1 1872 Gift 1898 med Maria Hökberg Torpare i Källsjöbygget
Johan 23/11 1874 – 9/1 1875 (bröstsjukdom)
Kristina Amanda Elisabeth 17/6 1884 – 31/10 1884 (scharlakansfeber)


Lokalundersökning 1913
Torpet av Norrlia nr 1
Ägare på livstid
Brukare Per Stolts Änka
1 Ko
2 Getter
Egendomens hela areal (utan vatten):
Trädgård 0,01 hektar
Åker och annan odlad jord 1,25 hektar
Naturlig äng 1,50 hektar
Skogs och hagmark 7,14 hektar
Summa areal (utan vatten) 9,90
Korn, skörd föregående år 200 kg.
Havre 0,34 hektar. Utsäde 75 kg.
Potatis 0,04 hektar. Utsäde 50 kg. Skörd föregående år 400 kg.
Odlad jord för höskörd 0,87 hektar. Skörd föregående år 3.000 kg.
Summa åker och annan odlad jord 1,25

UPPGIFT LÄMNAD AV BRUKAREN


Under en kortare tid ca.1941- 1942 bor här Algot och Nanna Blom

6F55 Jonas Algot Blom född 13/7 1915 , son till torparen A. Blom i Våtmor, Bjuråker . Byggnadsarbetare, bosatt i Holmberg 1:8. Sen murare bosatt i Bricka 6:5.
Gift 4/5 1941 med 8H45 Nanna Katarina Olsson född 5/4 1920 i Lekbygget, dotter till bonden E. Olsson i Holmberg
Tre barn:
Anders Roland Veiny 30/11 1941 Gift och bosatt i Borlänge
Ella Birgitta 16/1 1943 Gift Johansson och bosatt i Arvika
Karin Ingegerd 31/1 1945 Gift Persson bosatt i Sollerön Dalarna

Från hösten 1942 – 2010
10G46 Ivar Frank född 17/3 1913, son till Olov Frank i Valsjön, Naggen Död 30/5 1995
Gift 7/8 1938 med Anna Dahlström född 18/8 1915 på Brassberg i Ljusdal.
Hon avled 24/12 2009
Nio barn:
Ingrid Teresia 16/4 1939 Änka efter Arne Östberg, bosatt i Delsbo
Birgitta 26/12 1940 Gift med Gösta Blank och bosatt i Delsbo
Ivar Håkan 18/12 1943 Gift med Eva bosatt i Förnebo i Järvsö
Anna Christina 13/4 1947 Gift med Johnny Bryngelsson bosatt i Delsbo
Sigrid 7/10 1949 Gift med Rolf Bogatir i Delsbo
Karin 23/7 1951 Gift med Arne Eriksson bosatt i Gåsbacka
Agnes 28/12 1954 Gift med Stefan Sahlin bosatt i Tunbacka
Anders 10/3 1957 Gift med Ulla bosatt i Östersund
Per-Erik 17/2 1959 Gift med Anneli bosatt i Forsa

nl-056-c-frank

 

nl-051-gruppbild

Familjen Frank.
Bak fr.v. Agnes, Per-Erik, Anders, Christina, Håkan, Ingrid, Karin
Fram fr. v. Birgitta, föräldrarna Anna och Ivar och Sigrid

Sedan okt. 2010 ägs fastigheten av Marie-Louise Sved Bolinder född 8/2 1959. Dotter till 13B11 Birgit Larsson f. Sved, från Subbak och Holger Ingemar Larsson från Lillhärdal .

 

nl-052-hammars

Hammars. Huset till höger är byggt på samma plats där det gamla torpet stod. Till vänster om det bortre huset fortsätter vägen som är den gamla landsvägen mot Holmberg

25. HAMMARS Norrlia 270
Norrlia 1:9
Söderdala rote, Holmberg / Lia

43B2 Eric Ersson – Hammarström född 1/2 1809, son till E. Färdig i Tomsjö, Bjuråker. Korpral nr 126 vid Delsbo kompani Hälsinge regemente. Bosatt i Lia sen i Söderdala.
Gift 183. Med Kjerstin Pehrsdotter född 19/11 1805, dotter till soldat P. Frisk i Moviken. Död 24/5 1891 (svulst i halsen)
Tre barn:
Per Erik 1/9 1833 Gift 1860 med Kjerstin Olsdotter Kolare vid Ahlsjö såg
Kjerstin 1/9 1836 – 31/12 1836 (halssvullnad)
Anna Christina 14/12 1840 Gift 1884 med Anders Jonsson Bonde i Söderdala 2.

8H21 Anders Jonsson född 2/4 1828, son till bonden J Jonsson i Ö. Stråsjö 1, Pållas. Död 17/12 1884 (lunginflammation)
Gift 21/10 1861 med 43B2 Anna Kristina Hammarström, dotter till Korpral E. Hammarström i Söderdala
Sex barn:
Pehr Erik 3/3 1860 – 12/8 1863 ( strypsjuka)
Anna 3/3 1863 Utflyttat till Bergsjö 1882
Per Erik 28/12 1865 Gift 1807 med Gölin Dahl Gårdsägare i Holmberg
Andreas 14/7 1869 Död i centralfängelset i Göteborg 18/1 1896
Jonas 13/7 1872 Gift 1872 med Johanna Sallander. Jordbruks arb. Norrlia 9.
Christina 15/10 1879 Gift 1897 med Olof Olsson Glad Kol. och arr. Strömb. 1:2

8H34 Per Erik Andersson född 28/12 1865, son till bonden A. Jonsson i Sördala 2. Gårdsägare i Holmberg. Död 18/10 1935.
Gift 13/2 1907 med 22B15 Gölin Dahl född 8/11 1857, dotter till soldat J. Dahl i Björsarv, Bjuråker. Död 16/4 1945.

49D10 Knut Brink född 15/5 1912, son till P. Brink i Tallbacken. Byggnadsarbetare i Norrlia 1:9. Inköpt fastigheten 1938 för kr.1.750 utav Görlin Andersson. Flyttade sedan till eget nybyggt hus på Myrvägen 3 i Friggesund 1954. Död 13/1 1972.
Gift 2/7 1939 med 7F20 Elsa Jonsson född 4/10 1915, dotter till bonden J. Jonsson i Ramsjö 10, Bjuråker. Död 14/2 2002
Tre barn:
Gösta 15/9 1938 Gift 1972 med Ulla bosatta i Hedesunda. De håller nu på och rustar upp huset
Elly Kristina 27/11 1943 Gift Kjällman, änka och omgift Tollstedt. Död 2002
Henry 9/10 1948 Död 4/7 1984

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan  och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö


Till Lia byar – Tillbaka till toppen – Till Sörlia del 2

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

En kommentar

  1. Norrlia: Ståltens/FrankIvars.. Ivar Frank (uppväxt på Sörnaggen -Ramsjö socken) var en farbror till min farfar (Bo Frank född på Naggen Torps socken). Anna Frank var syster till min morfar (Bertil Dahlström från Brassberg). Så roligt att se.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *