Frisbo del 1

Dellenportalen har samlat ihop fakta om Frisbo från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

 

Gilla oss Facebook, och ännu bättre, dela oss med dina vänner – Tack!

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Tack för ditt besök!


Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer. Stöd Dellenportalen om du vill synas lite bättre?  Vill du veta mer? Klicka här. 


Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Den här sammanställningen – liksom alla andra – har vi finansierat med våra egna pensioner. Vi säljer inget och det finns inga bidrag att söka.

Därför är vår verksamhet är helt beroende av frivilliga gåvor.

Tidigare har vi fått gåva från:
Bernt Idh

Under 2016 har vi fått gåvor från:

Margaret o Christer Samuelsson, Hilltjärn
Hans Tordhav, Västerås

Under 2017 har vi fått gåvor från:

 

 

Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.


fr-001-karta

Frisbo omkring 1910

En av de större bodlandsbyarna i Bjuråker på 1640 – talet var Frisbo, stundom skrivet Frösbo eller Frössbo, vid sjön med samma namn och belägen 6 – 7 km norr om Moviken.

Se Frisbo från ovan genom Google maps

Se Elon när han berättar om att få tidningen på lördagar

FRISBO del 1

Här fanns nio bodlandsgårdar och en bonde med åker och äng utan gårdstecken. Gårdarna var uppdelade i två grupper om fyra gårdar vardera vartill kom en ensamliggande gård.

Redan 1542 års jordebok redovisar en skattebetalare i Frisbo.

En av bodlandsgårdarna i Frisbo ägdes 1641 av en hustru Sigrid i Mellanbyn (i närheten av kyrkan) och hennes åker i bodlandet var 2/38 tunnland mot endast 5/8 i hembyn, och av sammanlagt 31 lass hö skördade hon 30 i Frisbo.

I domböckerna 1642 och 1643 omtalas en hustru Sigrid i Frössbo, och det kan knappast vara någon tvekan om att det här gäller samma person. 1642 års dombok talar också om att en Lars Påvelsson i Frödsbo upplåtit tomt och hus i Mellanbyn åt en annan person men att hans hustru Sigrid krävt tomt och hus tillbaka. Enligt 1646 års jordebok har hustru Sigrid 4 öresland och 7 penningland i Mellanbyn och i 1639 års jordebok står samma örestal i denna by för en Lars Finne, vilken torde vara den omtalade Lars Påvelsson. Denne dömdes för övrigt 1640 för slagsmål och uppgavs då som hemmahörande i Mellanbyn. Det förefaller sålunda, som om Frisbo lika mycket som Mellanbyn skulle vara den permanenta uppehållsorten för detta bondehushåll.

En av bodlandsgårdarna i Frisbo ägdes av en bonde från Sveden (mellan Hästnäs och Avholm) Anders Matsson, vilken även han i domböckerna betecknas som finne. Han figurerar i olika mål 1637, 1638 och 1640 och under alla dessa år än som hemmahörande i Sveden än i Frisbo. Även här är den definitiva uppehållsorten således ganska obestämd.

Utom de här nämnda förekommer i domböckerna åtskilliga finnar med beteckningen i Frössbo. Att det åtminstone i en del fall varit fråga om bondehushåll framgår av sådana uppgifter som krav på ersättning för olika ägares hästar skadat varandra.

Redan i den första husförhörslängden från 1697 redovisas ett hushåll i Frisbo, och mot slutet av 1700-talet har antalet ökat till tre. År 1800 betecknas dessa som en torpare och två nybyggare. I skifteshandlingarna 1821 omtalas ett bodland, och 1825 års jordebok har ett hemman på 8 öresland.

1845 års jordebok slutligen har fyra hemmansnummer under Frisbo. Detta skriver Gunnar Bodvall i boken, ” Bodland i Norra Hälsingland”.

Några av de fastigheter som blev arrendegårdar var möjligen en gång upplåtna som kronohemman med kronoskogar.

Kronans skogar var upplåtna på särskilda villkor, som kronan sedan valde att överlåta på annan huvudman. Bakgrunden var att kronan ville stödja järnframställningen i landet, därför upplät man flera av sina kronohemman till intilliggande bruk i det här fallet och Iggesunds Bruk. Det skedde i samband med att Iggesunds Bruk storsatsade och totalrenoverad masugnen i Moviken 1903. Den investeringen hade troligen uteblivet om bolaget inte fått tillgång på mer kolskog som var järnframställningens stora bekymmer.

Många hus blev renoverade eller nybyggda under slutet av 1800-talet. En bidragande orsak till detta var de nya föremål som framkom när landet blev industrialiserat.

Före järnspisens tid (ca 1850 -1880) hade bostäder öppna eldstäder där grytor och annat var anpassade för den öppna eldstaden. Efter järnspisens intåg blev kastruller, grytor och kaffepannor försedda med en flens, en kant som gjorde att de kunde sänkas ner i spisen. Man var ju van att grytor och annat skulle värmas över öppen eld. Snart nog insåg man att det gick lika bra att koka och steka ovanpå spisen, utan att ta bort ringarna, då slapp man dessutom rök och os som annars brukade välla upp.

Den öppna elden sotade ner och brände sönder föremålen vilket helt kunde undvikas när man övergick till att koka och steka ovanpå spisen.

Linskäkt, såg, kvarn och andra verksamheter
I Nipsbäcken (bakom slakteriet) hade Skräddar-Jonke en damm med linskäckt. Stina Ljung berättade följande 1984.

Det var en stor vattendriven hammare som slog mot en sten och där dängdes linet, sen skulle det skäktas. Jag har dängt mycket lin där. Nu är skäkten riven, det är synd. Det var modern till Hans Persson på kommunkontoret, Kristina Persson och en Fru Storm som stod för skäktningen och tog emot arbete från olika byar som Furuberg t.ex.

Storm-Erske hade en såg i Lingån som han sågade lite virke i ett tag. Bolaget hade en spånhyvel där man gjorde takspån för eget bruk. Anm. Sågen, en eldriven cirkelsåg, låg mellan Lingån och landsvägen. Den kom från Tallåsen och ägdes av Storm- Erik, Wennberg och Mattias Berg. När nya bron över Lingån byggdes flyttades sågen ett stycke högre upp till farfarstorpet.

fr-166-kvarnholmen

fr-167-hyddan

Två bilder från Kvarnholmen, 2015

På karta kan vi se att kvarnholmen ligger utanför Born och där bör det ha legat en kvarn som namnet antyder. Idag är den vackra kvarnholmen bebyggd med en stor grillkåta med bord och bänkar utomhus.

En kvarn har legat i Lingån bakom gamla affären 304. Stenfundamenten finns inte längre kvar. Ännu på 50-talet lär det ha funnits rester kvar efter kvarnen.

Ett stycke längre ner brukade man röta sitt lin, här hade man sina linsänken.

Tilda Fredin var sömmerska i byn. Byskomakare var Lars Jonsson, han hade träben

fr-052-karta

Del av laga skiftes karta

Barnbidrag
Det har alltid varit knepigt att få ekonomin att gå ihop, därför blev det en klar förbättring 1937 när ett inkomstprövat barnbidrag infördes. 1948 blev barnbidraget allmänt med 260 kronor per barn och år.

Arrendegårdar
Mellan 1956 – 1958 fick Iggesunds arrendegårdar ett rejält ansiktslyft. Husen blev helrenoverade och moderniserade med toalett och badrum. Det var genom att bolaget fick stadsbidrag som gjorde detta möjligt.

Släktboken
Sifferhänvisningar och persondata är hämtade från ”Bjuråker, Norrbo, Delsbo släktregister”.

Flygfoton
www.flygfotohistoria.se Bjuråker serie 1841 Skärås – Frisbo

Lingån
1884 började flottningen längs Lingån. Virke från Iggesunds Bruks stora skogar skulle på något sätt transporteras ner till Moviken och Iggesund. Flottning var då den snabbaste transportvägen. Flottning genom Svågan och Dellenvattnen hade börjat redan på 1820 – talet. Först 1884 var den långa flottleden mellan Lennsjösjön och Frisbosjön färdig, liksom den smalspåriga järnvägen mellan Moviken och Strömbacka och timmerspelet i Strömbacka. Timmerspelet tillverkades i Strömbacka och drevs med vattenkraft. Dess uppgift var att lyfte virke ur sjön till väntande timmervagnar. Järnvägsvagnarna drogs från början av hästar och oxar fram till 1912 då man anskaffade ett motorlok.

Hur kom då virket ner till Strömbacka? Virket samlades i timmerbommar som spelades på traditionellt sätt med spelflotte och dragg. Någon motorbåt lär aldrig ha förekommit.

Vid Born var man beroende av västlig vind för där måste timmerbommen öppnas så att virket fick flyta av sig själv genom det 40 meter smala sundet.

Utöver Lingån fanns ytterligare ett inflöde i Frisbosjön som förbättrade flottningen. Från Skäråssjön rinner vatten ut i Frisbosjön genom Sylån. Både vatten och virke strävade mot Strömbacka.

Efter torrsomrarna 1888, 1897 och 1901 beslöt bruket att rensa upp Sylån, och vid Sylkvarn i Skäråssjön anlägga dammluckor. Vid behov kunde man sedan sänka Skäråssjön hela 5 fot eller ca 1½ meter.

På vintrarna användes sjöarna för timmer – och massaavlägg. På vårvintern omslöts alla vältor med timmerlänsar som var fästade vid landfasta stenar. Sådana stenar med islagna järnringar lär fortfarande finns utefter stränderna.

Vintertid var sjöarna mellan Frisbo och Strömbacka rikt trafikerade av kolstigar. För att kolkörarna skulle kunde mötas på sin väg till och från kolhusen på Strömbacka var man tvingad att ploga breda vägar. Det var inte alltid så lätt att göra det med de hästdragna träplogar som då fanns. För att få vägarna extra breda användes särskilda spännplogar.

Vägar
År 1900 gick vägen från Strömbacka ovanför Röjarbotjärn (Hilltjärn) över Heden, (där det gick en skogsväg till Skummabacken i Nipen) och ner nordost om Skräddarbacken där den fortsatte upp ovanför uppegården 11, nedanför hyresgården och upp vid skolan där den sedan svängde ner utför såbacken och vidare ner mot sjön i västra Frisbo.

1950 års karta visar att vägen fått den dragning den har idag, med undantag av att gamla bron över Lingån fortfarande fanns kvar. Den byggdes troligen 1955 samtidigt med villorna. Nya vägen mot Lennsjö är dock byggd enligt 1950 års karta.

1957 byggdes nuvarande väg mellan Frisbo och Strömbacka.

Nipen
Nipen finns på tre platser till i landet men är ovanlig som bostadsort. Namnet Nipen syftar troligen på berget Nipåsen. 1936 gjordes en inventering av lokala ortnamn och då kallades Stor Nipen även för Hälsingebocken.

Uppslagsboken berättar att Nipa är ett norrlängst ord för brant berg vars övre del lutar framåt och nipor är slätmarken nedanför.

Idrott
1950 bildades Frisbo IF
, bytte namn 1958 till Frisbo – Strömbacka IF, och omorganiserades 1970 till att bli Strömbacka Sport –och Fritidsförening. Arne Larsson som var aktiv fotbollsspelare berättar att det var Artur Larsson från Delsbo som hjälpte oss att bilda Frisbo IF.

I tidningen kund man läsa den 18/8 1952 att under söndagens fotbollsmatch i Frisbo mellan Frisbo och Kölsjön inträffade ett olyckstillbud. När Frisbos målvakt skulle kasta ut bollen, råkade han med sin ena tumme träffa ögat på en av Kölsjöns spelare, Henry Karlsson från Linsjön. Den skadade måste föras till läkare i Delsbo, varifrån han fick återvända hem efter behandling.

Frisbo fotbollsplan låg på Heden där laget ämnade ta sin sjätte seger efter sommaruppehållet, nu mot Färila IF i sept. 1961.

 

Frisbo fotbollslag bestod av:
Målvakt Rapp –Ivar Larsson, T. Mattsson, SE Andersson, Ture Hägg, Arne Larsson, Arne Storm. R Larsson, S Wedin, A Berg, Bertil Henriksson, Sture Larsson, Reserv B Larsson.

Det är inte känt hur matchen slutade.

Under 1900 – talets 40, 50, 60 och 70-talet var ungdomar från Frisbo framgångsrika idrottare. Främst inom skidsporten där både manliga och kvinnliga åkare tog hem många fina segrar och bra placeringar. Den främste är Birger Henriksson som tagit hem vinster ända upp i senior klassen. Tillsammans med bland andra Dalle Johansson och Bruno Sjöblom har han vunnit 26 lag-DM. Även brodern Bertil var en duktig skidåkare liksom Sören Lind och systrarna Mattsson och många fler.

 

fr-002-tidning
Bild från HT 28 maj 2011. O B S att Erik Kallberg har fått Hallberg i efternamn


Distrikt Mästerskap på skidor 1957, troligen i februari.

fr-235-dm-skidor

Tävlingen ägde rum i närheten Bertil Henrikssons fastighet, Frisbo 48.
Fotograf var Kurt Samuelsson Strömbacka.
David Johansson, ”Dalle”-kallad, vann de flesta Distrikt Mästerskap han ställde upp i och några år senare, 1961 vann han även Vasaloppet, 17 minuter snabbare är Mora-Nisses tidigare rekordnotering.

fr-236-dm-skidor

Bygdens egen son, Birger Henriksson åker in på en hedrande femte plats. Birger själv var inte nöjd, normalt brukade han få en andra eller tredje plats. Birger berättar att han även har vunnit över Dalle, en gång i annat lopp.
I bakgrunden Bertil Henrikssons fastighet Frisbo 48

Klicka här för att läsa mer om Birger Henriksson


Frisbo lysbolag
1917 -1918 bildades föreningen Frisbo lysbolag med egen kraftstation. Styrelsen bestod av Per Berg, Arvid Mackin, Jon Jonsson och Anders Johansson. Dessa gick i till hälften i borgen för ett lån på 3 500 kronor den andra hälften av övriga i anläggningen intresserade. Anläggningens syfte var att lämna kraft till belysning, tröskning, vedkapning m.m. Anläggningen fick icke på något sätt lägga hinder i vägen för flottningens bedrivande och icke utan bolagets medgivande borttaga eller ändra befintliga flottledsbyggnader som fanns i flottleden. Den 2 oktober 1917 var dammen fullbordad och skulle avsyningsinstrument därå uppsättas med godkännande af vattenrättsägarne, som det står i inteckningsprotokollet från Delsbo tingshus. Den damm som åsyftas var Lysdammen inte att förväxlas med den längre upp belägna Myrdammen som hörde flottningen till.

Den 15 dec. 1952 stod i tidningen att byarna Furuberg, Lennsjö och Frisbo hade haft stora besvärligheter på grund av att det elektriska lyset krånglat. Byarna har sitt lyse från Hammarforsen, och krånglet uppges bero på att ledningarna mellan Hassela och Bjuråker är bristfälliga. (De ledningarna var troligen från 1922 när Moviken fick El från Hassela).

Ungefär där bron över Linån går idag stod Lyshuset. Där fanns generator och övrig utrustning. Huset användes även som bostad, kanske för övervaka driften?

Den egna kraftstationen kom att användas fram till 1944. 1954 upplöstes föreningen Frisbo lysbolag och därefter revs huset.

Telefon
Telefon kom till vissa gårdar på 1940-talet. Affären, Mattssons och Bergs var de första som hade telefon. HT 3/5 1942 Telefon har indragits till Algot Hansson i Frisbo med telefonnummer, Strömbacka 21

 

1949 –års Telefonkatalog
Strömbacka Vardagar 7 – 21 Sabbatsdagar 8 – 22
Abonnenter i Frisbo
30a Andersson Algot, Arrendator
16a Berg Mattias, Hemmansägare
9 Frisbo Konsumtionsförening, Affären
9 – Anknytning Föreståndare Walter Mattsson bostad.
87 Jansson Albin, Gårdsägare
16b Johansson Anders, Hemmansägare
84 Jonsson Nils, Hemmansägare
81 Nordh Johan, Arrendator
86 Storm Anton, Gårdsägare
85 Storm Erik, Skogsarbetare
30b Sundin Martin, Arrendator
83 Wennberg Erik, Skogsarbetare
82 Wennberg Einar, Skogsarbetare

fr-268-

Gamla Logen

fr-006-barn

Gamla logen

Kanske är det här en grupp söndagsskolebarn som ställt upp sig utanför logenhuset.
Du som vet något om bilden eller känner igen någon som är med, hör av dig är du snäll

Hans Tordhav i Västerås skriver:
Översta raden, tvåa från vänster är min mor Anna Nilsson, som nummer tre hennes vän Märta gift Mattsson. Pojken med mössa som står till vänster om mannen med hatt, är troligen min morbror Erik Nilsson
Killen näst längst ut i sjömanskostym med vit krage är Gustav Svang.

fr-110-platsen-f-godtmpl

Här stod det gamla logenhuset. Stenen till vänster är fästet till flaggstången. Våren 2015

 

NÖJEN
1903 bildades NGTO logen 1111 Nyårslöftet. Möten hölls till en början i Frisbo skolhus.
1904 köpte (eller skänkte) logen tillsammans med baptister i Frisbo en liten byggnad bredvid Per Hansas gård i Frisbo av Strömbacka Bruk. Huset var timrat, rödmålat och bestod av kammare och kök. En stor sal byggdes i vinkel till husets norra sida. En scen byggdes i stora salen. Den nya delen, blev större än den gamla. Huset byggdes av lösvirke och vilade på en sockel av huggen sten. Lokalen fick namnet National – Hus.
Det byggdes även en dansbana nere vid bäcken.
1905 bildades ungdomstemplet 200 De ungas Framtid
1922 blev logen en NTO loge.
1932 byggdes teaterscen i lokalen.
1934 bildades teaterklubb.
Per Hansgårdens ägare fick mycket oundvikligt extraarbete med att härbärgera hästar, gå brandvakt m m varför det så småningom beslutades att byggnaden skulle rivas och flyttas. 1936 planerades en flyttning som aldrig blev av. Frisbo byggnadsförening bildades samma år och logen köpte där andelar för sparade pengar.

1944 sålde logen sitt hus till byggnadsförening vilken rev huset. Idag finns bara flaggstångsfästet kvar som minner om var huset har stått.


Nya föreningshuset
Av det gamla virket uppfördes en ny byggnad 200-300 meter i nordlig riktning snett emot ”nya” konsum. Entrén låg på husets norra långsida vilken var vänd mot vägen. Den nya byggnaden bestod av en stor och liten sal samt kök. På stora salens västra gavel fanns en scen. Köksingång fanns på den östra gaveln.

Denna nya samlingslokal brann upp 1957 då fanns även ett ungdomstempel i logen. Av försäkringen fick man ut 35.000 kronor

I början av 1960 – talet dog logens verksamhet ut men det fanns ändå ett stort behov av en lokal och den 25/9 1960 invigdes det nybyggda Frisbo folkets hus som kostat 161 000 kronor att bygga. Massor av frivilliga timmar offrades. Syföreningen satsade 6- 7000 kronor. Iggesunds Bruk och kommunen bidrog och dessutom fick man statliga lån. Kassör i föreningens var Per Hammarstedt.

Byggnaden ligger på vägens norra sida med långsida och entré mot vägen. Entré och hall ryms i en liten utbyggnad på framsidan. Det byggdes med en stor sal med scen i husets västra del som rymde 190 personer och en liten sal med kök i den östra. I källarvåningen fanns toaletter ett hobbyrum och pannrum med oljepanna. Fastigheten hade också eget vatten och avloppssystem. Den egna källan ligger under källarvåningen. När lokalen byggdes fann man en källåder vid grundgrävningarna. Den ådern gav så mycket vatten att man vid torrperioder kunde leverera vatten till grannar vars brunnar hade sinat.

Ovanpå köksdelen var ett biografrum iordningställt. Iggesunds Bruk köpte utrustning och subventionerade till en början bioföreställningarna.

Bio och danstillställningarna avlöste varandra men man körde med förlust ändå trots att lokalen var fullspikad. Danskapell som var gångbara började bli för dyra och så var den sagan all. Dödsstöten kom när bolagets satsning på skogsbyarna upphörde. Folk flyttade ut och därmed fanns det knappast något behov av en samlingslokal som kostade en 1000-lapp per år trots att den inte användes. 1971 utbjöds huset till försäljning.


 

IOGT

1905 – 1907 LOGEN 3414 FRISBO STJÄRNA

Missionsmötet hos Imbergs 1846
Det hände sig i mars månad år 1846 att i Frisbo by ett stort missions – och nykterhetsmöte skulle hållas

41A 4 Mats Johansson 1794 – 1863 gift 1824 med Anna Eriksdotter 1798 – 1869 från Hjeltens vid Gärde i kyrkbyn

Deras dotter Carin Mattsdotter har i bevarade brev berättat om livet på Rödkullen. Sedan har Anna Lindegren med stor inlevelse tolkat och levandegjort de nedskrivna berättelserna. Av den 50 sidor långa levnadshistorien är en del av det dagliga livet på Rödkullen återgivet under det dokumentet.
Ej blott Sefström, deras egen präst, skulle vara med, han hade också inbjudit flera unga ämbetsbröder från närliggande socknar att bliva ordets förkunnare under dessa dagar. Från alla delar av socknen strömmade folk till. Även från Delsbo, Norrbo och Forssa, ja från Njutånger och Enånger gingo de den långa vägen, fem, sex milen, för att få vara med.

Isen bar ännu över sjöarna, så att de som kommo söderifrån kunde ta ginvägar. Över Elvåsen kom Hasselafolket i spridda flockar, ty kolportörerna hade fört bud om mötet ditupp, och även kyrkan där norr om bergen hade pålysning skett. Ett missionsmöte var på denna tid något alldeles nytt, något som väl inte hade minsta likhet med Pålmäss eller Våffeldagsmarknaden, men när en sak var så allmänt kungjord och pålyst i kyrkorna, så måste det ju vara något som påkallade allas intresse.
Därför vimlade det på vägarna till Frisbo av åkande och gående, som alla hade samma mål.

Imbergsgubbarna voro värdar. Det var Johan och Matts Imberg, riktiga kärnkarlar, och deras hustrur voro inte sämre heller … Hos dem (gård 53) skulle mötet hållas. I Matts Imbergs västerbyggning fanns en stor sal, utom kammaren. Och komme det mer folk än som rymdes där, så hade Johan Imbergs loge plats för många.

En bland de främmande predikanterna var Ljusdalsprästen Carl Oskar Roos, väl känd bland läsarfolket. Han var inte se sådan ”tordönets son” som deras egen kommunister, däremot gjorde hans evangeliska predikan och tillgängliga väsen honom särdeles väl passande tillsammans med den kämpalike Sefström. De övriga voro kyrkoherden i Enånger, Nordendahl, och pastor Jacob Wadman. Även Olof Strömberg, bondetalaren uppifrån Bjuråkersskogarna ”Ström – Olle” som folk kallade honom, var kommen till mötet.

En frisk och intensiv stämning av nyvaknat liv låg över dessa Marsdagar, och fienden tycktes vara långt borta … Kolar – Matts från Rödkullen och Imbergs – Johan ledde sången så att den hördes vida, och det sjöngs med liv och styrka av gamla och unga. Ej blott vid gudstjänsterna; Det sjöngs på vägarna och inne i stugorna – ja vart man kom ljöd andlig sång.
Bland dem som kommit till mötet voro även Svens Ingvar och Jon Jonsson, ungbonden från Långmor.

Karin stötte helt oförmodat på Jon på vägen upp till Imbergs, och sedan de hälsat på varandra slöt han sig utan vidare till folket från Rödkullen. Matts var sedan gammalt något bekant med gårdsbönderna där borta i Långmor, och sålunda var det inte svårt för dem att finna samtalsämnen för en stund, medan de väntade på mötets början. Jon sökte ständigt Karins närhet, han syntes ha fattat ett sådant tycke för henne. De togo det alla så lugnt och naturligt – alla utom Karin själv, som helt och hållit var bragt ur jämvikten. Hon, som glad och bekymmersfri hade kommit till mötet för att fröjdas och glädjas och ha det gott med trossyskon och anförvanter … hon var störd i sitt innersta av denna uppmärksamhet från Jons sida. En aning sade henne att hon stod inför en brottning i livet, och hon kunde ej få ro.

Det var varmt därinne i den stora salen, där människorna sutto tätt packade på de enkla brädbänkarna. Sammankomsten hade inletts av Anders Gustaf Sefström, med de mäktigt klangfulla orden ur Matteus – Evangeliet: En kung gjorde bröllop åt sin son och lät säga till de bjudna – ”välkommen, ty allt är redo!” I bjärta färger skildrade han gästabudets prakt och omfång, Guds generella inbjudan genom gamla och nya testamentets tid, genom ende sonen och den mångtusentaliga skaran vittnen och tjänare på jorden. Men motståndet och de lumpna ursäkterna, varifrån kommo de? Från människorna, de i högmod och världskärlek fågna … de genom djävulens list i synden förkomna jordebarnen … som dock äro skapade, som äro återlösta till att fylla platserna vid gästabudsbordet!

Härefter följer ett antal sånger och predikningar som inte är återgivna.

Både tårar och lovsånger fingo de bevittna, som voro med vid detta vårliga möte i den gamla Frisbobygden.
Men tiden gick fort.
Nu var man redan vid andra dagens eftermiddag. Många började återvända till sina hem, synnerligast de, som hade långa vägar; och en del av de mera likgiltiga hade tröttnat och begett sig därifrån. Bland skaran av kvarvarande började – vid tanken på det förestående uppbrottet – en ton av vemod att smyga sig i den förut allvarsmättade stämningen. Det led mot slutet av den ljuvliga samvaron, var och en skulle gå tillbaka till den ensamma kampen. Där borta i skogarna, eller i den mörka omgivningen. Vad skulle man föra med sig? Månne den stora vinsten av en varmare tro och större frimodighet i sin kristendom? Här och där grät några helt still. Där funnos de, som önskade att deras liv hädanefter bleve ett annat … bättre än förut … att vägen ginge mot det himmelska Jerusalem, varom så mycket sjungits.

Jon Jonsson från Långmor var djupt gripen. Han satt framåtlutad med armbågarna stödda mot knäna och ansiktet dolt i händerna. Hade han månne mycket att tänka på och ångra? Inte en rörelse förrådde vad han kände. Karins hjärta snördes samman. Hon satt och kämpade med gråten. Inte hörde hon på vad predikanten talade, hon bara tänkte på Jon, och hon fick ett så innerligt medlidande med honom. Ack, att hon kunde lyfta av hans börda, hon kände hur den tryckte honom. Men det visste hon, att i denna nöd fanns blott en som kunde hjälpa; åh, att Jon ändå lade hela den stora syndabördan i hans famn! Åh, att han gjorde det!! Men skulle han förmå sig därtill? Här var inte Svens Ingvars veka sinnelag. Det var något karskt och otillgängligt över Jon. Hon böjde sig ned i bön. Bad som hon aldrig hade bett för någon människa. Brinnande, som om det gällt hennes egen frälsning. Karin visste knappt att hon glidit ned på knä vid bänken, och att många andra följt exemplet.
Hon var på sätt och vis ett barn, när hon reste till Frisbo, nu hade hon tagit ställning i kampen, som livet kräver.


FRISBO KONSUMTIONSFÖRENING
1917 bildades föreningen och anslöts till Kooperativa Förbundet med Sigurd. Söderström som föreståndare.
1924 blev Walter Mattsson föreståndare för Frisbo konsumtionsförening. En post han sedan innehade under hela den tid affären låg i den gamla lokalen.
1951 stod nya konsumaffären färdig.
1962 uppgick föreningen i Konsumtionsföreningen Norra Hälsingland
Konsumbutiken var postombud mellan 1/9 1953 – 30/9 1964


Varubuss
Det var varubussarna som gjorde det möjligt för många att bo kvar här. Konsumbussen med Olle Persson från Delsbo kom på torsdagar. Nybakat bröd fick man från Mats Glads bageri i Friggesund som gjorde en runda runt Skärås, Lennsjö, Frisbo, på fredagar, och köttbilen kom på lördagar.

Slaktarbilen med bröderna Jonsson från Västansjö började köra ut varor redan 1934. Då var det pappan Erik Jonsson som körde sedan tog sönerna Tage och Gösta över. 1960 inköptes en ny buss och därmed kunde även sortiment utökas. Men i september 1977 kom varubussen med Gösta Jonsson bakom disken för sista gången. Varubussen bar sig inte längre den gick med förlust.

Helt strandsatta blev man inte. Postverket införde något de kallade för särskild landsbygdsservice. Där ingick bland annat varudistribution. Det gick i korthet till så att man fick ringa sin handlare eller lämna en beställning till brevbäraren dagen innan. Brevbäraren körde sedan ut varorna mot en mindre avgift, som kunde hållas på en mycket låg nivå tack vare kommunal subvention.


Posten i Frisbo
Frisbo var underställd postkontoret i Strömbacka så länge det postkontoret fanns.
Konsumbutiken var postombud mellan 1/9 1953 – 30/9 1964 Stämpel, Strömbacka POB 2

Redan på 20-talet började lantbrevbärare Johan Sving från Lennsjö (1893 – 1968) att dela ut post. En syssla han fortsatte med under 30 år. Posten hämtade han i Strömbacka och delade sedan ut den efter all väg. Postrutten gick över Frisbo fram till Lingåsen och Skärås där han vände. Tillbaka igen över Lingåsen och hem till bostaden i Lennsjö dit byborna fick komma och hämta sin post. Vintertid var det skidor och väska på ryggen som gällde, berättar dottern Anna som själv har åkt med på skidor och delat ut post. Då var det postutdelning varannan dag säger hon.

När vägarna blev så bra att de gick att motorploga, kunde Johan Sving köra ut posten med sin Volvobil även på vintern. När han sedan drog sig tillbaka kom posten i väska med mjölkbilen, eller med taxi de dagar inte mjölkbilen inte gick, och sedan den 2 november 1959 har posten i Bjuråker delats ut i brevlåda av lantbrevbärare. Kunderna blev uppmanade att anskaffa en postlåda som kunde köpas av postverket för 7:60 kr.


 

MOTORFORDON I FRISBO
Förteckning över några av de personer som har haft motorfordon i Frisbo före jan. 1960

X 750 (1924) Harley Davidsson Jordbruksarbetare Nils Jonsson Frisbo
X 1048 (1924) Overland Chaufför Anders Johansson Frisbo
X 1300 Volvo lastbil 59 Åkeriägare Olle Idh Frisbo
X 1783 (1928) Lars Jonsson Skomakare i Frisbo Ford
X 2564 (1924)Skogsarbetare L. D. Sundin Frisbo
X 2806 (1928) Willys, jordbruksarbetare Mattias Berg Frisbo
X 4351 (1928) Erik Wennberg Frisbo, Strömbacka Ford
X 13971 Volvo 56 Chaufför Arne Bylén Frisbo
X 16134 Vw 57 Arne Larsson Frisbo
X 18106 Saab 58 Affärschef E Westling Frisbo
X 18831 Hillman 50 Arrendator Arne Storm Frisbo
X 18914 Morris 57 Skogsarbetare Arne Larsson Frisbo
X 19638 Vw 53 Skogsarbetare Birger Henriksson Frisbo
X 19746 Volvo 56 Skogsarbetare August Mattsson Frisbo
X 24007 Renault 52 Skogsarbetare Arne Storm Frisbo
X 27619 Hillman 54 Birger Andersson Arrendator Frisbo
X 29177 Taunus 58 Hemmansägare Valter Mattsson Frisbo
X 29881 Volvo 56 Hemmansägare Mattias Berg Frisbo
X 32240 Morris minor 55 Byggnadsarbetare Alfred Lindh Frisbo
X 32247 Volvo 54 Skogsarbetare Magnus Mattson Frisbo
X 34073 Volvo 54 Arrendator Johan Nordh Frisbo
X 34504 Morris 55 Hemmansägare Per Andersson Frisbo
X 39173 Standard V 56 Traktorägare Y Sundin Frisbo
X 40091 Hillman 57 Skogsförman Erik Wennberg Frisbo
X 43443 Hillman 54 Skogsarbetare Gustav Nilsson Frisbo
X 44534 Simca 57 Hemmansägare Martin Sundin Frisbo
X 44692 Saab 57 Arrendator Einar Larsson Frisbo
X 45818 Taunus 57 Hemmansägare Lars Larsson Frisbo
X 50712 Vw 59 Skogvaktare Martin Stöa Frisbo
X 51329 DKW 58 Skogsarbetare Per Fredin Frisbo
X 53058 Saab 60 Skogsarbetare Jonas Nilsson Frisbo
X 54438 Ford Konsul 54 Transportarbetare Gösta Larsson Frisbo
X 56458 Volvo 60 Affärschef P G Holm Frisbo


fr-266-x-750

 

X 750. Johan Nord och Nils Matsson i sidovagnen

fr-267-
X 750. Nils Jonsson i sidovagnen, och förare är hans bror skomakare Lars Jonsson, skriver Hans Tordhav.

bix-122-gustav-n

 

 

X 8989. Gustav Nilsson. Bilden utlånad av Sigrid Nilsson

Farfarstorpet
Som namnet antyder bör det ha legat ett torp på den här platsen. Område ligger i början utefter nya vägen mot Lennsjö, mellan vägen och Lingån. Kanske kan en närmare titt på området avslöja om där finns några rester efter bebyggelse. I vart fall har det stått en eldriven såg där, men det var på senare tid.

Rölätten
En tid var det status att ha sitt hus rödmålat. Men varifrån fick man färgen. Det är ju inga små mängder det är fråga om när det gäller ett hus som ska målas.

Rölätten brukar den plats kallas där kopparfattig malm vittrat ner till rödmull. Rölätten i Frisbo fanns eller finns i närheten av myrmarken väster om Myrdammen.
Rödmullen användes för att rödmåla och hus och lador. Rödmull innehåller förutom koppar även järnockra, kiselsyra och zink och det är den kombinationen som ger trä konserverande egenskaper. Först skulle mullen tvättas, siktats och brännas och därefter malas till ett finkornigt pulver. Efter den proceduren skulle färgen kokas tillsammans med vatten, mjöl och linolja för att till slut bli en bra rödfärg.

Till mångas glädje får vi här ta del av en upplevd berättelse om hur att leva i Frisbo på 1950-talet.

Somrar i Frisbo
Jag tillbringade tiotalet somrar i Frisbo som pojke. Min morfar, Nils Jonsson, hade ett småjordbruk med lite skog och en djurbesättning bestående av 10-talet kor, häst, grisar, tidvis också får som jag minns. Frisbo var då en öppen bygd med betande kor inom synhåll var man än befann sig i stort sett. På sommaren gick morfars kor också ”på skogen” och kom hem lagom till mjölkningen. Om jag inte minns helt fel gick också vissa av byns hästar på skogen om sommaren liksom också fåren. Jag fick följa med och leta hästar ända uppe vid Furuberg. Vi pojkar kunde också tjäna pengar – en 10-öring vanligtvis – genom att öppna grinden för bilar som skulle färdas på Lennsjövägen. Grinden låg alldeles vid sågverket och tjänade väl som ”stopp” för kreaturen.

Vintertid hade man korna ”inomhus”, vägg i väg med det stora köket.  Man kunde alltså på vintern röra sig inomhus bland djuren, vilket underlättade utfodringen. På övre botten fanns plats för diverse materiel som vagnar, slädar, en del spannmål samt hö till djuren.  Där uppe fanns också två lägenheter, – i den ena bodde byns skomakare Lars Jonsson, min morfars bror. Han hade träben och jag kommer ihåg när han kom nedför trappan och det smällde rejält i golven när han kom. Det är ett av mina första minnen. Min mormor skötte mjölkningen och det var handmjölkning som gällde. Jag var bara 8 år när hon gick bort i cancer 1957 men har klara minnen av en snäll och omtänksam mormor som ibland satte mig i knät och spelade munspel när tiden medgav. Gården hade inte då rinnande vatten, utan vatten hämtades i en skogskälla 50-talet meter från huset. Dricksvatten serverades i en hink i köket med samma skopa för alla. Och vattnet smakade mycket gott! En jordkällare fanns också inom husets väggar. På matsedeln fanns oftast fläsk och potatis och pannkakor förstås. Sylt fanns det gott om på den tiden Huset hade också en liten källarvåning där man kunde sköta tvätten. En stor vedeldad vattenbehållare sörjde för att varmvatten kunde användas..

I bottenvåningen fanns alltså storköket, samlingsplats för alla, särskilt på lördagar och söndagar när man var ledig. Jag tyckte aldrig om söndagar då man på något vis kände att lek var olämpligt. Byn vilade.

Min mor Anna hade fyra bröder (Jonas, Nils, Erik och Gustav) , samtliga vid den tiden boende i byn – naturligtvis med en hjälpande hand då det behövdes.. I huset fanns också ”salen”, oftast inte alls använd. Dock blev den så småningom TV-rum i början av 60-talet. Min morfar dog 1967. Han skadade sig vid fall från en stege under min tid i Frisbo och blev ganska orörlig på äldre dagar. Hans stora intresse var trav och han tillbringade många timmar i samtal med travkollegor runt om i byn och andra socknar. Han hade telefonnummer 14. Ibland följde jag min morfar till Hagmyren och vid ett tillfälle bad jag morfar att spela 2 kr vinnare på en häst som hette Sluggo. Den vann och gav 80 ggr pengarna. 160 kronor kändes som en förmögenhet på den tiden. Morfar var också skattekunnig och skötte deklarationen åt de som ville. Han bistod också byn med den något udda tjänsten att notera samtliga vinnande nummer i penninglotteriets dragning i radio, vilka han skrev ned för hand och på så sätt fanns en rykande aktuell dragningslista..

Naturligtvis var gården en fantastisk plats att vistas på för en ung pojke som jag. Det fanns också en trädgård med en fin lövsal där man ibland drack hallonsaft med kakor. En blomsterrundel med omgivande grusgång var en annan något annorlunda detalj. Trädgårdsland, omgiven av en kraftig karaganhäck, bidrog också till gårdens trevnad liksom ett flertal äppelträd och vinbärsbuskar. En jätteasp stod på tomten och den var aldrig tyst även om det var ”vindstilla”. En stor silvergran tillhörde också bilden.

Där fanns alltid något att göra. Spännande krypin som gav stort utrymme för fantasi och lek. Jag hade också turen att ha ganska jämnåriga kusiner att leka med. De var flickor men det fanns också tre jämnåriga pojkar i byn, Håkan Mattsson, Bengt Nord och Håkan Larsson. Hos Håkan Mattsson kunde man läsa Rekordmagasinet och det gillade jag. Mattssons var också en av de första som hade TV i byn och jag minns att det var fullt av nyfiket folk  i deras vardagsrum en kväll när jag var där. Vi pojkarträffades regelbundet vid vår samlingsplats, ”vändskiva”, som var en träkur vid ett trevägskors. Där fanns tak över huvudet och man kunde se vad som kunde tilldra sig i byn, ibland någon film i Föreningshuset eller fotbollsmatch med Frisbo IF i Strömbacka. Vårt kamratliv blev extra roligt när vi alla hade moped och blev mer rörliga i byn. Jag hade en enväxlad som min far hade skickat från Ludvika till Frisbo för min skull. Var 13 år när jag körde den första gången men polis eller länsman var aldrig synliga på den tiden i byn. Några somrar plockade jag blåbär och sålde. För pengarna köpte jag bensin. Vi fiskade mycket, jag var nog den som var mest ute efter bäckarna. Bäcköringsfiske är spännande och svårt och jag har ibland en stor längtan efter att gå efter t.ex. Nipsbäcken, Rödkullsbäcken, Lingån och den för oss på den tiden något mytomspunna Bäckrosbäcken. Kanske för att den senare låg långt bort och en bra bit från bebyggelsen. Egentligen var det sällan jag fick mer än 7-8 fiskar under en fisketur men det spänningen man var ute efter. En gång gick jag Bäckrosbäcken motströms upp till ”källan” som var, om jag minns rätt, en stor mossig yta full av smala meanderliknande bäckvindlingar där det också fanns öring. Dock gungflyna skrämde bort dem tror jag. Det var också abborrfiske i Lingån, bl.a. fanns några spännade småtjärnar, svåra att nå men roliga att fiska i. Myrdammen besökte vi ofta och när den var rejält uppdämd var det bra fiske i det mörka vattnet. Många bybor försökte få storöringar där, bl.a. min kusin Nils-Johan som var duktig på öringfiske.

Frisbo erbjöd också badmöjlighet varma sommardagar men då fick man gå genom en kohage fram till en liten smal sandstrand i Frisbosjön. När vi pojkar blev mopedburna hände det att vi åkte till Lennsjö där det fanns en mycket fin sandstrand. Men jag minns sjön som mycket kall.

I byn var affären centrum. Egentligen var det synd att brevlådesystemet kom för jag tror att många verkligen ville gå och hämta sin post, byta ord med bekanta på trappan till affären och kanske köpa en glass. Jag kommer särskilt ihåg Albin Jansson som tillbringade mycken tid i och omkring affären, alltid iklädd blåställ och rutig skjorta. Margot Mattson som arbetade i affären har jag också klart minne av, alltid glad. Tror att min mor också arbetade i den gamla affären när hon var ung. Hon har berättat om ”sockertoppar” som de sålde på den tiden. Omsättningen måste dock ha gått ned när brevlådorna infördes. Affären tyckte jag alltid var en spännande plats. Man hade inte bara livsmedel utan tog hem enskilda artiklar som ryggsäckar och annat som passade en by som Frisbo där de flesta var jordbrukare och/eller skogsarbetare, också jägare. Posten levererades på ”min” tid av ”Swingen” och det var alltid med viss beundran man tittade ned i hans välfyllda penningpung modell större. Det hände ibland att en och annan knalle kom cyklande med sina väskor. Knallarna erbjöd kniv-och saxslipning i utbyte mot en bit mat och de sålde också t.ex. bomullstyger på metervara. Tror att min mormor brukade köpa något blommigt ibland, förmodligen för att sy klänningar av.

Föreningshuset låg snett mitt emot affären och där såg vi någon gång film, oftast gamla 30-talsfilmer, t.ex. med Edvard Persson. Som jag minns bodde Håkan Mattsons morbror Gunnar på övervåningen och han hade ett lager av godis och läsk som man gärna provianterade från. Gunnar fortsatte med denna försäljning i sin nästa bostad, ett litet hus som han köpt, beläget  till vänster i Nipsbacken. Några somrar kom också ett kringresande tivolisällskap till byn och då blev det något av en fest. Det var mest tombola, luftgevärsskjutning och enkla spelautomater som gällde men tivolit var ett ombyte i vardagslunken.

Det finns mycket att berätta om mina somrar i Frisbo som när jag plockade en liter smultron ovanför ”Stormens” gård och bland kor och komockor. Eller härliga skördedagar med hölass och svagdricka. Också mindre roliga minnen som att tvingas se gårdskatten fråntas sina ungar vid varje kull och sedan gå en vecka och jama förtvivlat. Katten var förresten mycket ovanlig. Saknade svans och hoppade som en hare. Jag tror att det var en s.k. manxkatt men hur den hamnade i Frisbo vet jag inte. Katten tillhörde min kusin Birgitta och hon kanske vet hur. Ett fruktansvärt åskväder minns jag också. Det splitsade en gran i närheten av gården, slog ned i en hässja och fortsatte över åkern så att leran stänkte, fram till en elledning och inne i huset slog det gnistor ur kontakterna.

Naturligtvis har jag soliga minnen tack vare att jag tillbringade somrarna i Frisbo. Vintrarna var stränga, oftast mycket snö som vi hörde om. Det hårda arbetet i skogen såg jag inte så mycket av på sommaren även om doften av fuktiga raggsockor och granbarr fortfarande finns kvar…Och dåtidens motorsågar var inga snälla saker. En gång åkte jag som 6-åring till Frisbo med min mor för att fira julen. Jag kommer ihåg granen med levande ljus och äpplen som dekoration på grenarna.

Berättat av Hans Tordhav (f.d. Johansson), Västerås. 60 år gammal. En del sakfel kan säkert förekomma men det kanske någon gammal frisbobo kan rätta till…

Den här sammanställningen …
För att gräva djupare i Frisbos historia krävs ekonomisk satsning och arkivarbete. Genom lantmäteriarkivets kartor får man en bra bild över olika ägostyckningar. Var man hade åker och äng, och var byns olika samfälligheter fanns. Byns gemensamma såg- och kvarnplats, eller om man det möjligen funnits fler mindre bäckkvarnar.

Husförhörslängder, mantalslängder, brandförsäkringar och bouppteckningar är andra källor att hämta fakta ur.

Andra uppgifter som saknas är Dina upplevelser från Frisbo. Både dagens och gårdagens Frisbo, allt är av intresse. Med din hjälp kan vi få en ännu bättre bild av Frisbo.

Personer vi ännu inte kunnat placera

31B1 Olof Jonsson-Plåt född 1748. Infl. omkr. 1780 från Njurunda, V. –norrland. Nybyggare och kolare i Frisbo. Död 17/9 1823 (håll o stygn).
Gift 1780 med Sigrid Jonsdotter född 1750. Infl. fån Njurunda, V.-norrl. Död 25/8 1809 (nervfeber)
Omgift 2/9 1810 med Elisabet Gudmundsdotter född 1750, d.t. G. Ersson i Hassela sn. D. 17/12 1820 (bröstsjuka).
Barn:
Sigrid 20/12 1781 Gift 1806 med Tysksmidesmästare Anders Berg i Strömbacka
Ingrid ./2 1785 – 20/7 1877
Jonas 11/1 1788  Kolungsmästare i Friggesund Gift 1823 med Kjerstin Persdotter
Jacob 6/9 1790 Torpare i Elgebo. Gift 1822 med Gertrud Jonsdotter från Trossnarven.
Ingrid 13/4 1794 – 18/3 1828 (barnsbörd)

 

 

 

Beskrivna gårdar och platser

 

Röjarbo scoutläger

Frisbo 2 Hilltjärn
Tre gårdar ner mot sjön
Frisbo 9. F.d. Einar Larsson
Frisbo 15. Nilsson/Fridén
Frisbo 17. F d Wedins

Två gårdar upp mot heden
Frisbo 10. Eva Hammarstedt
Frisbo 12. Lennart & Kerstin Berglund

Öster om ån tre gårdar
Frisbo 18. Ann Marie Fredriksson
Frisbo 20. Dragåsans Marie Persson
Frisbo 22.  F.d. Per Erik Berglund. Huset nedbrunnet

Centrala Frisbo
Frisbo 31. F d Krook:s
Frisbo 33. Det nedbrunna gamla Folketshus
Frisbo 34. Gamla Folkets hus
Frisbo 36. Ove & Laila Nilsson

Frisbo del 2 Gårdar med 100- och 200-nummer utefter vägen mot Nipen
Frisbo 38. Häggs / Mats Östlin
Frisbo 42. Det rivna Konsumhuset
Frisbo 44. Asta Hellström

Gårdar väster om ån
Kraftstation
Lyshuset
Frisbo 47. Berget
Frisbo 48. Kalle Mattsson
Frisbo 50. Annica Hagström
Frisbo 52. Nils Johan Nilsson
Frisbo 56. Bengtsson
Frisbo 58. F.d. Frisks

Gårdar med 300-nummer utefter vägen ner mot sjön
Frisbo 304. Gamla Affären
Frisbo 305. F.d. Caféet
Frisbo 309. Jimmy Jönsson
Frisbo 311. F.d. Per Fredin
Frisbo 315. Västergården
Frisbo 317. Dubb-Lars Sonja Kroon Björgyll
Frisbo 318. Nygården Karl Gustav Berg
Frisbo 321. F.d. Imbergs. Mats Hägg
Frisbo 323. Olanders
Frisbo 325. Olanders
Frisbo 327 F.d. Wennerstens
Born

 

 

fr-121-karta-hilltj

Eko. karta 1950-talet

Klicka på Röjarbo för att läsa om tiden när det var scoutläger här

fr-237-hilltj

Närbild av nedanstående foto

fr-234-hilltj

Hilltjärn i mitten av 1950-talet. Bilden ägs av Lars Samuelsson

fr-122-hilltj-

En källargrund som vittnar om en äldre bebyggelse här vid Röjarbo/Hilltjärn.

fr-065-hilltj

Huset vid Hilltjärn så som det såg ut på 1940-talet

Torpet brann ner till grunden

 

fr-183-hill-t

Bilder ur HT fredagen den 10 augusti 2001. Foto: Lars Sundin. Text Torbjörn Ingvarsson
Vegetationen bakom det timrade torpet hade redan fattat eld när Bjuråkers deltidsbrandkår kom till platsen.

fr-182-hill-t

Ett äldre torpställe i Hilltjärn i Bjuråker, totalförstördes vid brand på torsdagskvällen. Gården vars ekonomibyggnader brann ner i fjol blev nu av med boningshuset. Ägare till fastigheten är ett behandlingshem. Inga människor fanns på platsen vid tiden för branden

Bygge med 200-årig garanti

fr-184-hill-t

Försäkringsbolaget ville satsa på monteringsfärdigt, men Älgeredskollektivet valde ett timmerhus byggt efter gamla beprövade principer.

fr-185-hill-t

Bilder ur HT lördag 4 maj 2002. Text och bilder: Inge Gardh
Fyra man har som mest, jobbat med bygget, men nu är det Olof Jungs och Robert Öhmans uppgift att timra det nya kollektivhuset. 40 ton senvuxen fura har hämtats från Rovaniemi i Finland, alltså träd som vuxit norr om polcirkeln som står sig mot väder och vind

fr-089-1-hill-tj

Hilltjärn. En fantastiskt vacker plats. Nu med väg ner till båtplats och badbrygga.
Våren 2015

Frisbo 2. Hilltjärn
1:3

Flygfoto 39
Platsen kallades tidigare Röjarbotjärn, men sedan flera familjer Hill bott här kom platsen att byta namn till Hilltjärn.

20F3 Anders Johansson född 1/7 1733. Troligen son till kolare Johan Persson – Narf i Sörgimma. Kolare. Död i Röjarbo 4/5 1784
Gift 14/3 1756 med 64C1 Catarina Henriksdotter född 1722 i St. Tuna Kopparberg. Död 21/8 1793. Änka efter kolare Hans Larsson i Rågärdsbo.
Med honom hade hon sex barn:
Pehr 1745 Utfl. t. Bergsjö
Eric 1749 Utfl. t. Bergsjö
Margreta 9/6 1751 – 11/7 1752
Anna 13/12 1752 – 17/12 1752
Anders o Catarinas barn:
Johan 1756 –Johan Andersson Rödjare Död 1811
Catharina 8/4 1759 Utfl. t. Bergsjö 1788
Brita 16/7 1766 – 11/2 1799 (bröstfeber) En son Benjamin 28/12 1798-23/12 1799
Maja Lisa Andersdotter?
Ca 1857 -1876
Pehr Olsson – Hill Född 13/8 1824 i Johannisfors.
Gift 22/6 1851 med Anna Cajsa Johansdotter född 24/1 1823 i Attmar, V.-norrland. Bosatta i Vargsnåret 1846 – 1857.
Tre barn:
Johan Olof 22/10 1851 Tog över gården efter föräldrarna.
Pehr Erik 21/1 1854 Gift 1878 Carin Jonsdotter från Lia. Utfl. t. Njurunda 1890
Anders 24/8 1855 Gift 1894 med Margareta Bergström från Lennsjö. Utfl. 1914
Fadern avled 23/6 1895 och modern avled 30/5 1904
Ca 1876 – 1883
46B6 Sonen Johan Olof Hill född 1851
Gift 26/5 1876 med Brita Imberg född 13/5 1843 i Moräng.
Tre barn:
Anna Katarina From 16/9 1870 (styvdotter) Gift 1894 med Johan Reinhold Hellberg
Johan Alfred 24/9 1878 Gift 1902 med Erika Mathilda Backman. Bos. i Iggesund, o Vedmyra
Brita Kristina 3/10 1882 Gift 1905 med Per Johan Djerf Bos. i Blixbo och Vedmyra
De flyttade härifrån till Vedmyra och arrendet togs över av Johan Olof Hills farbrors barn, Margta Katarina och hennes man Lars Brant.
Ca 1883 – 1906
47E5 Lars Brant född 12/10 1855 i V. Stråsjö
Gift 15/4 1883 med Margta Katarina Andersdotter född 11/5 1867
Åtta barn:
Jonas Alfred 2/11 1884 Gift 1912 med Jenny Rosalia Nilsson Bos. i Strömbacka och Forsa
Brita Maria 30/3 1887 – 9/10 1918
Margareta Katarina 29/3 1889 Utfl. t. Forsa 1909
Lars Erik 19/1 1892 Gift 1916 med Helena Maria Sjöstedt Utfl. t. Njutånger 1924
Anders Olof 25/4 1894 Gift 1918 med Edit Margareta Berg. Cykelrep. I Strömbacka.
Anna Kristina 11/12 1895 Utfl. t. Bergsjö 1914
Axel Herman 24/10 1898 Gift 1919 med Brita Matilda Winlund Bos. i
Strömbacka
Margareta Johanna 30/5 1905 Gift 1921 med smeden Herbert Gustaf Åkerlund
Fadern avled 18/2 1931 och modern avled redan den 21/6 1901

Ca 1906 – 1947
Från Skummabacken kom Carl Johan Hill när han tog över arrendet efter sin svåger Lars Brant.
47B10 Carl Johan Hill 21/7 1872.
Gift 16/5 1897 med Maria Sundin född 10/10 1877 i Frisbo.
Tio barn:
Johanna Maria 20/9 1895 Utfl. t. V. Vingåker där hon avled 18/4 1926
Brita 30/1 1898 Gift 1924 med Oskar Ström. De kom senare att bo här vid Hilltjärn.
Erik Johan 11/2 1899 Utfl. t. Harmånger 1925
Elin 14/3 1901 Flyttade till Alfred Holmqvist i Lennsjö omkring 1921.
Signe Margareta 16/8 1903 Gift 1926 med Hans Erik Storm. Arr. i Frisbo
Edit Matilda 12/1 1906 Utfl. t. Hassela 1825
Sigrid Linnea 13/5 1908 Gift 1929 med Jonas Larsson Bos. i Skärås och Norrhavra.
Emma Helena 27/5 1911 Gift 1943 med Lars Einar Larson Bos. här i Hilltjärn
Karl 4/7 1944 Bosatt i Moviken
Lars Daniel 2/3 1916 Gift 1946 med Lilly Maria Gustafsson. Bosatt i Moviken.
Fadern avled den 2/5 1947 och modern avled 30/6 1917
Ca 1947 –
28A20 Oskar Ström 30/9 1897 – 30/8 1974
Gift 18/5 1924 med Carl Johan Hills dotter Brita 30/1 1898 – 26/2 1976
Sex barn:
Maria 12/3 1915 Gift 1940 med Olof Larsson. Arr. ”Jans” i Skärås.
Elof 30/5 1918 Gift 1946 med Tyra Kristina Westerberg född 1919 i Bricka.
Anders Erik 16/11 1919 – 24/11 1919
Margareta 27/11 1920
Bertil 8/8 1923
Tora 6/10 1932

Ca 1957 – 1962
Från arrendegården Järse i Skärås inflyttar familjen Nordin den i juni 1957. Dessförinnan bodde de hos Lustens i Skärås. De drev arrendebruket här till 1:sept 1962 då de flyttade till Moviken. Där bodde de till 1966 då de flyttade till Friggesund
Familjen bestod av Jonas och Edit Nordin med dotter Ingegerd eller Gerd som hon kallades.
Erik Nordin född 18/9 1896 i Bergsjö, Gift 1948 med Edit Strandberg född 27/8 1907 i Ljusdal, dottern Ingegerd född 29/3 1946 i Ljusdal. Läs mer om den här familjens öde och äventyr som dottern Ingegerd så väl ha skildrat i sammanställningen om Skärås.

Augusti 2001 brann gården ner till grunden.
Året efter kunde vi läsa att Älgeredskollektivet bygger ett gammaldags timmerhus på samma plats där förra fastigheten legat. Byggare var Olof Jungs och Robert Öhmans.

Sedan våren 2014 ägs fastigheten Strömbacka 1:3 ”Hilltjärn” av Margaret o Christer Samuelsson, De är bosatta i Mikje, Forsa.
43T3 Forsa släktbok. Christer Samuelsson född 18/8 1956 i Forsa och Margaret född 23/1 1956 i Brastad i Bohuslän. Båda har vuxna barn sedan tidigare.

 

 

fr-127-eko-karta

Södra Frisbo. Hus 2, 3, och 4. ligger utefter vägen ner mot sjön


 

 

fr-094-4

Frisbo 9.

Strömbacka 1:2
Flygfoto 38
Tidigare Pl. 1469
Ca 1920 -1923
6E33 Gustaf Einar Persson född 1/10 1898 i Sörgimma.
Gift 28/8 1920 med Margareta Kristina Frelin född 28/6 1901 i gård 3 alldeles bredvid.
Två barn:
Per Gustaf 21/1 1920 Gift med Anna Kristina Wallin utfl. till Delsbo 1947
Hilda Maria 22/6 1922 Utflyttad med föräldrarna till Skönsmon 1923

Ca 1946 – till mitten av 70-talet då Einar flyttade till Iggesund
46B16 Einar Larsson född 23/10 1917 i Jättendal.
Gift 27/6 1943 med Emma Helena Hill född 27/5 1911 i Hilltjärn. Hon avled 23/8 1952
Tre barn:
Anna-Lisa 4/4 1927 – 10/6 1927
Barbro 7/8 1941 Gift Johansson, bosatt i Näsviken ock kom sedan att bli ägare av huset
Börje 27/10 1944 Bosatt i Strömbacka

År 2013  köptes huset av Göran och Lena Kristina Hammargren från i Arbrå

Nya ägare sedan 2015 är Andreas Sundlöf född 21/7 1981 och hans sambo Jessica Eriksson född 12/1 1981. De är bosatta i Bagarmossen utanför Stockholm.

 

 

fr-095-5

Frisbo 15. F.d. Lundqvists
Strömbacka 7:4
Flygfoto 36
Tidigare Pl. 1470
Ca … – 1922
4A24 August Lundqvist född 16/4 1854 i Lövångers socken, Västerbotten. Soldat nr. 29 vid Hälsinge regemente. Tidigare bosatt på Strömbacka.
Gift 26/10 1879 med Ella Danielsdotter född 24/2 1845 i Avholm.
Tre barn:
Per Olof 13/2 1877 – 6/7 1877 (scharlakansfeber)
Daniel Gustaf 9/6 1885 Utflyttad till Bergsjö 1911
Brita 25/8 1888. Evangelist. Under 1910 – talet bodde hon i gård 6 visar kvarlämnade brev.
Fadern August Lundqvist avled 28/4 1922 och modern Ella avled 8/7 1922

24B11 Martin Sundin från Lennsjö född 9/1 1905.
Gift 21/8 1935 med Jenny Holm från Moviken född 6/7 1908.
Barn:
Erik Yngve 2/11 1931
Anna Greta 24/1 1946
Föräldrarna flyttade till Delsbo där Martin Sundin avled 4/6 1995 och Jenny den 27/4 1988.

Vårvintern 2011 säljer Ingeborg Kristina Andersson Nord och Leif Erik Andersson, fastigheterna Strömbacka 7:4 och Strömbacka 1:17, till paret från Hägersten, Bengt Peter Emanuel Nilsson född 27/3 1980 och Linda Sofia Elina Fridén född 12/2 1981.

 

 

fr-091-vedins

fr-203-angling

Vårvintern 2016

Frisbo 17. F. d. Wedins
Strömbacka 7:5 Ystaån
Flygfoto 34
Tidigare Pl. 1470
Ca 1888 – 1900
10B16 Mats Nilsson 17/8 1862 – 27/7 1903 från Frisbo 31, Pällas.
Gift 12/11 1888 med Brita Fredin Född 14/10 1968 i Västansjö. Fosterdotter till bonden P. Pehrsson i Frisbo. Död 22/11 1896.
Änkling och omgift 6/5 1899 med Anna Fredrika Hill född 25/8 1876 i Frisbo.
Elva barn:
Nils Oskar 10/2 1889 – 14/2 1889
Viktor 2/5 1890 Utflyttad till Hassela 1907
Brita 1/2 1892 Gift 1832 med nämndeman och häradsdomare Henrik Palm i Avholm
Karin 19/2 1894 Utflyttad till Öljhult 1919
Andra giftet
Bada Maria 25/5 1898
Nikolaus 17/6 1900 Gift 1937 med Märta Kristna Jonsson fr. Frisbo 7:2. Bos. i gård 15
Anders Mattias 28/5 1902 Gift 1930 med Gertrud Eleonora Ström. Arr. i Alsjö
Barn födda efter Mats Nilssons död 1903
Per Erik Berglund 16/5 1912 Gift 1940 med Dagny Winlund. Bos. i Strömbacka
Johan Evert 6/1 1914 Utflyttad till Fagersta 1938
Hans Göte 17/3 1917 Utflyttad till Stockholm 1943
Astrid Elvira 8/1 1919 Utflyttad till Gävle 1938
År 1900 flyttar de till gård 29 i Va och den här gården togs då över av Lars Frelin.
Ca 1900 – 1944
Mangårdsbyggnaden uppförd 1911, ekonomibyggn. 1920.
47A30 Lars Frelin född 17/7 1872 i Frisbo.
Gift 13/10 1894 med Johanna Maria Wennberg född 3/8 1875 i Nipen.
Fyra barn:
Anna Margareta 24/10 1893 – 29/10 1893
Anna Maria 26/11 1895 Gift 1917 med Vilhelm Ossian Sjöstedt smed i Strömbacka
Margareta Kristina 28/6 1901 Gift 1920 med Gustaf Einar Persson från Sörgimma
Hanna 13/8 1909 Gift 1931 Sven Larsson från Skärås. Bodde här till1935
Fadern Lars Frelin avled 27/11 1944 och hans hustru den 26/8 1944
Ca .. – 1935
46A37 Sven Larsson född 2/4 1898 i Skärås.
Gift 14/7 1931 med Hanna Frelin född 13/8 1909.
Fem barn:
Arne 1/8 1926 Gift 23/3 1947 med Mary Wedin från Frisbo. Bosatta i Friggesund
Majvor 25/9 1927
Irene 24/3 1936 Gift med Erik Jonsson från Ängesholm, Hon avled i Hofors 9/3 2006
Roland 4/7 1942
Håkan 30/6 1948
De flyttade härifrån till Born 1935.
Ca 1950 – 1962
Den här familjen kom från Karmansbo i Skärås där hade de bott sedan 1948. Dessförinnan hade de bott i Hästnäs. 1962 flyttade de härifrån till Delsbo.
46A44 Elof Larsson född 13/8 1913 i Karmansbo.
Gift 25/8 1940 med Aina Rönnqvist född 9/2 1912 i Karmansbo
En dotter, Elsie född 30/3 1942 i Karmansbo. Bosatt i Söderhamn Två barn: Marie 1963, Mats 1968.
Elof Larsson avled i Delsbo den 9/12 2003 och hans hustru Aina den 17/3 1991

En hotad fågelart

– kan den räddas?

fr-188-wedin-76

Änderna var inte rädda när Rune Wedin lockade med mat. Här kommer de utifrån sjön i en lång rad för att få smaka på godsakerna

fr-189-76

Bilder ur HT 11 september 1976. Text Alf Wikman Foto: Ulf Borin

Här kommer de sällsynta fåglarna på parad. Rune håller sig stillsamt i bakgrunden sedan han hällt ut säd.

Ett produktionshägn för sädgäss har uppförts i Frisbo, Bjuråker. De som ligger bakom projektet är bl.a. Länsjaktvårdsföreningen, Korsnäs-Marma och AB Iggesunds Bruk. De sistnämnda håller marken och svarar för materialkostnaden på 10.000 kronor samt den årliga foderkostnaden. Gårdsskötare är jaktvårdaren Rune Wedin, Frisbo.

Frisbo paradis
Lyckas inte satsningen i Frisbo, lyckas man nog ingenstans. För här är rena paradiset. Omgivningarna kring Runes stuga är som gjord just för viltvård. Den räta typen av terräng, myrar, en stor sjö, åar, uttäkter, skyddande skog och t.o.m. en skyddande ö ute i sjön, allt är som gjort just för häckningsplatser.

Ca 1962 – 2006
39B2 Rune Wedin född 8/1 1932 i gård 32. Sambo Anita Wang född 23/3 1942 i Stockholm.
Per – Erik Mikael Wang född 29/4 1968 i Stockholm, Nils Johan Patrik Wang född 9/1 1972 i Stockholm. Jimmy Carl Erik Karlsson född 19/12 1961 i Skarpnäck.

Med Yvonne Brant född 9/11 1936 i Forsa fick Rune två barn. Kerstin 7/11 1956 och Inge 20/1 1961. Yvonne Brant avled här 24/7 1976

Frisbo ett fågelparadis för utrotningshotade sädgässen

fr-186-vedin-78

Det s.k. produktionshägnet för sädgäss startade 1975. I dagens läge återfinns sammanlagt 10 sädgäss hos viltvårdaren Rune Wedin i Frisbo.

fr-187-vedin-78

Bilder ur HT 25 oktober 1978. Text och foto, Jan Olsson

Under den gångna hösten har arbetet varit i full gång med att utöka anläggningen. Bl.a. har en damm gjorts med två mindre öar. Det skall bli det framtida paradiset för sädgåsen.
På bilden ses Rune Wedin och Anita.

En äkta Söderkis från Bjuråker

fr-190-84

Bild ur Dagens Nyheter 7 juli 1984, Rolf Broberg.
Stockholms-Rune (till höger) och grannen Rune i ”paradiset” på ägorna invid det 1800-talstorp som Rune jobbar med på lediga stunder. Annars är han resande i läkemedel.

Tillsammans med sambon Marianne Sandberg drev Rune sedan 1982 en lyckad sädgåsuppfödning här på gården i samarbete med Boda viltforskningsstation. Den stora inhägnaden finns ännu kvar.
Rund Vedin avled här den 5 januari 2006

Gåsen August trivs i Frisbo

fr-191-2005

Svante Wedin kommer cyklande genom Frisbo. Bredvid flyger kanadagåsen August, sex månader gammal. Detta är en vanlig syn då de två kommer tillbaka efter att ha varit ute på en runda.

fr-192-jill-2005

Bilder ur HT den 7 november 2005. Text och bilder, Jan Olsson

Kanadagåsen August mötte Jill Wedin i Frisbo. August hittades då han bara var uppskattningsvis ett par veckor gammal. Ett halvår senare håller han fast vid sitt Frisbo och sin familj.

Nyöppnad butik i Frisbo

fr-199-wedins

Bild ur HT 16 juni 2014. Text och foto: Ulf Borin

Efter Runes bortgång tog sonen Inge över.  Inge Vedin född 20/1 1961 Gift 30/12 1989 med Jill Eriksson född 8/8 1961 i Västerhaninge, Stockholm och barnen Björn, Nathalie. Svante och Anton som bor i huset. De flyttade hit den 13 oktober 2006 från gamla Caféet i Frisbo 305, där de hade bott sedan 1979.
Vårvintern 2015 säljer de huset till Mats Åke Hall från Hassela. Han är född i Bergsjö 21/8 1948. Tillsammans med Karin Hjelm från Delsbo, född 24/3 1953 i Enskede ska de nu liva upp den vackert belägna bolagsgården. Båda har egna barn sedan tidigare.

Läs om Karins meriter i Låt-SM

fr-242-karin-hjelm

Vilken förtjusande bild. Karin Hjelm med sitt flärdfulla dragspel
Foto; Mats Åke Hall

fr-243-hall

Denne glade person är Mats-Åke Hall

 

 

 

fr-092-2

Här pågår bygget av en altan. Våren 2015. Hitanför hus ungefär där bilen står, låg tidigare husets ladugård.


Frisbo 10.
Tidigare Pl. 1472
13:12
Flygfoto 41
Ekonomibyggn. uppfördes 1893. Mangårdsbyggnaden reparerades 1913
Ca 1796 – 1835
28A2 Olof Olofsson – Finnström född 5/12 i Voxna
Gift 1796 med Helena Abrahamsdotter född 1774 i Voxna.
Tio barn:
Carin 1/9 1797
Olof 13/5 1799 Gift 182. . med Cherstin Eriksdotter – Gyll född 1801, från Frisbo. Bos. i Sörgimma.
Abraham 4/12 1801 Soldat Gift 1828 med Elisabeth Eriksdotter från Voxna. Bosatt i Moviken
Anders 14/4 1804 – 10/6 1804
Anders 13/4 1805 Tog över gården efter föräldrarna
Eric 21/1 1808 – 26/6 1810 (drunknad)
Jakob 25/4 1810 Gift 1845 med Maria Margareta Wård från Strömbacka. Bosatta i Friggesund
Eric 3/5 1813 – 20/6 1831 (huvudvärk och ryggsprång)
Brita 8/3 1816 Gift 1840 med Pehr Olofsson Sundberg (Söderlund). Handl. I Gärde, kyrkbyn Bjuråker.
Nils 10/4 1819 Utfl. t. Njurunda 1845
Fadern avled den 18/4 1849. Modern avled den 7/2 1857

Ca 1835 – 1883
28A6 Sonen Anders Finnström född 1805
Gift 8/10 1835 med Anna Margareta Imberg född 4/11 1808 i Frisbo.
Ett barn:
Olof 3/10 1836 Gift 1857 med Brita Eriksdotter – Blomberg född 1835 i Arbrå. Emigrerat t. N. Amerika 1869
Fadern avled 26/7 1883. Modern avled 9/10 1885

Ca 1887 – 1899
Ekonomibyggn. Uppförd 1893.
7E18 Sonen Jonas Matsson född 27/11 1859.
Gift 10/7 1887 med Margareta Christina Finnström född 2/10 1865 i Sörgimma.
Tre barn:
Brita 15/5 1888
Margareta 12/9 1889 – 28/12 1889
Mathias 14/3 1892

Ca 1899 –1902
21A8 Pehr Samuelsson – Pihl född 30/9 1839 i Nipen
Gift 27/10 1864 med Kjerstin Pehrsdotter född 21/5 1842 i Dragås i Skärås.
Fem barn:
Pehr 12/1 1865 – 23/1 1865
Pehr 4/4 1867 Gift 1897 med Juliana Matilda Lundgren, sömmerska. Kol. i Frisbo
Anders Samuel 14/9 1869 Änkl. och omg. Bruksarbetare i Strömbacka
Brita 25/6 1872 .Gift 1892 med Magnus Wilhelm Gill. Utfl. t. Njurunda 1870, sen Bergsjö
Margareta Kristina 14/4 1877 Gift 1898 med Lars Johan Larsson i Frisbo Utfl. t. Bergsjö 1906
Fadern avled 23/12 1921 och modern avled 23/4 1912.

Ca 1902 – 1903
43E1 Per Olsson född 24/12 1854 i Fryksände i Värmland
Gift med Anna Åslund född 11/4 1862 i Hassela. Inflyttade från Hassela till Born 1886 där de bor till 1902 för att sedan bo här en kort tid innan de flyttar till Malmberget 1903
Tio barn:
Johan 30/1 1882 Utfl. t. Attmar 1905
Peter 26/8 1883
Erik 5/4 1885 Kallad atleten. Läs mer om honom i artiklar om Born, och Moviken.
Maria 29/4 1887
August 28/11 1889
Kristina 12/3 1892
Emanuel 21/9 1894 – 10/9 1901
Otto 7/4 1897
Elin 22/12 1899 – 30/4 1902
Eva 4/1 1902

Ca 1903 – 1904 Hitflyttad från Västergårn, Frisbo 315
41A8 Pehr Johansson född 7/11 1865 i Rödkullen.
Gift 10/5 1891 med Margta Larsdotter född 2/1 1872 i Karmansbo, Skärås. Hela familjen utfl. t. Bergsjö 1904
Åtta barn:
Lars 10/12 1890
Brita 19/11 1891
Johan 4/11 1893 – 8/7 1895
Per 26/1 1895
Karin 15/5 1897
Johan Elof Mattias 24/2 1899
Emilia Kristina 23/1 1901
Bertil 28/7 1902 – 22/7 1904
Nuvarande gård byggdes 1920

Ca 1904 – 1940-talet
7A10 Alfred Nilsson –Styf 22/11 1879 – 11/2 1958 född i Furuberg.
Gift 6/7 1900 med Brita Margareta Sundin 24/10 1880 – 22/3 1945 Född på Nipen. Inga barn.

Från gård 27 på Nipen inflyttar 1963 Ragnar Lindgren född 11/10 1888. Hans hustru Gärda avled i Frisbo 1959 men det är ovisst i vilken gård de bodde i då. De hade sju barn. 1970 är Ragnar skriven i Norrtälje där han var född. Han avled där den 17/10 1980.

1G67 Herbert Karlsson född 29/3 1911 i Ängebo.
Gift 23/2 1941 med Hulda Fastén född 30/12 1918 i Frisbo 18.  Herbert avled den 6/10 1981
Barn:
Håkan 14/6 1941
Gunilla 25/5 1944
Kjell 13/11 1946

1982 -1998
Claes Nylander är född 16/2 1930 i Stockholm.
Gift med Marianne Root född 28/6 1930 i Uppsala. Bosatta i Hudiksvall. I Juli 1998 flyttade de möblerna till Anderbo där de köpt ett annat sommarhus.
Barn:
Johan 23/12 1965
Margareta Helny 18/4 1967
Erik 26/7 1971

Nuvarande ägare Eva Hammarstedt född 7/7 1962 i Lennsjö köpte fastigheten 1998 av Claes och Marianne Nylander som köpte sommarhus i Anderbo. De är bosatta i Hudiksvall

 

 

fr-093-3

Frisbo 12
Tidigare Pl. 1468
1:37
Flygfoto 40

4A24 Brita Lundqvist född 25/8 1888. Evangelist. Hennes föräldrar bor i går 4. Brita bor här på 1910 – talet visar kvarlämnade brev. Brita Lundqvist förblev ogift och avled i Örebro den 18/9 1966.

1938 inflyttade familjen Hansson från Moviken till den här arrendegården
26A50 Algot Hansson 26/8 1895 född i Moviken Gift 13/7 1918 med Alma Sofia Lindgren född 9/7 1892 från Moviken Hon avled 29/8 1918
Omgift 22/4 1923 med Frida Östberg född 17/2 1903 i Avholm 1.
Barn:
Asta 6/12 1915 Gift med Anton Alfred Schmidt. Bosatt i Stockholm
Haldor 19/1 1925 Gift med Gertrud Lif. Bosatt i Avholm. Haldor avled den 17/10 2008

fr-010-hansons

Familjen Hansson. Bak: Frida, Per Svensk. Algot. Fram: Asta och Haldor Hansson

24B11 Yngve Sundin född 2/11 1931 Gift med Irma Hildegard född 17/9 1933.
En dotter, Eva Birgitta född 27/10 1954.
De flyttade härifrån till Delsbo

Sven Erik Persson född 24/9 1935 i Gammelbodarna i Norrgimma.
Gift med Märta Katarina född 31/12 1939. De flyttade härifrån till Strömbacka
Barn:
Jan Erik Olov 22/7 1960
Malin Greta Katarina 4/10 1969

Ragnar Persson född i Forsa 24/9 1907 flyttade de hit 1958 från Skummabacken 148. (död 30/12 1991) och hans kvinna Gerda Lindgren. Dessförinnan hade de bott i Gammelboan i Norrgimma. Gerdas flicknamn var Glad och hon var född 12/9 1893. Hon hade gift sig 1/2 1914 med Per Wilhelm Lindgren (16/1 1889-9/10 1930) Gerda avled 3:e januari 1959.

18F5 Ivar Larsson, Rapp – Ivar kallad, född 4/2 1932. Som målvakt för Frisbo fotbollslag var den här gården perfekt för honom. Fotbollsplan låg på heden strax ovanför huset och här fanns det gott om utrymme för hans travhästar. Gift med lärarinnan Siv Hallgren född 12/10 1923 i Stockholm. De flyttade härifrån till lärarbostaden i Moviken, men Ivar hade ändå kvar den här gården för hästarnas skull.
1956 blev huset renoverat och moderniserat men badrum och toalett

1979 köpte nuvarande ägare Lennart Berglund huset av Iggesunds Bruk.
Lennart Berglund född 7/11 1949, hustrun Kerstin Vedin född 7/11 1956.
Dottern Anna Birgitta född 8/3 1979.

 

 

fr-096

Frisbo 18 och 20.

fr-176.20

Frisbo 18 Dragåsans
13:9
Flygfoto 37
Tidigare Pl. 1473
Nuvarande mangårdsbyggnad är uppförd 1916. Ladugården påstås i boken Gods och Gårdar, vara är en av de äldsta i byn. Gården byggdes i två våningar för två familjer med en familj på varje plan.
Ca 1843 – 1878
Förste bosättare var:
47A8 Lars Olof Larsson född 22/6 1819 i Frisbo, kallad Gnarpsgubben.
Gift 1/10 1843 med Kjerstin Pålsdotter född 26/11 1821 i Frisbo.
Åtta barn:
Lars 8/6 1844 Gift 1872 med Karin Andersdotter-Fröjd. Bosatta i Frisbo
Paul 21/1 1846 Gift 1868 med Margareta Pehrsdotter från Bergsjö Arr. Frisbo. Utfl. 1904
Margta 15/4 1847 Gift 1872 med Pehr Pehrsson – Sving soldat bosatt i Dragåsen, Skärås
Carin 8/1 1849 Gift 1876 med Erik Påhlsson Bonde på Näset i Västansjö
Jonas 8/8 1852 Gift 1876 med Sigrid Nilsdotter Kolare o bonde i Frisbo
Kjerstin 11/3 1855 Lärarinna Gift 1878 med Jonas Jonsson – Karp. Torp. i Ramsjö, Bjuråker
Per Olof 16/7 1857 Tog över arrendet efter föräldrarna
Anna Brita 6/1 1861 Utfl. t. Bergsjö 1885
Fadern avled 30/4 1909 och modern avled 14/10 1903
Ca 1878 – 1947
47A20 Per Olof Larsson – Svensk, Svens-Lars kallad. Född 1857
Gift 20/10 1878 med Sigrid Catarina Johansdotter-Sundin född 24/9 1857 i Frisbo. Hon avled den 28/9 1923
Tio barn:
Lars 1/11 1877 Gift 1905 med Hilda Maria Hübinette född 1844 Arr. i Frisbo
Per Johan 15/11 1879 Gift 1904 med Agnes Mathilda Berg. Rättare i Strömbacka
Jonas 10/4 1883 Kom att bo kvar i en gårdens lägenheter
Erik 18/5 1887 Utfl. t. Luleå 1912
Anders Gustaf 21/12 1889 Utfl. t. Sthlm. 1925
Paul 23/8 Skogsarbetare
Anna Kristina 23/10 1895 Gift 1923 med Walter Mattsson i gård 52.
Axel Edvard 24/3 1898 – 10/9 1911
Karin 30/3 1900 – 9/6 1900
Ca 1910 – 1914
47A35 Sonen Jonas Svensk född 1883
Gift 5/3 1910 med Hulda Elisabet Fränell född 14/10 1881 i Hassela.
Ett barn:
Per Daniel 17/12 1910 Utfl. t. Bergsjö 1917
Fadern, Jonas Svensk avled 21/8 1914 och mor och barn flyttade till Bergsjö 1917

Ca 1914 – 1918 och 1935 – 1950 – talet
64B2 Hjalmar Fastén född 30/10 1884 i Strömbacka.
Gift 6/6 1908 med Gertrud Bergsman född 13/3 1886 i Strömbacka. Det verkar som att de bor här och vid Vargsnåret vid två olika perioder.
Fem barn:
Valborg 15/12 1908 Gift 1936 med målaren Folke Olsson från Masbo
Ernst Axel utfl. t. Njutånger 1937
Fredrik 24/1 1915 Gift 1941 med Elisabet Palm Utfl. t. Ljusdal 1943
Hulda 30/12 1918 Gift 1941 med Herbert Karlsson från Strömbacka Bosatt i gård 5
David 16/2 1924

fr-011-anderssons

Familjen Anders Andersson och familjen Hjalmar Fastén

Flyttade hit från Vargsnåret i början av 20-talet
20A24 Anders Andersson, Dragås-Ante född 10/4 1887 från Dragåsen i Skärås.
Gift 9/6 1918 med Nanny Winlund född 16/1 1896 i Strömbacka.
Fyra barn:
Werner 12/11 1915 Utfl. t. Hofors
Gunnar 11/3 1918 Gift 1945 med Fanny Maria Storm född 1925 i Frisbo
Hjalmar 8/5 1920 Gift 10/9 1949 med Märta Storm från gård 16. De bor här som nygifta
Edvard 15/1 1924 Utfl. t. Västerås 1947
Fadern, Dragås-Ante, avled 17/10 1936. Hustrun flyttade till Forsa där hon avled 8/5 1979.

fr-252-par

Hjalmar Andersson och Märta Storm bor på övervåningen på 50-talet säger Sigrid Nilsson. Hjalmar avled på Strömbacka 30/6 1966

fr-249-brudpar

Gustaf och Sigrid Nilsson gifta den 29/12 1951. Bilden utlånad av Sigrid Nilsson
Tärna, Ingegerd Larsson, marskalk, Birger Henriksson.
Ca 1951 – 1957
Gustaf Nilsson född 12/3 1925. Gustaf avled den 8 oktober 2007
Gift 29/12 1951 med Sigrid Olsson född 4/8 1930.
Som nygifta hyrde de husets bottenvåning.
Dottern Kerstin föddes 10/12 1953 medan de bodde här, sedan flyttade de till Norrgården.
Under en tid på 1970- talet bodde här Anders Martin Brant född 12/11 1909 i Forsa.

47A20 Per Olof Larsson – Svensk född 1857.
Gift 20/10 1878 med Sigrid Catarina Johansdotter – Sundin född 24/9 1857 i Frisbo. Hon avled den 28/9 1923 och maken Svens – Lars som han kallades avled den 27/11 1947, efter att ha bott här i 69 år.

Sedan bor här familjen Ulf Lennart Hjelm född 21/2 1949 i Uppsala, Inger Britt-Marie Löfdal född 29/9 1848 i Själevad, Ångermanland och sonen David Jakob Löfdal född 4/4 1980.
Utöver nämnda personer har troligen många fler bott i det här huset.
Under 70-talet bor här Martin och Alice Brandt. Martin född 12/11 1909 i Forsa.
Gift 28/6 1969 Alice född 19/8 1920 i Njurunda. De flyttade härifrån till gården Lassas i Skärås omkring 1980.

Fastigheterna här sålde de 27/4 1981 till Birger Järnkrok född 9/7 1935. Han gifte sig 20/7 1985 med Gusti Eneroth född 12/5 1939 i Stockholm. Gusti hade två barn, Ingela Linnea född 14/2 1963 och Kennet född 7/1 1960. Kennet kom att bo i det mindre huset som troligen är det äldsta.
Den 11/4 1999 avlider här modern Gusti.

2005 såldes husen 13:9 och 13:6 till nuvarande ägare Marie Persson född 9/3 1973 i Hälsingtuna. Hon bor här tillsammans med sin dotter och sin mor Anne-Marie Fredriksson som bor i huset bredvid.

Frisbo 20

13:6
Tidigare Pl. 1474

Under 1970 – 1980 –talet bodde här Lena Kristina Söderblom född 13/4 1951 i Gävle.
Nu bor här Anne- Marie Fredriksson född 19/9 1950 i Hudiksvall

fr-175-20

Frisbo 20

fr-174-18-karta

 

Frisbo 22. Ovanför hus 20.

13:7

fr-233-karta

I kartans nederkant (skarven mellan kartbladen) syns Berglunds fastighet

fr-231-22

Det här är en före detta gårdsplan med vägen till vänster och gropen efter jordkällaren till höger. Gården som har brunnit ner har legat ungefär mitt i bild. Det täta granbeståndet (liknar en gammal kolbotten) vittnar om att det funnits mycket aska på platsen.

fr-232-husgrund-22
Här stod huset vackert beläget med utsikt från en höjd. Av spisröset har det blivit en rotvälta. Av grundstenarna att döma har huset varit relativt stort.

Huset låg intill vägen ca 200 m. från landsvägen vid skräddarbacken. En mindre väg gick mot heden, men den är nu nästan igenväxt.

Ca 1946-48
De inflyttar från Va till den här gården omkring 1946-48 Per Johan Berglund och Anna Fredrika Nilsson och kanske några av de yngre barnen.
Per Johan Berglund född den 8/9 1873 i Bergsjö.
Sammanboende med 10B16 Anna Fredrika Nilsson född 26/8 1876 på Nipen. Död 5/9 1950
Deras gemensamma barn:
Per Erik Berglund 16/5 1912 Gift 1940 med Dagny Winlund. Bosatt i Strömbacka.
Johan Evert 6/1 1914 Utflyttad till Fagersta 1938
Hans Göte 17/3 1917 Utflyttad till Stockholm 1943
Astrid Elvira 8/1 1919 Utflyttad till Gävle 1938
Modern Anna Fredrika Nilsson avled den 5/9 1950.
Fadern Per Johan Berglund omkom i branden när huset brann ner till grunden den 30 mars 1951.
10B28 Sonen Per Erik Berglund född 16/5 1912 i Va, Hans familj bodde aldrig här. Efter giftermålet bosatte de sig på Strömbacka. Per Erik Berglund avled i Friggesund den 23/3 1992. Gift 25/3 1940 med Maria Winlund född 26/8 1918 i Strömbacka.
Tre barn:
Vivan 8/2 1936 Gift Gulich Bosatt i Gävle
Leif Erik 26/2 1937 – 26/2 1937
Birgitta 28/10 1938. Gift med Olle Skog. Sonen Mats född 3/6 1957 är en känd profil i Dellenbygden.

 

 

fr-012-kroks

En tidig bild på Krooks hus

 

Frisbo 31 Pällas/Ströms/Krooks
Frisbo 5:8
Tidigare Pl. 1477
Flygfoto 18

Här ligger en av de äldre boplatserna i Frisbo. Gammelgården låg där ladugården nu ligger och den gamla ladugården låg mellan jordkällaren mangårdsbyggnaden. Ladugårdslängan var troligen sammanbyggd med en bostadsdel där pigor och drängar fick bo. Husen var stora nog att kunna härbärgera både en och två familjer samtidigt.
När en ny generation tog över fick de gamla bo kvar i ett eget hus eller lägenhet, kallat undantag, som fanns i nära anslutning till gården. Där blev de garanterade (genom upprättade kontrakt) bostad och årliga kvantiteter ved, potatis, mjölk, spannmål etc. under återstående del av livet.
Ca 1803 – 1847
12B4 Nils Eriksson född 26/6 1780 i Avholm. Död 6/2 1810 (nervfeber)
Gift 30/10 1803 med Carin Mattsdotter född 30/9 1781 från Frisbo 1. Änka och
omgift 5/4 1812 med Jonas Larsson från Lia född 3/1 1781.
Barn:
Erik 24/10 1805 Gift 1833 Nämndeman och bonde i Avholm 7
Mats 19/9 1807 Gift 1832 med Kjerstin Ersdotter. Bonde i Unas Västansjö 1.
Andra giftet
Nils 29/12 1812 Tog över gården efter föräldrarna
Kjerstin 3/4 1814 Gift 1835 med Pehr Eriksson Torpare i Söderala
Carin 11/1 1816 – 24/4 1816
Carin 20/5 1817 Gift 1848 med Anders Fröjd. Torpare i Moräng
Brita 15/3 1820 Gift 1854 med Johan Erik Larsson Bosatt i Frisbo
Lars 18/2 1822 – 8/8 1822
Lars 1/1 1824 Gift 1845 med Gertrud Carlsdotter Bonde i Svedjebo
Pehr 26/10 1826 Gift 185. med Margta Matsdotter utfl. t. Hassela 1859
Fadern Jonas Larsson avled 5/8 1861 modern Kjerstin avled 13/1 1862

Ca 1847 – 1888
10B8 Sonen Nils Jonsson – Frid född 29/12 1812
Gift 13/10 1847 ned Brita Pehrsdotter född 12/1 1822 i Gårdsmyra 1, Bjuråker.
Nio barn:
Carin Nilsson – Frid 12/7 1849 Lärarinna i Lia. Död 30/3 1929
Sigrid 5/7 1851 Gift 1876 med Jonas Larsson – Fritz Bonde i Frisbo 5
Jonas – Rask 25/6 1853. Flyttade till Unas i Västansjö
Brita 5/10 1855 – 25/10 1887 (lungsot)
Pehr Engberg 19/2 1857 Utfl. t. Hassela 1882
Nils 14/10 1858 Emigr. till N. Amerika 1882
Erik 31/3 1861 – 9/4 1861
Mats 17/8 1862 Gift 1888 med Brita Fredin Bosatt i Frisbo 7:4
Kjerstin 18/4 1869  Utfl. t. Hassela 1888 Gift med gästgivare Åslund i Hassela.
Fadern avled 1/11 1895 och modern avled i kräfta den 17/3 1893

Ca 1888 – 1898 
10B15 Jonas Nilsson – Rask född 25/6 1853 son till Nils Frid ovan.
Gift 27/11 1888 med Anna Jonsdotter född 7/7 1864 i Norrhavra. Bonden och nämndemannen Jonas Nilsson – Rask, flyttade med familjen till Unas i Västansjö 5, i Bjuråker omkring 1898.
Nio barn:
Brita 27/11 1889 Gift 1909 med Erik Ersson – Hedin. Snickarmästare bos. i Bjusnäs, Delsbo
Anna Kristina 17/8 1891 – 6/4 1908
Karin 9/12 1892 Gift 1911 med Johan Jonsson Gästgivare i Kyrkbyn, Bjuråker
Elin 12/6 1894 Gift 1916 med Jonas Olof Eriksson Bonde i Änga, Bjuråker
Sigrid 26/2 1896 – 15/4 1897
Sigrid 12/9 1897 Utflyttad till Hanebo 1945 Sex barn.
Johanna 22/10 1898 Gift 1920 med Jonas Olsson i Fjärdsätter Två flickor. Terese född 7/7 1925 gift med Olle Eriksson. Bosatt vid ICA affären i Friggesund.
Nils Viktor 22/3 1903 Gift 1948 med Rut Margareta Törnqvist. Utflyttad till Gävle 1944.
Jonas Bror 9/8 1906 Författare ”Brodde Nistinger”. Utflyttad till Värnamo 1945.

fr-080-mats-anna-nilssonfr-081-brita-karin-nilsson

 

Mats och Brita m dottern Brita f. 1/2 1892      Systrarna Brita och Karin Nilsson

fr-082-brita-nilsson

fr-083-karin-nilsson-f.-189

 

Brita Nilsson f. 1/2 1892 g. Palm                       Karin Nilsson f. 19/2 1894 g. Viberg

Ca 1898 – 1904
10B16 Mats Nilsson född 17/8 1862, son till Nils Frid ovan. Kolare, död 27/7 1903.
Gift 12/11 1888 med 2B13 Brita Fredin född 14/10 1868, dotter till E. Fredin i Västansjö. Fosterdotter till bonden P. Pehrsson i Frisbo 4. Död 22/11 1896.
Omgift 6/5 1899 med Anna Fredrika Hill född 26/8 1876, dotter till A. Hill i Frisbo.
Mats och Britas barn:
Nils Oskar 10/2 1889 – 14/2 1889
Erik Viktor 2/5 1890 Utflyttat till Hassela 1907
Brita 1/2 1892 Gift 1902 med 5A44 nämndeman, häradsdomare Henric Palm i Avholm
Karin 19/2 1894 Utflyttat till Öljehult 1919
Mats och Annas 3 barn:
Beda Maria 25/5 1898
Nikolaus  17/6 1900 Gift 1937 med 10B26 Märta Kristina Jonsson. Bosatta i Frisbo 9;1
Anders Mattias 28/5 1902 Gift 1930 med 28A16 Gertrud Eleonora Ström. Arr. i Alsjö
Efter maken Mats Nilssons död 1903 flyttar hustrun Anna och barnen till Per Johan Berglund i VA.
De får fyra gemensamma barn.
Per Erik Berglund 16/5 1912 Gift 1940 med 33B4 Dagny Winlund. Bosatta i Strömbacka
Johan Evert 6/1 1914 Utflyttat till Västanfors-Fagersta 1938.
Hans Göte 17/3 1917 Utflyttat till Stockholm 1943.
Astrid Elvira 8/1 1919 Utflyttat till Gävle 1938

fr-212-j-p-ason

Stående bak fr. v. Teodor Andersson, Anders Ström med hustru Alma
Främre raden. Gerda Andersson, paret Jonas Petter o Greta, Ragnar Ström och Göta Ström. Bilden utlånad av Tycko Johansson

fr-213-j-p

Stående bak. Syskonen Alma, Gerda och Teodor Andersson
Sittande föräldrarna J. P. Stockhaus och Greta-Lisa Wård
Bild ur Tycko Johanssons samling

fr-214

Greta och Petter Stockhaus, bild ur Tycko Johanssons samling

fr-215

Petter och Greta Stockhaus, bild ur Tycko Johanssons samling

fr-247-anders-s

Anders Ström. Bilden utlånad av Sigrid Nilsson.

fr-260-anders-gosta

Anders Ström och Gösta Johansson. Bilden utlånad av Tycko Johansson

fr-259-ragnar-rickard

Ragnar och Rickard Ström. Bilden utlånad av Tycko Johansson

fr-216

Greta och Petter Stockhaus, bild ur Tycko Johanssons samling

fr-217-

Petrus Stockhaus 2/6 1889 – 17/1 1958, Skön, Medelpad och Petter o Greta Stockhaus
Bilden utlånad av Tycko Johansson

fr-218

Fr. v. Greta, okänd, Petter, Petrus Stockhaus och Anders Ström
Bilden utlånad av Tycko Johansson

fr-219

Fr. v. Teodor Andersson, Anders Ström, Petter, Ragnar Ström kör släpräfsan och Gerda Andersson, g. Ström. Bilden utlånad av Tycko Johansson

fr-220

Greta och Petter Stockhaus, Einar Sved, Alma Ström, Gerda Sved och Anders Ström
Bilden utlånad av Tycko Johansson.

fr-221

Bak. Gösta och Eva med baby och tant Alma. Bild utlånad av Sölwi Ström
Fram. Ylva och Odd Ström

fr-246-brudpar

Brudparet Dagny och Rickard Ström, gifta 2/5 1947. Tärna Sigrid Henriksson och marskalk Gustav Nilsson.
Bilden utlånad av Sigrid Nilsson.

fr-248-dagny-sigrid

Dagny Ström och Sigrid Henriksson G.Nilsson. Sigrid har lånat ut bilden.

fr-261-dagny-odd

Dagny Ström med sonen Odd. Bilden utlånad av Tycko Johansson

fr-258-odd

Odd Ström. Bilden utlånad av Sölwi Ström.

fr-262-odd

Odd Ström med kompis. Bilden utlånad av Sölwi Ström

fr-222

Sölwi och Odd med mamma Dagny. Bild utlånad av Sölwi Ström

fr-223

Odd och Sölwi och pappa Rickard Ström. Bild utlånad av Sölwi Ström.

fr-263-barn

Sölwi och Odd på besök hos farfar och farmor. Bilden utlånad av Sölwi Ström

Ca 1904 – 1956
38B1 Jonas Petter Andersson – Stockhaus född 29/3 1872 i Attmar
Gift 14/9 1896 med Greta – Lisa Wård född 2/1 1876 i Attmar. Inflyttade från Hassela 1904.
Tre barn:
Alma 28/2 1898 Gift 1918 m Anders Ström och kvarboende på gården.
Teodor 6/2 1908 Gift 1944 med Karin Evelina Tungström från Fönebo Bos. i Fönebo
Gerda 24/3 1914 Gift 1937 med Einar Sved i Fönebo. Gerda avled 1990 och Einar 1996
Jonas Petter avled här den 15/12 1956 och Greta-Lisa avled den 9/7 1962 i Frisbo

fr-202-alma-s

Bild ur HT 27 feb. 1978 inför Alma Ströms 80 års dag på hemmet i Strömbacka.
Ca 1918 – 1962
28A19 Anders Ström född 2/9 1896. Efter pensioneringen flyttade makarna till Sjövik
Ingift 9/6 1918 med Alma född och död här. 28/2 1898 – 11/6 1979
Fem barn:
Göta 15/10 1916 Gift 1938 med Karl Johansson. Tre barn bl.a. Tyko i Fönebo
Erik Ragnar 25/4 1918 Utflyttad till Ljusdal 1942
Richard 20/1 1923 Gift 2/5 1947 med Dagny född i Norge 7/7 1919.Frånskilda 1969. Bos. i Frisbo, Strömbacka och Norrbo. Barn: Sölwi f. 17/6 1946, Odd f. 10/1 1949 och Margareta 9/7 1952.
Gunvor Kristina 30/3 1930 – 18/2 1931
Gossebarn 5/4 1942 – 5/4 1942
Fadern avled den 27/7 1972 och modern avled den 11/6 1979.
Ca 1930 – 1941
68D1 Per Hansson född 19/6 1860 i Hälsingtuna. Infl. fr. Njutånger 1902.
Gift 5/12 1889 med Kristina Eriksson född 24/5 1871 i Nianfors. De flyttade hit från gård 48
Sex barn:
Karin 10/2 1890
Per 7/9 1895 – 21/9 1928
Erik 20/2 1901
Hans 19/5 1904
Mattias 7/7 1907 Var en tid arrendator i Moräng, Skärås, Lennsjö och här
Sven 15/9 1912 Gift 1941 med Kristina Andersson från Strömbacka. Arr. i Frisbo
Fadern avled den 27/5 1941 och modern Kristina den 8/3 1953
Ca 1965- 1976
68D1 Mattias Persson född 7/7 1907. Tidigare arrendator i Järse i Skärås och Lennsjö varifrån de nu kom. Ida Rönnqvist född 7/11 1919.
De flyttade hit inför skolstarten hösten 1965. Innan de flyttade in höll man auktion på saker som Anders och Alma Ström lämnat kvar.
Två barn:
Kjell 29/1 1953 Bosatt i Hudiksvall
Kjerstin 21/7 1958 Bosatt på Strömbacka
Föräldrarna Mattias och Ida flyttade till Friggesund omkring 1976 – 78 där Mattias avled 25/3 1991 och Ida avled 18/7 2005. Kerstin flyttade till f d Konsumaffären och Kjell bodde kvar ännu en tid.
På 80-talet bodde här, Kjell Arne Persson 29/1 1953, Lena Birgitta Mikaelsson 28/10 1956, Jennie Kristin Mikaelsson 7/2 1978

Platsen har sjudit av liv, glädje och aktiviteter av alla slag.

Rolf Krook född i Enånger 19/11 1940. Död 8/2 2013. Gift 26/2 1982 med Carin Yngvesdotter född i Brännkyrka, Sörmland 3/8 1937. Carin är sedan 2015 bosatt i Tallåsen.
Egentligen behövs ingen mer presentation än vad som finns att läsa och se under Karin egen hemsida  Hästar. Där står står om Carins Fackskola i Alternativ medicin, hennes Edängs kennel och det stora engagemang med arbetshästar till vardag och fest som hennes avlidne make Rolf Krook hade.

Här frodas företagarandan

fr-208

Två bilder ur HT den 27 maj 2002. Text och foto Jan Olsson

Frisbo på bred front. De som tror på en framtid för byn och arbetar för den är från vänster, Rolf Krook, Stefan Wedin, Yvonne och Tommy Rettrup, Wolf Strobel och Karl-Gustav Berg.

fr-209-karin-y

Skolan lever i Frisbo. Grundskolan är ett minne blott, men här drivs numera alternativmedicinska fackskolan med Carin Yngvesdotter-Krook. Här tillsammans med några av sina elever.

Sommaren 2015 sålde Carin sin stora fastighet till Karsten Hoffman född 19/8 1963 och hans hustru Kati född 3/4 1968.

fr-097-kroks

Frisbo 31, våren 2015

 

 

fr-098-folkets-hus

Frisbo 34 f d Folkets Hus
Tidigare Pl.1481
3:2

25/9 1960 invigdes det nybyggda Frisbo folkets hus som kostat 161 000 kronor att bygga. Massor av frivilliga timmar offrades. Syföreningen satsade 6- 7000 kronor. Iggesunds Bruk och kommunen bidrog och dessutom fick man statliga lån. Kassör i föreningens var Per Hammarstedt.
Byggnaden ligger på vägens norra sida med långsida och entré mot vägen. Entré och hall ryms i en liten utbyggnad på framsidan. Det byggdes med en stor sal med scen i husets västra del som rymde 190 personer och en liten sal med kök i den östra. I källarvåningen fanns toaletter ett hobbyrum och pannrum med oljepanna. Fastigheten hade också eget vatten och avloppssystem. Den egna källan ligger under källarvåningen. När lokalen byggdes fann man en källåder vid grundgrävningarna. Den ådern gav så mycket vatten att man vid torrperioder kunde leverera vatten till grannar vars brunnar hade sinat.
Ovanpå köksdelen var ett biografrum iordningställt. Iggesunds Bruk köpte utrustning och subventionerade till en början bioföreställningarna.
Bio och danstillställningarna avlöste varandra men man körde med förlust ändå trots att lokalen var fullspikad. Danskapell som var gångbara började bli för dyra och så var den sagan all. Dödsstöten kom när bolagets satsning på skogsbyarna upphörde. Folk flyttade ut och därmed fanns det knappast något behov av en samlingslokal som kostade en 1000-lapp per år trots att den inte användes.

1971 utbjöds huset till försäljning och köpare blev:
Gunnar och Britt Marie Berglund från Luleå som kom att ha det stora huset som fritidshus.

1980 – talet
Sven Olof Lindblom född 18/2 1933 i Ljusdal. Gunhild Margareta Holmer född 25/1 1941 i Malå, Västerbotten.
Barn:
Nils Lennart Jonsson 14/9 1959
Lars Billy 18/12 1960
Jennie Kristine 7/2 1978.

Nu har paret Berglund flyttat in för gått
Gunnar Berglund
född i Malå, Västerbotten 11/2 1944.
Gift 21/6 1968 med Britt Marie född i Trollhättan Västergötland 3/7 1943.
Barn:
Per Anders Gunnar 15/2 1974, bosatt i Åkersberga.
Mats Gunnar 7/11 1975, bosatt på Ingarö, Gustavsberg.

 

 

Frisbo 36
10:3
Tidigare Pl.1494
Flygfoto 20

fr-064-hus-fr-born
Det här huset är hitflyttat från Born av Nils Nilsson. Det var han som rev och byggde upp huset.
47A45 Nils Nilsson 22/10 1918 – 24/1 2000.
Gift 9/7 1944 med Rut Hägg född 19/4 1925 i Lennsjö
Barn:
Bojan Elisabeth 15/12 1944 – 2/4 1945
Berit Elisabeth 21/1 1947 Hon är bosatt i Hudiksvall
Ulla 4/10 1950
Ove 4/11 1960

Nu är det sonen Ove Nilsson och Laila Sundqvist f. 5/8 1966 som äger huset.
De är bosatta i Idenor.

 

Det nedbrunna gamla Folkets Hus.

3:2
1944 sålde logen sitt tidigare gamla hus till byggnadsförening vilken rev huset. Av det gamla timret byggdes en ny lokal här ca 15 meter från vägen snett emot ”nya” Konsum. Entrén låg på husets norra långsida vilken var vänd mot vägen. Den nya byggnaden bestod av en länga och rymde stor och liten sal samt kök. På stora salens västra gavel fanns en scen. Köksingång fanns på den östra gaveln och upptill fanns en vaktmästarbostad där Berg- Gunnar Jonsson bodde.
Denna samlingslokal brann upp 1957 då fanns även ett ungdomstempel i logen. Av försäkringen fick man ut 35. 000 kronor.

fr-099-9-ruin

Ett grundfundament och en cementplatta framför ingången är vad som återstår.
Våren 2015.

Hjälp oss med ett foto så vi får se en bild på hur detta stora hus såg ut

 

fr100

Frisbo 38
10:1
Tidigare Pl. 40.
Huset byggdes som fritidsbostad av Ture Hägg i mitten av 90-talet. Sedan köpte Ture Konsumaffären av Lena Hjort men de bodde aldrig här utan var bosatta i Delsbo.
16F3 Ture Hägg född 11/8 1933 i Lennsjö. Gift med Barbro Elinor född 11/2 1941 i Delsbo
Barn:
Lars Herbert 1/2 1961
Jan Mikael 9/6 1965
Anna Helena Elinor 12/10 1973
Nu ägs huset av Mats Östlin

 

fr-033-johan-sving

Johan Sving framför Konsum

fr-032-konsum

Den nu rivna Nya Konsumbutiken.
Tidigare Pl. 1509
10:5
Flygfoto 21
Konsumbutiken byggdes 1951 och upphörde när omsättningen inte bar verksamheten. På övervåningen fanns en modern lägenhet där föreståndaren bodde.
Föreståndare: Gustav Olsson, Erik Vestling och Gösta Holm som sedan flyttade till Domus i Hudiksvall.
En av de anställda var Marianne Holmkvist, nu Forsell
Hon bodde i Lennsjö och hette Holmkvist som flicka.

Marianne Forsell berättar:
Jag började arbeta i Frisbo Konsum 1954 – 55 säger hon. Jag var då 14-15 år och fick cykla eller åka skidor till och från varje dag. Värst var det nog på vårarna för då var vägen som sämst. De e klart om de spöregnade eller var snöstorm var de inte så roligt, men de gick de me. Efter fyra år fick jag bo i ett rum som fanns i konsumhuset. Där bodde jag till 1959 då jag slutade.

När posten kom skulle den sorteras in i fack som fanns innanför disken. Sedan kom byborna själva och hämtades den. De som körde ut posten var Johan Sving från Lennsjö eller Anna Lisa Wedin från Strömbacka. Men sedan den 2 november 1959 har posten i Bjuråker delats ut i brevlådor.
Marianne Forsell är förknippad med Bjuråker och Friggesund där hon varit verksam under lång tid både inom posten och Konsum. Hennes sjås fria sätt och att alltid ha ett vänligt ord över till människor hon möter, gör att hon fortfarande efterfrågas och ibland även ställer upp för företag som vill lyfta fram någon eller vill saluföra någon produkt.
Man kan undra vilken 15-årig flicka (eller pojke) idag som kan tänkas ta ett arbete som börjar med en skidtur i mörker på en timme och sedan en timmes skidåkning i mörker efter arbetsdagens slut.
De är klart vi att nu lever vi i en annan tid, men det här är ändå i vår generation. Heder åt Marianne.
Samma sträcka går idag att åka med en EU-moped på tio minuter.
Under den korta tid som nya konsumbutiken fanns blev den utsatt för en kassaskåpssprängning med en söndersliten kassaskåpsdörr och stor förödelse som följd.
Kassaskåpet blev återställt (eller kanske blev det utbytt), för det köptes av skogvaktare Arvid Åsbrink i Moviken, och där står det än idag.

1962 uppgick föreningen i Konsumtionsföreningen Norra Hälsingland.
I fortsättningen fick boende i Frisbo inhandla sina livsmedel från de varubussar som kom varje vecka. Varubussarna som gjorde det möjligt att bo kvar var även de som delvis förorsakade att konsumbutiken inte bar sig. Konsumbussen med Olle Persson från Delsbo kom på torsdagar ock köttbilen på lördagar.
Köttbilen med bröderna Jonsson från Västansjö började köra ut varor redan 1934. Då var det pappan Erik Jonsson som körde sedan tog sönerna Tage och Gösta över. 1960 inköptes en ny buss och därmed kunde även sortiment utökas. Men i september 1977 kom varubussen med Gösta Jonsson bakom disken för sista gången. Varubussen bar sig inte längre den gick med förlust.
Helt strandsatta blev man inte uti byarna. Postverket införde något de kallade för särskild landsbygdsservice. Där ingick bland annat varudistribution. Det gick i korthet till så att man fick ringa sin handlare eller lämna en beställning till brevbäraren dagen innan. Brevbäraren körde sedan ut varorna mot en mindre avgift, som kunde hållas på en mycket låg nivå tack vare kommunal subvention.
1970 -1980-talet
Gunnar Jonsson född 15/1 1931 i Forsa. Gift med Sigrid Margareta Jonsson född 22/5 1931 i Bjuråker. År 1970 bodde de i Överälve 253, tillsammans med sina 6 barn. År 1980 är de skrivna här, men då utan alla barn. Gunnar hade köpt affären och gjort om den till bostad.
1976 – 1978
Gunnars son Sven Erik Jonsson född 30/6 1956 i Delsbo och Kerstin Persson född 21/7 1958 i Järse i Skärås bodde här i den nedre lägenheten omkring 1976 – 78. De flyttade härifrån till Moviken där de bodde under vintern 1978 och 1:a sept. 79 flyttade de till Strömbacka där de fortfarande bor.
Deras dotter Åsa föds 22/4 1977
1978 –
Gunnars son, Knut Jonas Jonsson född 28/11 1952 från Delsbo. Gift med Lillemor Löfling född 11/9 1945 i Västansjö. Dotter till Törs-Göta, Göta Löfling född i Forsa 1920. Änka 1952. Död 1999.
Fyra barn:
Karin Anneli 20/8 1965
Ola Jörgen 4/5 1972
Ola Pierre 15/10 1973
Anna Lisette 30/3 1976

Konsumbutiken stod kvar som ett spökhus fram till mitten av 90-talet innan den revs. Den hade dessförinnan köpts av Lena Hjort och andra som också även ägde butiken i Strömbacka.
1994 sålde Lena Hjort den här fastigheten till Ture Hägg som rev den och av virket byggde hus 36, strax ovanför.

 

fr-101-astas

Frisbo 44
4:14
Tidigare Pl. 44

Huset byggdes på 1930-talet
18F5 Sigrid Elisabet Meijer född 13/4 1904.
Gift 9/11 1931 med Lars Larsson, Rapp-Lars kallad.1891 – 1957. Sigrid Elisabet avled i Svedjebo 29/8 1983.
När Asta köpte huset 1968 stod det på ofri grund, men blev avstyckad 1988.
34H3 Hortense Hellström född 27/1 1907 i Tormyra. Hon avled den 12 nov 1994. Läs mer om Tense i artikeln om Tormyra. Nu är det dottern Asta Hellström född 14/2 1941 och bosatt i Östhammar som äger huset.

 

Fastigheter väster om ån

Kraftstation
Frisbo lysbolag
1917 -1918 bildades föreningen Frisbo lysbolag med egen kraftstation. Syrelsen bestod av Per Berg, Arvid Mackin, Jon Jonsson och Anders Johansson. Dessa gick i till hälften i borgen för ett lån på 3 500 kronor den andra hälften av övriga i anläggningen intresserade. Anläggningens syfte var att lämna kraft till belysning, tröskning, vedkapning m.m. Anläggningen fick icke på något sätt lägga hinder i vägen för flottningens bedrivande och icke utan bolagets medgivande borttaga eller ändra befintliga flottledsbyggnader som fanns i flottleden. Den 2 oktober 1917 var dammen fullbordad och skulle avsyningsinstrument därå uppsättas med godkännande af vattenrättsägarne, som det står i inteckningsprotokollet från Delsbo tingshus. Den damm som åsyftas var Lysdammen eller mera känd som Myrdammen.
Ovanför kraftstation låg Lyshuset. Där fanns generator och annan utrustning.
1954 upplöstes föreningen Frisbo lysbolag.

fr-131-ritning

Ritning upprättad 18/4 1951

 

 

fr-268-myr-dammen

Myrdammen. Anna Ekblom på utflykt med barnen. Bak fr v. Gustav Svang, Haldor Hansson, Erik Hammarstedt, Gustav Nilsson, Arne Larsson.
Fram sitter, Fanny Storm, Majvor Larsson, Eivor Larsson, Elvy Storm, Betty Storm, ? och ?

fr-165-myrdammen

Rester efter Myrdammen, sommaren 2015

fr-163-myrdammen

Flottarnas rast-och övernattningsstuga vid Myrdammen

fr-164-myrdammshuset

Sedan taket rasat in har förfallet gått väldigt fort. Foto sommaren 2015

 

 

 Lyshuset
Lyshuset revs när husen och nya bron över Lingån byggdes 1955.
Det är oklart om lyshuset var bemannat eller om det bara tillfälligt nyttjades av Erik Storm som bodde i lyshuset på 50-talet

27D7 Erik Storm född 18/6 1898. Erik Storm avled 25/19 1961
Gift 30/5 1926 med Signe Margareta Hill född 16/8 1903 i Hilltjärn. Hon flyttade till Ljusdal 1937.
Gemensamma barn som vid den här tiden hade flyttat ut.
Nils Tore 4/11 1922
Fanny Maria 11/6 1925 Gift 1945 med Gunnar Andersson
Elvy Margareta 9/8 1926 Utflyttad till Sthlm. Län, 1945
Betty Kristina 24/1 1928 Utflyttad till Ljusdal 1944.

 

 

fr-102-berget


Frisbo 47 Berget
4:7
Flygfoto 24
Tidigare Pl. 1531
Huset kallades för Berget, säger Märta Jonsson som varit gift med Berg-Axel. Han växte upp i huset. Hans farfar var från Sniptorp 1. Den platsen kallades nog för berget varifrån huset kanske är flyttat eller så blev han kallad, ”han från Berget”, som till slut blev bara ”Berget”.
Ca 1896 – 1928
7A9 Jonas Erik Nilsson – Styv född 8/9 1871 i Furuberg.
Gift 27/3 1896 med Kristina Hjelte född 7/2 1878 i Norrdala. Alla barnen fick tillnamnet Berg, efter namnet på den här gården.
1928 flyttade familjen härifrån till Skräddars i Frisbo
Tio barn
Nils Bernard 18/4 1896 Emigr. t. USA 1914
Johan Alfred 30/4 1897
Erik 14/4 1899 Gift 1924 med Elina Jonsson från Skärås. Boende vid Lars-Jons i Skärås
Katarina 9/2 1901 Gift 1933 med Erik Östberg i Skålsvedja
Anna 31/12 1903 – 2/3 1905
Märta Kristina 28/9 1905 Gift 1930 med Nikolaus Mattsson Bosatta i Frisbo
Anna Lydia 11/8 1908 Utfl. t. Gnarp 1933
Viktor 2/8 1911 Gift 1938 med Ruth Lidell. Bosatta i Skålsvedja
Gunnar 10/3 1933 Vaktmästare på gamla folkets hus och vid Luråsen
Axel 16/6 1915

24B13 Gustaf Sundin född 29/3 1918. Gift 21/11 1943 med Thea Kristina Johansson född 18/8 1914 i Hedvigsfors. De skildes 1964. Gustav avled i Friggesund 23/10 1995.

Därefter Yvonne Danielsson Öhlén som sålde fastigheten 2013 till nuvarande ägare,

Mari Louise Johansson f. 23/1 1956 i Gustavsberg och Alf Johnny Mattisson f. 10/12 1956 i Djurö.

fr-104-berget-bak

Frisbo 47, våren 2015

 

 

fr-103

Frisbo 48 
Tidigare Pl. 1533
4:13 Huset byggt 1955
Flygfoto 24

46A28 Bertil Henriksson född 13/8 1921 Hovslagare.
Gift 24/3 1951 med Sigrid Linnea född 2/12 1923 i Bergsjö. Bertil avled i Bergsjö 1/1 2002
Barn:
Bengt Olof 11/8 1951
Karin Margareta 3/6 1954

41A24 Karl Mattsson 8/2 1918 – 23/9 2003
Gift 25/4 1943 med Wally Olsson född 18/4 1923 på Oxåsen, där de var bosatta. Paret skildes 30/4 1965.
Ca 1959 – 1963
15D6 Per Hammarstedt född 27/3 1916.
Gift 23/7 1939 med Hildegard Wedin född 7/12 1914 i Frisbo. De flyttade hit från Lennsjö, och flyttade härifrån till hus 44, skogvaktarbostaden.
Barn:
Bo 14/3 1940 – 6/4 1983 Gift 1968 med Birgitta. Bosatta i Näsviken
Carl Erik 10/11 1942 Född i en taxi i Norrbo. Gift. Död 2005
Anna 8/4 1951 Gift med Sverre Magnusson
Eva 22/3 1953 Gift Hed. Nu Hammarstedt, bosatt i hus 5, här i Frisbo
Martin Höglund, N. Larsson.

2008 såldes huset till Lars Jonny Larsson född 1/4 1944. Säljare var Håkan och Inger Höglund

Den 1/12 2016 såldes huset av Berit Elin Matilda Larsson till Sören Nils Holger Bergström som därmed är ny ägare av fastigheten.

 

 

fr-105

Frisbo 50
4:10
Tidigare Pl. 1532
 Huset byggt 1955
Flygfoto 24

1955 -1969
7U11 Alfred Lind född 31/8 1906 vid Skummabacken på Nipen
Gift 1/10 1939 med flickan från granngården, Anna Persson född 10/5 1909 i Moviken. De flyttade hit från Skummabacken 150 på Nipen, där Alfred hade byggt ett eget hus.
1969 flyttade härifrån till Delsbo. Alfred Lind avled 13/8 1970 och hustrun Anna den 30/10 1977
Barn:
Per 27/7 1930 Gift med prästen Maja-Lena Swing. Bosatta i Gammelsträng i Norrbo
Stig Gustaf 18/12 1933
Sören 26/10 1942 Bosatt i Delsbo

18F6 Algot Andersson född 16/12 1912 i Lindbo
Gift 31/5 1936 med Margareta Andersson född 24/4 1914 i Västigårn
Barn:
Ulla Elisabet 11/1 1940
Ingrid Kristina 15/7 1945

Därefter Stefan Wedin och nu Annica Hagström

 

 

fr-106

Frisbo 52
4:11
Tidigare Pl. 1534
 Huset byggt 1955
Flygfoto 24
Ca 1955 – 1965
47A32 Jonas Nilsson född 5/6 1916 i Norrgården. 1965 flyttade han till Iggesund och brodern Erik tog över gården
Ca 1965 – 1995
47A44 Erik Nilsson född 24/8 1914 i Norrgården.
Gift 31/12 1945 med Karin Hammarstedt född 26/11 1921 på Rödkullen. De flyttade från Rödkullen omkr. 1946 till Jon-Larsas . 1957 flyttade de till Nipen och därifrån till hit 1965.
Erik avled här den 24/8 1995
Deras son, Nils Johan född 16/10 1939. Han och hustrun Marianne har nu huset som fritidsbostad

 

 

fr-107-skogv

Frisbo 56 f.d. Skogvaktarbostaden
4:12
Tidigare Pl. 1536

Flygfoto 24 och 27

Huset byggdes 1948 till Skogvaktare Nils Pontén med familj. Efter honom bodde här skogvaktare Martin Stöa med sin sambo Hjördis. Han var född 1916 i Dalarna och återvände också dit efter en tid på Strömbacka. Efter att ha gift och skilja sig avled han 20/1 1996.
Ca 1963 – 1965
15D6 Per Hammarstedt född 27/3 1916
Gift 23/7 1939 med Hildegard Wedin född 7/12 1914 i Frisbo. De flyttade hit från Frisbo 48,  och flyttade härifrån till Strömbacka där hustrun Hildegard avled 26/8 1970. Därefter flyttade Per till Hålsjö där han gifte om sig 1973 med Sigrid från Norrbo. Sedan flyttade de till Iggesund och därefter till Delsbo där Per Hammarstedt avled den 29/12 1993.
Barn:
Bo 14/3 1940 – 6/4 1983 Gift 1968 med Birgitta Bosatta i Näsviken
Carl Erik 10/11 1942 Född i en taxi i Norrbo. Gift. Död 2005
Anna 8/4 1951 Gift med Sverre Magnusson Bosatt i Älvsjö
Eva 22/3 1953 Gift Hed. Nu Hammarstedt, bosatt i hus 5, här i Frisbo
1967 – 2009
De flyttade hit den 10 maj 1967 från Norrgården.
Gustaf Nilsson född 12/3 1925. Gift 1951 med Sigrid Henriksson född 4/8 1930.
Tre barn:
Kerstin 10/12 1953 Gift Löfqvist. Bosatt i Mölndal men har närmaste gård som sommarställe.
Lars Åke 9/4 1960
Ingrid 12/11 1962
Gustav Nilsson avled 8 okt. 2007 och sommaren 2009 flyttade Sigrid till Friggesund.

Nuvarande ägare sedan 2009 är Britt-Marie Margareta Bengtsson f. 10/4 1952 i Enskede Gift 28/12 1989 med Jan Reine Bengtsson f. 12/3 1955 i Brännkyrka Stockholm. Paret är ännu bosatta i Ekerö men kommer troligen att bosätta sig här.
Barn:
Niklas Reine f. 10/12 1980 och Annelie Marie f. 26/11 1982.

 

 

fr-108-elon

Frisbo 58. F.d. Friskens
4:5
Flygfoto nr 29
Tidigare Pl. 1537

Ca 1840 – 1869
29B9 Korpral Johan Frisk född 22/11 1815 i Bjuråker
Gift 18.. med Margareta Christina Johansdotter född 16/2 1811 i Karmansbo, Skärås.
Fyra barn:
Johan Olof 29/4 1842 – 27/8 1920
Lars Erik 4/11 1843 Tog över gården efter föräldrarna
Anders Gustaf 6/8 1846 – 6/10 1847 (kikhosta)
Anders Gustaf 24/10 1850 Utflyttad till Ljusdal 1889
Fadern avled 22/6 1869 och modern 11/6 1900
Ca 1869 – 1882
29B10 Lars Erik Frisk född 1843
Gift 26/5 1876 med Anna Johansdotter född30/4 1841 i Fjärdsäter, Delsbo.
Tre barn:
Johan Gustaf 20/3 1877
Jonas 22/7 1878
Margareta Christina 18/9 1879
Hela familjen utflyttad till Ljusdal 1882

24B11 Martin Sundin från Lennsjö född 9/1 1905.
Gift 21/8 1935 med Jenny Holm från Moviken född 6/7 1908.
Barn:
Erik Yngve 2/11 1931
Anna Greta 24/1 1946

18F6 Algot Andersson född 16/12 1912 i Lindbo
Gift 31/5 1936 med Margareta Andersson från Västigårn född 24/4 1914. Innan de flyttade hit bodd de vid Västigårn. På 80-talet hade de flyttat ner till den här gården.
Barn:
Ulla Elisabet 11/1 1940
Ingrid Kristina 15/7 1945

16D5 Oskar Hammarstedt född 1883 i Strömbacka, Var tidigare kolare och arrendator på Rödkullen Död 5/5 1959.
Gift 11/12 1909 med Andrietta Maria Berg född 1876 från Strömbacka. Hon avled 14/5 1920.
Omgift 7/8 1921 med Anna Sundin född 30/12 1895 i Bergsjö. Död i Frisbo 9/8 1978
Barn:
Johan Birger 16/4 1910 – 23/4 1910
Per 1916 (styvson) gift 1939 m. Hildegard Wedin bos. i Lennsjö
Karin f. 1921 Son Nils Johan f. 1939. Gift 1945 m. Erik Nilsson f. 1914 i Frisbo.
Erik 1927 utfl. t. Sthlm.1946
Anna 1932
Sonen Erik Hammarstedt född 1927 och hustrun använde huset till sommarbostad.

Nuvarande ägare är Gustav och Sigrid Nilssons dotter Kjerstin Löfqvist med make sjöingenjör Elon. Innan de och barnen flyttade hit använder de huset till fritidsbostad.

 


 

Gårdar utefter vägen ner mot sjön har 300 – nummer

Greta Svang född 1922. Hon bodde i Västergårn och arbetade i Konsum

 fr-035-greta-svang

Greta Svang. Bild ur Susanne Swangs samling

fr-230-greta-svang
Greta Svang framför affären. Bild ur Susanne Swangs samling

fr-200-konsum

fr-037-gamla-konsum

Frisbo gamla Konsum affär

Frisbo 304. Nilsbo No 1. Gamla affären/Idens
8:1
Flygfoto 32
Tidigare Pl. 1476

Den 29/5 1905 köpte Hans Petter Persson och Nils Petter Larsson den här tomten för 150 kr av Jon Jonsson för att uppföra den här fastigheten

Den 1/11 1909 säljer Nils Petter Larsson sin del till Hans Petter Persson och Arvid Mackin för 722 kronor
Den 14/8 1913 säljer Hans Petter Persson sin del till Arvid Mackin för 361 kronor

fr-245-valter-m

Frisbo konsumtionsförening och Valter Mattsson. Bild utlånad av Sigrid Nilsson
FRISBO KONSUMTIONSFÖRENING
1917 bildades föreningen och anslöts till Kooperativa Förbundet med Sigurd Söderström som föreståndare.
Den 29/12 1919 säljer Arvid Mackin sin andel för 3500 kronor
1924 blev Walter Mattsson föreståndare för Frisbo konsumtionsförening. En post han sedan innehade under hela den tid affären låg i den här lokalen.
En av de anställda var Mary Wedin
Den 19/9 1936 köper konsumtionsföreningen en tomt för uppförande av ett magasin för 100 kronor. Säljare var Strömbacka Bruk
1951 stod nya Konsumaffären färdig.
Sedan affären upphört höll man auktion på alla inventarier och annat.
Fastigheten ropades in 26/9 1952 av Olof och Tyra Idh för 7 000 kronor.
Tyra berättar att det fanns en lägenhet i lokalen om ett rum och kök. Av kontoret gjorde de ytterligare ett rum. På övervåningen fanns ett rum för affärsbiträden. Där fanns spis och tvättställ.
Ca 1952 – 1979
70B4 Richard Idh född 6/3 1900 i Furuberg
Gift 17/6 1928 med Maria Qvist född 29/7 1906
Ett barn: Olof född 25/6 1925 i Hassela.

1957 när föreningshuset brann ner gjorde Rickard Idh om affärslokalen till bönesal
1 september 1959 invigdes det nya villakapellet. 90 personer hade trängt ihop sig på de 42 kvadratmeterna. Det fanns 32 ordinarie platser och 28 reservstolar. Resten av invigningspubliken fick stå. Nu höll man möte här minst en gång i månaden, då pastor Lindén och sångarna kom på besök och varje söndag höll Richards son Olle söndagsskola.
Efter några år upphörde verksamheten och Richard och Maria flyttade till Hassela

Baptistmedlem som har KAPELL I VILLAN

fr-195-ids

Richard Idhs villakapell ligger i en idyllisk björkbacke i Frisbo

fr-197-idens

Altaret är Idhs stolthet. Rickard och Maria Idh är två av tre medlemmar i Frisbo

fr-196-idens

Gideon Wigg är föreståndare för landets största frireligiösa distrikt

fr-198-idens

Det finns en försvarlig trave av Psalmböcker i kapellet – baptisternas speciella sångbok.

Fyra bilder ur Hudiksvalls Tidning den 25 mars 1961 Text och foto: S E M

Ca 1979 – 1990
70B8 Olof Idh född 25/6 1925 i Hassela uppväxt i Furuberg. Olof Idh avled 27/4 1968.
Gift 7/4 1947 med Tyra Rönnqvist född 23/10 1927 i Sylkvarn i Skärås. Efter några år flyttade Olle och Tyra till Lindbo där de övertog en arrendegård.
Barn:
Göran 17/11 1947 född i Lindbo
Bengt 18/3 1953 född här i huset

Den 18/5 1958 sålde Olof och Tyra Idh fastigheten till Rikard och Maria Idh för 17 000 kronor. De kom sedan att bo här till hösten 1967, därefter bara på somrarna.
Den 13/10 1979 övertog sönerna Bengt och Göran Idh fastigheten genom arv.

Sedan 1995 är Bernt Idh med familj ägare till fastigheten. De tycker mycket om Frisbo och det fina kulturhus de har här.

 

 

fr-087-café

Frisbo 305. F.d. Caféet
4:6
Flygfoto 32
Tidigare Pl. 1510

21A13 Albin Jansson född 12/4 1894 i Bergsjö.
Gift 12/3 1922 med Margareta Fredin född 6/12 1901 i Frisbo. Fastigheten inköpt 1929 av Margareta Andersson. Renoverad 1933. Byggd i timmer i en vån, med en lägenhet om ett rum och kök
Tre barn:
Karl Birger 7/6 1920 Utfl. t. Hudiksvall 1943
Berta Albertina 22/4 1922
Maja Birgitta 10/1 1927
Ca 1979 – 2006
Inge Vedin född 20/1 1961 och Jill Eriksson född 8/8 1961 i Västerhaninge bodde här mellan 1979 och oktober 2006 då de flyttade till Frisbo 17, där Inges far hade bott.

En tid bodde här Tomas Ammitzböll född 22/11 1944 i Stockholm

Sedan 2006 ägs fastigheten av Kennet Sandvik född 15/5 1956 och hustrun Mona född 10/4 1952. De var tidigare bosatta i Tungelsta söder om Stockholm, men nu är de bofasta här.

 

 

Frisbo 309 Kus/Per Hansas
4:9
Flygfoto 28
Tidigare Pl. 309

Ca 1818 – 1853
7E5 Olof Eriksson född 21/6 1790 i Lia.
Gift 1818 med Brita Matsdotter född 10/3 1790 i gården Dubb-lars.
Sex barn:
Anna 20/4 1820 – 6/7 1820
Carin 1/5 1821 Gift 1852 med Pehr Pehrsson son och bonde i Frisbo 4, Skräddars.
Erik Fredin 20/12 1822 Gift 1855 med Carin Ersdotter. Måg och bonde i Lia 10
Mats 25/7 1824 Tog över efter föräldrarna
Jonas 20/8 1826 Gift 1856 med Margta Jonsdotter Måg och bonde i Spångmyra 3 ”Espers”
Anna 10/6 1828 Gift 1849 med korpral Pehr Olof Jonsson-Fält. Rättare i Friggesund
Fadern avled den 7/2 1830 och modern avled 13/4 1867
Ca 1853 –1899
7E10 Sonen Mats Olsson född 25/7 1824
Gift 12/10 1853 med Brita Jonsdotter född 19/10 1829 i Ängebo 2.
Två barn:
Olof 20/7 1856 Gift 1881 med Brita Danielsdotter född 1852 i Forsa. Utfl. t. Forsa 1894
Jonas 27/11 1859
Far, mor och sonen Jonas med hustru och tre barn, utflyttade alla till Forsa 1899.
Mangårdsbyggnaden uppförd 1930, ekonomibyggn. 1918
Ca 1902 – 1930
68D1 Per Hansson född 19/6 1860 i Hälsingtuna. Inflyttade från Njutånger 1902.
Gift 5/12 1889 med Kristina Eriksson född 24/5 1871 i Nianfors.
Sex barn:
Karin 10/2 1890
Per 7/9 1895 – 21/9 1928
Erik 20/2 1901 Skogsarbetare i Frisbo
Hans 19/5 1904 Blev kommunens förste och siste kamrer
Mattias 7/7 1907 Arr. i Moräng
Sven 15/9 1912 Gift 1941 med Kristina Andersson från Strömbacka. Arr. i Frisbo
Fadern avled den 27/5 1941 och modern Kristina den 8/3 1953
Ca 1930 – 1943

 

fr-085-hans-persson
68D2 Sonen Hans Persson född 19/5 1904 Landstingsman och kommunkamrer
Gift 25/12 1943 med Tyra Sandgren född 2/8 1917 i Vännäs i Västerbotten. Flyttade till Västansjö
Barn:
Barbro Kristina 14/4 1946
På 50-talet bodde här Sven Persson. Hans stora loge byggde bolaget 1955.
År 1970 blev den nermonterad av bl a. Karl Berg i Frisbo och Karl-Johan Olsson som fraktade den och Glads loge i Lindbo med traktor till Hambers i Söräng i Näsviken.

fr-172-storlogen

Storlogen hos Hambers i Söräng sommaren 2015. 1972 när man byggde upp den blev den breddad med en meter på var sida, men i övrigt är eternit-taket detsamma nu som då.

fr-244-k-j-0-son

Det här är Karl Johan Olsson i Kalvhaga/Söräng när han berättade om flytten av logen.
Karl Johan Olsson har även varit en duktig skidåkare. Se här Ankarstafetten 1961

 

fr-109

Nu ägs fastigheten av Jimmy Jönsson Forsa rehab
Frisbo 309, våren 2015

 

 

Frisbo 311. Spraggens/Fredins
3:3
Flygfoto 26
Tidigare Pl. 1515

Förste arrendator var Per Samuelsson – Phil, enligt boken Gods och Gårdar
Ca 1864 – 1899
21A8 Per Samuelsson – Phil född 30/9 1839 i Nipen
Gift 27/10 1864 med Kjerstin Pehrsdotter född 21/5 1842 i Dragåsen i Skärås. Det var troligen Per Samuelsson – Phil som kallades för Spraggen.
Fem barn:
Pehr 12/1 1865 – 23/1 1865
Pehr 4/4 1864 Tog över arrendet efter föräldrarna.
Anders Samuel 14/9 1869 Gift 1893 med Anna Brita Rast. Bruksarb. I Strömbacka
Brita 25/6 1872 Gift 1892 med Magnus Wilhelm Gill Utfl. t. Bergsjö 1892
Margareta Kristina 14/4 1877 Gift 1898 med Lars Johan Larsson från Frisbo
Fadern avled 23/12 1921 och modern den 23/4 1912
Ca 1899 – 1930
Mangårdsbyggnaden nyuppförd 1906, och ekonomibyggn. 1907.
21A11 Sonen Pehr Pehrsson – Fredin född 4/4 1864
Gift 30/10 1897 med Juliana Matilda Larsdotter-Lundgren, sömmerska född 18/1 1875 i Moräng
Sju barn:
Johanna Kristina 2/5 1898 Gift 1917 med Johan Erik Arvid Lind från Lennsjö Utfl. t. Hög
Beda Matillda 11/2 1900 Gift och utfl. t. Sånga 1923
Anna Margareta 6/12 1901 Gift 1922 med Nils Albin Jonsson från Bergsjö Bos. i Frisbo
Hanna Paulina 22/5 1904 Utfl. t. Hög 1928
Per Gottfrid 1/12 1906 Tog över gården efter föräldrarna
Lars Bertil 24/2 1910 Gift 1936 med Gunhild Trygg från Moviken Utfl. t. Torsåker 1937
Julia Katarina 11/7 1914 Gift 1939 med Nils Helmer Wennberg Bos. i Strömbacka
Fadern avled den 11/3 1923
Ca 1930 – 1989
21A14 Sonen Per Gottfrid Fredin 1/12 1906 – 3/7 1989
Gift 10/11 1940 med Signe Kristina Storm född 31/7 1910 i Frisbo. Hon avled den 13/11 1951
Ett barn:
Eva Viola 12/2 1941

Sedan 2012 ägs huset av familjen Peter Flodin, bosatta i Vallentuna.

Peter född 14/1 1983, gift med Emelie Adolfsson född 18/8 1987.
De har två barn:
Lovisa och Casper

fr-135-311-2015

Frisbo 311

fr-136-311

fr-137-311

Frisbo 311, midsommardagen 2015

fr-138-311-flodins

Midsommardagen 2015. Familjen Flodin på väg ner till bryggan vid sjön. Den tuffa dottern Lovisa kör sin bror Carsper på sin fyrhjuling.

 

fr-211-vestegarn

 

fr-129-vestergorn

fr-111-vestergorn

Västergårn, våren 2015

Frisbo 315 Västergårn/Buick – Antes
2:1
Flygfoto 30
Tidigare Pl. 1518

Boken, ”Jord, linne eller träkol”, av Rosmarie Fiebrantz, skriver. Per Jonssons hushåll i gården Frisbo 2, har sin vävsäljarperiod under 1817 – 1830 då han också kolat under år 1828.
Fastigheten uppfördes 1841. Ekonomibyggn. uppförd 1912. Ny ladugård uppförd under samma tak 1937
Fastigheten är byggd i timmer i två vån. med två läg, om 8 rum och 2 kök.
Troligen var det efter hustruns bortgång 1874 som Johan Matsson – Stolt, flyttade ner hit från Rödkullen

10B17 Jonas Jonsson-Nordling född 30/1 1848, son till bonden J. Jonsson i Frisbo s 1. Död 8/2 1914.
Gift 14/5 1880 med 26A21 Christina Andersson född 3/3 1849, dotter till kolaren A. Larsson i Skärås. Död 3/10 1904
Fem barn
Jonas Olof 24/3 1881 Gift 1909 med 13H6 Karin Hedberg ”Pål-Ers”. Änga 3. Bonde i Avholm
Anders Oskar 22/12 1883 – 4/1 1884
Anders Oskar 1/12 1884 Gift 1909 med Sigrid Kajsa Norberg. Bos. i Storån Delsbo
Paulus 21/5 1886. Utflyttat till Norrköping 1907
Pehr Erik 21/5 1887. Utflyttat till Avesta 1909.

Ca 1874 – 1911
41A8 Kolaren Johan Matsson – Stolt född 11/4 1839 i Rödkullen Död 13/1 1929
Gift 25/6 1862 med Brita Pehrsdotter född 12/3 1833 i Dragås, Skärås. Hon avled 3/3 1874 i gastrisk feber.
Omgift 7/3 1875 med Anna Maria Phil född 9/3 1847 i Nipen, Frisbo. Död 14/12 1916
14 barn:
Anna 24/6 1863 Utflyttad till Hassela 1881
Pehr 7/11 1865 Gift 1891 med Marta Larsdotter från Karmansbo. Bosatt här till 1903 då de flyttade till gård 5
Mathias 6/2 1869 – 12/1 1874 (hjärnhinneinflammation)
Johannes 14/11 1871 Utflyttad till Hassela 1880
Barn i andra giftet
Erik 2/9 1876 Gift med Anna Hedbom. Rättare i Hedviksfors Utfl. t. Forsa 1941
Greta tv. 29/8 1878 – 12/3 1879
Karin tv. 29/8 1878 – 3/1 1879
Matthias 29/1 1880 Gift och bosatt på Nipen. Gård 21
Karin 14/6 1881 – 8/8 1881 (difteri)
Brita 5/8 1882 Utflyttad till Bergsjö 1898
Greta 16/12 1883 Gift med Olof Olsson Bonde i Norrhavra
Maria 25/3 1886 Gift 1914 med Nils Erik Flink Bos. i Norrbobyn
Anders 20/6 1887 Tog över gården efter föräldrarna
Karin 7/11 1888 – 26/11 1888
Som brukligt var skulle äldste sonen ta över efter föräldrarna. Därför bodde Pehr med sin familj kvar här på gården men av någon anledning flyttade de härifrån omkring 1903. Huset var ju stort så det fanns gott om plats.
Ca 1891 – 1903
41A13 Äldste sonen Pehr Johansson född 7/11 1865 i Rödkullen.
Gift 10/5 1891 med Margta Larsdotter född 2/1 1872 i Karmansbo, Skärås. 1903 flyttar familjen till Frisbo 10, därifrån till Bergsjö 1904.
Åtta barn:
Lars 10/12 1890
Brita 19/11 1891
Johan 4/11 1893 – 8/7 1895
Per 26/1 1895
Karin 15/5 1897
Johan Elof Mattias 24/2 1899
Emilia Kristina 34/1 1901
Bertil 28/7 1902 – 22/7 1904

fr-229-anders-stina
Anders Johansson (Buick-Ante) och hans hustru Kristina
Bild ur Susanne Swnags samling

Ca 1911 – 1934
41A15 Anders Johansson, Buick – Ante, kallad född 20/6 1887 i Frisbo.
Gift 22/5 1909 med Kristina Jonsdotter född 6/6 1886 i Hassela. De flyttade till Moviken där han körde droskbil av märke Buick, därför blev han kallad Buick – Ante, berättade Oskar Sjöholm i en tidningsintervju 1974. Oskar var född i Moviken 1881.
Sex barn:
Hildur 12/8 1909 Gift 1932 med Alf Bylén. Ett barn: Arne Bylén född 16/5 1933
Brita Linnea 30/12 1911 Gift 1934 med Lars Larsson. De bodde här till 1938
Karin Matilda 19/4 1913 Utfl. t. Hassela 1929
Margareta 24/4 1914 Gift 1936 med Algot Andersson född 1912. Bosatt här, sedan i gård 42.
Per 12/2 1916 Tog över fastigheten efter föräldrarna
Ester 23/5 1917 Gift 1937 med Evert Svang från Rödkullen. De flyttade från Rödkullen till Håknorrbo i Delsbo omkring 1952

fr-225-ester-på-sin-systers

Ester Johansson/Svang bevistar här sin syster Margareta och Algots bröllop
Bild ur Susanne Swangs samling.

fr-039-svangs

Ester o Evert Svang. Bild ur Susanne Swangs samling

fr-253-verner-svang

Verner Svang. Bilden utlånad av Sigrid Nilsson

 

fr-040-herrar
Verner, Evert, Bengt och Olle Svang. Bild ur Susanne Swangs samling

fr-224-ester-50

Ester Svang 50 år. Bild ur Susanne Swangs samling.

fr-227-systrarna
Systrarna Johansson. Bild ur Susanne Swangs samling

fr-041-kristina

Mor Kristina Johansson född 1886. Bild ur Susanne Swangs samling

fr-042-damer
Kristina och hennes döttrar. Bild ur Susanne Swangs samling

 

fr-228-vestegarn
Kristina här uppvaktad av barnbarnen. Bild ur Susanne Swangs samling

 

fr-043-man

Helmer Svang född 1895. Bild ur Susanne Swangs samling

fr-044.j-svang

 

 

 

 

 

fr-045-dam
17F1 Helmers far, Jonas Olsson Svang född 1852 i Bergsjö. Helmers mor Lena Kajsa Johansdotter född i Hassela 1854. Bilder ur Susanne Swangs samling

Ca 1934 –1938
46A39 Lars Larsson född 2/3 1907 i Norrhavra.
Ingift 22/9 1934 med Brita Linnea Andersson född 30/12 1911 här på gården. 1938 flyttar de till Nipen, och därifrån sedan till Skräddar–Jonkes
Barn:
Gösta 16/4 1932 Gift med Maj Britt Olsson f. 1935. Barn: Bodil f. 1953, Lisa f. 1954
Sture 30/3 1935 Gift med Karin Tyhr f. 1939. Barn: Patrik f. 1966

fr-239-motorcykel

Per Andersson sittande på en Indian. I bakgrunden skymtar ordenshuset

fr-238-vesterg

Bild tagen från gårdsplan mot Dubb-lars

 

Ca 1938 – 1984
41A26 Sonen Per Johan Andersson 12/2 1916 – 2/11 1984.
Gift 5/9 1937 med Karin Elvira Ros f. 30/12 1913 i Västansjö, Bjuråker. Hon avled den 3/1 2000
Två barn:
Sven Erik 25/4 1937
Per Ingvar 27/2 1943 Gift 28/5 1966. Död 4/11 1973.

1994 köpte Stefan Wedin, Mona Söderman och Sven Wedin huset av Peter Rauchenwald.  Barn, Sofia Vedin född 27/9 1991 och Emma Vedin född 31/1 1993.
Därefter kom Mona Söderman född 26/6 1968, att bo här.

 

 

 

fr-079-ingrid-1798.

10B5 Ingrid Matsdotter född här 28/11 1798. Gift 1823 med 13H4 Pehr Pehrsson i Pål-Ers Änga, Bjuråker.

 

Frisbo 317 Dubb–lars/Sonja Kroon Björgyll
Frisbo.  1:7 – 1:8
Flygfoto 31

En bondsläkt som tidigast omnämns i 1593 års jordebok i Byn nr 3

10 B.
– I – Påhl Oluffsson, 15.. Härs. Okänd. Nämnes som bonde i Byn 3, Bjuråker, enl. 1593 – 1618 års jordebok

– II – Pehr Oluffsson 159. Härst. Okänd. Nämnes som bonde i Byn 3, Bjuråker.
Enl. 1629 – 1641 års jordebok.
Ingrid 162.

– III – Mats Matsson 162.. Härst. Okänd. Troligen måg till bonden P. Oluffson i Byn 3 Hustru Ingrid Pehrsdotter 162. Troligen dotter till bonden P. Oluffsson i Byn 3. ( Gift 2 ggr)
Olof Matsson 163. Härst. Okänd. Nämnes som bonde i Byn 3 enl. 1683 års jordebok
Fyra barn:
Påhl 165. Soldat och bonde i Byn 3
Mats 165. Måg och bonde i Tjärna 1, Bjuråker
Malin 165.
Kerstin 165.
Ca 1685 – 1720
– IV – Sonen Påhl Matsson född 165.
Gölin Hansdotter född 1656 från Tjärna 1, i Bjuråker
Tre barn:
Brita 1685 Gift med soldat Zacarias Jonsson – Spång. Bosatt i Frisbo. Tre barn
Anna 168. Okänd vistelseort.
Mats 1689 Tog över gården efter föräldrarna.
Ca 1720 – 1750
– VI – Mats Påhlsson född 1689.
Margta Mårtensdotter född 1691 från Loka i Delsbo.
Gertrud Pehrsdotter född 16/3 1721 i Stråsjö
Fem barn:
Påhl 18/2 1722 Tog över efter föräldrarna
Mårten 25/11 1723 – 21/1 1725
Chjerstin 19/1 1725 Gift 1754 med Nils Pehrson kolare i Frisbo. Tre barn
Olof 26/2 1727 – 22/3 1727
Brita 3/12 1728 Gift 1762 med soldat Pehr Holm Bosatt i Frisbo
Fadern avled 1756
Ca 1750 – 1780
10B2 Sonen Påhl Matsson född 1722 Gift 1750 med Karin Hansdotter född 13/10 i Avholm
Två barn:
Mats 6/11 1751 Tog över efter föräldrarna.
Hans 13/4 1754 – 1755
Fadern avled 18/1 1787 och modern avled 2/11 1789
Ca 1780 – 1818
10B3 Sonen Mats Pålsson född 1751
Gift 8/10 1780 med Carin Pehrsdotter född 3/8 1754 i Berge 2, Bjuråker.
Åtta barn:
Carin 30/9 1781 Gift 1803 med Nils Eriksson Frisbo 3
Pehr 7/2 1783 Bonde i Frisbo 1 Död 26/2 1809
Margta 7/4 1785 Gift 1777 med Pehr Olofsson Lars – Ols i Lia 4, Bjuråker
Påhl 20/3 1788 Tog över efter föräldrarna
Brita 10/3 1790 Gift 1818 med Olof Eriksson Frisbo 2 Kus
Cherstin 19/9 1792 – 14/6 1793 (koppor)
Cherstin 11/7 1795 – 10/7 1798 (rödsot)
Ingrid 28/11 1798 Gift 1823 med kyrkvärd o bonde Pehr Pehrsson i Änga 3, i Bjuråker
Fadern Mats Pålsson avled 11/4 1832 och hustrun Carin avled 8/9 1832
Ca 1818 – 1840
10B5 Sonen Påhl Mattsson född 1788. Död 24/10 1840
Gift 14/6 1818 med Margta Pehrsdotter född 30/11 1792 i Änga 3, Bjuråker. Död  12/11 1874.
Påhl Mattsson levererade mellan 75 och 83 stigar kol årligen under tre års tid på 1830-talet, vilket inbringat mellan 125 och 144 riksdaler. Han forade dessutom skogsprodukter under åtta års tid, men utförde inte några dagsverken för bruket, skriver boken, Jord, ”linne eller träkol”, av Rosmarie Fiebrantz.
Fem barn:
Carin 21/7 1819 Gift 1839 med Jonas Jonsson Bonde och handlare i Frisbo 1 Dobb-Lars
Kjerstin 26/11 1821 Gift 1843 med Lars Olof Larsson, kolare i Frisbo
Mats 22/11 1826 Tog över efter föräldrarna.
Margta 11/2 1829 – 14/4 1829
Margta 12/6 1830 – 2/7 1830

fr-211-jon-jonsson

Jon Jonsson ”Dubblar Jonke”.

Ca 1839 – 

4H14 Jonas Jonsson född 2/3 1814, son till J. Olofsson i Karmansbo, Bjuråker. Bonde och handlare i Frisbo s 1. ”Dubb-lars”. Död 4/2 1882 (magplågor).
Gift 1839 med 10B11 dottern i huset Carin Pålsdotter född 21/7 1819. Död 10/11 1892.
Sex barn
Margreta 5/7 1840 Gift 1862 med 21A9 Anders Ersson-Fridlund kolare i Nipen.
Carin 13/8 1841 Gift 1863 m 13A12 Lars Abrahamsson-Schedin. Bonde i Norrbobyn s 11.
Jonas 30/1 1848 Gift 1880 med Christina Andersson från Skärås. Bonde i Frisbo 2.
Kjerstin 16/9 1851 – 6/6 1863 (bröstfeber)
Ingrid 29/9 1856 – 27/1 1857
Pål 14/4 1862 – 31/8 1880 (drunknat under badning i Frisbosjön).

Ca 1849 – 1894
10B12 Sonen Mats Pålsson född 22/11 1826. Död 27/12 1894 (slag).
Gift 17/6 1849 med Brita Andersdotter född 24/11 1829 i Lia. Död 7/2 1912.
Åtta barn:
Pål Fritz 5/2 1850 Handlare Emigr. t. N. Amerika 1885
Brita 11/1 1852 Gift 1882 med Rättare Lars Dahlström i Frisbo
Pehr Delin 1/1 1853 Emigr. t. N. Amerika 1882
Margaretha 19/8 1856 Emigr. t. N. Amerika 1886
Anders 14/3 1853 Emigr. t. N. Amerika 1882
Mats 10/10 1862 Gift 1892 med Anna Pehrsdotter från Hassela. Bosatta här på gården.
Carin 14/5 1867 Hon tog över Nygården tillsammans med maken Per Berg.
Kjerstin 25/12 1871.

Byns äldsta och största hus
Den här gården var inte bara en av byns äldsta utan troligen även en av de största. Sedan fyra av syskonen fått ut sina arvslotter och avrest till Amerika revs översta våningen på mangårdsbyggnaden. Av virket byggde man ett helt nytt hus (Nygården) på egen mark ett stycke ifrån där dottern Carin och hennes man Per Berg kom att bo.

Det är knappast troligt att huset revs medan barnen ännu var hemma utan detta gjordes troligen i slutet av 1880 – talet sedan hälften av barnaskaran så dramatiskt lämnat hemmet.
Boken ”Gods och Gårdar” skriver att mangårdsbyggnaden blev uppförd 1903 och att ekonomibyggnaden blev uppförd på 1860-talet och renoverad 1922.
Fadern Mats Pålsson avled 27/12 1894 och hustrun Brita avled 7/2 1912
Ca 1892 – 1922
10B19 Mats Mattsson född 10/1862 här på gården.
Gift 28/11 1892 med Anna Pehrsdotter född 1/1 1868 i Hassela.
Två barn:
Walter 2/8 1892 Tog över efter föräldrarna
Brita Matilda 15/11 1895 Utfl. t. Bergsjö 1932
Fadern avled 4/11 1931 och modern den 21/6 1930
Ca 1922 –
10B31 Walter Mattsson född 1892 Gift 25/6 1923 med Anna Kristina Svensk född 23/10 1895 i Frisbo, Bonde och föreståndare för Frisbo konsumtionsförening.
Walter Mattsson avled den 5/1 1967 och hustrun avled den 24/1 1977.

Nuvarande ägare till det anrika huset är:
Kantor Sonja Kroon Björgyll född 3/5 1943. Hon bor i Norrbobyn.

Under en följd av år har huset hyrts av Göran Bolin, Professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Han är en framgångsrik författare mestadels inom vetenskaplig litteratur, men även essäer. Särskilt relevant är hans betraktelse om hur det är att vistas i Frisbo i Maj-Britt Anderssons bok Hälsingeboken – Min plats i Hälsingland, som kom ut 2011.
Essän heter ”Från gungstolen vid fönstret”, och återfinns på sidorna 370-373.
Han har även skrivit en bok om det populära TV-programet Bingolotto, vilken till stora delar författades just i Frisbo under sex veckor hösten 2001.
Göran Bolin skriver att han vistats i Frisbo i 20 år – mestadels på sommartid men även under höstar har han tillbringat längre och kortare perioder tillsammans med sin fru Stina Bengtsson och barnen: Lisa, Vera, Rut, Vilhelmina (Mina) och Marta. Sommaren 1993 var den första sommaren de var här och sedan har de regelbundet varit här.

fr-112-sonjas

Frisbo 317, våren 2015

 

 

fr-046-hast

Bergs gård

fr-047-bergs

fr-113-bergs

Bergs, nedre bilden är från våren 2015
Frisbo 318 Nygården/Karl Gustav Berg
1:8
Flygfoto 25
Tidigare Pl. 1521

Det sägs att Nygårn byggdes av virket från Dubb-lars när övervåningen på den gården revs under 1880 – talet. Sedan blev den renoverad 1920. Ladugården byggdes 1916
Ca 1903 – 1936
10B20 Mågen Per Berg född 7/9 1871 i Hassela. Ingift 9/7 1903 med dottern från grannhuset Karin Matsdotter född 14/5 1867
Två barn:
Per Erik 8/6 1905 – 2/4 1910
Mattias 20/1 1910 Tog över gården efter föräldrarna.
Fadern Per Berg avled 24/2 1948 och hans hustru Karin 16/2 1956
Ca 1936 – 1986
10B32 Sonen Mattias Berg född 1910
Gift 16/8 1936 med Hilda Flykt född 10/5 1911 i Tjärna, Bjuråker
Två barn:
Linnea 14/5 1936
Karl Gustaf 6/6 1937 Tog över och innehar huset efter föräldrarna
Fadern Mattias Berg avled här 26/11 1986 och modern Hilda avled här den 26/10 1983
Sonen Karl Gustaf Berg född 6/6 1937 Gift 18/7 1959 med Gun-Britt Ingegärd född 18/7 1937
Barn:
Anna Margareta 29/6 1965

fr-128-eko-karta

 

fr-114-imbergs

Imbergsgården, våren 2015

Frisbo 321. Imbergsgården
14:1
Flygfoto 33
Tidigare Pl. 1524

Släkten Imberg inflyttad 1806. Enligt boken ”Gods och Gårdar”, har gården/platsen varit i släktens ägo hela tiden.

Missionsmöte hos Imbergs 1846
41A 4 Mats Johansson 1794 – 1863 gift 1824 med Anna Eriksdotter 1798 – 1869 från Hjeltens vid Gärde i kyrkbyn
Deras dotter Carin Mattsdotter har i bevarade brev berättat om livet på Rödkullen. Sedan har Anna Lindegren med stor inlevelse tolkat och levandegjort de nedskrivna berättelserna. Av den 50 sidor långa levnadshistorien är en del av det dagliga livet på Rödkullen återgivet under det dokumentet.
Här berättas om Missionsmötet i Frisbo 1846
Det hände sig i mars månad år 1846 att i Frisbo by ett stort missions – och nykterhetsmöte skulle hållas
Ej blott Sefström, deras egen präst, skulle vara med, han hade också inbjudit flera unga ämbetsbröder från närliggande socknar att bliva ordets förkunnare under dessa dagar. Från alla delar av socknen strömmade folk till. Även från Delsbo, Norrbo och Forssa, ja från Njutånger och Enånger gingo de den långa vägen, fem, sex milen, för att få vara med.
Isen bar ännu över sjöarna, så att de som kommo söderifrån kunde ta ginvägar. Över Elvåsen kom Hasselafolket i spridda flockar, ty kolportörerna hade fört bud om mötet ditupp, och även kyrkan där norr om bergen hade pålysning skett. Ett missionsmöte var på denna tid något alldeles nytt, något som väl inte hade minsta likhet med Pålmäss eller Våffeldagsmarknaden, men när en sak var så allmänt kungjord och pålyst i kyrkorna, så måste det ju vara något som påkallade allas intresse.
Därför vimlade det på vägarna till Frisbo av åkande och gående, som alla hade samma mål.
Imbergsgubbarna voro värdar. Det var Johan och Matts Imberg, riktiga kärnkarlar, och deras hustrur voro inte sämre heller … Hos dem (gård 53) skulle mötet hållas. I Matts Imbergs västerbyggning fanns en stor sal, utom kammaren. Och komme det mer folk än som rymdes där, så hade Johan Imbergs loge plats för många.
En bland de främmande predikanterna var Ljusdalsprästen Carl Oskar Roos, väl känd bland läsarfolket. Han var inte se sådan ”tordönets son” som deras egen kommunister, däremot gjorde hans evangeliska predikan och tillgängliga väsen honom särdeles väl passande tillsammans med den kämpalike Sefström. De övriga voro kyrkoherden i Enånger, Nordendahl, och pastor Jacob Wadman. Även Olof Strömberg, bondetalaren uppifrån Bjuråkersskogarna ”Ström – Olle” som folk kallade honom, var kommen till mötet.
En frisk och intensiv stämning av nyvaknat liv låg över dessa Marsdagar, och fienden tycktes vara långt borta … Kolar – Matts från Rödkullen och Imbergs – Johan ledde sången så att den hördes vida, och det sjöngs med liv och styrka av gamla och unga. Ej blott vid gudstjänsterna; Det sjöngs på vägarna och inne i stugorna – ja vart man kom ljöd andlig sång.
Bland dem som kommit till mötet voro även Svens Ingvar och Jon Jonsson, ungbonden från Långmor
Karin stötte helt oförmodat på Jon på vägen upp till Imbergs, och sedan de hälsat på varandra slöt han sig utan vidare till folket från Rödkullen. Matts var sedan gammalt något bekant med gårdsbönderna där borta i Långmor, och sålunda var det inte svårt för dem att finna samtalsämnen för en stund, medan de väntade på mötets början. Jon sökte ständigt Karins närhet, han syntes ha fattat ett sådant tycke för henne. De togo det alla så lugnt och naturligt – alla utom Karin själv, som helt och hållit var bragt ur jämvikten. Hon, som glad och bekymmersfri hade kommit till mötet för att fröjdas och glädjas och ha det gott med trossyskon och anförvanter … hon var störd i sitt innersta av denna uppmärksamhet från Jons sida. En aning sade henne att hon stod inför en brottning i livet, och hon kunde ej få ro.
Det var varmt därinne i den stora salen, där människorna sutto tätt packade på de enkla brädbänkarna. Sammankomsten hade inletts av Anders Gustaf Sefström, med de mäktigt klangfulla orden ur Matteus – Evangeliet: En kung gjorde bröllop åt sin son och lät säga till de bjudna – ”välkommen, ty allt är redo!” I bjärta färger skildrade han gästabudets prakt och omfång, Guds generella inbjudan genom gamla och nya testamentets tid, genom ende sonen och den mångtusentaliga skaran vittnen och tjänare på jorden. Men motståndet och de lumpna ursäkterna, varifrån kommo de? Från människorna, de i högmod och världskärlek fågna … de genom djävulens list i synden förkomna jordebarnen … som dock äro skapade, som äro återlösta till att fylla platserna vid gästabudsbordet!
Härefter följer ett antal sånger och predikningar som inte är återgivna.
Både tårar och lovsånger fingo de bevittna, som voro med vid detta vårliga möte i den gamla Frisbobygden.
Men tiden gick fort.
Nu var man redan vid andra dagens eftermiddag. Många började återvända till sina hem, synnerligast de, som hade långa vägar; och en del av de mera likgiltiga hade tröttnat och begett sig därifrån. Bland skaran av kvarvarande började – vid tanken på det förestående uppbrottet – en ton av vemod att smyga sig i den förut allvarsmättade stämningen. Det led mot slutet av den ljuvliga samvaron, var och en skulle gå tillbaka till den ensamma kampen. Där borta i skogarna, eller i den mörka omgivningen. Vad skulle man föra med sig? Månne den stora vinsten av en varmare tro och större frimodighet i sin kristendom? Här och där grät några helt still. Där funnos de, som önskade att deras liv hädanefter bleve ett annat … bättre än förut … att vägen ginge mot det himmelska Jerusalem, varom så mycket sjungits.
Jon Jonsson från Långmor var djupt gripen. Han satt framåtlutad med armbågarna stödda mot knäna och ansiktet dolt i händerna. Hade han månne mycket att tänka på och ångra? Inte en rörelse förrådde vad han kände. Karins hjärta snördes samman. Hon satt och kämpade med gråten. Inte hörde hon på vad predikanten talade, hon bara tänkte på Jon, och hon fick ett så innerligt medlidande med honom. Ack, att hon kunde lyfta av hans börda, hon kände hur den tryckte honom. Men det visste hon, att i denna nöd fanns blott en som kunde hjälpa; åh, att Jon ändå lade hela den stora syndabördan i hans famn! Åh, att han gjorde det!! Men skulle han förmå sig därtill? Här var inte Svens Ingvars veka sinnelag. Det var något karskt och otillgängligt över Jon. Hon böjde sig ned i bön. Bad som hon aldrig hade bett för någon människa. Brinnande, som om det gällt hennes egen frälsning. Karin visste knappt att hon glidit ned på knä vid bänken, och att många andra följt exemplet.

Hon var på sätt och vis ett barn, när hon reste till Frisbo, nu hade hon tagit ställning i kampen, som livet kräver.

Släkten Imberg inflyttad 1806 och enligt boken ”Gods och Gårdar”, har gården/platsen varit i släktens ägo hela tiden.

Ca 1806 – 1826
Anders Imberg född 1758 i Voxna Gift 1782. Änkling 1802 och
omgift 1804 med Anna Johansdotter – Brostén född 1769 i Voxna Bruk.
Åtta barn:
Anders 1786 Gift 1816 med Sigrid Jonsdotter från Spångmyra. Bonde i Elev 1, Delsbo.
Pehr 1789 Gift 1815 med Christina Lindblom från Fönebo. Bruksarb. I Strömbacka
Israel 1793 Utfl. t. Bergsjö 1808
Erik 17/5 1796 Gift 1827 med Anna Olofsdotter från Delsbo. Nybyggare i Moräng
Andra giftet
Johan 13/1 1805 Tog över gården efter föräldrarna
Olof 26/12 1805 Gift 1928 med Margta Andersdotter från Frisbo, Bos. i Frisbo
Anna Margareta 4/11 1808 Gift 1835 med Anders Finström. Bos. Frisbo
Maria Elisabeth 17/3 1811 Gift 1834 med Johan Erik Jansson från Karmansbo. Bos. i Frisbo
Fadern avled den 7/4 1835 och modern avled 5/2 1847.

39A7 Olof Imberg född 26/12  1806, son till Anders Imberg ovan. Kolare. Drunknat i Frisbosjön 29/4 1854. Enligt nekrologen var han en av brukets bästa kolare.
Gift 4/5 1828 med 25A1 Margta Andersdotter född 253 1809, dotter till Å. Olofsson i Frisbo. Emigrerat till N. Amerika 1854.
Nio barn
Anders 28/4 1829. Emigr. t. N. Amerika 1850
Olof 11/1 1833 Emigr. till N. Amerika 1854
Johan 7/10 1835 Emigr. till N. Amerika 1854
Erik 17/9 1838 Emigr. till N. Amerika 1854
Christina Elisabet 25/2 1842 Emigr. till N. Amerika 1854
Lars 23/10 1844 Emigr. till N. Amerika 1854
Pehr 15/6 1846 Emigr. till N. Amerika 1854
Anna Greta 19/9 1849 Emigr. till N. Amerika 1854
Nils Israel 29/11 1850 – 28/4 1851
Ca 1826 –1862
39A6 Sonen Johan Imberg född 13/1 1805
Gift 15/10 1826 med Brita Christina Pihl född 13/11 1806 i Njupan, Bjuråker
Sex barn:
Anna Maria 14/2 1829 Gift 14/7 1853 med Jonas Larsson fr. Frisbo. Bos. i Anderbo
Anders 10/7 1830 Måg och bonde i Gårdsmyra Gift 1856 med Carin Pehrsdotter.
Catarina Margareta 22/2 1834 Gift 1859 med Anders Olof Wikberg. Bos. i Moviken
Johan 8/9 1837 Tog över gården efter föräldrarna
Brita Christina 5/7 1843 Gift 1863 med Lars Olof Strömbäck Smed bos. i Strömbacka
Erik Olof 12/2 1848 Gift 1869 med Brita Persdotter. Skomakare o bonde i N. Långsbo
Jonas 2/12 1850 – 15/2 1851
Fadern avled 16/7 1861 (leversjukdom) modern avled 3/1 1892

Ca 1862 – 1923
Mangårds – och ekonomibyggnader blev nybyggda under senare delen av 1800-talet.
39A17 Sonen Johan Imberg född 8/9 1837 i Frisbo.
Gift 22/6 1862 med 4H15 Gölin Larsdotter född 16/11 1838 i Ytterhavra
Nio barn:
Brita Kristina 31/10 1864 Tog över gården efter föräldrarna
Johan Erik 11/1 1866 Gift 1899 med Sigrid Persdotter Bonde i Loka, Delsbo
Carin 6/4 1868 Gift 1892 med Sergeanten Erik Oskar Flygt Bosatt i Tjärna, Bjuråker
Anna Maria 16/6 1871 Utfl. t. Hassela 1895
Lars Olof 8/11 1873 Gift 1898 med Anna Greta Sjölin från Hassela Bos. Anderbo och Våtmor
Anders Gustaf 8/9 1876 – 21/12 1876
Anders 28/8 1877 – 24/9 1896 (bröstsjukdom)
Johanna Margareta 28/8 1878 – 24/9 1896
Anders Gerhard 24/9 1881 – Utfl. t. Forsa 1907
Fadern avled den 30/10 1927 och modern den 25/5 1922
Ca 1922 – 1935
Bostaden ombyggd 1923.
39A25 Dottern Brita Christina Imberg 31/10 1864 – 28/5 1935
En son, Johan Imberg född 7/7 1903
Ca 1935 – 1943
39A29 Sonen Johan Imberg, skogsförman född 7/7 1903.
Gift 22/6 1941 med Johanna Hådén född 16/7 1898 i Berge 8, Bjuråker.
Johan och Johanna Imberg flyttade sedan till Duvnäs i Delsbo och efter dom kom Magnus Mattsson
Ca 1943 – 1947
41A22 Magnus Mattsson född 1909 på Nipen.
Gift 14/2 1941 med Brita Margareta Lantz född 13/10 1914 i Bergsjö. De kom hit i början av 40-talet och flyttade 1947 till granngården 323. eller Sörgården som man sa.
Fyra barn:
Stig Lennart 10/9 1941
Margitha 21/7 1943 Gift Olander i Delsbo
Mary Birgitta 22/2 1945
Inger Marianne 18/7 1946
Karl Alfred Fridström 17/7 1911 – 19/2 1990. Gift och skild 1965 från Kristina Ljung född 5/7 1906. Hon avled här den 16/7 1988

6C9 Erik Ljung född 4/2 1897 i Furuberg. Död 3/1 1985. Troligen var det 1947 som de flyttade hit från Va på Nipen. Tidigare arrenderat Sniptorpet 1:2
Gift 15/7 1945 med Kristina Elida Persson 5/7 1906 – 16/7 1988. Skilda 5/2 1958

Besvärligt i Bjuråker när varubussen slutar gå

fr-194-stina-ljung

Bild ur HT 16 september 1977, av Sven Erik Jönsson
I över 40 års tid har byarna i Bjuråker kunnat handla av den kringresande varubussen. Nu är den möjligheten förbi. Gösta Jonsson bakom disken i sin varubuss, den synen är nu ett minne blott. Gösta börjar nu i stället i slakteriet medan varubussen läggs ner.
Stina Ljung, Frisbo, är en av dem som varje vecka handlat av bröderna Jonssons varubuss men nu var det för definitivt sista gången.

Postens glesbygdsservice ersätter de indragna matvarubussarna

fr-193-stina-ljung
Bild ur HT 26 april 1978, av Jan Olsson

Stina Ljung, Frisbo är 71 år. Hon hör till dem som ibland utnyttjar postens glesbygdsservice. Beställningen görs hos handlarna i Friggesund. Dagen efter kommer varorna hem med lantbrevbäraren.

Nu ägs fastigheten av Mats Hägg

 

 

 

fr-115-323-325

Frisbo 323 till höger och 325 till vänster. Våren 2015

Frisbo 323. Olanders
13:10
Flygfoto 35
Tidigare Pl. 1523

Mangårdsbyggnaden uppförd 1903, ekonomi byggnaden 1925.
Ca 1903 – 1944
59B4 Hans Petter Persson född 1/11 1877 i Hassela.
Gift 18/5 1903 med Anna Karolina Mackin född 24/10 1883 i Rödkullen. Hans Petter Persson tog över arrendet 1903 efter Andreas Andersson som efterträtt Johan Imberg född 1837.
Två barn.
Kristina Ellida 14/5 1901 – 7/1 1905
Kristina 5/7 1906 Gift 1945 med Erik Olof Ljung. Bos. i Sniptorpet sen i Va på Nipen
Fadern Hans Petter avled den 9/3 1960 . Modern avled 1944

Ca 1944 – 1947
41A22 Magnus Mattsson född 1909 på Nipen.
Gift 14/2 1941 med Brita Margareta Lantz född 13/10 1914 i Bergsjö. De flyttade hit från Imbergsgården.
Fyra barn:
Stig Lennart 10/9 1941
Margitha 21/7 1943
Mary Birgitta 22/2 1945
Inger Marianne 18/7 1946

Ca 1960 – 1988
6C9 Kristina Ljung, Stina kallad, född 5/7 1906.
Gift 1945, skild 1958 från Erik Ljung. Hon avled här den 16/7 1988.
Stina har berättat att när hennes mor dog 1944 flyttade hennes far till Snipen där hon tog hand om honom till hans död 1960. 1947 köpte fadern den här gården av Magnus Mattsson när denne tog över ett arrendeställe. År 1943 i september när jag var 37 år flyttade jag till Snipen och Anders Olsson. Där blev jag i 20 år. Den här gården hade då stått tom i fyra år efter pappas död så då flyttade jag hit. Då fick jag pensionärslån till reparation av gården berättade Stina.

 

 

fr-116-323-325

Frisbo 325 till höger och 323 till vänster, våren 2015

Frisbo 325 Olanders
13:13
Flygfoto 35
Fadern Magnus Mattsson avled den 22/2 1988 och modern avled den 17/6 1993.
1986 köpte dottern Margita Olander huset som tidigare var gårdens lagård men som nu är omgjord och ombildad till fastighet Frisbo 13:13. Familjen bor från Delsbo och använder husen bara som sommarnöje.

 

fr-117-327

Frisbo 327, våren 2015

Frisbo 327 f. d. Wennersten
13:11
Flygfoto 35
Strax intill ligger fastigheten 13:11 som har ägts av Margitas faster Brita Wennersten som avled i Falun den 11/6 2002. Nu är det hennes barn, Inger Peters, Maj-Britt Wallner och Elisabeth Bjurner som äger huset.

 

 

fr-51-born-karta
Karta över Born vid laga skiftet. Lägg märke till det smala sundet mellan sjöarna som fick breddas när flottningen över sjöarna började 1884.

fr-048-born

Born. Foto: Ingegerd Holmkvist

fr-053-born-husgrund

Viveca har här röjt fram den främre hörnstenen efter huset.

Born

1:7
Born ligger vid sundet mellan Frisbo och Strömbacka sjöar. Namnet betyder att platsen är avskild från fastlandet med ett sund. Det finns ytterligare 18 platser i landet som heter Born. Att boplatsen är mycket gammal avslöjar namnet liksom den intilliggande Kvarnudden som berättar att det troligen legat en kvarn där som förmodligen har används av den här gårdens folk. Huset låg högt med vacker utsikt åt alla håll. Mellan huset och logen fanns en grävd brunn med träpump. Ladugård och loge var sammanbyggda och låg på en kraftig sockel av huggen sten. I sluttningen ner mot sjön låg gårdens potatisland och väster därom låg jordkällaren. Det fanns inga lador på Born men i bortre ändan på långtäkta stod ett sommarfejs berättar Arne Larsson
Platsen var trivsam att bo på men den låg ganska avsides. För barnen var det långt och besvärligt att ta sig till skolan. Fans ingen båt till hands eller om det var på vintern när isarna varken bar eller brast, var det bara att traska och gå 4 -5 km efter smala stigar fram till Frisbo. Samma sak var det när vi skulle handla mat berättar Arne.
Vem eller vilka som var nybyggare på Born är svårt att säga. Släktboken är inte till någon hjälp för där förekommer inte Born som boplats.

Mellan 1813 och 1845 bor här enl. husförhörslängd:
Torparen Eric Bengtsson född 1780 i Hjulsjö.
Gift med Stina Jonsdotter f. 1778
De fick inga barn, men hade många pigor.
1828 – 1832
Pigan Brita Stina Nilsson född 1808
30A13 Pigan Brita Christina Qvist född 1818. Dotter till Mjölnare Qvist i Strömbacka Hon gifte sig 1838 med Pehr Andersson – Söderlund i Sörgimma.
1833 – 1838
Pigan Greta Andersson Spång född 1822
Pigan Stina otydligt efternamn född 1818
1839 – 1845
Tjänarinnan Anna Olofsdotter född 1791 i Frisbo och hennes dotter
Anna Maria Fridlund född 1821

1886 – 1902
43E1 Inflyttande från Hassela 1886 kom Per Olsson f. 1854 i Värmland och hans fru Anna Åslund född 1862 i Hassela. Med sig har de tre barn. De bodde här till 1902 då de flyttade till gård 5 i Frisbo. Därifrån flyttade de till Malmberget 1903.
Barn:
Johan 30/1 1882 Utfl. t. Attmar 1905
Peter 26/8 1883 Utfl t. Malmberget 1903
Erik 5/4 1885 Kallad atleten. Läs mer om honom under, Gårdar och folk i Moviken.
Maria 29/4 1887 Gift Andersson i Ramsjö
August 28/11 1889 Ufl. t. malmberget 1903
Kristina 12/3 1892
Emanuel 21/9 1894 – 10/9 1901
Otto 7/4 1897 Gift 1931 bosatt i Dragsved och Ängebo
Elin 22/12 1899 – 30/4 1902
Eva 4/1 1902
Eva f. 1902 Gift 1922 m. Nestor Andersson bosatta på Stagelåsen Valsjön
Irma f. 1905 i Malmberget g.1937 m. Edvin Nilsson i Ängebo

fr-049-atleten

Erik Persson som ung atlet

fr-050-atleten
Erik Persson sittande framför sin digra prissamling

Se och lyssna på filmen om Erik Persson på You Tube

Atleten
Den som gjort Born vida känd var atleten Erik Persson som växte upp här på Born. Han blev senare känd som ”Börekken” eller atleten.
Erik var bara 15 år när han slet som en hel karl och bar järn 12 timmar om dagen vid smedjan i Strömbacka. När han var 17 flyttade han med familjen till Malmberget för att bli gruvarbetare. 1907 kom en cirkus till Malmberget med världens starkaste man. 200 kronor utlovades till den som kunde lägga ner den väldige bjässen. En utfästelse som cirkusdirektören fick ångra när Erik kastade jätten i golvet.
Under ungdomsåren uppträdde Erik som atlet och elitbrottare. En stor prissamling visar hans oövervinnerliga framfart. Efter en tid övergick Erik till sjömansyrket och 1922 avlade han examen i Härnösand och fick skepparbrev. Han hade då seglat på många av jordens hav och varit med på många spännande och dramatiska upplevelser. 1924 bosatte han sig med hustrun Helga och barnen i Björsarv.
Under 15 somrar var han kapten på ångbåten Tamm som trafikerade Dellarna. 1954 sålde de torpet i Bjuråker och flyttade till Trogsta i Forsa. 1972 flyttade paret in i en pensionärslägenhet i kyrkbyn i Bjuråker. 1973 avled Erik och 1980 avled Helga. De fick sex barn: Clary 1906, Evald 1913, Helge 1915, Vera 1917, Millard 1924 och Harry 1928.

 

1926 – 1935
Ingegerd Holmkvist berättar: Jag föddes på Born 25 juni 1926. Min mor väntade mig när hon flyttade till Born. Far bodde där redan. Mor hette Alma Jonsson och var född 1903 i Skärås. Min far Erik Persson var född i Sörgimma 1896. De gifte sig 1927. Vi bodde på Born i nio år till 1935 då vi flyttade fram på bruket.1949 kunde vi flytta in i eget hus vid fotbollsplan i Strömbacka. Stommen till huset hade pappa köpt av bolaget. Det kom från en byggnad vid Vargsnåret.

6E32 Erik Persson född 12/1 1896 i Sörgimma.
Gift 18/4 1927 med Alma Jonsson född 26/10 1903 i gården Lars Jons i Skärås.
Tre barn:
Ingegerd 25/6 1926 Poststationsföreståndare i Kyrkbyn och Friggesund. Gift Holmkvist.
Erik Tyko 9/9 1927 – 16/2 1928
Leif 8/9 1945 – 26/12 2007

1935 – 1939
Sedan Erik Persson med familj lämnat Born 1935 flyttar strax en ny familj in från Frisbo. Det var brist på bostäder vid den här tiden.

Arne Larsson berättar: Pappa hette Sven Larsson och var född 1898 i Gnarp men uppväxt i Skärås. 1931 gifte han sig med Hanna Frelin född 1909 i Frisbo. Vi var två barn som följde med från Frisbo. Jag är född 1926 och min syster Majvor 1927. Vi gick i skolan i Frisbo. Vintertid åkte eller gick över isen och på sommaren rodde vi eller så fick vi gå 4 – 5 km efter skogsstigar för att kunna komma till skolan. Till skolan måste vi varje dag. 1936 föddes systern Irene. När hon var två år låste hon in sig i jordkällaren. Hon blev naturligtvis livrädd i kolmörkret, men som tur var fick hon själv upp dörren.
Det var mycket folk och rörelse förbi Born sommar som vinter. På sommaren var det flottning. Vid västlig vind tappades timmerlänsar som flottades genom sundet vid Born. På vintern gick en bred vinterväg mellan Frisbo och Strömbacka. Där passerade ständigt kolkörarna på sin väg till och från Strömbacka.

Efter 4½ år lämnade vi Born. Medan isen ännu bar på vårvintern 1939 och flyttade vi till Vargsnåret sydost om Strömbacka. Med oss hade vi 2 – 3 kor, stolar, bord, sängar, kläder husgeråd – allt bohag. Efter oss är det knappast troligt att det bodde någon mer bofast familj på Born säger Arne.

46A37 Sven Larsson född 2/4 1898 i Gnarp men uppväxt i Skärås.
Gift 14/7 1931 med Hanna Frelin född 13/8 1909. De flyttade hit från Frisbo 17.
Fem barn:
Arne 1/8 1926- 15/3 2012 Gift 23/3 1947 med Mary Wedin från Frisbo. Bosatta i Friggesund
Majvor 25/9 1927 Utflyttat till Djursholm 1943. Död 18/7 1992
Irene 24/3 1936 Gift med Erik Jonsson från Ängesholm, Hon avled i Hofors 9/3 2006
Roland 4/7 1942. Gift och bosatt i Iggesund. Död 18/10 2002
Håkan 30/6 1948.

Nils Nilsson i Frisbo köpte byggnaderna på Born. Huset byggde han sedan upp nedanför skolan  Frisbo 36. 

Några bilder från Born efter vår besök här den 27/9 2014

fr-054-born-fejsmur

Södra sidan av stensättningen som troligen utgjort fejsdelen av den stora ladugårdsbyggnaden. På östra och norra sidan finns stenpelare varpå ladugården varit uppbyggd.

fr-055-born-fejsmur-2
Några av stenstolparna på den norra sidan

fr-057--born-3

Några av stenstolparna på den östra sidan.

fr-056-born-stenblock

Helt nära Born finns den här stenen. Viveca visar det ca 70-80 cm djupa borrhålet som delat stenen och varifrån man troligen hämtat några av stenpelarna eller blocken till ladugårdsmuren. Huggna stenar som blivit refuserade finns kvar på platsen nedanför stenen.

fr-061-born-brunn

Vattenbrunnen på Born är helt tom. Med tanke på hur stor den är har den troligen blivit igenfylld, den borde annars ha varit många meter djup.

fr-058-born-jordkallaren

 

Det här är resterna efter den stora jordkällaren. Under löv och bråte ligger en jordbruksmaskin.

fr-059-born-jordkallaren-2

Maskinen i närbild

 

fr-060-born-bron-over-sunde
Nu har gångbron över sundet vid Born skattat åt förgängelsen. Det var jägare,fiskare och viltvårdare Rune Wedin som på 1960-talet lät bygga en gångbro över till Born som var ett favoritställe dit han och Yvonne ofta återvände.

fr-060-b-born

Här en bild från Born där Rune Wedin och Yvonne Brandt visar upp dagens fångst.


 fr-063-backen-vid-born

Här syns rester efter bron över den uttorkade bäcken mellan Syltjärn och Brukssjön. Över den här bäcken gick vägen/stigen mellan Strömbacka och Born.

fr-062-born-vilopaus

En välbehövlig vilopaus på väg tillbaka till bilen. Stigarna är borta, kalhyggen och vindfällen gjorde vårt besök på Born till ett litet äventyr.

 

Dellenportalen vill rikta ett stort Tack till alla som välvilliga hjälpt oss med uppgifter som möjliggjort den här sammanställningen.
Än en gång ett stort tack.

Sammanställningen är inte klar utan bara ett underlag att bygga vidare på. Troligen finnas det personer och familjer som saknas, och kanske har även uppgifter blivit felaktiga.

Därför behöver vi din hjälp. Rätta oss när du ser att något blivit fel och hjälp oss att med bilder dokumentera Frisbo ännu bättre. Har du dessutom egna minnen att berätta om, vill vi att du vänligen hör av dig till Dellenportalen.

Om du gillar den här sammanställningen, liksom allt annat vi gör för bygden, och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

 

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt 2009 av Åke Nätterö

 


Tillbaka till toppen – till Frisbo del 2

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

 

8 comments

  • 24B11 Martin Sundin från Lennsjö född 9/1 1905.
    Gift 21/8 1935 med Jenny Holm från Moviken född 6/7 1908.
    Barn:
    Vera Birgitta 1/6 1935
    Eva Linnea 14/9 1940

    Infon ovan stämmer inte.. Eva Linnea är min farmor å hennes mamma o pappa var —> Berta Margareta 20/7 1916 Gift 1936 med Erik Olof Sundin ..

    • Hej Jenny. Tack, för att du rättade till det här misstaget. Ett rent slarvfel där uppgifterna står under varandra i släktboken.
      Hoppas allt nu blivit rätt annars får du återkomma. Ska passa på och fråga hur du har det med skolkort efter dina släktingar. Kan du vara snäll och kolla om vi redan har deras skolkort och om de är identifierade. Detsamma gäller konfirmationskort.
      Än en gång, Tack Jenny
      Hälsningar
      Åke Nätterö

  • Bertas Ca 1928 – 1962
    39B2 Anton Vedin född 3/9 1889 i Rödkullen.
    Gift 10/8 1912 med Emma Sundberg född 6/2 1894 i Lingåsen, Skärås. De flyttade hit omk.1928 från Vitnäs, Holmen i Skäråssjön.
    Åtta barn:
    Irma Linnea 9/12 1912 Utflyttad till Sthlm. 1933
    Hildegard 7/12 1914 Gift 1939 med Per Hammarstedt
    Berta Margareta 20/7 1916 Gift 1936 med Erik Olof Sundin
    Olof Ingemar 5/6 1919
    Bror 9/10 1921 Gift 1942 med Elsa Järnkrok född 1919 i Havra, Bjuråker
    Mary 8/7 1928 i Frisbo Gift 1947 med Arne Larsson Bosatta i Friggesund
    Rune 8/1 1932 Flyttade till gård 4
    Sven 30/12 1934 Gift och skild från Marta Birgitta. Hon avled 1/4 2003
    Anton Vedin avled 16/6 1962 och hustrun Emma den 3/9 1959.

  • Hej! Bilderna ovan på motorcykel med sidovagn: På den nedre bilden är det Nils Jonsson i
    sidovagnen och förare är hans bror Lars Jonsson, skomakare i byn.

    • Åke Nätterö

      Hej Hans!
      Tack för att vi äntligen fick rätt namn på de här personerna tack vare dig.
      Roligt också att du tittar till Frisbo lite då och då.
      Ha det så bra
      Hälsningar
      Åke Nätterö

  • Tack för en spännande sammanställning. En liten detalj Frisbo 327 det ska vara Inger Peters inte som det står nu.

    Mvh Jörgen Peters

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *