Minnen från Bollnäs sanatorium 1956
Läs om Tuberkulos – Wikipedia
Läs om Sanatorium – Wikipedia
Tuberkulos i Sverige – Wikipedia
Läs om Tuberkulos, Tbc – Region Gävleborg.
Läs om Tbc- Behandling – Läkemedelsverket
Lista över Sanatorier i Sverige – Wikipedia
Läs om Delsbo – Bygdesanatorium.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Bollnäs sanatorium
Det är bara några generationer sedan som ”lungsoten”, det vill säga lungtuberkulos eller tbc, var en mycket fruktad sjukdom som var förknippad med en säker död.
Gräver man tillräckligt djupt i sin släkthistoria har förmodligen alla gävleborgare en anhörig eller bekant som vårdats på någon av länets särskilda vårdinrättningar för tuberkulossjuka, de så kallade sanatorierna. I år är det exakt 110 år sedan som den verkliga kampen mot tbc tog sin början. Detta i och med en motion till 1908 års landsting av Olof Jonsson i Hof som ledde till tillsättandet av en kommitté med uppgift att upprätta förslag samt kostnadsberäkning för anläggande av länets första centralsanatorium.
Gävleborgs första centralsanatorium blev Moheds sanatorium. Under första delen av 1900-talet vårdades länets tuberkulossjuka i Mohed vid Florsjöns strand. 1942, mitt under brinnande världskrig, fattade landstinget beslut om att förlägga ett nytt, modernt centralsanatorium till Bollnäs. Hälsingepolitikerna i landstinget var en driven skara som arbetade hårt för att vårdinstanserna i Hälsingland skulle hålla högsta standard och centralsanatoriet skulle inte bli något undantag. 1944 beslutades att sanatoriet skulle förläggas i anslutning till det befintliga Bollnäs lasarett som vid denna tid precis hade firat 20-årsjubileum. Bygget påbörjades under 1946 och på plats redan vid start fanns Bollnäs lasaretts maskinist Ossian Friberg. Han var en flitig fotograf och han dokumenterade hela bygget från början till slut. 1950 stod sanatoriet klart och två år senare, i september 1952, överflyttades patienterna från Moheds sanatorium till centralsanatoriet i Bollnäs. Sanatoriet invigdes under högtidliga former i samband med landstingets sammanträde i oktober 1952 och landstigets ordförande Edvin Jansson uppmärksammade sanatoriet i sitt inledande anförande:
”Ärade landstingsledamöter!
Då jag nu för sjätte gången väljes till landstingets ordförande ber jag att få tacka för detta förtroende. Denna välvilja skall om möjligt ytterligare skärpa viljan att göra mitt bästa för att uppfylla de uppgifter som äro förknippade med uppdraget. Bland de uppgifter som i år förelägges oss till behandling torde väl valet till riksdagens första kammare tilldra sig det största intresset. Under det år som förflutit sedan vi sist var samlade har landstingets verkställande organ sökt att verkställa de beslut som fattats av landstinget. Sålunda står nu nya sanatoriet färdigt och har redan tagits i bruk för sitt ändamål. […] Det är vår livligaste förhoppning att den nya sanatoriebyggnaden, och de större möjligheter till högkvalificerad vård som denna erbjuder, skall bidraga till att den svåra folksjukdomen tbc så småningom skall vara ett minne blott”.
Edvin Jansson fick sina förhoppningar infriade för bara 10 år senare hade sanatoriet i Bollnäs spelat ut sin roll. Tuberkulosen var på tillbakagång tack vare nya framsteg inom hälso- och sjukvården och 1962 flyttades de kvarvarande patienterna till Selggrens sanatorium i Strömsbro där man samtidigt bedrev kronikervård. 1975 var tbc-patienterna så få att verksamheten vid Selggrens sanatorium ersattes av en lungmedicinsk klinik vid Gävle sjukhus där man behandlade de sista patienterna som led av den tidigare så fruktade folksjukdomen. Därmed släppte l ungsoten sitt grepp om folkhemmet och sanatorierna som vårdform gick slutligen i graven.
I Regionarkivet finnas alla beslut rörande sanatorierna bevarade. Här bevaras även de handlingar och patientjournaler som upprättades på Moheds sanatorium, Bollnäs sanatorium, Selggrens sanatorium, Fredrikskulles sanatorium och flera av de andra, mindre epidemisjukstugor och bygdesanatorier som föregick de större.
Månadens fotografi föreställer bygget av Bollnäs centralsanatorium vintern 1947. Maskinist Friberg har fotograferat den nyligen hissade taklagsflaggan och isoleringsarbetet på ligghallarnas tak pågår för fullt. Känner du till något mer om bilden? Står den gamla sanatoriebyggnaden kvar än idag? Vad används i så fall byggnaden till? Skriv gärna till Regionarkivet och berätta mer.
Källa:
Region Gävleborg
Regionarkivet
801 88 Gävle
Maskinisten Ossian Friberg
Ossian Friberg skriver: På hösten 1922 fick jag se en annons om att det behövdes en maskinist vid lasarettet i Bollnäs, som då var under uppförande. Jag sökte befattningen och erhöll den bland 232 medsökande. Den första februari började jag arbetet vid lasarettet.
När jag erhöll maskinmästartjänsten vid Bollnäs lasarett och fick två rum och kök och wc, kom far och mor på besök. Då sade mor: ”Du kan aldrig förstå hur lycklig jag känner mig för att du skött dig i livet och har fått en sådan tjänst”, och då rann tårarna utför hennes kinder.
Det här är sanatoriet och lasarettsbyggnaden i Bollnäs. På de öppna terrasserna till vänster låg TBC-patienter för att exponeras för den välgörande ultravioletta strålningen som finns i solljus.
Detta är portvaktsstugan vid lasarettet i Bollnäs, där vi bodde från 1923 till 1951 då vi köpte gården på Lillberget.
Ossian Friberg i vaktmästarbostaden vid lasarettet i Bollnäs 1945
Den 7/7 1951 ropade jag in gården på Lillbergsgatan 5, som vi på grund av ålder överlät till vår dotter Ruts son John Wall.
Ossinas hustru Anna provsitter nybyggda verandan
Jag hade det bra där i min kammare på Lillberget framför min radiosändare
Bollnäs i januari 1968
Jag föddes i den här gården Moviken 62, skriver Ossian Friberg
– 32 D 2 – Daniel Friberg född 20/4 1850, s. t. Erik Friberg i Moviken. Arb. bos. i Moviken † 7/1 1932. Gift 15/11 1885 med 35E1 Greta – Lisa Nordin född 24/11 1856, d. t. Jonas Persson Nordin i Moviken. † 14/1 1927.
Barn:
Oskar Ossian 16/6 1887. ⇓
Frida Elisabet 1/5 1891 – 23A6
Här är Ossian omkring 4 år.
På skorna hade jag tåhättor av mässing skriver han.
Ossian Friberg föddes i Moviken den 16/6 1887. Gift 9/4 1910 med Anna Karlsson född 10/2 1891 i Skön, Västernorrland. Han blev änkeman 1/8 1974, och avled själv i Bollnäs den 2/4 1978.
Dottern Rut föddes i Hudiksvall den 5/8 1909. Hon avled den 23/5 1995.
Hade velat avsluta den här berättelsen om Ossian Friberg med en bild på hans gravsten på Bollnäs kyrkogård. Men då vi misslyckats med detta, skrev Viveca Sundberg till kyrkogårdsförvaltningen i Bollnäs den 19/11 2020 och fick då det här svaret:
Angående Ossian Fribergs grav i Bollnäs 10, 34.
Tyvärr är gravrätten sedan länge återlämnad och gravstenen borttagen.
Ossian Fribergs efterlämnade skrifter
Ossian Fribergs skrifter och bilder varit till en stor inspiration- och faktakälla att ösa ur. Alla hans skrifter och korrespondens finns bevarade i 25 pärmar på Arkiv Gävleborg i Gävle.
Här kan du läsa om några av Ossian Fribergs många berättelser
Läs om 1900-talets första år, av Ossian Friberg
Läs om Vid en gammal gårdstomt, av Ossian Friberg
Läs om Minnenas väg, av Ossian Friberg
Läs om Luffare och lakfiske, av Ossian Friberg
Läs om Åviksbranden 1906, av Ossian Friberg
Läs om En dag med 12 köroxar, av Ossian Friberg
Bilder från Bollnäs sanatorium från den tid då undertecknad själv var patient här.
Jag själv låg på avd. 9 sal 6. Det var avd. längst ner och andra fönstret från vänster.
Sommaren 2024 såg sjukhuset ut så här
Bollnäs sjukhus 2024.
Minnen från sanatorietiden
Det började på vårvintern 1956. Jag gick i klass 7, som var sista klassen i skolan i Strömbacka, Bjuråker. Efter en kraftigt förkylning som övergick till lunginflammation och hög feber, fördes jag så till lasarettet i Hudiksvall för genomlysning som det hette och därifrån sedan till Sanatoriet i Bollnäs för tappning av vatten som hade samlats i lungan. Vid tappningen i Bollnäs sa läkaren, titta på sprutan, kolven trycktes ut av sig själv från trycket i lungan. 2,5 dl minns jag att man tappade ut.
Hur länge måste jag stanna
Som patient undrar man hur länge man måste stanna. Standardsvaret var. Här räknar vi inte tiden i dagar och veckor, utan i månader och år. Jag blev kvar i 6 månader, och faktum är att jag har bara positiva minne. Det fanns många verksamheter man kunde göra när man orkade..
Det fanns en slöjdsal. Jag gjorde bl.a. trevliga brödfat och ett blombord i av flätad bast. En lampa av en rund vinflaska. Det fanns en teater/bio salong, musikrum och sista tiden körde kioskens tidningsvagn med choklad och frukt till alla patienter på sanatoriet. Utomhus kunde man spela krocket.
Medicineringen var inte rolig
Bland de negativa minnena från den här tiden var medicineringen.
Det dagliga intager av PAS och en sak till som jag minns inte vad de var, och den otäcka sänkan och den hemska sprutan av Streptomycin som höggs in i rumpan 3 cm. Vilade man tyngden på fel ben, så att skinkan blev spänd kunde man ha ont i flera dagar.
Den missade skolgången
Jag fick mig tillsända de skolböcker jag behövde så att jag slapp att gå om mitt sjunde skolår. Mina skolkamrater var fantastiskt snälla och omtänksamma och skickade bilder från skolresan till Norge och från många andra tillfällen.
På den här tiden hette jag Jonsson i efternamn. Det ökända namnet Nätterö tog jag 1966 efter Nätterön i Norra Dellen.
De skolkamrater som har undertecknat det här kortet var:
Anita Mattsson, Lilly Axelsson, Elsie Holmqvist, Vera Larsson, Anna-Lisa Nordh, Barbro Sjöstedt och Inga Lill Hill.
Personer jag minns
En glad och trevlig person som verkligen tog hand om mig var Ockelbo-Lasse. Han var för övrigt en stor glädjespridare bland patienterna och verkade känna många i bygden, bland annat Snoddas. En dag sa han att nu ska vi åka och hälsa på Snoddas – och det gjorde vi, men han var inte hemma just då så jag fick aldrig träffa honom. En annan dag fick jag följa med till kyrkan, och i en kista i sakristian fick jag se kyrksilvret som förvarades i den. Han visad mig kulverten som fanns under sjukhuset fram till bårhuset där kistor med avlidna förvarades. Han visade mig hur men gör en sälgpipa o.s.v. Men vem var denne Ockelbo-Lasse, efternamnet hade jag totalt glömt bort, men min gode vän i Delsbo Kjell Grönberg, som själv kommer från Ockelbo försåg mig med uppgifter, ur den välskrivna Ockelboboken som utkom 1989.
Georg Ockelbo-Lasse Larsson var fyrtiotalets revykung i Ockelbo. På sidan 199 står att Georg Ockelbo-Lasse Larsson blev sjuk och vistades långa tider på sjukhuset i Bollnäs.
Bild ur Ockelboboken sid. 196. Här ser vi Ockelbo-Lasse Larsson bland sex söta balettflickor från 1941 års revy. Från vänster:
Anna-Brita Carlsson (Andersson), Barbro Eriksson, Birgit Nordgren (Hålén), Cajsa Eriksson, Anna-Greta Brolin (Hansson) och Ulla-Märta Spiik. Foto: Anna-Britta Andersson.
Jag har skrivit att detta är överläkaren. Den pensionerade läkaren Leif Jonsson tipsade att det troligen är Gösta Halleberg.
Det här är Sune Schmidt från Näsviken som låg här samtidigt med mej.
Den här damen avled i Tbc. Har glömt hennes namn. Känns hon igen – berätta!
Har glömt hans namn. Känns han igen – berätta!
Har glömt hennes namn. Känns hon igen – berätta!
En annan god vän som låg här på sanatoriet för mig var förre Domuschefen och auktionsförrättaren Yngve Olsson från Norrbo och Hög.
Så här kunde det gå till om man blev Rev-benad som man sa. Jag minns flera sådana vars ena axel hängde ned. Bildserien är ur egen samling.
Moheds sanatorium Bild ur egen samling. Se fler bilder från Moheds sanatorium.
Moheds sanatorium den 12 mars 1919. Bild ur egen samling
Troligen från Moheds sanatorium. Bild ur egen samling.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62