Prylen 2015

 

Dellenportalen har under åren samlat på sig ett antal udda föremål från de mest skilda områden.

Att hitta en pryl, ett föremål som ser spännande ut, men som man inte har en aning om vad det kan vara, är verkligen spännande. Det är som att få ett rejält napp, och man vet inte vad som fastnat på kroken. Alla samlare känner igen situationen när man plötsligt hittar något nytt till sin samling. Man får en ”kick”.  Sedan kommer det intressanta sökandet att försöka klura ut vad det egentligen är man har hittat. Ibland är svaret snopet enkelt, men det kan också vara överraskande bra. I vart fall är det slutresultatet som är drivkraften till att fortsätta leta efter udda saker, och i slutändan är det meningen att det ska komma dig och många andra till glädje genom den här leken ”Hemliga Prylen”.

Dellenportalen blandar allvar med lek och delar varje vecka med sig av en ny pryl, med undantag för uppehåll under sommaren då alla har annat att tänka på.

Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande. Men det är okej att använda några av Dellenportalens bilder, frågor och svar om ni anger Dellenportalen som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.

 

Den här sammanställningen är sponsrad av:
Här saknar vi sponsorer. Stöd Dellenportalen om du vill synas lite bättre? Vill du veta mer? Klicka här. 

 

Förteckning

64. Kragnål
65. Tobakstallrik
66. Fogslev
67. Selsticka
68. Korkupptagare/Buteljrensare
69. Pennvässare, för rit stift
70. Krepp-Krusare
71. Urkärnare
72. Smörkuleformare
73. Märlspik
74. Pliggrasp
75. Stans (för ammunitions tillverkning)
76. Lockpipa
77. Kakformare
78. Ugnstång
79. Koka-Rätt
80. Handfängsel
81. Bandkniv
82. Najkrok
83. Plånboksklämma
84. Glassform
85. Grundkloss
86. Karvstock
87. Falsk lusbräda
88. Varpsticka
89. Safthink
90. Korkutdragare
91. Bärränna
92. Frivolitet
93. Sträckjärn
94. Konservburk
95. Kängknäppare
96. Solvstock
97. Koffernagel
98. Jästkrans/Pannkrans
99. Syring
100. Spannmålsvåg
101. Krustång
102. Krutmått
103. Ljusstöpningsform
104. Ljusvässare
105. Knapphålsjärn

 

 

 

pryl-064-kragnol

Pryl 64
Vecka 2

Årets första pryl.
En förgylld sak, med uppgift att hålla ihop något.

Frågan är vad?

Rätt svar: Kragnål

Rätt svar fick vi från:
Jan Magnusson
Madeleine Danielsson
Ann-Britt Schulstad
Ann-Marie Gunsth
Harry Persson Tås

 

pryl-065-kragnol-1937

Uppgift ur en Herrkonfektionskatalog från 1928

 

pryl-062-tobacksstol

Pryl 65
vecka 3

Liknar botten på en trälåda, 22 cm lång och 11 cm bred, med en 2 cm hög kant runt om. I mitten en 4 cm hög urgröpt rundel. Ålder omkr. 80-100 år. Äldre liknande föremål tillverkades ofta i ett stycke.

Vad är det för något?

Rätt svar: Tobakstallrik

Rätt svar fick vi från:
Halvt rätt. Harry Persson Tås

 

Den tobak, som köptes, infördes sålunda till största delen från Norge och var så kallad ”Kristianiarullar” i kubisk form, vägande ungefär ett skålpund styck, spunna i rep av drygt 1,5 cm. genomskärning. Åtminstone i senare tid förekommo även halvrullar och fjärdedelsrullar, numera de vanligaste. Slutligen börjar, efter mönster av den norska tobaken, ”Kristianiarull” spinnas även i värmländska städer.

En nyköpt rulle provas med osvikligt väderkorn på det sättet, att man med händerna bänder isär ena sidan av rullen och sedan sticker in näsan i den så djut man kan.
Rullarna sammanhållas av instuckna långa träspetor, dem man i nödfall tuggar, sedan tobaken tagit slut. Det innersta som är kvar, sedan de yttre varven avlindats, kallas ”inlagsstolpen” eller ”inlagan”.
Rulltobaken prepareras med täljkniv, t.ex. på bordskanten eller på en för ändamålet gjord träplatta, fyrkantig eller rund som en tallrik, stundom även forman som en låda, ofta försedd med en ”klack” att karva på. När man är ute, karvar man vanligen helt enkelt mot tummen. Saknar man kniv, nyper man med fingrarna små smulor av biten. Mest hanterlig blir tobaken, om snitten vid karvningen lägges snett, ej tvärs över länken. Innan den stoppas i pipan, gnuggar man den mellan flata händerna och greder den omsorgsfullt isär med nypan.
Då någon förr kom på besök, var det vanligt att bjuda honom karv, men denna sed håller nu på att försvinna. Sagda tobak, som är mycket stark och oljerik, är den som fortfarande mest brukas, ehuru den alltsedan omkring 1870-talet, efter vad alla kännare påstå, undergått en ständig försämring. Svaga tobakssorter, karduser och dyligt, hava på denna trakt ingen marknad.
Ur boken: Svensk Allmogekonst
av Nils Keyland, år 1919
Saxat ur sid. 101-102 om, Tobakens bruk och odlande
Avskrift: Åke Nätterö

Se fler tobakstallrikar på kringla

Läs om tobakens historia på Wikipedia

 

 

pryl-067-fogslev

Pryl 66
Vecka 4

Förra veckans pryl var lite för svår, så nu provar vi med den här, vad gör man med den och vad är dess rätta namn?

Rätt svar: Fogslev

Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Harry Persson Tås

Fogsleven använder muraren när han skall göra snygga fogar.

Se fler fogslevar på kringla

 

 

pryl-066-selsticka

Pryl 67
Vecka 5

Enkelt beskrivet är det ett metallrör med en låsanordning. Låsfliken säkras med vidhängande läderrem.

Vilka använder en sån här sak och vad kallas den?

Rätt svar: Selsticka

Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Ann-Marie Sjölander
Ann-Britt Schulstad
Harry Persson Tås
Anette Sandström

Selstickan används för att låsa fast skaklarna i selen

Harry Persson skrev. En likadan hade farsan på 40-talet, men gick tillbaka till den gamla av trä. Den här nya var för kall och kunde frysa ihop.
Se fler bilder på Selstickor

 

 

pryl-068-korkuppdragare

Pryl 68
Vecka 6

Det här ett s k luffararbete (trådslöjd) . En 30 cm lång sak med ögla och tre gripklor.

Vad har den ha använts till?

Rätt svar: Korkupptagare/Buteljrensare

Rätt svar fick vi från:
Birgitta Kylin
Ann-Britt Schulstad
Harry Persson Tås
Ragnar Lejemo

 

I Åhlen & Holms katalog från 1908 kallades prylen för Buteljrensare. På den tiden förslöt man de flesta buteljer med kork. Om korken gick av och ingen korkskruv fanns till hands var det bara att trycka ner den i flaskan. Då uppstod nästa problem, nämligen att få ut korken igen. Det var då korkupptagaren, kom till användning.
När luffarna vandrade utefter våra vägar, var korkupptagare/buteljrensare ett trådarbete som händiga luffare tillverkade och sålde eller bytte mot lite mat och nattlogi.
Korkupptagare finns att köpa även nu. Som bevis för det har Ragnar Lejemo har skickat mig en bild på en korkupptagare.

 

 

 

pryl-069-pennvessare

Pryl 69
Vecka 7

Underdelen är troligen tillverkad av mässing och överdelen bakelit

Vad är det för något ?
Rätt svar: Pennvässare för rit stift

Rätt svar fick vi från:
Ann-Marie Gunsth
Harry Persson Tås
Ann-Britt Schulstad

Se bild på en motsvarande modern pennvässare

 

 

pryl-072-krepp-krusare

Pryl 70
vecka 8

Den här lilla handvevade maskinen fanns i vissa affärer på 40- & 50-talet, kanske även på 60-talet?
Vad användes den till?
Rätt svar: Krepp-krusare

Rätt svar fick vi från:
Hjördis Fröjd
Ragnar Lejemo

 

Förr var krukväxter dekorerade med vackert krusade kräppapper runt om blomkrukan.
För att kunna krusa kräppapper hade man en sådan här liten handvevad maskin. Kräppappret fanns i flera färger.

Se bild på en likadan papperskrusare

 

 

 

pryl-070-urkärnare

Pryl 71
vecka 9

Nu blev det en lätt pryl igen.
En lite klämmig sak, som har använts till, vadå?

Rätt svar: Urkärnare

Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Jan Magnusson
Astrid Forslund
Anselm Frid
Harry Persson Tås

Se bilder på fler urkärnare

 

 

 

pryl-071-sorkulrullare

Pryl 72
vecka 10

En 30 cm lång sak med ögla upptill och en rund ring nertill. Ringen kan vridas runt, och föras fram och tillbaka ett kort stycke .

Vad använder man en sådan sak till?

Rätt svar: Smörkuleformare

Rätt svar fick vi från:
Harry Persson Tås

 

Såldes på 30-och 40-talen. Användes vid festliga tillfällen för att stapla pyramider av smörkulor.

 

 

 

pryl-073-spik

Pryl 73
vecka 11

Den här veckan satsar vi på en spik.
Den är 18 tum lång eller 45 centimeter. Vad kallas den och vad används den till?

Rätt svar: Märlspik

Här kan du se fler exempel på märlspik
Här kan du läsa om hur man använder märlspik

 

 

pryl-074-fil

Pryl 74
Vecka 12

En handsmidd 40 cm lång rasp. Vilken yrkesman han använt/använder en sådan rasp och vad använts den till?

Rätt svar: Pliggrasp

Föremålet är inköpt av en säljare som bestämt hävdade att det var en tandrasp. Den gånga veckans mejl tyder på att man använt rasen både till att fila hästars tänder, som att den ingick i skomakarens verktygsarsenal.
Slutsatsen blir: Det är ett skomakarverktyg som även har användes som tandrasp. Formen visar att det som ska filas (skon/stöveln) befinner sig under den som håller i skaftet, medan en tandrasp är rak, därför att hästens huvud befinner sig ovanför den som håller i raspen.

Se pliggrasp på Kringla

 

 

 

 

pryl-075-stans

Pryl 75
vecka 13

Veckans föremålet är en 8,5 cm hög stans. Som framgår är den flitigt använd. Man har stansat ut en alldeles speciell sak med den.
Frågan är vad?

Rätt svar: Stans till pappersbrickor

Vid tillverkning och förslutning av hagelpatroner behövdes en pappersbricka som lock innan patronen slutligen förslöts. För att få denna pappersbricka i rätt storlek behövdes en motsvarande stans, i det här fallet en märkt 16. (kaliber).

Se stans på Kringla

 


pryl-076-lockpipa-orre

Pryl 76
vecka 14

En 7 cm hög pryl. Välkänd för en del, okänd för andra. Vad är det för något?

Rätt svar. Lockpipa för Orre

Se fler lockpipor

 

pryl-077-kakformare

Pryl 77
Vecka 15

Nu en pryl som funnits med länge. Vad används den till?

Rätt svar: Kakformare

Rätt svar fick vi från från:
Ragnar Lejemo
Birgit Forslin
Maj-Lis Wikström
Kerstin Fast
Maja-Lena Swing
Helena Hedman
Anja Åslund
Gun-Britt Gunsan Falk
Harry Persson Tås

 

Genom att rulla kakformaren över den utkavlade pepparkaks- eller småbrödsdegen blir resultatet rader av runda kakor.

I dag finns rostfria modeller kompletterande med skär som man kan åstadkomma hjärtan, stjärnor, blommor och ”ruter” med.

 

 

pryl-078-ugnstang

Pryl 78
vecka 16

En tång med flera namn och flera användningsområden, vilka?

Rätt svar: Lodtång, Opphämta, Ugn-eller Formtång.
Benämningen på tången varierar beroende under vilken tidsperiod den har använts

Rätt svar fick vi från:
Ann-Britt Schulstad
Harry Persson Tås
Ragnar Lejemo

Lodtång, från den tid när de heta de gjutjärnsloden skulle lyftas från spisen till strykjärnen och tillbaka igen för uppvärmning.

Upphämta, när man skulle plocka slaggbitar ur kokskaminen. (Uppgiften är från Skåne)

Ugnstång eller bakformstång för att ta ut heta formar ur ugnen.  Den i dag den vanligaste benämningen.

 

 

pryl-079-koka-ratt

Pryl 79
vecka 17

Aha, en askkopp, tänker du, men så enkelt är det inte. Det här 7,5 cm breda porslinsfatet med små öppningar på under och översida, hör hemma i köket. Den här praktiska Prylen lanserades på 50-60-talet. Vad är det för något?

Rätt svar: Koka-Rätt

 

pryl-079-omslag

prylar-79-beskrivning
På förpackningen kan vi läsa om alla fördelar med Koka-Rätt

 

 

 

pryl-081-snuttra

Pryl 80
vecka 18

Nej, ingenting för vanliga hundar. Men för …

Rätt svar: Handfängsel, kallad ”snuttra”.

Rätt svar fick vi från:
Daniel Johnsson
Ragnar Lejemo
Hjördis Fernström

 

Handfängslet började användas på 1910-talet och gjorde sin sorti på 60-70-talet till förmån för låsbara handklovar.
Snuttran (ett uttryck med göteborgskt ursprung) var en snabblänk vars ena handtag kastades med en snabb rörelse runt den gripnes handled, handtaget sticks sedan i en öppning i det andra handtaget, samtidigt som man snor åt ordentligt.
Det gör ordentligt ont och kan även ge allvarliga skador om den gripne är våldsam.

Se fler handfängsel på Kringla

 

 

 

pryl-082.bandkniv

Pryl 81
vecka 19

En fästmansgåva märkt med årtalet 1866 och mottagarens initialer på den andra sidan.
En kniv i mässing, vad har den använts till?

Rätt svar: Bandkniv

Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo


Bandkniv
, knivliknande redskap av ben, trä eller metall som används för att slå ihop inslagen vid vävning i bandvävstol eller bandgrind. Bandkniven har vid bandvävning samma funktion som slagbommen har vid vävning i vävstol.

Klicka här på bandkniv vävning för mer information
Klicka här på kringla  för att se fler bandknivar

 

 

 

pryl-083-naj-krok

Pryl 82
vecka 20

Ett trähandtag med rörlig metallkrok.
Vad används den till och vad kallas den?

Rätt svar: Najkrok

Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Hans Schröder
Michael Matzon

Thomas Johansson
Hjördis & Rolf Fernström

Den är vanlig bland byggfolk, städare, fastighetsskötare, elektriker och lagerarbetare m fl.
Vi kan kalla den säckbindare. Andra namn är säcksnurra, snurrkrok. säckkrok, säckvinda eller drillaparat.

Ytterligare beteckningar är najkrok, najdrill, najningssnurra. Man använder den när man najar, d v s binder med najtråd. Naj och naja kommer från hollänska naaien, ursprungligen en sjöterm (snurra fast).

Najtråd är en bit ståltråd med en ögla i vardera ändan.
Kroken sticker man in i trådens båda öglor sedan denna lagts kring det som skall snöras åt. Sedan vispar man med verktyget så att tråden dras åt.

 

 

 

pryl-087-sedelklämma

Pryl 83
vecka 21

Försiktigt folk ur vissa kategorier köpte den.
Stryk byxklämma, dukhållare och sockertång. Vad kan det vara?

Rätt svar: Plånboksklämma

Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Kerstin Lärka
Ann-Britt Schulstad
Harry Persson Tås
Rolf Fernström

 

Känt folk trädde gärna en plånboksklämma runt plånboken. Några gjorde det ända in på 40-talet.
– Det var tider det när man hade rejält med sedlar i plånboken. Det var bönder, kreaturs-och lanthandlare som hade behov av en klämma runt den späckade plånboken när de skulle i väg till en kreatursmarknad eller bevista någon auktion.

 

pryl-87-svar

Ur Åhlén & Holms Jubileums-katalog 1909

 

 

pryl-086-glassform

Pryl 84
vecka 22

En 9 cm bred form med gångjärn. Vad är det för form?

Rätt svar: Glassform

pryl-086-glassform-2

Glassform tillverkad i tennreglering. Här ser ni den utvikt.
Den stammar från en tid då glass ännu betraktades som en extra festlig efterrätt och beställdes på konditori – eller efter resurser tillverkade hemma i köket.

Med denna glassform göt man glassrosor som man prydde glasstårtan eller krokanen med. Det fanns också former som man göt äpplen, päron, ananaser eller bananer i.

Formens ålder kan vara 100 år eller mer. Glassen har sekler på nacken. Ursprunget är italienskt. Denna goda, svalkande dessert trängde norrut via Frankrike och nådde så småningom vårt område. Vid Gustav Vasas hov lär någon form av glass ha serverats. Och Gustav den tredje älskade att sticka skeden i rätten. På 1700-talet slog den igenom hos oss.

I boken, Oumbärlig rådgifare för hvarje hem av år 1889, finns utförliga glassrecept.

Klicka här för att se fler glassformar

 

 

pryl-085-grundkloss

Pryl 85
vecka 23

Ett fiffigt föremål av vördnadsvärd ålder.
En grupp hantverkare använde sådana verktyg – Vilken?

Rätt svar: Grundkloss

Rätt svar fick vi från:
Märit Newberg
Magnus Engberg
Ragnar Lejemo

 

Det rör sig om en gammal hyvel. Rätta namnet är Grundkloss, även spår-, grad-, falslist- eller trappvangshyvel. Ragnar Lejemo Järvsö, har även hört att man kallat den för käringtand.

Den manövreras med båda händerna. Stocken är skuren för hand i ek, alm eller annat hårt trä. Det smedsmidda järnet är omkring centimetern brett.

Med klossen gjorde man försänkningar och spår tvärs över träet. Mestadels var det inrednings-och möbelsnickare som hanterade den.

Den kom till användning då man exempelvis skulle ta upp spår i trappsidostycken, varpå man passade in trappstegen i spåren.

Då en skiva av något slag skulle tillverkas av bräder gradade man – gjorde spår för – reglar med hjälp av klossen. På så vis reglade man upp en dörr, en bordsskiva eller lock.

Möbelsnickaren tog till klossen då han fogade samman en möbelbotten med sidostyckena eller falsa spår för hyllor.

Magnus Engberg, Ljusdals museum, berättar att de använde en modernare Klosshyvel när de ska hugga ur för ett lås eller gångjärn tex.

Här kan du se fler bilder på Grundklossar.

 

 

 

pryl-080-karvstock

Pryl 86
Vecka 24

Säsongens sista pryl är en 33 cm lång stav i trä.
Vad kallas föremålet och hur har det används?

Rätt svar: Karvstock

Rätt svar fick vi från:
Harry Persson Tås

 

Karvstock (från karvaskära, och stock) är en svensk benämning på ett matematiskt verktyg i äldre tid. En karvstock kunde vara ett stycke trä, vanligen i form av en fyrkantig stav eller pinne, avsedd att gör skåror eller hack för att hålla räkning på någonting. I England användes tallystavar under flera århundraden, som fungerade på ett liknande sätt som de svenska karvstockarna.

Karvstocken användes som ett kvitto på mottagna varor, betalningar eller tjänster, när skårorna var utförda, klövs karvstocken och parterna erhöll var sin halva. Skåror kunde inte radras eller läggas till utan att de var sammanfogade. Senare karsvtockar var utförda i två halvor för att passa till varandra. Det finns exempel på konstnärligt utförda karvstockar som var utförda i två halvor för att passa in i varandra.

I Sverige har olika karvstockar varit i bruk i olika landsändar och för olika ändamål. I Dalarna var det vid kontroll av de olika byamännens användande av sågen eller kvarnen. Byggande och underhåll av gärdesgårdar samt arbetet vid byggande av byns kyrkbåtar, respektive dagsverken markerade man på karvstockar. I Skåneanvände även byamännen karvstocken för att hålla reda på böter eller plikter och kallades där knävlingar. Vid handel med ved i Stockholms hamn kom karvstockar till användning så sent som 1910.

Namnet på den äldre franska allmogeskatten (la taille, eg. skåra), där skatten markeras vid dess upptagande. De mest bekanta delade karvstockar är de som brukades in på 1800-talet, och sannolikt alltsedan den anglosaxiska tiden, användes av den engelska riksskattkammaren, the Exchequer. Karvstocken var här dels förkontroll av sheriffernas inbetalningar, då den halva, som sheriffen fick, gällde som kvitto, dels som skuldförbindelser vid kronans upptagande av lån. Den karv-stockshalva, som långivaren erhöll och han å sin sida kunde avyttra, kallades stock (ordet har senare fått betydelsen för statspapper, fonder). Nordiska museet har olika karvstockar i sina samlingar.

Källa: Wikipedia

Klicka här för att se fler karvstockar

 

 

pryl-089-varpsicka

Pryl 87, höstens första pryl.
V. 35

En 2,5 cm tjock, ca 1 dm bred och 22 cm lång träbit med handtag
Föremålet är genomborrat med 24 hål. 4 rader med 6 hål i varje rad.

Vad har den gamla träbiten haft för funktion? Vad tror du?

Rätt svar fick vi från:
Harry Persson Tås

Vad prylen egentligen har använts till – det svaret kommer nästa vecka

De flesta trodde att det var en lusbräda

Det var ingen LUSBRÄDA – missuppfattningen var total med undantag av ett dussintal andra intressanta förslag.

Den här prylen var en medveten provokation av mig.
Jag har själv trott att jag ägde 4 lusbrädor. Den bräda som nu varit veckans pryl var den fulaste och kunde därför mest liknas vid ett lusbräde. Okunnigheten hos undertecknad och antikhandlare har varit total. Det var Antikrundans expert på allmoge och konsthantverk Jörgen Martinsson, som i sommar på Nora antikmarknad förklarade skillnaden för mig.

Vi ska nu reda ut skillnaden på brädor med hål och lusbrädor. Missuppfattningen är lika utbredd bland antikhandlare som bland allmänheten. Veckans pryl är ingen lusbräda, även om den är inköpt som en sådan. Svaret på den och liknande brädor får du nästa vecka, för nu ska vi se hur en riktig lusbräda ser ut. Klicka här.
1. En lusbräda har INGA GENOMBORRADE HÅL.
2. En lusbräda har inte 24 hål utan kanske 100 -200 hål, eller fler.

Hur användes en lusbräda?

Vägglöss har under århundraden varit mycket vanligt förekommande i svenska hem. Om kroppen, efter nattens sömn, hade små röda bett var det sannolikt vägglössen som varit aktiva med att suga blod. För att bli av med dessa skadeinsekter användes ofta en lusbräda.

En lusbräda är en träbräda med borrade (ej genomborrade) små hål. När det var dags att gå till sängs stoppades brädan in mellan sängen och väggen. När lössen ätit sig mätta kröp de in i brädans hål. På morgonen skakades brädan ur över den öppna spisen och lössen gick en snabb död till mötes. Fanns höns på gården kunde de få picka ut lössen ur brädans hålor.

Se här en äkta lusbräda

Se lusbräda på Kringla, ur Nordiska museets samling

 

 

pryl-090-varpsticka

Pryl 88
V. 36

Vi fick många intressanta gissningar på förra veckans pryl, men bara ett sent inkommit rätt svar.  Därför måste vi reda ut vad brädor med genomborrade hål har använts till.  Den här prylen finns i flera varianter. De kan vara knubbiga, eller korta och smala, eller långa och smala.

Vad kallas prylen och vad har den använts till?
För att komma prylen på spåren kommer här en ledtråd: Sök inom området textil. Lycka till!

Rätt svar: Varpsticka även benämnd Revsticka

Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Kina Sundberg
Harry Persson Tås

 

Man använder varpstickan när man varpar dvs när man gör i ordning trådarna som skall till vävstolen. I stället för att hålla trådarna i handen, träder man en tråd från varje garnrulle genom hålet och håller i varpstickan; då kan man varpa med flera trådar i taget.

 

 

 

pryl-091-hink

Pryl 89
V. 37

Vid första anblicken verkar hinken vara väldigt opraktisk eftersom den är full med hål.

Men den har en funktion och ett namn. Vilken är funktionen och namnet?

Rätt svar: Safthink från 1930-talet

Rätt svar fick vi från:
Kjell Östling
Sigurd (Sigge)Borg
Hjördis Frid
Ragnar Lejemo

Se vvs-museum

Hinken ska stå i en stor gryta där bären hänger i duk spänd över hinkens öppning. Fördelen med den patenterade Brage hinken är att bären blir ångkokta.

 

 

 

prylar-79-beskrivning

Pryl 90
V. 38

Är inte någon stämgaffel men ofta betydelsefull för stämningen
Vad är det för något?

Svar: Korkutdragare

Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Hans Göran Hamrén
Sigurd Borg

Man sticker ner de båda skänklarna på ömse sidor om korken, vrider till en smula och drar. Tekniken kan kräva en viss erfarenhet, men man slipper korksmulor i glaset och korkarna förblir hela.
Modellen är från början av 1900-talet och har tillverkats i bl a mässing med trähandtag.
Ursprungsland kan vara Amerika.

 

 

pryl-092-berrenna

Pryl 91
Vecka 39

Det liknar ett mjölktråg, bara med den skillnaden att det är öppet i ena ändan.
Vad är det för något?

Svar: Bärränna

Rätt svar fick vi från:
Tine Hildingsson
Ragnar Lejemo
Birgitta Larsson
Ulla Svennberg
Viola Marklund
Harry Persson Tås

Klicka på Bärrännor för att få se fler exempel

Bärrännan är tillverkad för att användas vid rensning av bär, till skillnad från flata Osttråg, som även de brukar användas när till att rensa bär.

 

 

 

pryl-094-skyttel

Pryl 92
Vecka 40

Det här är en 7,5 cm stor skyttel. För rätt svar vill vi veta namnet på den textilteknik den använts till.

Svar: Frivolitet

Rätt svar fick vi från:
Micke Söderman
Maja-Lena Swing
Mia Persson
Birgitta och Ragnar Lejemo
Harry Persson Tås
Hjördis Frid Lillhärdal

Frivolitet är en textilteknik där en spets av bomullstråd knyts av i vänster- och högerknutar med hjälp av en skyttel.
Klicka på Wikipedia för att se exempel på Frivolitet arbeten

pryl-107-ring

Vivecas nya ring tillverkad av frivolitet teknik som hon inköpt på Bjuråkers forngårds höstmarknad 31/10 2015.

 

 

 

pryl-097-streckjern

Pryl 93
vecka 41

Efter drygt 50 år på Håstaholmens sågverk slutade han sitt arbete. Han fick då av sina arbetskamrater dessa två 25 cm långa saker i järn som var ett minne från hans arbetsplats.
Frågan är, vad har dom använts till, och vad kallas dessa järn?

Svar: Sträckjärn

Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Sigurd Borg
Harry Persson Tås

pryl-096-streckj-svar

Bilden visar hur sågbladen är fästade i sträckjärn.

Som sågställare och sågare var han ansvarig för byten av sågblad. Varje sågblad är fästat i ett övre och ett undre sträckjärn, vilket är svaret på vår fråga.

 

 

 

pryl-098-konservburk

Pryl 94
Vecka 42

Ett 35 cm högt bruksföremål från 1800-talets senare hälft. Det är tillverkat i bleckplåt och järn och är invändigt förtennat.
Vad kan det ha använts till?

Svar: Konservburk

Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Harry Persson, Tås

Konservburk av förtennt järnplåt med tvingskruv för tätning av locket och innerlocket.
Bleckplåt kallas en tunn järnplåt som förtennats och täckts med ett tunt tennlager.

Se exempel på konservburk från Tekniska museet på Kringla

Läs om tennets betydelse och användning hos wikipedia

Här finns mer att läsa om gamla konservburkar i Teknisk Tidskrift från 1944 sid 59

 

 

 

pryl-095-kengkneppere

Pryl 95
vecka 43

En liten hopfällbar och praktisk sak som var lätt att ha med sig i västfickan eller i handväskan på den tiden när det begav sig.

Vad använde man denna oumbärliga sak till?

Svar: Kängknäppare

Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Ragnar Lejemo

Kängknäpparen användes för att lätt knäppa alla små knappar på nätta kängor, hanskar och andra plagg. Den fungerade ungefär som en virknål. Man stack in krokänden genom knapphålet, fångade upp knappen och drog ut den genom öppningen igen.

Se fler exempel på kängknäppare på Kringla

 

 

pryl-093-solvstock

Pryl 96
vecka 44

Efter några ovanligare prylar försöker vi nu med ett föremål som har funnits i många hem och sett ungefär likadant ut under flera hundra år. Prylen har företrädesvis används av kvinnor.
Vad har den använts till och vad kallas den?

Rätt svar: Solvstock, eller  Solvträ

Rätt svar fick vi från:
Barbro Skelander Swang
Ragnar Lejemo
Ann-Britt Schulstad
Inger Eriksson
Hjördis Fernström
Hjördis Frid Lillhärdal
Harry Persson
En solvstock används för att knyta solv till vävstolen. Numera kan man köpa färdig solv. 
Klicka på Kringla för att få se fler exempel på solvstockar
Läs allt om solv på Wikipedia

 

pryl-100-koffernagel
Pryl 97
vecka 45

Ett 36 centimeter långt föremål i järn. Troligen från 1800-talet.
Bland mast och tåg du finner svaret på denna gåta.

Vad kallas prylen och vad har den använts till?

Svar: Koffernagel
Vår allra första pryl var också en Koffernagel, bara med den skillnaden att den första var i svarvat trä. 

Rätt svar fick vi från:
Jan Johansson
Ragnar Lejemo
Hjördis Frid Lillhärdal

Koffernaglar sitter nedstuckna i en nagelbänk längs segelfartygens långsidor. Kring Koffernaglar hänges och lindas rep under segling.

Mer om nagelbänkar och koffernaglar på Wikipedia
Förklaring av koffernagel i en båtseglareordbok
Se fler koffernaglar på Kringla

 

 

pryl-101-krans

Pryl 98
vecka 46

Snart är det 1:a advent och då brukar vi dekorera dörrar och annat med vackra kransar.
Men är den här vackra kransen också gjord för dekoration ?

Vad tror du ?

Svar: Jästkrans/Pannkrans

Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Ragnar Lejemo
Björn Jonsson
Bengt Svensson
Hjördis Frid Lillhärdal

En så kallad jästring, eller jästkrans, ursprungligen använd vid bryggning av öl och maltdrycker. Kransen lades i jäskaret där jästrester fastnade och fick torka in i kransens håligheter. På så vis bevarades en god jäst till nästa bryggning. Kransarna tillverkades av träpinnar eller halm. När husbehovsbryggningen så småningom avtog började kransarna istället användas som underlägg för grytor och pannor och fick en ny benämning.
/Ulrika Torell 2012-08-13

Se fler jästkransar på Kringla
Läs om jästkransar på Wikipedia

 

 

pryl-105-syring

Pryl 99
vecka 47

Att det är ring som Viveca håller i, det ser vi alla.
Men den hade en bestämd funktion. Vilken?

Svar: Syring

Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Harry Persson, Tås

pryl-108-syring-svar

Ett sätt att använda syringen var att trä den på lillfingret och låta sytråden löpa i sysköldens ränder. Man spände tråden mellan stygnen med hjälp av ringen. Man kunde även sätta den på långfingret för att skydda det mot nålstick.

Se fler syringar på Kringla
Läs om fingerborgens historia på Wikipedia
Se mycket gamla fingerborgar på fingerhutmuseum 

 

 

 

pryl-102

Pryl 100

Vecka 48

Hipp Hipp hurra, för hundrade prylen vi ta

En vacker pjäs av mässing.

Den här dosans lock är försedd med en ”skorsten”. Detta för att man i behållaren ska kunna förvara ett litet redskap som spelar en avgörande roll vid apparatens användande.

Viktig för den kvalitetsmedvetne. Vad är det för pryl?

Svar: Spannmålsvåg

Rätt svar fick vi från:
Här fick vi inget rätt svar och det är förstår vi, då föremålet är rätt ovanligt

 

pryl-103-svar

I besmanets krok hängdes burken upp i sitt handtag, och vips hade man fått en sädes-eller spannmålsprovare. Den var i bruk under 20-och 30-talen.

– Man fick inte packa säden, utan låta den långsamt rinna ner i måttet och sedan sakta stryka av jäms kanten. På viktskalan kunde man sedan avläsa sädens kvalitet.

– Den gav helt enkelt besked om sädens densitet (specifika vikten). Kände man till denna kunde man räkna ut priset på spannmålspartiet, vilket var avgörande för att inte bli lurad. Skalan på besmanet var graderat i så kallat holländskt mått.

Se spannmålsvågar Kringla

Bästa spannmålsvikten Wikipedia

 

 

pryl-110-krus-t

Pryl 101
vecka 49

Förra veckans pryl var verkligen svår, och det var också vår mening, eftersom det var ett litet jubileum vi firade. Vi fick inget rätt svar och det är fullt försåtligt därför att prylen är rätt ovanlig och text och bild gav inga riktig ledtrådar.

Veckans pryl blir betydligt lättare. Den funnits och kanske fortfarande finns i många hem.
Man ska inte krusa, sägs det. Men stämmer det, vad säger du?

Rätt svar: Krustång

Rätt svar fick vi från:
Jan Magnusson
Ingrid Särnholm
Ragnar Lejemo
Jan Johansson
Anja Åslund
Ingegerd Kilarne Holm
Birgitta Larsson
Astrid Forslund
Harry Persson Tås
Hjördis Frid Lillhärdal

Se krustång på Kringla

Se fler bilder på krustänger och krusade band

Om krusade band och mycket mer på Wikipedia 

 

pryl-106-krutmott

Pryl 102
vecka 50

Nu är måttet rågat, säger krutgumman Viveca när hon håller fram den kanylliknande prylen.
Vad menar hon, vad är det för mässingpryl hon visar upp ?

Svar: Krutmått

Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Harry Persson Tås

Förklaring:

Cylinderformat krutmått i mässingsplåt med fyrkantig mätsticka av stål. I ena änden runt cylindern en räfflad utstickande kant. Inuti cylindern finns en kolv som kan föras fram och tillbaka med hjälp av mätstickan. Mätstickan graderad på ena sidan med 1-12.

Se fler krutmått på Kringla
Läs en utförlig artikel om krut på Wikipedia

 

 

pryl-112-ljustratt

Pryl 103
vecka 51

Vilken lustig liten tratt, säger Viveca glatt, vad ska man med den till?
Just det, det är frågan, vad ska man ha den till?

Svar: Ljusstöpningsform för julgransljus

Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Hjördis Frid Lillhärdal
Björn Jonsson
Susanne Connysdotter Wahlstrand
Ragnar Lejemo
Harry Persson Tås

Se fler ljusstöpningsformar på kringla
Vill du göra egna ljus? klicka här

 

pryl-113-ljusvessare

Pryl 104
vecka 52

En tratt av plåt ,en skåra ditåt,vad är det för nått?
Kan även vara lämplig som julklapp.

Svar: Ljusvässare

Rätt svar fick vi från:
Sigurd Borg
Ragnar Lejemo
Harry Persson, Tås

 

pryl-114-vessare-svar

Se handsmidda ljusvässare

 

 

 

pryl-116-knapph-stans

Pryl 105
vecka 53

Vi är nu framme vid årets sista pryl. Vi vill fira det med att ta ett järn – ett vasst handsmitt gammalt järn. Det är gjort för en speciell uppgift och har använts av en viss yrkeskår. Vad är det vi frågar efter?

Svar: Knapphålsjärn

Rätt svar fick vi från:

Sigurd Borg
Ragnar Lejemo
Anselm och Hjördis Frid Lillhärdal
Harry Persson Tås

Se fler knapphålsjärn på Kringla

Ett knapphålsjärn var ett viktigt verktyg för skräddaren. Läs om det gamla skråväsendet på Wikipedia

 

 

Gilla oss på Facebook, och ännu bättre, dela oss med dina vänner – Tack!

Längst ner på sidan kan du lämna kommentarer.


Om du uppskattar den här leken och vill stödja vårt arbete är en gåva mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo.


Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra.

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg


Tillbaka till toppen

Dellenportalen.se | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 820 62 Bjuråker | tel 0653-600 62
Dellenportalen.se | Viveca Sundberg | S. vägen 47 | 824 43 Hudiksvall | tel 070-521 47 10

 

 

19 comments

  • Anselm Frid Lillhärdal

    Veckans pryl bricka med en sorts mortel där man i den urgröpta rundeln krossade kryddorna,

    vi tror i alla fall att det är så…….

  • Hej. Falsk lusbräda ? vad användes den till ?

    Häls Ragnar

    • Ragnar, du måste skrolla ner till pryl 88 för att kunna läsa om det rätta svaret, försök igen
      // Åke

      • Ragnar, jag kanske missförstod dig. Det blev en repetition av förra veckans pryl, fast nu med en ledtråd vart man ska söka svaret. Det har med textil att göra
        Det här fixar du, det är jag säker på.
        /Åke

  • Hej igen, jag förstår inte. pryl 87 är visst en falsk lusbräda? vad och hur användes den ?
    för det är väl en gammal bräda ? eller är den nygjord ??

    Häls Ragnar ( han Tås har ju svara rätt Falsk lusbräda vad är det ?)

  • Anselm Frid Lillhärdal

    Veckans pryl!

    Jag tror att man använder hinken för att bära frukt i, hålen på hinken är väl till för att det ska bli ventilation så att frukten inte blir förstörd, den kanske kallas ”Frukthink”

  • Hjördis Frid Lillhärdal

    Tror att veckans pryl är en ”Kylhink”

  • Brage Värmekälla

  • Saftberedare Brage

  • Hjördis Frid Lillhärdal

    Jag tror att namnet på textiltekniken är ”Frivolitet” vilket är ett spetsarbete, som består av vänster- och högerknutar utförda med hjälp av en sådan här skyttel på vilket garnet är upplindat. Spetsen görs av bomullstråd med hjälp av av en sådan här skyttel.

  • Hjördis Lillhärdal

    Pryl nr 103

    Kände igen den här prylen från min barndom det fanns en sådan hos min mormor och vad jag kan minnas så använde hon den för att stöpa ljus i men jag vet inte vad den heter………….

    Men sen när jag sökte på nätet efter ”form att stöpa ljus i” så hade någon vid namn Eva-Lena lagt ut en bild på en sån här pryl och skrivit som nedan:

    ”Förra vintern budade jag hem från tradera gjutformar för ljus i bleckplåt. Det är snygga som de är egentligen men jag tänkte ta med några för att prova hur det funkar, det är små hål i som man ska trä igenom vekgarnet och sen bara att fylla med stearin”

    Så mitt svar får bli ”Gjutform för ljus i bleckplåt”

    Trevlig Luciakväll önskar vi från Lillhärdal. Ps. Kul med den här sidan!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *