Apoteket i Johannesberg

Den här sidan började med ett reportage om den stora bibliofilen, apotekare Dahl i Johannesberg. Nu har den blivet en historik om både apoteket, om apotekare Netzler och  inte minst viktig har Kristina, eller Tine Hildingssons utlån av inf. och bilder efter hennes mormor, Gunborg Eriksson varit. Hon hade arbetat på apoteket.

---

Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.

---

Följ oss på Facebook, och dela gärna den här sidan med dina vänner

---

Om du gillar den här sidan och vill stödja vår verksamhet är en gåva mycket välkommen. Tack!

---

Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda några av Dellenportalens uppgifter om ni anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.

---

Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

---

Läs om Dellenborg – Bygdesannatorium.

 

Vykort ur egen samling visar apoteket i Johannesberg 333, Duvnäs 5:5

---

Johannesberg i april 2021
Till vänster ser vi hörnet av f d apotekshuset. I mitten tidigare läkarbostaden, som hade två flygelbyggnader. I den ena flygen fanns apoteket som brann ner och i den röda flygelbyggnaden,  är f d läkarmottagning . 

 

Bilden visar doktorbostaden till vänster, gaveln på det nedbrunna gamla apoteket och apotekare bostaden. Doktorsbostaden hade två flygelbyggnader, en för läkarmottagning, och en för apotek, vilka byggdes 1873 efter bidrag från Bjuråker, Norrbo och Delsbo socknar.

---

LJUSDALS TIDNING DEN 30/6 1898

Delsbo apotek. Från förste provinsialläkaren hade genom distriktsläkaren till kommunalstämmorna i Delsbo och Bjuråker inkommit en skrifvelse med anhållan om yttrande, huruvida de nu önskade få medikamentsförrådet i Delsbo förändradt till själfständigt apotek.

Kommunalstämmorna såväl i Delsbo som Bjuråker uttalade likväl i söndags som sin önskan, att det fortfarande måtte förblifva såsom hittills.

I Delsbo framhölls särskildt såsom skäl för att ändringen ej borde bifallas, att de nuvarande innehafvarne skött apoteket på ett så berömvärdt sätt, att man ej hade orsak att önska ändring. Likaledes framhölls faran af att apoteket i Delsbo såsom själfständigt skulle gifva innehafvaren så liten inkomst att han lätteligen skulle förledas att sälja rusgifvande medikament till fördärf för orten.
Källa och avskrift: Viveca Sundberg

Apotekare vid apoteket i Johannesberg

Sammanställt av Viveca Sundberg

Vid apoteksverksamhetens inrättande uppläts den åt apotekare Johan Brun i Hudiksvall. Det hette Norra Helsinglands Medikamentförråd och var en filial till Apoteket Kronan i Hudiksvall. Efter Johan Bruns död 1898 tog han hustru Anna Brun över fastigheten.

Apotekare Jon Hedin, * 10/2 1850 i Hede. Utfl. från Hede den 30/10 1876

Farmaceuten Helge Fritjof Hjalmar Nygren, * 30/7 1871 i Hammarö, Värmland. Infl. t. Johannesberg 25/11 1890.  Utfl. t. Hudiksvall 28/8 1891

Apotekaren Anders Gustaf Schagerström, * 2/12 1850 i Hudiksvall. Infl. t. Johannesberg 30/10 1891 fr. Östersund. Utfl. t. Hudiksvall 29/10 1892

Examinerade apotekaren Gustaf Karl Sigurd Eriksson född 18/9 1865 i Botkyrka, Stockholm. Ogift. Infl. till Delsbo församling den 28 juni 1898.

Apotekare Per Mauritz Julius Dahlström, * 24/6 1867 i Malmö. Infl. fr. Hudiksvall t. Johannesberg 12/12 1899. Utfl. t. Degerfors 23/10 1900

Apotekare Moritz Ignats , * 17/3 1877 i Haparanda. Infl. t. Johannesberg 6/2 1901. Utfl. t. Stockholm 5/7 1901

—37 Å 3— Norrbo släktbok

(S21) John Konstantin Gillgren, *21/5 1871 i Färnebo, Värml. Infl. fr. Alfta 1901. G. 6/4 1908. Ex. apotekare. Bos. i Johannisberg, Delsbo. Utfl. t. Gävle 11/10 1904
2 Anna Charlotta Andersdotter, *7/9 1877 i Färila sn, Gävleb. Fosterd. t. kronolänsman J. V. Pira i Åbro, Norrbo. Utfl. t. Gävle 11/10 1904
Carl Ingvar, *10/4 1909. Utfl. t. Gävle 11/10 1904
Anna Elisabet Charlotta, *4/8 1914. Utfl. t. Gävle 11/10 1904

Examinerad apotekare Agnes Hildegard Arvidson (Arvidsson), * 26/3 1875 i Malmö. Infl. t. Johannesberg 31/1 1906. Utfl. t. Silbodal 5/7 1906

Apotekare Gustaf Adolf Helmer, * 19/8 1860 i Skaraborgs län. Infl. t. Johannesberg 9/12 1907. † 2/4 1930. En riktig trotjänare som tog över fastigheten efter apotekare Netzler som avled den 23/5 1907.

Ur boken, Ett bildgalleri Gävleborgs län, 1925

Apotekare Astley Teodor Hannibal Netzler, * 14/7 1849 i Helsingborg. Infl. t. Johannesberg 12/12 1899. † 23/5 1907. Gift den 25/11 1888 med Gerda Ragnhild Elvira Borg född 21/1 1856 i Vetlanda. Utfl. 21/9 1907.Död 9/3 1946. Barn: Fritz Gustaf Astley 6/5 1890 – 15/7 1918, Bror Ernst Harry 20/7 1891 – 23/2 1955 

Fyra bilder efter apotekare Netzler

Privattaget vykort visar doktorsbostaden, gaveln på apoteket och apotekare bostaden i Johannesberg. Både apoteket och apotekarbostaden brann ned till grunden den 11 nov. 1906
Vykortet är avsänt 1902 av apotekarfamiljen Netzler.

Vykort poststämplat 1904, Detta är troligen apotekare Astley Netzler

Vykort poststämplat 1903. Familjen Netzler

Vykort poststämplat 1902. Familjen Netzler.

Examinerad apotekare Agnes Hildegard Arvidson (Arvidsson), * 26/3 1875 i Malmö. Infl. t. Johannesberg 31/1 1906. Utfl. t. Silbodal 5/7 1906

HP Tisdagen den 13 november 1906

Delsbo apotek nedbrunnet

Delsbo apotek nedbrann natten till i söndags. Det låg, som man vet, i Johannesberg invid Bjuråkersgränen på en kulle vid Rångsjön och bestod af en tvåvåningsbyggnad med apotek i nedre och apotekarens bostad i öfre våningen samt en äldre envåningsbyggnad, som förr i tiden varit apotek men som nu endast innehöll apotekets laboratorium och förrådsrum. Den nya apoteksbyggnaden vände fasaden mot landsvägen liksom den bredvid varande doktorsbostaden och mellan dem dessa båda hus låg det gamla apoteket i rak vinkel mot dem som flygelbyggnad.

Det var i den gamla obebodda apoteksbyggnaden elden utbröt. Alla människor sofvo och elden spred sig obehindradt omkring, bröt igen taket, och flammade redan högt, då en kvinna i en på andra sidan landsvägen midt emot doktorsbostaden varande gård vid 3-tiden vaknade vid att hon såg ett ljussken. Hon tittar ut och finner den gamla apoteksbyggnaden stå i ljusan låg. Som hon är, utan att ge sig tid att taga något på sig störtar den raska kvinnan ut och väcker folket i doktors- och apoteksbyggnaderna samt springer sedan, barfota och endast i linnetyget, och alarmerar grannarna.

Äfven längre bort har elden varsammast, och från Änga i Bjuråker kommer sålunda ungefär samtidigt skyndades en man, som får häst i Johannesberg och i full fart kör ned till kyrkan samt bringar klämtningen igång. Det var vid 4:tiden som de första klämtarslagen skallade ut i natten manande till kamp mot eldens lössläppta förhärjande element.

Någon tanke på den gamla apoteksbyggnadens räddande kan ej finnas. Alla ansträngningar måste gå ut på att rädda doktorsbyggnaden och det nya apotekshuset. De ligga på hvar sida fruktansvärdt nära den brinnande byggnaden, endast på ett afstånd af 2 á 3 famnar från dem. Men mellan den och doktorsbostaden finnes stora träd som äro till stor hjälp vid släktningsarbetet, ity att de nära nog göra tjänst som brandsegel. Det nya apoteket däremot är utan allt skydd.

Från närmaste trakten ha två brandsprutor anländt och efter hand komma en från Norrbo och två från Bjuråker. Lyckligtvis är det lugnt väder. Äfven är sjön nära och vattenledningskedjor sålunda snart bildade. Men något brandsegel finnes ej. Elden fattar därför gång efter annan i det nya apoteket, men lika ofta lyckades man med sprutornas hjälp släcka dem. Den gamla apoteksbyggnaden har härunder så småningom börjat falla ihop, elden har dämpats och stiger inte längre så högt. Det börjar se ut som om man skulle kunna hålla den begränsad till gamla apoteket och hindra den att sprida sig vidare.

Vid kyrkan har man sett hur eldskenet minskat, man har antagit att faran är över och för en god stund sedan slutat med klämtningen.

Då stiger eldskenet plötsligt åter högt mot skyn, högre än någonsin förut och åter ljuda klämtningarne ut i natten. Elden har spridit sig. Den nya apoteksbyggnaden brinner.

Elden hade fattat i det nya apotekets tvåvåningsbyggnad under taklisten och trängt igenom väggen så att man ej kom åt den med sprutorna. På taket varande personer började bryta hål i detta för att komma in med en slang på vinden och inifrån bekämpa elden. Härvidlag synes det emellertid som om något missförstånd uppstått och hindrat detta försök. Och då slangarna lära ha varit för korta för att genom trapporna kunna dras upp på vinden kunde man sålunda ej komma till att släcka elden inifrån hvardan den snabbt spred sig och byggnaden snart stod i full brand. Härigenom blef äfen hemmansägare Jon Anderssons midt emot det nya apoteket på andra sidan landsvägen liggande gård starkt brandhotad. Men nu hade man från Bjuråker fått brandsegel, som fördes upp på dennes gård, som man äfven lyckades rädda.

Äfven vid doktorsbyggnaden hade försvaret krönts med framgång, så att elden blef begränsad till de båda apoteksbyggnaderna, som på morgonen voro nedbrunna till grunden.

Eldens uppkomst tros med all sannolikhet ha förorsakats af någon bristfällighet i muren i den gamla apoteksbyggnaden, i vars laboratorium man dagen före branden sysslat med destilleringar och förty eldat.

Johannesberg är uppkalladt efter häradsdommaren Johan Olsson i Isbo, som natten till den 9 oktober 1901 jämte sin hustru på ett så rysansvärdt sätt föll för mördarehand. Johan Olsson som då bodde i Svala skänkte nämligen i midten af 1870-talet denna honom då tillhöriga och Svanbacken kallade plats till Delsbo, Norrbo och Bjuråkers socknar, mot att där uppfördes doktorbostad och apotek. Socknarne, som för att hugfästa minnet af den frikostiga gifaren ändrade namnet till Johannesberg, uppförde då här den nuvarande doktorsbostaden med sina två flygelbyggnader, af vilka den ene uppläts åt dåvarande apotekaren J. Brun i Hudiksvall till apotekets inrättande. Senare uppfördes den nya apoteksbyggnaden som af nuvarande innehafvare, apotekare A. Netzles köptes år 1899.

Den gamla apoteksbyggnaden äges fortfarande af de nämnda socknarna, som ha den försäkrad i Länets bolag för 4 300 kr. Den nya apoteksbyggnaden var af apotekare Netzler försäkrad i Skandia för 20 000 kr. lager och inventarier i samma bolag för 13 000 kr. och lösegendom i Felix för 12 000 kr. Endast en mindre del möbler och kläder kunde räddas.

HP Tisdagen den 15 januari 1907

Det blifvande apoteket i Delsbo

I Söndags hållen kommunalstämma i Delsbo beslöt ett för en kostnad af 2 000 kr. inköpa en jordlott bredvid platsen för det nedbrunna apoteket och ställa den till apoteksinnehafvarens disposition till ny apoteksbyggnad samt möjlighet till trädgårdsanläggning o dyl.

Bilden visar doktorsbostaden, läkarmottagningen och det nybyggda apoteket till höger, där vi ser personalingången på gaveln. I källarvåningen låg bland annat laboratorium och stötrum. I stötrummet jobbade laboratorietekniken med att hacka rötter, bark eller blad i en ca 6 dm hög järnmortel. Mortelstöten hängde i en fjäder i taket för att underlätta arbetet.
De växter som stöttes sönder siktades fint till pulver eller grovt till dekokter (avkok). Av pulvret gjordes t.ex. digitalispiller till hjärtmedicin. I laboratoriet gjordes destillerat vatten, salvor och syrup till hostmediciner m.m.

I bottenplanet låg apoteket. Det var inrett med hyllor och diskar av ådermålat trä. I hyllorna stod glasburkar med handmålade etiketter skrivna på latin. Här vägde och blandade tekniska biträden olika mediciner. Tines (Kristinas) mormor, Gunborg Eriksson fick ofta göra acetylsalicylpulver som användes som dagens magnecyl. Ca 20. 000 pulver gick det åt på ett år.

Piller tillverkades med hjälp av en särskild ”pillermaskin”. Man rullade en deg till en lång sträng, lade den på ett järn med tvärgående kanaler. Ett likadant järn lades över degen sen drog man så att degen delades i lika stora bitar. Bitarna rullades till piller under en trissa. Vid tillverkningen användes ett mjöl som kallades nikt (av växten mattlummer).
Bild och text utlånad av Tine Hildingsson

Ritningarna ur Tine Hildingssons samling

Apotekare Johan Konstantin Gillgren, * 21/5 1871 i Färnebo, Värmland. Infl. t. Johannesberg 12/12 1906. Utfl. 5/4 1916

Apotekare Sten Erland Rathsman, * 16/5 1876 i Stockholm. Infl. t. Johannesberg 1/5 1916. Utfl. 11/10 1917 t. Lenna, Älvsborgs län

Leg. Apotekare Oskar Arvid Vilhelm Anell, * 5/5 1879 i Sölvesborg. Infl. t. Johannesberg 10/7 1917. Utfl. t. Malung 1/6 1918

Leg. Apotekare Axel Valdemar Cronlund, * 9/11 1872 i Vadstena. Infl. t. Johannesberg 10/5 1918. Utfl. t. By 12/4 1921

Leg. Apotekare Set Gotthard Jansson Florén, * 25/8 1878 i Lerbäck, Örebro. Infl. t. Johannesberg 25/5 1921. Utfl. t. Hjorted 1/11 1923.

Apotekare Olof Verner Röding, * 1/10 1879 i Skaraborgs län. Infl. t. Johannesberg 19/9 1928. Utfl. 11/2 1930

Apotekare Gustaf Hakon Jakob Dahl, * 3/1 1877 i Eksjö. Infl. 11/9 1930.

Apotekare Dahl i Delsbo – en av landets mest kända bibliofiler

Apotekare Gustaf Hakon Dahl i Delsbo, föddes i Eksjö den 3 januari 1877, där fadern var läroverksadjunkt. Han avlade apotekarexamen 1905 och tjänstgjorde därefter på apotek i Stockholm, Uppsala, Norrköping och Söderhamn. Sedan 1930 är apotekare Dahl innehavare av apoteket i Johannesberg i Delsbo.

På 30-talet var huset till vänster bostad för doktor Bergström. Hans läkarmottagning låg i längan strax intill. Det vita fyravåningshuset med valmat tak med takfönster är apotekshuset där apotekare Dahl bodde. Det gamla apotekshuset i Johannesberg brann ned till grunden, natten till söndagen den 11 november 1906.

---

Troligen är detta Marta Larsson skriver Liselotte Hedberg. Bilden utlånad av Tine Hildingsson

 

 

Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland 1936, sid. 389.

HUDIKSVALLS POSTEN 5 DECEMBER 1936

Saxat ur två långa reportage
Signaturen gjorde i torsdags en visit hos apotekare Dahl, som välvilligt ställde sig till förfogande för en snabbinventering av en och annan dyrgrip i hans bibliotek. När jag efter två timmar lämnade den trevliga apotekarebostaden i Johannesberg, hade vi endast hunnit ta en flyktig titt på något hundratal av de intressantaste verken. Man skulle ha behövt dagar och veckor bara för att stifta en mycket ytlig bekantskap med pärmar, titelblad och tryckorter i denna ovanligt innehållsrika och värdefulla boksamling.

Praktfull Gustaf Wasa-bibel tryckt 1541
För att endast ta några få exempel, börja vi med den första i Sverige utgivna bibeln tryckt 1541, inbunden i praktfullt svinlädersband från 1600-talet och ovanligt välbehållen. Det är ytters sällan man träffar på denna bibelupplaga med varje blad i behåll och fullkomligt felfri. Förre innehavaren, Per Hierta, på sin tid en av våra största boksamlare, har också i boken skrivit: Detta exemplar är den bästa bundna Gustaf Wasa-bibel jag sett eller känner till. Men den är ombunden en gång.
Första upplagan av Carl Johan Love Almqvists, Törnrosaböcker
I ett bokskåp, vilket endast innehåller vitterhet, lägger man bl. a. märke till en mängd C. J. L. Almqvist-litteratur, som tydligen varit ett av apotekare Dahls speciella intressen. Bl. a. finns där Törnrosaböckerna, inbundna i 14 band. I sista delen hade författaren slopat de tio sista sidorna – att döma av bokens utseende, ha de skurit eller klippt bort.
Av verket finns emellertid ett exemplar, som även innehåller dessa sidor, och denna dyrgrip befinner sig å kungliga biblioteket i Stockholm. Apotekare Dahl har låtit skriva av dessa sidor och binda in dem i samma band – det refuserade befanns endast utgöra en icke fullbordad novell, Liljekonvaljerna. Tydligen utgavs denna del strax innan Almqvist rymde till Amerika.

Strindbergsbok, som tillhört författaren
och i vilken Strindberg själv gjort en mängd korrigeringar.
Av Strindberg har hr Dahl – utan att särskilt såsom samlare ha specialiserat sig därpå – åtskilliga förstaupplagor i original, såsom Tjensteqvinnans son, Giftas m. fl. En Strindbergs-bok, Fagervik och Skamsund, är verkligen unikt. Exemplaret har nämligen tillhört Strindberg själv, och författaren har i detta skrivit: Reviderat exemplar för omtryck av verserna sedan de omarbetats. Strykningar, tillägg och ändringar av verserna ha gjorts på en mångfald sidor med Strindbergs karakteristiska piktur, oftast med bläck, ibland med blyerts eller rödkrita; tydligen har ändringarna gjorts efter hand och med det skrivtyg, som för tillfället var lättast åtkomligt.

Bland Bellmansböckerna hittar man bl. a. i hr Dahl bibliotek ett litet häfte, 36 hittills otryckta dikter av C. M. Bellman, tryckt i Söderhamn 1853. En del av de häri upptagna dikterna återfinns icke i andra tryckta Bellmansverk.

Samlingen av Hälsingiana utomordentligt rik.
Innan apotekare Dahl kom till Delsbo, tjänstgjorde han som bekant i Söderhamn, och under de nära 24 år, han vistats i Hälsingland, har han hunnit lägga sig till med en samling Hälsingiana, som är den mest omfattande vi någonsin sett eller hört talas om. Där finns t. ex. samtliga doktorsdisputationer i Uppsala, som under åren 1735 – 1825 berört Hälsingland eller någon av dess socknar.
Det var tydligen mycket vanligt på den tiden att såsom doktorsavhandling utge sin hemsockens eller sin hemstads historia på latin. Även åtskilliga doktorsavhandlingar i samma ämne på senare datum ingå i samlingen. Av för övrigt i tryck utkomna sockenbeskrivningar har hr Dahl en samling, som säkerligen torde vara ganska komplett, den äldsta behandlande Järvsö och tryckt 1757.
Hälsingelagen finns i tryck från 1665 i form av ett extrakt av den stora lagedition, som då utkom. Det kan vara av intresse att bl. a. konstatera, att det bekanta uttrycket ”Hwa som agha lös lefver ok lagh han herrelös döör” härstammar just från hälsingelagen.

Delsboa Illustrata, Vidmarks hälsingebeskrivning och många andra utkomna hälsingeverk har apotekare Dahl naturligtvis i original, beträffande den förstnämnda även de stridsskrifter, som utkommo i Svenska Magasinet 1776, och vari ena parten gick skarpt tillrätta med prosten Lenæus och hans verk.
Som ett exempel på, hur omtryck av gamla verk icke bör göras, visar apotekare Dahl fram ett sådant av Delsboa Illustrata. Pappret är dåligt, och sista delen, där det talas om olyckor, som övergått församlingen, bl. a. när Delsbo kyrka härjades av vådeld, är helt utelämnad. Vad som under årens lopp trycktes, om Erik Jansenismen i Hälsingland, finns här, bl. a. en liten skrift, Angående Erik Janssiska villfarelsen, författad av en bonde i norra Hälsingland, tryckt av P. A. Hultberg i Hudiksvall 1846.
Författaren lär vara en Rudolphi från Delsbo. Även om den frireligiösa rörelsen i allmänhet i Hälsingland har hr Dahl hopbragt ett rikt material. Som ett apropå till Hudiksvalls läroverks nyligen firande jubileum kan nämnas år 1850 av läroverkets dåvarande rektor utgivna program och minnesskrift med anledning av läroverkets 200-årsjubileum, en tidigare kortfattad doktorsavhandling om Hudiksvalls läroverk m. m.

Apotekare Dahls speciella gebit är emellertid Carl Wilhelm Scheele; litteratur av och om honom torde vara den fullständigaste som finns i något bibliotek i hela världen
Apotekare Dahl har ju också förvärvat sig rykte som en av de förnämsta kännarna av den stora kemisten och apotekaren och har bl. a. i Svensk Farmaceutisk Tidskrift skrivit en hel del Scheeleiana, vilket betraktas som utomordentligt källmaterial för andra Scheeleforskare. Till denna avdelning, liksom till samlingen gamla örtaböcker, surbrunnsbeskrivningar, gamla handskrifter m. m. Återkommer vi i följande artikel.

---

HUDIKSVALLSPOSTEN 22 DECEMBER 1936
Apotekare Dahls bibliotek
Sveriges första provinsflora, Linnés alla resor i originalupplaga m. m.
Ur apotekare Gustaf Dahls utomordentligt intressanta bibliotek voro mycket att tillägga, här må nämnas ytterligare några få av de mest unika böckerna.
Inom botanikens område finner man bl. a. ”Chloris Gothica” av Bromælius , en förteckning över växter kring Göteborg, tryckt 1694. Den är Sveriges första provinsflora, synnerligen rar och eftersökt. Detsamma gälle om J. Palmbergs ”Svenske Örtekarntz” Strängnäs 1684.
Bläddrar i man den finner man i de allvarliga avhandlingarna inom olika växter under rubriken Betula, att denna är ett osvikligt medel att göra sturska och olydiga barn välartade och snälla. Riset har tydligen gamla anor här i landet! Av Arvid Månssons örtabok finns fem upplagor, 1637, 1642, 1644, 1650 och 1654, numera så gott som omöjliga att uppbringa.
Av Linnéana märks först och främst alla hans resor i vårt land i originalupplaga, även på tyska och holländska, vidare alla lärjungars resor utomlands, Linnés floror m. m. En botanisk avhandling av sedermera professorn i Uppsala Johan Frankenius, tryckt 1618, torde apotekare Dahl vara tämligen ensam om; en 1619 tryckt upplaga av samma verk finns i ett exemplar i Uppsala, 1618 års tryck däremot ej någonstädes i landet mer än i hr Dahls bokhylla.
Originalupplagan av Palmstruchs berömda ”Svensk botanik” har hr Dahl komplett i elva band. Elfte delen existerar blott i ett fåtal exemplar; det mesta förstördes genom brand, och denna del representerar ur bibliofilens synpunkt lika stort värde som alla de övriga tillsammans.

Vadstenaläkarens svenska farmakopé brändes upp av medicinalstyrelsen.
Övergår man till farmacin, alltså skrifter tillhörande apoteksyrket, är man åter inne på ett av apotekare Dahls verkliga specialområden. I apotekare gården i Johannesberg i Delsbo finns nämligen med några få undantag allt, som blivit tryckt här i landet i denna bransch.
Särskilt kan framhållas alla farmakopéer från 1686 till nu, även med de omtryck och översättningar, som gjorts utomlands. Farmakopéerna är ju på latin, men av andra editionen lät provinsialläkaren i Vadstena verkställa en översättning till svenska, vilken dock blev avbruten, då tre fjärdedelar av verket var färdigt. Den ansågs vara insinuant mot medicinalstyrelsen och för övrigt felaktig.
De tryckta exemplaren inlöstes samt brändes i Stockholm, varvid dock några exemplar undansmugglats. Av dessa finns fem exemplar i Apotekarsocietetens bibliotek samt i privata samlingar två eller tre, varav apotekare Dahl förfogar det ena.

Bland medicinska alster kan nämnas den första i vårt land tryckta läkarboken 1578. Nära nog alla sedan dess tryckta läkarböcker återfinns i apotekare Dahl bibliotek, däribland ett av de ytterst sällsynta Wisingsborgstrycken, en av Brahes husläkare utgiven läkarbok. Vidare har hr Dahl lyckats förvärva större delen av Urban Hjärnes skrifter, alla mycket svåråtkomliga. Av tryck om våra hälsobrunnar finns större delen, några av dem numera omöjliga att anskaffa, bl.a. första trycket om Ramlösa, av vilket blott 3 eller 4 exemplar äro kända. Provinsialläkare Sjöbergs beskrivning om Jönköpings hälsobrunn, tryckt i Jönköping 1710, är unik. En i Stockholm år 1672 tryckt Hauss – Artzney – Buchlein är märklig såtillvida, att de fyra sista bladen, innehållande receptkompositioner, veterligen icke finns i något annat exemplar än det, som befinner sig i apotekare Dahls ägo.

Handskrivna böcker från 1600-talet, brev av Lars Landgren m. fl.
Att munkar och präster i gamla tider kunde pränta, texta och skriva på ett sätt, som i vår rastlösa tid förefaller nästan ofattbar, är ju bekant. Ett markant belägg härpå får man i apotekare Dahls samling av gamla handskrifter, framförallt en sådan från medio av 1600-talet, antagligen utförd av någon präst och utgörande avskrifter av medicinska auktoriteter bl. a. Valerius Cordus. Bokstäverna äro i allmänhet 1-1½ m.m. höga, var och en ett under av precision och elegans.
Handskriftssamlingen innefattar för övrigt bl. a. originalmanuskript av den store botanisten Fries, kemisten professor J. J. Berzelius, skådespelerskan Emelie Högqvist, brev av Lars Landgren med flera.
Många böcker är försedda med berömda mäns namnteckningar eller dedikationer. Ett genomgående drag i apotekare Dahls bibliotek är också, att han tycks ha lagt särskilt an på att erhålla förstklassiga och väl bibehållna exemplar, även banden äro i allmänhet små mästerverk. Ett stort antal böcker äro inbundna i praktfulla Hedbergsband från den gamla goda tiden.

Hans samlingar finns bevarade i det Dahlska rummet i Eksjö stadsbibliotek.

Åren 1937 – 1944 var  Eber Vilhelm Öhrn apotekare här. Han var född 7/7 1895 i Jönköping. Död 14/11 1951. Gift 11/6 1921 med Rosa Linnéa född 17/12 1897 i Alingsås. Död 11/11 1981 i Trollhättan
Sonen Åke Vilhelm föddes 18/5 1927

Gösta Stenkula född 27/5 1901 i Örkelljunga, blev den näst siste apotekaren här i Johannesberg och den förste apotekaren vid det nyöppnade apoteket i Ede, Delsbo 1958. Död 24/7 1981
Gift 5/1 1929 med Greta Vilhelmina Thesrin f. 17/10 1903 i Sölvesborg. Död 4/2 1989 i Lund.
Gustav Peter Stenkula f. 30/4 1942, bodde också här

Siste apotekaren här var Hjalmar Gunnar Reimers, född den 19/3 1906 i Sundsvall. Han kom hitflyttad från Byske i Västerbotten. När han avled den 24/11 1959 var han bosatt i Ede 5:48
Gift 18/9 1937 med Helmi Agnes Dagmar Liljeqvist f. 17/8 1904 i Sundsvall, där hon även avled den 21/2 1994.

När apoteket flyttat till Ede 1958 köptes huset av köpman Ernst Paul Lernberg f. 21/12 1898, från Danderyd. Han var gift 7/11 1925 med Ester Kristina Högbom f. 4/3 1896. De hade möteslokal i apoteksdelen (Filadelfia).

Därefter köptes huset av Olof Holger Olofsson född 4/9 1906 i Ljusdal. Apotekslokalen gjordes då om till bostad. Död 21/7 2002 i Friggesund
Gift 15/11 1936 med Maria Magdalena f. 21/1 1915 i Almunge, Uppland. Död 1/7 2010 i Friggesund
Barn: Ester Viola 22/12 1940, Claes Mårten 31/10 1941, Eva Britt 30/10 1951 och Elsa Catharina 6/12 1966.

Samtidigt bodde här:
Gunnel Christina Dahlbom f. 27/2 1948 i Hälsingtuna
Anita Kristina Sving f. 11/7 1951 från Bjuråker
Eva Elisabet Wester f. 4/10 1950 i Hudiksvall

På 1980-90-talen ägdes huset av Albert Ferlin, född 30/8 1917 i Färila. Död 13/6 2004
Gift 13/6 1943 med Eivor Ingegerd f. 6/1 1922 i Färila. Död 3/6 2003
De bor här ensamma, deras 2 barn hade egna bostäder

 

Apotekare Gösta Stenkula

Apotekare Gösta Stenkula

Gunborg Eriksson vid skrivbordet. Hon arbetade vid apoteket under åren 1940-1985.

Eivor Olsson (syster med Gunborg Eriksson) väger upp ingredienser till pulver

Göta Olsson blandar medicin

Göta Olsson expedierar en kund

Margit Hallberg /Björk blandar pulver i en mortel

Farmaceut Anna Greta Larsson

Här städar Marta Larsson i materialkammaren

Städerskan Marta Larsson skullen bl.a. damma alla burkar

Lab. tekniker Jonas Roos destillerar vatten i dekokt- och tinkturrummet

Farmaceutrummet användes även till lunchrum. Till vänster skymtar joursängen
Bilder och text av Kristina (Tine) Hildingsson

---

 

Julgransplundring vid apoteket 1937.Bilden utlånad av Tine Hildingsson
Vid den här tiden ägdes fastigheten av Anna och Hjalmar Pettersson berättar Gösta Blank
Bakre raden, 1, 2, 3, 4, nr 5, vid julgranen står Göstas moster Anna Pettersson med dottern Märta på armen,6, 7, 8, 9, 10 och 11
Andra raden, 1,  2, Smens-Gunborg, 3,okänd flicka, 4, stilig man i Delsbodräkt är Per Eriksson, 5,okänd, 6,okänd, 7. Smens-Eivor 8, flicka, 9 flicka
Tredje raden, 1, grabben med en leksak i handen är Erik född 1929, 2, äldre flicka, nr 3 med glasögon är Ivar Pettersson/Dellengård. 4, ljusklädd flicka med hatt 5, 6, 7, 8,
Främre raden 1, Flickan i mörk klänning är Göta, gift Jonsson i Bännbro, 2, 3, 4

—61T2— Uppgifter ur Delsbo släktregister
1 Knut Herman Pettersson, * 5/4 1896, s. t. gårdsäg. G. Pettersson i Ede, Delsbo. G. 10/11 1924. Slaktare o. hemmansäg i Ede 12³. D. 24/8 1975
(C80) Anna Teresia Lindqvist, * 22/2 1899 i Yttergran, Upps. Infl. fr. Övergran 1922.
Knut Ivar * 17/1 1925
Göta Ingrid Emilia * 15/12 1926
Erik Herman * 31/3 1929
Märta Linnea * 31/10 1936

---

Här ägnar sig Eva Olsson åt tablettillverkning under tillsyn av fru Gunborg Eriksson, medan HT:s praktikant ser på.

I farmaceutrummet stod en säng som natt- eller helgvakten sov i. Det måste alltid finnas någon som kunde lämna ut medicin även på nätter och helger.

Omkring 1910 började Gunborgs far, Anders Eriksson att köra varor och medicinlådor till och från Delsbo järnvägsstation med häst. Omkring 1940 skickades varor och medicin med mjölkbilar och bussar. Ett tiotal lådor med medicin skickades till olika ställen i Bjuråker, Norrbo och Delsbo.

Olof Eriksson med bilen X 8835, utanför läkarmottagningen. Bilden utlånad av Tine Hildingsson

—23 T 19— Delsbo släktregister
(X4)26A39 Olof Valdemar Eriksson, * 23/10 1917, s. t. bonden E. Olsson i Berge 3, Bjuråker. Infl. 1944. G. 4/6 1944. Jordbr.-arb., sen. chaufför i Linfläck 2¹⁵, Delsbo. † 28/12 1987
14 Anna Gunborg Eriksson, * 7/3 1920, d. t. smed A. Eriksson i Sunnansjö, Delsbo. † 2/5 1992
Anders Erik * 25/12 1944

---

—23 T 14—
10 Anders Eriksson, * 11/3 1896, s. t. bonden E. Ersson i Duvnäs.
G. 23/10 1919. Smed. Bos. i Sunnansjö, sen. bilrep. bos. i Linfläck 2¹², Delsbo.
6L7 Karolina Larsson, * 30/9 1889, d. t. bonden L. Jonsson i Hagen, Delsbo.
Anna Gunborg * 7/3 1920  se ovan                                 19
Karin Gunhild * 1/7 1921. Bos. i Hagen
Birgit Gertrud * 11/2 1923
Eivor Ingegärd * 9/3 1926
Elsa Ragnhild * 9/9 1927                                    (X4)30E6

 

 

—46 J 22— Delsbo släktregister.
(X27) Arvid Olof Holmqvist, * 16/4 1908 i Ljusdal, Gävleb. G. 2/1 1937. Infl. fr. Hudiksvall 1940. Apoteksbitr. Bos. i Ede, Delsbo. † 28/4 1941.
19 Karin Margreta Olsson, * 20/8 1913, d. t. bonden O. Olsson i Stömne s 1, Delsbo. Utfl. t. Örebro 1945. Änka o. omg.
(F102) Elov Artur Leonard Bohrnerud, * 7/3 1907. Körsnär fr. Säby förs., Jönk.
Anna Elisabet * 7/6 1937. Utfl. t. Örebro 1945
Karin Inga-Lill * 23/5 1940. Utfl. t. Örebro 1945

—11 K 37—
28 Per Björk, * 14/3 1904, s. t. sold. P. Björk i S. Sannäs 3. G. 3/5 1936. Snick. Bos. i Gåsbacka 3², Delsbo.
18N46 Anna Kristina Hermina Jonsson, * 12/7 1912, d. t. snick. J. Larsson i Gåsbacka, Delsbo.
Helge Teodor * 10/6 1937 G. 21/7 1962 m apoteksbitr. Margit Hallberg 3/12 1934 i Jättendal
Sven Tore * 3/12 1942

Helge Björk och Margit född Hallberg, ovan, gifta 1962, fick barnen, Anna-Britta Eleonora 7/3 1964 och Ingrid Ulrika Eleonora 15/8 1966. Paret är bosatta Johannesberg 305.

Marta Larsson född 25/1 1923 Hushållsbiträde på apoteket, bosatt i Nordanäng 117, Hon avled den 15/9 2007. Sonen Lars föddes den 24/9 1957.

En verklig trotjänare var Jonas Roos. Han började sin bana vid apoteket i Johannesberg och följe sedan med när apoteket flyttade in till Ede, Delsbo. Som apoteks- och laborationstekniker, skulle han även sköta huset och trädgården. Efter 40 års tjänst  blev han belönad med en kunglig medalj.

Familjen Roos. Bilden utlånad av Kristina (Tine) Hildingsson

—37 P 25—
19 Jonas Roos, * 16/12 1906, styvs. t. sold. L. J. Ros i Ängebo, Bjuråker. G. 8/12 1935. Lab.-bitr. Bos. i Linfläck 2¹⁴, Delsbo. † 22/11 1982
18N20 Märta Karlsson, * 20/10 1906, d. t. bonden C. G. Pehrsson i Sävsholm 1, Delsbo. † 1/11 1969
Anna Margit * 29/3 1937 Gift 10/6 1962 med Carl-Ingel Arvidsson

 

Apoteket i Johannesberg. Men vilka är damerna? Hjälp oss med namn!

---

Slåtterarbete vid Apoteket utfört av Per Eriksson, vars son Mats Rudolphis Dellenäng lånat ut bilden

---

Bild utlånad av Mats Rudolphis Dellenäng

 

Sön-Anders droppar. Det är ett dialekt uttal och ska vara Soln- Anders. Den här hostmedicinen verkar ha varit både skryp och verksam, eftersom den har räckt ända tills nu, 2021.

1940 öppnade färghandlare Eber Öhr en färgaffär på Köpmangatan (källarvåningen å Centralkaféet). Där tog han över apotekets medicinlåda så att den kom närmare kunderna.

1958 Byggdes ett tvåvåningshus vid torget för apotek, försäkringskassa och polis.

 

Bild från 1970, lånad från Arkiv Digital, där man även kan beställa en förstoring av bilden

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

 Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö

---

Tillbaka till toppen till Läkarhuset i Johannesberg – till Dellenborg -Bygdesanatorium.

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62