Ståläng

 

Dellenportalen har samlat ihop fakta från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv om Ståläng. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

 

Gilla oss Facebook, och ännu bättre – Dela oss med dina vänner. Tack!

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Tack för ditt besök!

Den här sammanställningen är sponsrad av:
Här saknar vi sponsorer. För en låg kostnad kan du stödja Dellenportalen och få ditt namn infört här. Vill du veta mer? Klicka här. 


Stal-001-eko-kartaStåläng eko. karta 1950-tal

Platserna Råka, Ängebo och Ståläng hör egentligen ihop, men då en gemensam sammanställning blir för stor, får platserna varsina sammanställningar, med undantag för gemensam viktig information som bara kommer att finnas under Ängebo.

Släktboken

För identifiering av personer hänvisar siffror till, ”Bjuråker, Delsbo, Norrbo, släktregister”.


Gårdar i Ståläng

Ängebo 302 F d Sigurd Wallström
Ängebo 303 Potter-Alberts
Ängebo 304 Obebott hus
Ängebo 305 F d Tegelbruket
Ängebo 306 Björks
Ängebo 308 Häll-Kalles
Ängebo 309 Wallströms
Ängebo 311 Brinks /Jons
Ängebo 315 Palms
Svågavallen

 


stal-023-bro

Gamla vägen över Svågan vid Ståläng. Bron är borta sedan länge men ladan till höger står kvar. Nya bron och väg 772 byggdes 1956.

stal-043-broracke

Rester efter det gamla vägräcket sett från nuvarande landsvägsbro

stal-048-vid-bron
Vilken är killen som sitter här på broräcket med Anna Andersson f. Ortman.

 

stal-007--302-Agnes-o-Sigur
Agnes Wik och en skymd Sigurd Wallström

stal-008-302-Agnes--Gulli-o

Agnes Wik med döttrarna Gully och Elsie 1952

Ängebo 302

Tidigare Ängebo 6594
Dragsved 5:9

Huset byggdes av Sigurd Wallström
15H26 Sigurd Bernard Wallström född 31/5 1904, son till Nils Wallström i Ståläng. Han var skogsarbetare men lagade även klockor i sin lilla verkstad. När nya bron över Svågan och väg 772 skulle byggas kom den att går rakt över Sigurd och Agnes potatisland. De fick visserligen en mindre ersättning men blev också utan potatisland.
Han avled 28/2 1968.
Sammanlevde med Agnes Vik född 17/12 1912 i Rogsta. Hon avled här 2/6 1994.
Två döttrar
Gully 28/1 1944 Gift 18/1 1969 med Erik Lennart Söderberg. Änka 2001, bos. i Iggesund
Agnes Elsie Helena 21/6 1946 Hon är bosatt i Friggesund

Nu bor här:

Peter Skoglund f. 6/5 1959

 

 

 

Ängebo 303 Fredags/Potter-Alberts

Tidigare Ståläng 9489
Ståläng 1:6

stal-037-poter-alberts

36A9 Anders Bergström – Fredags-Anders. Torpare i Ståläng född 29/6 1858, son till torp. Erik Bergström, kallad Fredags-Erik i Ytterhavra. Därför kom torpet här att kallas för Fredags säger dottern Anna Katarina i en tidningsintervju inför sin 85-årsdag, 1975. Anders Bergström avled 1/11 1900.
Gift 1885 med 46N16 Ingrid Hansdotter född 3/8 1853, dotter till bonden E. Ersson i Fjärdsätter 2, Delsbo. Död 11/10 1927
Fem barn
Erik Gustaf tv 22/4 1886 Han tog över efter föräldrarna
Hans Olof tv 22/4 1886. Skogsarbetare bosatt i Tallbacken, Bjuråker
Andreas 23/10 1887. Utfl. till Göteborg 1915
Anna Katarina 17/4 1890 Utfl. till Delsbo 1915
Johan 15/4 1893 Utfl. till Ovansjö 1916

36A17 Sonen Erik Bergström född 22/4 1886. Skogsarbetare bosatt i Ståläng. Död 22/5 1941.
Gift 27/12 1909 med 5E15 Brita Andersdotter född 30/4 1880, dotter till husman A. Persson i Norrhavra
Tre barn
Erik Albert 17/7 1910 Öde okänt
Lydia Ottilia 27/2 1913 Utfl. till Hälsingtuna 1938
Albert Emanuel 10/6 1916 Han tog över efter föräldrarna

stal-009-303-Albert-Anny-Yn
Anny och Albert Bergström med sina barn Yngve och Erne, vid pumpen på gården
stal-017-potter-albert
Albert och Anny på hennes 70-årsdag

stal-010-303-Agnes-Wik-o-An
Agnes Wik och hennes syster Linnea på hennes 70-årsdag

36A29 Sonen Albert Bergström född 10/6 1916. Skogsarbetare men hade även cykelverkstad här. Albert avled i Sundsvall 27/1 2001
Gift 6/2 1943 med Anny Vik född 16/9 1915 i Rogsta. Död i Sundsvall 2/10 2007
Barn
Yngve Erik 27/3 1943 Han är gift och bosatt i Bergeforsen
Albert Erne 15/2 1948 Han är bosatt i Sundsvall

När Albert Bergström med familj avflyttat till Hudiksvall köpte Johan Brink fastigheten.

48D4 Johan Valfrid Brink född 9/10 1905, son till Per Brink torpare i Tallbacken,
Gift 1/6 1957 med Anna Emilia född 18/4 1895 i Ramsjö, Ljusdal.
Efter hennes bortgång 8/1 1977 sålde Johan fastigheten på villagatan 21, i Iggesund och flyttade hit. Johan avled 28/4 1992.

Nästa ägare till fastigheten blev Bengt Joelsson 10/10 1928 – 6/10 2007, från Tallbacken 8.

2008 sålde Sölve Joelsson fastigheten efter fadern Bengt Joelsson för 145 000 kr till Karin Monica Wikström o Bengt Anders Wikström. Monica född Nilsson är uppväxt hos Wedmarks i Ängebo 34. De är bosatta i Bollnäs.

 

 

Ängebo 304

Ellas

Vi efterlyser bild på det här huset, hjälp oss om du kan.

Ca 1927 – 1932
Huset byggdes troligen av 9F10 Jonas Gustaf Ängman Telestationsföreståndare Ängebo 78.

9F10 Telestationsföreståndare Jonas Gustaf Ängman född 13/12 1877, son till handlare J M Ängman i Ängebo. Han flyttade hit 1927 och flyttade härifrån till Västansjö 1932. Därifrån sedan till Duvnäs i Delsbo. Död 2/8 1946.

Ca 1932 – 1941

9B14 Ella Persdotter född 11/5 1882, dotter till Pehr Pehrsson i Norrdala och hans hustru Kjerstin Wallström från Ståläng 309. Död 20/1 1946
Ett barn
Anna Linnea 1/1 1912.  Död 24/12 1934. Annas son Gösta Nilsson 13/9 1929  son till Yngve Andersson i Ängebo. Gift 1964 med Karin Linnea född 6/8 1930. Bos. i Friggesund

54B18 ”Pet- Axel”, Erik Axel Eriksson född 13/6 1902, s. t. bonden E. Pehrsson i Björsarv 13, Bjuråker. Vägarbetare tidigare bosatt i Ängebo 70 och 1945 flyttade familjen härifrån till Axels nybyggda hus Ängebo 71. Död 14/12 1991
Gift 30/9 1935 med 15H11 Klara Katrina Olsson född 16/2 1900, d. t. bonden O. Eriksson i Norrberg s2, Bjuråker. Död 28/1 1972
Fyra barn
Olof Gunnar 22/7 1936 – 14/9 1939
Sven Erik 28/9 1940 Gift 29/9 1981 med Sonja Yvonne 29/1 1948. D. Sofia 29/9 1981
Margareta 17/1 1944. Gift 1978 med Jan Olof Skoglund, bosatt i Hudiksvall
Helena Katarina Skoglund f. 23/5 1967 Hon är bosatt i Spånga


9Å56 Lennart Dalström född 26/5 1946, son t Sigvard Dalström, pensionatet, Ängebo 56
Sambo Kerstin Flygt född 2/12 1948
En dotter, Anna-Lena född 4/1 1969
Senare barn, Karin Ann-Marie 6/12 1976 och Birgitta Ann-Charlotte 19/9 1978

 

17 dec 1975 brann huset ner till grunden

HT 18/12 1975

En förödande gårdsbrand i Ängebo, Bjuråker, gjorde en ung familj hemlös inför julen. Det var en gård i Ståläng nere vid Svågan som av obekant anledning började brinna och på en kort stund blev totalt utblåst. Sigvard Dalströms son, skogsarbetaren Lennart Dalström, dennes fästmö, Kerstin Flygt och en dotter till de båda, 7-åriga Anna-Lena. Ingen var hemma vid tillfället utom en Dalströms hund, som brann inne.
Dalström var för tillfället sjukskriven och hade farit till apoteket i Delsbo för att hämta ut medicin, men innan han for hade han släppt in hunden, då det var ganska kallt utomhus.
Kerstin arbetade på LM Eriksson i Delsbo och Anna-Lena vistades på lekskolan i Ängebo.
Det var Kerstin Bergström på Taxi i Ängebo, som larmade brandkåren i Friggesund. Den ryckte ut med båda brandbilarna, men det visade sig genast utsiktslöst att rädda byggnaden, som var helt övertänd.
Gården bestod av två rum och kök på nedre våningen och upptill var ett rum inrett. Ingenting kunde heller räddas av inventarierna i hemmet och familjens personliga tillhörigheter, bl. a. 1 000 i kontanter.
Brandkåren fick nu inrikta sig på att dämpa elden och hindra den från att få vidare spridning. Tack vare att det var vindstilla var ingen av gårdarna i den ganska täta bebyggelsen direkt hotad. Närmast låg Johan Brinks gård på andra sidan landsvägen.
Man hade god tillgång på vatten från Svågan. När släckningsarbetet huvudsak var avslutat återstod endast skalet av den brunna byggnaden. Ett par man stannade dock kvar för eftersläckning och vakthållning.
Vad som orsakade branden är obekant. Enligt vad Kerstin Flygt uppgav i går kväll vid samtal med HT hade elspisen inte varit påkopplad och inte heller elvärmen. I lägenheten fanns en fotogenkamin, men den hade inte varit tänd på en vecka. Elden uppges ha börjat i ett rum, där familjen hade sin TV-apparat.
Gården var försäkrad till fulla värdet, även lösöret var försäkrat, men då handlingarna brann upp hade man inte någon uppgift om brandförsäkringsbeloppet.
Om förlusten av de personliga tillhörigheterna var svår, så kändes det ändå svårast att hunden brann inne, berättar Kerstin. Det var en finsk stövare, Spana, en fin jakthund, som de haft sedan den var sex månader och nu var den fyra år.
Familjen blev i går kväll inhyst i Lennart Dalströms föräldrahem i Ängebo.
(anm: Föräldrahemmet var pensionatet Ängebo 56)
Avskrift: Åke Nätterö

 

stal-031-ellas

På tomten ligger ännu byggmaterial som troligen är ämnat till den nya fastigheten. På kullen intill finns en byggnad bland träden som är ditflyttad från Friggesunds temporära pensionärshem.

 Hjälp oss, så att vi får se en bild på den här gården

 

Ängebo 305

Tidigare Ståläng 9486
Ståläng 1:10

Stålängstorpet

15H11 Olof Eriksson född 20/10 1866, i Arbrå. Infl 1889. Torpare i Ståläng, sen. landbonde i Brättingberg o. bonde i Norrberg 2:4, Bjuråker. Död 20/3 1942.
Gift 29/9 1889 med Margreta Jonsdotter född 9/1 1861 dotter till torpare Jonas Wallström i Ståläng 309. Död 5/4 1947.
Sex barn
Hedda 15/3 1890 Gift 1914 med Nils Johan Paul Lindqvist bonde i Ängebo 13:2
Margareta Helena 19/9 1891
Joel Erik 13/7 1893 Gift 1916 med Anna Elida Lindqvist. Arr. i Brättingberg
Karin 28/2 1896 – 14/10 1898
Jonas Wilhelm 11/5 1898 Gift 1940 med Anna Brita Hansson, Arr. i Brättingberg
Klara Katrina 16/2 1900 Gift 1935 med Erik Axel Eriksson, vägarb. Bos. i Ängebo 8, sen hos Ellas i Ståläng 304.
År 1900 såldes Stålängstorpet om 9 1/16 penningland, av ägarna Olof Eriksson och hans hustru Margreta Jonsdotter till hemmansägare Olof Jonsson i Österstråsjö, handlanden Lars Nordin i Ängebo och brukskassören Wilhelm Eriksson i Hedvigsfors till en överenskommen köpesumma, stor tvåtusen/ 2000 kronor.

stal-041-lars-nordin

 

Handlare Lars Nordin. Kortet ägs av Åke Nordin

Arrendekontrakt

Till handlaren Lars Nordin (1881-1931) i Ängebo, hemmansägaren (8H24) Olof Jonsson (1850-1919) i Österstråsjö och brukskassören Vilhelm Ericsson (1872 -1907) i Hedvigsfors, upplåter jag Per Olsson härmed rättighet att i den del av Ängeboströmmen, som gränsar till mitt egende hemman Ängebo Nr 2 enligt gamla men Nr 8 enligt nya jordabalken för Bjuråkers socken uppsätta och begagna ett vattenhjul eller turbin ävensom nödig dammbyggnad för drifande af en af köparna till omnämndt tegelbruk.
1). Eger jag rättighet att från det vattenhjul eller turbin som av köparna komma att byggas erhålla nödig kraft till ett tröskverk om jag framledes skulle komma att bygga något sådant.
2). I ersättning för dem sålunda till köparna överenskomna rättighet betala dessa ett årligt arrende af femti /50/ kronor så länge jag eller hemmanet blivande egare icke begagnar oss av rätt till kraft för tröskverk men därefter ett årligt arrende av tjugofem /25/ kronor.
3). Köparen berättigas äfen utan särskild ersättning uppsätta nödig byggnad för kraftstationen samt att anbringa stolpar på hemmanets mark för ledning till tegelbruket,
4). Till säkerhet för detta servituts bestånd beviljar jag utan mitt vidare hörande inteckning i mitt egande hemman Ängebo Nr 8.
Hedvigsfors 22 augusti 1900.
Per (bomärke) Olsson
Hustrun Anna (bomärke) Andersdotter

stal-030-avtal
Arrendeavtales underskrift

stal-024-linbanehjul
Affären till vänster och bageriet högst upp och hjulet till linbanan mitt i bild

stal-003-stolpar
Här syns stolparna efter linbanan men lerbråket och linbanehjulet verkar vara borta.

stal-025-tegelbruksarb.
Tegelbruket 
Fr.v. Hans Berg ”Berg-Hans”, Olof Eriksson ”Arbron”, Karl Wedmark ”Döbb-Kalle”, okänd.

 

stal-052-bruket
Tegelbruket. Bild ur Karin Tyhrs samling

Tegelbruket

Avskrift ur boken: Berättelser från förr, av Alfred Östberg

 

 

Det har varit ett tegelbruk här där vi bor, som startade på tidigt 1890-tal. Den äldre Lars Nordin drev det. Han tillverkade tegel i flera år, även när jag gick i skolan. Där tillverkades murtegel och takpannor.
När tegelbruket i Forsa, som gjorde både bättre och billigare tegel och dessutom levererade med lastbil, var Nordins tegelbruk inte lönsamt längre utan fick läggas ner.

Tegelbruket låg vid den här gården. Det var ett stort hus där man torkade teglet och så fanns en brännugn där teglet brändes. Där vi har garaget var tegelugnen och där gården står var torkhuset.
Leran togs nerifrån dammen med hjälp av linor och vattenhjul.
På tjugotalet var det 4 – 5 personer som jobbade där, men inte Nordin själv. Runt omkring här är ni många gamla murar gjorda av det teglet. Dimensionen var 2 tum tjockt och 5 tum bred. Längden minns jag inte, men det var grovt tegel och det tegel som senare levererades från Forsa var av mindre format.
Man gjorde även takpannor. De var fyrkantiga och det har funnits flera tak på trakten. Affären hade ett sådant tak.
Av de som arbetade vid tegelbruket minns jag bara Pelle. ”Lill-Klockarn”. Han var född i Norrberg och jobbade jämt på tegelbruket.
Senare köpte jag tegelbruket och byggde den här gården som vi flyttade in i 1957.

Not.
(35G97) Helge Nyqvist var föreståndare för tegelbruket mellan 1914 och 1919.

Hall-Jonke har i samma skrift berättat att på 20-talet arbetade Jonas och Nils Wallström här. De slog tegel i ett lerbråk och lade upp stenarna på tork i ett stort hus. Sen brändes teglet i en stor ugn. Leran hämtades till vänster om gamla vägen till Norrberg, Kavelbroan kallad.
Före 1900 fanns ett tegelbruk i V. Stråsjö som även de hämtade leran vi Kavelbroan.

Anm. (Lerbråk liksom linbråkaning = bryta, knäcka, sönderdela).
Det berättas att de slog tegel i ett lerbråk, vilket innebär att leran blandades i ett kar eller liknande, med en lodrätt stående roterande knivförsedd axel som skar söder och fördelade leran. Vid behov tillsatte man nödvändig mängd grus (magring) eller vatten om leran var torr, för att få fuktigheten att fördela sig riktigt jämt. Därefter fraktades leran med linbana till tegelbruket där de färdigslagna stenarna lades på tork för att därefter brännas.

stal-034-ler-brak

Så här kan lerbråket ha sett ut, fast troligen utan hästvandring. En bild från nätet

Klicka här för att se och läsa om ett annat lerbråk

Ur boken ”Historiska Hantverk”, framgår att vid förra sekelskiftet fanns det 532 tegelbruk runt om i landet och de sysselsatte 11 000 personer. Nu finns bara ett bevarat tegelbruk kvar med vedeldad ugn och det ligger i Vadsbohärad i närheten av Billingen och heter Horns tegelbruk. Ägare Ingemar Lorentzon berättar att en bränning tar 60 timmar och måste passas dygnet runt. Temperaturen måste öka i lagom takt annars spricker teglet och om det blir för varmt smälter det ihop.
Leran som är mörk grå och lagom fet hämtas direkt ur marken 50 meter bakom tegelbruket. De djupa hålen i marken visar på lång tradition av tegeltillverkning men det är ingen risk att råvaran ska ta slut. Blandning av blå ishavslera och vanlig lera är en perfekt blandning för tegelverkning. Den kräver ingen lagring eller inblandning av sågspån eller sand som annars var vanligt. När Ingemar fyllt lastmaskinens skopa med lera tippar han den direkt i en maskin som använts sedan 30-talet. Maskinen pressar leran till en sträng och hugger snabbt upp fyrkantiga lerblock som antingen torkas och bränns till tegelstenar direkt eller formas för hand till speciella dimensioner. Handslagning är ett mödosamt och tidskrävande arbete.  Slut citat.

stal-029-alfred-ostberg
Alfred Östberg

Fastigheten byggdes 1957 av Alfred Östberg

3Å62 Alfred Östberg född Flodberg den 14/12 1911 i Ramsjö, Ljusdal, styvson till Jonas Östberg i Dragsved 10:1. Tidigare bosatt i Brändbo 1:2, Ängebo 65. Död här 29/3 1986
Gift 12/1 1941 med 10G29 Svea Vilhelmina Magnusson född 30/81916, dotter till landbonde L. F. Magnusson i Brändbo, Bjuråker. Hon avled 22/9 2012
Barn
Margit Elisabet 4/4 1942 Hon är bosatt i Hudiksvall
Birgit Marianne 21/8 1943
Tage Alfred 6/11 1945 Utflyttat till Gävle
Ann-Marie 16/9 1949 Gift 1981 med Stig Lennart Löfgren i Stockholm. Död 17/10 2010
Leif Magnus 2/2 1957 Han är bosatt i Hudiksvall
Svea Östberg sålde fastigheten 2008 för 220 000 kr till,

Nuvarande ägare:
Jörgen von Wachenfeldt född 7/6 1974. Tidigare namn Anders Olov Jörgen Persson från Brännås.
Jörgen driver företaget Wachenfeldts Buss och Taxi AB

 

stal-040-wachenfeldts
Wachenfeldts

stal-047-garage
Alfred Östbergs garage

 

Ängebo 306, Björks

Tidigare Ängebo 9487
Dragsved 5:8

stal-035-bjorks

Huset byggdes 1939 av Edvin Björk som drev en bensinstation här. När vägen mot Norrberg (kavelbrovägen kallad) skulle få en ny sträckning blev Edvin tvungen att flytta sin bensinstation till det hus som nu är Ängebo 89.
De hade tidigare bott i Myra, Ängebo 17.

2A31 Edvin Björk född 29/7 1904 i Ljusdal. Bensinstationsägare. Senare lantbrevbärare. Edvin avled 13/8 1979.
Gift 18/11 1934 med 2A29 Anna Englund född 24/1 1916, dotter till skogsarbetare. J. E. Englund i Våtmor. Anna avled 16/9 1994.
Två barn
Åke Leonard 2/5 1935 Han är bosatt i Ängebo 206.
Ingeborg 10/6 1946. Hon är bosatt i Ängebo 209 B

stal-042--per-bergstrom

Taxichaufför Per Bergström framför sin bil X 10340. Bilden ägs av Märta Bergström

Omkring 1952 -53 köpte Per Bergström fastigheten av Edvin Björk

36A33 Per Bergström född 9/6 1922, son till bonden Lars Bergström i Ytterhavra. Inflyttad från Norrhavra, Efter skilsmässan flyttade Per hem till Ytterhavra. Han avled 3/2 2011
Gift 30/7 1944 och frånskild 4/1 1964 från Kerstin Viola Olsson född 14/3 1923 i Järvsö. Infl. fr. Delsbo 1944. Hon hade träffat Ragnar Svensson f. 20/9 1931 i Hedesunda. Hon avled i Friggesund 19/12 2008.
Makarna hade taxirörelse och skolbuss som både körde.

1953 hyrde de ut källarvåningen till Tjärmans-Verner Eriksson och Syl-Arne Olsson som tillverkade och sålde charkuterivaror. Huset hade då ett kylrum där Verner av misstag lär ha blivit instängd. Den skakande upplevelsen satt kvar resten av livet hos Verner.
Två barn
Märta 14/5 1944 Hon är bosatt i Friggesund
Kerstin Elin 30/11 1945 Gift med Rolf Anders Helsing, bosatt utanför Hudiksvall

 

stal-050-annons

 

Minnen från slakteriverksamheten 

Jag flyttade 1953 som 12-åring med mina föräldrar till Ängebo, där vi bodde ovanpå Ragnar Nordins affär. Som ny i byn följde jag den hösten ur en stockholmspojkes perspektiv, tillkomsten av två olika lokala företag. Ett var Edvin Björks BP-mack som flyttade från Ståläng till den nybyggda bensinstationen på andra sidan av Svågan. Det andra var Ängebo Slakteriaffär, som på senhösten flyttade in i bensinmackens efterlämnade lokaler i källaren till Per och Kerstin Bergströms hus i Ståläng.

En dag i oktober började man skura rent i lokalerna och måla så det blev ljust och fint inför ankomsten av en del märkliga maskiner som ställdes in i de olika utrymmena. På min fråga svarade Verner Eriksson att ”Här ska det bli slakteri”. Maskinerna var inte nya men fullt användbara och efter lite puts och pyssel målade Verners kompanjon, den betydligt yngre Syl-Arne Olsson, maskinerna med en röd lackfärg. Allt blev mycket stiligt och de nyetablerade slaktarna var som jag minns det nöjda och stolta med det hela. Jag kom sedan att tillbringa ett antal eftermiddagar tillsammans med Syl-Arne när han jobbade med charkuterimaskinerna. Han var en ung och lättsam karl som i egenskap av korvmakare väl kompletterade den mer erfarne Verner som var ”slaktaren”.

Affären startades alltså med stor ambition och de bästa avsikter. Jag minns särskilt två pro­dukter som bar upp verksamheten. Det var ”körven” och kalvsyltan. Falukorven bereddes i den eldrivna korvhacken från vilken korvsmeten lyftes över till korvsprutan, som användes för att fylla korvskinnen. Dessa bands i ringar vilka sedan kokades i vatten med tillsats av lite livsmedelsfärg. Efter koket skar Verner upp några centimetertjocka skivor för avsmakning – ett slags kvalitetsprov. När ringarna, kanske ett femtiotal var godkända bars ringarna ut till en cirka två meter hög, öppen rökugn som man byggt i skogsbrynet mot Kallas. När rökningen, vilken tog några timmar, var klar bars de vackert röda, lätt rökdoftande korvringarna in till källarens svala förråd, klara för försäljning.

Den andra produkten var kalvsylta som gjordes på kött som legat i stora träkar med lätt saltat vatten. Det finskurna köttet kokades med tillsats av gelatin och östes sedan över i särskilda formar för att stelna och svalna. Någon slakt förekom inte i lokalerna, utan råvaran som bestod av slaktdjur, hela eller i delar, kom ”utifrån” vilket jag uppfattade som närmaste industrislakteri eller kanske från slakt som Verner Eriksson ordnade med på annat håll, mestadels i grannsocknarna. Allt smörgåspålägg som medvurst och rökt kött liksom andra varor köptes från slakteriföreningen vars slaktbil passerade affären någon gång då och då.

Jag kommer inte ihåg att det kom särskilt många kunder för att handla över disk och därmed lär lönsamheten varit blygsam. Verner var ofta ute på annat håll medan hans kompanjon stod för varuproduktionen. För att bättra på kassan köpte man in en liten skåpbil som Syl-Arne körde ut med korv och andra charkuterivaror och annat som var av intresse för kunderna längs de uppgjorda rutterna. En slinga gick exempelvis över Norrdala och vidare mot Hedvigsfors och Bricka. Arne var omtyckt och populär där han kom farande med skåpbilen, men charkuteriaffärens lönsamhet blev allt sämre och verksamheten flyttades vad jag vet till annat håll.

Verner Eriksson var en snäll, rolig och vänlig man, mörklockig och med fylliga läppar. Han haltade märkbart på grund av en gammal benskada men var mestadels glad och positiv. Han kunde sitt yrke men var samtidigt spelberoende. Det påverkade troligen hans ekonomi – vilket var till men för honom och företaget. Jag minns ännu de två kompanjonerna med värme, två av de intressanta människor som jag hade glädjen att möta i Svågadalen i början på 1950-talet.

Urban Ryadal

Nu bor här:

Peter Jons född 5/3 1975, son till Bernt Jons i Ängebo 86
Yuki Kondo Jons född 25/7 1979 i Japan

 

 

 

stal-006-halls-208
Jonas och Karin Häll

stal-036-halls
Hälls våren 2014. Björks vita fastighet till höger

Ängebo 308 Hälls/Kallas
Dragsved 9491

13B9 Jonas Larsson – Häll född 15/9 1852, son till sockenlappen Lars Jonsson i Berge, Bjuråker. Skomakare i V. Stråsjö, Ståläng och Dragsved. Brandvakt på Lappkullen varje sommar. Död 16/12 1931.
Gift 2/10 1886 med 10P22 Karin Sved född 21/10 1854, dotter till J. Sved i Norrväna, Delsbo. Infl. 1886. Död 15/11 1935.
Fem barn
Brita Sved 19/9 1876. Gift 1900 med Karl Anders Andersson Långmor. Emigr.t. USA 1905
Lars Sved 23/7 1882. Gift 1914 med Elin Klarkvist. Torpare i Friggesund 4:4
Jonas Alfred 29/9 1891 – 3/11 1895
Sigrid Katrina Häll 24/1 1894 (Kalla kallad) Religiös, sömmerska. Död 23/7 1978
Kristina Elin 30/8 1896 Utflyttat till Hanebo sn 1919.

 

 

stal-046-vallströms-uthus

stal-051-Jonas-Wallström

Ängebo 309

Ängebo 309 Wallströms

15H8 Jonas Pehrsson-Wallström 17/6 1826, s. t. bonden P. Olofsson i Änga 5. Torp. i Ängebo, sen. i Ståläng, Bjuråker. Död 25/1 1907.
Gift 7/3 1852 med 25C14 Margta Pehrsdotter 11/8 1824, d. t. bonden P. Hansson i Ängebo. Död 1/7 1906.
Sex barn
Pehr 31/5 1852. Gift. Kol. i Moräng, sen. arr i Ytterhavra 1, Bjuråker. Utfl. t. Delsbo 1908.
Karin 13/11 1854. Bos. i Ängebo. Död 15/4 1941.
Kjerstin 12/10 1857 – 7/1 1939. Gift med 9B12 Pehr Pehrsson. Landbonde i Änga 15, sen. i Norrdala, Bjuråker. Deras dotter Ella f. 1882 kom att bo i Ståläng, Ängebo 304.
Margtha 9/1 1861 – 5/4 1947. Gift 1889 med 15H11 O. Eriksson. Torp. i Ståläng 305
Jonas 26/6 1864. Emigr. t. N. Amerika 1888.
Nils 26/10 1868 – 16/9 1914. Gift. Torp. i Ståläng.

15H11 Olof Eriksson född 20/10 1866, i Arbrå. Måg och Torpare i Ståläng, sen. landbonde i Brättingberg o. bonde i Norrberg 2:4, Bjuråker. Död 20/3 1942.
Gift 29/9 1889 med dottern Margreta Wallström född 9/1 1861. Död 5/4 1947.
Sex barn
Hedda 15/3 1890 Gift 1914 med Nils Johan Paul Lindqvist bonde i Ängebo 13:2
Margareta Helena 19/9 1891
Joel Erik 13/7 1893 Gift 1916 med Anna Elida Lindqvist. Arr. i Brättingberg
Karin 28/2 1896 – 14/10 1898
Jonas Wilhelm 11/5 1898 Gift 1940 med Anna Brita Hansson, Arr. i Brättingberg
Klara Katrina 16/2 1900 Gift 1935 med Erik Axel Eriksson, vägarb. Bos. i Ängebo 8.

 

stal-054-wallströms
Wallströms gård som låg mittemot gården Ängebo 309 ovan.
Paret till vänster är (11H26) Henrik och Brita Wikström och paret till höger är (15H12) Nils och Christina Wallström, de bodde i fastigheten. Huset är nu rivet men stod mittemot där Nils Föräldrar bodde.
Bilden ägs av Linda Wikström

stal-018-wallströms-gamla-g
Wallströms gamla sockentorp. På trappan modern Christina omgiven av sina barn.

stal-016-kristina-wallström
Cristina Wallström

stal-015-kristina-w-60-år
Cristina Wallström 60 år

stal-019-wallsroms-barn

Wallströms barn
stal-020-wallstroms-barn
Arnold Wallström

Nils Vallström bodde i det gamla sockentorpet

15H12 Nils Wallström född 26/10 1868, son till Jonas Wallström i Ståläng. Torpare i Ståläng. Död 16/9 1914. Fastigheten låg intill tomtgränsen utanför vår granhäck säger Birger Jons
Gift 20/7 1890 med 11H13 Christina Olsdotter född 16/1 1873, dotter till kolare O. Eriksson i Spångmyra 6, Bjuråker. Död 13/2 1941.
Sex barn
Margreta Kristina 26/2 1891 Gift 1911 med Per Wilhelm Wikström Arr. i Ö. Stråsjö.
Nils Olof 31/1 1895 Gift 1922, jordbruksarb. i Ståläng sen småbruk. I Dragsved
Jonas 30/3 1897 Gift 1921 torpare i Ståläng 1:7
Alma Vilhelmina 8/12 1901 Gift 1930 med Lars Larsson Bonde i Österstråsjö 8:7
Sigurd 31/5 1904 Han byggde sin gård av virke från den här gården.
Edit Ragnhild 4/6 1910 Gift 1929 med Olof Arvid Tjernell skräddare i Dragsved.

15H20 sonen Nils Olof Wallström född  31/1 1895, Jordbruksarbetare i Ståläng, sen småbrukare i Dragsved 2:2, Bjuråker.
Gift 23/7 1922 med 44B44 Elin Akvilina Persson född 5/9 1899, dotter till skogsarb. P. Strid i Dragsved.
Fyra Barn:
Nils Arnold 18/4 1921
Per Sigvard 24/1 1923 – 18/5 1923
Lilly Margareta 2/10 19924 – 15/2 1925
Elsa Kristina  18/1 1934

 

Efter föräldrarnas död revs det här huset.

stal-011-Edit-o-Arvid-inter

Edit och Arvid Tjernell

stal-012-Edit-o-Arvid-Tjern

Edit och Arvid Tjernell
15H21 Sonen Jonas Wallström född 30/3 1897, son till Nils Wallström, jordbruksarbete sen torpare i Ståläng 1:7. Död här 15/10 1977
Gift 19/6 1921 med 6E22 Kristina Olsdotter född 3/6 1899, dotter till torp. O. Hansson i Norrhavra. Död 1/11 1960
Elva barn
Nils Tore 22/8 1919 Gift 1944 m Elin Birgitta Åkerström. Måg och bonde Ö. Stråsjö 15:1
Jonas Simon 6/1 1922 jordbruksarbetare
Alfhild Kristina 8/9 1923 Utfl. till Forsa och Hudiksvall
Eira Magnhild 8/12 1925 Utfl. till Delsbo 1945
Per Halvar 12/2 1930 – 13/3 2004
Olof Torsten 8/7 1931 Utfl. till Gävle
Anna Serafia 26/1 1933 Sara kallad,hon är bosatt i Hudiksvall
Inger Birgitta 20/6 1935 Gift Olsson, bosatt i Ramsjö, Ljusdal
Karin Elisabet 21/3 1937 Hon är bosatt i Bollnäs
Edit Torborg 3/11 1938 – 7/5 2001
Erik Urban 22/6 1940 Han är bosatt i Stockholm

 

 

stal-002-jons

 

Ängebo 311 Jons

Tidigare Pl. 9483
Ängebo 5:1
Ståläng 1:4

Birger Jons Stålng
27A20 Jonas Jonsson 17/9 1875, s. t. bonden J. Larsson i Ängebo 14:3, Bjuråker. Snickare bosatt i Ståläng. Han köpte hemmanet av Per-Erik Brink och byggde den här fastigheten omkring 1900. Under byggtiden bodde han i Brinks hus, berättar barn barnet Birger Jons.
Gift 20/5 1900 med 27E2 Katrina Margreta Jonsdotter 1/10 1879, d. t. bonden J. Rask i Ängebo 6, Bjuråker.
Två barn
Jonas Arvid 21/7 1900 – 25/4 1901
Johan Arvid 26/3 1902 – 25/1 1977. Gift. Jordbruksarb. i Ängebo 5:1

 

Nuvarande ägare

27A24 Birger Jons född 3/12 1939, son till Johan Jonsson Ängebo 86
Gift 27/7 1988 med Ulla Andersson född i Hudiksvall 21/7 1939.

 

 

Ängebo 311, Brinks

2D5 Nils Larsson född 7/9 1745, son till sockenskinnare Lars Andersson i Gärde, kyrkbyn Bjuråker. Gift 2 ggr. Nybygare och torpare i Ståläng. Död 7/2 1810 (nervfeber) = tyfus.
Gift 1773 med 22HVII Christina Jonsdotter född 6/5 1751, dotter till soldat J. Ståbi i Tjärna, Bjuråker. Död 11/4 1780 (barnsbörd)
Omgift med 36H2 Cherstin Jönsdotter född 27/11 1739, dotter till soldat J. Bushman i Sjövik, Bjuråker. Död 21/7 1810 (ålder)
Ett barn
Kerstin född 11/4 1780 Gift 1799 med 15H4 Pehr Olofsson bonde i Änga 5, Anders-Mats. 9 barn.

15H6 Olof Pehrsson född 17/12 1814, son till bonden P. Olofsson i Änga 5. Torpare i Ståläng. Död 15/6 1889 (ålder)
Gift 1841 med 25C9 Brita Andersdotter född 27/2 1812, dotter till torparen A. Pehrsson i Björsarv. Död 6/8 1882 (vattusot)
Ett barn
Kjerstin 27/2 1844 Gift 1869 med Olof Ersson torpare i Ståläng


Ca 1869 – 1884

11C7 Olof Ersson född 3/2 1848, son till bonden E. Andersson i Ahlsjö. Torpare i Ståläng sen 1884 till Widdingstorpet i Brättingberg, Bjuråker. Död 15/7 1918.
Gift 24/10 1869 med 15H6 Kjerstin Olsdotter född 27/2 1844, dotter till Olof Pehrsson i Ståläng. Död 28/4 1887 (barnsängsfeber)
Fem barn
Gölin 30/7 1870 – 8/10 1870
Brita 1/8 1871. Utflyttat till Ljusdal 1892
Erik 18/11 1876 Gift 1901 med Jenny Andersdotter. Bos. i Bäcksvedjorna
Olof 18/4 1885 Gift 1908 med Greta Johansdotter. Bonde i Norrhavra 6:2
Anders 24/4 1887 Gift 1911 med Sigrid Olsdotter. Bonde i Tjärna 5:10

15H7 Pehr Pehrsson-Engström född 17/6 1819, son till bonden P. Olofsson i Änga 5, Bjuråker.
Torpare i Ståläng. Död 21/7 1896
Gift 25/6 1843 med 25C9 Margta Andersdotter född 12/12 1814, dotter till torparen A. Pehrsson i Björsarv. Död 26/9 1903
Sex barn
Kjerstin 30/3 1844 Gift 1877 med 4B26 Anders Olsson. Bonde i V. Stråsjö 4.
Anders 8/5 1845 – 19/5 1845 (allmän svaghet)
Anders 18/6 1846 Gift 1873 med 27E1Anna Jonsdotter Bos. i Blixbo, Bjuråker
Brita 5/6 1849 Gift 1872 med 9Å38 Daniel Danielsson. Bonde i Hålsjö 18, Norrbo
Margtha 21/7 1852 Gift 1879 med 20A13 Anders Pehrsson Arb. i Moräng
Carin 15/1 1857 Gift 1887 med 9Å41 Anders Dahlström. Torpare i Holmberg 7.


49D3 Per Erik Brink född 31/3 1845, son till Chistina Elisabeth Brink i Njuparne. Soldat nr 125 vid Forsa kompani, Hälsinge regemente. Bosatt i Norrberg och Ståläng. Död 17/5 1908
Gift 10/6 1867 med 26A15 Anna Jonsdotter född 5/11 1846 i Ängebo. Död 10/3 1905
Nio barn
Jonas 20/6 1868 Emigr. till USA 1888
Pehr 13/11 1870 – 23/11 1870
Anna 21/6 1872 Gift 1896 med Anders Mårtensson Torpare i Berge, Bjuråker
Pehr 20/9 1875 Gift 1904 med Kristina Katrina Ferm. Soldat o torpare i Tallbacken, Bjuråker
Erik 27/9 1877 – 18/9 1889
Olof 29/9 1881 Emigr. till USA 1908
Ella 10/3 1884  Piga i Lia från 1909. Hushållerska i Lia vid sin död 31/5 1937.
Johan 5/7 1887 Gift 1917 med Hilda Lundgren Fjärdingsman i Svedjebo 5:5
Erik 22/8 1891 Skogsarbetare i Ängebo Död 34/6 1929

 

 

 

stal-022-stalang-vy
Palms gård till höger något skymd av uthuslängan.

stal-053.panorama

Palms gård i förgrunden. Bild ur Karin Tyhrs samling

stal-033-karta-1911

Karta 1911

stal-038-palms
Palms

Ängebo 315 Palms

Ståläng 1:3
25D2 Anders Jonsson-Hök född 22/8 1821, son till Jonas Hök i Våtmor. Husman i Svedjorna sen i Ståläng. Död 13/10 1911
Gift 1848 med 21D2 Margta Carlsdotter född 29/12 1821, dotter till soldat C. Frisk i Lia. Död 26/5 1876 (vattusot)
Omgift 15/4 1877 med 37F5 Brita Hansdotter född 30/10 1851, dotter till husman H. Norberg i Lia. Död 16/1 1938
Sex barn
Jonas 19/11 1849 Gift 1878 med 13Å18 Brita Andersdotter Husman i Norrbobyn, Norrbo
Carl 25/3 1851 Gift 1874 med 56B2 Carin Eriksdotter Bosatt i Björsarv
Anders 19/12 1856 Gift 1883 med 44B23 Carin Larsdotter. Soldat sen torpare i Holmberg
Lars Hök 22/4 1859 Soldat nr 159, Forsa kompani. Utfl. till Rogsta
Hans 17/12 1877 – 11/1 1878
Jonas 9/2 1885 – 20/11 1900

 

Stal-049-angebo-315
Helge och Elin Nyqvist med dotter Hillevi. Bilden ägs av Hillevis dotter Berit Larsson.

Ca 1914 – 1919
35G97 Helge E. L. Nyqvist född 29/7 1890 , son till landbonde Henrik Henriksson-Nyqvist i Råka.  Föreståndare för tegelbruk i Ståläng 1914 -1919. Sedan buss- och hemmansägare i Björsarv 12:4, Bjuråker. Död 15/10 1958.
Gift 14/7 1912  men Elin Persson född 14/4 1891 i Ramsjö, Gävleborg. Död 28/12 1980
En dotter:
Hillevi född 13/8 1914. Gift 24/6 1937 med 30F2 Bageriägare Carl Flyrén i Friggesund.

 

stal-014-kristin-agnes-inga
Kristina, Agnes, Inga-britt, kolar-Erik, Jonas.

 

stal-013-Erik-Eriksson-med-

 

11H30 Erik Algot Eriksson född 4/7 1910, kolar-Erik kallad, s. t. kolare E. Olsson i Ängebo. Skogsarb. Bos. här i Ståläng, sen. i Ängebo 9:6, Bjuråker. Död 15/9 1968.
(X39) Linnea Vik född 29/6 1910 i Rogsta, Gävleb. Infl. fr. Hälsingtuna 1935. Hushållerska. Död 22/2 1987.
Tre barn
Inga Birgitta 18/3 1935 Hon är nu bosatt i Iggesund
Anna Lisa 28/6 1936 Hon är bosatt i Iggesund
Lillemor Helena 13/9 1943 Hon är gift med Bo Erik Nilsson och bosatt i Näsviken.

 

Erik Eriksson

 

stal-026-palms
Palms i Ståläng
Bak t.v. sitter Anna Larsson som bodde här med Erik Palm. Henrik Palm, hans syster Karin gift (2G11) Erik Persson, och hennes söner Herman och Johan sittande t.v.

stal-027-tre-damer

Fr. v. , Linnéa g. m. Henrik Palm, Karin f.Palm och Anna Larsson som bodde här med Erik Palm.

stal-028-palms
Palms
Gustaf, Henrik Palm, Erik Palm, Gun och Anna Larsson

5A40 Per Erik Palm född 19/5 1905, son till Carl Palm i Avholm 8. Död här 2/12 1957
Sambo 46A41 Anna Katarina Larsson född 2/7 1906, dotter till Lars Larsson i Aggtjärn.
Anna avled på Dellengården 9/11 1985
Två barn
Erik Åke 1/1 1928 – 16/3 1929
Erik Gustaf 7/1 1933 Utflyttat till Västerås där han avled 22/9 2005.

Sedan 2007 ägs huset av Annika Carlsson Kanyama från Norsborg.
Annika är född i Södertälje 8/7 1954, dottern Karin f. 6/4 1988 och sonen Adam 14/11 1995.

 

 

stal-055-damlaget

 

stal-032-fotbollslag

Ängebo IK 1945. Kortet ägs av Åke Nordin

Ängebo IK 1945
Ängebo IK:s första match i seriesystemet, den så kallade, ”Pokalserien”, spelades den 13 maj 1945 på Björsarvs IP. Ängebo vann klart med 4-1.
Bakre raden från vänster
Göte Persson, Ove Carlsson, Tore Frohm, Arnold Wallström, Uno Eriksson, Olof Bergström och lagledaren Artur Larsson.
Främre raden från vänster
Hilding Persson, Per Bergström, Henrik Wikström Hilding Larsson, Åke Nordin

Juli 1946 var det dax för damer mot herrar. Hur gick det, vem vann, och vem har bild på damlaget? Berätta du som vet.

Här en bild på herrlaget, ur Ivar Karlssons samling.

ang-153-gubblget-juli-1946

Ängebo 1948. Gubblaget, vi efterlyser en bild på damlaget.
Fr v. bakre raden:

Hall-Jonke Persson, Ragnar Andersson (korg.Ragnar), Alrik Törnblom, Olle Mattsson (Älgebo.Olle), kolar-Jonke Eriksson, Per Persson (Nygårns-Per), Jonas Wikström.
Främre raden;
Per Persson (Lill-klockarn), Erik Palm, Edvin Nilsson Nirsar-Edvin och John Lindberg

ang-273-fotbollslag

Fotbollslag från 1952 eller 1953

Bilden ägs av Eskil Fredriksson
Eskil skriver att han är osäker om bilden är från Svågavallen. Innan den invigdes spelade vi på en plan som låg på höger sida om vägen strax före Betel Norrberg. Kortet kan vara taget där.Bakre raden från vänster. Eskil Fredriksson, Emil Persson, Rolf Åström, Bengt Åström, Göte …, och Torvald Fredriksson

Främre raden f v. Rune Fredriksson, Håkan Frank, Stig Olsson, … Hjärtmyr, Torvald Fredriksson

 

stal-044-idrottsplats

Svågavallen. Ängebo Idrottsklubb

År 1942 började 12 pojkar spela fotboll i Ängebo
År 1942-1943 bilades Ängebo IK med fotboll som dominerande gren
År 1946 erhölls medlemskap i Riksidrottsförbundet
År 1950 inleddes skidtävlingen ”Ängebostafetten”.
År 1950 ingicks avtal angående nyttjanderätten till ett område om ca 7000 m2 på fastigheten Gladbäckstorpet 1:1 att användas som idrottsplats.
År 1952 instiftades klubbmärke. Idrottsplatsen döptes till Svågavallen
Ängebo IK:s fotbollslag vann div V år 1959 och spelade år 1960 i nationella seriesystemet Div IV men blev bara ettårigt.
År 1959 vidtogs förberedelser för ombyggnad av omklädningsrum med vatten och avlopp som avslutades år 1960 innan seriefotbollen i div IV startade. Detta var ett krav för att få delta i nationella seriesystemet.
Stora kostnader som det inte fans pengar till utan några styrelsen fick gå i borgen för lånet. Det byggdes också en ishockeybana med sarg och belysning där det spelades seriematcher men epoken blev inte så lång
År 1964 vann laget åter Div V och avancerade till nationella seriesystemet Div IV där laget klarade sig kvar i två år.
År 1964
när ÄIK gick upp i div IV, bildades ÄIK:s Supporterklubb
År 1975 blev ett elljusspår färdiganlagt. Det nybildade elljusspårsektionen bildade en egen styrelse vilken tog över ÄIK:s verksamhet.
År 1980-1985 arrangerade ÄIK motionsloppet Svågaloppet på skidor.
År 1989 har klubben ca 200 medlemmar.

Ängebo IK Bilder och information.

Skytteligan Korpfotboll
Efter att fotbollen avslutats har ett gediget ungdomsarbete körts igång av Maj-Lis Wikström som resulterat i många uppmärksammade noteringar inom friidrotten.
stal-045-lopande-alg
Skjutbana för löpande Älg

Skjutbana

Vid Svågavallen har även Stråsjö jaktklubb sin skjutbana.

 

 

Dellenportalen vill rikta ett stort Tack till alla som välvilliga hjälpt oss med uppgifter som gjort det möjligt att göra den här sammanställningen.
Än en gång ett stort tack.

Sammanställningen är inte färdig utan ska närmast ses som ett underlag att bygga vidare på. Troligen finnas det personer och familjer som saknas, och kanske har även uppgifter blivit felaktiga.

Därför behöver vi din hjälp. Rätta oss när du ser att något blivit fel och hjälp oss att med bilder dokumentera Ståläng ännu bättre. Har du dessutom egna minnen att berätta om, vill vi att du vänligen hör av dig till Dellenportalen.

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, – mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

 Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg


Tillbaka till toppen

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

10 comments

  • Ängebo IK:s fotbollslag vann div V år 1959 och spelade år l960i nationella seriesystemet Div IV men blev bara ettårigt. År 1964 vann laget åter Div V och avancerade till nationella seriesystemet Div IV där laget klarade sig
    kvar i två år.

  • År 1959 vidtogs förberedelser för ombyggnad av omklädningsrum med vatten och avlopp som avslutades år 1960 innan seriefotbollen i div IV startade. Detta var ett krav för att få deltaga i nationella seriesystemet.

  • Bilden som är tagen vid tegelbruket står det Erik Eriksson ”Arbron” det ska vara Olof Eriksson.

  • Linda Wikström

    De fyra personerna som står framför Wallströms gamla sockentorp tillsammans med en häst är från vänster:
    11H26 Henrik (f.1862) och Brita (f.1870) Wikström samt 15H12 Nils (f.1868) och Christina (f.1873) Wallström. Nils och Christina bodde i fastigheten och paret Wikström var antagligen där och hälsade på. Wallströms dotter (Margit) var gift med Wikströms son (Per). Huset är nu rivet men stod mittemot 309 (där Nils Wallströms föräldrar bodde). // Linda Wikström

  • Linda Wikström

    En av de två ungdomarna som sitter på broräcket är Anna Andersson (f. 1924 Ortman) 61C3. Har nedskrivet någonstans vem den andra är, men får återkomma med det… // Linda

  • Annikacarlsson Kanyama

    ståläng 1:3 köptes år 2007 av Annika Carlsson Kanyama född 1954 och bosatt i Stockholm. Berätta om du vill ha mer information om barn mm

    MVH
    Annika

    • Åke Nätterö

      Hej Annika!

      Har du haft Palms hus sedan 2007 utan att vi vetat om det. Vi har faktiskt undrat, men ingen har sagt något, därför är det så roligt när du själv tar kontakt med oss.
      Vi skriver gärna in hela familjen med årtal och allt om du ger oss uppgifterna.

      Hälsningar
      Åke Nätterö

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *