Delsbo försvunna kyrkklocka

Den här artikeln är skriven av skribenten och hembygdsforskaren Kjell Grönberg i Delsbo.

Ett kollage av reportage visar det stora engagemang som varit under snart 500 år sedan  Delsbo kyrkklocka försvann.


När det gäller kyrkklockan och Kjell Grönberg, har han personligen lagt ner åtskilliga timmar, månader och år på att kyrkklockan ska upp ur vattnet och tillbaka igen till Delsbo. Ingen har engagerat så mycket i den här kyrkklockan som Kjell Grönberg har gjort. Men nu har det hänt något. Efter snart 30 år har nu Kjell Grönberg skiftat fokus på den på den tänkbara fyndplatsen för den sjunkna kyrkklockan. Det känns som att vi hade kört fast säger han. Efter alla dessa dykningar och noggranna eftersök måste något vara fel. Kanske har vi tolkat de historiska källorna fel. Det som beskrivs som Lynäs udde (det namnet finns inte på kartan) kanske är Långnäsudden. Den udden kanske man kallade för Lynäs udde i gång i tiden, eller har man helt enkelt skrivit fel namn? 

Redan 1992 påpekande två kända hembygdsforskare, Dacka Nylander och Kjell Ekelöf i Delsbo att vi letade vid fel udde. De påpekade att det fanns ingen anledning att köra klockan till udden utanför Lynäs. Den logiska transportvägen var att sikta på Långnäsudden och därifrån följa strandkanten söderut. 

I ett sockenprotokoll från Delsbo församling på 1700-talet utmärktes platsen där klockan gick genom isen väldigt noggrant . Det sägs att vid “storsten något upp på stranden av Lynäs udde inhöggs ett märke och bakom stenen bleckades en tall”. Med utgångspunkt därifrån anges rätt väl inom vilket område klockan bör ligga.

Den stenen har aldrig hittats. Utan att reflektera närmare på den omnämnda stenen, har man letat på den ena platsen efter den andra utan att hitta något. Det nya är att vi måste hitta stenen, utan den är det helt befängt att börja leta efter klockan. 

När Kjell Grönberg och undertecknad  besökt Långnäsudden hösten 2018 hittat vi en sten som vi tror kan vara den utpekade stenen. 

Den här sammanställningen är blandad med faktauppgifter och tidningsartiklar för att belysa en del av allt som skrivits om den här händelsen.


Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om ni anger Dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Följ oss på Facebook,och dela gärna den här sidan med dina vänner


Om du gillar den här sidan, glöm då inte att att klicka på Gilla-knappen. Tack!


Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

 

Delsbos kyrkklocka som försvann.

 

På vintern 1525-1526 besökte ärkebiskop Johannes Magni Delsbo på en visitation av Delsbo kyrka. Han hade ett följe på 200 man med bl.a. gråmunken Broder Vincentius som då Prosten K. Lenæus skriver 1736 att ”fornda kopparsmeden Olof Dyrikcksson i Afwa skall vid Edzås hafwa brutit Kopparmalm, men man gissar, at han måtte hafva råkat uppå någon kopparhaltig mull, som Berg-grön kallas… emedan ther nu icke märckes någorstädes något inbrott uti berget” kristnade (smorde) den största av Delsbos klockor (18 skeppspund=3.060 kg.)

16-18 juni 1527 inträffade så reformationsriksdagen i Västerås och 11 februari 1528 kröntes han i Strängnäs. Kungen drog genast med flera hundra soldater till Stora Tuna där det blev landsting och kung Gustaf lät avrätta ett antal oppositionella från Siljans trakten.

Därifrån drog han direkt till landsmötet för norrlänningar i Delsbo 10-11 mars 1528 och ”omvände” under hot de närvarande. Då gav han bl. a. order om att den största kyrkklockan skulle på vinterföret föras till Stockholm. Detta skedde troligen i jan.-febr. 1529. På den färden sjönk klockan uti Bergviken vid Lynäs udde.



Här ligger Jättekullen varifrån Gustav Vasa enligt traditionen talade

 


Bärgning av klockan och Olof Dyriksson drunknar

År 1677 (augusti-september) försökte en kopparslagare Olof Dyriksson, från Ava, Delsbo och flera bergviksbor att dra upp klockan. Då de hade den vid båten i vattenytan gled den ned igen till ett ansenligare djup. Olof Dyriksson följde med och drunknade där.

Kyrkoherde Jonas Phragmenius skriver 29 nov. 1684 i en rapport till kongl. Antiquitetz Collegio om att kyrkklockan försvunnit i Bergviken…”då församblingen Hadhe een Man dyt på stället, Hwilken strax oppå sin gjorde begynnelse till arbetet är igenom döden afgången.

Prosten K. Lenæus skriver 1736 att ”fornda kopparsmeden Olof Dyriksson i Afwa skall vid Edzås hafwa brutit Kopparmalm, men man gissar, at han måtte hafva råkat uppå någon kopparhaltig mull, som Berg-grön kallas… emedan ther nu icke märckes någorstädes något inbrott uti berget”.  På annat ställe skriver han om kyrkklockan att Olof Dyriksson…”har med fleras tillhjälp hafft henne på färjesuden uppe i wattubrynet, hwarifrån hon olyckligen sluppit uhr hans tång och med klingande rullat stenmalen utföre i ett brandtare diup…”

Det är förklarligt att Olof Dyriksson gärna ville komma åt kyrkklockan i Bergviken men detta Prosten K. Lenæus skriver 1736 att ”fornda kopparsmeden Olof Dyrikcksson i Afwa skall vid Edzås hafwa brutit Kopparmalm, men man gissar, at han måtte hafva råkat uppå någon kopparhaltig mull, som Berg-grön kallas… emedan ther nu icke märckes någorstädes något inbrott uti berget”.




Vem var kopparsmeden Dyriksson?

Kopparsmeden i Delsbo Olof Dyriksson, ursprungligen från Torp i Medelpad, förekommer i tingsrätten 20 g. (1668 – 1676) samt 4 g efter hans död 1677, då om hans lilla kvarlåtenskap. Han var tydligen en bedragare, slagskämpe och alkoholmissbrukare. Allt detta material från Tingsrätten i Delsbo har lästs och nedtecknats av Kjell Ekelöf.

Det är speciellt en rättegång den 7 – 8 december 1671 efter en konflikt med en guldsmed Jost Larsson angående ett smidestäd. Där avslöjas att Dyriksson varit våldsam mot både modern och fadern och hotat guldsmeden om livet så denne måste fly undan. Jost Larsson går till kyrkoherde Marcus Björkman och beklagar sig men Dyriksson följer efter och hotar Jost till livet.  Guldsmeden går mot hemmet i Sättjära och är våldsam även mot fru Larsson. Dyriksson har en yxa och skulle inte två soldater kommit till hjälp så ”hafuer Oluf honom lyfwet afhänt”. Han får bara böta 50 Dr.silvermynt. Här finns 4 fullskrivna sidor med andra berättelser om mycket elände kring denne kopparslagare. Föräldrarna tog dock alltid sonen i försvar.



1684 skriver Delsbos kyrkoherde en rapport till Kungl. Antiguitets Collegio och rapporterar om historiska händelser och kommenterar då klockan i Bergviken samt att senare ”församblingen hadhe een Man dyt på stället” och denne där avled.

Efter ansökan erhåller Delsbo socken (kh Knut Leneaus) 7 april 1737 kung Fredrik 1:s nådigaste tillstånd om klockans återfående. (underskrift av kungen PPP-personligen på pennan). 1740 brinner Delsbo kyrka, prästgård och 15 tal byggnader vilket hindrade kh Leneaus närmast tiden leta efter klockan.


3-11 september 1750 vistades kh Lenæus vid Lynäs med två namngivna från Delsbo och överstesyningsmannan Jonas Geting och dykaren Pehr Norman från Stockholms dykteri-socitet. Även en namngiven kapten, en löjtnant, en aditeur och en fil.stud. var med och hjälpte till. Dykaren gjorde försök, de hade långa slanor och allt är noga rapporterat med datum och kostnader (600 daler). Utan resultat. De utmärkte platsen med liknande märke i linje mellan en tall och en stor sten.

27-31 februari 1752 görs nya försök av K. Lenæus med andra medhjälpare nu från isen (Gregorianska kalendern infördes 17 febr. 1753-d.v.s. normalt 28 dag i febr.) De hade då långa järnskodda störar men det gav inget resultat. Kostnad 644 daler.


Det har skrivits en hel del om denna historiska händelse, här kan nämnas:
Knut Lenæus (1688-1776) i Delsboa Illustrata sid. 175 i org. upplaga 1764
PH Widmark (1688-1776) i Beskrivning över provinsen Hälsingland 1849
E.G. Wängelin (1855-1935) i Gamla minne från Delsbo och Bjuråker sid. 73. 1896
Anna Hjälmström (1857-1894) I Från Delsbo sid 50. 1896
Johan Nordlinger i STF:s årsskrift 1899 sid 171
Bror Hillgren (1881-1955) i Bok om Delsbo 3, Sid. 18 1925 samt Från flydda…sid 18. 1942


1962 forskar Inge Sernulf, Forskningsgruppen för dykerimaterial, Stockholm. Han hade då konstruerat ett instrument för sökandet. Det var en ram 4,5×2,5 m liknande ekolod. Teknolog Bengt Silversparre och kand. Bengt Wall gjorde försök vid Lynäs udde och dess västra sida med instrumentet några veckor efter 15 juni 1962. Kh David Hellbom Delsbo var då initiativtagare och mycket behjälplig med fakta.

Den 25 september 1976 söktes på Bergvikens norra sida efter initiativ av Albert Skogsberg, Forsa och där försökte sportdykarna Lars Göran Svedbeg, Mats Persson, Jan Magnell, Lars Nordström och ledaren Urban Eriksson från Hudiksvalls dykarklubb. Djupdykarna Olle Hubinette och Per Ola Lindkvist var också med då. De fann ”endast” en moped.

Omkring 1980 registrerar Länsstyrelsen i Gävleborg län att platsen för den sjunkna kyrkklockan som fornlämning nr 239 i Söderala socken vid Lynäs uddes västra sida.


21 mars 1992


Här skall klockan stå om vi får upp den, säger Kjell Grönberg och pekar. I bakgrunden ses den nuvarande klockstapels som byggdes 1742 sedan den tidigare förstörts vid brand.


1992


Den 28 maj 1992 gör Delsbo Lions klubb med undertecknad som projektledare ett försök med en protonmagnetometer (hyrd från Linköping). Där fanns då sju medhjälpare men det var svårt att 20 m. efter en stor båt reagera med bojar när mätaren gav utslag. (många utslag). Länsstyrelsens representant antikvarie Elisa Hovanta var med oss hela den dagen.

29 maj görs nya försök då även med sportdykare Lars och Yngve Skoglund och Per Johansson från Söderhamns dykarklubb dök enligt mätarutslagen.

11 juni 1992 fortsätter försöken strax vid själva udden mot norr nu med djupdykare Seved Persson från Lynäs samt sportdykaren Per Andersson. Ett fynd i form av järnrör 114 cm lång med en klump i ena änden. ”Röret” hade en kärna av trä omsluten av rostigt järn. Fyndet lämnades 23 juni till museichefen Lena Bergils, Hudiksvall senare överlämnat till Gävleborgs läns museum, Anders Holmquist, Gävle utan att någon förklaring till fyndet lämnades oss.


1993


Här har Dacka Nylander fyllt i vintervägar som troligen användes redan på 1500-talet. Krysset på kartan visar ungefär var expeditionen från Delsbo Lions i somras gjorde sina fynd.

 för analys, men fortfarande har man inte fått några besked därifrån. Jag vågar inte ha för stora förväntningar på de sakerna, säger Kjell Grönberg. Men skulle det visa sig att de hör ihop med klockan, då vet vi ju att precis var vi skall leta vidare. Roland Hamlin.

 


Dellen Magasinet Nr: 7, september 1993

  


2016

19 juli 2016 gjordes ett sök av dykklubben ”Gävlegrodorna” med Björn Jacobsson, Juri Kyrén och Tomas Härdin. Initiativtagare var då journalist Johan Bodell, Kilafors. Han och u.t. var närvarande vid detta försök med båt och ett modernt ekolod. Ett utslag från föremål (sten?) hittades då utanför den udde där kraftledningen är belägen.

Hudiksvalls Tidning den 3 augusti 2016, av Johan Bodell



I ett sockenprotokoll från Delsbo församling på 1700-talet utmärktes platsen där klockan gick genom isen väldigt noggrant . Det sägs att vid “storsten något upp på stranden av Lynäs udde inhöggs ett märke och bakom stenen bleckades en tall”. Med utgångspunkt därifrån anges rätt väl inom vilket område klockan bör ligga.

När Kjell Grönberg och undertecknad besökt Långnäsudden hösten 2018 hittat vi en sten som vi tror är den utpekade stenen.
Har vi hittat rätt sten återstår det spännande eftersöket i vattnet.


Detta är den klart utmärkande stenen på Långnäsudden, som verkar ha en trolig inristning. Men det är inte säkert, många stenar har naturliga sprickbildningar, även denna.
Lägg även märke till det som är kvar av den gamla tallstubben i förgrunden. Den tallen växte här för några hundra år sedan. Kanske var det just den tallen man satte ett märke i?


Samma stubbe som på bilden ovan. Den föll 50 – kanske 100 år sedan och växte här för flera hundra år sedan.

 
Den 28 maj 2019, Kjell inspekterar noggrant även stenens baksida

 
Samma sten som ovan med sin stora flata sida mot sjön.
Var det här som Dyricksson drunknade när kyrkklockan klingande hördes försvinna ner i djupet igen. Kjell Grönbergs djupkarta visar att det sluttar brant utför och att det är ordentligt djupt nedanför stenen. Så långt stämmer beskrivningen av platsen.
Sedan den skymmande busken blivit avklippt tycker man sig se ett inhugget kryss mitt i bild. Är det kanske bara en naturlig sprickbildning eller kan det vara gjort av människohand? Det är frågor vi undrar över.

Vi besök på platsen den 28 mars 2019 kund vi inspektera stenarna närmare från sjösidan.
Om klockan återfinns utanför den här udden, föreslår jag att den döps om till Klockarudden. 


Delsbo den 15 februari 2019 / Kjell Grönberg.
Ringvägen 27, 82060 Delsbo, 070 311 24 12
kjellgroenberg@tele2.se


September 2019 får Kjell Grönberg meddelande från dykarbasen Mikael Kohn, att han och hans team gjort fruktlösa eftersök med sin sonar omkring den plats i Bergviken som vi bett dem undersöka. Tyvärr gav det alltså inget resultat.

Plan B
Nu vädjar/utmanar vi Svenska slagruteförbundet. Hjälp oss om Ni kan.
Nu vädjar/utmanar vi dig som behärskar pendeln. Hjälp oss om Ni kan.

 

 

Juli 2020


Som framgått av reportaget ovan påpekande den kände hembygdsforskaren, Dacka Nylander i Delsbo att man letade vid fel udde. Han påpekade att det fanns ingen anledning att köra klockan till udden utanför Lynäs. Den logiska transportvägen var att sikta på Långnäsudden för att sedan följa viken ner mot Skog, och vidare söderut mot Stockholm.

Hetaste spåret efter klockan är i juli 2020 – Klockar-änget, se karta


10 Juli 2020 

Nya friska krafter tar vid och gamla uppgifter får ny aktualitet 

Uppgifter ur Svenska Turistföreningens årsbok årgång 1899, kanske innehåller mer fakta än vad man tidigare trott.  I vart fall är det ett spår som måste undersökas noggrant.

Text ur bokens sidor 171 och 172:
På Norrbo-sidan finns det s. k. Klockaränget, som berättas hafva namn efter en olyckshändelse, hvilken timat på isen där utanför. Vintertiden forslade man en kyrkklocka öfver sjön. Hvart hon skulle föras, är ej känt: somliga säga, att hon var ämnad för Skogs kyrka, andra, att hon skulle till någon socken längre upp i landet, och åter andra, att klockan såsom mycket stor och välljudande var på väg till Stockholm. Lasset drogs af oxar. När formännen en kväll voro på Bergvikens is utanför det nämnda änget, föll mörkret på hvarför det lämnade sitt lass på isen medan de uppsökte en bondgård i närheten. På morgonen skulle de fortsätta färden. De begåfvo sig på väg till foran. Stor blef då deras förskräckelse, när de funno, att åkdon och allt sjunkit i djupet.

Försök hafva väl flera gånger gjorts att taga upp klockan, men såsom vanligt är i slika fall, alltid misslyckats. En man var en gång lycklig nog att med linor lyfta upp henne i vattnetbrynet. Anseende sig fullt säker om skatten, sade han glädtigt och segerstolt: Du skall få dansa med till Delsbo likväl! Men i detsamma brast linan, och klockan for till botten, hvarest en orm nu slingrat sig omkring henne.
Sedan har klockan fått ligga i fred, men änget innanför heter ännu Klockar-änget och det på grund af klockans sjunkande. Möjligt är dock, att namnet helt enkelt betecknar en klockares änge.


Något speciellt är det med platsen, då den även blev inritad på karta


Skylten vid Bollotvägen


Riksantikvarieämbetets karta markerar att här har en kyrkklocka sjunkit
Riksantikvarieämbetet skriver följande efter en uppteckning från 1982:

Terräng: Sjöbotten.
Plats med tradition. Skall enligt traditionen Skogs kyrkoklocka/klockor, ha sänkts för att undkomma Gustav Wasas jakt på ammunitionsråvara. Platsen utanför vilken klockorna sänkts ska ha fått sitt namn – Klockar-änget, efter denna händelse. Slut citat.

Så här går det till när en verklig händelse förs vidare genom muntlig tradition, från generation till generation. Från en verklig händelse har det lagts till och dragits ifrån, allt eftersom man själv mins hur man fått det berättat för sig. 

Ortnamnsarkivet i Uppsala skriver:
Klockaränget, äng å Skogs sn, Gävleborgs län.
Enligt berättelser har kyrkklockor som fraktats på isen sjunkit här.
Förr åkte man hit för slåtter. På min fråga, om namnet har med någon klockare
att göra, svarade meddelaren nej.
Eva Lokander 1972.


Det här är Klockaränget,med adress Norrbo 373.

Både platsen och djupet (4-6 meter) utanför bryggan var nog ett maxdjup för Olof Dyriksson att kunna ta sig ner till på 1700-talet, med de förutsättningar som då fanns.


Bergviken fredagen den 10 juli 2020. Nya klocksökarteamet:


Mannen till vänster är Michael Galin, Hudiksvall,vid sin sida har han Jonny Johansson från Njutånger, och bakom står Kjell Grönberg. Platsen är Bergviken. Jonny Johansson säger att finns klockan där så kommer vi att hitta den, vi har all utrustning som behövs.

 

Sammanfattning om Delsbos försvunna kyrkklocka.

På vintern 1525-1526 besökte ärkebiskop Johannes Magni Delsbo på en visitation av Delsbo kyrka. Han hade ett följe på 200 man med bl.a. gråmunken Broder Vincentius som då kristnade (smorde) den största av Delsbos klockor (18 skeppspund=3.060 kg.)

16-18 juni 1527 inträffade så reformationsriksdagen i Västerås och 11 februari 1528 kröntes han i Strängnäs. Kungen drog genast med flera hundra soldater till Stora Tuna där det blev landsting och kung Gustaf lät avrätta ett antal oppositionella från siljanstrakten.

Därifrån drog han direkt till landsmötet för norrlänningar i Delsbo 10-11 mars 1528 och ”omvände” under hot de närvarande. Då gav han bl.a. order om att den största kyrkklockan skulle på vinterföret föras till Stockholm. Detta skedde troligen i jan.-febr. 1529. På den färden sjönk klockan uti Bergviken vid Lynäs udde.

År 1677 (augusti-september) försökte en kopparslagare Olof Dyriksson, från Ava, Delsbo och flera bergviksbor att dra upp klockan. Då de hade den vid båten i vattenytan gled den ned igen till ett ansenligare djup. Olof Dyriksson följde med och drunknade där.

1684 skriver Delsbos kyrkoherde en rapport till Kungl. Antiguitets Collegio och rapporterar om historiska händelser och kommenterar då klockan i Bergviken samt att senare ”församblingen hadhe een Man dyt på stället” och denne där avled.

1736 skriver prosten K.Leneaus i ”Beskrifning öfwer Delsbo Sochn” om O, Dyrikssons försök att få upp klockan i Bergviken,

Efter ansökan erhåller Delsbo socken (kyrkoherde Knut Lenæus) 7 april 1737 kung Fredrik 1:s nådigaste tillstånd om klockans återfående. (underskrift av kungen PPP-personligen på pennan). 1740 brinner Delsbo kyrka, prästgård och 15 tal byggnader vilket hindrade kh Leneaus närmast tiden leta efter klockan.

3-11 september 1750 vistades kh Lenæus vid Lynäs med två namngivna från Delsbo och överstesyningsmannan Jonas Geting och dykaren Pehr Norman från Stockholms dykteri-socitet. Även en namngiven kapten, en löjtnant, en aditeur och en fil.stud. var med och hjälpte till. Dykaren gjorde försök, de hade långa slanor och allt är noga rapporterat med datum och kostnader (600 daler). Utan resultat. De utmärkte platsen med liknande märke i linje mellan en tall och en stor sten.

27-31 februari 1752 görs nya försök av K. Lenæus med andra medhjälpare nu från isen (Gregerionska kalendern infördes 17 febr. 1753-d.v.s. normalt 28 dag i febr.) De hade då långa järnskodda störar men det gav inget resultat. Kostnad 644 daler. Dessa två försök dokumenterades noga av kh Lenæus.

1962 forskar Inge Sernulf, Forskningsgruppen för dykerimaterial, Stockholm om denna klocka. Han hade då konstruerat ett instrument för sökandet. Det var en ram 4,5×2,5 m liknande ekolod. Teknolog Bengt Silversparre och kand. Bengt Wall gjorde försök vid Lynäs udde och dess västra sida med instrumentet några veckor efter 15 juni 1962. Kh David Hellbom Delsbo var då initiativtagare och mycket behjälplig med fakta.

Den 25 september 1976 söktes på Bergvikens norra sida efter initiativ av Albert Skogsberg, Forsa och där försökte sportdykarna Lars Göran Svedbeg, Mats Persson, Jan Magnell, Lars Nordström och ledaren Urban Eriksson från Hudiksvalls dykarklubb. Djupdukarna Olle Hubinette och Per Ola Lindkvist var också med då. De fann ”endast” en moped.

Omkring 1980 registrerar Länsstyrelsen i Gävleborg län att platsen för den sjunkna kyrkklockan som fornlämning nr 239 i Söderala socken vid Lynäs uddes västra sida. Skälet för denna platsmarkering är okänt.

Den 28 maj 1992 gör Delsbo Lions club med undertecknad som projektledare ett försök med en protonmagnetometer (hyrd från Linköping). Där fanns då sju medhjälpare men det var svårt att 20 m. efter en stor båt reagera med bojar när mätaren gav utslag. (många utslag). Länsstyrelsens representant antikvarie Elisa Hovanta var med oss hela den dagen.

29 maj görs nya försök då även med sportdykare Lars och Yngve Skoglund och Per Johansson från Söderhamns dykarklubb dök enligt mätarutslagen.

11 juni 1992 fortsätter försöken strax vid själva udden mot norr nu med djupdykare Seved Persson från Lynäs samt sportdykaren Per Andersson. Ett fynd i form av järnrör 114 cm lång med en klump i ena änden. ”Röret” hade en kärna av trä omsluten av rostigt järn. Fyndet lämnades 23 juni till museichefen Lena Bergils, Hudiksvall senare överlämnat till Gävleborgs länsmuseum, Anders Holmquist, Gävle utan att någon förklaring till fyndet lämnades oss.

19 juli 2016 gjordes ett sök av dykklubben ”Gävlegrodorna” med Björn Jacobsson, Juri Kyrén och Tomas Härdin. Initiativtagare var då journalist Johan Bodell, Kilafors. Han och u.t. var närvarande vid detta försök med båt och ett modernt ekolod. Ett utslag från föremål (sten?) hittades då utanför den udde där kraftledningen är belägen.

2/2 2017 gör u.t. och Åke Nätterö har via Delsbo Hembygdsförening tillsammans med Mikael Kohn och Anders Johansson, (repr. för HBM Dykentrepenad) en rekognoscering av tänkbara fyndplatser i Bergviken på isen.

7/9 2019 gör tre repr. för HBM dykentrepenad från Stockholm en hel dags undersökning med undervattensrobot ROV Seabotix LBV 200-4 men efterlyser ännu mera teknik. De fick de 4.000 kronor som Delsbo hembygdsförening fått efter många ansökningar. Alla andra insatser har gjorts på frivillig väg.

Hösten 2019 lägger Åke Nätterö ut allt material som är känt om kyrkklockan inkl. plats-angivelser på nätet under rubriken ”delleportalen.se”.

10/7 2020 åker u.t. Å. Nätterö samt Johnny Johansson, Njutånger och Michael Galin, Hudiksvall med båten Atlantica med styrhytt och sidoscanner Raymarine och undersöker under en dag med vissa fynd. Efter uppsöker vi platsen ”Klockaränget” som i muntlig tradition har en berättelse om en kyrkklocka i vattnet.

28/7 2020 görs lika undersökning som ovan under 8 timmar i båt där vi kan konstatera att inget tyder på att det skulle finns fynd vid Klockaränge och Långnäsudde men däremot att vid Lynäsudde finns riktigt spännande bilder på botten.

Det har skrivits en hel del om denna historiska händelse, här kan nämnas: Knut Lenæus (1688-1776) i Delsboa Illustrata sid. 175
I org. upplaga 1764 PH Widmark (1800-1861) i Beskrivning över provinsen Hälsingland 1849
E.G. Wängelin (1855-1935) i Gamla minne från Delsbo och Bjuråker sid. 73.
1896 Anna Hjälmström (1857-1894) Ifrån Delsbo sid 50.
1896 Johan Nordlinger i STF:s årsskrift 1899 sid 171.
Bror Hillgren (1881-1955) i Bok om Delsbo 3, Sid. 18 1925, samt Från flydda…sid 18. 1942
Magnus Green (2016) Koppar och kopparslagare i Hälsingland.

Delsbo den 3 augusti 2020

Kjell Grönberg, Ringvägen 27, 82060 Delsbo, 070 311 24 12. (kjellgroenberg@tele2.se)

 


Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo.

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra.

Glöm inte ange dellenportalen.se som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

Tack för ditt besök!

Sammanställt av  Åke Nätterö


Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *