Gårdar och platser i Forsa

Dellenportalen har samlat ihop fakta om Forsa från intervjuer, böcker, fastighetspapper och i olika arkiv.

Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om ni anger Dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Gilla oss på Facebook, och ännu bättre, dela oss med dina vänner. Tack!


Glöm inte att alla rödmärkta namn (utom det här namnet) är klickbara.


Den här sammanställningen är sponsrad av:
Här saknar vi sponsorer, men vill du synas lite bättre gör vi gärna reklam för dig. Vill du veta mer? Klicka här. 


Vi stöder bygdens näringsliv genom att länka – länkar du tillbaka blir vi båda vinnare. Tack! 


Den här sammanställningen – liksom alla andra – har vi finansierat med våra egna pensioner. Vi säljer inget och det finns inga bidrag att söka.

Därför är vår verksamhet helt beroende av gåvor.

Här har vi inte fått några gåvor tidigare

Under 2016 har vi fått gåvor från:

Margaret o Christer Magnusson i Mikje med boken, Skålla med omnejd i Forsa socken. Tack!


Under 2017 har vi fått gåvor från:

 


Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.


Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss. Tack för ditt stöd!


Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.


Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.


GÅRDAR OCH PLATSER I FORSA

 

Forsa (Forsum 1312) har sannolikt fått sitt namn av att kyrkan byggdes på ett näs strax nedanför en fors som finns där Rolfstaån – som kommer från Dellen – mynnar i Kyrksjön. Huruvida detta namn egentligen är ett äldre gård- eller bynamn är svårt att få klarhet i, skriver Stefan Brink i boken, ”Ortnamn i Hälsingland”.

Inkolentnamn för sockenbo i Forsa socken, Forsa-ulvar.

Skillnaden mellan gårdsnamn och namn på gårdar. För att ett namn skall räknas som ett gårdsnamn skall huset ha varit i släkten i minst tre generationer, i annat fall är det bara namn på en gård. Här förekommer både gårdsnamn, namn på gårdar, ägor och platser. Många gårdar är borta sedan längre. En del försvann redan vid storskiftet på 1700-talet eller vid laga skift under andra hälften av 1800-talet. Andra har försvunnit genom brand, försäljning eller hemmansdelning.

Forsalänkar:

Forsabygden, en länk till framtiden

Forsaportalen En historisk länk till en tid som varit.

Se Frimärks-och vykortssamlaren, Paul Nygrens samling

Google maps över Forsa och världen

Se Håkan Blanks film om Näsvikensmaffian

Namnet Forsa finns på 23 platser i landet.

Folkmängden i Forsa
År 1760 var folkmängden 1 387 personer
År 1860 var folkmängden 2 493 personer
År 1960 var folkmängden 4 100 personer

Härifrån är uppgifterna hämtade
I referensmaterialet nedan förekommer en hel del motstridiga uppgifter, vilket gjort det svårt att avgöra vilken information som är den rätta. Många uppgifter hänvisar till äldre fastighetsbeteckningar som inte är tillämpliga idag. Fastigheter genomgår ständig förändring genom att de blir sålda, slås samman eller styckas av. Därför kan uppgifter snabbt bli felaktiga. Det finns ingen ambition att den här sammanställningen skall vara aktuell, men om Du ser att någon uppgift blivit felaktig ber vi dig vänligen
kontakta oss i slutet av sammanställningen så rättar vi till felet.

Utöver muntliga berättelser är uppgifter hämtade från:
SVENSK HEMBYGD 1938
SVENSKA GODS OCH GÅRDAR 1940
SVENSK BEBYGGELSE 1951
GÅRDARNA I GÄVLEBORGS LÄN 1966
SVENSK ORTFÖRTECKNING 1980
BEBYGGELSE I HUDIKSVALLS KOMMUN
ORTNAMNSREGISTRET SOFI I UPPSALA. Härifrån har vi hämtat flest uppgifter.

 

gpfo-001-enstroms-affär
Anna och Axel Enströms affär i Forsadalen. Vägen till vänster går mot Berge och Kärränge. T h. mot Långby och Norrbo

 

NAMN PÅ PLATSER

Altarhällan; stenhäll på Joseberg V Nansta, hällen är platt med tvär kant. Nedanför en öppen plan. Det sägs, att någon har predikat från hällen.
Altarringen; fornlämning på Käringskårberget
Bartjärnsrönningen; myr NV Sorgbo, förr har man odlat där (L Hagåsen 1974) Bastudden; udde i Långsjön på norrsidan av ön (Storön), troligen har man enligt uppgift tagit bast (flatsäv) på platsen (L Hagåsen 1974)
Bergen; stora landsvägen över Josefsbergen i Norrbo och Forsa
Betberg; åker Ö Ölsund, har förr funnits en fäbod, finns även en gravhög (L Larsson 1933)
Bibelhällan/Runhällan; i närheten bodde en knekt Run. Namnet syftar på en händelse år 1844, då erik-jansare samlades på denna stenhäll och brände religiösa skrifter på bokbål (L Hagåsen 1974)
Björkmovaken; isfritt ställe i vattnet kring Holmarna V Björkmo i Långsjön
Björkrå; numera igenskogad betesmark S Stor-Yan, har förr varit betesfäbovall Blacksåsgruvan; gruvhål V Blacksås, man började bryta där på 1860-talet och slutade brytningen 1880. Hålet är 62 alnar djupt, allt enligt uppgift från en meddelare (L Hagåsen 1974)
Blacksåsstenen; gränssten i Delsbo och Forsa, belägen på Blacksåsberget på det ställe där norra gränsen för Källsjö (Delsbo sn) ansluter sig till sockengränsen (L Hagåsen 1974)
Bockholmen; holme i Kösen, man har brukat ha sina bockar på holmen Bodvägen, väg mellan Utnäs och stora landsvägen vid Sveden, när utnäsborna skulle till sin fäbodvall, tog de den här vägen (L Hagåsen 1975)
Borgarberg; berg med fornborg Bovägen, väg från Vålsta förbi N sidan av Hemberg. Vålsta har sina fäbodar i Finnsjön i Högs socken. (Lars Larsson 1935)
Brantvägen; väg N Sunnanbäck, vägen går från stora landsvägen (Militärvägen) å Mickje till torpet Brantses Bredmyren, förr fäbodar, nu täkter Brudkroken/Brudsvängen/Brosvängen; vägkrök söder om Rolfstabron. Bru – är en äldre form av ordet bro. (L Hagåsen i Hälsingerunor 1994)
Bråtgropen; N Trogstabodrna, sagesmännen har inte lämnat någon annan förklaring till namnet än att det ända in på 1900-talet förekom, att man brottades på vägen vid gölen och slängde ner varandra i den.
Dalen/Oppidalen/Forsadalen; omfattar byarna Överby, Flatmo, Långby, Kalvhaga och Söderäng.
Djupdal, namnet återfinns på nio platser i landet.Läs här om Sjöbloms-Anders
Djupdal; fäbod till Veda 3, Klockarsvedja samt Kalvhaga
Djupdal, läs här om slalombacken
Domberget; bergknalle å Prästgården, påstås ha varit en avrättningsplats, enligt uppgift finns det en stenlagd ring på berget (L Hagåsen 1974). Lagmännens första Tingsplats (VJ 1961)
Donsjöbodarna; f d fäbodar till Överbyn
Donta; betesplats vid Alsjö fäbodar, namnet skulle ha kommit av att man på skämt tog en karl och donte honom, d v s lyfte och satte ner honom gång på gång mot marken (L Larsson 1933)
Dopsten; stor, något urholkad sten i vägskälet V Nansta. Man berättar att då ryssarna en gång härjade i bygden, flydde en skara invånare upp till fäbodarna. En kvinna drabbades av barnsnöd här och födde ett barn, som såg ut att dö. Ett nöddop företogs då vid denna sten av en änka. Stenen kallas därför även Änkas sten. Det finns även andra varianter av berättelsen. (L Larsson 1933)
Dånbacken; vägen har vid backen hårt underlag. Därför uppstod det ett dån, när man for över där med vagn, så att det hördes ända upp till Trogstabodarna (L Hagåsen 1974)
Dånsjöbodarna; nu riven fäbod Ö Dånsjön
Dånsjöbäcken; bäck mellan Dånsjön och Västtjärnen, rinner genom Flatmo, kallas också Flatmobäcken. Det avsnitt av bäcken som rinner förbi den nu rivna gården Kronses vid Långby kallas Kronbäcken (L Hagåsen 1975)
Ed; landremsa mellan Storsjön och Kösen, det egentliga ”Ed” är enligt uppgift i norra änden av landremsan, där en kort brukningsväg från Kösens nordända går ut på stora landsvägen (L Hagåsen 1974)
Finnbergsbron; bro i Norrbo och Forsa socknar, belägen där vägen mellan Hallbo och Hallavallen (i Norrbo socken) går över Finnbergsbäcken vid Finnberg (i Norrbo socken).
Finskan; skogsområde V och N Ofärne, det sägs att det var finnar som odlade upp Ofärne
(L. Hagåsen 1974).
Finskorna; skogs- och myrområde vid Ofärneån N Lillsjön, Ofärneån kallas där ofta Finskån (L Larsson 1933)
Fittberget; berg N Smedsgården, beläget strax NV Övertjärnen
Flatmobäcken; bäck mellan Dånsjön och Västtjärnen
Flintfäbo; fäbodar belägna mellan Mekrossla by i Njutångers socken och Rödmyra i Forsa socken, namnet efter egennamnet Flinta. Uppt. i Njutångers socken (L Larsson 1932)
Flisvägen; brukningsväg mellan Trogstabodarna och Mellansjön vid Ofärne
Flygarhällan; stenhäll vid Södra Dellen strax V Näsviken, det sägs att en person vid namn Flygare skall ha drunknat där (L Hagåsen 1974)
Flärojen; udde på Ö sidan av Alsjösjön
Flöthällan; stenhäll V Sjösjö, det sägs att någon råkade slå sönder en gräddbytta mot hällen någon gång, andra menar att namnet avser en annan sten 100 meter därifrån (L Hagåsen 1975)
Fotarbacken; fin tallbacke, belägen mellan Alsjöån och sockenrån mellan Delsbo och Forsa socknar, hör enligt ekonomisk karta till Byberg 2:7, namnet efter Fotarns å Byberg (L Hagåsen 1980)
Fuskås; två torp vid Fuskåsberget
Fåfängans torg = Svartbron; där brukar platsens sysslolösa stå och hänga (L Larsson 1933)
Fågelsång/Sjöngen; numera försvunnen fäbod, Ö Utnäsbosjön
Fårsvedholmen; holme i Storsjön vid Sunnanbäck
Fältbacken; landsvägbacke, Ö Glöte och Långby, vid backen bor det folk som heter Fäldt
Gammel-Medskogsvägen; skogsväg i Hälsingtuna och Forsa socknar, vägen som går över Medskog, var förr landsväg mellan Forsa och Hudiksvall (L Hagåsen 1974)
Gammelsjöberget; litet berg strax SV Gammelsjön
Gammelsjövallen; förr torp nu täkter Ö Gammelsjön, kallas även Tallses
Gammelsjövägen; går från Flatmo förbi Gammelsjön till Gammelsträng i Norrbo socken
Getgadden/Gettsegadden, skogsväg å Böle och Veda
Gillestugan; stenbyggnad å Forsa Prästgård
Djupdal. Fäbodvallen tidigast omnämnd vid 1700-talets början. Åfäbod 50 meter över havet. Antalet stugor 1726 (Glysesvallur, delägare):4, 1880: 6, 1937:4, 1965:5, 1994: 5 stugor.
Goddagsmora; skogstrakt mellan Sorgbotjärn och Bottentjärn
Gorkbacken; vägbacke NV Mörttjärnen, belägen på Gammel-Medskogsvägen  S Gorkorna
Granåsvägen; väg i Högs och Forsa socknar, vägen går upp till Granås, den börjar vid Hjortstavallen i Högs socken
Gravsvinshålen; vik av Södra Dellen, V Långvik å Kalvhaga, längre upp på land finns det grävlingshål (L Hagåsen 1975)
Greka; betesplats vid Hallbo fäbod, gubbarna blev osams och bråkade här (L Larsson 1933)
Gromyrviken; vik i Hansesjön, innanför viken ligger en liten odling (L Larsson 1933)
Grundet; nu bortsprängt grund i Rolfstaån S Norrhoga
Gruvan; gruvhål mellan Blaxås och Blaxåssjön, det påstås att man har sökt koppar där (L Larsson 1933) Klicka här för att läsa om Blaxåsberget
Gruvberget; berg Ö Fränö, enligt uppgift har man gjort vissa malmfyndigheter på berget, fast de har inte varit brytvärda (L Hagåsen 1974)
Gruvhålet; hål i marken på Nyvallen, ”de letade guld där” (L Hagåsen 1975)
Gruvmyran; myr NÖ Alsjösjön, lokaliseringen inte helt säker men enligt en meddelare skulle myren ligga rakt S Trollsmyrorna och bestå av två myrplättar, en lång och en rund.  Ett stycke myren ligger Silvergruvan (L Hagåsen 1974)
Grästjärn; nästan igenvuxen tjärn S Blaxåssjön
Grävet; korsväg vid Käxbo
Gullängen; betesmyr, S Ofärnesjöarna
Gullänget; åkrar, N Ingan
Gummersviken; vik av Långsjön S Fränö
Gårktjärnen; liten tjärn strax Ö om byn Bäck, kallas även Hedstatjärnen
Gäddholmen; holme i Ingan, enligt uppgift är det gott om gäddor vid holmen (L Hagåsen 1975)
Gängsa = Snättberget; detta namn tycks endast användas av de som har fäbodar i Snätt (L Larsson 1933)
Gängse källa, sockenmärke/källa; stor källa i Gängsemyr på gränsen mellan Delsbo och Forsa socknar (L Hagåsen 1980)
Gängsebäcken/Rimbäcken; bäck N Blacksåsberget
Hacksto eller Hackstå; åker och skog å Trogsta vid Näset, där lär ha funnits en fäbod, längre tillbaks (L Hagåsen 1974)
Hammartäkten; igenskogad åker på Ön i Långsjön
Hammerbovägen/Hembergsvägen; väg N Tomta och Smedsgården, går från Skonta å Hamre mot Hemberg
Hamrebovägen/Hembergsvägen; väg från Hamre N Norrtjär till Bovägen från Vålsta
Handsken/Handstäkten; åker, NV Djupdal V Veda
Hankvik; vik i Kyrksjön, innanför viken ligger en åker, som påstås likna en hank, hank = ring eller ögla bunden av vidjor (L Larsson 1933)
Haraldssons, badplats; vik vid Lillböle. Det kom en gesäll Haraldsson dit. Han brukade bada där, som badning förrut var okänt i socknen lärde Haraldsson Näsviksborna att bada (L Larsson 1933)
Harsneviken; vik av Södra Dellen, N Harsne å Veda. Ett enligt uppgift vanligare namn är Sandsviken. (L Hagåsen 1974)
Harsudden; udde i Södra Dellen V Näsviken. Hör till byn Näset, kallas också Näsharet
Harvrönningen; åker vid Blacksås fäbod
Heden; skog mellan Klångsta och Trogsta
Hedstaskolan; numera nedlagd skola å Harv och Hedsta (L  Hagåsen 1974)
Hembergsrönningarna/Hembergsrönningen; åkrar SV Hemberg, kallas även för Rönningen Hembergstäkterna och Lortrönningen (L Hagåsen 1974)
Hembyshällorna; stenhällar NÖ Trogstabodarna. När man var på Trogstabodarna på somrarna, kunde man gå upp på de här hällarna och se ända hem till byn (L Hagåsen 1974)
Hembysvägen; väg NÖ Käxbo, namnet avser vägen mellan Käxbo och vägskälet Ö Sorgboån (L Hagåsen 1975)
Hogabäcken; bäck NV Ofärne, den rinner ut i Sörsjön vid Hogavallen
Hogavallen; fäbod, hör till Norrhoga och Sörhoga
Holmarna; två holmar i Långsjön, V Björkmo, vid lågvatten blir de till en holme
Hornegrundet; farligt grund i Storsjön utanför Horne
Horneholmen; holme i Storsjön utanför Horne, kallas även Gammeljäntholmen
Hornekyrkan; ett par stora stenar strax nedanför Horneberget
Hornemoarna; landsvägsbacke NÖ Utnäsbosjön, belägen på Militärvägen SV Hornsvallen. Vägen löper fram på en ås med tallmo (L Hagåsen 1974)
Horsan; åker, SV Tövsättertjärnen
Hummeltäkten; åker på Blacksås fäbod, hör till Hummelgården å Nansta
Hundhålet/Hundskinnet; åker å Prästgården
Hårdbacken; backe på den numera försvunna gamla landsvägen mellan Bäck och Lund. I ett numera försvunnet torp vid backen bodde en som hette Hård (L Hagåsen 1974)
Hällan; udde å Trogsta i Kyrksjön, på udden finns en stenhäll
Hällbo; hälleberg SV Hällbotjära
Hällbo; skogsområde N Trogstabodarna
Hällbomyrorna; myrar SV Sjösjö, ligger i skogsområdet Hällbo
Hällorna; berghällar vid Ingan å Hamre
Hästhagshällan; stenhäll vid Långsjön N Fränö
Hästholmen/Märrholmen; holme i Kyrksjön vid Medvik
Hästmyrarna; stor myr Ö Vallåsen
Hästås; fäbod S Järnblästen, enligt uppgift påminner ett berg ÖNÖ fäboden om en häst till utseendet (L Hagåsen 1975)
Häståsmyran/Häståsmyrorna; myrar N Hästås
Häståsvägen; vägen mellan Finnsjövallen och Hästås
Högbacken; vägbacke SÖ Sjösjö
Högsvedjorna; svedjeland och betesplats på Snättberget
Högsvålen; numera igenvuxen åker å Fränö, åkern låg på en sluttning (L Hagåsen 1974)
Högsvålsladan; ladan ligger vid det som har varit Högsvålen
Höjen/Höjarna; åker å Ransta och Klångsta
Höjen; skogsbacke strax S byn Klångsta, troligen gravhögar där
Jans-pungarna; slingor i Snättån N Snätt
Jansensdäljan; bergsskreva på Åsberget NÖ Trogstabodarna
Jobbenshöljorna; tjärn och myrmark SÖ Klångstabodarna
Jonkans; nu försvunnen, jordbruksmark och skogsområde vid Blaxås
Jontes/Klockartäkten; torp å Prästgården. En ringare Jonte Karlsson bodde där
Josefs Berg; Sägnen säger att en missdådare Josef avrättades där genom halshuggning. Han bedyrade sin oskuld och som ett tecken därpå att en källa skulle springa fram där.
Josefs källa; stor kallvatten källa på Josefs berg
Järnblästen; gård å Bästdal, Gammelsträng och Stensgärde i Norrbo socken samt nu brunnen gård i Rumsta
Jättestenen; stor sten i Storsjön vid Hälludden, Forsa, sägs att den har blivit ditkastad av en jätte (L Hagåsen 1974)
Kaffegruset; badvik vid Lillböle, vinden har där kastat upp avfall från flottningen, vilket liknar kaffesump (L Larsson 1933)
Kaked; skog och åkrar i Lund och Tövsätter, är till stor del bebyggda med lägenheter. Mellan tomterna 3:12 och å Tövsätter och 3:29 å Lund, båda vid Kakedviken i Långsjön, (å ena sidan) och Tövsättermyran (å andra sidan), har det varit ett ed. Nu levande personer minns, när vattnet gick så högt, att man kunde ro på Tövsättermyran, varifrån man lätt tog sig ut på Kyrksjön med roddbåt (L Hagåsen 1974)
Kalvhagen; träddungen vid Lund och Skarmyra
Kalvskinnsrå; del av rån mellan Ilsbo och Forsa, omfattar biten från Järnblästen till brytningen N Svartåsen. Det påstås att Ilsboborna en gång bytte bort skogsmarken väster om Kalvskinnsrå mot ett kalvskinn (L Hagåsen 1971)
Karlssons myren/Karlssonsmyran; myr Ö Ofärne, en dräng Karlsson dränkte en häst här i meddelarens barndom (L Larsson 1933)
Kaslanden; skogsområde SV Trogstabodarna, ”dom har svedjat, bränt och sått råg där”
(L Hagåsen 1974)
Kaslanden; skogsskifte SV Hallbo, där var förr svedje
Kaslandet; betesmyr vid vägen till Sorgbo fäbod
Kaslandsbacken; vägbacke SV Trogstabodarna, belägen vid Kaslanden
Kavelbromyran; myr V Sjösjö, det finns rester av en kavelbro här
Kavelbromyran; myr V Ofärne
Kavelbromyran; myr Ö Klångstabodarna, enligt uppgift la man kavlar över myren, så att man skulle kunna ta sig fram på Klångstabovägen (L Hagåsen 1975)
Kilen; gemensamt namn på byarna Åkre, Frägsta, Backen och Norrhoga
Kilen; skogsskifte på Storberget
Kilen; åker V Stor-Yan
Kingsnäsudden; udde på Ön i Långsjön, längst ut på udden är det liksom en tamp, på forsamål kings, som sticker ut
Kinnekulle; jordås på SV Blacksås fäbod
Klingermyran/Kringelmyran; myr i Högs och Forsa socknar
Klockarstenarna; grund utanför Taskberget
Klockarsvedja; namnet återfinns inte på annan plats i landet
Klångstabodarna/Klångstavallen; fäbod V Horne, fäbodar till Häggnäs, Sunnanbäck, Mikje och Lund men ej till Klångsta
Klångstabovägen; väg (delvis brukningsväg) mellan Timmerplatsen S Sunnanbäck och Klångstabodarna
Klös; litet berg, betesplats till Alsjö fäbod
Klövet; hålväg NV Ofärne, enligt uppgift brukade man klövja där
Knappnålstjärnen; tjärn, Ö Djupdalsberget
Knekbron; bro över Djupdalsbäcken, N Hansebodarna, bron är belägen mellan två ”knekar”, dvs krökar på vägen
Knussberg; berg SÖ Ölsund, ”berget stupar rätt ner på baksidan” enligt sagesmän å Ölsund
Knutsberg; litet berg NO Rödmyra, många råar mötas där
Kolbottnarna; skogsmark SÖ Dånsjön, det finns kolbottnar på platsen
Kornladbacken/Backabacken; backe på gamla byvägen N Västanäng och Skarmyra
Krankbo/Krankbovallen; fäbod SV Utnäsbosjön
Krankbogadden; gammal stig mellan Nyvallen och Krankbovallen, lär ha gått någonstans N Stor-Gåstjärnen, lokaliseringen mycket ungefärlig  (L Hagåsen 1974)
Krankbotäkterna åkrarna på Krankbo fäbovall
Krokbacken/Björnbacken; vägbacke S Sjösjö
Kroksvägen; brukningsväg N Ofärne, vägen slingrar sig fram
Krongården/Kronses; nu riven gård å Mickelstorp vid Långby
Kronkojan/Prästkojan; nu sommarbostad å Prästgården SÖ Fuskås
Krypin; numera igenskogad åker, det var en liten åker, som låg så otillgängligt till, att man måste krypa in dit genom snåren
Kullen; liten jordås SO Käxbo fäbod
Kullerstensåsen; skogsmark Ö Klångstabodarna, terrängen är vågig på platsen
Kungsåkern; klapperstensfält mellan Djuptjärnen och Klångstabodarna, lokaliseringen ungefärlig
Kusbergskällan; källa vid Norrhoga, belägen vid Kusberget
Kusänget; åkrar i Delsbo och Forsa socknar. Belägna N och S sockenrån vid Hansesjön på skiftena ”Veda 4:4 VI” och ”Oppsjö 6:5 III”
Kusängstäkten; åker N Hansesjön, åker ligger innanför den vik i norra delen av Hansesjön, där gränsen mellan Delsbo och Forsa socken går. Genomskärs av vägen mellan SörvallHansebodarna i Forsa socken och Stenbo i Delsbo socken.
Kösen; bäck, det har stått kvarnar vid bäcken
Kvarnrönningen; åker S Funstasjön, vid åkern har det funnits kvarnar intill Skakbäcken
Kvickses; skogsbacke utan spår av bebyggelse mellan Klångsta och Trogsta
Kyrkmyran; myr SV Nyvallen
Kyrkvägen; östligaste avtagsvägen till Utnäs, den här vägen for man till kyrkan. De andra avtagsvägarna till Utnäs kallas Lindvägen och Bovägen (L Larsson 1933)
Käcka/Käckrönningen; åker N Sjösjö, en knekt Käck ska ha bott här intill för länge sen(L Hagåsen 1974)
Käcktorpet; torp i Djupdal
Kälkebovägen; skog mellan Tomten (=Sveden) och Kälkebo
Källbacken; vägbacke NÖ Tövsättertjärnen, vid backen finns en källa
Källsjömon; betesplats mellan Blacksås fäbod och Källsjön
Kämpamyran/Backakämpan; myr N Långsboberget
Käxbo; fäbod SV Sörsjön, vallen säges vara av ungt ursprung och skulle ha fått sitt namn genom att man käxat till sig den. De bönder som grundade den skulle ha procent med Blacksås-bönderna om den i trettio år. Vallen hör till Rumsta, Hedsta, Norrviksta och Fränö och användes fortfarande (L Larsson 1933)
Käringlåret; brukningsväg mellan Stavåker och Rolfsta, delade meningar om vad namnet egentligen avser. Vissa syftade på brukningsvägen och vissa på skogen (L Hagåsen 1974)
Käringlåret; den väg som går från Stavåker rätt över till Rolfsta och namnet påstås ha kommit av att längst uppe i skogen vid vägen låg förr en sten, som säges ha varit ungefär 3 alnar lång, rundad och liknat ett fruntimmerslår. Jag har dock själv gått vägen men ej sett någon dylik sten (L Larsson 1933)
Käringskåran; djup klyfta i Käringskårbeget
Kössten; stor sten på socken rån i sjön Kösen
Lappkällan; nu igenväxt åker på Käxbo, på åkern finns en källa
Lappkällan; källa Ö Trogstavallen
Lappkällan; källa S Medskogstjärnen, längre tillbaks har sockenlappar hållit till där, i närheten av källan stod det en s.k lappstuga (L Hagåsen 1974)
Lappmon; skogsområde V Sjösjö, terrängen är jämn och fin med tall och gran på sandjord,på platsen finns lämningar av bostäder, medelaren, född 1907, hade hört av sin farmor, att det skulle ha bott lappar här (L Hagåsen 1974)
Lars-Jans; torp vid Fågelsångstjärnen
Lassebäcken/Lassesbäcken/Rakelbäcken; bäck S Storberget, eftersom den rinner genom Trogstabodarna och ut i Mellansjön vid Rakel kallas den också Rakelbäcken eller Trogstabäcken (L Hagåsen 1974)
Lekarvallen; gammal lekvall och f.d soldattorp, i en handling från 1823 i Åkre;2 gårdsarkiv står det att här finns en källa Trefaldighetskällan där man förr drack vatten natten till trefaldighetssöndagen, varpå man tävlade i olika slags lekar, såsom änkleken, dra hank, brottning m fl. Belägen vid ST strax NV Smedsgårdsberget
Lekarvallsbäcken; bäck vid Tomta och Smedsgården, rinner förbi Lekarvallen
Lillgåstjärnsbäcken; bäck från Lillgåstjärn till Storgåstjärn
Lillpåla; igenskogad åker N Stor-Yan, alldeles intill ligger Påla
Lillsandbacken; vägbacke N Mörttjärnen, lite längre österut också på Gammelmedskogsvägen, finns en större backe, Storsandbacken (L Hagåsen 1974)
Lillsjön, torp vid sjön med samma namn, handling (nr 32) från år 1775 i gårdsarkivet till Veda 3 (L Larsson 1933)
Lillstegsved; åker Ö Västanäng å Skarmyra
Lillvallapussen; vattensamling N Trogstabodarna
Lillvallen; myrbete NNO Trogstavallen
Lindgrens berget; litet berg, namnet efter skomakare Lindgren, död för 40-50 år sedan, som bodde strax vid berget (L Larsson 1933)
Lindströms; Dånsjöbodarna, här bodde en gammal knekt Lindström på 1870-talet
Linsänket, strandbit på norrsidan av Bäckviken i Kyrksjön, har förr varit linsänkningsplats
Lintjärnen; tjärn Ö Sjösjö, man har rötat lin här
Lintjärnstäkten; åker Ö Sjösjö
Listenbacken, liten grusås V Harsne
Liv-Olleskullen; kulle V Dånsjön, en Liv-Olle bodde där intill
Ljusås; skog NÖ Ofärne, skogen är högt belägen på västkanten av Storberget
Ljusåsgrinden; nu försvunnen grind NÖ Ofärne
Locken; åkrar mellan Matnäs och Mikje vid inre delen av Matnäsviken
Locket; åker N Ingan
Lockvägen; numera försvunnen väg mellan Matnäs och Mikje, vägen som sedermera vart bortplöjd gick över Locken (L Hagåsen 1974)
Logladbacken; vägbacke S Funstasjön, enligt en förklaringssägen har folk brukat stanna till i backen, njutit av utsikten, ”lolat” dvs strövat runt lite och sett sig omkring (L Hagåsen 1974)
Lortrossmyrorna; myrmark NÖ Nyvallen
Lortränningen; täkter till Åkre nr 2
Lång-Snårses källan; källa på södra stranden av Dånsjön
Långgatorna; vägbit NÖ Ingan
Långholmstäkterna; åkrar på Långholmen
Långråsmyren; myr strax V Lumnäs
Långsbotjänsbäcken; bäck i Idenors och Forsa socknar, rinner från en myr NÖ Långsbotjärnen och rinner ut i Delångersån
Långses snåret; den södra stranden av Dånsjön
Långsvalarna; åkrar N Ingan
Långängen; betesmyr S Käxbo fäbod
Långängsbäcken/Svartbäcken; bäck på Långängen S Käxbo
Lägret Bortre/Hallins; åker å Prästgården
Lövbacken; backe på vägen till Glöte
Lövladan; numera bortriven lada N Stor-Yan, den stod vid Svartsjögadden, i närheten av ladan brukade man ta löv till lövkärvar, som ställdes in i ladan för att på hösten forslas hem till fåren (L Hagåsen 1974)
Maskullen; åker V Dånsjön hör till Livgården å Överbyn
Medskogsvägen; gamla landsvägen från Forsa över Medskog till Hudiksvall
Medskogtäkterna; åkrar NV Medskogstjärnen
Mellanbyn; betesplats mellan Blacksås fäbod och Fuskås, förr svedjeland
Mellanholmen; före detta holme, den var kringfluten av vatten för inte alls så länge sedan, den låg då mellan fastlandet och Långholmen (L Hagåsen 1975)
Mellanvallen; fäbod i Ofärne
Mickelstäkten; åker på Blacksås fäbod, hör till Mickels å Nansta
Mickjegrinden; grind på rån mellan Mikje och Näset
Militärvägen; väg från Enånger går förbi Utnäsbodarna till Lund, vägen bröts på 1800-talet för att soldaterna i Forsa kompani lättare skulle kunna nå Hälsinge regementes exercisplats på Mohed i Mo socken (L Hagåsen 1975)
Moarna; tallskog SÖ Sjösjö
Molnberg; berg NV Sjösjö, när Molnbergssågen vid berget var igång, såg folk moln stiga upp därifrån (L Hagåsen 1974)
Molnbergssågen; numera försvunnen såg NV Sjösjö, sågen uppfördes 1811-13 och var i bruk etthundrade år frammåt (L Hagåsen 1974)
Momyran; myr S Björkmoån, ligger Ö Mon
Morgonmyran; myr NV Sjösjö, ”dom brukade gå med korna på mornarna åt myran till”
Morronmyren; myr strax NV Storberget
Mosidan; betesplats V Utnäsbovallen, ligger mot skogen
Myrladan; lada N Ingan, belägen på Myrsvalarna
Myrsvalarna; åkrar N Ingan, de har myrjord
Myrtagen; nu nästan igenvuxen vik av Långsjön å  Utnäs, man brukade lassa på myrjord där
Märrtjärnen; tjärn SÖ Trogstabodarna, enligt en meddelare lär en märr ha gått ner sig där någon gång
Mörkstenarna; skogstrakt vid Nyvallsvägen SO Djuptjär, tät mörk skog, vägen går här mellan ett par stora stenar (L Larsson 1933)
Nedre vallen; del av Hästås fäbod, enligt uppgift brukas inte namnet, vill man skilja på de båda delarna av Hästås, kallar man den norra för Övre vallen och den södra helt enkelt för Hästås (L Hagåsen 1975)
Nerirönningarna/Rönningstäkterna; åkrar SV Trogstabodarna
Nilsestäkten; åker på Blacksås fäbod, hör till Nilses å Nansta
Norristugo; stuga på Blacksåsvallen, nu riven
Norromån; gemensam benämning på Norrhoga, Backen, Frägsta, Åkre, Smedsgården, Tomta och Hamre (utom Långgatan och de västra delarna), byarna ligger N Rolfstaån
Norrtäkten; åker på Blacksås fäbod
Norrvall; fäbod N Hansesjön, kallas tillsammans med Sörvall för Hansebodarna
Norrvallen; fäbod i Ofärne
Nybomyran; myr SÖ Dånsjön
Nyvalls-Stormyran/Stormyran; myr NV Nyvallen
Nyvallsvägen; väg från Horne till Nyvallen
Näsbovägen; vägen mellan Mickje och Näset
Ofärne sågkvarn; en gammal såg. Klicka här för att läsa om Ofärnefesterna
Ofärne; fäbodarna Hogavallen, Mellanvallen, Norrvallen och Rakel V Storberget
Oppigårdstäkten; åker, hör till Oppigården å Nansta
Orre källa; kan möjligen vara Josefs källa ”Obelagt”
Orrmyran; myr NV Käxbo ”Än idag är det gott om orre här” (L Hagåsen 1975)
Oxhålet; vik i Sördellen
Palm-Nils; åker Ö Dånsjön
Parterna; åkrar V Dånsjön
Per-Ersmyran; åker V Stor-Yan, namnet sägs vara av Per-Ers i Trogsta
Per-Erstäkten; åker på Blacksås, hör till Per-Ers å Nansta
Per-Olovs vedbacken/Björnbacken; vägbacke S Sjösjö
Perses; torp V Dånsjön
Pettersmyran/Rumstamyran; myr N Långsboberget, namnet säkerligen efter gården Petters i Rumsta
Pipskägget; NÖ Funstasjön
Prästkilen; skogsbit SÖ Fuskås, hör till Prästgården
Prästskogen; skogen å Prästgården vid Fuskås
Prästtäkten; åker på Blacksås fäbod
Prästänget; åker å Prästgården N Stor-Yan
Pungarna/Jans Pungen; krokar på Snättån ½ km N Snätt fäbod, här tog man förr myrhö (L Larsson 1933)
Påkullen; nu riven lada NÖ Funstasjön
Raderna, åkrar N Alsjövallen
Raerna, åkrar S Hansesjön
Rakel, förr fäbod i Ofärne
Rammyran/Rammyrorna, myrdrag N Käxbo
Rammyrbäcken, bäck NÖ Käxbo, den rinner förbi på sydöständan på Rammyran
Rammyrhalsen, vägbit NÖ Käxbo, vägen går över torrmarkmellan Rammyran och en mindre myr
Rasselsveden, skog SÖ Ingan
Rimbergsmon/Rymmersmon, skogsområde NÖ Djupdalsberget
Rimen, svedjeland och betesplats strax N Blacksåsberget
Rimskiftena, skogsskiften N Blacksås fäbod, belägen på Rimen
Rimvägen, väg i Delsbo och Forsa socknar, går genom skogen Rimen mellan ett vägskäl N Blacksås fäbod och ett vägskäl V Brånvallen i Delsbo socken (L Hagåsen 1975)
Rodda/Rådda, myr N Stor-Yan
Rolfstabäcken/Rosslobäcken, bäck Ö Hansesjön
Roseråröset, stenröse NÖ Vallavallen, utgör gränsröse
Rossmyran, myr NV Dånsjön
Rymmersmyran, myr Ö Djupdal
Rännvägen, brukningsväg Ö Ofärne ”Vägen ligger nerkilad som i en ränna”
Räva/Rävmyran, åker NV Medskogstjärnen
Rävmyrbäcken, bäck NV Medskogstjärnen, rinner genom Rävmyran
Rävmyrladan, lada på Rävmyran NV Medskog
Röbacka, backe på landsvägen till Norrbo vid Josefsbergen
Rödgrinden, numera borttagen grind N Tövsättertjärnen, det var en stor röd grind
Rödletsvallen = Nyvallen, genom vallen går en bäck som lämnat rödaktiga avlagringar i sanden. Förr trodde man att detta var koppar. Bäcken kommer från Stormyra och Röletsmyrarna, där det påstås finnas källor med rödaktigt vatten (L Larsson 1933)
Rödmyran, myr V Vallavallen
Rödmyren, myr V Vallarna
Rönningen, åker Ö Åkre
Rönningen, åker N Ofärne
Rönningsvägen, brukningsväg mellan Sörhoga och Rönningen V Sörhoga
Rönningsvägen, skogsväg N Långsboberget, går förbi Rönningen å Rumsta
Samuelsrönningen, åker NÖ Funstasjön efter gården Samuels å Funsta
Sandbron, bro Ö Klångstabodarna, belägen där Klångstabovägen skär Hornebäcken
Sandmon, skogsmark NV Sjösjö
Seka, myrmark S Finnsjön, enligt sagesmannen förklaras namnet av att då vintervägen gick över den här myrmarken, brukade det vara ”sekigt” (gå trögt) för hästarna på det här stället (L Hagåsen 1974)
Silvergruvan, gruvhål NV Ofärne
Sjudal, dalgång S Blacksås fäbod
Sjudalsbäcken, bäck N Fuskås, rinner genom Sjudal
Sjudalsbäcksvägen, väg mellan Blacksås fäbod och Prästkojan, vägen följer Sjudalsbäcken
Sjudalsvägen, brukningsväg S Blacksås fäbod, går genom Sjudal
Sjösvederna, skogsmark V Sorgbo, NV Sorgbosjön
Sjösvedjorna, betesplats vid Alsjösjön
Skakbäcken, bäck Nansta, NÖ Sjösjön. Vid bäcken har funnets en skake= linskäkt
Skatudden, udde vid södra ändan av Ingan. Scouterna hade stuga där.
Skinnarhålet, ställe vid Trogstaåns utlopp i Långsjön
Skojarstenen, sten i närheten av Klockarsvedja där skojarna höll till för att råna folk.
Skolla, gemensam benämning på Sveden (=kartans Tomten/Tomtnäs) Matnäs, Häggnäs, Häggnäs, Ransta,Klongsta, och Kälkebo
Skyttsnäs/Skyttsnäset, nu försvunnen by vid S Dellen 1764. Kan möjligen vara Övernäs
Skålsjöbäcken, bäck från Skålsjön till Finnsjön, Holm o Vålsta, Högs o Forsa socken
Småbergen, små bergknallar V Sjösjö
Snipen, långt och smalt berg SO Ofärnesjön
Snusa, betesplats vid Hallbo fäbod. Namnet kommer av att gubbarna snusade då de gjorden den.
Snättån, å från Blaxåssjön till Alsjösjön
Snätt, fäb. V Kexbo
Sorgbo, fäb. SV Trogstabodarna. Ett ovanligare namn är Ytter-Sorgbo. Namnet kan komma av ”Sörbo”.
Spelberget, liten bergknalle NO Middagsberget. En soldat Spel lär ha bott nedanför berget.(Lars Larsson 1933)
Spjutbäck, bäck med linskäckt vid Gärdsänget V Vålsta
Stapelåkern, åker å Prästgården. Forsa kyrka invigd 1846, har ingen klockstapel
Stenberget, liten bergknalle Ö Middagsberget. En soldat Sten bodde förr nedanför berget
Stållgången, rågång mellan Högs och Forsa socknar, mellan Hedstaberget i väster och rån mot Hälsingtuna sn i öster
Storbergsvallen, förr fäbovall som låg på Storberget
Stormyrkälla, sockenråmärke mellan Forsa och Hög
Storskåran, klyfta i Kärringskårberget. Ligger rätt mot söder varför man kan ställa klockan efter den.
Svartbäcken, den södra av två bäckar som rinner förbi Finnsjövallen
Svartdäljan, djup mörk dalgång på Vallaåsen, belägen mellan Storåsen och Lillåsen
Sågbacken, vägbacke. Vid backen låg Molnbergsågen  NV Sjösjö
Sågbacken, vägbacke. Vid backen låg Trogstabosågen S Sjösjö
Trebackarna, tre vägbackar NV Sjösjö
Trebackarna, tre vägbackar mellan Djupdalsberget och Starberget
Trefaldighetskällan, källa vid Lekarvallen
Träffstugan, stuga i Djupdal. De som bodde där lär ska ha hetat Träff
Tröttbacken, vägbacke med besvärlig motlut i Ofärne
Utivattnen, gemensam benämning på byarna, Björkmo, Ölsund, Trombo, Rödmyra, Lumnäs och Sunnanbäck
Uvhålet, grotta i Middagsberget SV Trogsta
Vackerbäcken, bäck i Norrbo och Forsa. Rinner från Örantjärnen till Finnsjön. Kallas även Örantjärnsbäcken
Änkastenen även kallad Dopstenen, sten NV Sjösjö


 

 

gpfo-002-lekarvallen
Lekarvallen med soldat Trygg. Läs mer om Lekarvallen ovan.
Lekarvallen Karta


 

Intressanta uppgifter hämtade ur husförhörslängd 

Flyttningslängderna för Forsa församling avseende tiden 1847—1894 förstördes vid brand 1903. Vid rekonstruktionen har notiserna om in-och utflyttning i husförhörslängderna 1847—1896 (sign A I: 15—21 registrerats. Husförhörslängden för tiden 1881—1890 gick förlorad vid samma tillfälle, varför uppgifter om utflyttade dessa år helt saknas och uppgifter om inflyttade under samma tid endast upptager de, vilka 1891 fortfarande var kyrkskrivna i församlingen.

Dessa kyrkböcker skrevs under sommaren 1917 med början den 22 juli; skrivbiträde var småskollärarinnan Hedvig Stenman från Hamre. Det var i mitt 11:te år som kyrkoherde i Forsa. / G. Swärd

Söndagen den 17 februari 1918 överlämnades till Forsa kyrka Gustav V kyrkobibel, en gåva av Regeringsrådet Herman Palmgren, Stockholm.

Den 6:te och 7:de april 1918 börjar Forsa prästgård upplysas av elektriskt ljus.

Den 1 maj 1918 skildes Hög församling från Forsa på grund av kunglig resolution. De båda församlingarna har hört samman sedan kristendomen blev känd i dessa trakter. Hög lades till Hälsingtuna pastorat.

Den 4 augusti 1914 utbröt ett stort krig inom Europa, i vilket slutligen N. Amerika deltog. Under hösten 1918 inställdes krigshändelserna men fredsförhandlingarna komma nog att daga lång tid. Hela världen står liksom i upplösning.

Under hösten 1918 hemsöktes vårt land och nästan hela världen av en svår sjukdom, ”Spanska sjukan kallad”, då många dödsfall ägde rum.

Den 28 juni 1919 kl. 3,12 em. underskrevs freden i Versailles, en våldsfred för Tyskland. Freden ratificerades den .. Olyckligt för Tyskland.

Den 30 januari 1920 gick de första flygmaskinerna över Forsa kl. 3 em.

Den 27 maj 1923 beslöt kyrkostämman inköpa en ny orgel om 30 stämmor från orgelfirman Orgelbau Gebrüder Rieger i Jägerndorf Schlesien.

Den 19 december 1923 började kyrkans gamla orgel tagas ned för att lämna rum för den nya. Den gamla tjänat sedan 1845, begagnades sista gången den 16/12 1923.

Den 18 och 19 januari 1924 avsynades och avprovades det nya orgelverket av musikdirektören Anders Jobs från Falun, den 20/1 invigdes orgelverket i samband med högmässan av kontraktsprost G. Swärd, som med ledning av Ps. 81:3 höll invigningstalet. Akten började med Ps. 204 vers 2 o. 3. Efter invigningen sjöngs Ps. 16:1. På eftermiddagen kl. 4 samma dag hölls musikgudstjänst, då utan psalmsång och en kort redogörelse för orgelns tillkomst lämnades, följande musikstycken utfördes; Lents av Bach, Sonat av Bethoven, Sorgmarsch av … …, Sommarmorgon av Anders Jobs. Som utgångsstycke spelades Engelbrecht marschen. Orgeln visade sig äga stor klangskörhet; alla dess stämmor och gjorde på åhörarna ett gott intryck. Rätt mycket folk — var samlad både på för- och eftermiddag, även fast det var snöfall och yrväder.

Den 22 februari 1925 höll st. adjunkt Ernst Pontén avskedspredikan i Forsa kyrka, sedan han tjänstgjort i församlingen ca 4½ år. Lämnar Forsa med väl vitsordad tjänstgöring. Han erhöll värdefulla minnesgåvor. Avreste härifrån den 28/2 samma år. Den 26/2 samma år ankom den nye st. adj. Nils Humble

 

 

Berglock, namnet återfinns inte på annan plats i landet.
Berglock Karta 
Berglock 1; Anders-Lars
Berglock 1:7; Torpet
Berglock 1:9 m fl; Innergårn
Berglock 1:13; Sandins
Berglock 1:13; Hans-Ors
Berglock 1:19; Dahlinsgården
Berglock 1:20; Petterssons
Berglock 1:24;  Perslund
Kalles/Bergmans
Flinktomten, åker
Flintskvalbäcken, bäck, S Gorktjärnen NÖ Berglock
Flintskvalet, myr
Forsa, olika delar av socknen kallas Utivattnen, Skålla, Sörbygden, Kilen, Norromån och Dalen (=Oppidalen, Forsadalen) (L Hagåsen 1974)
Forsabråtan, hage längs gränsen mellan Hälsingtuna och Forsa socknar, försedd med stenmur (L Hagåsen 1972)
Forsadalen, gemensam benämning på Långgatan å Hamr, Söderäng, Överbyn, Kalvhaga, Långby och Flatmo (L Hagåsen 1975)
Gammel-Söms, åker, den utgör gammal knektjord
Gårkorna, åkrar
Gårktjärnen, tjärn
Hans-Olsas, gård, enligt gårdsfolket har gården sitt namn efter Hans Olsson-Sandin 1862-1915, från Harmångers socken. Han köpte gården 1894. Enligt en annan något osäker uppgift skulle gården redan dessförinnan ha haft det här namnet (L Hagåsen 1974)
Hans-Pers, gård
Hemskogen, skogsskifte, gårdsfolket på Hans-Olsas brukar namnet på sitt närmaste skogsskifte (L Hagåsen 1974)
Hogabacken, gårdar, lägenheter och torp å Nansta och Sörhoga, bebyggelsen ligger i en sluttning (L Hagåsen 1974)
Hogabäcken, bäck å Hillsta och Sörhoga
Hogagatan, byvägen mellan Sörhoga och Hillsta
Hogagatan, vägstump N Hogarna å Utnäs
Hästhagen, skogsparti
Igeltjärnsbäcken, bäck från Igeltjärn till Yarna, nedre delen kallas även Svartsjöbäcken
Ingaberget, litet berg strax Ö  sjön Ingan, kallas även Tursmorsberget
Linsänket, bykställe vid Kyrksjön V Berglock
Nordellsrönningen, åker Ö Berglock, är knektjord
Oceanen, åker
Rönningen, åker
Skavgärdsmyran, åker
Sömses, byggdes av en knekt Per Söm
Vigers, torp vid Vigersbacken

 

Björkmo, namnet återfinns på ytterligare en plats i landet.

Björkmo karta
Björkmora 2; Daniels, torp
Björkmo 1:1; Innergården/Norrgården. Gården flyttades till denna plats 1822. Bryggstugan och barstugan, två envåningshus med snidade ytterdörrar härrör från den tiden.
Björkmo 2:2 m fl; Sörgården
Bastbacken; backe på gamla vägen å Björkmo, vid backen har det stått en sädtork, en s k ”basta”
Bomyran, åker, vid åkern har det tidigare stått ett torp
Flankses, åker, en knekt Flank bodde vid åkern
Gnäll-Pelles, gårdstomt å Björkmora , Per Persson som hade en gnällig röst bodde här på 1890-talet (L Larsson 1933)
Hampgärdet, åker
Hedlundsbacken, landsvägsbacke
Hemänget/Käringens svalen, åker
Hästskon, åkern är svängd
Kaninholmen/Lillholmen, namnet är ganska nytt, man har nämligen haft kaniner på holmen
Kilen, åker
Korpens, numera riven gård
Kotäkten, åker
Källsvalarna, åker, det finns en källa här
Käringens svalen, åker, namnet inte särdeles gammalt, den här åkerbiten på Hemänget sattes av åt en gumma som hade bara en ko (L Hagåsen 1974)
Lekses, lägenhet, en Lek byggde den år 1926. Torpet, där han tidigare hade bott å Långsbo, kallas också Lekses
Lyckan, åker
Lynäs, åker
Långrå, åker
Matnäsänget, åker
Myran, åker
Notbodholmen, längre tillbaks har det stått en notbod här
Pelles, åker NV Björkmo
Rysstenen, sten Ö Björkmo, lokaliseringen ungefärlig, i stenen finns ett krypin. Dit lär en gumma ha tagit sin tillflykt under ryssarnas härjningar i trakten år 1721 (L Hagåsen 1974)
Rävgården, hönsgård
Rönningen, åker N Björkmo
Snartäppan, nu försvunnen åker som försvann när landsvägen byggdes. Låg mitt i den landsvägsbacke som finns där nu.
Storladan, lada
Stormossladan, lada som står vid Stormossen
Taskänget, åkrar belägna vid Taskberget NV Björkmo

 

gpfo-004-bybergs-diversehandel
Bybergs diversehandel

 

Byberg = kallades förr Bifiberg. Namnet Byberg återfinns inte på annan plats i landet.
Byberg karta
Byberg 1: Västergården sammanslagen med Östergården
Byberg 2:7 m fl; Oppigårn/Fotarns, gården brukades på senare år av en, som kallades Fotarn och som hade klumpfot, ej något öknamn (L Hagåsen 1974)
Byberg 3; Görans, torp, numera rivet
Bläckhornet, lägenhet, huset är kubformat
Granatsbacken, vägbacke, förr har det bott folk som hette Granat vid backen
Johanssons
Johanstorp
Hjortses/Hoppens, lägenhet, gårdsfolket var inflyttad från Rogsta socken (L Hagåsen 1974)
Högtomt, bebyggd jordbruksenhet
Lasses, gård, en ”Lasse i Byberg” bodde där på senare år
Lockfällan, åkrar V Byberg
Maggens, lägenhet, en Margareta bodde här
Patan, liten vattensamling, bildad i gröpper, där man på 1880-talet tog lera till en tegelfabrik i Näsviken (L Larsson 1933)
Patvägen, brukningsväg förbi Patan på Bybergsberget
Sköntäkten, åker troligen efter en soldat Skön. V Byberg
Smallsbacken, Byberg 3. Där bodde för mycket länge sedan en kvinna kallad ”Smalsa”.
Starkens/Starkses, har förr varit ett soldattorp
Stomsänget, låg sankt täkt vid ån Byberg nr 1.
Stälpladan, lada med hög inkörning så att det gick att själpa av lasset
Sågställars, en sågställare bodde där
Vålbergstorpet, ligger strax under det branta Bybergsberget

 

Bäck = Kurbäcken rinner genom byn. Namnet Bäck återfinns på mer än 70 platser i landet. Sockenbilder.

Bäck karta
Bäck 1; Bergnäs
Bäck 1; Forsbacka/Forsbo Nr: 1
Bäck 1; Anders-Lars, mycket gammalt namn
Bäck 1:2; m fl; Hammarn
Bäck 1:4 m fl o Medvik 1:7; Björkvik
Bäck 2; Gorkorna, gårdar och lägenheter, belägna vid åkrar som också kallas Gorkorna, kallades före utflyttningen efter laga skifte Mickels (L Larsson 1933)
Bäck 3; Kalles/Bergmans, gården var förr släktgård, där alla ägarna hette Karl Karlsson
Bäck 3:5; Vigers
Bäck 4: Östergården
Bäck 13:1 o Tövsätter 1:3; Mickels
Bäckgården/Lemans, namn efter Axel Leman som byggde herrgården.
Bäckstugan
Bäckhammarn, lägenhet
Bäckverken, två numera försvunna tröskverk vid Kurbäcken
Flötbyttan, två villor
Forstäkten, åker, Ö Gorktjärnen, efter en soldat Fors
Hankvik, åker
Höjen, jordbrukslägenhet, där finns en gravhög och en kulle enligt uppgift (L Hagåsen 1975)
Kvarngärdet, åker
Malmbacken, landsvägsbacke Ö Bäck
Marstorpet, numera rivet torp, en Mars bodde här
Mickelshöjen/Höjen, mindre kulle, efter gården Mickels och Bäck, numera tomt åt Forsa folkhögskola
Mickelsskogen, skogsdunge, namnet efter den sedermera utflyttade gården Mickels å Bäck
Movägen, på den här vägen kan man komma till gården Mon å Hedsta
Nyhem
Plåtbacken, backe, här står en byggnad som påstås vara en ombyggd bastu, i dessa använde man under senare tid i stället för lavar (plåtar) att torka spannmålen på (L Larsson 1933)
Trumslagars, gammal gårdsplats. Där ska enligt sägnen ha bott en trumslagare.

 

gpfo-005-bole-sag
Böle såg i förgrunden

 

Böle, namnet som är medeltida betyder nybygge och återfinns på mer än 50 platser i landet. Hudiksvallortens släktforskarförening

Böle karta
Böle 1: Västergården, numera riven gård
Böle 1:3 m fl; o Långby 5:8; Tyves
Böle 1:4, 1:5 o 1:9; Marta i Böle
Böle 2: Jankens, efter Johan Larsson f.1903
Böle 2; Bergs, torp, namnet av en soldat
Böle 2: Östergården, Kråkens eller Tolvmans. Där har bott en tolvman = nämndeman
Böle 3; Nöjds
Böle 3; Nilses, gården är borta och jorden ägs av Forså bruk (L Larsson 1933)
Blåsåsen, lägenheter
Kråkens, gård, Erik Larsson från Delsbo socken bodde här
Käckens/Käcktorpet, nu rivet torp N Hansebodarna
Lillböle, del av byn Böle,namnet avser ett 30-tal fastigheter å Böle N gamla länsväg 312

 

 

gpfo-007-flatmo
Flatmo

 

Flatmo, namnet återfinns inte på annan plats i landet
Husförhör i Flatmo
Flatmo 1: Västergården, den brann ner 1931
Flatmo 2:6; Norrgården
Flatmo karta
Flatmo 3:1 o 4:1; Sörgården/Modins/ Lindbergs, det lär för mycket länge sedan ha bott en länsman Modin här (L Larsson 1933)
Bjurses/Bjurtomten, torp
Bäckers, här bodde en upplänning Bäcker.
Björnhällan, stenar, två stenar ligger mot varandra, så att det bildas ett utrymme mellan dem. Där sägs en björn ha haft sitt ide (L Hagåsen 1975)
Gatingens/Norromgatan, jordbrukslägenhet
Lillberget, berg, efter en Tillberg, som innehade den nu försvunna Västigården invid berget, kallas det också för Tillbergsberget
Norr-om-gato, torp
Norrirönningen/Rönningen, åker NÖ Flatmo
Nygatan, utgör ett nyare avsnitt av byvägen, som förr gick över gårdsplanen till Norrigården
Pommyran, myr NÖ Flatmo
Rönningen, åker NV Flatmo
Skålänget, åker som ligger i en sluttning
Stenrönningen, åker Ö Flatmo
Stjälkkällan, enligt uppgift är källan både djup och ren NÖ Flatmo
Storrönningen, fäbodställe till Flatmo 2 beläget strax Ö Gammelsjön, nu nerlagt.
Stridses, soldattorp, Stridsrönningen, åker NÖ Flatmo
Tomtbacken, åker i Flatmo
Tröttbacken, åker som ligger i en sluttning Ö Flatmo
Vappro eller Vattrå, odlad jord, dal NV Flatmo (Lars Larsson 1933)

 

Forsadalen
Åren 1931-1940 var Märta och Herbert Persson bosatta i Uppsala där Herbert arbetade som målare. När Johan Krogs affär i Forsadalen blev till salu blev makarna Persson plötsligt spekulanter. Innan köpet var klart brann Krogs affär. Men Marta och Herbert var inte bangen de sålde sin fina villa i Uppsala och tog över en stor askhög och satte igång att bygga affär och bostad. 39 år senare 1979 beslutar Herbert av både ålders-och familjeskäl att avveckla sin affär i Forsadalen.

gpfo-056-j-krog

Bild ur HT 29/10 1988. På brotrappan kopparslagare Johan Krog och Skogbergs-Lars.

gpfo-048-dalen-flyg

I längan till höger hade Johan Krog sitt kopparslageri. Smedjan hade han köpt av Erik Tillander i gården ovanför. Efter Krog köpte Roland Holmqvist smedjan.

gpfo-036.persons-butik

gpfo-037-perssons

 

gpfo-047-interjor-dalen

gpfo-038-julskyltninggpfo-039-julskyltning-2gpfo-043-dalens-skola

Forsadalens skola

gpfo-044-dalen-saron

Saronförsamlingens hus till höger

 

gpfo-046-forsadalen

gpfo-041-dalen-pants
Pants t h. Bilder ur Karin Bergers samling.Två bilder är från julskyltningen på 50-talet

 

Frägsta, namnet återfinns inte på annan plats i landet.
Frägsta kulturgård

Frägsta karta
Frägsta: Västergården
Frägsta 2: Smallses, f d soldattorp. Soldat Small dog på 1870-talet
Frägsta 2: Östergården (7F9) Jonas Magnus Åström kronolänsman 1799 – 1855. Flyttat från prästgården till Frägsta 1820.
Backen 2, namnet Backen återfinns på närmare 140 platser i landet
Blom-Sigrids, riven stuga Backen
Forslövsberget, bergknalle
Frägstabacken, en vägbacke
Gärdsgårdarna, torp, ligger på utjord från Trogsta, Där lär ha funnits gott om gärdsgårdar (L Larsson 1933)
Hagen/Hagtäkten, åker
Kansen, åker, liknar en halvmåne
Kämpa, täkt, Backen
Locket, torp
Locket, åker
Långgatan, brukningsväg Backen
Mallas/Vises, lägenhet
Skrotten, liten åker, Skrottladan, lada, Ö Smedsgården
Starråkern/Staråkern, åker NÖ Frägsta
Stygghagen, f.d. soldatjordar till Frägsta, belägna strax NV Gärdsänge
Sveden/Svea, åker vid Stygghagen Ö Smedsgården
Svinmyran, åker vid Stygghagen

 

gpfo-008-klangsta-bygdegard
Klångsta bygdegård som drivs av Forsa bygdegårdsförening

 

Fränö, namnet återfinns inte på annan plats i landet
Fränö karta
Forsa Forngård 2012
Fränö 1; Näsudden, ligger längst ut på Näsudden
Fränö 1:10 m fl; Norrgården
Fränö 2; Norrgården
Fränö 3; Gummyr, kallades före utflyttningen för Sörgården
Fränö 3:2 m fl; Stolttorpet
Fränö 5:1; Västergården/Forngården, var förr en vanlig bondgård Forsa Forngård
Fränö Forsa Hembygdsförening
Flankens, gård, gården är ett före detta torp
Flysvalen, åker, SÖ Fränö
Fränösmöret, sten i Långsjön V Fränö, enl. uppgift liknar stenen en bit smör som man har skurit en klick av (L Hagåsen 1974)
Gräftbacken, vägbacke, kallas också Gräfterna
Gummer, åker
Gummyrsviken, vik i Långsjön, namnet kommer av gården Gummyr som ligger där
Hummelgården, nu igenvuxen åker, det har odlats humle här (L Hagåsen 1974)
Hummelgårdssvalen, åker
Häbberstycket/Källarstycket, åker, det finns både härbre och källare vid åkern
Kavelbron, förr kavelbro, låg på Svartsjögadden, nu finns bara rester kvar av bron (L Hagåsen 1975)
Kilarna, åker
Kilrönningen, igenskogad åker
Kittelsmyran, skogsbevuxna myrfläckar
Klammermyran, myr Ö Trombotjärnen
Kolbottnen, åker, SÖ Fränö
Krobbene/Krubborna, liten åker, numera med villa bebyggd
Kroken, åker SÖ Fränö
Kulan/Kulladan, lada, belägen vid Östimyran, ladan beskrivs som liten och fyrkantig
Lillgummer, åker SÖ Fränö
Lillrå/Lillrönningen, åker
Lillverra, myr NÖ Fränö
Lillänget, åker N Fränö
Linsänket, linsänkeplats å Båtlänningen
Logstycket/Vandringsstycket, åker
Löten/Norrigårdsfägården, förr samlingsställe för kreaturen å Båtlänningen. Man brukade först släppa ut djuren på fägården, varifrån de drevs till Löten, där de föstes ihop med djuren från dom andra gårdarna. Sedan tog man ut alla kreaturen tillsammans på betesmarkerna (L Hagåsen 1974)
Morfars landet, åkerbit
Myran, åker SÖ Fränö, åkern har myrjord
Myrorna, åkrar Ö Fränö
Neritäkten, åker, den ligger lågt
Norrigårdsåkern, åker, hör till Norrigården
Norrkilarna, nu igenskogad åker Ö Fränö, ligger N Kilarna
Notbodsvalen, åker, det finns en notbod här (L Hagåsen 1974)
Näset, gård, ligger vid Näsudden
Pettersmyran, åker SÖ Fränö, enligt uppgift har den fått sitt namn efter Petters i Trogsta (L Hagåsen 1974)
Pilrönningen, åker Ö Fränö, namnet efter en knekt Pil
Pussen, åker SÖ Fränö
Rosseln/Rossla, åker SÖ Fränö, ligger mycket nära en annan åker med samma namn
Rönningen, två åkrar, gemensamt namn på Storrönningen och Pilrönningen
Skammyran, myr, Skammyrbäcken, bäck,N Fränö
Skräddarrönningen, åker N Fränö
Stenstycket, åker som var mycket stenig. Numer får den tjäna som parkeringsplats till Forngården
Stoltbäcken, bäck som rinner förbi gården Stoltses
Stoltön, åker på ön som troligen minner om Stoltens
Sällbacken, vägbacke där en som hette Säll har bott, Sällviken, vik av Långsjän N Fränö efter en person Säll som bott där
Vandringsstycket, åker.Vid åkern finns en tröskvandring, åkern kallas Logstycket
Våmmen, åker SÖ Fränö

 

gpfo-009-elimkapellet
Elimkapellet i Funsta som brann ned 1945.

 

Funsta, namnet återfinns inte på annan plats i landet.
Sockenbilder
Funsta karta
Funsta 1; Masas/Samuels, gård
Funsta 2; Bäckdalen, avstyckning från Funsta 3
Funsta 2:1 o Hillsta 2:1; Nygården
Funsta 3:1; Janses Gården flyttades till sin nuvarande läge omkring 1890.
Bönhusåkern, vid åkern finns ett babtistkapell (L Hagåsen 1974)
Ekans/Heddas
Funstabacken, vägbacke
Granses, torp, namnet efter en knekt Gran
Samuelsgård
Heddas, lägenhet
Hojekullen/Hojen, dungen utgörs av en liten höjd med gravhögar på
Kyrkvägen, delvis nedlagd körväg mellan Funsta och Medvik (L Hagåsen 1974)
Myrarna = Skräddars
Myrgrinden, grind vid åkrarna Myrorna N Funsta
Myrorna, gård, belägen på Myrorna
Myrorna, åkrar N Funsta
Neriänget/Änget, åker
Rannåkern, åker
Skomakarmyran, åker N Funsta. Hörde till en skomakare i Hillen
Skottberget, bergknalle NÖ Funstasjön
Skottses, numer rivet torp
Vigersbacken, åker NÖ Funstasjön

 

 

gpfo-010-flygfoto-hamre
Flygfoto över Hamre, med Bergs hus längst upp i vänstra hörnet

gpfo-035-hamre-bergs

Hamre, Bergs hus (släktboksnummer 19D5). Huset finns nu uppbyggt i Bricka, Bjuråker

 

Hamre, namnet återfinns på 25 platser i landet.
Hamre Bollklubb 1933
Hamre karta
Hamre 1:9 m fl; Nybonds
Hamre 2; Olssons
Hamre 2:3; Tigers, kallas även gamla gästgivargården
Hamre 3; Rolands, torp
Hamre 3; Målbo N:o 1, användes sällan, bebott av en målare
Hamre 4; Per-Ers/Silverns, hyreskasern (förr gård)
Hamre 5;  Långgatorna, hemman, namnet syftar egentligen på den långa raka vägen mellan Tussmon och Långby. Hemmanet kallades före utflyttningen Bostället, som var ett gammalt kronohemman
Hamre 6; Anders-Ers
Hamre 7; Krontorpet, namnet användes ej. Men där bodde förr en person Olle och stället kallades då ”kron olast”, ligger vid Kronbacken
Hamre 7; Jonssons
Hamre 7; Framnäs nr 1, avstyckning från Hamre 7
Hamre 29:1; Eriks-Ols
Brodeses, lägenhet
Bryggartäkten, åker, var förr postjord. Åkern arrenderades av en Bryggar-Olle, som körde ut dricka
Forså, förr tegelbruk, nu papp och emballage fabrik
Gradgruvan, gruvhål vid Finntjärnen, hålet gjort av en som hette Grad
Gästgivartäkten, åker, vid norra änden av åkern har det legat ett gästgiveri (L Hagåsen 1975)
Haglyckan, åker
Hotellet, lägenhet, var förr hotell
Hästhagen, avstyckning från Hamre 1, namnet används ej
Hägnaden/Herrskapsbacken, lägenheter, de högre tjänstemännen på Forså kom att bo på den här höjden. Annars kallas området för Hägnaden (L Hagåsen 1975)
Ingemars
Kanalsbron, bron går över en grävd kanal
Klangtäkten, åker
Knallbacken, backe på gamla vägen, strax V Blomberget
Kronbacken, landsvägsbacke, vid backen bodde en soldat Kron
Krutkällaren, jordkällare vid Långgatan, förr har det stått ett torp, Kruttorpet, på platsen
Kruttorpet, nu försvunnit torp vid Långgatan
Långgatorna, gård, lägenhet och 2 (möjligen 3) jordbrukslägenheter
Malmvägen, förr fraktade man malm på den här vägen
Modtäkten, åker vid Skonta, är knektjord enligt uppgift
Mälardalen, villabebyggelse
Mälarhöjden, bostadsområde, tillkommet på senare år, ligger på en höjd, namnet var från början en skämtsam beteckning, som anspelade på, att en dellbo, som kallades Mäl-Sven, bodde här (L Hagåsen 1974)
Norrsidan, åkrar vid Långgatan
Nygården, kallas numera efter utflyttningen Västpåbacken (L Larsson 1933)
Petter Jönsas backen, vägbacke
Posthagen, småbrukstorp, täkt, lär ha givits som lön för postkörning (L Larsson 1933)
Rödgrindsvägen, som går förbi Rödgrinden
Sandesbacken, backe med sandgrop
Sandnäsbacken, landsvägsbacke N Blomberget
Sjölunds, åker vid Ingan, en Per Johan Sjölund brukade den
Sjölundsbacken, vägbacke V Ingan, vid backen bodde en Sjölund
Skonta, tidigare torp, del av byn Hamre. Flera lägenheter belägna mot en backe kallades så. Skontamyran, myr, strax N Skonta
Smedtäkten, åker
Spånhällan, hälla vid Ingan. Kallas ihop med Storhällan för Hällorna
Storladan, lada vid Långatan
Svältängen, radhusområde som genom felmätning grävde ner husen för djupt, varför man sedan vart tvungen att ta bort matjorden kring dem
Tussmora, man påstår att där förr låg en gammal gård Tusliten
Tusstjärn, tjärn strax N Tussberg
Tussmoren, skog Ö Ingan
Tussmorberget = Inganberget Tussmora gården ligger strax N berget.
Valters lht, det har bott någon von Wahlter där. Även skogen intill kallas Valtersskogen
Vågen, åutvidgning S Hamre

 

 

Hansebodarna

 

Namnet återfinns inte på annan plats i landet
Se Hansebodarna på karta

Fäbodvall omnämnd tidigast 1656

Hansebodarna är uppdelad i två hälfter, Norra och södra Hansebodarna med ungefär 1 km:s avstånd från varandra. Norra Hansebodarna ligger närmare kilometern från Hansesjön med Övernäs, Böle och Långby som hemmabyar, medan Södra Hansebodarna återfinnes i anslutning till sjön och med Veda och Överby som hembyar.

Senaste året för fäboddrift: Vid fäbodvallen fungerade 1937 en av stugorna som halvfäbod. Fäbodstintan cyklade varje dag med mjölken till kunder i Näsviken men vistades för övrigt på vallen.

Läs här om fam. Strömberg, och deras barn som växte upp här.

 

 

Harv, namnet återfinns på 4 platser i landet. Harv karta
Studiecirkel
Harv Sockenbider
Harv 1; Lunden nr 1, torp i en skogslund
Anders-Ers
Harvåkern, åker
Janken i Harvses, gård å Harv vid Funsta. Utflyttad 1906-07. Stamhemmanet är södra Harv vid Hedsta
Lunderladan, lada vid Rumsta, har tidigare stått vid Lundern å Harv
Lundern, lövträdsdunge, här finns gravhögar. I dungen har förr stått ett hus, där en Lunder-Jonke bodde, eftersom det växer lärkträd här, har dungen på senare tid också kallats Lärkhöjden (L Hagåsen 1974)
Pungen, täkt vid Harv å nr 5 Hedsta
Birgitta Nilsson Wassgren släktforskning

 

 

 

Hedsta, namnet återfinns på 4 platser i landet, karta

Se bilder och läs historien om Tegelbruket i Hedsta genom att klicka på forsadatabas.se
Hedsta Skogsvård
Hedsta 1; Prästänget, hör till prästbordet
Hedsta 1; Landbonns, hör till Kyrkbordet
Hedsta 2:1; Norrgården
Hedsta 3; Nybergs, lägenhet
Hedsta 3:26; Nygården, enligt uppgift kom gården till i senare hälften av 1800-talet (L Hagåsen 1974)
Hedsta 3:27; Klockars, i denna gårds arkiv finns ett dokument från år 1701 där Lars Jonsson klockare i Forsa nämns, denne måste på goda grunder antagas ha givit upphov till namnet (L Larsson 1933)
Hedsta 4; Högsvalen, kallades före utflyttningen Sörgården
Hedsta 4:8 m fl; Ol’Anders
Hedsta 4:8; Högsvalen
Hedsta 5: Sörstuga. Låg söder om sörgården
Hedsta 6:3 o Bäck 1:12 m fl; Mon
Hedsta 6:5; Västergården/Kyrkovärdens
Hedsta 9:1; Hartmans/Sörestuga
Hedsta; Hedstagård
Algården/Alses, enl. uppgift riven kring 1920, en knekt Al bodde i den.
Frosladan, lada, åkern den står på heter Utifrån
Gammelbanan, landsväg å S Hedsta, järnvägen har gått där förut (L Hagåsen 1974)
Garaget, vägstyrelsens hus
Hagmyran, åker
Harv, gårdens stamhemman.
Hedstaflyet, sankmark
Hedstagatorna, byväg
Hedstalappens, nu riven stuga
Hummelgården, skogsmark
Högsvalen, gård
Jonssons
Jankenstäkten, åker N Hedsta
Karlbergs, riven stuga, där stugan stod har lägenhet 2:6 sin trädgård
Klockaråkern, åker, hör till Klockars, namnet ej upptaget hos gårdsfolket
Kringelmyran, myr
Landbonds, gård
Lappkällan, stor källa och täkt, man minns inget om lappar här
Lappstaden, skogsglänta med flata stenhällar Ö Hedsta, det ser ut att ha bott folk här någon gång, eftersom det syns rester efter eldstäder (L Hagåsen 1974)
Lillmyran, myr, eftersom man brukade sänka lin i myren, kallas den också  Linsänket
Lillmyrsberget, bergknalle, en myr på berget heter Lillmyran
Lustsesstugan, lägenhet, har varit stuga förr
Lyckan, åker, hör till Norrigården och Landbonds
Lyckan, åker, hör till Söristugan
Lyckeladan Bortre, lada belägen på Lyckan (till Norrigården)
Lyckeladan Hitre, lada belägen på Lyckan (till Norrigården)
Lyckeladan, lada belägen på Lyckan (till Söristugan)
Långsmyran, gärden Ö Hedsta
Långsmyrsbäcken, bäck Ö Hedsta, rinner genom Långsmyran
Mon, gård, gårdsägaren Per Franck, kallas ”Per på Mon” ett äldre namn på gården är Inigården (L Hagåsen 1974)
Myran, åker V Gorktjärnen
Mörkladan, lada, belägen på Mörktäkterna
Mörkses, nu brunnet torp, en knekt Mörk bodde här
Mörktäkterna, åkrar N Hedsta, vid åkrarna har torpet Mörkses legat
Norritäkten, åkrar
Norrängen, täkter norrut i byn
Nygårdsrönningen/Rönningen, åker Ö Hedsta, hör till Nygården
Palms, torp
Phils
Pilstugan, Stuga, Pil-Kersti och Pil-Pelle bodde här
Rönningen, åker N Hedsta
Stenkojorna, små kojor av sten N Hedsta
Storsandbacken, vägbacke N Mörttjärn. Lite längre västerut också efter gamla Medskogsvägen finns en mindre backe, Lillsamdbacken
Storsandbacksberget, berg NÖ Mörttjärnen
Tallses, mindre jordbruksfastighet. En Anders Olsson som kallades Tall-Anders, bodde där. Medlemmar i en viss Forsasläkt brukar få ”Tall”- fogat till förnamnet.

 

gpfo-012-hillen
Hillen

 

Hillen, namnet återfinns inte på annan plats i landet, karta

Motlutsflottningen.se
Hillen 1; Klangs
Hillen 1:6; Norrgården/Norrigården
Hillen 2:1; Sörgården
Annehill/Kranstomten
Bagarmyran; myr vid Hillen, folk från Bagars tog sitt vatten där (L Hagåsen 1975)
Magnussons
Petterssons
Skomakargården
Bök-Mias backen, vägbacke, vid backen bodde en Bök-Mia, som brukade gå omkring i gårdarna och tvätta åt folk
Grymtäkten, åker
Hillesmyran, myr S Hillen
Hällbergskan, bakstuga
Jan-Petterssveden, lövskog å Hillen. Namn efter en Jan-Petter som bodde aldeles intill
Kolkasernen, numera riven kasern, det bodde kolare här
Kolningen, kolstybbsområde
Larssonstjärnen, tjärn, en Larsson bodde intill
Larssonstäkten, åker, en Larsson bodde intill
Lillmyran, myr
Lilltäkten, numera igenväxt åker
Linsänket, strandparti vid Hillensviken
Norrigårdsbacken, vägbacke, belägen vid Ö Norrigården
Pinnmyran, åker, nu igenväxt, låg på risbädd med pinnar i botten och myrjord ovanpå (L Hagåsen 1975)
Sjötäkten, åker vid Hillensviken av Rolfstaån
Spången, strandparti där det förr fanns en spång
Stenporten, vägport under järnvägen å Hillen
Storkasern, en numera riven hyreskasern
Verktäkten. Vid den åker som rinner genom täkten har det förr stått ett vattenverk

 

gpfo-013-hillsta-gard
Hillsta gård

 

Hillsta, namnet återfinns på 5 platser i landet, karta
Storsamlaren på Hillsta 
Hillsta 1:1; Oppigården
Hillsta 2:1; Nygården, kallades förr Västergården
Hillsta 3:1 m fl; Svenses
Hillsta 4: Sörgården
Hillsta 5:1; Omnells/Östergården/Ystegårn
Daniels, torp
Fyrkanten, åker, namnet efter formen
Hallses, åker
Hillbergs, åker
Hillstabacken, gårdar, lägenheter och torp, det sluttar där den här bebyggelsen ligger (L Hagåsen 1974)
Hillstarönningen/Rönningen, åkrar V Sörhoga
Hogabäcken, bäck i Hillsta och Sörhoga
Hogarönningen, åkern gränsar mot byn Sörhoga
Häbbersåkern, åker, vid åkern finns ett härbre
Hökarns, byggnader till Östigården, längre tillbaks har det varit handelsbod här
Kalvsveden, stora täkter å nr 4 Hillsta
Kilarna, åkrar NV Hillsta
Lockfällorna, stort åkerområde å nr 3-4 Hillsta, ligger vid bäcken mellan Byberg och Veda, man påstår att här funnits varggropar,
i vilka det fanns en påle med levande lockbete, t ex en katt (L Larsson 1933)
Lockfällvägen, brukningsväg NV Hillsta, leder till åkrarna Lockfällan
Oppigårds-Valdrå, åker, hör till gården  Oppigården
Pellestäkten, åker
Skönberget eller Hillstaåsen. Vid berget ligger Sköntorpet efter en Schön som bodde där V Hillsta
Sällses. torp efter Per Säll 1861-1958. Läs här om Per Säll
Trekanten, åker

 

Häggnäs, namnet återfinns på 7 platser i landet, karta
Häggnäs
Häggnäs s 1; Backen
Häggnäs 1:2; Norröjningen
Häggnäs 2: Vassbergs
Häggnäs 3; Västergården nu Häggnäs
Häggnäs 3:5 m fl o Tomtnäs 2:1; Tomten
Dal-Lasses, numera borttagen, en Dal-karl, Dal-Lasse bodde i stugan (L. Hagåsen 1974)
Flörgården
Flörses, torp, namnet avsåg egentligen ett numera rivet torp på samma plats
Flörtomten, åker vid Flörses
Flörbrunnen, brunn vid Flörses
Prims
Forslundstomten, åker vid Flörses
Häggnäsbacken, landsvägsbacke
Häggnäsdalen, liten dal, där finns en åker som kallas Dalsänget
Häggnästäkten/Häggnäsåkern/Häggnäsänget, åker
Klangmyran, myr N Häggnäs, namnet av att en som hette Klang dikade där
Mickelsåkern, åker
Snäll-Jankens, gård som byggdes av Johan Snäll
Storm-Olles rönningen, åker NÖ Häggnäs som brukades av Olof Larsson på torpet Stormses å Trogsta
Svedbacken, landsvägsbacke vid gården Sveden NÖ Häggnäs
Tall-Michels eller Tallses, nu försvunnen stuga.

 

 

gpfo-014-kalvhaga
Kalvhaga med Pants till höger och skolan till vänster

gpfo-015-nirsgård-flygfoto
Flygfoto över Nirsgårds med Saron i bakgrunden till höger

 

Kalve/Kalva/Kalvhaga, namnet Kalvhaga återfinns på två platser i landet, karta,
Sockenbilder
Kalvhaga 1; Larms
Kalvhaga 1:5; Erkes/Blanks/Blankses Hälsingegård
Kalvhaga 2; Nilsgård/Nilsgården
Kalvhaga 2:2 m fl o 1:4 m fl; Nirsgård och Jonsgård/Långvik
Kalvhaga 3; Erk-Ols
Kalvhaga 3; Perssons
Kalvhaga 4; Anders-Matts
Kalvhaga 5:1; Panths
Kalvhaga 6; Oppigården, ligger där nr 1 Långvik förr låg (L Larsson 1933). Gården är hitflyttad, den låg tidigare nedanför Saron.
Kalvhaga 6:12 m fl; Kärränge
Berglöfs
Blankbacken, vägbacke, vid backen har det bott folk med namnet Blank
Bloms
Bryngels
Bruket; avstyckning från Kalvhaga 3, djupt liggande täkt vid Långvik. Ligger vid en vik av Södra Dellen
Båthuset, nu rivet skjul, skjulet låg inte vid något vattendrag, ”kanske såg det ut som ett båthus”
Dansbana, Adolf Pants dansbana, som även lär ha besökts av Åke Grönberg.
Flygts
Flygtladan, lada Ö Långvik å Kalvhaga
Gammelrönningen, åker
Gods
Hällbacken, vägbacke som sluttar ner mot ett vägskäl som kallas Hällorna (L Hagåsen 1975)
Holms
Hällgården, jordbrukslägenhet, belägen vid vägskälet Hällorna
Hällorna, vägskäl
Hällsvalen, åker, belägen vid vägskälet Hällorna
Hönan, åker
Jons-Olles/Jonsgården, gård i Långvik. Förr belägen vid Jonstjärn
Jonsrönningen, åker vid Långvik som hör till Jonsgård å Kalvhaga
Jonstjärn/Hemtjärn eller Skoltjärn, tjärnen ligger nedanför Dalens nu nerlagda skola
Jätthögen, åkerbacke
Krogs
Lilltäkten, åker
Lindströms
Långmyran, myr Ö Långvik
Långvik, två gårdar belägna vid Långviken
Löten/Lötskiftet, lägenhet
Matsäcken, åker
Myran/Spängmyran, åker
Myrhögsbacken, vägbacke, då meddelaren, född 1907, var barn, brukade en karl hålla på och lägga upp högar med myrjord där i backen (L Hagåsen 1975)
Mårtens täkten, åker vid Långvik, vid åkern bodde det en Mårten Delfin på 1870-talet
Mårtens, gård
Oppirönningen/Rönningen, åker
Pelles, torp
Pellesberget, vid berget står torpet Pelles
Pellesladan, lada NV Björkmo
Pelle-Vas
Peret, åker, SÖ Västtjärnen
Pergatan/P-gata, kärrväg mellan Kalvhaga och Berge, förbi åkern Peret och Västtjärn. Enl. Axel Persson fr. Långvik f. 1926, syftar namnet på berget där det stått ett torp.
Pippa/Pipptäkten, NÖ Långvik
Poppens, torp
Raskrönningen, åker
Saron. Pingstförsamlingen Saron bildades 1/7 1924 under en bibelstudievecka i makarna Viktor och Elin Holmquists hem i Långby. Där hade man då redan några år haft både enskild och offentlig  religiös verksamhet. 28 personer anslöts till församlingen. Till en början användes övre salen hos familjen Holmquist, men den blev snart för liten. Tomt till kapellbygget skänktes av Per-Erik Persson i Kalvhaga.1925 påbörjades byggandet av Saronkapellet. Den drivande kraften bakom byggprojektet blev den nyinflyttade pastorn David Blomberg. I november 1925 stod kapellet färdigt och invigningsklart. Saronförsamlingen
Sigge-Svenssons
Snars
Skoltjärn/Västtjärn, SV Dalens skola
Sköntorpet, torp
Sommarfäksladan, lada tillika fähus.Byggnaden står i vinkel och har lada i ena halvan och fähus i den andra. (Lennart Hagåsen 1975)
Sparbössan, lada  (Lennart Hagåsen 1975)
Stenbäcken, bäck mellan Västtjärnen och Jonstjärnen
Stenbäck, torp Kalvhaga 2:6 (LarsLarsson 1933)
Tjet-Hermans
Tjärnänget eller Kärränget Tjärnängsbacken eller Kärrängsbacken S Kärränget
Tjärnängsbäcken, bäck mellan Västtjärn och Jonstjärn. Kallas också Stenbäcken
Västtjärn kallas även för Tolbotjärn då gården Tolbo ligger strax intill. Är en numer en sänkt sjö (Lars Larsson 1933)
Västiladan, lada
Åsboänge=Spänge, jordbrukslht. Huset beboddes en tid av fam.Krogh.
Spängmyran/myran, hörde till gården Spänget.

 

 

Klångsta, namnet återfinns inte på annan plats i landet, karta

Klångsta Bygdegård
Klångsta 1:1; Ersk-Anders, gården Larses, flyttades hit 1973 från Ransta
Klångsta 2; Erk-Jansas/Jansens
Klångsta 2:2; Ersk-Jons
Klångsta 2:3 o Häggnäs 2:1 m fl; Byggningen
Klångsta 3; Nilses
Klångsta 3; Sverins
Borgses
Bygdegården, är gamla gården nr 3 Nilses Klångsta bygdegård rustas upp
Fusens, nu försvunnen fäbostuga å Klångsta vid Horne, i den bodde en man som kallades Fusen, vars familj drabbades av lungsot, varefter stugan brändes ner (L Hagåsen 1975)
Janses, gård
Jansensgatan, väg förbi Erk-Jansas eller Janses gård
Klångstabron, bro över Trogstaån
Kvickses gatan, brukningsväg NV Klångsta, vid vägen ligger åkern Kvickses
Kvickses/Spetses, åker, båda namnen efter knektar
Kälkebo, gård
Lodses, åker, en knekt Lod bodde i närheten
Motäkten, åker, ligger vid den tallmo som heter Heden
Nilses, gård, är numera bygdegård
Norlings, numera riven stuga, här bodde en, som var av en släkt, som gick under namnet Norling
Norlingsgatan, väg, stugan Norlings stod vid den här lilla vägen
Närsa/Nässja, betesmark
Påtan/Patan, ängsmark vid Trogstaån S Klångsta
Raskbacken/Tyftesbacken, landsvägsbacke N Klångsta
Raskbron, bro över Trogstaån, den nuvarande innehavaren av en gård nära bron heter Rask (L Hagåsen 1974)
Rävgården, skogbit, de har haft blårävar och silverrävar här
Rönnåkern, åker N Byggningen, vid åkern har det stått rönnar
Skollbanan/Skållbanan, numera borttagen dansbana Ö Klångsta
Starktomten, skogbit, en vid namn Stark bodde där.
Stordäljan, bergsskreva på Åsberget. Kallas även Jensensdäljan då den ligger på ett skifte som hör till gården  Erk-Jansas.
Stälpladan, lada med hög inkörning så att det gick att stälpa av lasset
Svärdses, nu försvunnet soldattorp
Tantillogrinden, numera bortagen grind S Funstasjön. Efter att ha varit i Australien, började en sockenbo från Klångsta, att tillverka och sälja en dryck, som kallades Tantillo.För att göra reklam för drycken, målade han med vita bokstäver på svart grind: Drick Tantillo! Grinden fick ovannämnda namn och vägbacken, där det stod, Tantillobacken.
Tomtbacken, landsvägsbacke som före skiftet hörde till kartans Tomtnäs
Tyfterna, åkrar i Klångsta och Häggnäs. Förr var åkrarna sura på grund av närheten till Trogstaån
Tyftesbacken, landsvägsbacke N Klångsta
Tyftesgatorna, väg Ö Klångsta
Utivad, grunt ställe i Trogstaån. N Klångsta

 

Kälkebo, namnet återfinns på två platser i landet, karta 
Riksarkivet
Kälkebo 1:1 m fl; Kälkebo (15K4) Stefan Jonsson Häradsdommare o Bonde 1763 – 1845.
Adamsgrinden, borttagen grind, grindstolpen står kvar (L Hagåsen 1974)
Källbergs, betesmark, namnet enligt uppgift efter en man, som hade jorden i början av 1800-talet (L Hagåsen 1974)
Magnuses, åker
Norritäkten, åker
Sjödins, skogbit
Sköna maj, åker belägen på kusmyran. Har fått sitt namn av att det är så lummigt och grönt där den ligger.

 

Lumnäs, namnet återfinns inte på annan plats i landet, se karta
Lumnäs 1; Norrgården/Norrigården
Lumnäs 1:5 m fl; Bolandet/Fastses
Lumnäs 2; Olles
Lumnäs 2:2; Lumnäs
Lumnäs 2:2; Östigården/Samuels, namnet enligt uppgift troligtvis efter en Samuel Olsa i början av 1800-talet. Innan gården vart utflyttad kallades den Östigården (L Hagåsen 1974)
Lumnäs 2:4; Lars Jons Grind
Borgs, torp, namnet kommer efter en knekt
Dammyran, åker, man brukade dämma upp i Kvarnbäcken alldeles intill där för skäktning
Gubbåkern, åker
Görans rönningen, åker
Hemmaladan, ladan ligger nära Bolandet, dit den hör
Hillra, nu försvunnen åker V Kösen, enligt uppgift antagligen efter en Hiller, som odlade upp där (L Hagåsen 1974)
Hillraberget, berg, namn efter åkern Hillra, som låg på berget. Berget kallas också Hillersberget eller Långråsberget (L Hagåsen 1974)
Horne, fäbod samt torpställen
Hornebacken, vägbacke vid Hornevallen NV Lumnäs
Hornsvallen, fäbod
Håkarvet, torp, finns även en åker med samma namn
Häbbersladan, ladan är gjord av ett härbre
Högbacken, vägbacke
Källviks, torp, beläget vid Källviken
Lass-Jans, torp NÖ Utnäsbosjön
Lass-Janstjärnen, tjärn NÖ Utnäsbosjön
Lassesbacken, vägbacke, i slutet av 1800-talet fanns det ett torp vid backen
Locket, sub 1 Rödmyra
Locket/Låket, åker
Lundmyran, åker, namnet efter en som hette Lund
Lövtäkten, åker
Nederhåkarvet, åker, ingår i Håkarvet
Nederladan, lada, ligger lägre än Överladan
Norrigårdsänget, åker
Nylandet, åker
Nylandsladan, ladan står vid Nylandet
Nyrönningen, före detta åker, är nu igenväxt (L Hagåsen 1974)
Olles/Sörigården, gård
Raskrönningen, åker
Raskrönningsbacken, backe på gamla landsvägen, belägen vid Raskrönningen
Rismyran, åker
Rismyrbacken, sluttning, den ligger på åkern Rismyran
Rismyrladan, lada belägen vid Rismyran
Rödladan, lada
Rödmyralocket, åker
Rödmyraåkern, åker
Rönningen, åker
Rönningsladan, lada, ligger vid Rönningen
Skrikharan, åker
Smedtomten, åker. Det bodde en smed där en gång i tiden.
Snickarbacken, kullen där gården står har det bott en snickare.
Snickarrönningen, åker som en snickare odlade upp.
Stälpladan, lada med hög inkörning så att det gick att stälpa av lasset
Tjärsbacken, slänt vid sjön Kösen där Tjärbackbäcken rinner ut. Där har man bränt tjära.
Uddladan, lada ute på Bolandsudden
Vommen/Våmmen, åker.

 

 

gpfo-016-lunds-arbetarbostader
Vykort över Lunds arbetarbostäder

 

Lund = utgör centrum i industrisamhället Sörforsa. (L Hagåsen 1975).Namnet Lund återfinns på mer än 130 platser i landet Sörforsa Wikipedia
Parti av samhället Sörforsa

Sörforsa google maps
Lund 1: Jan-Jans. Ett äldre namn är Norr-Lund. Gården köptes troligen 1772. Johan Johansson född 1802, nämns i handling nr 9 och 31 från 1814 i gårdsarkivet till nr 1.
Lund sub 1; Höksvalen
Lund 2 : Sörgården
Lund 2:1; Hasselbacken
Lund 6; Brättingen, avstyckning
Lund 9:1; Jan-Jans/Norr-Lund
Holma-Helsinglands AB
Ardermyran, åker, det har varit gott om al där, upptas numera till största delen av tennisbana och ishockeyrink (L Hagåsen 1974)
Broåkern, numera bebyggd åker, namnet efter den nu borttagna Strömbron alldeles intill (L Hagåsen 1974)
Burmans
Byxtorget; belägen vid den nordligaste av Stenkasernerna, namnet av att karlarna brukade stå där med händerna i byxfickorna och prata med varandra (L Hagåsen 1975)
Fotbollsplanen, nu bebyggd åker, åkern har en gång i tiden varit en fotbollsplan, nu bebyggd med de hyresfastigheter som kallas Trängslet
Frejahemmet, förr barnhem
Fördärvet, bebyggelse mot Ö i Lund, var ursprungligen bebyggd av oansenliga hus. Stenigt, enl. uppgift gjorde området ett osnyggt intryck, när man höll på och byggde husen för åtskilliga årtionden sedan. (L Hagåsen 1974)
Hemtäkten, åkern ligger vig Jan-Jans, som den hör till (L Hagåsen 1974)
Hoppets kulle, bebyggd kulle, förr brukade ungdomen samlas där
Hummelgårdsbacken, landsvägsbacke, namnet avsåg förr backen på gamla landsvägen, som det fortfarande syns rester av en bit in i skogen väster om den nuvarande landsvägen (L Hagåsen 1974)
Höckens, numera riven gård, kanske kan namnet förklaras av att gården en gång i tiden brukades av en karl från gården Högsvalen å Hedsta (L Hagåsen 1974)
Jan-Jans höljan, inre viken vid linspinneriet
Jankens/Röd-Petters, numera rivet småbrukstorp, var förr ett soldattorp. Röd-Petter var rödhårig och hette Pettersson
Japan, numera riven stuga. Var först raststuga för sågverksarbetare sedan vanlig bostad
Kaked, lägenhet
Karis kafè/Slinkin, i den numera igenbommade stugan var tidigare ett kafè inrymt
Kina, arbetarkasern, andra arbetarkaserner i Lund (till spinneriet) kallades Tyskland, Japan, London och Kupan. Kupanstod på Smedholmen
Lasses, numera försvunnen åker, låg där gamla skolan i Lund stod
Lingården, hyreshus, här bor folk som arbetar på linspinneriet (L Hagåsen 1974)
Locket, åker, där spinneriet nu ligger (L Larsson 1933)
Lundbanan, numera försvunnen dansbana SV Lund
Lundbron/Strömbron, bro över Lundströmmen, är numera borttagen och ersatt av en ny bro ett stycke från den gamla (L Hagåsen1974)
Lustgården/Noaks ark, stuga, namnet av att en tjeck Nova´k bodde här, när en som hette Lust hade flyttat dit döptes stugan om till Lustgården (L Hagåsen 1974)
Mesostarna/Mesosten, tre hyreshus
Mon, skogsparti, utgörs av tallmo
Norrtull, åtta tvåfamiljsfastigheter
Plåten, arbetarbostad, lär vara byggd av virke från en bastu (L Larsson 1933). Innan den vart bostad, bryggde man dricka här, varvid man lät säd torka på stora plåtar (L Hagåsen 1974)
Ponderosa, hyreshus, står delvis på den plats, där torpet Röd-Petters stod. Huset har svalgång, det rätt så nybyggda huset är uppkallat efter ranchen Ponderosa i TV-programmet Bröderna Cartright
Rävberget, skogsbacke SV Lund, namnet har kommit till på senare år, sedan någon hade rävfarm där (L Hagåsen 1974)
Rönningen, numera bebyggd åker
Skolsvängen, vägkorsning efter ett numer rivet skolhus som stod vid vägkosningen
Skvaltkvarnarna, kvarnar som förr låg i Lund (Lars Larsson 1933)
Smedholmen, holme vid Lundströmmen. Bysmeden hade sin smedja där.
Snällses, torp efter knekten Snäll. Snällrönningen, åker efter samma knekt
Snällviken, vik av Långsjön. En liten bit därifrån ligger torpet Snällses. Ett annat namn är Vintervägsviken. Vintervägen från Utnäs gick där.
Solsidan, lägenheter på södra sidan av Lundströmmen
Stenhagen, stengärdsgård som hindrade korna från att simma ut i kyrksjön
Tolvmans, numer försvunnen åker som delvis är bebygd med villor. Tolvman = nämndeman
Trängslet, fem hyreshus som i folkmun kom att ligga för nära varandra.
Vita havet, Affärs- och hyresfastighet.

gpfo-017-sorforsa

Flygfoto över Sörforsa

gpfo-018-garden-soms
Vykort. Gården Söms i Långby

gpfo-019-langby
Långby. Vid tömmarna Jonas Larsson, Oskar och Christina Jonsson med dottern Beda

gpfo-053-krons

Nils Erik Krons gård nedanför Simabobacken. Gården är riven
Bilden utlånad av Sonja Kron

gpfo-042.forsadalen
Simabobacken. Gården nedanför backen ägdes av Nils Erik Kron. Den är nu riven.
Bilden ägs av Karin Berger

gpfo-052-

Gården Söms, Långby 133

Långby, namnet återfinns på tre platser i landet. Långby är med sina 14 fastighetsnummer är den näst Trogsta största byn i socknen, se karta
Långby Företag

Lyssna här på Tomas Magnusson
Långby 1; Berge/Bergarna
Långby 1; Löttomten, gård
Långby 2:3; Korrgården
Långby 2:4; Stridstorpet Flatmo
Långby 2:8 Värmlansds-Kalles eller Värmlänskans. Gården lär ha köpts av en Värmlandsfamilj där frun snart blev änka
Långby 3:1; Tolbo, gård i Glöte Kallades före utflyttningen för Mickels
Långby 4:1 m fl; Simabogården
Långby 5; Mickels, tomtplats, gården Tolbo låg före utflyttningen här
Långby 5:5 o Hamre 1:4 m fl; Andersgården
Långby s 5; Tyves Namnet kan troligen syfta på tu eller två. En täkt fanns vid Inälv
Långby 6; Per-Jöns/Sandarna, kallas efter utflyttningen Sandarna
Långby 6:3; Kurmans, gården innehades av en Anders Olov Kurman, död år 1900
Långby sub 7; Lillhagen
Långby 7:5; Flatmoänge
Långby 8; Ol-Lars
Långby 8: Ström-Olles
Långby sub 8; Daniels
Långby 8:4; Per Jonsas/Jonsas efter Per Jonsson från Bjuråker.
Långby 9:5, 8:2, 9:1, 9:3; Ön. Gården hitflyttad från Storön i Långsjön vid laga skiftet, därav namnet
Långby 10:1; Kalvhaga 5: Söms i Glöte Namnet efter en soldat Söm
Flatmoängstjärnen, igenvuxen tjärn, gården Flatmoänget har en åker där.
Glöte, västlig del av byn Långby, innefattar gårdarna Sömses, Ön och Tolbo
Glötevägen, väg som går genom Glöte
Godses, gård
Grillberget, berg, namnet lär komma efter en indelt soldat Grill
Inälv, fäbodar till nr 5 och 9, V Långby
Jollmyr el Jållmyr, åkrar Ö Inälv
Jåksa, åker
Jönses/Jönsgården
Kronbäcken, bäckavsnitt, avser den del av Dånsjöbäcken (eller Flatmobäcken) som rinner förbi den numera rivna gården Kronses
Kurmansmyran/Bäråsmyran, myr
Källänga/Blåstbo, inga källor men sumpig mark. De första bebyggarna påstås ha kommit från torpet Källänga i Långby
Lillhaga, gård
Mickelstorp, obebyggd jordbruksenhet, namnet brukas ej, var förr bebyggd med en gård som kallades Kronses/Krongården (L Hagåsen 1975)
Moren, granskog vid Glöte
Myran, åker vid Glöte
Norritomten, gård
Nyjorden, åker V Glöte
Nylogen, loge i Glöte, sägs vara byggd 1882
Näslunds tomten, åker å Glöte, där har stått en gård Näslunds
Näslunds, nu riven gård i Glöte, riven kring 1920 (L Hagåsen 1975)
Näslundsbacken, vägbacke i Glöte, gården Näslund låg därintill
Partens/Strandses, gård å Strandtäkten vid Långby
Rännelbäcken, bäck Ö Inälv, bäcken är full med små fall, Rännlarna
Rödbacka, landsvägsbacke N Långby
Rönningen, åker vid Inälv V Långby
Rönningen, åker V Glöte
Simabobacken, landsvägsbacke, belägen vid gården Simabo
Skönbacken, vägbacke vid Sköntorpet
Smedsgårdslogen, V Glöte, riven omkr. 1960. Smedsgården ägde inte logen men har åkrar (Smedsgårdstäkterna) S och Ö om logen.
Stamänget, åker
Strandses, gård å Strandtäkten. Åkrarna kallas även för Parterna och det nu rivna torpet med samma namn
Stubbmyran, tjärnpuss. Kallas även för Almtjärn efter Alms strax intill
Sveden/Svea, åker V Glöte
Svåga, utäga till Långby 8, V Glöte, vid Västtjärns strand
Söm båthusen, båthamn i S Dellen V Långby . Båthusen ägdes av Söms i Glöte, i Långby. Nu är viken och udden ett fritidsområde.
Tigerstorpet, en knekt Tiger lär ha bott där
Tyvesrönningen, åker vid Västtjär
Verkladan, nu riven lada som förr var linskäkt vid Rännelbäcken V Glöte

gpfo-055-forsa

Karl Larsson ingenjör och tågentusiast bosatt i Långby 63. Här finns unika vagnar, rälsupplag och mycket industrihistoria.

gpfo-054-kalle-l

Karl Larsson framför sitt vagnsätt med karl Larsson gården i bakgrunden

gpfo-049-gulfmack

Långby 55, Kent Elmqvist ägare av Gulfmacken. En regntung dag sommaren 2015
Se reportage 2017

gpfo-006-dalen
Dalen eller Forsadalen. Flygfoto över Herbert Perssons butik.

 

 

Långsbo, namnet återfinns på sex platser i landet, se karta
Långsbo 1; Långsbo
Långsbo 2; Henriks
Gubbarna, åkrar
Lekses, torp, en som hette Lek bodde här
Lillrönningen, åker
Långsbotäkterna, åkrar
Olles, gård, här har bott folk, som har hetat Olov Olsson, i flera led enligt uppgift
Rönningen Lilla, åker
Rönningen Stora, åker
Storrönningen, åker.

 

 

Matnäs, namnet återfinns inte på annan plats i landet, se karta
Matnäs lokal karta
Matnäs 1: Jahanneses/Utegården. Ligger längst ut mot sjön
Matnäs 1:2; Matnäs
Matnäs 2: Västergården
Matnäs 2; Patan, beteshage
Hogaladan, lada, namnet enligt uppgift av att barnen från gården Hogarna å Utnäs brukade gå gent vid ladan, när de var på väg till skolan vid Matnäs (L Hagåsen 1974)
Hakståudden, udde i Matnäsviken
Johannesbacken, liten backe på gårdsvägen SV Matnäs
Larsesåkern, åker
Lilldalen, åkern ligger i en dalsänka
Matnäsbacken/Stoltbacken, landsvägsbacke
Matnäsbron, bro över Trogstaån
Matnäsrönningen, åker
Matnäsåkern, åker
Nylanden, åker
Näsespungen/Pungen, åkern brukades av Näses och Utnäs
Ranstaåker/Larsesåkern, åker, köpt från Ransta, efter gården Larses å Ransta kallas den även Larsesåkern (L Hagåsen 1974).

 

gpfo-019-medvik
Riksantikvarieämbetets karta

Medvik, namnet återfinns på två platser i landet, se karta
Rams/Rams loge
Jonshem
Erke-i-Medviks/Medviksgården, kallas även för Ramses
Stenstorpet
Holmbacken, två vägbackar S Medvik, belägna vid torpet Holmen å Prästgården
Jankens, t å Medvik
Kilen, nu delvis bebyggd skogsbacke
Kyrkrönningen/Lillrönningen, åker V Medvik
Lillrönningen, åker, kallas också Kyrkrönningen, kanske därför att den ligger vid Kyrkvägen
Medviksänget, åkrar och sankmark å Prästgården och Trogsta
Gillestuga från 1000-talet kanske tidigare
Forsa kyrka med öppettider och aktuella evenemang.

 

Mickje/Mikje, namnet återfinns inte på annan plats i landet, se karta
Mikje 1; Brants/Brantses (5M8) Per Olsson Häradsdomare o Bonde 1753 1822.
Mikje 1:2; Östergården
Mikje 1:3; Hagen
Mikje 2: Västergården/Skvalses
Mikje 3; Bäckasens
Mikje 1:6 m fl; Perstorp
Mikje 5:1 m fl; Hammars
Dolk-Anders bron, bro vid Stubbrönningen, byggdes av en Dolk-Anders
Erk-Nilsbacken, vägbacke, vägen är omlagd, varför backen knappast trafikeras nu för tiden, kallas även för Skottbacken
Horneladan, ladan är byggd med virke från en riven ladugård som stod i Horne
Hornetäkten, åker
Janarvet, åker i Mikje
Ol-Larsas/Jankens, gård efter Johan Olsson död 1939, kallas Ol-Larsas efter Olov Larsson
Ol-Persasbacken/Jankensbacken, backe vid gården Jankens på Näsbovägen
Kullersvalen, åker, marken går i vågor här
Källtegan, åker, det finns en källa här
Källtegsladan, lada
Lindtomten, åker och gårdsplats, en vid namn Lind bodde här
Lockses, torp
Lockstäkten, torp å nr 3
Lyckan, åker
Långsvalen, åker
Mikjegatan/Mikjegatorna, väg, utgör den del av Näsbovägen som ligger å Mickje
Nygården, numera riven gård
Nyrönningsbacken/Rönningsbacken, landsvägsbacke N Mickje
Ol-Persas, gården riven 1939
Ol-Persas, åker, efter den rivna gården Ol-Persas
Ol-Persladan, ladan står på åker Ol-Persas
Skinnartomten, obebyggd tomt
Skottbacken, vägbacke
Skvalses, ödegård. Man ledde dit en bäck med vattenhjul så att det skvalade. Skalstugan, namn på Skvalses fäbodstuga på Nyvallen
Småsvalarna, åker som tidigare bestod av flera åkerlappar
Snåret, skog
Stubba, odling, åker å nr 2,3 Mikje. Stubbladan, lada vid Stubbröningen
Tuppens, lht efter en Tupp-Pelle som bodde där.

 

 

Nansta, namnet återfinns inte på annan plats i landet, se karta
Nansta Golf
Nansta 1:1 m fl; Mickelsgården Mickels
Nansta 2:2; Per Jons, enligt uppgift vart en Per Jonsson ingift i gården på 1750-talet (L Hagåsen 1975)
Nansta 4; Per-Ols, nu riven gård
Nansta 4:3 m fl; Nygården, utbruten från Per-Ols, påstås ha brutits ut 1814
Nansta 5; Per-Ers, gård, innefattar även 2 sub 4
Nansta 5; Per-Ers gräftorna, täkter mot skogen
Nansta 6; Nilses
Nansta 7:1; Nissers
Nansta 11:1; Oppigården
Nansta 12:1; Hummelgården/Hummelns
Ekens, nu försvunnen stuga eller torp
Forsells, nu försvunnen stuga och obebyggd tomt, ingen förklaring till namnet (L Hagåsen 1974)
Fridlunds, torp
Fridlundsbleket, en knekt Fridlund odlade upp åkern, det växte ingenting där eftersom åker bara hade vit sandjord (L Hagåsen 1974)
Fåfängan, åker, ”Det växte inget där” (L Hagåsen 1974)
Fårhusladan, lada, vid ladan står ett fårhus
Grymses, åker, en knekt Grym bodde här (L Hagåsen 1974)
Gräfterna, åker
Hagsveden, åker
Hansetomten, stenbacke, en Hans Hansson bodde här
Helveteskällan/Nanstakällan, källa, källan ger ifrån sig ymnigt med vatten, så att marken omkring blir sur. En meddelare brukade namnet Trefaldighetskällan, rann upp den regniga sommaren 1800 enligt uppgift (L Hagåsen 1974)
Hummelladan, enligt uppgift hörde ladan till Hummelgården före laga skifte (L Hagåsen 1974)
Hundskinnet/Svinskinnet, åker, åtminstone förr växte det dåligt där (L Hagåsen 1974)
Hälltomten/Hälltäkten, åker, en knekt Häll bodde här
Käckladan, lada, belägen på Käcka
Larseslogen, var loge till en numera nedbrunnen stuga där en Larses-Kersti bodde
Lundan, träddunge
Lustses, torp, en knekt Lust har bott här
Mjölnarbacken, vägbacke, en mjölnare bodde här intill
Nanstasågen, nu nedlagd såg
Nils-Olsas, torp
Nilses, gård
Per-Ershällan, stenhäll belägen mellan Per-Ers och Per-Ols
Per-Jonsladan, ladan hörde förr till Per-Jons å Nansta
Sandses, torp, en soldat Sand lär ha bott där
Smedbacken, beteshage. Det står en smedja där.
Smedstycket, åker
Storgrundet, udde i Funstasjön
Sömtomten, åker efter soldaten Erik Söm som bodde där. Han dog 1845.
Älgens, f d soldattorp. En soldat Elg dog där i mitten av 1800-talet.

 

Norrhoga, namnet Norrhoga återfinns inte på annan plats i landet, se karta
Se bilder från på Sockenbilder
Norrhoga 1: Västergården
Norrhoga 2: Östergården, enl. uppgift revs den 1922
Norrhoga 2: torp Storsveden eller Storsvedsgården
Aspses, torp, namn efter en knekt
Gubbsvalen, åker, belägen på Storsveden
Hummelgården, åker
Hällan, torp, byggt på stenhällar
Klösbacken, vägbacke
Kåtan, åker
Lortgatan, kostig, där stigen går över Ängsbäcken är det lortigt
Lundbacken, vägbacke, vid backen ligger gården Lundses
Lundses, gård
Neränget, åker
Risänget, nu rivet torp, låg vid en åker som heter Risänget
Risänget, åker
Rönningen, åker
Sjögrensrönningen, åker S Norrhoga, tidigare ägd av en Anders Sjögren, hör till Backen
Sjöhem, gård, namnet används ej, man säger Sjögrens efter förre ägaren Sjögren, död omkring 1890 (L Larsson 1933)
Svärdses, soldattorp, Svärdsrönningen, åker.
Trollolle-Olle på skogen, Olof Eriksson 1837-1917
Troll-Olles/Norins, nu renoverat och utbyggt torp. Albin Bodin bodde där. Han köpte gården av David Olsson, kallad ”Ols-David”. En duktig spelman som turnerade med Hälsingepojkarna i vilken även bl a Erik Öst och Viktor Jernberg ingick. David komponerade också Grindslanten som blev så populär med den inspelning som gjordes av Sten&Stanly. David hade en son, Bert Olls, som var en mycket tecknare, skriver Alf Wikman som själv är född på gården.

gpfo-050-norrviksta

Norrviksta

Norrviksta, namnet återfinns inte på annan plats i landet, se karta 
Sockenbilder
Norrviksta 1; Imbo
Norrviksta;1:1 Oppigården
Norrviksta 2; Forsvik
Norrviksta 2:5; Utegården
Horsänget, åker
Nytomt, gård
Sandbacken, landsvägsbacke, V Norrviksta, backen är sandig (L Hagåsen 1974)
Strut, numera försvunnen gård i Norrviksta
Strutänget, täkt å prästbordet 1761
Vikstakällan, stor källa som finns omtalad redan på 1700-talet.

 

 

Näset, namnet återfinns på mer än 70 platser i landet, se karta 
Sockenbilder
Näset 1; Lillänget
Näset 1: Västergården Den brann ner 1952
Näset 1:6 m fl; Östergården
Näset 2:3; Ystigården
Näset 2:4; Nygården
Flankladan, belägen på Flankänget. Flank är ett personnamn som är representerat inom socknen (L Larsson 1933)
Flankänget, åker, en Flank har bott vid åkern
Hagen, skog
Hoddvik/Huggvik, åker
Hägnaden, beteshage
Hällgrinden, grinden står ute på Hälludden vid Hällorna
Hällorna/Hälltäkten, åker
Hälltäkten, åker
Hästhagen, åker
Kogadden, stig
Lillänget, åker
Linsänket, förr linsänkningsplats
Mon/oppåmon, skog, utgörs av tallmo
Monsgrinden, grind, vid grinden tar Mon vid
Näsbohagen/Hagen, skog
Palmladan, ladan står på Palmtäkten 2:4
Palmses/Palmtäkten, åker
Sandbacken, landsvägsbacke, backen har varit väldigt sandig förr (L Hagåsen 1974)
Stenlöten, stenig åker
Storladan, lada
Storstenen, sten
Svanlocket, åker. Intill finns en annan åker, fromlocket
Vikaränget, åker med lada, Vikarängsladan, ligger vid den inre delen av en liten vik vid Storsjön.

 

 

gpfo-020-nasviken
Näsviken på 1930-talet

Karta över Näsviken 

Näsviken, industrisamhälle, omfattar delar av byarna Byberg, Böle, Hamre och Övernäs, enligt uppgift avsåg namnet först järnvägsstationen och sedan den bebyggelse som växte upp kring järnvägen. Näsvikesgruppen. Företagare i och kring Näsviken. Lantbrukare i och kring Näsviken
Namnet troligtvis taget från viken Näsviken i Södra Dellen (L Hagåsen 1974) Namnet återfinns på tre platser i landet. Näsvikens Historia
F.d. Pensionat. Näsvikens energikälla Annelie Hedenfeldt
Bölemark, lägenhet
Antikaffär – Pub – Handelsträdgård Forsså Bruks Herrgård
Delsbobron, bron går över Böleströmmen, belägen på gamla landsvägen till Delsbo
Forssån, namnet återfinns inte på annan plats i landet. Hälsinge Linneväveri
Gamla, gamla järnvägsstationen, belägen på udden. Järnvägen gick förr ej längre än hit, trafiken fortsatte då på Södra Dellen. (L Larsson 1933)
Gamla Konsum
Gruskasern, en arbetarkasern som var belägen vid ett grustag
Kaffegruset, strandremsa vid gamla stationsområdet.
Kronbacken/Krontorpet, backe på landsvägen, belägen vid stationen i Näsviken
Näsviksparken, skogsområde V Näsviken, här har funnits en numera igenväxt järnvägspark
Slusstugan, stuga där slussvakten bodde. Tamms kanal
Sundins hällan, hälla i Böleströmmen där en Sundin brukade sitta och meta
Svartbron, landsvägsbron över kanalen. Kallas även för Fåfängans torg.
Böcker om ekonomi, juridik och bokföring. Björn Lundén
I Näsviken pågår ett spännande båtprojekt som vi väntar att snart få se på Dellensjöarnas vatten. Dellencat
Näsvikens Folketshus 

 

gpfo-021-nasvikens-fabriksomrade
Näsvikens fabriksområde (Forsån) på 1930-talet

 

Ransta, namnet återfinns på fem platser i landet, se karta 
Sockenbilder
Ransta 1; Innergården
Ransta 1:3, 5, 9; Ransta
Fyrkantskogen, skogsdunge, namnet efter formen
Hällan, litet stenberg
Klockarskiftet, åker, meddelaren trodde att namnet hängde ihop med gården Klockars å Sörviksta
Larses, numera flyttad gård, boningshuset flyttades 1973 till gården Erk-Anders å Klångsta
Larsesänget, åker, efter den numera flyttade gården Larses i Ransta
Lustses, torp V Matnäsviken av Långsjön
Ranstabron, bro över Trogstaån
Ranstakvarnen, numera riven kvarn NV Ransta
Ranstaåkern, åker
Ranstaänget, åker
Rigan, strandremsa vid Trogstaån Ö Ransta, utgörs av samfälld mark (L Hagåsen 1974)
Skorv, åker å Ransta och Matnäs
Svinskinnet, en åker där det växte dåligt
Wassbergsbacken, vägbacke NÖ Ransta

 

 

gpfo-022-rolfstaparken
Rolfstaparken. Fribergs tivoli

 

Rolfsta, namnet återfinns inte på annan plats i landet, se karta

Sockenbilder
Rolfsta 1; Framens, lägenhet, där bodde år 1773 en klockare JonasPhragmén
Rolfsta 1:23; f d Kaptensgården
Brukroken/Brudsvängen. Bru, är en äldre form av bro. Andra förklaringar är skrönor.
Granses, jordbrukslägenhet, en Gran byggde den kring 1917 (L Hagåsen 1975)
Hojen/Rolfstahojen, skogsbacke med gravhögar
Inigården
Lägret, bortre och hitre torp å prästgården i Rolfsta. Jon-Ersas-på lägert rivet kring 1915
Lars-Jans, gård
Lägret, en gård och två torp, Forsa kompani har haft sin övningsplats/exercis här, kallas också för Klockartäkten
Rolfstabron, bro över Rolfstaån
Rolfstamyran, myr
Rolfstaparken, var en populär festplats när det begav sig
Skatbes, gårdstomt.Per Jönsson som bodde där och avled omkr.1880, kom från Skatberget vid Klippan i Skåne
Sluttvalarna, åkrar som sluttar ner mot järnvägen
Trossboden, har varit trossbod åt Forsa kompani. En kulturhistorisk märklig byggnad.

 

 

Rumsta, namnet återfinns inte på annan plats i landet, se karta
Post Pelle
Rumsta 1; Norrgården/Norrigården
Rumsta 1 och 3; Daniels
Rumsta 2: Sörgården
Rumsta 2:2 o 2:4; Mobäcks
Mobäcksbacken, gård i en backe å nr sub 2
Rumsta 4:1; Jon Mats. Gården är flyttad från norrsluttningen av Lillberget
Rumsta 9:1; Petters, Per Olofsson som kallades Petter och kom från Trombo köpte gården för 48 daler år 1770 (L Larsson 1933) Teaterladan
Rumsta 9:2; Skottomten, bebyggd tomt. Namnet efter en soldat Skott
Bloskas, en man och kvinna bodde där, öknamnet kom av att mannen (blöskade) d v s blinkade med ögonen (L Hagåsen 1974)
Blästen
Brunells, åker å Sörihagen, i en numera försvunnen fastighet vid åker bodde det folk som hette Brunell (L Hagåsen 1974)
Dellbons
Gärdsänget, gård och torp, dessa kallas Dellbons respektive Vigers (L Hagåsen 1974)
Jankens-i Harvses/Harv, gård
Hedses, torp, nerbrunnet
Hedsäng
Hjälpen/Pettershjälpen, mycket liten åker
Isaks, en Isak Severin bodde här
Katthavet, liten vattensamling på Lillberget
Kåtan, oröjd skogsdunge V Lillberget
Källarkullen, obebyggd tom, det finns en jordkällare här
Källbacken, landsvägsbacke
Lindbacken, landsvägsbacke
Lindkroken, vägkrök vid gården Lindses, i och med att vägen har rätats, har vägkröken hamnat på sidan om (L Hagåsen 1974)
Lindses, gård, innehavaren hette Lind
Lyckeby, åkerområde V Rumsta
Löv-Erkes, torp
Mattssons
Morsänget/Mosänget, åker
Norrgården
Oceanen, åker
Patbron, bro S Lillberget
Patbäcken, bäck
Perssons
Pettershjälpen, mycket liten åker, det brukade inte frysa här och på våren vart åkern tidigt torr. Ett nödår kom det ingen säd, utom på den här åkern och det räckte, så att alla i byn kunde få till sådd (L Hagåsen 1974)
Pettersåkrarna, åkrar vid gården Petters
Rumstabacken/Lindbacken, landsvägsbacke, vid backen ligger gården Lindses varför den också kallas Lindbacken
Rumstabäcken, bäck
Rumstagatorna, väg
Rönningen, åkrar S och V Lillberget
Sverins
Stavbacken, åker som sluttar, efter en soldat Stav å Harv vid Rumsta
Vigers, torp i Gärdsänge.

 

Rödmyra, namnet återfinns på två platser i landet, se karta
Rödmyra 2; Linhammarsbacken
Bengtssons
Bengtssons
Hallinsrönningen, åker
Hammars, torp
Kilåkern, åker
Kösbäcken/Nymanstäkten, åker
Köstäkten, åker vid Kösen
Lars-Eriks/Lars-Ers, gård, efter en Lars-Erik Larsson som bodde här i slutet av 1800-taletoch början av 1900-talet
Lars-Olovs
Locket, gård
Locket/Rödmyralocket, åker
Lötbäcken, bäcken rinner över Löten
Lötens, åker
Lövstugan, gård
Marstrand/Mastrand, åker
Nymanstäkten/Köstäkten, åker
Rumstatäkten, åker
Rödmyrakroken, vägkrök SV Rödmyra
Sessels, småbrukstorp, namnet efter en Cecilia Ed som bodde här
Stenborn/Stenbåren, stenig gångstig SV Rödmyra
Stomnäs-/Stångnäsudden, udde i Storsjön SV Rödmyra. Man brukade hugga stänger här, eftersom träden här var smäckra

gpfo-023-lund-spinnerit
Vykort över Lund Linspinneri och Skarmyra innan det blev utbyggt

 

Skarmyra, (tidigare namn Skademyra) namnet återfinns inte på annan plats i landet, se karta 
Skarmyra 1:1 m fl, 3:4; Västanäng
Skarmyra 2; Backa, Bönhus och Predikantbostad
Skarmyra 3: Ybäck, hemman
Skarmyra 5:17; Svahns
Skarmyra 5:43 Nygården, utflyttad från Västigården
Skarmyra 8:1; Norrigården/Don’ers/Dunders/Dundergården
Skarmyravägen 6. Paul och Elsie Nygren
Borgses, lägenhet
Brättingen, lägenheter
Bikuporna, byggda på senare år. Uppförda som tättliggande radhus med små bostadsenheter, påminnande om bikupor (L Hagåsen 1974)
Björnkällan; källa NÖ Västanäng, en ko från Västanäng lär ha gått ner sig i källan och därvid ha blivit ihjälslagen av en björn (L Hagåsen 1974)
Fyrkanten, åker, namnet efter formen
Fäkssvalen, åker
Gärdet, åker
Ågrens
Häbbersvalen, åker
Hällorna, berghällar, gamla byvägen går fram över dem
Kilarna, två åkrar
Kringlan, åker, åkern har varit full med sten, som man enligt sagesmannen var tvungen att ”kringla” runt, dvs göra krokar kring, vid arbetet på åkern (L Hagåsen 1974)
Linsänket, förr linsänkningsplats, som nu delvis upptas av fabriksbyggnader
Matnäsmyran, myr Ö Skarmyra
Myrhalsarna, myrmark Ö Skarmyra
Mörttjärnsmyran, myr N Mörttjärnen
Nordellstäkten, igenskogad åker, namnet efter en knekt Nordell, dödad någon gång 1845-1850 som fångvaktare på Långholmen i Stockholm (L Hagåsen 1974)
Norränget, åker
Per-Jansas, numera en igenväxt obebyggd tomt, det har en gång i tiden stått ett hus, förmodligen ett torp eller en stuga på platsen (L Hagåsen 1975)
Påls, åker å Skarmyra N Stor-Yan
Rikeladan, lada NÖ Västanäng, belägen vid Riket
Riket, åker, enligt ägaren växer det mycket bra på åkern
Rosseln, åker å Skarmyra NV Stor-Yan, ligger mycket nära en annan åker med samma namn
Röstses, torp, en knekt Röst bodde här
Röstsveden, skogsmark, ”de har bränt för rågodling här” (L Hagåsen 1974)
Schmidtbacken/Smittbacken, numera bebyggd åker NÖ Västanäng
Skarmyrviken, vik av Långsjön vid Skarmyra =Västanängviken
Skrössåkern, åkern sluttar
Smittbacken, numera en bebyggd sluttande åker.Troligen har den namn efter en soldat Schmidt.
Stegsved, två åkrar. På 1700-talets karta Storstegssved o Lillstegssved. Möjlig förklaring är mycket broms som sticks el. stigar för kol transport.
Stenmyran, myr Ö Skarmyra
Storön, ö i Långsjön som tidigare var bebodd. Gården flyttades vid laga skiftet till Långby där den altjämt kallas för ön
Stugsvalen, åker på ön. På ön står en stuga
Stonsarberget, berg där det bodde en person som kom från Stonsars i Norrbo
Sömåkern, efter en bonde som hette Söm
Östigården, den revs i början av 1960-talet. Östigårdsåkern är numera bebyggd med villor.

 

gpfo-024-smedsgårdsbacken
Flygoto över Smedsgårdsbacken taget 1970

 

Smedsgården, namnet återfinns på mer än 20 platser i landet. Smedsgården finns omtalad i Bromans Glysisvallur 1726, se Karta
Smedsgården 1:1;
Smedsgården 2:1; Östra/Gästgiveri (12S3) Olof Hansson Gästgivare o Bonde 1715 – 1791 
Smedsgården 3:1; Västra
Gärdsängsbäcken, rinner förbi Gärdsänget
Hägna, skogsmark
Hästhagen, åker
Jankens, lht i Smedsgården efter en som bodde här vid sekelskiftet
Klapern, bergknalle, enligt uppgift finns det kullersten på platsen
Lortrönningen, åkrar NÖ Smedsgården
Pellasrönningen, åker Ö Smedsgården, hör till Tomta
Smedsgårdsbacken, vägbacke Ö Smedsgården där Per Persson byggde egen villa med flera stugor och egen fiskdamm.
Storrönningen, åker V Hembergstjärn N Smedsgården.

 

 

Stavåker, namnet återfinns inte på annan plats i landet, se karta
Stavåker 3:1 m fl; Österänge
Stavåker 7:1 o Flatmo 1:1; Västergården
Stavåker 8:1; Norrgården/Norrigården
Fagerströms
Brättingen
Get-Rikards/Skarp-Rikards, åker å N Stavåker
Göransbacken, åker, ligger i en sluttning
Hällan, bergknalle, kännetecknas av stora stenhällar
Hällan, gård, belägen vid Stavåkershällan
Ljuses, lägenhet, har förr varit ett torp
Ljusrönningen, åker
Lortrönningen, åkrar Ö Stavåker, surt och dyigt här
Norrgårdsberget = Stavåkershällan, ligger vid Norrgården
Nyrönningen, åker
Rävberget, berg N Stavåker, det är fullt med rävgryt på berget (L Hagåsen 1974)
Skarp-Rikards, åker N Stavåker. Rikard Karlsson vars mors flicknamn var Skarp bodde vid åkern. Kallas även Get-Rikards
Stavåkershällan eller Norrgårdsberget, På berget finns ett flertal gravhögar (Lars Larsson 1933)
Våra, åker som brukar översvämmas på våren av Funstasjön. På åkern står våraladan som blev ombyggd till hönshus.

 

gpfo-003-bjorkmo

Stenbo Gård

Stenbo, namnet återfinns på två platser i Forsa och på ytterligare fyra platser i landet Stenbo
Stenbo 1:2 o 1:3; Stenbo, se karta
Flankrönningen, åker, Flank förekommer i socknen som soldatnamn
Gärdet, åker
Hemänget, åker
Hemängsbacken, backe på skogsväg Ö Stenbo, belägen vid Hemänget
Kungsmannsrönningen/Skräddarrönningen, åker
Markmo, skog SV Stenbo
Norrstugsladan, lada
Norrtäkten, åkrar
Näslundsbacken, backe på gamla vägen N Stenbo
Runhällan, udde i Långsjön, i närheten bodde en knekt Run, namnet syftar på en händelse år 1844, då Erik-jansarne samlades på denna stenhälloch brände religiösa skrifter på bokbål (L Hagåsen 1974)
Runlogen, loge
Runns/Runs, nu försvunnet torp, en knekt Run bodde här på 1800-talet
Runrönningen, åker Ö Stenbo
Skräddarrönningen, åker Ö Stenbo
Stackängsbäcken, bäck SÖ Stenbo. Bäcken rinner över Stackänget
Stackängsviken, vik av Långsjön S Stenbo
Stenbo oxen, sten i Långsjön V Stenbo. Stenen sprängdes på 30-talet då den var ett hinder för timmerflottningen.

 

 

Sunnanbäck, namnet återfinns inte på annan plats i landet, se karta

Sunnanbäck
Sunnanbäck 1:1; Sörgården
Sunnanbäck 2:1; Fårsvedja
Sunnanbäck 3; Kristinefors, gård ”Obelagt!”
Sunnanbäck sub 3; Nygården
Sunnanbäck 3:2 m fl; Norrgården/Norrigården
Kristinefors
Dolkses, lägenhet, kallas också Dolkstugan
Gammel-Lingses, åker
Gladtorpet, torp, en knekt Glad bodde där
Gustavs, åker, en Gustavsson bodde här i närheten
Gustavsbäcken, bäck
Hornebäcken, bäck SV Sunnanbäck
Håkarvet, åker
Kornhagen, åker
Kringses, lägenhet
Käringskårberget, berg SV Sunnanbäck
Lillrå, skog S Sunnanbäck
Lingbacken, landsvägsbacke, en knekt Ling har bott vid backen
Lingbäcken, bäck NV Sunnanbäck
Löt-Görans, åker, vid åkern finns en skogsdunge som kallas Löten, en konstnärlig karl, som kallades Löt-Göran bodde där intill (L Hagåsen 1974)
Lötens, skogsdunge
Matteses, åker
Mellan-Sorgbo, fäbod V Sunnanbäck
Mickelsmyran, myr NV Sunnanbäck, förr har det varit odlat här
Myran/Stordiket, sankmark Ö Sunnanbäck
Norrigårdsbacken, landsvägsbacke, belägen vid Norrigården
Nygården, numera riven gård
Nyrönningen, SV Sunnanbäck
Näbbet, åker, den är belägen på en stor udde i Storsjön, Östra gården Fårsveden
Näbbladan, lada, belägen vid åkern Näbbet
Näsboberget, berg SV Sunnanbäck, med största sannolikhet avses berget N Näsbobodarna, en nu försvunnen fäbod (L Hagåsen 1975)
Näsbobodarna, en nu försvunnen fäbod, låg ett stycke N Lingatjärn
Oceanen, åker
Petarvet, åker N Sunnanbäck
Rönningen, åkrar S Sunnanbäck
Saras/Sarasrönningarna, åkrar S Sunnanbäck
Skåp, en kulle med god jord som ligger på en udde SO Sunnanbäck
Slåttholmen, holme i Storsjön där det förr funnits åkrar som man slåttat. Holmen är även känd som Fårsvedholmen.
Småhällsberget, berg V Sunnanbäck
Springbäcken, med utlopp i Storsjön. Vid bäcken har funnits en linskäckt.
Stordiket, Sunnanbäcksbäckens utlopp. Som en lång vik av Storsjön
Sunnanbäcksbäcken, NV Sunnanbäck. Kallas även för Sörskogsbäcken, Brantbäcken och Lingbäcken. Vid bäckens utlopp bodde knekten Ling
Tallholmen, holm i Storsjön där det vuxit fina tallar.
Timmerplatsen, strandbit vid Storsjön S Sunnanbäck. Man forslade ner timmer från skogen, la upp det här och fraktade det sedan sjövägen.

 

gpfo-025-sorang
Flygfoto över Söräng

 

Söderäng, namnet återfinns på 17 platser i landet, se karta

Söderäng 1:1; Hambergs
Söderäng 2; Lötas, gård, byggd på en ”löt”
Söderäng 2:1 m fl; Västigården
Söderäng 3:2; Sörgården
Söderäng 3:13; Gamla Nygården
Dellröjningen, avstyckat från Söderäng 2
Flygts, torp
Hagen, åker
Jannes, gård
Lagjorden, åker SV Söderäng, jorden här hade byn ilag till knektjord (L Hagåsen 1975)
Lagjordsladan, lada SV Söderäng, belägen på Lagjorden
Lillänget, åker
Lindströmsrönningen, åker V Söderäng
Linsänket, förr linsänkningsplats vid Ingan
Lötas, lägenhet
Lötens, obebyggd tomt (L Hagåsen 1975)
Nyjorden, åker SV Söderäng
Nyrönningen, åker SV Söderäng
Ol-Kalsas, nu försvunnet småbrukstorp
Ol-Kalsas, obebyggd tomt, den ska vara undantag från Västigården, det har stått ett småbrukstorp som innehades av en Ol-Kalsas, död kring 1904-1905 (L Hagåsen 1975)
Oppigårdsbacken, vägbacke N Söderäng, belägen vid Oppigården å Kalvhaga
Rosselgatan, brukningsväg V Söderäng
Rosseln/Rosslerna, åkrar V Söderäng
Sjöladan, lada, som ligger på norra stranden av Ingan
Smedens, torp som innehades av en smed
Söderängsbacken, vägbacke och Söderängsgatan, vägbit genom Söderäng
Söderängslandet, norra stranden av Ingan
Tönänget, åker och Tönängsbäcken från Hemtjärn N Ingan. Även Törn-i förleden av ordet förekommer
Uhreses,jordbrukslht.Namnet efter en smed Mathias Uhrus, född 1816, bördig från Herte by, Bollnäs. 1847 gifte han sig till Nygården å Söderäng. Efternamnet hade fadern Per Olofsson tagit sig efter sitt yrke. Han var nämligen urmakare.
Uhreses båthus, låg vid Ingan
Uhresesrönningen, åker.

 

 

gpfo-026-sorhoga
Sörhoga

 

Sörhoga, namnet återfinns inte på annan plats i landet, se karta
Sörhoga sub 1; Nygården, numera nedbrunnen gård, eftersom gårdens ägare brukade svarva, kallades gården också Svarvars. Sörhoga Lantgård
Sörhoga 4. Forsa Gårdsmejeri
Sörhoga 1:1; Ystegårn (38S5) Per Andersson Häradsdomare o Bonde. 1805 – 1874.
Sörhoga 2:2; Västergården
Backladan, lada
Hillstaåkern, åker, belägen vid rån till Hillsta
Hogarönningen, åkrar V Sörhoga
Ingalund, 3 gårdar vid sjön Ingan, kallas även Ingalunda
Kronses, torp, en Kron bodde här
Lappa/Lappmyran, åker V Sörhoga
Lappladan, ladan står vid Lappa
Lappmyren, myr 1 km V Sörhoga
Lyckan/Nygårdslyckan, åker
Lång-Anses, lägenhet, en Anders Andersson bodde här
Nanstarönningen/Per-Ersrönningen, V Sörhoga, åkrar å Nansta
Nygårdslyckan, åker, hör till den nu brunna gården Nygården, kallas också Lyckan
Nygårdsrönningen, åker på Rönningen V Sörhoga, hör till den nu nedbrunna Nygården
Per-Ersrönningen, åker på Rönningen V Sörhoga, hör till Per-Ers å Nansta
Risänget, åker
Risängsladan, lada, enligt uppgift riven på 1920-talet, stod på Risänget
Sjögrensåkern, åker
Smedåkern, åker. Invid åkern står en smedja.
Starränget, täkter mellan Sörhoga och sjön. Förr sjöstrand där har förr vuxit starrgräs
Storladan, lada
Sundses/Gammel-Sund, gård efter en som hetat Sund. Sundtomten, kallas en åker
Surängen, myraktiga täkter och gärden V Stor-Yan
Västigårdskullarna, åkrar

 

 

Sörviksta, namnet återfinns inte på annan plats i landet, se karta

Sörviksta 1:1 o Norrhoga 2:10; Görans, man påstår att det förr har legat ett kloster här (L Larsson 1933)
Sörviksta 2; Jönses
Sörviksta 3:7; Klockars
Blanks
Brättingen
Schöns
Friskens/Frisktomten, åker
Groparna, åker, den har förr varit gropig (L Hagåsen 1974)
Gravhögar, mitt i byn finns flera stora gravhögar
Hedrönningen, åker, en knekt Hed odlade upp åkern
Hummelgården/Hummelgårdsrönningen/Rönningen, åker
Hägnaden, åker
Kampelsmyran/Kampensmyran, åker. På 1700-talet fanns en soldatsläkt Campbell i Forsa
Klockars, gård
Knallen, gravhög
Korpens, numera riven gård
Korstäppan, åker i närheten av Korpens
Källänget, åker, det finns källor här
Lyckan, åkrar
Modins Rönningen, åker
Modins, lägenhet
Norränget/Skottäkten, åker
Norrängsbacken, vägbacke, belägen vid Norränget
Plågan, åkern är full med klappersten
Rolins, åker, efter en knekt Rolin
Rönningen, med Hedrönningen avses bara den västra halvan av åkern, den östra kallas Modins Rönningen
Skottäkten, åker
Starkens, nu försvunnet torp
Stenlandet, stenig strandbit i Funstasjön
Svalarna, åkrar som hör till Görans och Klockars
Svalbacken, brand sluttning N Svalarna (till Klockars)
Svinskinnet, en åker där det växte dåligt

 

 

gpfo-027-tomtaladan
Tomtaladan. Den brann ner 1982

Tomta, namnet återfinns på närmare 50 platser i landet, se karta
Tomta Sockenbilder
Tomta 1, Jankens, namn troligen efter en Johan Johansson (1T5) Jonas Jansson, kyrkvärd, häradsdomare o bonde 1772 – 1828
Tomta 1: Storsvens, belägen vid Smedsgården. Det berättas att Sven Olsson var en lång och stor karl som dog på 1890-talet
Tomta 1:2; Daniels i Tomta
Tomta 2:1; Per Jonsas
Hägnaden, beteshage och betesskog i V Tomta, beteshagen kallas Lillhägnaden och betesskogen Storhägnaden
Myran, åker
Nyrönningen, åker Ö Smedsgården belägen i Stygghagen å Tomta
Pillran, åkrar NV Tomta
Skräddarbacken, vägbacke V Tomta. En skräddare bodde på platsen
Smedins, åker, förr stod där ett torp.
Tomtaladan, välkänd lada som brann ner 1982.

 

 

Tomten, (Tomten = Sveden), namnet återfinns på mer än 80 platser i landet, se karta
Tomten 2; Svea
Tomten 2:6; Svedjan
Borgses
Hägnaden, beteshage
Westins
Klingersvalen, åker
Kåsen, åker
Marises, stuga, för ca 150 år sedan beboddes stugan av en Rengfors-Marie, vars man var skollärare i skolan vid Matnäs (L Hagåsen 1974)
Pissmyrsbacken, skogsbacke
Småsvalarna, åkrar

 

 

gpfo-028-trogsta
Trogsta

 

Trogsta, namnet återfinns på två platser i landet. Trogsta är socknens största by, se karta 
Trogstagården
Trogsta 1:3 o 1:2 m fl; Jon-Ols
Trogsta 1:6 m fl; Norråkern
Trogsta 1:7; Per-Ers
Trogsta 2:2 m fl; Byströms, enl. uppgift har gården sitt namn efter Olof Eriksson Byström född 1688
Trogsta 2:3; Hermans/Utegården. Ligger strax utom huvudgården
Trogsta 3; Raskgården
Trogsta 3; Nilses
Trogsta 3:6; Nirses-Sörs på backen
Trogsta 4; Kvickses, en soldat Kvick lär ha bott här för 100 år sedan. Kallas även för Stensla efter en Anders Sten
Trogsta 5:1; Ers-Pers
Trogsta 6: Sörgården. Före laga skiftet låg Utegården längst i söder
Trogsta 7: Stormses, torp efter en knekt som hette Storm
Trogsta 7; Erk-Anders
Trogsta 8:2; Svedjan/Svea
Trogsta 9; Lönnbacka
Trogsta 9:3 o 7:2; Ol-Ers
Trogsta 10; Petters, ödegård (L Hagåsen 1974)
Trogsta 10; Oppistugo
Trogsta sub 10; Nygården
Trogsta 11:1 o 10:18; Bånggården/Bångses, namnet efter en präst i socknen som hette Bång.
Trogsta 15:1; Per-Ers
Trogsta 18:1; Sörgården
Bäckströms
Ebenesbacken, vägbacke å Trogsta, vid backen finns en byggnad som förr har varit ebeneserbönhus (L Hagåsen 1974)
Gärdesgården, gård
Harpsund, skogsbit vid Kyrksjön. Är en med två sommarstugor bebyggd allmänning. Namnet som är givet på senare år, syftar på att kommunalnämndens ordförande (socialdemokrat) brukade ha sin eka förlagd i vassen där. ”På Harpsund”
Harsjel, åker
Harsjelsbacken, landsvägsbacke
Hummelhagen/Hummelhagsskogen, skogsbacke, vid Kyrksjön
Hummelladan, vid ladan har det funnits en humlegård
Hårsan nr 1, avstyckning från Trogsta nr 4
Härkel, åker
Härkelsbacken, landsvägsbacke, i närheten ligger åkern Härkel
Hästhagen, skogsdunge
Inigården, sagesmannen tvivlade på att det andra lämnade namnet, Östigården, var riktigt, fastän det hade uppgivits av gårdsinnehavarinnan, född 1887 ( L Hagåsen 1975)
Jon-Olshagen, nu borttagen gärdsgård som stod mellan Uligården och Jon-Ols
Jon-Olsåkern, åker som hört till gården Jon-Ols
Järnbergs stugan
Karolinas svalen, åker
Kobacken, skogsdunge, förr fanns det ett fähus i dungen, där brukade man ha ett par kor på sommaren för att få mjölk, den övriga boskapen var ju på fäbodvallen (L Hagåsen 1974)
Konvaljskogen, skogsdunge, det växer mycket liljekonvaljer här
Kullern, en åker som ligger högt
Körsbärsbacken, träddunge, det växer körsbär här (L Hagåsen 1974)
Lustgröpperna, gropar där man har tagit lera, ett torp alldeles intill heter Lustses
Lustses, torp
Lönnses/Oskars, gård, gårdsfolket heter Lönn, kallas också Oskars efter den nuvarande ägarens farfar, Oskar Lönn (L Hagåsen 1974)
Lönntäkten, åker, en knekt Lönn brukade den
Myran, åker, har myrjord närmast Trogstaån
Myrsvalen, åkerbit
Nilses, gård
Nilsesåkern, åker, hörde till gården Nilses å Trogsta, innan den flyttades ut
Norbergs, gård, namnet enligt uppgift efter en Anders Norberg i början på 1700-talet
Norbergs täkten, åker, hör till gården Norbergs å Trogsta
Nords på backen/Norr på backen, gårdar, lägenheter och torp
Nygården
Ol-Ersbacken, vägbacke, ligger vid gården Ol-Ers
Ol-Ersbron, bro över Trogstaån SÖ Funstasjön, N om bron ligger Ol-Ers
Per-Ers backen, vägbacke, gården Per-Ers ligger vid backen
Per-ErsgatanByströmsgatan, vägbit, går västerut från Trogstaån, förbi Per-Ers och ytterligare ett par hundra meter
Pettersbacken, åkern sluttar ner mot Kyrksjön
Pettersmyran, myrmark, namnet efter gården Petters
Renarna/Utirenarna, betesmark
Stenbacke
Sten Olles
Stens
Sundins
Sundins, två olika gårdar med samma namn
Sjödinstomten, numera ånyo bebyggd tomt
Sjöladan, lada vid Kyrksjön
Sjösjö, sjö V Trogsta
Skomakarns,åker efter en skomakare Trogsta 7.
Skork/Skårk/Skolk/Skålk, åkrar Trogsta 3.
Smedstycket, åkrar. Det stå en smedja vid åkern
Snåren, skog S Trogstabodarna. ”Dom har svett och sått råg där”.
Stakels, torp, en knekt Jonas Stakel bodde där
Stormgatan, väg som går förbi torpet Stormses
Sundbergstomten, åker där det troligen tidigare stått ett hus
Svalbacken, landsvägsbacke N Trogsta
Sveden, gård som bebos av ”Olle på Sveden” Olsson. (Lennart Hagåsen 1974). Svedkroken vägkrök som hör till gården.
Svedlandet, strandbit vid Kyrksjön som hört till gården Sveden
Sörs på backen, SV delen av Trogsta. Små gårdar företrädesvis soldattorp som byggdes på bergssluttningen
Treknten, gräsplätt där man brukar resa majstången
Trogstabosågen, numera borttagen såg som låg vid vägen mellan Trogsta och Trogstabodarna
Våthagen, täkt vid Trogstaån
Västibyn, två gårdar Ol-Ers och Erk-Anders

 

gpfo-029-vy-trogsta
Vy från Trogsta, gården till vänster är Byströms.

 

 

Trombo/Tronbo, namnet återfinns inte på annan plats i landet, se karta
Trombo sub 1; Olles
Trombo 1:2; Petters
Hybble, förr gård, gården revs vid sekelskiftet
Hybblet, skogsglänta, enligt uppgift finns där lämningar, troligen av en boplats (L Hagåsen 1974)
Hästskon, åker, genomskärs av stora landsvägen
Högåkern, åkern ligger högt
Ingeborgsbacken, landsvägsbacke, en kvinna vid namn Ingeborg bodde vid backen
Kalvänget/Kavelänget, åker
Kilarna, åker
Kvarnmyran, åker, sagesmannen, född 1887, sa sig inte ha hört att det skulle ha stått någon kvarn där (L Hagåsen 1974)
Medviksänget, åker N Trombo, hör till Medvik
Pelle Brolins backen, landsvägsbacke, en Pelle Brolin har bott här enligt uppgift
Tamsaret, vik samt en täkt vid viken och en lada kallad Tamsarsladan

 

 

Tövsätter, namnet återfinns inte på annan plats i landet, se karta
Tövsätter sub 1; Nygården
Tövsätter 1:2; Östergården
Tövsätter 2:1; Västergården
Sörgården
 Auktion reportage. Historik Hälsingebyrån
Anses/Knallen, torp, namnet efter Anders Olsson, han kallades för Knallen.
Daniels, torp
Dansladan, lada, under åren 1900-1905 förekom det, att man ordnade dans i ladan
Falkens
Friskes, förr torp
Gripbrunnen, brunn, belägen vid Griptomten
Griptomten, åker, en knekt Grip brukade jorden
Kaked, lägenheter
Kusbacken, vägbacke
Kuses, torp, efter en person Kuse som har bott där på 1840-talet, kallas även Blåstbo
Kusgatorna, väg, går förbi Kusåkern och Kusberget
Kusmyran/Kusmyrorna, åkrar
Kusåkern, åker
Kusängsbacken Bortre, åker
Kusängsbacken Hitre, åker, belägen NV Kusberget
Kusängsmyran, åker, belägen NV Kusberget
Lillänget, åker
Långsvalen, åker
Myran/Tövsättermyran, myr
Rödgrinden, numera borttagen grind  Ö Tövsätter
Rödladan, lada
Rönningen/Skräddarrönningen, åker
Sandhällan, stenhäll på Tövsätterholmen, vid hällan finns en liten sandstrand, har brukat vara badplats (L Hagåsen 1974)
Simavidden, numera bebyggd åker, upptas nu av Tövsättersågen
Sköldtäkten, åker efter en knekt Sköld som brukade den
Spången, vägbank som hindrar vattnet i Kyrksjön att svämma över Tövsättermyran. Förr ledde en spång över sankmarken
Stomänget, åker
Storsten, sten i Kyrksjön vid Tövsätterholmen
Storängsvägen, väg som går över storänget
Tuvladan, lada vid tuvmyran
Vallman- eler Valmansbacken, vägbacke där det sägs att en Kak-Jöns från Kaked slog ihjäl en Valman eller Vallman som bodde vid backen för mer än hundra år sen. Namnet avser även åkern på sluttningen vid backen.
Forsa Trä, historik

 

 

Utnäs, by på en udde i Långsjön. Namnet återfinns på fem platser i landet, se karta
Utnäs sockenbilder  
Utnäs 1; Näses, numera nedbrunnet torp
Utnäs 1:1; Oppigården
Utnäs 2: Skölds. Där lär en knekt Sköld har bott på 1700-talet. Sköldåkern ligger strax intill
Utnäs 2:1; Norrgården/Norrigården
Utnäs 3: Skräddaars/Karlshäll
Utnäs 3:1; Återgår’n/Svartmyra. Låg före laga skiftet mellan Norrgården och Hogarna.
Utnäs 3:2; Karlshäll
Utnäs 4:1; Hogarna, vid gården finns en stor och en liten gravkulle, kallade Storhogarna och Lillhogarna (L Hagåsen 1974)
Bodgrinden, numera borttagen grind, stod på Bodvägen vid rån mellan Häggnäs och Utnäs, (L Hagåsen 1974)
Burses, numera rivet. Efter soldaten Bure, som utmärkt sig i det 30-åriga kriget.
Davladan, numera borttagen lada
Erkes
Fromses/Björkses, numera rivet
Fyrkanten, åker, namnet efter formen
Gammel-Norrigården, åker och båtlänning, före utflyttningen stod Norrigården där (L Hagåsen 1974)
Gammel-Skräddars, numera rivet torp
Hagellöten, åker
Hammarn, beteshage, förr torp
Hammarsänget, åker
Hemskogen, skog
Hemåkern, åkern ligger vid gården Hogarna, som den hör till (L Hagåsen 1974)
Hogastugan, stugan hör till Hogarna
Hägnaden, skog
Jon-Larsas, numera nerbrunnet torp
Kalvtäkten, åker på Utnäsbodarna
Kaninholmen, holme i Långsjön, ett äldre namn är Återgårdsholmen, efter Återgården
Kyrkgrinden, numera borttagen grind NV Utnäs, grinden stod på Kyrkvägen vid rån mellan Utnäs och Häggnäs. Torpet Skogen står inte långt från där grinden stod, varför den också kallas Skogagrinden (L Hagåsen 1974)
Kyrkvägen, östligaste avtagsvägen till Utnäs, den vägen for man till kyrkan. De andra avtagsvägarna till Utnäs kallas Lindvägen och Bovägen.
Källarbacken, träddunge
Källarbacksladan, lada, belägen vid Källarbacken
Lekses, numera nerbrunnet torp, en Lek bodde där. När sedan en, som hette Jon-Larsa, enligt uppgift död på 1930-talet, kom att
bo där, kallades torpet, Jon-Larsas
Lillhogarna, gravkulle
Lilltäkten, åker V Utnäs
Lillvägen, liten biväg till Utnäs 2
Lillmyrorna, åkrar, i Lindstugan vid åkrarna bodde en som hette Lind
Lindses/Lindstugan, förr stuga nu lada
Lindsvalen, åker, en man, som hette Lind bodde här
Linsänket, förr linsänkningsplats vid Långsjön
Logladsvalarna, åkrar
Lönnjorden, åker
Myrladan, lada NV Utnäs, står ute på Lindsmyrorna
Norrgårdshammarn, strand av Långsjön, utanför Norrgården
Norrigårdsstugan, stuga, hör till Norrigården
Norrigårdsåkern, åker, före utflyttningen stod Norrigården strax Ö om den här åkern
Norrmyran, åkrar, omfattar norra delen av Lindmyrorna
Norränget, åker
Norrönningarna, åkrar NV Utnäs
Notbodsvalen, åker, vid åkern står en notbod (L Hagåsen 1974)
Näses, åker
Oppigårdsstugan, stuga, hör till Oppigården
Remsan, åker, namnet efter formen
Runbacken, åker
Röjet, åker
Rönningen, åker
Rönningsladan, lada, står vid Rönningen
Skogabacken, landsvägsbacke nära torpet Skogen NV Utnäs. Här brukade hästarna skygga på grund av att det brukade spöka där
Skoggrinden, numera borttagen grind NV Utnäs
Skräddarbacken, åker på en upphöjning intill torpet Skräddars. I östra ändan av åkern låg förr torpet Gammel-Skräddars
Skålbergs, åker
Storladan, lada
Svartmyran, gård utflyttad 1925 till Svartmyran. Då den stod inne i byn kallades den för Återgården
Sveden/Svea, åker och lada med samma namn
Trekanten, åker, namn efter formen
Trollkyrkan, liten grotta bildad av två stora stenar N Hagen vid Utnäs
Vies, numera rivet torp. Kan ha bebotts av en soldat Vie som har funnits i Forsa

 

gpfo-030-klockarsvedja
Vykort från Klockarsvedja, se karta

gpfo-031-vidells-i-harsne
Flygfoto över Vidells i Harsne, se karta

Veda, namnet återfinns på 16 platser i landet, se karta

Veda Sockenbilder
Veda 2; Masgården, släktgård, Matts Ersson och Erik Mattsson i långa tider
Veda 2; Malnänget, täkt, fläkten genomflyts av Rossåsbäcken och Ofärneån, man fiskade vid denna täkt lax och öring i mjärdar (L Larsson 1933)
Veda 2; Rönningen, täkt
Veda 3:4 m fl; Jon Lars
Veda 4:4; Västergården/Harsne, Efter utflyttning från Veda år 1900 fick gården namnet Harsne. Tidigare kallades den Västergården
Veda 5; Oppegården, nedbrunnen (L Hagåsen 1974)
Veda 11:1; Mases
Edsbo/Edses, lägenhet
Hedbacken, vägbacke
Hedses, lägenhet, har förr varit torp
Hedtomten/Lindtomten, åker,
Hägnaden, åker
Isakstomten, bebyggd tomt
Jon-Lars, gård. Namn enl. uppgift från 1710 efter en Jon Larsson. Kallas även Svedåkern
Kakelns, lägenhet, en som kallades Kakeln, bodde här, han hade kakelfabrik
Kaslandsmyran, myr
Klockarsvedja/Klocksved, gård Klockarsvedja Finska krigsbarn
Klockarsvedsbäcken/Klocksvedbäcken, bäck, rinner förbi gården Klockarsvedja
Klockarsvedstäkten, åker
Klocksvedstenen/Skojarstenen, sten vid Klockarsvedja
Klocksvedstäkten, åker, hör till gården Klockarsvedja
Kyrkbacken, vägbacke, belägen på Kyrkvägen som gick mellan Veda och Byberg
Lilltomten, åker
Mases, gård
Nattfållan, åker, tidigare lät man kreaturen gå där på natten
Oppigårdstäkterna, åkrar, namnet efter den numera försvunna Oppigården (L Hagåsen 1974)
Roserå/Roserån, skogsområde V Veda. Där finns en dal. Roseråbäcken rinner genom området
Roseråbäcken, bäck V Veda
Roseråröset, stenröse, utgör gränsröse
Roseråtäkten, åker V Veda
Skraltbron, bro över Rossåsbäcken SV Veda
Skärperna/Skärporna, åkrar som ligger lågt och har lös myraktig jord Veda 5
Smedbacken, vägbacke där Oppigården stod. Vid backen stod en smedja
Spruthusåkern, åker där det finns ett spruthus. (Lennart Hagåsen 1975)
Stenlena, stenig stig till Vallarna 2 km SV Veda  (L. Larsson 1933)
Storflatan, åker
Sveden/Svea, torp beläget på åkern Sveden V Harsne

 


 

gpfo-032-lindgrens-garveri
Lindgrens garveri i Gärdsänget, se karta
På bilden makarna Lindgren och till höger Gustaf Berg f. 1875 och hans far Ludvig Påhlman f. 1830, som båda var bosatta strax intill garveriet.

 

gpfo-051-karta

Det gula R:et vid vägkanten mitt i bild är en 30 cm hög väghållnings sten eller Plogsten som markerade gränsen mellan Smedsgården och Vålsta väghållare.

Vålsta, namnet återfinns på tre platser i landet, se karta
Vålsta 1:1;Gästgiveri/Länsmansgård/tingsställe och Innergården Mangårdsbyggnaden byggdes 1870-71. Vid sekelskiftet tillkom glasverandan med de höjda fönsterspröjsarna. Ekonomibyggnaden längs vägen är byggd 1793. (12W1) Erik Olofsson Gästgivare o Bonde 1682 – 1735
Vålsta 3; Lövtorpet
Vålsta 3:9; Östergården (Ystegården)
Vålsta 4:1; Bergs/Mickels
Vålsta 6:1; Västergården
Boijs/Mickels/Bojses
Backladan, lada
Finnhusvägen, liten biväg, man påstår att där spökar. En finne lär ha blivit halshuggen där. (L. Larsson 1933)
Flackstensberget, berg
Glimstaladan, lada, ladan gränsar till ägorna till Glimsta i Högs socken
Gärdsänget, torp. Lindgrens garveri som upphörde på 1920-talet
Gärdsänget, åker
Gärdsängsbacken/Hällbergsbacken, landsvägsbacke
Heden, skogsmark, består till stor del av tallmo (L Hagåsen 1974)
Hedentorpet/På Heden, torp
Holmladan, lada, belägen på Holmen
Hummel-Stinas, lägenhet, en Hummel-Stina från Hälsingtuna socken bodde här
Inigården
Inigårds, åker, hör till Västigården, men har hört till Inigården
Kringla, åker
Norra Holmåkern, åker, namnet efter Holmen
Lyckeby, åkrar NV Lillberget
Långlyckan, åker
Långmyran, myr NÖ Utnäsbosjön
Långmyran, myr N Gärdsänget V Vålsta
Löten, stenig betesmark
Morsänget/Mosänget, åker
Mosängsladan, numera riven lada, belägen på Mosänget
Pepparåkern, grustag V Vålsta
Plåten, stuga, förr mältade man säd här (L Hagåsen 1974)
Råbocks, numera rivet torp, stod strax N Östigården, en knekt Råbock enligt uppgift född kring 1740 bodde här
Sandkullern, åker utgörs av en kulle med sandjord
Södra Holmåkern, åker, namnet efter Holmen
Skönborgs Kringla, åker, beteshage.
Skönborgs, nu riven gård. Flyttades till Gärdsänget där den revs på nytt.
Todaven, vattensamling som använts som linsänke N Vålsta. I närheten, fast i Högs sn ligger Tolavaberget
Trekanten, åker

 

 

gpfo-033-akre
Åkre:  Västegården och Ystegården

 

Åkre, namnet återfinns på 11 platser i landet, se karta
Projekt Åkre
Åkre 1:1; Gården i släkten sedan 1600-talet
Åkre 1:2 Västergården
Åkre 2:1; Östergården/Ystegårn/Gästgiveri (2Å1) Daniel Ersson Gästgivare 1734 – 1770
Häbberstycket, åker, vid åkern finns det två härbren
Kansen/Månbacken, skogsdunge Ö Åkre,i dungen finns stenhällar, enligt meddelaren påminner den om ett värn
Månbacken, sluttning Ö Åkre, belägen på norrsidan av Kansen
Norränget, åker Ö Åkre
Stavses, tomtplats i backen och Stavtäkten efter en soldat Stav. Ö Åkre
Åkrekrokarna, två nu försvunna vägkurvor

 

Eilesund/Ölsund, namnet återfinns inte på annan plats i landet, se karta
Om vägen P4 Gävleborg
Ölsund; Anderssons
Ölsund 1: Staffas, efter Stefan Stefansson 1799 -1824
Ölsund 2: Västergården. Har flyttats så att den ligger Ö Östergården
Ölsund 2; Nygården/Lakvik
Ölsund 2:8; Frids
Ölsund 2:9 m fl; Anderses/Gammel Fridses
Ölsund 3: Östergården
Sveden/Svea
Larssons
Väst i gårn, Lumnäs
Bäckas/Utistugan
Gatorna, byväg
Kvarnsvalarna, åkrar, förr har det stått en kvarn här
Lakviken, åker
Lillgården, åker
Lillrönningen, åker
Mon, åker å Hästhagen
Mormorsmyran, åker
Månsa, nu försvunnen åker
Oppisvederna, skogsparti
Ploksa, åker, enligt meddelerskan benäms åkern ”Plogröjningen” i handlingar (L Hagåsen 1975)
Sjöfassbo, nu försvunnen åker Ö Ölsund
Smedberget, bergknalle
Snortorget, öknamn på Sveden o Gammel-Fridses. Namnet av att det var gott om barn i de här gårdarna förr.
Svedrönningen, efter sveden/svea
Dellångersån, Kyrkbåtsroddare

 

 

gpfo-034-dalens-skola
Vy från Dalens skola mot Överbyn

 

Överbyn, namnet återfinns på mer än tjugo platser i landet, se karta.         
Sockenbilder Dånsjön
1535 är lagman Måns Gadd bosatt i Öfverby
Överbyn 1; Parterna, nu rivet torp på ofri grund, låg vid åkrarna Parterna
Överbyn 1:1; Masgård/Masens
Överbyn 2:2; Ol’Jons
Överbyn 3; Bosens/Bosgården, Nicolaus Olai Boqæus vid akademin i Uppsala kommer från denna gård. Gården är en av socknens äldsta.
Överbyn 3; Palmses, småbrukstorp
Överbyn 3; Notses, småbrukstorp
Överbyn 3:11; Utegården
Överbyn 3- 4: Stubbas/Stubbses
Överbyn 4:6; Hansöbodarna
Överbyn 4; Blåstbo
Överbyn 5:4; Länsmans, här ska tidigare bott en länsman
Överbyn 6; Gamla Livs
Överbyn 6:4; Livgården/Livens/Livses
Överbyn 7:1; Stubbtorpet eller Stubb-Jankens
Baltsars, nu försvunnen gård
Dalses
Danielstorp/Parterna
Frejses, torp
Grind-Jonkes, torp, beläget vid Dånsjön
Hagsvalarna, åkrar
Hallbodal, småbrukstorp
Kronan, åker, belägen på ett backkrön
Källmyran, myr och åkrar Ö Överbyn
Källängen/Källänget, åkrar NV Överbyn, där finns en aldrig sinande källa
Källängen/Källänget, gård
Kärleksstigen, gångstig Ö Överbyn, det var en man som gick den när han friade på Tannavallen
Käxe, åker N Överbyn
Livs, Unga, torp
Långboåkrarna, åkrarna går längs rån till Långby
Länsmansberget, berget ligger vid gården Länsmans
Nordbacken, vägbacke, vid backen bodde en Nord
Persänget, åker
Rumpen, åker
Skansen, åker V Dånsjön
Skrotten, åker
Stenbacken, vägbacke som förr var stenig, NÖ Överbyn
Stenrössvalen, åker. Vid sydändan av åkern finns ett stenröse

gpfo-057-masgard

Dalens Värn till möte i Masgård då seklet var ungt. Text o Bild ur julhälsning 1987.

Bakre raden: Okänd, Jannes Olle, Kalvhaga, Oskar Lindström, Överby, Nirs-Per-Olof Persson, Kalvhaga, Ol-Jons-Herman Eriksson, Överby, Olle Berge Larsson, Långby, Bjur-Olle Flatmo, Oskar Berg Överby, Daniel Palm Överby, Alfred Berg Överby, Sam August Jonsson Långby och August Fält, Långby.

Andra raden: Okänd, okänd, Elina Dahlberg Kalvhaga, Maja Berglöv Söderäng, Kristin Andersson Sörgårn, Söderäng, Ulrika Strid Överby, okänd, okänd och Emma Finn-Hjalmar, Överby.

Främre raden: …Wästberg Överby, Finn Hjalmar Överby, Anders Dahlberg Överby, okänd, … Persson Kalvhaga, Per Oppigårn, okänd, Fransson Söderäng, okänd och Jonas Sundin Långby.

Längst fram: Okänd, okänd,

 

 

Övernäs, namnet återfinns på sex platser i landet, se karta 
Övernäs 1; Innegården
Övernäs 1:1 Oppigården/Nisses
Övernäs 2:43; Bäckmans
Bjurses, lägenhet
Fagerkulle
Fagervik
Framnäs, utgör en del av Näsviken som hör till Övernäs
Friskens, torp
Gästgivar-Olles, lägenhet
Haret, udde
Hägnaden, beteshage
Inigården
Kattjärnen, myrpuss
Kullen, skogsbacke
Lumpboden, lägenhet, ”man samlade upp lump här för pappersframställning” (L Hagåsen 1974)
Norrtäkten, åker
Nässkogen, skog
Olssons, gård
Pinn-Olles, småbrukstorp, en Pinn-Olle som var bryggare bodde här. Han fick sitt namn av att han inte sydde skorna, utan pliggade
Stenbacken
Rönningen, åker N Tutberget
Rönningsbacken, vägbacke på Tutberget
Sjöbacken, åker
Sjöbacksladan/Sjöladan, lada, belägen vid Sjöbacken
Sörtäkten, åker
Tvillingarna, två likadana stenar i Södra Dellen vid Övernäs

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Dellenportalen vill rikta ett stort Tack till alla som välvilliga hjälpt oss med uppgifter som möjliggjort den här sammanställningen.
Än en gång ett stort tack.

Sammanställningen är inte färdig utan är närmast ett underlag att bygga vidare påDellenportalen vill ha hjälp med gårdsnamn som saknas och vill även att du rättar oss när du ser att uppgifter blivit felaktiga.

Om du gillar den här sammanställningen, liksom allt annat vi gör för bygden, och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

 

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

 

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg

 


Tillbaka till toppen

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

13 comments

  • Christer Samuelsson

    Forsa, Tövsätter
    Stomänge, täkt tillhörande Tövsätter 2:1
    Västiänga, täkt tillhörande Tövsätter 2;1
    Rödlada,, tillhörande Tövsätter 2;1

    ( Stomämge och Rödlada finns med sedan tidigare)
    Mvh
    Christer S

    • Åke Nätterö

      Hej Christer.
      Tack för att du håller koll på oss och kommer med intressant information
      Hälsningar
      Åke Nätterö

  • Blev lite fundersam när jag såg att gården Olle på skogens i Norrhoga,Forsa,sas vara riven. Det kan jag säga att den inte är. Den är bara renoverad och utbyggd. Idag kallas den Norins. Den kallades också tidigare Troll-Olles. Jag är själv född i den gården 1941 och ägdes då av min morfar Albin Bodin. Gården kan ses på sockenbilder i Forsa. Albin köpte den av David Olsson,även kallad Ols-David. En duktig spelman som turnerade med Hälsingepojkarna i vilken även bl a Erik Öst och Viktor Jernberg ingick. David komponerade också Grindslanten som blev så populär med den inspelning som gjordes av Sten& Stanley. David hade en son, Bert Olls, som var en mycket duktig tecknare.

    • Hej Alf!
      Tack för det intressanta mejlet och ursäkta de felaktigheter vi hade om din gård förut.
      Gå nu in och titta om det det har blivit bättre nu.
      Tack för hjälpen och hör gärna av dig igen
      Med vänlig hälsning
      Åke Nätterö

  • Hej Åke,
    Det behöver inte sägas, men det tål att höras: vilka fantastisk dokumentation och vilka fantastiska sidor ni satt ihop. Man kan nog inte förstå allt jobb som ligger bakom – bara ana.
    Jag undrar om ni i era samlingar har foton från Oppigårn (Hillsta 1:1), förutom de foton som finns i Släktboken Forsa-Hög och de som finns i Svenska Gårdar (tror den heter så; den kom i två versioner i slutet av 1930- och början av 1940-talet).
    Mvh och stort Tack för ert enastående arbete!
    Svante

  • Jan Tage (JT) Danielsson

    Jag söker ”Överby” där Hedlunds bodde på 20-talet. Gårdens ägare var Gustav Hedlund. Frun ej känd av mej. Han hade två söner, varav den yngre hette Erik. Det borde finnas en karta med byarnas och gärna gårdarnas namn.

    • Hejsan!
      Många gårdar har vi namngivet i Forsa men långt ifrån alla, kanske är det bara 10%. Annat är det där vi forskat om en hel by där finns alla gårdar med, men inte i en sammanställning om en hel socken. Tyvärr känner jag inte till Gustav Hedlund i Överby och jag hittar honom heller inte i Forsa släktregister.
      Hälsningar, Åke Nätterö

      • Jan Tage (JT) Danielsson

        Jag hittar ”Överbyn” i NO Forsa, vilken består av 4-6 gårdar. Genom Sockenbilder har jag fått fram bilder på Gustav och yngste sonen Erik. Tror äldrebrodern hettet Olov. Genom Dödboken har jag fått mer fakta om Erik, men finns andra källor som kan ge mer?

        • Hej JT,
          jag vet inte mer än vad du vet, men har du tillgång till Forsa släktbok så kan du nog leta fram dom där.
          Hälsningar
          Åke Nätterö

        • Hej,

          Jag hittar ingen Hedlund i Överby, Forsa socken. Mig veterligen har det inte funnits någon med det efternamnet där och jag finner ej heller det du söker i släktboken över Forsa och Högs socknar.
          Däremot finns det Hedlund på andra håll i Forsa socken, bl.a. i Trogsta.

          Det närmaste jag kommer är HEDMAN i Överby. Där fanns det en Gustaf Hedman. Han hade flera barn; bl.a. Olof och Erik.
          Gustaf Hedman var ingift i släkten och kom på så vis att bosätta sig i Överby. Han hustru hette Kerstin och var från Överby. Jag vet inte inte men jag tror att gården där de bodde heter Ol´Jons.

  • Per Åkerström

    Hej,
    Vi va på promenad mot Taskberget,eller snarare ungefär söder om berget,
    vid en liten vik där vi fann en större husgrund i natursten samt några tegelstenar och därtill en stensatt brun.
    ser även ut som en väldigt långsmal fd äng sträcker sig från viken och rakt in emot skogen.
    Jag blev väldigt nyfiken på platsens historia, känner du / Ni till något om platsen ?
    mvh
    Per Åkerström
    Forsa Lund. 🙂
    Tack för en intressant sida och sammanställningar.

    • Hej Per, ja det där låter onekligen intressant, men jag vet inte vilken plats du talar om, jag känner inte till den. Du måste ge mig en kartbild eller liknande så ska vi se vad jag kan få fram. Tack, hej så länge. Åke

    • Om vi menar samma ställe så kallas det för Taskänget. Det har varit åkrar där, vilket torde betyda att odling har skett där. Mer om stället vet jag tyvärr inte.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *