Bjuråkersmålet är skrivet av Harry Persson, Tås.Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Ordbok över Helsing -dialecten från 1841
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
BJURÅKERSMÅLET
A – Ha
Bjuråkersmålet som Studiecirkelarbete
Medlemmar i Bjuråkers Hembygdsförening, som på initiativ av framlidna Svea
Stranberg V Stråsjö startade studiecirkeln ”Bygdemål” år 1991 var, förutom Svea följande personer: Torborg Basth V. Stråsjö, Britta Sundell Norrhavra, Lilly och Tore Backlund Ö. Stråsjö, Thycko och Sture Fredin Västansjö, Harry Persson Tå, Ivar Karlsson Bricka, Ville Hammarström Friggesund, Leif Andersson Fredriksfors.
Svea Strandberg var en kulturkämpe och en ivrig förespråkare att bevara dialekten. Hon skrev historier, pjäser och berättelser på Bjuråkersmål. I de fyra första årgångarna av ”Bjuråkers Blad” (1987-1990) bidrog hon med berättelser på bygdemål. Hon höll hälsningstal på Bjuråkersstämman på mål. Hon skrev även dikter på dialekt och försummade aldrig ett tillfälle att propagera för sitt kära Bjuråkersmål.
Studiecirkelarbetet pågick i ca två år (1991-1992) med upptecknande av ord och uttryck. Sedan har arbetet fortgått periodvis med nedskrivning av ord från Svea Strandbergs berättelser, Walfrid Backmans uppteckningar av dialekt från 30- 40-talen, avlyssning av inspelade band samt egna från barndomen inlärda ord.
Ett speciellt tack till Britta Sundell, Märta Persson, Lilly Backlund, Iris Olsson, Ivar Karlsson, Sture Fredin, Leif Andersson för noggrann korrekturläsning av materialet före tryckningen.
Cirka 2000 dialektord samlade och utgivna av Bjuråkers Hembygdsförening där skriften ännu finns att köpa
Bjuråker april 2000
Harry Persson Tås
Red.
Denna upplaga har renskrivits av Viveca Sundberg
Bjuråkersmålet
I början av 90-talet startade Hembygdsföreningen en studiecirkel för att dokumenteraBjuråkersmålet, Idén kom från Svea Strandberg i Stråsjö. Hon var också med vid de första sammankomsterna. Tyvärr gick hon hastigt bort. Vi andra i cirkeln fortsatte att gå igenom ord och uttryck på dialekt och har försökt att skriva ner dem så ljudenligt korrekt som möjligt. Vi kom tidigt underfund med, att den fonetiska skriften inte var lämplig, eftersom många, som förhoppningsvis ska läsa materialet, inte behärskar denna. Många ljud i dialektspråket är svåra att få i skrift. För att kunna läsa alla orden rätt, fodras nog att man någorlunda behärskar dialekten muntligt. Dessutom ska man hålla i minnet, att dialekten inte är exakt lika i hela socknen.
Häftet innehåller ungefär 2000 ord och uttryck. Dessutom har 50 byanamn tagits med, för att visa hur även dessa förändras. Vi är väl medvetna om, att alla ord i dialekten inte kommer med, utan detta får ses som exempel på ord och uttryck från Bjuråker.
Förklaringar till ljudskriften
a = vanligt alfabetisk a, som i mat, fat
a´= öppet a, som i hatt, katt
à = betonat a (kan också förekomma vid annan vokal)
l = tjockt l, som i klocka, flöte (som vi säger i Hälsingland)
l och ll = tunt l, som i log, löv
ô = samma som i engelskans girl, sir
ô = ett litet annorlunda ô-ljud. Mitt emellan ô, u och ö. Svårt att ge exempel
sch = ljust sj-ljud, som i Kina, köra
ch = mörkt sj-ljud, som skjorta, stjärna
rs = sj-ljud, som i forska, torsk
shl = ett spec. sj-ljud som frambringas i mungipan och på sidan av tungan
tj = tje-ljud, som i kedja, tjudra
Förklaringar till ordklasser
s = substantiv (bord, stol)
v = verb (göra, skriva)
a = adjektiv (stor, grön) Hör ihop med substantiv
adv = adverb (väl, mycket) Hör till verbet
pron = pronomen (han, hon, vi)
prep = preposition (på, under)
räkn = räkneord (ett, två)
int = interjektion (aj, usch)
konj = konjunktion (och, samt)
Förklaringar till ändelser
Substantiv: brônn, -, -a, -an. Första ordet är grundform (brunn). Andra är bestämd form (brunnen). Tredje är flertal (brunnar). Fjärde är flertal, bestämd form (brunnarna)
Verb: frästa, -e, -a, -a. Första ordet är grundform (försöka). Andra är presens (försöker). Tredje är imperfekt (försökte). Fjärde är perfekt (har försökt)
Adjektiv: gren, -a, -e. Första ordet är grundform (grön). Andra ordet är bestämd form singular (ental) (gröna). Tredje är i plural (flertal) (gröna)
Bjuråkersbyar
| Dialekt | Svenska | Dialekt | Svenska | |
| Ache | Alsjö | Nôrbärj | Norrberg | |
| Annerbo | Anderbo | Nôrda´l.a | Norrdala | |
| Avhôl.m (Ôvvl.a) | Avholm | Nôrhavvra | Norrhavra | |
| Bjersarv | Björsarv | Nôrlia | Norrlia | |
| Brecka | Bricka | Nupan | Njuparna | |
| Brännbo | Brändbo | Niåker | Nyåker | |
| Brännås | Brännås | Ramche | Ramsjö | |
| Brättingen | Brättingberg | Råka | Råka | |
| Bärje | Berge | Serdal.a | Sördala | |
| Chärås | Skärås | Serlia | Sörlia | |
| Da´l.änje | Dalänge | Shlätt-tjär | Slättjärn | |
| Dragsve´ | Dragsved | Skål.svejja (Pôtebo) | Skålsvedja | |
| Fagerfall | Fagerfall | Spångmira | Spångmyra | |
| Freggesônn | Friggesund | Strembacka | Strömbacka | |
| Frisbo | Frisbo | Stål.äng | Ståläng | |
| Furbärj | Furuberg | Svebo | Svedjebo | |
| Gåchmira | Gårdsmyra | Tallbacken | Tallbacken | |
| Ha´ga´tan | Haggatorna | Tjerskbin | Kyrkbyn | |
| Hedviksfôrs | Hedvigsfors | Tjärna | Tjärna | |
| Hestnäs | Hästnäs | Tômche | Tomsjö | |
| Hôl.mbärj (Bian) | Holmberg | Tå | Tå | |
| Isterstråche | Österstråsjö | Uxåsen | Oxåsen | |
| Itterhavvra | Ytterhavra | Våtmor | Våtmor | |
| Klôvan | Klovan | Västache/Västasse | Västansjö | |
| Långmor | Långmor | Västerstråche | Västerstråsjö | |
| Lännche/Lennse | Ländsjö | Änja | Änga | |
| Moviken | Moviken | Änjebo/Änjeboa | Ängebo | |
| Fönbo (i Norrbo) | Fönebo | Änjeshôl.m | Ängesholm | |
I listan har de byar, som är eller nyss varit bebodda, tagits med. Det är ibland svårt att skilja på byar och enstaka gårdar. I vissa fall sammanfaller de och i andra fall räknas gårdarna som byar. För hundra år sedan fanns runt Kyrkbyn tre byar, Byn, Mellanbyn och Gärde, vilka samtliga nu är borta. De har samtliga gått upp i Kyrkbyn. Mon i västra Västansjö har försvunnit. Det finns många liknande exempel.
Några byar har också bytt namn. Alderfors har blivit Hedvigsfors t ex.
Byarnas storlek har ändrats mycket. För hundra år sen var Strömbacka med sina 360 innevånare störst i socknen. Innan dess hade Hedvigsfors och Moviken varit störst.
På 1900-talet: Frisbo, Kyrkbyn och Brännås och nu 1999 är Friggesund störst.
| Dialektord | Förklaring | Ord-klass |
| a´l.a ôpp | föda upp | v |
| a´mper | vresig, på allerten | a |
| a´nacka | snällt svärord | int |
| a´ne el. a´en | annan | pron |
| a´nkômmen | medtagen | adv |
| a´nva´r | varannan | adv |
| a´pa´ | reta | v |
| a´ta´ | arton | räkn |
| a’bôôr, -n, ra, -ran | abborre | s |
| a’cha | flytta på sig sittande, släpa | v |
| ackude´ra el. ackôdera | diskutera, komma överens | v |
| afta, -n | afton | s |
| aftaval | kvällsmål | s |
| age | aga | s |
| agsa´m | vördnadsfull, inger lite fruktan | a |
| a’l.a | föda, alstra | v |
| allere | aldrig | adv |
| allestans | allerstädes | adv |
| ankômmen | skämd (om mat) | a |
| ankôster | ämnesved (att göra nånting utav) | s |
| annelônnes | annorlunda | adv |
| annvôr, annvar | varannan | adv |
| anpint | angelägen | adv |
| ansekte | ansikte | s |
| anti’-n | skördetid | s |
| antäppa | andnöd | s |
| a’rder el. a´rdr | al | s |
| a’rn | aln | s |
| arrbetta,-e | arbeta | v |
| ashlt | allt | adv |
| ashlt mejele | allt möjligt | |
| ashlte | alltid | adv |
| ashlte nåra rå | alltid någon råd | |
| ashltfôr | alltför | adv |
| ashltmäa hä räcke | allt medan det räcker | |
| assent | just ingenting | adv |
| at | åt | konj |
| at se el. at sä | åt sig | |
| ba´rdomen | barndomen | s |
| ba´rmorska, -, -e, -an | barnmorska | s |
| ba´rpiga | barnpiga | s |
| ba´rska | barka | v |
| ba´rslig | barnslig | a |
| backlänt | område som är backigt | a |
| bak i deme | bakom flöte | |
| bakafôr | bakom | |
| bakbol., -e, –, a | bakbord | s |
| bakette | bakefter | |
| bakfjel. el. bakfjöl. | brödspade (stor, rund) | s |
| bakspa’e-n | bakspade | s |
| bakstuge, -o, –, -an | bakstuga | s |
| bakugnsjim | bakugnslucka-ram | s |
| bakugnslôke | bakugnslucka | s |
| bann | band | s |
| bannre’, -e, -a, -an | halsband av granvidja att binda korna med | s |
| ba’rfotta | barfota | |
| ba’rhugga el. ba’rhuvva | barhuvad | a |
| baste, -o, -e, -an | bastu | s |
| baxnas | rygga för nånting, bli förskräckt | v |
| baxnes dôn´t? | blir di inte förskräckt? | |
| been | bjuden | v |
| beggl.a | buckla | s |
| beggl.a tä | buckla till | v |
| beggl.ig | bucklig | a |
| behevva el. behövva | behöva | v |
| behôvven´t | behöver inte | |
| bejja, -e, -de, -t | böja | v |
| bejorde | begärde | v |
| beksa, -e, -an | byxa, byxor, byxorna | |
| bel.a | börda | s |
| belônn | tålamod | s |
| ben | bön | |
| benhus, -e, –, -a | bönhus | s |
| bennan | bönderna | s |
| benner, bennran | bönder, bönderna | s |
| berja, -e, — | börja | v |
| besmi’ | möda, besvär | s |
| bessel, -le, -, -a | betsel | s |
| betjytta | bekymrad | a |
| bevänt | beskaffat | a |
| bia | vänta, dröja, att klara sig på (om mat) | v |
| biggning-a, -e, -an | byggning, byggnad | s |
| bika | byka | v |
| bimilla el. bimella | mellan byar (ränna bimilla) | adv |
| bimma | skakelklocka | s |
| bita på nagglan | bita på naglarna | |
| bitas ve | turas om | v |
| bittpie, -n | pinne att låsa ett lock på en kagge | s |
| bje utt se | bjöd ut sig, ville göra något | v |
| bjer, -n, -a, -an | järnbjörn, för att spänna fast en järnkedja | s |
| bjersk | björk | s |
| bju utt se | bjuda ut sig | v |
| bl.aggarn | garn av lin | |
| bl.aggarnsti´g | grov väv av linne | s |
| bl.ecka | hugga märke i träd | v |
| bl.ema, -, -e, -an | blåsa på huden | s |
| bl.es | bläs, vitt märke i pannan | s |
| bl.eta | blöta | v |
| bl.etmir | blötmyr | s |
| bl.i tajjen | bli tagen, bli rädd | v |
| bl.ia, -dde, -tt | blöda | v |
| bl.illen | vänlig, Hä va bl.ille=Det var roligt (vänligt) | a |
| bl.ister | vass, säv | s |
| bl.istra | vissla | v |
| bl.ivär | blidväder | s |
| bl.obl.ema | blodblåsa | s |
| bl.ôgre´ | högröd i ansiktet | |
| bl.ômma, -e | blomma | s |
| bl.ônna, -e, -a, -a | blunda | v |
| bl.ôska | blinka | v |
| bl.åbbär | blåbär | s |
| bl.ä, -dde, -tt | bläddra, bläddrade, bläddrat | v |
| bl.äckt, engnbl.äckt | ögonlock | s |
| bo, -a, -e, -an | handelsbod | s |
| bocht i tok | alldeles galet | |
| bôck | bock | s |
| bôggl.a | buckla till | v |
| bôggl.ig | bucklig | a |
| bôgsåg, -a, -e, -an | bågsåg | s |
| bojäspe | fest hos valljäntorna på fäbodvallen | |
| bôl.ja | titta med uppspärrade ögon | v |
| bolann, -a | bodland, ett stycke mark ung. 5-10 km från byn | s |
| bone | ordning. Hä ska va´ra nå bone | s |
| bôngna | bångna | v |
| bonk | tvärslå på en timmerkälke | s |
| bôra | borra | v |
| bôrna | bulna, svälla upp | v |
| bôrna, –, — | svälla igen. Hä bôrne = det sväller | v |
| bôrsta tårdde! | borsta av dig | |
| bôs | halmströ under kreatur, skräp | s |
| bôsa | strö halm | v |
| bôsa åv | borsta av | v |
| bôsa, –, -e, -an | nattlega, bädd | s |
| bôtsch, -en | bock | s |
| bôttn, –, -a, -an | vindsvåning | s |
| brannbär | hallon | s |
| branngôl | brandgul | a |
| brannspruta, –, -e, -an | brandspruta | s |
| branog | väldigt mycket, mycket bra | |
| bra’sa | elda | v |
| bratt | brant, tvärstupande | |
| bre | bröd | s |
| bree, brean | bröder, bröderna | s |
| brefel., -a, -e, -an | brödspade | s |
| brelô’ta trilla | bredhjulig kärramed fyra hjul | s |
| bremô´r el. brimôr | myra | s |
| brems, -en, -a, -an | broms | s |
| bremsa, -e, -a, -a | bromsa | v |
| bremôl.ja | brytbröd i mjölk | s |
| bresi’es | bredvid | |
| breska | sitta bredbent | v |
| brespett, -e, –, -a | brödspett | s |
| bresta -, -e, -an | självspricka | s |
| brestång, -brestänje | stång, stänger för bröd | s |
| bresull | bröd+mjölk | s |
| bretenar | käppar under taket (för brödkakor) | s |
| bri se | bry sig | v |
| brickstuga, -, -e, -an | bryggstuga | s |
| brilla båcht | förvilla | v |
| brimôr el. bremôr | ettermyra | s |
| brine, –, -an | bryne | s |
| brink | brant backe | s |
| brita, bret, brette | bryta | |
| brôgga riggen | klia ryggen | v |
| brôgga, -e, -a, -a | smula sönder, nöta, krossa | v |
| brônn, –, -a, -an | brunn | s |
| brôta.-e, -, – | brotta | v |
| bruframma | en kvinna som klär och hjälper bruden | s |
| brukl.et | brukligt | a |
| brunnt | brunt | a |
| bruse, -n, -a, -an | gumse | s |
| brå | tidig | a |
| bråssla | släpa fram timmer el. massaved | v |
| bräcken | oförvägen | |
| bräe, -, -a, -an | bräda | s |
| bräjja lin | bryta lin för skäktning | v |
| brästa | gro, t ex förgrodd hos potatis | v |
| brästa | spraka fram, (om eld) | v |
| brätta | gå stel och rak, vara högmodig | v |
| bua, -, -, | buda | v |
| bubba, -, – | bära på ryggen (mest om barn) | v |
| bufe’ra, -e, -de, -cht | buföra, flytta till fäboden | v |
| buferdan | buföringsdagen | s |
| bul.uv | buse | s |
| bul.ås | ås som bär upp spiskåpan över öppenspisen | s |
| bullgås | smörgås på tjockt bröd | s |
| bunk | tunt gräs | s |
| bursk, -en, -a, -an | burk | s |
| bussa | hetsa hundar på någon | v |
| båcht | bort | adv |
| båchtat | bortemot | adv |
| båchtôm | bortom | adv |
| båe | båda | v |
| bångna | böjas | v |
| båslà, -e, -n, -an | båsskiljare | s |
| bäckjehuvve | stället där en bäck rinner upp | s |
| bäl.ja | äta och dricka glupskt | v |
| bännt | krångligt | a |
| bära sta | inträffa | v |
| bära, bar, bôre | bära | v |
| bärmos | lingonsylt | s |
| bäschehugge | bäckhuvud, där en bäck börjar | s |
| bätschen | bäcken | s |
| böen | bjuden | v |
| böl.a | börda | s |
| chalu´r | skeptisk | a |
| chel.egd | skelögd | a |
| chenvôl.en | en häst som ofta tar i sken | a |
| cheppa båcht | lämna bort | v |
| chetsam | skötsam | a |
| chettolle | ynkrygg | s |
| chiffel | skyffel | s |
| chinna på el. chynna på | skynda på | v |
| chôl.v | själv | adv |
| chäckt, chäcktkniv | knivliknande redskap för linberedning | s |
| chäfta | öka, göra längre | v |
| chäftesgräs | hårt starrgräs (att skura träkärl med) | s |
| chäggel.tänt | snedställda tänder | |
| chäkta | repa lin | v |
| chäl. | stel | a |
| chäl.a, stal, stôl.e | stjäla | v |
| da´mp | föll | v |
| da´re, le´re | där i lidret | |
| dagan längte | dagarna ökar i längd | |
| dagstett | dagligen | adv |
| da’l.ma | vara vårdslös | v |
| dam jorde långe häse | dom gjorde långa hässjor | |
| damm | de, dom | pron |
| damm-mjel. | dåligt och lätt mjöl | s |
| dan båchti | där borta | |
| dan, dane | där, dô ska’nt stå dan e = du ska inte stå där | adv |
| dangl.a | vackla | v |
| da’re vôss | hos oss | |
| dasa | ligga och dra sig | v |
| dashlta | dalta | v |
| daska | slå | v |
| datt | hopp (vid skidåkning i småhopp) | s |
| dattig | guppig | a |
| de da´r åre | det där året | |
| de da´r | de där | pron |
| degtrôg, -e, –, -a | degtråg | s |
| denn | din | pron |
| derras | deras | pron |
| dimma, -e, -a, -a | dunsta | v |
| dingkl.ack, -n | vindöga,hål för utgödsling hos hästarna | s |
| dingtrost | björktrast | s |
| dingvill | vara vilsen på dagarna | |
| dinja | gödsel | s |
| dinjebruse, -n, -a, -an | mockkara | s |
| dinjeshläe, -n, -a, -an | dyngsläde | s |
| dische, -, -a, -an | dike | s |
| dittan | dit, ditåt | adv |
| divla, -e, -, – | ha annan åsikt, tvista | v |
| dô. | du | pron |
| dô. jette hôlla tin | du måste passa tiden | |
| dô. jetten´t e | du måste inte | |
| dô. stesse mä | du gör mig förvånad | |
| dô. tjäges sa hemst | du tjatar så väldigt | |
| doge | dött | v |
| dômde’ra | dundra, bullra, vara dominant | v |
| dôna | dåna | v |
| dona, -e, -a, -a | stöka | v |
| dona åv | duka av | v |
| dônsche | unket vatten | s |
| dôppa, -e, -a, -a | doppa | v |
| dôrj, -en | spindel | s |
| dôrjva’ | spindelnät | sa |
| dôrma | väsnas och slå | v |
| dôrsk | hemlighetsfull, visa inga känslor | adj, v |
| dôrsk | ko som inte blir brunstig | s och a |
| dôrsk, dursk | precis. Dursk hela dan = Precis hela dan | adv |
| dôven | vissen | a |
| dôvvl.e | tråkigt, långsamt | a |
| dôvvl.ig | tråkig | a |
| dra på mål.e | vara lite tveksam | |
| dra’jen | lite dragen | a |
| dratta kull | ramla omkull | v |
| dretjeskar, -e, –, -a | dryckeskar | s |
| dretschesmugg | dricksmugg | s |
| dretschesvälling | svagdrickavälling | s |
| drig | dryg | a |
| drig vit | alldeles vit | a |
| drip | hackspett | s |
| dripa | drypa | v |
| drôml.a | drumla, fumla, vara ovarsam | v |
| drôml.ig | fumlig, ovarsam |
| drôpe | droppe | s |
| drôsa | ramla omkull | v |
| drôse, -n | hop | s |
| drul. | en senfärdig eller en lat en | s |
| dråckna | drunkna | v |
| dungen, dunjen | gödselhögen | s |
| durra, -e, -, – | dugga | v |
| dutta | skaka | |
| dynja | dynga, gödsel | s |
| dålåsk | dålig | a |
| dårnät | plister (ogräs) | s |
| däffer eller däffôr | därför | adv |
| däg | dig | pron |
| däjja | därifrån | adv |
| däl.ja, -, -e, -an | svacka | s |
| dän, dänne | där | adv |
| dänja, -e, -de, -t | ge stryk | v |
| dännifrån | därifrån | |
| dännä | där | adv |
| e lita smôle | en liten gnutta | |
| e lite rick | ett litet tag | |
| e lite skuss | en liten stund | |
| ecken | öken | s |
| eggl.a, -, -e, -an | ögla | s |
| egnbl.äckt | ögonlock | s |
| ekôrlega | ekorrbo | s |
| eksmera, -e, -a, -a | vara till lags, tycka om | v |
| ekste’n, -an eller eggste´n | den färgade hinnan i ögat | s |
| el. | öl | s |
| ell, -en | eld | s |
| ella, -e, -a, -a | elda | v |
| ellenmjölk | mjölkört | s |
| ellfnos | lättantändlig | |
| elltänne | att tända eld med (papper, näver, småved t ex) | s |
| em, -t | öm, ömt | a |
| emse | olika, vardera. Han geck på emse sian på väjjen | adv |
| emse fäl.an | olika episoder | |
| emse sie | ömse sidor | |
| en aén | en annan | pron |
| en starskan rest | en stark röst | |
| enka | enda | adv |
| enkôm, -t | lagom åt (Hä va enkômt at´n =Det var lagomt åt honom) | |
| entôma eller entema | om häst som bara vill gå åt ett håll | |
| eppning | öppning | s |
| erran, -a, -acht, -rre | er, era. Ä de här erran hest? = Är det här er häst? | pron |
| ersa, -e | bråka. (Han ersa sa hemskt = Han pratade så väldigt) | v |
| Erske | Erik | |
| erssig | pratsam | a |
| ettamjel, -e | vetemjöl | s |
| evvejevve | övergivet, övergiven | v |
| evver | över | prep |
| evverdel, evdel | kvinnlig dräktskjorta | s |
| evvramä’ | ovanför | |
| exter | yster, otålig | a |
| fa´rbe | farbror | s |
| fa´rskost | mjölkmat, färskost | s |
| fagna | fägna | v |
| fa’le | farlig | a |
| fa’mna | samla ihop | v |
| fa’rsta, –, -e, -an | farstuga, farstu | s |
| fassbônnen | fastbunden | |
| fassäng | madrass | s |
| fe´rfettan | vara i bara strumporna | |
| fega | föga, knappast | adv |
| feppel.hänt | fumlig i händerna | |
| feppl.et, fippl.et | knåpigt | a |
| feppl.ig | fumlig | |
| ferveshle | bättre än väntat, mycket bra | a |
| fesa | fösa. Ho feste hop kraka = Hon föste ihop korna | v |
| fette, fettan | fötter, fötterna | s |
| fetve´, -n | tjärved | s |
| fippel. | knåpgöra | s |
| fippl.a, -e | smått fingergöra | v |
| firjuchvagn, -a, -e, -an | fyrhjulig vagn eller kärra | s |
| fittja åv rômpa | specialarbete vid pådragning av en väv | v |
| fittja, -e | samla ihop (mest om säd, löv, nät o d) | v |
| fjäl.ingsväg | kvarts mil | s |
| fjär | viktig, avståndstagande | a |
| fjär, -a, -e, -an | fjäder | s |
| fjöl, eller fjel | lämm på en släde, bakspade | s |
| fl.a’na | bära sig åt som en tok | |
| fl.a’nig | flärdfull, bära sig osedligt åt | |
| fl.abba | panna (i ansiktet) | s |
| fl.abba | skratta hejdlöst | v |
| fl.a’sa | flamma upp häftigt | |
| fl.erede | flera | adv |
| fl.ete | grädde | s |
| fl.ihänt | kvick i fingrarna | a |
| fl.oa | flöda | v |
| fl.ôga, -, -e, -an | fluga | s |
| fl.ok | något som är hoptrasslat | |
| fl.oka hop | trassla till | |
| fl.oka tä | få oreda på något | v |
| fl.oket | hoptrasslat | a |
| fl.okig | oredig | a |
| fl.ôrig | rufsig i håret | adj |
| fl.ôt | flott | s |
| fl.ur | hårtofs | s |
| fl.urig | okammad | a |
| fl.us | något som är lite upprivet eller sönder | s |
| fl.åhacka | en hacka att ta bort översta torvlagret med | s |
| fl.ö | duktig, flyhänt | a |
| fl.öttrôg | avlångt träkärl för grädde | |
| fnasig | ojämn, lätt skrovlig | |
| fnol.a, -e, -a, -a | syssla med smågöra | v |
| fnos | lättretad, häftig | |
| fô hä | ändå | adv |
| focht | fort | adj |
| fôcka | ticka (utväxt på trädstam) | s |
| fôgna | förruttna | v |
| fôgôlls | vara färdigt | |
| fôjs, -e, –, -a | ladugård | s |
| fol.a | skynda sig | v |
| fôl.ja mä tä väks | följa med halvvägs | v |
| fôl.tje | folket | s |
| fôll | väl | adv |
| fônn | förrän | adv |
| fôr eller fô | för | konj |
| fôrdde | följde | v |
| fôrdôna | mycket | |
| fôrdônat | förbaskat | |
| fôrfette, -an | strumpfötter | s |
| fôrkvällen | i förrgårkväll | adv |
| fôrra måen | förra månaden | |
| fôrre | förr | adv |
| fôrska | varna | v |
| fotkôra, fotstôlla | fotbädd om fötterna | |
| framlag | vara till hands | |
| frampåsåckna | trakten kring kyrkan | s |
| fredasris | dvärgbjörk | s |
| fren | skör | a |
| fressam | frysen | a |
| fressen | frusen | a |
| fresskådd | frusen av sig | adv |
| frisa, fres, fresse | frysa, frös, frusit | v |
| frogra’n | snabbväxt gran | |
| frônna, -e, -a, -a | surra (om insekter) | v |
| fru’kest | frukost | s |
| frå | vaken ”Nô jette dô frå påddô” | adj |
| fråa påsse (pådde) | morna sig, (dig) | v |
| fräs | katthane | s |
| frästa, -e, -a, -a | försöka | v |
| frön | skör | a |
| fucht | fult | a |
| fuggel., -n, fuggl.a, -n | fågel | s |
| fuggl.an | fåglarna | s |
| full i grene | full i sjutton | a |
| fyssehunnan | fu hundan | |
| fåhäv | dum, fånig, naiv | a |
| fäjjen | glad, nöjd | a |
| fäl.a | göra färdigt | v |
| fäl.a, -, -e, -an | spårtecken | s |
| fäl.as | gå fort | v |
| fäl.as, -es | härja, väsnas | v |
| fäl.e | fotspår (plur.) | s |
| fäta | gå med små steg | v |
| fäta ôm | byta fot, gå fot för fot | v |
| föbörsam | villrådig, lite ängslig, blyg, tillbakadragen | a |
| föderå | att man hade tillgång till gratis bostad och mat | |
| fögôlls | nånting till hands för framtida behov | |
| föro´l.a | förorda, ursäkta sig i förväg | v |
| förste | först | adv |
| gadd, -en, -a, -an | stig | s |
| gammacht | gammalt | a |
| gammel.munk | ungkarl | s |
| gammelstäshlt | se gammalmodig ut | a |
| ga’pschul., -e, –, -a | vindskydd | s |
| Gele | Gölin | |
| gl.aippe | på vid gavel | |
| gl.ima, gl.emde, gl.emt | glömma, glömde, glömt | v |
| gl.issma, -, -e, -an | springa, reva | s |
| gl.osig | brokig (om kor) | a |
| gl.osig, gl.osegd | med utstående ögon | a |
| gl.unkas | ryktas, höra talas om | v |
| gl.utta | titta i smyg | v |
| gl.uttermjôlk | surmjölk | s |
| gl.uttra | kika | v |
| gl.åma | glo | v |
| gl.öhôppa | tunnbrödkaka gräddad på spisplattan eller hällen | s |
| glima, -e, -de, -t | glömma | v |
| gnall | gnällde | v |
| gnallra | tjat, gräla | v |
| gnaschka, -e | knarra | v |
| gneka | knarra | v |
| gnet, -te | loppa | s |
| gnette | lusägg | s |
| gnia, gnir, gne, gnee | springa, springer, sprang, sprungit | adv |
| gnia, gnir, gne, gnitt | leka, rasa | v |
| gnissa | leka, rasa | v |
| gnuggbräe | stötbräde för tvätt | s |
| gnussa | gnida sig mot något | adv |
| gnätta | ta lite, öppna lite på dörren | v |
| goa se | gotta sig, göra sig goda dagar | v |
| gôbbjôck | bröd+mjölk | s |
| goell, -t | duktig, någorlunda bra | a |
| goit | vit | a |
| gôl, gôcht, gôl.e, -a | gul | a |
| gôlle | inte bra. Hä van´t gôlle = Det var inte så lätt | |
| gôlls | till hands | |
| gônj | gång, det var en gång | s |
| gônjen | gången | s |
| goôr | var i sår | s |
| gôrkåa (gôrkoa) | kåda | s |
| gôrle’ | utled | a |
| gôrstarsk | urstark | a |
| goäll | gäll | a |
| gra’nhushlt | grandunge | s |
| gra’nmo’r | tät granskog | s |
| grannga´r | fint spunnet garn | s |
| gra’shla | stå bredbent | v |
| gravsvin | grävling | s |
| grecksa | göra något krångligt | v |
| greka | gräla | a |
| grekig | grälsjuk | a |
| gren, -a, -e | grön | a |
| grennt | grönt | a |
| greppan, gröppan | groparna | s |
| greppe, gröppe | gropar | s |
| gridda, -e, –, — | grädda | v |
| grinkaka | grynkaka | s |
| grist | gles. Hä va grist bickt = Det var glest byggt | adj |
| gro, -dde, -tt | läka (om sår) | v |
| grôna, -, – | grunna, fundera | v |
| grop, -a, gröppe(r) | grop, gropar | s |
| grovmännelen | grovt och stort ansikte | |
| grännele | grant | a |
| grännelig | med fina anletsdrag | a |
| gröpe, -n | grovmalet mjöl tilldjuren | s |
| guck, -n, -a, -an | liten hög | s |
| gucka | gala, sitta och småhoppa | a |
| guckel | något besvärligt | s |
| guckl.a | vara ovarsam eller fumlig | s |
| gufa’r, gumo’r | gudfar, gudmor (faddrar) | s |
| gul.anes | Herre Gud | int |
| guschelôv | ”Gud ske lov”, som tur var | |
| guschlån | eg. Guds lån. överflöd, goda maten | s |
| gusinner | god dag eller adjö. Eg. Gud signe er | |
| gå at | gå åt, sätta livet till | v |
| gå däjja | gå därifrån | |
| gå fram | konfirmeras | v |
| gå häjja.. | gå härifrån | |
| gå mä rôck | gå bort och ta handarbete med sig | v |
| gå på såckna | vara sockenhjon | v |
| gå, jeck, gått | gå | v |
| gål., -n, -a, -an | gård | s |
| gål.asop | en som ofta springer i gårdarna | s |
| gål.milla eller gål.mella | förflytta sig mellan gårdarna | |
| gåre jära sa? | går det göra så | |
| gåva, -o, -e, -an | gåva | s |
| ha goa rå | ha bra ställt | v |
| ha isse eller ha tisse | få i sig (om mat) | |
| ha nåra von | ha nån chans | v |
| ha rå täll | ha råd till | v |
| ha´rm | harmsen, förargad | a |
| hacha | sträcka hals, vara nyfiken | v |
| hachpann | halvspann, ett rymdmått | s |
| hachta eller hachtan | hälften | s |
| haggel. | hagel | s |
| hagger, -n | havre | s |
| haggerlåa, -, -e, -an | havrelåda | s |
| haggl.a | hagla | v |
| hal.ma | åker med stubb efter skörden | s |
| hal.mskåte | halmhus, ett litet utrymme i ett hörn av logen | s |
| halla, hell, hôlle | hålla | v |
| halla ti | hålla i | v |
| hallas | hållas | v |
| hams | vårdslöshet | s |
| han, -n | han, honom | pron |
| han ba mä tässe | han bad mig till sig | |
| han ha dråckna | han har drunknat | |
| han hade inge maghove | han hade inget stopp när det gällde att äta | |
| han jetten’t hôckt | han är för stolt att… | v |
| han jordere på nit | han gjorde det med flit | |
| han kåm i full kut | han kom i full fart | |
| han lan´t nå ôm e | han nämnde inget om det | |
| han sennasn´t | han syntes inte | |
| han tog spän | han tog spänntag | |
| han trôstan´t kômma | han ville inte komma, han fick sig inte till att komma | |
| han va lammä mäg | han var med mig | |
| han va sa´ hôsig | han var så väldigt bråttom av sig | |
| han vrok tisse | han hällde i sig | |
| han åbl.ikan’t nå | han var alldeles oberörd | v |
| han ä sa lekt´n | han är så lik honom | |
| han änt fö häv | han är inte nåt vidare | |
| han ässmeran´t mäg | han gillade inte mig | |
| hannles | handlös, vårdslös | a |
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Tillbaka till toppen – till Bjuråkersmålet HA-MÖ
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62