Ängebo del 1

Dellenportalen har samlat uppgifter om Ängebo från intervjuer, böcker, fastighetspapper och i olika arkiv.

Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.


Berättelser från förr:
Vi uppmanar alla,
gammal som ung, att skriva ner sina upplevelser från Ängebo. Hur var det när du var ung. Vad gjorde du, vilka personer minns du och vilka händelser har fastnat i ditt minne? Här får du chansen att berätta vad du tycker är viktigt att föra vidare till kommande generationer.


Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

 

Släktboken
För identifiering av personer hänvisar siffror till, ”Bjuråker, Delsbo, Norrbo, släktregister”.


Källor och litteratur:

SVENSKA GODS OCH GÅRDAR 1940
GÄVLEBORGS LÄN BYGD OCH FOLK 1950
GÅRDARNA I GÄVLEBORGS LÄN 1966
SVENSK ORTFÖRTECKNING 1980
JORD, LINNE ELLER TRÄKOL av Rosemarie Fiebrantz
GAMLA MINNEN FRÅN DELSBO OCH BJURÅKER av E.G. Wengelin
SVÅGADALEN, Hälsinglands museum 1990.
BJURÅKER – DELSBO– NORRBO, släktregister
BERÄTTELSER FRÅN FÖRR, Bjuråkers Hembygdsförening
FÄBODVALLAR I BJURÅKER, Bjuråkers Hembygdsförening
ARKIV-OCH FÖRENINGSINVENTERING i Bjuråker
BODLAND I NORRA HÄLSINGLAND, av Gunnar Bodvall
Riksarkivet, Stockholm (RA)
ArkivDigital:
In-och utflyttningslängder, husförhörslängder,
födelse-och dödböcker, nekrologer,
fastighetsregister, kriminalregister etc, etc.
Inventeringsrapport om sågar, några smedjor och kraftstationer
inom Hudiksvalls kommun 1993
Otryckta källor:
Minnesanteckningar av Åke Nordin
Minnesanteckningar från en studiecirkel i Ängebo.

Här kan du se vilka som hade bil, bl.a. i Ängebo

Genom Google maps kan du se gårdarna i Ängebo från ovan
Nordanstig Skoterklubb färden till Ängebo
Ängebo senaste nytt från nyhetsdatabasen
Svågadalensbyar.se och Svågadalens Intresseförening, med företag och aktuella händelser i Svågadalen.
Svågagården med mejladress och telefonnummer.
Booli.se slutpris på gårdar i Ängebo
Inför valet 2014.
Svågadalsnämnden valresultatet 2014
Svågagården 12 dec 2014 Sök & finn
Här kan du läsa Svågadalsbladet
Läs om Flextrafik dec. 2016.

 

 

Ängebo på 1500-talet

Av 1500-talskällorna att döma hade bebyggelsen inte nått upp till Ängebo. På 1640-talet fanns dock sju bodlandsgårdar i byn. Fem av gårdarna låg i grupp något skild från de övriga två. Ägarna var från byarna Gärde, Tå, Berga, Kyrkbyn och Svedjebo. I husförhörslängden 1697 upptagdes i Ängebo två bondehushåll, men i mitten av 1700-talet finns endast ett, vartill dock kommer åtskilliga familjer med beteckningen husfolk. På 1780-talet finns här fyra bondehushåll, och i husförhörslängden 1800 redovisar sex bönder, en husman, två hantverkare och en kolare. År 1821 torde det ha funnits en periodisk bebodd gård. Men ännu i 1825 års jordebok upptas ett hemman under Ängebo. I jordeboken 1845 tilldelas Ängebo sju hemmansnummer med anteckning om att skatten tidigare redovisats av hemman i Tjärna, Kyrkbyn och Avholm. Det största av dessa hemman (tidigare nr sub 6 i Kyrkbyn) ägdes dock och brukades av en bonde i Tjärna och fungerade tydligen fortfarande som bodlandsgård.

 

Bodlandsbyn Ängebo skrevs Ängeboda år 1542.

År 1761 har byn fått sitt nuvarande namn Ängebo.

Namn med ändelsen bo, syftar på att föra till bod.

 

Ängebo som bodland
Med bodland menas ett bebyggt jordland i socknen som hör till en gård i hembyn. Detta är en vanlig företeelse i Hälsingland under äldre tider. Normalt ligger bodlanden på en halv till en mils avstånd från hembyn. När hembyarna blir mer tätbebyggda blir det så småningom ont om bete för djuren. För att försörja en stadigt växande befolkning behöver också ny mark läggas under plogen. Bönder söker sig därför till socknens utkanter för att hitta nya arealer att odla. På så sätt uppstår bodlanden. En bodlandsgård kunde bestå av ett mindre bostadshus, en lada och några mindre ekonomibyggnader; dock inget stall eller permanent ladugård eftersom man tog hem djuren till huvudgården när det blev för kallt att ha djuren utomhus på nätterna. På så sätt uppstår bodlanden. Eftersom det är enklare att frakta kreaturen till bodlandet, än att frakta foder till hembyn och sedan gödsel tillbaka till åkrarna vid bodlandet, blir också bodlanden bebyggda med enklare byggnader än de vid hembyn. Efterhand omvandlas många bodelandsgårdar till självständiga hemman. En lokal sådan utveckling med korsvis ägande torde ha skett mellan Ängebo nr 1. och Råka med samma hemmansnummer.

 

Folkmängden i Ängebo

År 1880 – 87 personer
År 1890 – 125 personer
År 1900 – 124 personer
År 1970 – 79 personer
År 1980 – 113 Personer
År 1990 – 98 personer

Bilägare i Ängebo
Dessa hittar du under rubriken ”Bilar i Bjuråker”.

Liten ordlista

Penningland
Ytmått som utgick från jordens penningvärde. Ytan av dessa mått motsvarade värdet av respektive mynt som givit ytmåttet dess namn, exempelvis: daler, mark, öre och penningar.
Den medeltida skatten sattes till 1/24 av jordens penningvärde, dvs ca: 4%.

Dalerland
Ett dalerland = 4 markland = 32 tunnland = 15,797 hektar.

Markland
Ett markland = 8 öresland = 24 örtugland = 192 penningland = 3,9493 hektar
Ett markland var en vanlig besuttenhetsnorm, dvs. ett helt hemman.

Öresland
Ett öresland = 1 tunnland = 3 örtugland = 24 penningland = 4936,6 kvadratmeter
Ett öresland motsvarade samma yta som ett tunnland.

Örtugland
Ett örtugland = 1/3 tunnland = 8 penningland = 1646 kvadratmeter.

Penningland
Ett penningland = 1/24 tunnland = 206 kvadratmeter

Obestämt mått:
Ett plogland motsvarade den yta mark som kunde plöjas under en dag.

Modernare ytmått:
Hektar (ha)
En hektar = 100 ar = 10 000 kvadratmeter

Husman, husfolk, inhyses folk, folk med hus men utan jord.

Torp under vasatiden en benämning på små nybyggen, långt från odlade marker.
(odaltorp), eller benämning på små gårdar på frälsemark, vars innehavare har dagsverksplikt på huvudgården. (säteritorp). Senare innebörd är, att innehavaren, torparen, betalar arrende för torpet med dagsverken på huvudgården eller med kontanter. År 1743 får självägande bönder rätt, att anlägga skattefria torp på sina ägor. År 1750 utökas rätten till att även omfatta kronojord. 1770 får enskilda byamän rätt att anlägga torp på oskiftad mark.

Torparkontrakt, skriftlig överenskommelse mellan torparen och gårdsägaren om villkoren för torpet (ex. dagsverken, mjölkning etc.).

Landbonde, arrendator, brukare av annans jord.

Bo på undantag
Med undantag eller undantagskontrakt menas rätt för säljaren att för sin återstående livstid behålla brukanderätt till en mindre bostad eller ett mindre jordområde som undantas från köparens rätt att förfoga över den överlåtna fastigheten. Förmånstagaren behåller sin rätt även om fastigheten skulle säljas vidare.
Att ”sitta på undantag” har i Skandinavien varit vanligt inom bondeklassen, också vid överlåtelse av en jordbruksfastighet från en generation till nästa. Att överlåta fastigheten ”i förtid”, det vill säga medan bonden ännu var i livet, kan ses som en pensionsliknande förmån för den åldrande generationen. Ofta byggdes en mindre stuga på ägorna som de äldre paret fick bo i.
Även andra förmåner har kunnat omfattas av ett undantagskontrakt, som till exempel spannmål, potatis, bränsle, körslor, eller dagliga måltider i köparens hushåll. Det kunde förekomma att en änka bytte sin giftorätt vid arvsskiftet mot ett sådant undantagskontrakt, som gällde livet ut eller tills hon gifte om sig.

Konkubin, äldre benämning på en kvinna som levde tillsammans med en man som hon hade samlag med utan att vara gift.

Kvinnors efternamn
Förr bar gifta kvinnor sitt eget efternamn. Först 1915 föreskrevs namngemenskap.

Linsänkeplatsen vid Linsänketjärn

På Kal-Orsas udden ligger Linsänketjärn där gårdarna hade sina bestämda platser där de rötade sitt lin.
Kort förklaring till varför linet behövde rötas.
1. Linet skördas genom att ryckas upp med rötterna. Lin som skördats genom att skäras av riskerar att överrötas närmast snittytan.
2. Efter skörden måste linet torkas, i mindre mängder på stänger eller över gärdesgårdar.
3. Därefter skall fröhusen repas bort (med hjälp av en grovtandad fast fixerad kam) från de torra linplantorna. Fröna tas tillvara för kommande utsäde eller andra ändamål.
4. De spinnbara fibrerna, ”tågan” omsluter den inre vedartade kärnan av strået. Tågan friläggs genom att man låter linet ruttna något, vilket löser upp bindningarna mellan tågan och de övriga delarna av strået. Det finns två metoder för rötning, landrötning och vattenrötning och båda är temperaturberoende. Om temperaturen blir för varm eller för kall för att mikroorganismerna ska kunna leva och utvecklas avstannar rötningen. Vattenrötat lin blir ljusare i färgen än landrötat.
5. Att avgöra när linet är färdigrötat kräver en hel del erfarenhet. Man torkar ett par strån och bryter dem fram och tillbaka några gånger. Släpper då tågan lätt från stammen har rötningen gått tillräckligt långt. Släpper tågan för lätt kan rötningsprocessen gått för långt och linet blivit överrötat. Överrötning innebär att fibrerna inte går att använda.
En annan metod för att kontrollera rötningen är ”ryckprovet”. Man slår en överhandsknop på den frilagda fibern på ett strå och rycker så att fibrerna brister. Om de brister intill knoppen är linet färdigrötat.
Därefter ska linet bråkas, skäktas och häcklas.
Var någonstans detta skedde har vi i nuläget inga skriftliga eller muntliga uppgifter om. Möjligen använde man Skäkhuset i Västerstråsjö eller i Långmor.

 

ang-048-karta-saglats
Bild från laga skiftes kartan 1880 med sågplatsen inritad

ang-224-svagan
Bild ur Linda Wikströms samling

ang-225-svågan

Bild ur Linda Wikströms samling

ang-001-saghus
Sågen. Bild ur egen samling

Sågen
Från gården Högbacka leder en väg ner till en samfällighet vid Gammelnäset vid Svågan. Där har byn sin reningsanläggning och nedanför/bakom denna låg den vattendrivna sågen. Sågen blev anlagd under 1800-talet och ägdes kollektivt av byborna. Sågens vattenhjul drevs av vatten från en ränna i trä som löpte längs Svågans södra sida. Rännan började vid dammen nedanför Vallströms och användes även till att flotta ner timmer till sågen. Sedan sågen rivits i början av 1960-talet har marken återställts så att idag finnas det inte några spår efter den.
Vi efterlyser bilder på sågen, det är många som vill se hur den såg ut.


Ekonomisk karta från 1950-talet. På samfälligheten vid Gammelnäset låg sågen

Drunknade vid sågen
Anders Andersson 25/6 1882 – 4/6 1895. Drunknade vid lek i vattenrännan vid sågen

ÄNGEBO HUSBEHOVSSÅG
Sågen bestod av sågram i gjutjärn, en klyv, ett kantverk och hyvleri.  

LOKALISERING
Vilka faktorer fick man ta hänsyn till när man skulle välja en plats för sin vattendrivna såg?
Vattenhjulets konstruktion begränsade valmöjligheterna, men hjulets drift kunde anpassas till olika flöden i vattendragen beroende på hur man utnyttjade vattenhjulet.
Överfallshjulet, där man med hjälp av en ränna koncentrerade vattenkraften till hjulets högsta punkt, kunde med fördel användas i små bäckar med hög fallhöjd eftersom överfallshjulet roterade genom vattnets tyngd och inte genom vattnets strömhastighet. Underfallshjulet kunde nyttjas i större mer trögflytande vattendrag där vattnet träffar hjulets underkant.
Bröstfallshjulet kom till användning där vattnet träffar hjulet i dess mitt. Här utnyttjas både vattnets tyngd, som på överfallshjulet och det strömmande vattnets stötkraft, som på underfallshjulet.
Man undvek att anlägga sitt vattenverk direkt i de största vattendragen, som te. x. Svågan, där vattenhastigheten och vattenflödet var för stort för att bemästra. I stället valde man de mindre vattendragen i anslutning till Svågan

DAMM
Oftast fick fallhöjd och vattenstyrka förbättras genom att dämma upp vattendraget. Man kunde även koncentrera vattenflödet genom en ränna i trä.
De enklaste dammarna är uppbyggda av sten och jord upplagt i vallar, vilka oftast går vinkelrätt ut på båda sidor om bäcken.

SÅGHUS
Såganordningen var oftast inrymd i öppna byggnader utan väggar, uppförda i stolpkonstruktion i två våningar. Vanlig längd på såghusen var ca 18-25 m och ungefärlig bredd 9-12 m.
Vattenhjulet placerades i höjd med undervåningen, där kraften överfördes till den övre våningen med sågramen. Ibland gjorde man en urgrävning för byggnaden i slänten ned till vattendraget. Större stenar sparades ofta i marken på bottenvåningen, eftersom den oftast inte försågs med golv.

HYVLERI
Under senare delen av 1800-talet blev det vanligt att man vid sidan av sågen även anlade ett hyvleri. Hyvleriet förlades ofta i en särskild byggnad men i närheten av sågbyggnaden, så att man kunde utnyttja samma kraftkälla.

SÅGRAM OCH UPPFORDRINGSVERK
Ramsågens konstruktion:
Den enklaste typen av ramsåg kan sägas vara en mekaniserad klosåg. Ramsågen bestod av en lodrät stående rektangulär sågram, vari ett eller flera sågblad var infästade. Högst 11 sågblad användes i en ram. I sågramens nedre del satt en vevstake fästad. Den var kopplad till vattenhjulets axel (hjulstocken) med en vevsläng (eller ibland kuggväxling från drivaxeln). Genom vevstaken överfördes kraften från vattenhjulet och åstadkom en upp och nedåtgående rörelse av sågramen, genom vilken stocken fördes för genomsågning.
Stocken spändes fast med spännbjörnar på en sågbänk, som bestod av en rörlig stege eller en stockkälke. Ett tandat matarhjul som drev sågramens rörelse matade fram stocken genom sågramen.
Även uppfordringen av timret kunde drivas av ramens upp-och nedåtgående rörelse. Genom dess rörelse drevs en järnkätting som matade stocken uppför uppfordringsbryggan till ramsågen.

De senare ramsågarna var tillverkade i gjutjärn och stativet fästes på stadiga grunder av huggen sten eller betong. I lösramen spändes sågblad av olika tjocklekar fast. Drivanordningen bestod av en vevaxel med remskivor och balanshjul. Även här överfördes rörelsen från vevaxeln med en vevstake till den lösa ramen.
Flerbladiga gjutjärnsramar kallas i folkmun ”Gullhönor”.

GROVBLADIGA SÅGAR
Ramsågarna var antingen grov-eller finbladiga.
Den gruvbladiga sågen var den äldsta typen av mekaniska sågar, försett med ett smitt, grovt sågblad. Det finbladiga sågbladet var valsat och inte smitt. De valsade bladen kunde göras mycket tunnare än de smidda.
Någon interiörbild på sågen har vi ännu inte funnit.

Ur tre räkenskapsböcker från åren 1921 till 1927 kan vi se att verksamheten varit omfattande och betydelsefull för både bybor och bosatta runt om i byarna. Inte minst har både Iggesunds bruk och Strömbacka bruk varit flitiga användare av sågen.
Huvudansvarig för sågen verkar Anders Andersson ha varit. Det är till honom som räkningarna har kommit.

 

ang-062-rakning-sagen
Ett exempel från 1921 

 

En mindre såg har funnits nedanför Kusgården. Den flyttades dit från Brännås. De som hade sågen var ”Nilsa”-Johan Larsson Brännås, ”kvar-Nils” Lindqvist och Johan Larsson. Sågen drevs med en kultändarmotor och man sågade skidämnen till Sundins skidfabrik i Hudiksvall berättar Ivan Ström i Våtmor som själv varit med och kört dit ett billass björkved på 50-talet. Tidigare hade ”Kvar.Nils” Lindqvist, som troligen var huvudansvarig/ägare av sågen, sågat virke till flera byggnader i trakten bl.a. till Folkets hus i Bricka.

ang--038-sagfundament
Fundament och en trälåda efter sågen nedanför Kusgården

 

Föreningar i Ängebo

Ängebo IF
I Ängebo spelade tolv pojkar fotboll på 1940-talet och 1942-1943 bildades Ängebo IF med fotboll som länge dominerande gren. Mer historik under sammanställningen om Ståläng

Ängebo IK med bilder och information

Ängebo skolas Idrottsförening
1962 bildades föreningen och anslöts till Skolidrottsförbundet. Verksamheten upphörden ca 1975.

ang-053-modellflyg-1947

Ängebo Modellflygklubb

Ca 1947 bildades klubben av dåvarande skolläraren i Ängebo Per Ekman. När läraren flyttade från orten på 1950-talet försvann klubben. Gustav Nordin visar stolt upp sitt nybyggda modellplan.


Ängebo Ridklubb

1970-1971 bildades klubben. Klubben var aktiv i ca 10 år och anordnade under denna period ridläger på somrarna

Svågadalens Schackklubb
Klubben bildades under namnet Svågadalens Schackklubb av Torsten Goman.
Ca 1961 flyttade klubben till kyrkbyn och bytte namn till Bjuråkers Schackklubb.
I slutet av 1960-talet slogs Bjuråkers och Delsbos schackklubbar samman och bildade Schackklubben Dellen.
I slutet av 1970-talet upphörde klubben.

Ängebo byamän
Föreningen bildades på 1870-talet efter laga skiftets genomförande.
1989 har byamännen 4 samfälligheter kvar: Ett linsänke, ett lertag, ett grustag och ett myrtag. Alla samfälligheter har nu upphört förutom grustaget som är kvar.

Ängebo vägbelysning
1951 bildades lysföreningen. Bland aktiviteterna för att få in pengar var bl a bildandet av en syförening. Föreningen får kommunalt bidrag till elektriciteten. I mitten av 1980-talet byttes gamla stolpar och lampor ut mot nya.
1989 ingick nästa alla hushåll i Ängebo i föreningen ca 40 st.

Ängebo vattenförening
Vattenföreningen bildades 1958 och byggde samtidigt vattenbassäng i betong och kompletterade befintliga ledningar samt dimensionerade om där så behövdes och som därefter ytterligare utvidgats. Bassängen har två tillflöden. Hela ledningsnätet har självtryck och ledningarna är av plast. Innan föreningen bildades fanns träbassäng och vattnet leddes i borrade trästockar
1989 ingick ca 40 fastigheter i föreningen.

Ängebo Reningsverk med karta.

Bjuråkers Skytteförening
1918 bildades Bjuråkers Skytteförening. Skjutbanan var belägen på Sjöviksberget
1938 -1950-talet fanns på Kal-Orsas-udden en skjutbana. Skjutvall och markörgrav finns kvar liksom rester efter ladan där skytteföreningen förvarade tavlor och markörspadar.
Medlemmar:
Göte Andersson chaufför, son till Bagare Johan o Hedvig Andersson. Medlem sedan 1938
Erik Bylund, Råka, medlem sedan 1940, tillhör skjutklass 1.Per Larsson hemmansägare Västerstråsjö, medlem i Bjuråkers Skytteförening sedan 1935.
1944 byggdes en skjutbana i Hedvigsfors med 4 tavelställ
1954-1955 byggdes en ny ”förstklassig” skjutbana vid Hemvärnsgården i Västansjö.

ang-174-skjutbanan
Bilden lär vara från en skjutbanetävling i Ängebo. Bild ur Ivar Karlssons samling

ang-030-skyttegrav


ang-031-skytteladan

Till vänster, markörgraven på Per-Orsas udden och t. h. rester efter ladan där skyttarna förvarade sina tavlor och markörspadar.

Bjuråker – Norrbo – Fiskevårdsområde
Svåga älv och 61 sjöar/tjärnar

Svågadalens intresseförening
Aktuellt – Aktiviteter – Bilder

Svågadalen
Vildmarksupplevelser

 

Posten i Ängebo
Tredje postkontoret i Bjuråker öppnades i Ängebo 1/4 1890 Den 1/10 1951 upphöjdes kontoret till postexpedition och poststationsföreståndaren fick titeln stationsmästare.

Lars Nordin var den förste föreståndaren för poststationen i Ängebo. Efter att tidigare ha haft en affär i Brändbo hade han köpt en tomt av Backens Kerste och byggt en gård i vägskälet, där vägen grenar sig mot Stråsjö och Björsarv. När han antog sysslan som poststationsföreståndare var lönen bara 300 kr om året och då ingick hyran för poststationen. Nordin behöll tjänsten i trettiofem år till 1925 då Anders Jonsson från Delsbo tog över.
Nordin avled 1931 och 1933 brann gården ner, men sonen Herbert Nordin byggde upp ett nytt affärs- och bostadshus.
Vid midsommartid 1925 flyttades poststationen över från Nordins till nye poststationsföreståndaren tillika spelmannen och läskedryckstillverkaren Anders Jonsson nybyggda villafastighet i Ängebo. 1958 blev poststation flyttad ännu en gång. Nu till poststationsföreståndare Åke Björcks fastighet där den blev kvar till nerläggningen 1975.
Åke Björck berättar att hans far Edvin Björk född 1904, var lantbrevbärare i Ängebo under 25 -30 år, kanske mer. Då var det postgång varannan dag. Han avled 1979. Två andra som arbetade vid posten i Ängebo var, Åke Engberg och Linnéa Bodén.

Föreståndare för posten i Ängebo
Lars Nordin 1890 – 1925
Anders Jonsson 1925 – 1928
Elisabeth Larsson 1928 – 1956
Gullan Rydal 1954 – 1956
Åke Björk 1958 – 1975

Från Ängebo utgick post till följande områden:
Skån postombud mellan 7/12 1953 – 29/11 1967, poststämpel, Ängebo POB 1
Valsjön postombud mellan 1/11 1953 – 8/8 1966, poststämpel, Ängebo POB 2
Brändbo 1969 – 29/3 1975, poststämpel, Ängebo 1
Holmberg 1969 – 29/3 1975, poststämpel, Ängebo 2

Poststationen stängdes 29/3 1975.

ang-246-posten

HT 1/4 1975
Postanstalten i Ängebo blev ganska exakt 85 år gammal – så när som på två dagar. När föreståndare Åke Björck kl. 13.05 lördagen den 29 mars slog igen porten för absolut sista gången. I fortsättningen får Bjuråker endast en poststation, nämligen den i Friggesund. Ängebo bona får i stället sin postala service genom lantbrevbärare.
Hur blir det då för personalen när stationen dras in? Ja, föreståndaren Åke Björk blir lantbrevbärare. Rut Carlsson likaså. Anna Andersson får förmodligen ett vikariatsförordnande, medan det är mera osäkert hur det blir med Göta Persson och Ingeborg Björck.
Brevlådor
Den 2 nov. 1959 började post från Friggesund att delas ut i brevlådor. Då var det slut med postväskor, åtminstone till privatpersoner. Kunderna blev uppmanade att anskaffa en postlåda som kunde köpas av postverket, för 7:60 kr.

1968 infördes postnumret i landet för att underlätta postsortering.

2006 kom nästa förändring. Postnumret ersattes med ett fastighetsnummer som ingår i ett officiellt register för att underlätta för räddningstjänst, polis, taxi, hemtjänst, posten m.fl. att snabbt hitta rätt.

ang-005-kartaRiksantikvarieämbetes karta. Fångstgropar ovanför skolan inventerade och uppmätta av arkeolog Inga Blännå och Åke Nätterö år 2007.

 

Bästa utsiktsplatsen

ang-134.gravmyrberget
En av de bästa utsiktsplatserna finns i Ängebo på Gravmyrberget. Utsikten är milsvid. Från Stråsjö över socknens många byar och utöver Norra och Södra Dellen där man kan se tre kyrkor vid gynnsamt väder. Varför utnyttjas inte denna fantastiska utsiktsplats? Här behövs bord och sittplatser. Tavlor med kartor som berättar om de byar och gårdar som man ser.
Från vägen är avståndet upp till utsiktsplatsen uppskattningsvis ca 800 meter, men vägen liksom utsiktsplatsen måste röjas upp efter alla nedfallna träd.
Hur är det med Ängebos slogan, där stigarna tar vid?

ang-130-skog
Mellan skolan och Gravmyrberget är naturen så här vacker, ta vara på den medans den finns.

 

ang-004--karta-1911
Karta från 1911

ang-060.karta
Karta 1960-talet

 

[stextbox id=”info”]

Den här sammanställningen följer fastigheternas husnummer i den mån sådana finns. Det gör att ordningsföljden ibland kan te sig lite märklig. Jämna nummer på vägens högra sida och vise versa.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Ängebo 4. Fälts
Ängebo 6. Knappens
Ängebo 10. Myra
Ängebo 15. Hall-Jonkes
Ängebo 17. Nirje-Johans
Ängebo 16. Rosbacken
Ängebo 22. Kus
Ängebo 26. Skräddars
Ängebo 32. Kus-Jonkes
Ängebo 16, gammalt nummer
Ängebo 34. Höktorpet/Wedmarks
Ängebo 38. Grubbens
Ängebo 42. Styvs/Kvarans
Jon-Larsas. Huset nedbrunnet
Ängebo 46. Nygården
Försvunnen bosättning. Tomta
Ängebo 54. Karlsgården
Personer vi ej kunnat placera

Ängebo Del 2
Ängebo 56. Gammel-Nirgens och f d Pensionatet
Ängebo 57. Nirgrens/Högvalla
Ängebo 58. Nirjens (Nirsas)
Ängebo 60. Göte o Linneas/ Bengt Skarp
Ängebo 62. Larm-Jonkes/Hedmans
Ängebo 64. Knallens/Thyr-Götes
Ängebo 66. Knallens/Thyr-Götes
Ängebo 65. Mats/Per Ors
Ängebo 69. Styvens. Huset är nedbrunnet.
Ängebo 70. Västergården /Mommas
Ängebo 71.
Ängebo 73. Svågagården
Ängebo 74. Grubb-Antes /f d Posten
Ängebo 76. Skänk-Margits
Ängebo 78. Ängmans/Nickes
Ängebo 80.
Ängebo 83. Affären
Ängebo 84.
F d Bageriet
Ängebo 86. Jons
Ängebo 87. F d macken
Ängebo 88. Jons
Ängebo 89.
Kolar-Hugos sommarparadis
Ängebo 94.
Ängebo 95. Kal-Orsas
Ängebo 96.
Ängebo 97.
Ängebo 98.
Ängebo 104. Jarsens/Kolar-Erskes
Ängebo 105. Gamla Skolan
Ängebo 106. Nya Skolan
Ängebo 107. Per-Orsas/Matts
Ängebo 108. Gammel-Matts/Matts
Ängebo 109. Sme-Olles/Tuppens
Ängebo 112. Gösta o Elsy Karlsson
Ängebo 116. Kolars
Ängebo 204. F d Sköterskemottagningen
Ängebo 205.
Ängebo 205 B.
Ängebo 206.
Ängebo 207.
Ängebo 208.
Ängebo 209.
Ängebo 209 B.
Ängebo 300 Nr. = Ståläng
Ängebo 401 A.
Ängebo 401 B.
Ängebo 403 A.
Ängebo 403 B.
Ängebo 405.
Ängebo 405 B.

I slutet av sammanställningen kan du läsa om mordet på Per Gustaf Karlsson som mördades 1915.

MINNEN FRÅN ÄNGEBO
Här samlar vi DINA minnen från Ängebo

[/stextbox]

 

ang-065-falt-lars

Ängebo 4 Fälts

Norrdala 1:5, Rödmyrsveden 1:3

ytt-017-orrens
Från Orrens i Ytterhavra. Bak fr v. 4H27 bröderna Lars Fält f. 1869, Per f. 1868 och Erik f. 1871 fram sitter föräldrarna Anna och Lars Larsson Rapp

4H35 Lars Larsson-Fält född 17/8 1869, son till husman L. Rapp i Ytterhavra. Torpare i Norrdala 1:5 Död 16/6 1933
Gift 13/11 1893 med 4H29 Brita Jonsdotter född 15/5 1865, dotter till torpare J. Jonsson i Norrdala. Fosterdotter till bonden P. Persson i Norrdala 3. Död Norrdala Byallmänning den 2/4 1950.
Två barn:
Lars 19/11 1895 Han tog över efter föräldrarna
Anna 28/10 1900. Hon kom att hjälpa sin bror Lars när han blev gammal.

ang-024.lars-falt

4H35 sonen Lars Fält till vänster född 19/11 1895, son till Lars Larsson Fält ovan.
Lars syster Anna Norin (17K36) hjälpte honom på ålderns dar och som tack fick hennes barn Rut, Rolf, Ragnhild och Roland ärva honom. Lars Fält avled 28/4 1973 Norrdala 124, Ängebo

Det är många som minns Fält-Lars, bl. a. har Åke Nordin skrivit ner följande minnen: 
Kraftkarlen Lars Fälts liv har varit mkt intressant som ingenting tycks vara omöjligt för bl.a. rullade han ensam hem ett stort vandringshjul till en hästvandring en sommarnatt från Dala en sträcka på över 5 km. Han gjorde i ordning en eka som han drog till Örvallssjön cirka 3 km bort, han gjorde i ordning bevattning till potatislandet från en bäck, han byggde en grotta i en slänt vid Tvärforsen när han arbetade hos kraftbolaget, men när han fick sår på benen som inte ville läka fick han rådet att smörja med oljor och då köpte han nya stövlar och hällde olja i stövlarna som han sedan drog på sig – en förenklad procedur tycks det att åtgärda  behandlingen.

2003 sålde Ruth Lundgren fastigheten för 300000 kr till Elna Kristina Jonsson Ilonen, Esko Olavi Ilonen.

2012 sålde Elna Kristina Jonsson Ilonen, Esko Olavi Ilonen fastigheten för 326 000 kr till,

Nuvarande ägare,
Irene Mickelsson Ilonen f. 26/5 1973
Per Mickelsson f. 22/9 1970
Victoria Mickelsson f. 25/12 1996

 

 

Knappens

ang-286-knappens
Knappens. Stenarna som ligger på gårdsplan mellan bostaden och lagårn kan vara från den rivna jordkällaren.

ang-287-knappens
Här har bostaden blivit utbyggd och uthusen har fått plåttak.
Båda flygbilderna ägs av Eivor Frykman som är uppväxt här.

ang-066-knappens

Ängebo 6 Knappens

Norrdala 1:2

Det påstås att det funnits en affär på den här platsen under slutet av 1800-talet. Den ende handlare vi kan finna i Norrdala är Hans Svedberg. Senare var det bageri här.

7F3. Hans Svedberg född 16/1 1789. Inflyttad från Hudiksvall till Kyrkbyn, sen till Norrdala, Bjuråker. Viktualiehandlare = livsmedelshandlare. Död 9/2 1870.
Gift 1833 med 7F2 Carin Larsdotter född 3/8 1779, dotter till bonden Lars Larsson i Skärås, Bjuråker. Hon avled 29/5 1829 (bröstvärk).
Omgift med 30B5 Anna Nilsdotter född 13/6 1784, dotter till bonden N. Olsson i Vedmyra 1, Norrbo. Änka efter soldat P. Dahl i Österbo, Bjuråker. Död 2/3 1869.

28C1 Erik Henriksson-Lindqvist född 24/12 1833, son till Henrik Knapp i Österbo, Bjuråker Torpare i Norrdala. Död 18/1 1915
Gift 6/4 1863 med 2A11 Kjerstin Olofsdotter född 6/4 1843, dotter till husman O. Jonsson i Furuberg. Död 21/2 1923
Tre barn:
Anna Christina 26/2 1864 Gift 1887 med August Larsson-Händel Utflyttat till Ljusdal 1892
Johan Erik 3/12 1871 Torpare i Norrdala
Brita Margareta 5/12 1875. Gift med Johanns Karlsson och bosatt här till 1918.

Bagare Johannes Karlsson född 7/6 1858 i Rasbo, Uppland, inflyttad till Bricka 1908.
Gift med dottern i huset Brita Lindqvist född 5/12 1875
Barn:
Dottern Berta född 11/10 1908. Gift 1942 med Knut Hjalmar Eriksson i Bricka 9:2.
Brödet som bagare Johannes Karlsson gick omkring och sålde kostade 25 öre för 8 bullar och en skorpa. Bullar kostade 3 öre styck och en limpa 20 öre. En dricka kostade 16 öre.

ang-295-bagare-joh

Johannes Karlsson ovan avled 25/8 1914.
Den 12/4 1918 gifte hans hustru Brita om sig med (28C5) skomakare Lars Vilhelm Alm från Liden. De bosatte sig i Bondebo, Delsbo. Sen kopparslagare bosatt i Bricka. Frånskilda 19/6 1933.

28C4 Johan Erik Lindqvist-Gadd född 3/12 1871, son till Erik Lindqvist ovan. Troligen bodde han en tid även i Ängebo 16, Rosbacken. Torpare i Norrdala. Utflyttat till Gävle 1931. Före flytten lät han riva och försälja en byggnad till P J Andersson som flyttade, byggde upp och startade ICA affär i Friggesund i november 1923. Död 24/5 1939.
Gift 29/10 1905 med 24A16 Brita Jonsdotter född 9/8 1880, dotter till landbonde J. Sund i Norrhavra. Död i Norrhavra 12:2 den 7/8 1949.
En son:
Erik Johan
13/5 1906 – 26/11 1913

Under en tid på 1940-talet bor här Erik Thyr, därefter från 1946 ägt och brukat av (31A13) Gösta Jonsson, född 25/1 1918 i Norrbo, son till (9Y21) Oskar Jonsson, och hans hushållerska (44B10) Anna Brun född 3/6 1915, dotter till L. A. Brun i Blixbo 1:2. Hon avled 28/2 1980 varefter Gösta sålde fastigheten 1982 och flyttade till Friggesund där han avled 1/6 1993.
Annas barn:
Eskil
11/8 1934 – 17/4 1984
Gemensamma barn:
Karin Eivor 14/12 1942. Gift Frykman bosatt i Delsbo
Ejrin Margareta 24/8 1944 Tidigare bosatt i Hedvigsfors
Elvy Kristina 2/7 1946 Gift Lundström bosatt i Hudiksvall
Eivin 25/11 1947 – 7/10 2008
Eje 12/5 1951 Han avled 13/4 1990
Eva Gunilla 5/3 1953 Bosatt i Hudiksvall

Ägare av Knappens är sedan 1982 de i Hägersten bosatta;
11T29 John Persson född 1/2 1938. John avled 24 september 2016
Gift 25/3 1967 med 48N9 Karin född 14/12 1940. Karin avled 31 juli 2014
Två barn:
Jonny 15/8 1967 Gift med Christina. Barn, Linnéa och Tuva bosatta i Hägersten
Maria 9/4 1971 Bosatt med Kjell och dottern Fia i Hägersten

 

 

Ängebo 10 Myra


Myra. Bilden ägs av Ola Nilsson



1978. Bild från Arkiv Digital

ang-067-myra

Ängebo 10 Myra

Tidigare Ängebo 6540
Ängebo 10:5

Fastigheten byggdes av Edvin Nilsson. Byggmästare Hans Berg
26A36 Edvin Nilsson född 10/12 1903, son till bonden Nils Jonsson i ”Nirgens” Ängebo 57. Härifrån flyttar de sedan till gård 18, Ängebo 60. Edvin avled 1/12 1991
Gift 8/5 1937 med 43E1 Irma Persson född 21/4 1905 i Gällivare. Dotter till Per o Anna Olsson. Infl. från Ramsjö 1929. Död 22/12 1973
Två barn:
Eivy 27/11 1928 Utflyttat till Stockholm 1947. Gift Hedlund, bosatt i Kolsva
Lennart 6/2 1933 Gift med Elsy Nord f. 20/4 1957. Sonen Ola född 31/7 1957. Bosatta i Iggesund


Elsy Nilsson med sonen Ola, som nu äger bilden


Familjen Nilsson hässjar hö. Bilden ägs av Ola Nilsson


1964 köper Ivar Karlsson och Margreta Erlandsson fastigheten av Lennart Nilsson
1G65 Ivar Karlsson född 25/2 1908, son till Karl Karlsson, bonde i Ängebo 3:5.
Tidigare bodde de hos Kus-Inga, Ängebo 32, dit de flyttade 1961. Dessförinnan bodde de hos Döbbens/Wedmarks Ängebo 34.  Ivar avled 8/4 1998
Sambo med Margreta Erlandsson född i Forsa 24/6 1925. Margreta avled 4/5 2000.
Barn:
Evy 1/12 1954 Bosatt i Delsbo
Laila 27/6 1960 Gift med Leif Johansson i Sörforsa
Anna 2/5 1963 Bosatt i Gnarp
Lena 24/7 1967 Bosatt i Hudiksvall

ang-167-ivars-bil
Ivar Karlssons bil X 22025, en Volvo PV 444 årsmodell 1953. Nypris 10 750 kronor

Den som nu äger fastigheten är, Per Hansson f. 10/7 1964
Gränsen mellan Ängebo och Norrdala går vid bäcken ovanför det här huset

 

 

Ängebo 15

 
Hall-Jonkes 1978. Bild från Arkiv Digital

ang-087-nr-15

ang-088-nr-15-fejs
Ängebo 15 Hus och fejsbyggnad

Ängebo 15 Hall-Jonkes

Tidigare Ängebo 6545
Ängebo 8:11

Fastigheten byggdes 1935 av Valter Friberg. Byggmästare Hans Berg
23H23 Valter Friberg född 11/9 1902, son till soldat J Friberg i Frisbo. Fribergs trivdes inte utan sålde 1936 till Jonas Hall. Valter Friberg avled 16/7 1992
Gift 26/8 1934 med 42E1 Klara Dorotea Lindholm född 7/3 1900, dotter till E. Lindholm i Njuparne. Död 10/4 1990
Två barn:
Georg Folke 9/10 1923 Gift 1990 bosatt i Berge, Bjuråker. Död.14/4 2004
Torborg Birgitta 27/3 1945 Gift Östergård och bosatt i Ljusdal

ang-121-hall-nisse
Hall-Jonke

ang-147-hall-jonkes
Hos Hall-Jonkes. Adelia och Ivar Karlsson
Bild ur Ivar Karlssons samling

44B52 Jonas Persson (Hall) född 12/10 1906, son till Per Jonsson Berg torpare i Norrberg, moder torpägare Brita Hall i Norrhavra. Småbrukare i Ängebo 8:11. Död 6/7 1992
Gift 15/12 1935 med 25D13 Adelia Hök född 23/9 1914, dotter till torpare A. Hök i Sördala. Hon avled i Friggesund 9/8 2002.
Två barn med efternamn Jonsson
Gunnar 15/9 1932 Gift 1952 bosatt i Näsviken. Död 22/4 2002
Sven 6/7 1939 Gift och bosatt i Hallstavik

En fosterdotter Siv Erlandsson född 2/5 1949 i Forsa. Gift Johansson 1988, bos. Vendelsö

Ägare
Inger Kvist född 15/8 1942
Hans-Olov Blank född 13/2 1947 i Delsbo. † 8 december 2020

År 2022 sålde Karl Henrik Mikael Kvist fastigheten till:
Jonas Helge Sving och Ylva Ingrid Torkelsdotter Granbom

 

 

Ängebo 17

 
1978. Bild från Arkiv Digital

ang-086-nr-17

Ängebo 17 Nirje-Johans

Tidigare Ängebo 6544
Ängebo 8:10

Fastigheten byggdes 1936 av Edvin Björk. Byggmästare Hans Berg

1939 flyttade familjen Björk härifrån till en nybyggd fastighet i Ståläng.

2A31 Edvin Björk född 29/7 1904 i Ljusdal. Bensinstationsägare. Senare lantbrevbärare, bosatt i Dragsved 5:8. Edvin avled 13/8 1979.
Gift 18/11 1934 med 2A29 Anna Englund född 24/1 1916, dotter till skogsarbetare. J. E. Englund i Våtmor. Anna avled 16/9 1994.
Två barn
Åke Leonard 2/5 1935 Han är bosatt i Ängebo 206.
Ingeborg 10/6 1946. Hon är bosatt i Ängebo 209 B

25D16 Fredrik Anders Hök 21/3 1916, s. t. bonden L. Hök i Holmberg 5:2. Jordbrukare i Holmberg, sen. småbruk. i Ängebo 8:10 o. Blixbo 15, Bjuråker. Död 4/2 1982
Gift 28/11 1937 med 9Å56 Karin Teresia Dahlström 10/3 1918, d. t. jordbrukare J. A. Dahlström i Holmberg. Död 12/12 1991
Tre barn:
Rune Esbjörn 8/11 1936 – 9/6 1998
Maj-Britt Sylvia 25/5 1938. Hon är gift och bosatt i Kumla
Lars Uno 8/10 1944. Han är bosatt i Matfors

26A38 Johan Henrik Jonsson född 7/12 1915, s. t. skogsarb. A. Jonsson i Ängebo, Bjuråker. Skogsarb. Bos. i Bricka s4, sen. småbruk. i Ängebo 8:10, Bjuråker. Död 7/8 1989.
Gift 21/3 1940 med 36A16 Helga Cecilia Bergström född 22/11 1921, Cia kallad, d. t. bonden J. Bergström i Norrhavra 8:2, Bjuråker. Död 27/2 2008.
Tre barn:
Tea 11/1 1939 Bosatt i Harmånger, två barn, Carina 23/12 -59 – 28/6 -14, Desireé 20/6 69
Karl Arne 24/8 1943. Sambo med Inger Kvist född 15/8 1942. Arne avled i sept. 1976. Ingers son Sven Åke 23/9 1966. Han är bosatt i Näsviken
Anna Jonsson 7 /9 1949. Anna bor i Sörlia 15, Per Hans Pellas. Läs om henne där.
De fick tre barn:Ett tillägg till 26A38, Ängebo 17 Nirje Johans.
Mikael 30/3 1969. Han är bosatt här
Carola 2/12 1970. Hon är bosatt i Hudiksvall
Maria 5/9 1972. Hon är bosatt i Åby

Nuvarande ägare:
Arne och Ingers son, Mikael Kvist född 30/3 1969

 

 

Ängebo 16 Rosbacken

ang-023-Roos
Lars Johan Djurman-Ros och Kerstin Jonsdotter den 27/6 1909. Lägg märke till att bruden bär svart klädsel, vilket var vanligt fram till ca 1910.

Ängebo 16, Rosbacken

Ängebo 22:

Rosbackstorpet uppfördes av soldaten Knapp från Ängebo med okända medhjälpare omkring 1880 efter kronans ritning på en enkelstuga med sex knutar för indelt soldat vid roten 116 Delsbo kompani Hälsinge regemente.

Under en kortare period var ”sockenlappar” inhysta på torpet enligt vad ”de gamla (Ros-Kerste, Fält-Lars, Nirje- Johan, Kus-Nils) berättat för Karl Inge Arvidsson.
Ca 1884 – 
37P18 Lars Johan Djurman-Ros född 20/11 1865, son till bruksarbetare N. Djurman i Hedvigsfors. Antogs till indelt soldat 1884 då han flyttade till Rosbacken. Soldat nr 116 vid Delsbo kompani, Hälsinge Regemente. Död 11/1 1943
Gift 30/10 1887 med 13B8 Matilda Margareta Häll född 20/6 1849, dotter till sockenlapp Lars Jonsson i Berge Bjuråker. Död 6/2 1899.
Hennes son Lars Petter Häll född 17/9 1872. Död här 28/3 1893.(lungsot)
Gemensamt barn:
Nils Johan 25/9 1888 -12/10 1888
Änkeman och omgift 27/6 1909 med 10J14 Kerstin Jonsdotter född 13/11 1880, dotter till bonden Jonas Larsson Lönn och hans hustru Kerstin Jonsdotter, (Margit Arvidssons farfar o farmor) i Änga 2, Delsbo. Död i Linfläck 2:14 den 21/4 1960.
Två barn:
Jonas 16/12 1906 (styvson) Gift 8/12 1935 med 18N20 Märta Karlsson. Bosatt i Linfläck, Delsbo. Deras dotter Anna Margit född 29/3 1937, gift 1966 med Karl Ingel Arvidsson.
Anna Margareta 1/5 1910 Utflyttat till Hudiksvall 1934. Död 1936 genom drunkningsolycka vid Långsjön söder om Hudiksvall.

28C4 Johan Erik Lindqvist-Gadd född 3/12 1871, son till Erik Lindqvist torpare i Norrdala (Knappens). (Han lär ha varit torpare här en tid). Utflyttat till Gävle 1931. Död 24/5 1939.
Gift 29/10 1905 med 24A16 Brita Jonsdotter född 9/8 1880, dotter till landbonde J. Sund i Norrhavra. Död i Norrhavra 12:2 den 7/8 1949.
En son:
Erik Johan 13/5 1906 – 26/11 1913

Kerstin Ros, bild från Rostorpet

Carl-Ingel Arvidsson berättar:
Julen 1959 på vår förlovningsdag fick vi Rostorpet av farmor Kerstin i present.
Lagfarna ägare blev vi 1963 till och med 1990 då våra tre döttrar blev lagfarna ägare till Rosbacken

Arkitekt Carl-Ingel Arvidsson född och uppväxt i Järvsö * 5/6 1936. † 10 juli 2023
Gift 10/6 1962 med 37P25 Margit Roos född och uppväxt i Delsbo * 29/3 1937.
Tre barn:
Anna Karin 19/1 1963 Bosatt i Hudiksvall
Kristina 19/11 1966 Gift med Nicklas Westerberg bosatta i Forsa
Elisabeth 21/2 1971 Gift med Håkan Bäckström bosatta i Hudiksvall

ang-029-rosbacken
Carl-Ingel Arvidsson, här stående vid den äldsta byggnaden på idyllen Rosbacken

 

 

Ängebo 22 Kus

 
1978. Bild från Arkiv Digital

ang-189-husflytt
Bil 1. Kus-gården i bakgrunden. Bild ur Ivar Karlssons samling.

ang-188-flyttning-av--byggn

Bild 2. Flytt av en bagarstuga med hjälp av en bandtraktor. Den var ämnad att flyttas till Fru Karlsson vid pensionatet. Nu blev det inte så utan den revs. Året är troligen 1957.
Bilden togs av Ivar Karlsson

ang-069-Kus

Ängebo 22 Kus

Tidigare 6550
Ängebo 18:1, 22:3

Gården som varit trebyggd uppfördes 1886. Ekonomibyggnaderna uppfördes 1885.

Ängebo telefonväxel har legat här.
Under ett år eller så medan rivning av det gamla huset pågick och det nya huset blev klart lär Ängebo telefonväxel ha legat här. 1924 flyttades växeln tillbaka till Ängmans, Ängebo 78.

3F17 Jonas Jonsson-Engström född 7/2 1832 och bosatt i ”Kus” Kyrkbyn 2, lät uppföra byggnaderna men sålde fastigheten 1887 till Iggesunds Bruk.
1909 tog sonen Jonas Jonsson född 24/4 1877 över arrendet.

—3F17— Uppgifter ur Bjuråkers släktbok

11 JONAS JONSSONENGSTRÖM, * 7/2 1832, s. t. bonden J. Jonsson i Kyrkbyn 2, Bjuråker. G. 24/10 1858. Änkl. o. omg. 6/5 1869. Bonde i Kyrkbyn 2, »Kus». † 24/3 1912.
41F8 BRITA OLOFSDOTTER, * 14/9 1832, d. t. torp. O. Grubb i Norrberg, Bjuråker. † 29/9 1860 (barnsbörd).
5H8 CARIN PEHRSDOTTER, * 23/2 1848, d. t. husman P. Pehrsson i Norrhavra, Bjuråker. † 1930.
MARGTA * 27/9 1860                                        19B21
JONAS * 21/4 1877                                           23
PEHR * 18/7 1879. Jordbr.-arb. † 30/1 1945


GEFLE DAGBLAD DEN 28/12 1905

En polisrazzia i Bjuråker – Ett lönnbränneri påträffadt

Spaningarna ledde till det resultatet att ett lönnbrännerinäste påträffades i en illa beryktad bondgård i Ängebo, ”Kus-Jons” kallad. Där anträffades en hel del bränneriutensilier och brännvinsingredienser. Innehafvarne af stället landbonden Jon Jonsson och hans hustru samt två vuxna söner anhöllos.


ÖLANDSBLADET DEN 6/1 1906

Lönnbränning sedan 1860.
Den förut omtalade julrazzian i Bjuråker, som ledde till anhållandet af lönnbrännare familjen i Ängebo.

I fredags afton häktades lönnbrännarligans chef, 70-årige landbonden Jon Jonsson — ”Kus-Jon” och hans 57-åriga hustru Karin Persdotter, och i lördags middag fingo det värda parets båda söner, resp. 27 och 26 år, dela sina föräldrars öde.

Man rent af häpnar inför de fakta, som genom ”Kus-Jons” och hans hustrus bekännelser samt de hållna undersökningarna i Ängebo kommit i dagen. Här omtalas nämligen att inom familjen idkats lönnbränning som födkrok regelbundet ända sedan husbehofsbränningens afskaffande 1860


GEFLE DAGBLAD DEN 3/1 1906

Lönnbränneriet i Bjuråker

Ruskiga ineriörer  (Från vår korrespondent)

Det raska ingrepp, som stadsfiskal Arvidsson under juldagarna gjorde till stäfjande af det själfsvåld och de olagligheter, som af en del illa kända individer begåtts inom Bjuråker, opåtalda af ordningsmakten därstädes, och som på senaste tider visat sina sorgliga verkningar i mord, dubbelmord och mordförsök, ha nu resulterat däri att hela lönnbrännare familjen från Ängebo samt de för mordförsöket mot arbetaren Lars Jonsson Brandt i Norrhafvra anhållna erkänt och inmanats i häkte.

I fredags afton häktades lönnbrännarligans hufvudman 70-årige landbonden Jon Jonsson (”Kus-Jon”) och 57 åriga hustru Karin Persdotter och i lördags fingo det snygga parets båda söner Jonas och Per om respektive 28 och 26 år dela sina föräldrars öde. I söndags, nyårsafton, häktades bondsonen August Jonsson, soldatsonen Olof Brink och ”arbetaren” Lars Hedman, samtliga från Ängebo, efter eget erkännande för delaktighet i det förutnämnda mordförsöket.

(Äfven här hade som mordvapen användts ett trästycke; en rund granvedsspak)

Rent häpnadsväckande äro de upplysningar, som genom lönnbrännarfamiljens bekännelser kommit i dagen. Så har man t.ex. fått veta, att inom släkten idkats lönnbränning alltsedan husbehofsbränningens upphörande! Vid nämnda tidpunkt ägde ”Kus-Jons” fader ett hemman i Bjuråkers kyrkby och där hade han under många år idkat husbehofsbränning. Då denna förbjöds fortsatte gubben att bränna i lönndom. Och ”affären” gick bra oaktadt länsmannen och fjärdingsmannen tillika med ”vördig prästerskapet” voro boende i bränneriets omedelbara närhet. Den nu häktade sonen Jon öfvertog 1875 gården och fortsatte jämväl lönnbrännerigeschäftet, till en början i Kyrkbyn och sedermera i Ängebo, där han genom laga skifte i slutet af 1870-talet fick ett hemman, hvilket han dock snart sålde till Hudiksvalls trävarubolag och blef sedan arrendator af gården. Då denna gård ligger ett godt stycke afsides från de öfriga gårdarna i byn har lönnbrännarefamiljen naturligtvis här känt sig mera säker för efterspaningar, så mycket mera som man visste att ordningsmaktens representanter inom bygden voro ganska makliga utaf sig och föga böjda att själfmant ingripa, där ej fullt tydliga skäl eller direkta angifvelser förelåge.

Här i afkroken brände Kusfolket i lugn och ro sitt brännvin, två à tre gånger om året, därest ej sädes- och potatisskörden slog fel. Hit samlades också all drägg och allt slödder som fanns inom socknen och dess grannskap och här gick det ganska vildt till mången gång. Här planlades månget dåd och här försågo sig ”hjältarna” med det kvantum satis som skulle ge dem mod till de planerade illgärningarnas utförande. Och åklagaremakten? Ja, den — väntade tills dåden anmäldes! Och dock talades det ganska högt och allmänt om hvad som försiggick i Kusgården. De närmast boende hederliga människorna gingo i ständig ängslan och fruktan. På sista tiden hade emellertid förhållandena blifvit sådana, att man föresatt sig att till hvarje pris söka bli kvitt eländet. Man hade därför beslutat sig för att hos Hudiksvalls trävarubolag påyrka Kus-Jonsfamiljens aflägsnande från gården. Emellertid kom helt oförmodadt en ny handlingskraftig åklagare till distriktet och kapade med ett enda snitt den otäcka samhällsbölden.

Vid förnyad undersökning i torsdags togs i beslag hela bränneriattiraljen, hvilken hade gömts undan på skilda platser i backarna omkring gården. ”Grejorna” utgöras af en liten pannhuf af koppar med tvänne rör af samma metall cirka 20 verktum långa och 1 tum i genomskärning. Vidare en pannring (hvars ena afslagna ben ersatts af en gråsten), en större kopparkittel och ett afkylningskar af trä samt fyra stycken rör, afsedda att inpassas i pannhufsrören, äfvensom några lösa träbottnar.

(Se exempel på liknande brännvinskokare).

Något dylikt beslag har icke, efter hvad man nu kan erinra sig, gjorts inom Helsingland sedan 1884, då ett lönnbränneri upptäcktes — jämväl då i Bjuråker.


Fader JONAS JONSSON, * 7/2 1832 i Bjuråker. Häktad 29/12 1905 för lönnbränning. Fängelse 2 månader från den 23/1 1906 till 23/3 1906

Moder KARIN JONSSON eller PERSSON, * 23/2 1848 i Bjuråker. Häktad 29/12 1905 för lönnbränning. Den 20/1 1906 af Delsbo tingslags häradsrätt ställd på fri fot.

Son JONAS, * 21/4 1877 i Bjuråker. Häktad 30/12 1905 för lönnbränning. Den 20/1 1906 af Delsbo tingslags häradsrätt ställd på fri fot.

Son PER, * 18/6 1879 i Bjuråker. Häktad 30/12 1905 för lönnbränning. Den 20/1 1906 af Delsbo tingslags häradsrätt ställd på fri fot.


På mordförsöket:

Bondson AUGUST (AUGUSTINUS) JONSSON, * 28/8 1878 i Bjuråker. Häktad 31/12 1905 för mordförsök/misshandel. 1 års straffarbete från 23/1 1906 till 23/10 1906

Soldatson OLOF BRINK, * 29/9 1881 i Bjuråker. Häktad 31/12 1905 för mordförsök/misshandel. 1 år, 4 månader och 12 dagar straffarbete från 13/2 1906 till 22/2 1907

Arbetaren LARS HEDMAN, * 21/1 1881 i Bjuråker. Häktad 31/12 1905 för mordförsök/misshandel. 1 års straffarbete från 23/1 1906 till 23/10 1906
Källa och avskrift Viveca Sundberg


GEFLE DAGBLAD DEN 22/1 1906

Domarna i Bjuråkersmålen

LÖNNBRÄNNERIMÅLET.
Landbonden Jon Jonsson (”Kus-Jons”) dömdes i lördags i Hudiksvall för lönnbränning till två månaders fängelse och att jämlikt k. förordningen den 8 februari 1887 utgifva tillverkningsskatt för under de två senaste åren företagna sex lönnbränningar, beräknade efter 30 liter per gång à 65 öre, eller tillhopa 3,510 kronor. Äldsta sonen Jonas dömdes för byteshandel med brännvin till 45 kronor böter såsom för olaga brännvinshandel, äfvensom att utgifva 56 kronor och 25 öre i försäljningsafgift. (Jonas har erkänt bl.a. att han bytt bort ett halfstop hembränt brännvin mot en hare). Hustru Jonsson och sonen Per frikändes från ansvar.

Före domens afkunnande anförde stadsfiskal Arvidsson att häktandet af familjen Jonsson skett jämväl i afsikt att ställa dess medlemmar under åtal för stöld af brännvin. Ehuru skäl förefunnes för misstanken att åtminstone hustru Jonsson och sonen Jonas vore delaktiga i en från arrendatorn Magnus Nilsson i Brännbo i maj sistlidet år begången brännvinsstöld, förefunnes nu ej närmare utredning i saken, hvarför åklagaren för närvarande ej förde talan mot de häktade rörande detta.


SEFFLETIDNINGEN DEN 24/1 1906

Domstolsärenden

Bjuråkersdåden.
I lönnbränningsmålet mot landtbonden Jon Jonsson i Ängebo, Bjuråker, hans hustru och två söner, hvilka alla varit häktade, har utslag nu afkunnats efter rannsakning i Hudiksvall under fredagen och lördagen, hvarvid de alla erkänt sig lika skyldiga i lönnbränningen. Jon Jonsson, som enligt lagen om tillverkning af brännvin i detta fall äfven är ansvarig för hustruns och sönernas förbrytelser, dömdes till två månaders fängelse samt att betala tillverkningsskatt för 5,400 liter med 3,500 kronor.

Hustrun och sönerna frikändes och skulle omedelbart försättas på fri fot.

Äldste sonen, Jonas, dömdes att för byteshandel med brännvin böta 45 kronor, hvilka böter emellertid skulle anses aftjänade genom den tid han suttit häktad, samt att utgifva 56 kronor och 25 öre i försäljningsafgift. Jon Jonsson skall kvarstanna i häkte tills domen vunnit laga kraft.

Källa och avskrift: Viveca Sundberg


—3F5— Bjuråkers släktbok

11H3 JONAS ANDERSSON, * 6/2 1774, s. t. bonden A. Jonsson i Ö. Stråsjö, Bjuråker. G. 1/1 1797. Bonde i Kyrkbyn 2, »Kus», Bjuråker. † 23/10 1836 (bröstfeber).
3 ANNA HANSDOTTER, * 7/11 1768, d. t. bonden H. Påhlsson i Kyrkbyn 2, Bjuråker. † 28/1 1826 (feber).
BRITA * 21/10 1797                                          8H14
HANS * 1/9 1799                                              8
ANDERS * 24/9 1800                                         9
PEHR * 9/11 1803                                             10
JONAS * 2/10 1805                                           11
OLOF * 6/11 1811                                             12
ANNA * 29/6 1814                                            2D13


—3F11—

5 JONAS JONSSON, * 2/10 1805, s. t. bonden J. Andersson i Kyrkbyn 2, Bjuråker. G. 1/1 1828. Änkl. o. omg. 23/6 1833. Bonde i Kyrkbyn 2, »Kus». † 23/6 1878 (lunginflammation).
20G5 CATHARINA JONSDOTTER, * 11/7 1788, d. t. bonden J. Larsson i Ängebo 1, Bjuråker. † 23/12 1832 (tvinsot).
5E6 MARGTA ANDERSDOTTER, * 10/2 1808, d. t. bonden A. Pehrsson i Bricka, Bjuråker. † 8/1 1875 (förkylning).
ANNA * 4/8 1829                                              8
JONAS * 7/2 1832                                             17


—3F23—

17 JONAS JONSSON, * 21/4 1877, s. t. bonden J. Engström i Kyrkbyn 2. G. 12/6 1910. Arr. i Ängebo 157, Bjuråker.
4C7 INGRID MARTA WEDMARK, * 15/8 1883, d. t. husman N. E. Wedmark i Furuberg, Bjuråker
KARIN EUGENIA * 10/2 1909. Utfl. t. Sundsvall 1929
JONAS ALBERT * 2/10 1911. † 9/2 1914
NILS ALRIK * 16/1 1915                                    26
JONAS ALGOT * 29/10 1917. Utfl. t. Delsbo 1945
MÄRTA ELVIRA * 15/2 1920. Utfl. t. Njurunda 1947
ÅKE MAURITZ * 1/10 1923

En hembränningsapparat från Kus finns på Muséet i Hudiksvall.


ang-064-vallstuga

 

 

 

 

 

 

 

Nedanför Kusgården, på Jons Johans skifte låg den här vallstugan. Vallstugan var från Skäftesvallen och det var Tyko Fredin som flyttade den till Västansjö, där den nu ägs av hans son, Sture Fredin.

ang-232-olof-modigang-233-anna-modig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Olof Anna Modig. Bilder ur Linda Wikströms samling,

4H38 Olof Modig 6/2 1878, s. t. skomakare A. Modig i Norrdala. Byggmästare o. bos. i Ängebo 18:1, Bjuråker. År 1910 blev Olof Modig anställd hos bolaget och hade som löneförmån fri bostad och fritt arrende av ca 2 har odlad jord. Död 7/6 1946.
Gift 31/5 1908 med 10G23 Anna Maria Magnusson 23/4 1884, d. t. landbonde M. Nilsson i Brändbo s1, Bjuråker. Död 21/10 1937.
Tre barn:
Brita Linnea 12/2 1908 – 22/3 1949. Gift med 63D2 Tore E. Persson i Ängebo 9:1.
Olga Maria 9/3 1912 – 15/8 1985. Gift m 4H43 Jonas P. Paulsson i Brännås, Klovan 1:2
Erna Edvina 20/8 1921 – 10/6 2002. Gift med 53C2 Anders G. Andersson. i Ängebo 18:1.

53C2 Anders Gustaf Andersson 23/6 1915, s. t. arr. A. W. Andersson i Björsarv 16:2. Skogsarbetare bos. i Ängebo 18:1, Bjuråker. Död 18/6 1990
Gift 9/7 1944 med 4H38 Erna Edvina Modig 20/8 1921, d. t. byggmäst. O. Modig i Ängebo 18:1. Död 10/6 2002
Ett barn:
Anna Birgitta 21/5 1945 Gift 1/8 1981 med Erik Wallner bosatt i Delsbo

3F23 Jonas Jonsson 21/4 1877, s. t. bonden Jonas Jonsson Engström i Kyrkbyn 2. ”Kus”. Arr. i Ängebo 15:7, Bjuråker. Arrendator här från 1909. Död 3/5 1950.
Gift 12/6 1910 med 4C7 Ingrid Marta Wedmark 15/8 1883, d. t. husman N. E. Wedmark i Furuberg, Bjuråker. Död 22/7 1962.
Sex barn:
Karin Eugenia 10/2 1909 – 25/12 1965. Utfl. t. Sundsvall 1929.
Jonas Albert 2/10 1911 – 9/2 1914
Nils Alrik 16/1 1915 – 20/6 1999. Gift. Arr. i Ängebo 18:1
Jonas Algot 29/10 1917 – 31/7 1988. Utfl. t. Delsbo 1945.
Märta Elvira 15/2 1920 – 7/8 2006
Åke Mauritz 1/10 1923 – 16/3 2002

3F26 Nils Alrik Jonsson 16/1 1915, s. t. arr. J. Jonsson i Ängebo 15:7, Bjuråker. Arr. i Ängebo 18:1. Död 20/6 1999.
Gift 19/7 1942 med 6E24 Maria Augusta Nilsson 9/9 1917, d. t. skogsarb. P. E. Nilsson i Bäcksvedjorna, Bjuråker. Död 12/1 2001.
Fyra barn:
Anna Kristina 7/4 1938 – 3/7 1987
Kjell Erik Jonsson 10/2 1942 När föräldrarna blev gamla tog Kjell Erik över skötseln några år
Ingrid Birgitta 27/8 1945 Gift 22/5 1969 med Lars Gustaf Berglin i Gnarp
Jonas Uno 26/7 1951 Politiker. Gift 15/12 1989 med Yvonne Gustafsson, bosatt i Hudiksvall

Under 1980-talet förvärvades fastigheten av Egon Åkerström från Öster-Stråsjö f. 20/9 1957.

Ägare och bosatta på gården är nu:
Kent Emanuel Söderlund f. 2/12 1957
Inger Pettersson f. 11/1 1960
Jim Söderlund f. 18/3 1991
Karl Emanuel Söderlund

 

 

Ängebo 26 Skräddars

 
1978. Bild från Arkiv Digital

ang-070-skreddars

Ängebo 26 Skräddars

Tidigare Ängebo 6552
Ängebo 17:2

2D11 Erik Larsson född 23/8 1807, son till bonden L. Larsson i Gärde 2. Sockenskräddare
Som nygifta bodde de hos Styvs. Död 30/5 1885.
Gift 1841 med 43B11 Kjerstin Pehrsdotter född 11/1 1810, dotter till husman P. Andersson hos ”Styvs” i Ängebo. Död 13/1 1894.

Mangårdsbyggnaden uppfördes 1898. Ekonomibyggnaden uppfördes 1904 och en loge 1916.
Fastigheten en arrendegård ägd av Iggesunds bruk

Här har även funnits en såg som lär ha kommit från Brännås från början. De som hade sågen var Nirsa-Johan Jonsson, Kvarn-Nils Lindqvist och Johan Larsson. Rester efter sågen finns ännu bland tallarna intill landsvägen.

41A6 Johan Persson född 9/9 1827, son till fjärdingsman P. Johansson i Svedjebo 3, i Bjuråker. Han sålde sitt hemman i Svedjebo och blev arrendator här istället. Död 8/3 1908.
Gift 23/10 1856 med 23B3 Elisabet Johansdotter född 22/12 1828, dotter till kolare Joh. Lif i Skärås. Död 26/5 1915
Fem barn:
Pehr 30/8 1857 Bonde i Svedjebo 5. Död 28/10 1886 (olyckshändelse)
Jonas 2/8 1861 Han tog över arr. efter fadern. Sedan landbonde i Österstråsjö 6.
Olof 12/10 1865
Johan 3/5 1868 Gift och arrendator här efter brodern Jonas
Erik 14/9 1871. Jordbruksarbetare i Österstråsjö 10

41A12 Sonen Johan Johansson 3/5 1868, s. t. bonden Johan Persson Lindström ovan. Arrendator i Ängebo 17:1, Bjuråker. Död 28/10 1924
Gift 15/9 1901 med (X3) Anna Olivia Höglund 10/7 1877 i Bergsjö, Gävleb. Infl. 1897. Död 14/1 1944.
Fem barn:
Johan 19/11 1901.Skräddar-Johan kallad. Jordbruksarb. i Ängebo. Död i Delsbo 21/12 1977
Erik Olof 4/7 1904 – 3/6 1972. Arrendator i Ängebo
Per Einar 9/5 1907 – 18/9 1991. Jordbruksarbetare i Ängebo
Karl Ivar 28/1 1910 – 30/1 1948. Gift. Bonde i Ö. Stråsjö 10:2, Bjuråker
Kristina Elisabet 31/8 1913 – 6/6 1987. Gift med 6E36 Albert Fredriksson Ängebo 8:7.

45E16 Anna Brita Kristina Persson Fröjd 25/9 1914, d. t. gårdsäg. P. F. Fredriksson i Ängebo 8:7, Bjuråker. (Frånsk. från Per A. Fröjd 4/10 1943) Bos. i Ängebo 17:1, Bjuråker.
Tre barn:
Lilly Linnea Birgitta 3/10 1935 Hon är nu bosatt i Friggesund
Erik Gunnar ”Johansson” 13/8 1945 Han är nu bosatt i Hudiksvall
Per Gottfrid ”Johansson” 15/12 1946 Han är nu bosatt i Delsbo

Hösten 2021 sålde Mats-Olov Hildingsson fastigheten till Jim Söderlund f. 18/3 1991

 

Ängebo 32

 
1978. Bild från Arkiv Digital

ang-072-kus-jonkes

Ängebo 32 Kus – Jonkes

Tidigare Ängebo 6556
Ängebo 15:7

Gården byggdes på 1940-talet av Kvarn-Nils Lundqvist och Skräddar-Johan Johansson

På övervåningen bodde tant-Inga (Ingrid Wdemark/Jonsson) berättar Laila Ivarsdotter
Ca 1961 1964
1G65 Ivar Karlsson född 25/2 1908, son till Karl Karlsson, bonde i Ängebo 3:5. De flyttade hit 1961 och 1964 flyttade familjen till Myra Ängebo 10.  Ivar avled 8/4 1998

Sambo med Margreta (Margit) Erlandsson född i Söräng Näsviken 24/6 1925. Hennes dotter Ulla föddes 13/7 1946. Hon bor i Österbo Bjuråker tillsammans med Per Strand med vilken hon sammanlevt sedan 60-talet. Margreta avled 4/5 2000.
Barn:
Evy 1/12 1954 Bosatt i Delsbo
Laila 27/6 1960 Gift med Leif Johansson i Sörforsa
Anna 2/5 1963 Bosatt i Gnarp
Lena 24/7 1967 Bosatt i Hudiksvall

6E26 Henrik Nilsson född 6/2 1913, son till Nils Adolf Olsson i Dragsved 7:3. De flyttar hit 1964. Juli månad 1954, medan de ännu bodde i Brättnigberg hände en tragisk olycka under slåttern så att Henrik fick benet avklippt nedanför knät. Om han inte fått hjälp från en (troligen Finn-Jonke från V.Stråsjö) som kunde stä blod på avstånd, hade han troligen förblött. Sedan såret läkt ihop fick han protes och kunde delta i arbete som tidigare. Här bodde de från 1966-67 till 1985.
Henrik avled 20/1 1985
Gift 20/6 1948 med Elsa Augusta Lindgren född 7/1 1912 i Torp Västernorrland.
Efter makens död flyttade hon till Friggesund där hon avled 21/7 1993.
Elsa hade dottern Eivor född 19/2 1932 i Torp, Västernorrland, sedan tidigare. Eivor gifte sig den 20/11 1954 med Birger Henriksson, de är bosatta i Friggesund.
Elsa o Henriks tre barn:
Gun 1/1 1942 Gift 29/9 1961 med Rune Persson i Delsbo
Gerd 17/5 1945 Gift 26/5 1981 med Per Göran Johansson i Ånge
Elsy Majvor 14/12 1948 Gift med Leif Dahlberg i Västansjö. Dottern Nina Margareta 4/4 1965. Gift 1989 med Bo Krister Svensk i Bricka.

Ägare och bosatta på gården är nu,
Bert Burgman född 3/2 1950 i Harmånger
Seija Burgman, född Kyngäs den 8/5 1957.
Mikael Burgman född 28/8 1974

 

 

 

Ängebo 34

ang-071-Wedmarks

Ängebo 34 Höktorpet/Wedmarks/Dôbbens

Ängebo 15:6.
Fastigheten var byggd för två familjer

4C14 Karl Gustaf Wedmark född 13/4 1886, s. t. husman N. E. Wedmark i Furuberg, Bjuråker. Skogsarbetare, bos. i Hålsjö Norrbo. Utfl. t. Delsbo 1917. Sen. bos. i Ängebo 15:6, Bjuråker. Han kallades Dôbben efter gården i Lennsjö som hans far kom ifrån. Död 20/6 1975.
Gift 28/5 1917 med 14Å17 Anna Strid född 11/8 1877, d. t. sold. J. Strid i Ö. Hålsjö. Död 28/12 1950.

 

26A35 Nils Gottfrid Nilsson född 23/5 1902, s. t. bonden N. Jonsson i Ängebo 10, Bjuråker. Skogsarbetare. De bodde i Ståläng 1:4 från 1942 till 1950, då de flyttade hit. Här bodde de till slutet av 1960-talet. Nils avled 16/7 1967.

Gift 23/5 1942 med 4D13 Gunhild Katrina Olsson född 23/5 1907, d. t. målare Fridolf Olsson i Strömbacka, Bjuråker. (Tid. g. 1929 m Per Gustaf Persson i Ede 5:1 i Delsbo, frånskild 1941, dottern Ingegerd föddes 15/3 1930). Gunhild avled i Delsbo 1/5 1988.
Nils o Gunhilds barn:
Ingrid Elsy 19/12 1942 Hon är bosatt i Delsbo
Monica 9/11 1947 Gift med Anders Wikström, bosatta utanför Bollnäs. De har sommarstuga i Ståläng

ang-190-nils-gunnild-nilsso

Makarna Nils och Gunhild Nilsson. Bilden ägs av deras dotter Monica Wikström

ang-192-knutning
Året är 1957 och damen i mitten är Gunhild Nilsson som firar sin 50-årsdag. På Gunhilds högra sida sitter hennes far Fridolf Olsson och på andra sidan hennes mor Klara Olsson. Den glada flickan är Gunhilds dotter Monica, som också äger bilden. Gänget i bakgrunden är utklädda damer från Ängebo som har kommit för att knuta, vilket var vanligt på den här tiden.


1G65 Ivar Karlsson född 25/2 1908, son till Karl Karlsson, bonde i Ängebo 3:5. De flyttade hit i början av 1950-talet. 1961 flyttade familjen till Ängebo 32.  Ivar avled 8/4 1998
Sambo med Margreta (Margit) Erlandsson född i Söräng i Forsa 24/6 1925. Hennes dotter Ulla föddes 13/7 1946 och dottern Siv föddes 2/5 1949. Hon växte upp hos Hall-Jonkes, Ängebo 15. Ulla kom från tre-års åldern att bo hos Hööks på Sördalaberget. Hon bor sedan 1970 i Österbo Bjuråker tillsammans med Per Strand med vilken hon sammanlevt med sedan de bodde på Sördalaberget på 60-talet. De har två pojkar Peter född 1963 och Roger född 1969. Modern Margreta avled 4/5 2000.
Barn:
Evy 1/12 1954 Bosatt i Delsbo
Laila 27/6 1960 Gift med Leif Johansson i Sörforsa
Anna 2/5 1963 Bosatt i Gnarp
Lena 24/7 1967 Bosatt i Hudiksvall

ang-170-vedmarks
Tösen längst fram är Evy Ivarsson, med stövlar Monica Nilsson, bakom henne systern Ingrid Nilsson. Bak till vänster är Margit Erlandsson,

ang-165-vedmarks
Monica Nilsson, Evy Ivarsson och Lilian Hedman

ang-164-vedmarks
Monica Nilsson, Laila Ivarsson, Ulla Lindqvist och hunden Dolly

ang-173-margit-erlandsson

Margreta (Margit) Erlandsson. Till höger gården kus. Bild ur Ivar Karlssons samling

 

 

Ängebo 38 Grubbens

ang-194.grubbens
Grubbens i bakgrunden. Karin Hedman med dottern Lilian.
Foto: Sven-Erik Hedman.
Bilden ägs av Lilian Hedman.

 

Ängebo 38 Grubbens

Ängebo 15:2,
Tidigare Ängebo 13

25C5 Hans Pehrsson 15/9 1763, s. t. sold. P. Ellberg i Svågaholm, (Friggesund) Bjuråker. Bonde i Ängebo, Bjuråker. Änkling och omgift tre gånger. Död 9/12 1847
Gift 1785 med 19H2 Margta Jonsdotter 8/5 1760, d. t. bonden J. Larsson i Änga 9, Bjuråker. Död 7/4 1817 (trånsjuka)= Tuberkulos
Omgift 1818 med 13G1 Gertrud Nilsdotter 20/1 1770, d. t. torp. N. Olofsson i V. Stråsjö, Bjuråker. Död 31/8 1828.
Omgift 1829 med 17A4 Sara Brita Nordström 14/9 1795, d. t. skomak. Joh. Nordström i Slättjärn, Bjuråker. Död 18/12 1872.
Fem barn:
Jonas 11/7 1787 – 21/6 1788
Ingrid 20/9 1788 – 29/6 1841. Gift med 67B1 Johan Sand. Soldat o. bos. i Spångmyra, Bjuråker.
Pehr 3/11 1790 – 1/7 1876. Gift. Tog över gården efter föräldrarna.
Gertrud 30/7 1830 – 24/9 1918. Gift med 26C4 P. Björklund. Torp. i Ramsjö, Bjuråker.
Erik 27/12 1832 – 21/7 1911. Gift. Torp. i Nyåker, ”Pållastorpet”, Bjuråker.

25C14 Pehr Hansson 3/11 1790, s. t. bonden H. Pehrsson i Ängebo 13, Bjuråker. Bonde i Ängebo 13. Död 1/7 1876 (ålder)
Gift 9/11 1817 med 5E3 Carin Pålsdotter, d. t. sold. Paul Lindqvist i Ängebo. Död 6/7 1860 (ålder)
Fyra barn:
Påhl 17/9 1820 – 14/2 1900. Bonde i Tjärna 8, sedan tog han över hemmanet här,
Hans 8/6 1818 – 1/2 1889. Gift. Måg o. bonde i Ö. Stråsjö, sen. i Norrhavra 10, Bjuråker.
Margta 11/8 1824 – 1/7 1906. Gift med 15H8 J. Pehrsson-Wallström. Torp. i Ängebo, sen. i Ståläng.
Carin 16/12 1827 – 1/1 1849

Ca 1849 – 1890
25C22 Sonen Påhl Pehrsson född 17/9 1820 tog över hemmanet efter föräldrarna. Gift änkling och omgift. År 1880 benämns han som f d hemmansägare. Död 14/2 1900.
Gift 1849 med 13G7 Anna Olofsdotter född 26/4n1807, dotter till nämndeman O. Olofsson i Tjärna 8. Änka efter bonden A. Eriksson i Tjärna 8. Död 26/10 1863 (ögonkräfta)
Omgift 11/12 1864 med 9Å28 Margta Jonsdotter född 22/10 1830, d. t. soldat J. Djerf i Norrdala, Bjuråker. Änka efter Erik Dahlström från Norrhavra, handlare i Kyrkbyn 4. Hennes barn Lars Johan Andersson född 12/7 1853, Grubb-Lars kallad.  Hon avled 5/2 1905.
Påhl och Annas barn:
Anders
född 18/4 1849, Gift 1872 och bonde i Lia 11.

Ca 1890 – 1935
9Å28 Hemmansägare Lars Johan Andersson född 12/7 1853, Grubb-Lars kallad.  Ogift.
År 1900 är han inte hemmansägare längre utan tituleras bonde. Han avled 15/8 1935.
Utöver modern bor här (21U17) flickan Anna Hedman född 10/6 1884. Hon gifte sig 1908 med (1G65) Karl Karlsson, kal-Orsas i Ängebo

ang-063-tjarbränning

Ovanför fastigheten fanns en tjärdal som 1922 brukats av Lars Äng, Grubb Lars kallad, och Oskar Hedman f. 1887, bror till Lars Hedman och Stor-Jonke.

ang-201-fam-lars-hedman

Lars och Hilda Hedman och deras 11 barn
Bak fr.v. Tage, Anna, Rut, Helmer, Iris, Kurt, Svea, Elsa, Ruben,
fram sitter Barbro och Karin

ang-198-grubbens

Grubbens. Tre vuxna fr v:  Svea, Tage och Barbro Hedman
Barn: Bak Åke Hedman, Tommy Hedman, Monica Nilsson håller fast Lilian Hedman.
Bilden ägs av Lilian Hedman.

ang-199-ake-hedman
Grubbens. Grabben på trappan är Åke Hedman
Bilden ägs av Lilian Hedman

ang-200-lilian-ake
De här söta barnen är Lilian och Åke Hedman som är på väg till ett bröllop.
Bilden ägs av Lilian Hedman.


ang-297-klipp-1921

Arrendegård ägd av Iggesunds bruk

21U20 Lars Hedman född 21/1 1881, s. t. arb. J. Hedman i Ljusdal. Skogsarb. Bos. i Ängebo 15:2, Bjuråker. Troligen flyttade de härifrån till Larm-Jonkes, Ängebo 62 vid årsskiftet 1952-53. Död 30/3 1959.
Gift 4/6 1918 med 12D6 Hilda Katarina Eriksson född 16/11 1895, d. t. skomak. E. Eriksson i Ängebo. Död 24/6 1980.
Elva barn:
Anna Maria 8/6 1913 – 30/5 2003. Utfl. t. Ljusdal 1936
Elsa Elisabet 1/11 1914 – 1/8 2005. Gift m 54J17 Karl E. H. Leek. chaufför i Västansjö 6:6.
Gunnar Helmer 13/5 1917 – 18/5 1994. Bosatt i Ängebo.
Iris Margreta 22/10 1918 – 22/1 1984. Utfl. till Sth. 1944.
Lars Erik Ruben 25/1 1921 – 26/10 2007. Skogsarb. i Norrbo.
Ruth Dagny 10/1 1922 – 19/6 1994. Utfl. t. Hudiksvall 1942.
Svea Louise 3/1 1924. Gift med 14H22 Sigge Hansson. Chaufför. Bos. i Moviken.
Tage Emanuel 3/8 1926 – 6/10 2007. Utfl. t. Avesta 1946.
Kurt Harry 16/6 1929 – 19/8 2006. till Avesta 1947. Gift 1957 m Karin Bos. Ängebo 62.
Barbro Birgitta 28/12 1935 – 5/9 1958
Karin Gun-Britt 22/9 1941. Hon är bosatt i Friggesund

21U20 Kurt Hedman född 16/6 1929, vid Grubbens, Ängebo 38.
Gift 10/2 1957 med 17K35 Karin Norin född 18/9 1923
I början av 1953 flyttade familjen hit från Råka 10.
Sex barn:
Lars Åke 18/4 1950. Bosatt i Friggesund
Lilian Kristina 30/5 1952. Bosatt i Friggesund
Bengt Erik 29/9 1957. Bosatt i Friggesund
Mariann Katarina tv 13/7 1959 Bosatt i Hudiksvall
Kerstin Elisabeth tv 13/7 1959 Bosatt i Kyrkbyn, Bjuråker
Mona Birgitta 20/9 1961. Bosatt i Kyrkbyn, Bjuråker

Gustav Nordin köpte fastigheten, styckade av den och sålde till Malms som i sin tur sålde till Bengt Olov Karlsson som sålt till nuvarande ägare Lars-Erik Hedman
Lars-Erik Hedman f. 5/5 1973, son till Lars-Åke Hedman vars föräldrar var Kurt o Karin Hedman.

 

 

Ängebo 42

 
1978. Bild från Arkiv Digital

ang-076-styvs

Ängebo 42 Styvs/Kvaras

Tidigare Ängebo 6560
Ängebo 13, 13:2, 7:2

43BI Anders Styf född 1736. Infl. fr. Ramsjö sn, Gävleb. Sold. vid Häls. reg. Bos. i Ängebo, Bjuråker. Död 1791
44G1 Kerstin Paulsdotter 14/4 1737, d. t. sold. P. Buhsman i Svedjebo, Bjuråker. Död 15/6 1820 (ålder)
Tre barn:
Pehr 12/4 1769 – 1781
Påhl 6/7 1775 – 18/7 1822. Gift. Husman i Ängebo ”Styfs”, Bjuråker.
Eric 22/11 1780 – 25/12 1808. Sold. vid Häls. reg. Bos. i Tomsjö, Bjuråker

43BII Påhl Andersson 6/7 1775, s. t. sold. A. Styf i Ängebo, Bjuråker. Husman i Ängebo ”Styfs”, Bjuråker. Död 18/7 1822 (slag).
Gift 10/11 1805 med 28G3 Brita Jonsdotter 20/5 1779, d. t. korp. J. Tjärman i Näset, Bjuråker. Död 13/12 1854 (slag)
Två barn:
Kjerstin 21/10 1807 – 13/1 1894. Gift m Erik Larsson. Sockenskrädd. (Skräddars) i Ängebo.
Karin 16/1 1813 – 25/9 1906. Gift med 6B9 Lars Andersson. Bonde i Björsarv und. nr 5.

6B9 Brita 6/1 1847 – 20/7 1913. Hemansägarinna i Ängebo 13, Bjuråker.

5E17 Nils Johan Paul Lindqvist Kvar-Nils, född 7/11 1888, s. t. snickaren J. Lindqvist i Brättingberg. Namnet Kvar-Nils kommer från ett tidigare gårdsnamn i samband med kvarnen i Långmor och har inget med den här gården att göra. Änkl. o. omg. Skogsarb. i Brättingberg, sen. bonde i Ängebo 13:2, Bjuråker. Enligt hustrun Nanny hade Nils en såg där han sågade virke till flera byggnader i trakten bl.a. till Folkets hus i Bricka. Död 23/2 1948.
Gift 11/1 1914 med 15H11 Hedda Olsdotter, d. t. torp O. Eriksson i Ståläng Bjuråker. Hon avled 21/3 1922.
Omgift 14/9 1930 med 17K26 Nanny Elisabet Norin född 30/7 1899, d. t. kol. D. F. Norin i Våtmor 1, Bjuråker. Död 11/3 1988.
Fjorton barn:
Henning Emanuel 25/5 1914 – 30/12 2007. Utfl. t. Karlskoga 1938.
Margreta Elvira 14/4 1916 – 11/2 2008. Utfl. t. Ilsbo 1936.
Jonas Hilding 14/12 1917 – 28/12 1991. Utfl. t. Karlskoga 1940.
Julia Katrina (styvd.) 15/1 1920 – 21/11 1978. Utfl. t. Stockholm 1943.
Agda Birgitta 14/6 1920 – 5/3 2009. Gift med 45E17 Jonas I. Eldh, jordbr.-arb i V. Stråsjö.
Fritz Olof 3/11 1921 – 7/8 1969. Jordbruksarbetare i Ängebo.
Nanny o Nils gemensamma barn
Algot 24/2 1925. Skogsarbetare i Bjuråker.
Sigrid 11/8 1928. Utfl. t. Stockholm 1945.
Anna-Lisa 2/12 1930
Karin 26/5 1932 Gift med Evert Gunnarsson och bosatt här. Karin avled den 28/10 2014
Kerstin 12/8 1933 Gift Öberg 1956, bosatt i Farsta
Birgitta 11/11 1934 Gift 1962 med Anders Bertil Norberg, i Tallåsen
Lars 2/11 1936 Gift 1957 med Rut Ingegerd Ivarsson och bosatt i Hedvigsfors
Knut Åke 24/7 1944 Han är bosatt i Bromma

Nuvarande ägare:
Karin
född 26/5 1932 är uppväxt här.Karin avled den 28/10 2014
Gift 24/ 1982 men Evert Alvar Gunnarsson f. 22/7 1932 i Torp Västernorrland.Evert avled  den 30 maj 2016.
Barn:
Ulla Birgitta 5/1 1951. Sedan 2018 är det hos som bor i huset Läs här om henne spännande arbete.
Karin Charlotta 20/6 1968
Hanne Elisabeth Jensen 12/5 1989

 

 

ang-135-jon-larsas
Jon Larsas, ett foto taget från Kals, som även äger bilden.
Lägg märke till den öppna åkermarken

ang-074-jon-larsas

ang-075-jon-larsas
Två bilder från Jon-Larsas

Jon-Larsas

Huset är nedbrunnet
Ängebo 14:3

27A14 Jonas Larsson 26/3 1845, s. t. torp. L. Andersson i Alsjö, Bjuråker. Torp. i Tallbacken sen. måg o. bonde i Kyrkbyn under 4 samt bonde i Ängebo 14:3. Död 10/9 1926
Gift 24/10 1871 med 4E10 Anna Pehrsdotter 22/1 1840, d. t. bonden P. Larsson i Kyrkbyn 4, Bjuråker. Död 6/10 1927.
Fyra barn:
Lars 10/1 1873 – 14/2 1944. Gift. Bonde i V. Stråsjö 3:2, Bjuråker.
Pehr 5/2 1874 – 5/12 1923
Jonas 17/9 1875 – 2/8 1949. Gift. Snick. i Ståläng sen. bonde i Ängebo 5:1
Kerstin 12/1 1878 – 13/7 1956. Hemmansäg. i Ängebo 14:3.

54B18 Pet-Axel, Erik Axel Eriksson 13/6 1902, s. t. bonden E. Pehrsson i Björsarv 13, Bjuråker. Vägarbetare o. bos. i Ängebo 8, Bjuråker. Innan han gifte sig 1935 bodde han här hos Jon-Larsas

19B30 Henning Emanuel Svensson 27/2 1910, s. t. torp. J. E. Svensson i Tallbacken 1:4, Bjuråker. Byggn.-arb. o. bos. i Ängebo 14:3, Bjuråker. Död november 1990.
Gift 28/3 1943 med 27A19 Gertrud Gunborg Larsson 22/9 1918, d. t. bonden L. Jonsson i V. Stråsjö 3:2, Bjuråker. Död 29/9 1951.
Tre barn:
Britt Ingegerd Hall 30/1 1938 Gift 1962 med Ingvar Sallander i Friggesund. Död 18/12 2002
Sven Ove 23/5 1943 Gift 1968 i Ljusdal. Död 8/9 2007
Lars Gunnar 5/7 1945 Han är bosatt i Sköndal utanför Stockholm

Huset brann ner till grunden natten till den 24/3 1958

[stextbox id=”alert”]

 

 

Forsapojke räddade sig ut ur brinnande Bjuråkersgård
HT 25 mars 1958
Barfota och med endast några få klädesplagg på kroppen kom 23-årige skogsarbetaren Bengt Eriksson, springande till Lindkvist gård i Ängebo vid 1-tiden natten till måndagen. Han knackade på fönstren tills man öppnade och rusade genast till telefonen för att alarmera brandkåren. Elden hade kommit lös hos Jon Larsas som var närmaste granngård.
Eriksson var tydligen ganska omtöcknad och chockskadad och när han fått budet till brandkåren var det slut med hans krafter.
Efteråt tyckte han att det var obegripligt hur han kunnat ta sig ut ur den brinnande byggnaden. Han hade själv inget minne av det. Troligen hade han svimmat på farstubron där han vaknade till medvetande för att genast springa till Lindkvists och alarmera brandkåren. När grannarna kom till platsen stod byggnaden i ljusan låga och även ladugården hade antänts. Det var långt efter vatten och när brandkåren kom fick man dra ner brandsprutorna med häst till Svågan. Den ena av brandsprutorna blev även tillfälligt obrukbar sedan den rutschat utför en slänt och törnat mot en gran.
Men även om brandkåren genast haft riklig tillgång på vatten skulle det ha varit omöjligt att rädda de båda byggnaderna, som nu var helt övertända. Elden hade spritt sig från den stora tvåvåningsbyggnaden av timmer till ladugården. Brandkåren fick istället inrikta sig på att rädda den äldsta mangårdsbyggnaden som troligen uppfördes på 1700-talet och sedan länge stått obebodd. Tack vare det medförda vattnet i brandbilens tank lyckades man rädda den byggnaden, trots att den flera gånger antändes av eldflagor. Men den stora mangårdsbyggnaden och ladugården brann ned till grunden med inventarier och allt.
I ladugården förvarades dock ingenting annat än ca 7 000 kg hö. Gården ägdes gemensamt av Lars Jonssons sterbhus i Stråsjö och Johan Jons i Ängebo. Den var försäkrad för ca 40 000 kr vilket anses motsvara värdet.
Bengt Eriksson från Rolfsta, Forsa, bodde för tillfället ensam i gården. Han hade kommit hem omkring kl. 22.10 på söndagskvällen och gjort en brasa i kaminen i kammaren, innan han gick till sängs.
Troligen hade eldsvådan förorsakats av överhettning i kaminröret. Eriksson gjorde en kännbar förlust genom branden då han förlorade praktiskt taget allt vad han hade med sig i sitt tillfälliga hemliv, bl.a. en motorcykel, ett dragspel och en radio samt en del personliga föremål, som aldrig kan ersättas, t.ex. en klocka som han fått efter sin far. Värdet av hans lösöre beräknas preliminärt till ca 3 000 kr. Det enda Eriksson hade kvar var de klädesplagg han gick i. Fru Nanny Lindkvist tog sig an honom och såg till att han fick strumpor och skor på fötterna innan han skjutsades till läkaren i Friggesund. Så starkt chockad som han var ansågs det nödvändigt att han fick något lugnande medel.
På måndagen återvände han till sitt hem i Forsa.
Avskrift: Viveca Sundberg

 

 

[/stextbox]

Nedanför hemmet fanns en bro över Svågan. Det var vägen över till Havra

 

 

Ängebo  46 Nygårn

ang-209-nygarn
Flygfoto över Nygården. Bild ur Karlsgårdens samling

Ängebo 46 Nygården

Ängebo 12:2

Gården är utbruten från Karls som från början var ägare till fastigheten.
Mangårdsbyggnaden uppfördes 1916. Ekonomibyggnader uppförda 1904, övre logen omkring 1800, nedre logen på nuvarande plats 1905. Bakstuga av okänt datum.

Efter Olof Larssons död 1919 tog hustrun Ingrid över ägandet av fastigheten.
1938 fick hennes systerson Per Persson överta fastigheten

4E18 Olof Larsson född 15/5 1860 i Ljusdal. Måg o. bonde i Ängebo 12:2, Bjuråker. Död 18/6 1919.
Gift 3/5 1903 med 4E12 Ingrid Persdotter född 12/6 1874, d. t. bonden P. Andersson Karls i Ängebo 12. Död 3/11 1965.

4E17 Ingrids syster Margareta Persdotter född 25/4 1867, kom också att bo här sedan hon blivit änka. Hennes man Per Persson avled i Björsarv 21/3 1913 och 1915 flyttade hon och hennes 11-årige son Per hit till sin syster. Hon avled 3/1 1939. Hennes son Per med sonhustru Greta kom sedan att ta över fastigheten.

 

ang-210-ny-g-greta-per

Det här är Per och Greta Persson. Bild ur Karlsgårdens samling

4E23 Per Persson född 22/1 1904, s. t. landbonde P. Persson i V. Stråsjö 9 och hans hustru Margreta Persdotter. Bonde i Ängebo 12:2. Död 4/9 1982.
Gift 9/7 1937 med 4E19 Margreta Andersson född 17/8 1901, d. t. bonden A. Olsson i Ängebo 11. Död 24/2 1968.
Fosterson, 21U22 Sven Erik Hedman född 8/2 1939, son till Iris Hedman

Sedan år 2000 ägs fastigheten av:
Leif Nordin Persson f. 30/10 1963
Anna Nordin f. 20/6 1971, dotter till Gustav och Linnéa Nordin på Karls, Ängebo 54
Barn:
Harald
Henrik

 

 Tomta

 

ang-061-jordkallare

Jordkällaren är det enda som finns kvar efter undantagsgården.

Tomta var troligen ett undantag till Karlsgården. Gården som legat strax öster Karls är borta sedan länge. Där gården och gårdens brunn har legat står nu en maskinhall. Varken fejs eller ekonomibyggnader har hört till gården. Enbart jordkällaren finns kvar. Troligen var det Pehr Andersson från Karls som byggde huset till sina föräldrar när han tog över Karlsgården. Sedan kom han själv och hustrun att bo här på gamla dar. Deras dotter Ingrid och hennes man kom sedan att bygga Nygårn.

4E6 Anders Pehrsson 22/3 1801, s. t. bonden P. Andersson i Kyrkbyn s4. Nämndeman o. bonde i Ängebo 7, ”Carls”, Bjuråker. Troligen var Tomta ett undantag till Karls. Död 25/6 1871
Gift 1828 med 29G9 Brita Pehrsdotter 4/4 1805, d. t. torp. P. Larsson i Norrberg, Bjuråker. Död 18/2 1870 (vattusot)

4E12 Pehr Andersson 8/8 1829, s. t. bonden A. Pehrsson i Ängebo 7, ”Carls”, Bjuråker. Bonde i Ängebo 7 (12). Troligen kom han och hustrun att bo här vid Tomta på äldre dar. Fastighetsbeteckningen 12 inom parentes tyder på det. Död 18/3 1913.
Gift 15/10 1863 med 21H7 Brita Jonsdotter 26/3 1835, d. t. bonden J. Jonsson i Änga 13, Bjuråker. Död 29/7 1920

 

ang-059-karta-karls

Laga skiftes karta från 1880 med Karlsgården mitt i bild och Nygården till höger.
Tomta, där Karls undantags torp låg, kom att hamna precis utanför kartan

 

ang-018-Karls
Högvalla den ljusa gården till vänster och Karlsgården till höger

Ängebo 54 Karls

 
1978. Bild från Arkiv Digital


1978. Bild från Arkiv Digital

ang-047-karls
Karlsgården, fejsbyggnaden t v är nu riven, liksom pumpen framför gården och fägatan gick mellan fejset och boningshuset.
Bild ur Karlsgårdens samling

Ängebo 54 Karls gammelgård

Ängebo 7:1, 9:1

4E6 Anders Pehrsson 22/3 1801, s. t. bonden P. Andersson i Kyrkbyn s4. Nämndeman o. bonde i Ängebo 7, ”Carls”, Bjuråker. Han och hustrun kom troligen att bo vid Tomta på äldre dar. Död 25/6 1871
Gift 1828 med 29G9 Brita Pehrsdotter 4/4 1805, d. t. torp. P. Larsson i Norrberg, Bjuråker. Död 18/2 1870 (vattusot)
Fem barn:
Pehr 8/8 1829 – 18/3 1913. Gift 1863. Bonde i Ängebo 7 (12)
Brita 19/3 1831. Gift 1857 m 1G41 Erik Larsson-Modd i Klovan, Bjuråker. Emigr. t. N. Amerika 1871.
Anders 12/2 1834 – 20/9 1920. Gift 1876. Bonde i Ängebo und. 7
Sigrid 5/2 1836. Gift 1865 med 6F26 Jonas Eriksson. Emigr. t. N. Amerika 1866
Olof 26/7 1841 – 3/2 1890. Gift 1868. Torp. i Brännås, Bjuråker


SÖDERHAMNSKURIREN DEN 29/11 1897

Tvänne illdåd begingos nyligen i Ängebo by, Bjuråker, i det att dels ej mindre än 37 stycken fruktträd nedsågades för bonden Per Andersson, dels en usling sökte bryta sig in hos lärarinnan på platsen i det något aflägset liggande skolhuset, omtalar H. P. Då han ej lyckades uppbryta dörren, sönderslog han de dubbla fönstren och sökte krypa in därigenom. Lärarinnan hoppade då ut genom ett annat fönster för att springa efter hjälp
Källa och avskrift: Viveca Sundberg


4E12 Pehr Andersson 8/8 1829, s. t. bonden A. Pehrsson i Ängebo 7, ”Carls”, Bjuråker. Bonde i Ängebo 7 (12). Fastighetsbeteckningen skvallrar om att han och hustrun kom att bo vid Tomta på äldre dar. Död 18/3 1913
Gift 15/10 1863 med 21H7 Brita Jonsdotter 26/3 1835, d. t. bonden J. Jonsson i Änga 13, Bjuråker. Död 29/7 1920
Sex barn:
Brita 29/3 1865 – 7/10 1901. Gift med 25C23 Pehr Ersson-Leek, torp. i Pållastorpet, Bjuråker
Margreta 25/4 1867 – 3/1 1939. Gift m 4E17 Per Persson, landbond. i V. Stråsjö 9, Bjuråker
Sigrid 14/12 1869 – 23/7 1944. Gift med 8H42 Anders Persson, bonde i Ö. Stråsjö 4:4
Anna 18/6 1871 -8/2 1954. Gift med 8G15 Nils Rahm, bonde i Klovan 6:2
Ingrid 12/6 1874 – 3/11 1965. Gift m 4E18 Olof Larsson, måg o. bonde i Ängebo 12:2
Johanna Justina Juliana 11/1 1881 – 16/3 1967. Gift med 5C7 Karl O. Fredlund

4E13 Anders Andersson 12/2 1834, s. t. nämndeman A. Pehrsson i Ängebo 7, Bjuråker. Bonde i Ängebo und. 7. Död 20/9 1920
Gift 28/10 1876 med 3B11 Carin Olsdotter 24/6 1845, d. t. bonden O. Olofsson i Tomsjö 2, Bjuråker. Död 31/7 1920
Tre barn:
Brita 23/5 1878 – 12/10 1881 (difteri)
Olof 18/7 1879 – 24/8 1881 (difteri)
Anders 25/6 1882 – 4/6 1895

63D1 Albin Persson 13/3 1881 i Hassela, Gävleb. Infl. 1905. Handlare i V. Stråsjö, sen. i Björsarv o. Ängebo 9:1, Bjuråker. Död 3/12 1963.
Gift 29/10 1906 med (X14) Selma Kristina Eugenia Näsman 5/11 1880 i Harmånger Gävleb. Infl. fr. Hassela 1906. Död 13/5 1941
Fyra barn:
Fritz Simon 6/9 1907 – 15/7 1975. Handelsbiträde och handlare i Nordins affär Ängebo 83
Tore Eugen 18/9 1912 – 28/11 1988. Gift. Jordbruksarb. i Ängebo 9:1, Ängebo 64
Göte 20/11 1914 – 22/11 1914
Göta 12/5 1916 – 21/5 1916

 

ang-140-kristina-bohjort
Per Olof Staf och Kristina Sundberg f. Bohjort i timmerskogen.

21D16 Per Olof Staf 12/1 1887, s. t. sold O. Staf i Svedjebo. Bosatt i Tjärna, sen. i Ängebo 11:2, Bjuråker. Inflyttad från Tjärna 1932 och utflyttad 1933 till V. Stråsjö. Återinflyttad 1937 och utflyttad. 1941. Död 27/3 1965.
Gift 5/6 1910 med 15H10 Anna Persdotter 9/8 1885, d. t. landbonden P. Stål i Ytterhavra 1, Bjuråker. Död 31/7 1936.
12A16 Kristina Sundberg f. Bohjort, Född 12/10 1881 i Bergsjö, gift 1904 med Jon Erik Sundberg. Hushållerska till Per Olof Staf, åren 1937 – 1941. Död i Västansjö 20/12 1954
Per Olof Stafs tio barn:
Olof Herbert 14/9 1910 – 20/2 1934
Per Ragnar 1/10 1912 – 13/10 1976. Utflyttad t, Delsbo 1942.
Bror Sigvard 7/4 1915 – 26/11 1992. Gift. o. bos. i Berge 7:10, Bjuråker. Till Njutånger 1947
Knut Martin 20/4 1918 – 5/7 1937.
Bengt Göte 11/2 1920 – 2/11 2009. Utfl. t. Sockholm 1944.
Erik Folke 18/2 1922 – 15/4 1984. Utfl. t. Stockholm 1945.
Gustaf Hilmer 26/4 1924 – 23/11 2000. Utfl. t. Stockholm 1945.
Anna Kristina 19/7 1925. Utfl. t. Hudiksvall 1946.
Nils Rune 29/3 1928. Utfl. t. Norrby, Vm, 1945.
Märta Elvira 11/5 1930 Hon blev fosterdotter hos byggmästare Per Larsson Ängebo 74.

Mellan åren 1937 – 1941 var luffarkungen Dalberg skriven här. 27B2 Anders Persson Dalberg född 6/6 1867. Han var uppväxt i Geholm. Dalberg hade en son med Anna Söderberg från Valsjön. Sonen hette Olle Söderberg.

2F52 Bernt Olof Berner Olsson 12/1 1912 i Avholm. Byggnadsarb. i Avholm, sen. chaufför och bussägare bos. i Ängebo 9:1, Sedan bosatt i Norrgården i Avholm. Död 2/12 2009.
Gift 6/11 1938 med (X3) Klara Maria Sundin 16/1 1915 i Bergsjö sn, Gävleb. Infl. 1938.
Klara är nu (2014) Bjuråkers äldsta invånare.
Barn:
Inger Kristina 8/5 1946 Bosatt i Avholm
Ulla Brita 29/4 1954 tog sig namnet Berndtsson. Nu bosatt i Hudiksvall

ang-054-anna-persson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anna Nilsson

ang-055-lill-pelle-persson

 

 

 

Till vänster Anna Nilssons son Lill-Klockarn (med hatt) på besök i Dragsved hos Nils och Elin Vallström. De sitter på bron. Bredvid Lill-Klockarn står Tora Vallström, Linnéa och Gustav Nordin och Agneta, barn barn till Nils o Elin Vallström

ang-137-mjolkvagn
En troligen smått unik mjölkvagn finns här vid Kals. Gustav berättar att när pigorna mjölkat korna på andra sidan Svågan (Svedjorna) fick de ro över Svågan och sedan på den här lilla mjölkkärran dra hem två mjölkflaskor till gården.

ang-278-linnea-gustav

Ängebo 8/10 2015. Linnéa och Gustav Nordin demonstrerar den lilla mjölkvagnen. Krukan Linnéa håller handen på har Karls-gårdens mejerinummer 66 kvar, men det syns knappt på bilden.

5B14 Anna Nilsson f. Mörk 4/2 1867, dotter till Per Jonsson i Ängebo 16, och hans hustru Maria Mörk. Änka efter (44B44) Per Nilsson-Strid i Dragsved som avled 7/6 1934.
Anna avled här 18/1 1951.
Samtidigt bor hennes son här som var vaktmästare på skolan (44B44) Per Leonard Persson ”Lill-klockarn” kallad, född i Ängebo 16, den 13/7 1889. Ogift, död på Dellengården 26/4 1973.

9Å73 Sonen Åke Nordin född här 9/8 1929 . Son till handlare Herbert Nordin och hans hustru Karin Dahlström. Gift och bosatt i Karls gammelgård fram till att dottern Karin fötts 1963 då de flyttade till Västansjö. Åke Nordin avled den 12 juli 2018.
Gift 20/6 1959 med 7V13 Ulrika Danielsson, Ulla kallad, född i Backmo den 8/1 1934 som dotter till Erik Danielsson och hans hustru Johanna Bergfält.
Deras dotter Karin född 1/8 1963, driver nu Bjuråkers Bokföringstjänst AB som hennes pappa startade. Hon är gift med Tord Jonsson i Delsbo och de har tre barn Stina, Emma och Tord, varav två är tvillingar.

Hjalmar Östberg var dräng som bodde här i bakstugan. Han var född i Remman den 9/4 1910 och avled 14/12 1964.

 

Ängebo 54 Karlsgården

Tidigare Ängebo 6565
Ängebo 11:7, 11:2,11:10 m fl.

Mangårdsbyggnaden uppfördes på 1880-talet Ekonomibyggnader uppförda 1924.
Smedjan är nu försvunnen liksom undantags stugan vid Tomta. Bakstugan finns dock kvar.

ang-296-karlsg-

Anders och Kerstin Olsson med sina tolv barn.
Bilden utlånad av Åsa Lindblom, dotter till Valborg Lindblom vars mor var Brita Eugenia
Bakre raden: Knut Ingemar, Margareta Viktoria, Erik Villehad, Anna Henrietta, Per Viktor Emanuel, Karin Ingegerd, Karl Anders
Mellanraden: Olof Edvin, Far – Anders Olsson, Mor-Kerstin Olsdotter, Brita Eugenia, Kristina Albertina.
Sittande fram: Hulda Frideborg och Ingrid Valborg.


4E19 Anders Olsson 15/2 1874, s. t. torp. O. Andersson i Brännås. Bonde i Ängebo 11, Bjuråker. Utfl. t. Forsa 1929. Död 13/5 1955.
Gift 25/4 1898 med 10C34 Kerstin Olsdotter 3/7 1875, d. t. husman O. Olofsson i Tå, Bjuråker. Utfl. t. Forsa 1929. Död 21/9 1954.
Tretton barn:
Brita Eugenia 25/2 1899 – 8/5 1975. Gift med 11H35 J. W. Wikström, arr. i Ängebo 2:2.
Kristina Albertina 29/7 1900 – 22/8 1963. Utfl. t. Forsa 1929.
Margareta Viktoria 17/8 1901 – 24/2 1968. Gift med 4E23 Per Persson, bonde i Ängebo 12:2.
Anna Henrietta 16/12 1902 – 31/12 1999. Utfl. t. Forsa 1929.
Olof Edvin 23/1 1904 – 2/8 1976. Utfl. t. Forsa 1929.
Hulda Wilhelmina 24/2 1905 – 8/10 1906
Karl Anders 24/2 1907 – 11/3 1984. Utfl. t. Forsa 1929.
Karin Ingegerd 3/6 1910. Utfl. till Forsa 1929.
Erik Villehad 10/2 1912 – 28/11 1984. Utfl. t. Forsa 1929.
Per Viktor Emanuel 25/1 1914 – 20/1 1997. Utfl. t. Forsa 1929.
Knut Ingemar 3/6 1916 – 20/7 1992. Utfl. t. Forsa 1929.
Hulda Frideborg 24/1 1918 – 31/12 1966. Utfl. t. Forsa 1929.
Ingrid Valborg 11/5 1920 – 7/12 2009. Utfl. t. Forsa 1929.

Fastigheten såldes till Ferdinand Höglund som sedan sålde den till Herbert Nordin 1933
Drängar som bott på gården – Hjalmar och ”Back-Oskar”, pigor ”Backens Hillda”, Karin Norin, Annie Andersson m.fl.

ang-203-fam-nordin

Familjen Nordin. Bak står Arne och Åke. Fram sitter Folke, Gustav, mor Karin och Thea

ang-204-Nordin.


Familjefadern Herbert Nordin 1898 – 1936
Bilder ur karlsgårdens samling

ang-250-karin-nordin
Herbert Nordins hustru Karin 1903 – 1952

9Å73 Herbert Reinhold Nordin 20/12 1889 i Ängebo, Bjuråker. Handlare i Ängebo 11:2, Bjuråker. Död 12/11 1936. Familjen flyttade hit från affären i Ängebo omkring 1935-36 men officiellt skedde flytten 1937.
1G64 Hushållerska Anna Brita Engström 19/5 1896 i Ängebo, Bjuråker. Död 30/9 1918
Gift 3/3 1929 med 9Å39 Karin Kristina Dahlström 18/8 1903, d. t. torp J. Dahlström i Daläng i Bjuråker. Död 24/11 1952
Två barn med Anna Brita:
Aina Kristina
”Nordin” 23/7 1914 – 9/11 1995
Lars Ragnar ”Nordin” 20/7 1916 Bonde i Ängebo 4:1
Fem barn med Karin:
Folke 6/7 1927 – 22/9 1997. Jordbruksarbetare.
Åke 9/8 1929. Tidigare ägare till dotterns företag Bjuråkers Bokföringstjänst AB.  Gift o bosatt här till 1963, då de flyttade till Västansjö
Arne 6/12 1930 – 27/6 1994. Jordbruksab.
Signe (Sigrid) Teresia 12/9 1932, Tea kallad. Gift med Erik Allan Andersson i Näsbyn Delsbo.
Gustav Herbert född 6/11 1936

ang-057-gustav-cykel

Gustav Nordin med sin nya cykel.
Cykeln är tillverkad i Hög utav
Valdemar Eriksson i Hallsta.

Gustav Nordin är född här, bosatt och ägare till gården sedan årsskiftet 1960/61.
Gift 20/5 1961 med 6F64 lantbrevbärare Linnéa född Eriksson, 14/3 1940, dotter till Jonas Eriksson o. h. h. Gerda f. Olsson i Furuberg 1:1.
Två barn:
Sigrid Maria f. 20/1 1969 Gift med Lars Sallander. Bosatta i Tun utanför Lidköping
Anna f, 20/6 1971, sammanboende och med Leif Persson i Nygårn, Ängebo 46

 

ang-257-postpersonal

 

Bild ur HT. Postkollegor utanför posten i Friggesund 27/6 1997, samma dag som posten slog igen.
Från vänster. Ulla Klarkvist, Sven-Erik Bertilsson, Sonja Olgarsson, Linnéa Nordin och Morgan Eriksson.

ang-258-postpersonal
Bild ur HT. Utanför posten i Delsbo 18/11 2003. Linnéa till höger avtackas efter 20 års tjänst tillsammans med Ingeborg ”Bojan” Björk och Mårten Karlsson, båda från Delsbo.
Båda bilderna ur Kjell Mattssons samling.

 

 

Personer vi inte kunnat placera

Här behöver vi hjälp utav dig som har tillgång till fastighetshandlingar eller andra skriftliga källor som styrker var dessa personer har bott. Hjälp oss om du kan.

51H1 Pehr Nilsson 1630. Härst. okänd. Bonde i Ängebo, Bjuråker
Anna … 163.. Härst. okänd
Tre barn:
Nils 1656. Bonde i Ängebo
Olof 1658. Bos. i Ängebo
Påhl 1661. Husman i Ängebo

51H2 Nils Pehrsson 1656, trol. s. t. bonden P. Nilsson i Ängebo, Bjuråker. Bonde i Ängebo.
H. namn okänt
Två barn:
Pehr 1689. Bonde i Ängebo
Sigrid 1692. Okänd vistelseort

51H3 Påhl Pehrsson 1661, trol. s. t. bonden P. Nilsson i Ängebo, Bjuråker. Husman i Ängebo. Död 1743.
Sigrid Nilsdotter 1664. Härst. okänd. Död 1753.
Ett barn:
Anna 1704. Gift med 51H4 Pehr Nilsson. Husman i Ängebo.

51H4 Pehr Nilsson 1689, trol. s. t. N. Pehrsson i Ängebo. Husman i Ängebo. Sen. bonde i Kyrkbyn 5, Bjuråker.
Gift 1718 med 15G1 Anna Ersdotter 1691, trol. d. t. bonden E. Andersson i Stråsjö 7, Bjuråker. Död 1724.
Omg. 1727 med 51H3 Anna Påhlsdotter 1704, d. t. husman P. Pehrsson i Ängebo. Död 1779.
Fyra barn:
Gölin 14/9 1720 – 12/5 1788. Gift med 20G2 L. Jonsson. Bonde i Ängebo 1, Bjuråker.
Jonas 19/12 1722. Okänd vistelseort.
Erich 12/12 1724 – 18/12 1724
Anna 17/1 1728 – 23/12 1775. Gift med 14E3 P. Olofsson. kyrkv., magasinförest. o. bonde i Kyrkbyn 5 (Ängebo), Bjuråker.

33GVI Pehr Påhlsson 1695, s. t. bonden P. Pehrsson i Tå 3. Husman i Ängebo, Bjuråker.
Helena Pehrsdotter 1699. Härst. okänd.
Två barn:
Helena 1734. Okänd vistelseort.
Pehr 1739. Okänd vistelseort.

1G1 Carl Andersson-Hjälte 170.. Trol. s. t. finnen A. Påhlsson i Sniptorp. Anst. som sold. vid Häls. reg. Bos. i Ängebo.
Christina Gustafsdotter 171.. Härst. okänd.
Två barn:
Påhl 12/4 1735 – 2/2 1794 (styvs.). Kol. i Dala, Bjuråker
Anders 7/5 1738 – 18/7 1798 (lungsot). Bos. i Ängebo.

1G6 Anders Carlsson-Hägg 7/5 1738, s. t. sold. C. Hjelte i Ängebo, Bjuråker. Anst 1767 som sold. vid Häls. reg. Avsked 1783. Bos. i Ängebo. Död 18/7 1798.
Gift 1766 med 6B3 Brita Larsdotter 9/11 1738, d. t. sold. L. Jonsson-Bäck I Björsarv, Bjuråker. Död 11/2 1818.
Fyra barn:
Eric 15/9 1766 – 11/7 1836. Gift. Bos. i Ängebo
Lars 10/6 1774 – 21/11832. Gift. Torp. i Norrberg, Bjuråker.
Anders 17/4 1778 – 13/1 1854. Gift. Torp. o. husman i V. Stråsjö ”Häggs”, Bjuråker.
Jonas 21/8 1780 – 20/9 1780.

1G12 Eric Andersson-(Karg) Modd 15/9 1766, s. t. sold. A. Hägg i Ängebo, Bjuråker. Anst. 1787 som sold. nr 146 vid Delsbo komp., Häls. reg. (Deltog i finska kriget 1788-1790). Bos. i Ängebo. Död 11/7 1836 (lungsot).
Gift 26/9 1791 med 29G2 Ingrid Jonsdotter 20/10 1769, d. t. bonden J. Pehrsson i Tjärna 4, Bjuråker. Död 25/1 1850 (nervfeber).
Åtta barn:
Brita 11/10 1791 – 25/8 1872. Gift med 25C12 A. Andersson-Skänk. Sold. Bos. i Ängebo.
Jonas 7/4 1795. Sold. Bos. i Ängebo. Utfl. t. Njurunda 1834.
Anders 29/8 1796 – 10/10 1843. Gift. Sockenskomak. Bos. i Lia, Bjuråker.
Pehr 17/1 1799 – 10/7 1872. Gift. Bruksnybygg. i Gröndal, Bjuråker.
Lars 1/8 1802 – 12/11 1880. Gift. Torp. i Klovan, Bjuråker.
Anna (tvilling) 27/2 1805. Gift med 35C5 J. Andersson. Torp. i Avholm. Utfl. t. Forsa 1879.
Margta (tvilling) 27/2 1805. Gift med 6F14 E. Jonsson. Bonde i Kyrkbyn 3, Bjuråker.
Erik 23/9 1809 – 19/5 1870. Gift. Kol. Bos. i Njuparne, sen. torp. i Norrberg, Bjuråker.

1G26A Jonas Eriksson-Ljung 7/4 1795, trol. s. t. sold. E. Modd i Ängebo, Bjuråker. Sold. nr 130 vid 1. Majorens komp., Häls. reg. Bos. i Ängebo. Utfl. t. Njurunda 1834.
(Y33) Sigrid Englund 9/10 1777. Infl. fr. Njurunda. Åter utfl. 1834.
Tre barn:
Axel ”Svanberg” (styvs.) 6/4 1804. Stud. i Hudiksvall.
Inga Kajsa 23/5 1819. Utfl. t. Njurunda 1834.
Pehr Olof 6/12 1821. Utfl. t. Njurunda 1834.

46D1 Gummund Gummundsson-Tjerman 1705. Infl. fr. Ljusdal. Gift 3 ggr. Sold. vid Häls. reg. o. bonde i Kyrkbyn. Sen. bos. i Tjärna o. Ängebo, Bjuråker. Död 1765.
6G1 Gertrud Larsdotter 1715. Trol. d. t. bonden L. Erichsson i Spångmyra 5, Bjuråker. Död 1734.
Gertrud Ersdotter 170.. Härst. okänd. Död 1749.
Carin Påhlsdotter 1700. Härst. okänd. Död 6/10 1779.
Sex barn:
Carin 7/10 1728. Gift med 44F3 Anders Svahn. Änka o. omg. med 67C1 Pehr Muhr.
Sigrid 14/11 1730 – 8/1 1731
Sigrid 9/3 1733 – 28/12 1796. Gift med 13G1 Nils Olofsson. Husman i V. Stråsjö.
Anna 15/12 1737 – 15/2 1809. Gift med 29G2 Jonas Pehrsson. Bonde i Tjärna.
Gertrud 20/6 1747 – 17/8 1747
Karin 28/8 1748 – 1783 (styvd.) Gift med 26A3 H. Andersson. Kol. Bos. i Österbo, Bjuråker.

5H2 Pehr Olofsson 1713, trol. s. t. sold. O. Tjärnman i Tjärna. Husman i Ängebo, Bjuråker. Död 1745.
(27) Anna Ersdotter 1711. Infl. fr. Ljusdal. Änka o. omg.
Ett barn:
Pehr 12/3 1742 – 31/5 1743

35GXIV Pehr Påhlsson 1718. Härst. okänd. Bos. i Ängebo, Bjuråker.
V Margreta Matsdotter 12/9 1722, d. t. bonden M. Matsson i Trossnarven 1, Bjuråker.
Två barn:
Mathias 12/1 1746. Okänd vistelseort.
Margta 27/2 1747 – 6/11 1747

6E3 Olof Olofsson 1/7 1725, trol. s. t. bonden O. Jönsson i Kyrkbyn 6. Husman i Ängebo, Bjuråker. Död 1802.
Gift 17858 med 48G1 Helena Eriksdotter 8/12 1735, d. t. sold. E. Tierman i Gårdsmyra, Bjuråker. Död 27/4 1803.
Fyra barn:
Olof 25/9 1760 – 21/4 1814. Gift. Torpare i Fagersved, Bjuråker.
Helena 17/11 1761 – 24/11 1820. Gift med 44B3 H. Johansson. Kol. vid Hedvigsfors bruk (Alsjö)
Erik 27/12 1764 – 19/6 1840. Gift. Torp. i Norrberg ”Tigers”, Bjuråker.
Gölin 18/6 1771 – 21/1 1827. Gift med 20G4 J. Eriksson, bonde i Svedjebo 1. Änka o. omg. med 3A6 Pehr Jönsson, bonde i Ramsjö 1

ang-126-sabel

Bjuråkers kyrka. I sakristian i mellan två värjor sitter Lindqvists sabel.

5E3 Påhl Pehrsson-Lindqvist 10/8 1736, s. t. bonden P. Påhlsson i Kyrkbyn 5, Bjuråker. Gift o. bos. i Ängebo, Bjuråker. Anst. som sold. vid 1. Majorens komp., Häls. reg. Krigskommenderad t. Pommern 1760, där Lindqvist jämte några kamrater under strid blev tillfångatagna av preussiske kavallerigeneralen Bellings krigsfolk. De tvingades taga krigstjänst vid hertigen Braunschveig Berwern och kapten von Putkammers kompanier, vilka hörde dels till Fredrich den Endes, dels till prins Henrichs armécorpser. De insattes i kriget mot Österriket och genomkämpade en rad blodiga strider i Schlesien, Saxen och Böhmen.
Vid 7-åriga krigets slut 1762 måste Lindqvist kvarstanna i garnisonstjänst i Stettin, där han kom att vistas i 17 år. Rymningsförsök straffades hårt, icke mindre beslöt han dock att tillsammans med en finsk soldat rymma därifrån. Med båt kommo de utför Oderströmmen o. Grosse Hoff till Svenska Pommern. Under de 14 dagar som flykten varade måste de ligga gömda om dagarna och voro vid framkomsten fullständigt uthungrade. Lyckligt hemkommen på hösten 1779 antog han ånyo svensk krigstjänst, med kommendering t. Karlskrona 1783.
Deltog 1788 i ryska kriget i Finland. Återkom på hösten till Stockholm med ryska fångar, där han av Gustaf III erhöll avsked med pension. Han nämnes som tapper krigsman, god o. vänfast, karlavulen och reslig till växten ända in i ålderdomen.
En sabel med Fredrich den Endes namnchiffer, vilken av Lindqvist burits under hans 17-åriga fångenskap och medföljt hem, hänger nu på kyrkväggen i sakristian, tidigare ovanför soldatbänkarna.
Bouppteckningen efter hustrun är 6 sidor lång medan maken Påhls bouppteckning upptar några få personliga saker på en sida. Enl. husförhörslängd vistades han sista tiden hos Påhl Andersson ”Styvs” i Ångebo.
Enl. dödboken avled han i Ängebo den 19/11 1821 (ålder).
Gift 29/10 1780 med 5B2 Carin Jonsdotter 1/1 1753, d. t. bonden J. Larsson i Björsarv 1, Bjuråker. Död 5/7 1816 (ålder)
Fem barn:
Pehr 6/10 1781 – 6/10 1781 (allm. svaghet)
Carin 8/12 1782 – 6/7 1860. Gift med 25C14 Pehr Hansson. Bonde i Ängebo (Grubbens)
Jonas 19/10 1785 – 17/6 1864. Gift 1815 Torp. i Långmor ”Lindqvists”, Bjuråker.
Pehr 24/12 1786
Cherstin 15/5 1792 – 8/6 1792

47E1 Hans Berglund 1764. Infl. fr. Ljusdal. Smed. Bos. i Ängebo, Bjuråker. Död 19/1 1832 (innebränd vid eldsvåda).
(X27) Maria Cath. Berglund 1770. Infl. fr. Ljusdal. Död 14/7 1812 (hetsig feber)
Sex barn:
Hans Fredric 1792. Utfl. t. Tuna 1810.
Carl Olof 1794. Utfl. t. Sth. 1811.
Johannes 1796. Utfl. t. Sth 1811.
Anna Charlotta 1802. Utfl. t. Sth.
Catharina 24/9 1809 – 24/9 1809.
Margta 17/11 1811 – 30/6 1892. Gift med 47E2 J. Brandt. Sold. vid Delsbo komp. Bos. i V. Stråsjö.

9V3 Eric Pehrsson född 16/12 1740, son till bonden Pehr Pehrsson i Gammelsträng 8, Norrbo. Bonde i Ängebo, Bjuråker. Död 11/5 1795 (tärande sjukdom).
Gift 1765 med 1E6 Gölin Olofsdotter född 4/3 1737, dotter till bonden O. Jonsson i Tå, Bjuråker. Änka efter klockare Lars Lithén i Tjärna, Bjuråker. Död 18/1 1807 (feber).
Fyra barn
Pehr 3/1 1770 Gift 1803 med 11H2 Ella Larsdotter. Måg o bonde i Ö. Stråsjö 6. ”Matts”.
Kjerstin 27/9 1770. Gift 26/10 1800 med 6F5 sockenmurare Jonas Olofsson i Ängebo.
Sigrid 15/6 1776. Gift 1798 med 6F4 skinnberedare o skräddare Erik Olofsson i Näppänge.
Jonas 20/6 1777. Husman i Ängebo. Död av ålder 8/12 1850.

6F5 Jonas Olofsson 29/3 1769, s. t. bonden O. Påhlsson i Näppänge. Sockenmurare i Ängebo, Bjuråker. Död 1/2 1807 (feber).
Gift 26/10 1800 med 9V3 Kjerstin Eriksdotter 27/9 1774, d. t. bonden E. Pehrsson ovan. Bjuråker. Död 15/2 1840.
Två barn:
Olof 3/8 1801 – 7/1 1859. Sågställ. vid Alsjö såg, Bjuråker
Erik 1/12 1804 – 29/8 1857. Bonde i Kyrkbyn 3, Bjuråker

11C1 Anders Widdigsson 9/2 1775 i Voxna sn, Gävleb. Infl. 1795. Kol. o. bos. i Ängebo, Bjuråker. Död 17/10 1854.
Gift 1795 med (W27) Carin Eriksdotter 25/4 1760, d. t. rätt. E. Johansson o. h. Carin Eriksdotter i Dalfors, Ore sn, Kopp. Död 4/1 1846.
Fyra barn:
Anna 18/12 1794 – 7/7 1881. Gift med 1E13 J. Larsson, kol. o. bos. i Bricka, Bjuråker.
Anders 1/10 1796 – 13/1 1861. Gift. Bonde i V. Stråsjö 9, Bjuråker.
Erik 14/1 1798 – 26/4 1862. (drunknad). Gift. Kol.o. bos. i Bricka, sen. bonde i Ahlsjö, Bjuråker.
Johan 20/11 1801 – 11/9 1880. Gift. Torp. i Klovan, Bjuråker.

25C12 Anders Andersson-Skänk 12/2 1789, s. t. korp. A. Dahl i Våtmor, Bjuråker. Sold. nr 124 vid I. Majorens komp., Häls.reg. (Bevist. finska o. norska fälttågen 1808-1814). Bos. i Ängebo, Bjuråker. Död 3/2 1868 (ålder)
Gift 14/4 1824 med 1G12 Brita Eriksdotter 11/10 1791, d. t. sold. E. Mood i Ängebo. Död 25/8 1872.

26A8 Olof Hansson 17/5 1791, s. t. kol. H. Andersson i Österbo, Bjuråker. Kol. o. bos. i Ängebo, Bjuråker. Död 24/2 1870 (ålder)
Gift 1818 med 44B3 Ella Hansdotter 10/1 1795, d. t. kol. H. Johansson i Alsjö, Bjuråker. Död 26/3 1870.
Nio barn:
Carin 31/3 1819 – 19/12 1825 (svullnad)
Hans 4/8 1821 – 30/9 1825 (svullnad)
Ella 26/9 1823 – 28/3 1904. Gift med 22D7 O. Larss. Bruksarb. i Österbo, o kol. i Norrdala.
Carin 7/2 1826 – 15/5 1912. Gift med 26A59 C. O. T. Hedin. Sold. i Stråsjö, Bjuråker
Anna 2/12 1827. Bosatt i Ängebo
Hans 15/9 1829. Gift. Kol. i Ängebo, sen. bonde i Dragsved. Utfl. t. Ljusdal 1882.
Sigrid 6/2 1832 – 23/10 1900. Gift med 1B16 A. Larsson, bonde i Bege und. 1.
Olof 25/2 1835 – 5/11 1835 (halssvullnad)
Margta 23/9 1838 – 3/6 1868

4E7 Erik Larsson 2/3 1795, s. t. bonden L. Andersson i Kyrkbyn 4. Torp i Ängebo, Bjuråker. Död 1/7 1870
Gift 18/4 1842 med 12B6 Kjerstin Eriksdotter 17/4 1804, d. t. nämndeman E. Frantsson i Brändbo 2, Bjuråker. Död 25/11 1857 (halssjukdom).

26A16 Hans Olofsson 15/9 1829, s. t. kol. O. Hansson i Ängebo, Bjuråker. Kol. i Ängebo, sen. bonde i Dragsved. Utfl. t. Ljusdal 1882.
Gift 22/5 1861 med 3B8 Margta Jonsdotter 26/5 1836, d. t. torp. J. Olofsson i Tallbacken, Bjuråker. Utfl. t. Ljusdal 1882.
Nio barn:
Olof 14/2 1862. Utfl. t. Ljusdal 1882.
Margtha 15/10 1863. Utfl. t. Ljusdal 1882. Skänk-Margit kallad. D. 17/6 1950 Ängebo 76
Ella 9/4 1868. Utfl. t. Ljusdal 1882.
Jonas 3/1 1870. Utfl. t. Ljusdal 1882.
Kjerstin 30/9 1871 – 2/12 1947. Utfl. t. Ljusdal 1882.
Hans 17/4 1874 – 19/2 1876 (charlakansfeber).
Hans 10/9 1876 – 16/9 1876 (charlakansfeber).
Karin 7/4 1878 – 12/4 1956. Utfl. t. Ljusdal 1882.
Anna 1/10 1880 – 30/9 1955

3A7 Jonas Pehrsson 1/5 1801, s. t. bonden P. Jönsson i Ramsjö 1, Bjuråker. Kolare. Bos. i Ängebo, Bjuråker. Död 12/2 1843.
Gift 27/3 1831 med 1G21 Brita Eriksdotter 20/11 1809 i Slättjärn, Bjuråker. Änka o. omg.
Fyra barn:
Gölin 21/3 1832 – 24/3 1832
Pehr 15/12 1833 – 30/4 1834
Pehr 16/4 1835. Torp. i Knallbo, Bjuråker. Utfl. t. Ljusdal 1864.
Erik 24/7 1839 – 19/12 1859. Kol. Bos. i Lennsjö, Bjuråker.

5B14 Pehr Jonsson 9/8 1814, s. t. bonden J. Mårtensson i Björsarv 1, Bjuråker. Torp. i Holmberg, sen. husman i Ängebo, Bjuråker. Död 5/5 1897.
Gift 8/6 1854 med 13A7 Maria Mörk 26/5 1828, d. t. korp. O. Mörk i Våtmor, Bjuråker. Död 29/10 1888 (magsjukdom)
Åtta barn:
Carin 10/2 1856 – 14/10 1860
Olof 30/3 1857 – 9/4 1857
Olof ”Mörk” 2/3 1859 – 9/1 1953. postiljon. Bos. i Kyrkbyn 3, Bjuråker.
Carin 19/3 1861 – 26/3 1904. Gift med 10D9 Las O. Norell. Postförare, bos. i Kyrkbyn.
Maria Elisabet 14/12 1862 – 5/10 1943. Gift  med 35G44 Jonas Ås, i Norrberg.
Brita 19/12 1863. Utfl. t. Hudiksvall 1887.
Anna 4/2 1867 – 18/1 1951. Gift med 44B44 P. Nilsson-Strid. Bos i Dragsved, Bjuråker.
Sigrid 12/11 1870 – 19/6 1913. Utfl. t. Hudiksvall 1889.

ang-139-mias-stuga
Två evangelister, Sigrid Lundström och Karin Halvarsson utanför bönhuset i Norrberg.
Bild från omkr. 1939, utlånad av Eva Brink.
Till höger Åsa-Mias hus som nu är rivet.

ang-129-asa-mia-jonas
Jonas och Maria Ås (Åsa-Mia) utanför stugan i Norrberg.

46A9 Johan Petter Bergström-Larm 21/11 1829, s. t. arb. N. Bergström i Lindbo, Bjuråker. Sold nr 150 vid Delsbo komp. Häls. reg. Bos. i Ängebo, Bjuråker. Död 8/7 1903.
Gift 1/1 1852 med 24A5 Brita Eriksdotter 20/1 1826, d. t. kol. E. Jönsson i Lingås, Bjuråker. Död 14/2 1918.
Sju barn:
Pehr Erik 26/7 1853 – 28/4 1942. Bonde i Norrhavra 5, sen. torp. i Norrberg. Utfl. t. Folkärna 1914.
Nils 16/9 1854 – 12/12 1937. Gift. Bonde i Björsarv 1, Bjuråker.
Jonas 18/4 1856 – 3/5 1860
Carin 11/6 1858 – 4/8 1861 (kikhosta)
Margreta 21/1 1861 – 10/4 1943. Gift med 8H37 Pehr Pehrsson, bonde i Ö. Stråsjö.
Jonas 12/12 1862 – 9/1 1919. Landbonde i Ängebo, sen. torp. i Norrberg, Bjuråker.
Olof 24/12 1865 – 26/1 1939.

46A18 Jonas Larm 12/12 1862, s. t. sold J. Larm i Ängebo, Bjuråker. Landbonde i Ängebo, sen. torp. i Norrberg, Bjuråker. Död 9/1 1919.
Gift 22/12 1894 med 39A14 Anna Brita Moritz 9/5 1868, d. t. kol. J. E. Moritz i Österbo, Bjuråker. Död 19/7 1914.
Tre barn:
Per Johan 14/12 1896. Torp. i Norrberg, Bjuråker.
Nils Axel 28/8 1897 – 26/3 1951. Gift. Jordbr.-arb. bos. i Hedvigsfors 1:8, Bjuråker.
Brita Teresia 7/2 1899 – 8/10 1972. Gift med 7D10 O. Nylander. Jordbr.-arb. i Holmbergstorpet.

6F30 Lars Eriksson-Backström 18/5 1845, s. t. bonden E. Jonsson i Kyrkbyn 3. Husman i Ängebo, Bjuråker. Död 31/7 1927.
Gift 17/5 1875 med (X20) Anna Svensdotter-Fredlund 20/10 1851 i Hög, Gävleb. Infl 1885. Död 21/10 1926.
Sex barn:
Erik 4/8 1877 – 8/10 1940. Gift. Jordbr.-arb. i N. Lia, sen. bonde i Bricka, Bjuråker.
Anna 13/9 1879 – 15/8 1933. Gift med 11H21 E. Olsson. Kol. i Ängebo, Bjuråker.
Kristina 20/7 1885 – 6/4 1950. Gift med 4D12 O. Persson. Bonde i N. Lia 10:1.
Lars Fredrik 18/7 1889 – 22/4 1961. Gift. Skogsarb. Bos. i N. Lia 8:3, Bjuråker.
Per Olof 5/11 1891 – 4/3 1938. Gift. Skogsarb. Bos. i Ängebo.
Margreta Katrina 14/4 1895 – 24/9 1909.

15H9 Anders Pehrsson 18/6 1846, s. t. torp. P. Engström i Ståläng. Kol. i Ängebo, sen. bos. i Blixbo, Bjuråker. Död 28/12 1892 (död å Seraf.-lasarettet i Sth).
Gift 21/10 1873 med 27E1 Anna Jonsdotter 25/6 1849, d. t. kol. J. Jonsson i Njuparne, Bjuråker. Död 30/3 1908.
Sju barn:
Per Johan 17/9 1874 – 9/3 1941. Gift. Torp. i Brättingberg, Bjuråker.
Anna Stina 4/2 1877 – 5/2 1877 (för tidig födsel)
Margreta 4/2 1877 – 13/2 1877 (bröstsjukdom)
Margreta 8/10 1878 – 3/10 1909
Anna 31/8 1882 – 8/3 1961. Gift med 1G52 Lars O. Hedberg. Torp. i Nyåker, Timanstorpet 1:3, Bjuråker.
Jonas 4/12 1885 – . Gift. Skogsarb. Bos. i Alsjö 1:2, Bjuråker.
Greta Kristina 22/11 1890. Utfl. t. Bergsjö 1910.

1G62 Jonas Persson-Engström 26/10 1851, s. t. P. Jonsson i Brännås. Arb. i Ängebo, Bjuråker. Död 29/4 1904.
Gift 5/3 1899 med (X3) Kajsa Albertina Hast 2/5 1871 i Bergsjö, Gävleb. Utfl. t. Forsa 1910. Död 25/1 1935.
Fem barn:
Anna Brita 19/3 1896 – 30/9 1918. Bos. i Ängebo.
Per Johan 18/6 1899. Utfl. t. Bergsjö 1907.
Maria Kristina 1/3 1901. Utfl. t. Bergsjö 1907.
Alma Albertina 7/9 1903. Utfl. t. Bergsjö 1907.
Axel Bernhard 11/6 1906. Utfl. t. Bergsjö 1907.

12D6 Erik Eriksson 3/3 1864 i Järvsö, Gävleb. Infl. 1887. Skomak. Bos. i Ängebo, Bjuråker.
Gift 6/11 1887 med 12D3 Margreta Christina Bergström, d. t. kol. J. E. Bergström i Njuparne, Bjuråker. Död 15/5 1936.
Åtta barn:
Anna Eugenia 24/6 1888. Gift med 20G12 Lars O. Persson. Jordbr.-arb. i Ö. Stråsjö s17.
Karl Gustaf 3/3 1890 – 8/4 1971. Utfl. t. Alnö 1922.
Johanna Christina 24/6 1892 – 2/6 1972. Utfl. t Bergsjö 1908.
Hilda Katarina 16/11 1895 – 24/6 1980. Gift med 21U20 Lars Hedman. Skogsarb. Bos i Ängebo 15:2, Bjuråker.
Agnes Amalia Elisabet 10/1 1898 – 24/12 1930. Gift med 3Å61 Johan Östberg. Skogsarb. Bos. i Nyåker, Bjuråker.
Erik Alfred 9/5 1901 – 24/1 1903.
Svea Edla Margreta 6/1 1904 – 26/8 1986. Utfl. t. Sth. 1929
Erik Einar 10/12 1906 – 28/10 1995. Gift. Skogsarb. Bos. i Björsarv, Bjuråker. Utfl.

 

11H34 Anders Olof Wikström 16/8 1892, s. t. bonden K. H. Wikström i Vålås, Delsbo. Kol. i Ängebo, Bjuråker. Utfl. t. Hälsingtuna 1929. Död 19/6 1955.
Gift 9/12 1917 med 11H21 Anna Henrietta Eriksdotter 11/9 1898, d. t. kol. E. Olsson i Ängebo. Död 19/5 1951.
Två barn:
Hilma Maria Henrietta 5/2 1918 – 14/1 1999. Utfl. t. Hälsingtuna 1929.
Erik Henrik 28/11 1924 – 19/6 1955. Utfl. t. Hälsingtuna 1929.

11C13 Olof Ivar Olsson 11/11 1905. Skogsarb. o. bos i Ängebo

ang-176-hilma

Hilma Hedman med sin fina cykel

ang-154-bil

Ivar Karlsson och Otilia och Lilly Larsson och Per Fredriksson. Bild ur Ivar Karlssons samling.

6E37 Per Algot Emanuel (Persson) Fredriksson 30/7 1912, s. t. gårdsäg. P. F. Fredriksson i Ängebo 8:7. Chaufför. Bos. i Ängebo. Byggde sedan hus i Norrhavra 90. Död genom en olycka 7/2 1962. En krokig massabit i en barkmaskin svängde runt och dödade Per.
Gift 21/7 1940 med 46A21 Lilly Maria Larsson 27/1 1921, d. t. kol. J. Larsson i Skärås.
Två barn:
Maj Sylvia Yvonne 7/2 1940 Gift med Olle Paulsson i Brännås
Eva Vivi Lillemor 29/5 1944. Gift med Nils-Erik Lönn i Norrhavra 90, i det hus där hon är uppväxt och som hennes far har byggt.

35G64 Alice Eleonora 11/7 1915. Bosatt i Ängebo

3Å58 Pehr Ersson – Östberg född 4/6 1850, son till husman E. Jakobsson i Björsarv. Husman i Björsarv, sen bonde i Ängebo 5, Bjuråker. Änkling o omgift. Död 11/12 1924.
Gift 9/6 1872 med 1B14 Gertrud Jonsdotter född 24/5 1850, dotter till landbonden J. Jonsson i Björsarv. Död 4/5 1921.
Omgift 2/4 1922 med 6D36 Margareta Kristina Josefina Udd född 23/8 1885, dotter till soldat E. Udd i Njuparne, Bjuråker. Utflyttat till Bergsjö 1930.
Gertrud och Pehr fick 9 barn
Erik 10/12 1872 – 23/12 1872
Jonas 18/1 1874 Gift 1920 med Anna Emilia Flodberg bosatt i Dragsved 10:1
Karin 14/4 1877 Gift 1913 med Hans Pålsson Lindqvist. Torpare i Långmor
Pehr 7/1 1880 Utflyttat 1915
Erik 26/9 1882 – 27/1 1883 (mässling)
Erik 8/4 1884 Gift 1917 med Anna Fredrika Fredriksdotter. Bos. i Ö. Stråsjö, sen i Nyåker 2.
Brita Kristina 19/1 1887. Emigrerat till USA 1907.
Anders 28/12 1889. Utflyttat till Östersund 1908
Johan 31/12 1892. Gift 1929 med Agnes Amalia Elisabet Eriksdotter. Utfl. t. Ramsjö 1946
Barn i 2:a giftet
Märta Viktoria 31/8 1922. Utflyttat med modern till Bergsjö 1930.


LJUSDALS TIDNING DEN 30/6 1898

Många belöningar för odlingsflit.
Vid premieringsmötet häromdagen i Bjuråker inträffade det mindre vanliga, att samtidigt med utdelningen af dagens priser öfverlämnades af länets hushållningssällskap ej mindre än 6 silfverbägare, däraf 2 större och 4 mindre, försedda med inskriptioner.

De lycklige mottagarne voro:
Kyrkvärden And. Olsson i Tå;
Hemmansägaren Erik Ersson i Ramsjö by;
Hemmansägare And. Andersson i Tå;
Hemmansägare Nils Andersson i Berge;
Hemmansägare And. Andersson i Tjärna;
Arrendatorn *). Jon Persson i Ängebo.

Af dessa erhöllo de båda förstnämnde den större belöningen.

Bägarne öfverlämnades af ledamoten i förvaltningsutskottet major G. Lilliehöök, som i ett varmhjärtadt tal framförde hushållningssällskapets belåtenhet och tack till pristagarne samt framhöll, att den som odlar Svea land ökar Svea land, och hoppades att deras arbeten och sträfvanden skulle bli ett värdigt föredöme för andra.

Pristagarnes tacksamhet till såväl hushållningssällskapet som bruksförvaltaren Hägg, genom hvars initiativ nämnda belöningar utverkats, tolkades af kyrkvärden And. Olsson i Tå och hemmansägaren Erik Ersson i Ramsjö.
Källa och avskrift: Viveca Sundberg

15H8  *). Jonas Pehrsson-Wallström 17/6 1826, s. t. bonden P. Olofsson i Änga 5. Torp. i Ängebo, sen. i Ståläng, Bjuråker. Död 25/1 1907.
Gift 7/3 1852 med 25C14 Margta Pehrsdotter 11/8 1824, d. t. bonden P. Hansson i Ängebo. Död 1/7 1906.
Sex barn
Pehr 31/5 1852. Gift. Kol. i Moräng, sen. arr i Ytterhavra 1, Bjuråker. Utfl. t. Delsbo 1908.
Karin 13/11 1854. Bos. i Ängebo. Död 15/4 1941.
Kjerstin 12/10 1857 – 7/1 1939. Gift med 9B12 Pehr Pehrsson. Landbonde i Änga 15, sen. i Norrdala, Bjuråker. Deras dotter Ella f. 1882 kom att bo i Ståläng, Ängebo 304.
Margtha 9/1 1861 – 5/4 1947. Gift 1889 med 15H11 O. Eriksson. Torp. i Ståläng 305
Jonas 26/6 1864. Emigr. t. N. Amerika 1888.
Nils 26/10 1868 – 16/9 1914. Gift. Torp. i Ståläng.


Här slutar uppräkning av personer och familjer som vi ännu inte vet var de har bott. Hjälp oss om du vet något.

Fortsättning följer i Ängebo Del 2

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, – mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö


Tillbaka till toppen, till Ängebo del 2

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

24 kommentarer

  1. Bilden från Höktorpet Ängebo som har underskriften ”Ivars döttrar ” skall vara
    från vänster Monica Nilsson, Evy Ivarsson (Ivars dotter) Ulla Lindqvist.
    Hunden hette mycket riktigt Dolly.
    Bilden ovanför
    Från vänster Monica Nilsson, Evy Ivarsson, Lilian Hedman
    Vänliga hälsningar
    Monica Wikström

    Tack för allt arbete ni lagt ned!

    1. Hej Monica!
      Vad du är snäll som vill hjälpa oss. Var inte rädd för att tala om för oss när du ser att någonting har blivit fel.
      Jag är glad att du håller ett öga på oss och att du gör det även i fortsättningen
      Tack Monica och må så bra
      Åke Nätterö

  2. Övre bilden i Ivar Karlssons bildsvit under Höktorpet Ängebo
    Längst fram dottern Evy Ivarsson
    Flickan i stövlar är jag Monica Nilsson
    bakom mig står min syster Ingrid Nilsson

  3. Övre bilden i Ivar Karlssons bildsvit under Höktorpet Ängebo
    Längst fram dottern Evy Ivarsson
    Flickan i stövlar är jag Monica Nilsson
    bakom mig står min syster Ingrid Nilsson

    1. Va kul att det var du och din syster som var med på bilden.
      Jag söker bilder från sågen, men även andra bilder, på dina föräldrar kanske, eller förslag
      Tack Monica, återkom gärna
      //Åke

  4. Hej igen!
    Jag har bilder på mina föräldrar. Har även en bild från gården som låg där ”pensionatet” ligger. Bilden är nog från 1905 för min far ser ut att vara ca 3 år. Förutom alla syskon finns också min farfar Nils Jonsson med hustru Kjerstin (26A25) och dessutom farfarsfar Jonas Nilsson (26A14).
    Mitt problem är att jag inte kan bifoga bilderna. Berätta hur jag skall göra, eller ge mig Er mailadress. Skickar så snart jag kan.
    Monica

    1. Hej Monica.
      Det är sådana bilder jag vill ha med. Det finns en e-postadress på förstasidan men du kan också skicka på min egen e-postadress ake.nattero@telia.com
      Hälsningar
      Åke

  5. Huset som flyttas med bandtraktorer i Ängebo , befinner sig mellan Kus 22 och Skräddars. Min syster tror att det var en bagarstuga, men det är osäkert.
    Vänliga hälsningar
    Monica Wikström

    1. Hej Monica.
      Om det inte är Jon-Larsas i bakgrunden, vilket hus är det då?
      Vad säger du de andra korten då, är dom ok?
      Förresten, vet du varifrån namnet Nirgens kommer?
      Tack för att du hör av dig
      Hälsningar
      Äke Nätterö

      1. Hoppla, jag hade inte uppmärksammat Din fråga. Den förklaring jag fått från min far var att Nirjens kom från namnet Nils som min far ärvt efter ”gammel Nirjen”
        Jag förstår inte annars vad ordet skall betyda….
        Monica

        1. Vi börjar med namnet. Jag har letat för att få den teorin styrkt men har inte lyckats. Jag är också övertygad om att Nirgens är ett dialektalt uttryck för Nilssons eller Nisses. Precis som Pelkens i Lia och Ramsjö kommer från Pelles.
          Nu har jag flyttat korten dit dom hör hemma, efter att ha talat med Gustav Nordin så är vi alla överens.
          Tack för hjälpen Monica
          /Åke

  6. Efter att jag sett bild nr. 2 är jag helt säker på att det är Kusgården. Man kan nämligen se Dalaberget i bakgrunden! Och senast jag var i Ängebo låg berget kvar på samma plats. (Fniss)
    Monica W

  7. Hej Åke!
    Ett tillägg till 26A38, Ängebo 17 Nirje Johans.
    Cia o Johan har tre barn.
    Anna Jonsson saknas född 7 sept. 1949.
    Anna bor i Sörlia 15 Per Hans Pellas.
    Ha en trevlig och skön påsk
    Siv

  8. På bilden utanför posten i Delsbo 18/11 2003 där Linnea Nordin avtackas, är det Ingeborg ”Bojan” Björk till vänster och inte Birgitta Jansson.

    1. Hej Åsa!
      Tack för denna viktiga information. Har nu rättat till felet.
      Hälsningar
      Åke Nätterö

  9. Hej Åke,
    Såvitt jag kan läsa till här så verkar han som är namngiven på Jarsens/Kolar Erskes heta Ljus. På annat ställe under konfirmander uppges Österbo som hans hemvist. Det skulle förklara varför skomakare Erik Eriksson med 8 barn inte finns på fastigheten Jarsens.
    mvh
    Mats Fahlberg

    1. Va bra Mats, prästen skerv naturligtvis vart föräldern/föräldrarna var bosatta
      /Åke

  10. Hej!
    Angående IG12
    Eric Andersson-(Karg) Modd f 1766-09-15 d 1836-07-11 Bjuråker
    såg i Nekrologen att han får tjänsten som Länsman (efter sin bror ) 1825-12-15 i Norrbo o Bjuråker.

    Mvh/Saga-Lena Nilsson

  11. På Ängebo del 1 under Ängebo 26 Skräddars, Ängebo 17:2 står det att Johan 19/11 1901 kallas Nirsa – Johan. Det är fel Johan.
    Johan vid Skräddars kallades Skräddar Johan. Han var min morbror.

    MVH Rune Fredriksson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *