Foldern om Svenska Skogsvårdsföreningens Exkursion 1931, ägdes från början av Erik Holm. Han gav den till förre skogschefen Gunnar Dahlberg. Efter hans frånfälle har hans hustru Solveig Dahlberg överlåtit den till undertecknad, som nu har scannat av alla bilder och skrivit av all text för att fler ska få ta del av den här stora skogs Exkursionen. Exkursionen som ägde rum i Bjuråker 1931, leddes av Amiral Arvid Lindman med deltagare från alla de nordiska länderna.
Något om kalhyggen.
Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Amiral Arvid Lindman hälsar exkursionsdeltagarna välkomna till hälsingeskogarna och i synnerhet till Strömbacka och Hedvigsfors bruks skogar. Till höger om amiralen skogschefen C. O. Tigerström och länsjägmästaren E. Persson.
Moviken 2 juli 1931
En av färdens mest uppmärksammade deltagare: jordbruksministern, stadsrådet B. von Stockenström. Omedelbart till vänster om jordbruksministern märktes kgl. skovrider N. Kierkgaard och till höger i ordning löjtnant N. Francke, professor H. Pettersson, jägmästare G. Kolmodin och disponent P. Bellander.
”Nu träda vi in i skogen och omslutas genast av höga, smäckra tallstammar”. Samling i punkt nr 1 å försöksskogen. Moviken 2 juli 1931
”Och så ber jag att å allas vägnar få omfamna fru Brolin” – länets högste styresman, landshövding Sven Lübeck tackar damerna vid lunchen i Furuberg. 3 juli 1931
Ivrigt programstudium. Å bilden märkes verkst. direktören för A.-B. Iggesunds Bruk G. Sundblad, flankerad av till vänster direktör J.W-R- Lilliestråle och till höger direktör V. Tham J:r.
Frisboheden 3 juli 1931
Föryngring eller icke vid nästa genomhuggning? – första diskussionsobjektet å Försöksskogen. 100-årigt tallbestånd med någon graninblandning å bon. IV +. Stamantal: 366 st. tall, 42 st. gran. Grundyta: 22, 1 kvm tall, 0,8 kvm gran. Kubikmassa: 234 kbm tall, 6 kbm gran. Löpande massatillväxt: 4.4 kbm, 1,8 %. Löpande värdetillväxt: 3.0 %. Beståndet gallrades 1927 med 29% av stamantalet och 20% av kubikmassan. Försöksskogen (punkt nr 5) 2 juli 1931.
Praktnummer av sydländsk typ: 53-årigt granbestånd med tallinslag å bon. I. Stamantal: 593 st. gran, 28 st. tall. Grundyta: 35.7 kvm gran. 1.6 kvm tall. Kubikmassa: 356 kbm gran, 18 kbm tall. Löpande massatillväxt: 16.9 kbm. 4.5 %. Löpande värdetillväxt 6.6 % Utgallrat: år 1911 881 st. träd om 138 kbm. år 1917 260 st. träd om 54 kbm. Den sydsvenska expertisen: ”Utnyttja produktionen så länge som möjligt genom svaga men ofta återkommande upphuggningar. ”Försöksskogen (punkt nr 10) 2 juli 1931.
Två utsocknes: forsmester O.L. Lange, representant för Norsk forstmandsforening. (till vänster) och direktör G. Sibbern, representant för Det norske Skogselskap. Försöksskogen 2 juli 1931
Lucka med återväxt. Luckan upptogs 1915 och vidgades 1929. I backen på andra sidan av föryngringen gjorde jägmästare G. Kolmodin sin attack rörande skogliga lantmäteriförrättningar.
Försöksskogen (punkt nr 16) 2 juli 1931
Mot slutet av dagen: Forstmästare I. A. von Julin, representerade Privatforstmästareföreningen, Finland. Hedvigsfors 3 juli 1931
En vital dansk skogsman. Dansk Skovforeningens representant, skovrider F. Muus.
Veda 4 juli 1931
Plagen vid Fönebo – första dagens enastående vackra, men ganska ”dragiga” lunchplats. Över långbordet smälla de fyra nordiska flaggorna i den friska brisen. 2 juli 1931
En dotter av den fagra hälsingebygden. Fönebo 2 juli 1931.
Fönebo – lunchens skuggsida
Belåtna ansikten vid lunchbordet: från vänster statsrådet B. von Stockenström, amiral Arvid Lindman och landshövding S. Lübeck. Fönebo 2 juli 1931
Förskogens mäktiga granbestånd gåvo icke mindre tillfälle till dryftande av diverse skogliga finesser än även stunder av behaglig svalka. 2 juli 1931.
Vackert resultat av självsådd å ”kolfälla”. 80-90 årigt granbestånd med inblandning av tall å bon. I – (II). Stamantal: 435 st. gran, 30 st. tall. Grundyta: 33.7 kvm gran. 3.0 kvm tall. Kubikmassa: 467 kbm gran. 41 kbm tall. Löpande värdetillväxt: 3.1 %. Försöksskogen ( punkt nr 22) 2 juli 1931.
”Just när törsten gjorde sig påmind, uppenbarade sig under denna exkursion, där allt var förutsett, två Forsa-stintor i sina vackra nationaldräkter och bjödo vandrarna det friskaste vatten från en mossbevuxen kallkälla vid vägkanten”. Försöksskogen 2 juli 1931.
Sista programpunkten under första exkursionsdagen. Föryngringstrakt uppkommen efter borthuggning av i huvudsak gammal gran. Marschkolonnens kö kan iakttagas å bilden vid Vargsnåret, Strömbacka (punkt nr 36) 2 juli 1931.
Det stora marknads tältet i bruksparken vid Strömbacka, platsen för A.-B. Iggesunds Bruks middag. Är månne regnmätaren till höger å bilden en försiktighetsåtgärd från exkursions – ledningens sida?
Strömbacka 2 juli 1931.
Pilsnerkällan inom räckhåll, konstaterar jägmästare G. Kolmodin. Försöksskogen 2 juli 1931.
På ”frontbergets” topp, njutande svala läskande drycker: ”Hade skogens trad det torrt på denna karga mark, fanns det likväl icke anledning för skogens män att beklaga sig i det avseendet”. Försöksskogen 2 juli 1931.
Siesta i solskenet: skogschefen R. Alexandersson fördjupar sig i de senaste nyheterna, disponent S. Boman i stilla meditationer. Fönebo 2 juli 1931.
Inledaren, skogschefen E. Ronge, i kretsen av åhörare. Försöksskogen 2 juli 1931
Sittande på marken med pipa i munnen skogschefen H. Modin, stående generaldirektör K. Fredenberg.
Kgl. skovrider R. Kierkgaard, representant för Danske forstkandidaters Forening.
Disponent E. Lindström (sittande) och godsägare A. Treschow (i ljus kostym).
Norra Dellens glittrande vågor skymta mellan raka tallstammar – ett av de många betagande naturscenerier, som resan genom Dellenbygden bjöd på. Moviken 2 juli 1931.
Andra dagens samling på ”stora torget” i Strömbacka skedde i regndisets tecken. i bakgrunden herrgården, skogsförvaltarens bostad. Strömbacka 3 juli 1931.
Virkeslastningsapparaten vid Strömbacka. Sedan virket framflottats till bruket, omlastades det å Deauville-järnväg – med träkolsdrivet lok för transport på järnvägen till Moviken. Strömbacka 3 juli 1931.
Frisbohedens föryngringstrakt. Avverkning skedde här år 1919 i 150-180-åriga tallbestånd med insprängd gran. Å högre belägna terrängpartier lämnades en rätt tät fröträdsställning, som avverkades 1926. Delar av hygget löpbrändes år 1919, och samma år verkställdes markberedning med Widéns kulturplog. All föryngring är självsådd. Frisboheden (punkt nr 42) 3 juli 1931.
Pittoreskt landskapsparti från vägen i Stråsjö, mellan Hedvigsfors och Friggesund I dalbotten av Svåga älv, en av traktens viktigaste flottleder.
Kvällsstämning vid Movikens gamla masugn
På bred front genom terrängen: Återtåg till bilarna från diskussionen om snöskyttet å Frisboheden. 3 juli 1931
Professor Tor Jonsson beundrar granarna i Lennsjösnåret. 3 juli 1931
Kvalitetstimmer å Strömbacka-markerna. Beståndet är 110 år gammalt och kommer med det snaraste att ljushuggas. 3 juli 1931.
Tallbestånd med underplantering av al; skogsförsöksanstaltens provyta nr 625. Ytan utlades 1923 i avsikt att studera al planteringens inverkan på markbeståndet, Hedvigsfors (punkt nr 73) 3 juli 1931.
En interiör från det s.k. Hedvigsforsbeståndet, det virkes rikaste å Strömbacka bruks marker. Hedvigsfors 3 juli 1931
Herrgården – och middagstältet – vid Hedvigsfors från sjösidan. 3 juli 1931.
A.-B. Iggesunds Bruks kombinerande sulfit- och sulfatfabrik vid Iggesund. Fabriken har en kapacitet av c:a 55.000 ton massa årligen.
Motströmsvy av järnverket vid Iggesund. Ljusa byggnader till vänster utgör ett av kraftverken. Bakom björkarna skymtar sågbladsfabriken.
Gallrat stavaskogsbestånd. Ålder: tall 95, gran 120 år. Bon VII. Stamantal: före gallringen 4.226 st., efter 1.692 st. Grundyta 12.9 kvm. Kubikmassa: 62.5 kbm. Löpande massatillväxt: 2.9 %, 1.9 kbm. Inom provytan har pr har upphuggits 167 st. 1 m:s kolvedsres (19.6 kbm fast mått).
Klubbo (punkt nr 79) 4 juli 1931.
Betänksamma ansikten under stavaskogsdiskussionen vid Klubbo. 4 juli 1931
Professor C. Metzger i begrundan. strax till höger om professor M. skymtar jägmästare A. Wigelius.
”Stavaskog eller icke stavaskog – det är frågan”.
Professor H. Hesselman ser fundersam ut, vilket även tycks vara fallet med friherre G. af Ugglas.
En alvarlig ”bukett”, i vilken många bekanta ansikten kunna urskiljas. 4 juli 1931
Vagnparken under vila. Bilden visar blott kön av den imponerande kolonnen.
Veda 4 juli 1931
Bilkaravanen under marsch – en kortege, som beredde ortsborna stort nöje. 4 juli 1931.
Klotharven demonstrerades å Veda fäbodskog. Veda 4 juli 1931
Ägaren till Veda nr 3, Anders Jonsson tar fotografernas korseld med ro. Veda 4 juli 1931.
—3 W 7— Uppgifter ur Forsa släktbok
5 ANDERS JONSSON, * 19/4 1896, s. t. bonden Jon Andersson i Veda 3.
G. 13/9 1926. Bonde i Veda 3. † 9/10 1948.
(X33)65D3 MÄRTA KRISTINA RASK, * 18/3 1903, d. t. lantbrevbäraren o. bonden Johan Alfred Rask i V. Hålsjö ss13, Norrbo. † 7/9 1969.
ANNA MARGRETA, * 22/12 1926.
KARIN BIRGIT, * 15/7 1928 8.
JONAS ALFRED, * 10/6 1930 9.
INGEGERD VIOLA, * 25/3 1939 10.
Vacker granföryngring, uppkommen i lucka som utvidgats. Veda hemskog 4 juli 1931.
Hudiksvallsposten
Torsdagen den 10 december 1936
Amiral Lindman omkommen vid flygolycka i London
Hudiksvallsposten den 12 december 1936
Mannen i kabinen
Amiral Lindman kämpade i det sista för att hjälpa andra
Telegrammen från den fruktansvärda olyckan vid Croydons flygplats i södra England, varvid amiral Arvid Lindman fann sin död, meddela att den kvinnliga uppasserskan ombord på flygplanet undslapp med en vrickad fot efter ett hopp mot marken på hög höjd ur det störtade farkosten. Hon har berättat, att det var amiral Lindman, som hjälpte henne ut ur kabinen. Enligt hennes mening hade amiral Lindman kunnat undkomma, om han inte varit så ivrig att hjälpa medpassagerarna. Han kämpade, heter det i den hemska skildringen, för att befria andra, till dess han själv blev begravd av spillror, från vilka han icke hade krafter att draga sig ur. Han förlorade sansen och brändes till döds i den brinnande maskinen. Om han i första rummet tänkt på att rädda sig själv, synes det vara så gott som säkert, att han kunnat tillhöra de överlevandes antal. Han gav alltså utan tvivel sitt liv för att rädda sina medpassagerare.
Om han i första rummet tänkt på att rädda sig själv … Amiral Lindman tillhörde dem, som aldrig i första rummet tänkte på sig själv. Han var hövding och ledare till hela sitt väsen. Hans handlingar utgingo som impulsiva reflexer från en personlighet, som var helt genomglödgad av denna visshet, detta ansvar. En ledare skall offra sig för gemenskapen. En ledare får ej skatta åt förgänglighet och prål. Han är ledare ej för sin egen skull utan för andras.
Den situationen, som vi på grund av de tillgängliga uppgifterna kunna tänka oss ha utvecklat ombord på det störtade flygplanet, hur oändligt riskfyllt och fasaväckande ter den sig icke för genomsnittsmänniskan? I förvirringen sökte en man uppbjuda all sin kraft för att rädda vad som räddas kunde. Det var amiral Lindman, nu som alltid beredd att följa mannens första plikt – och hedersbud: att bistå och skydda dem, som behövde hjälp och undsättning. Så handlar en sjöman, en man av hjärtats adel.
Det må tillgivas oss, om vi inför detta sista vittnesbörd om amiral Lindmans dödskamp därute i främmande land känna hjärtat svälla av stolthet, beundran och tacksamhet över, att han var vår, att han stått i vår spets, att han var sig själv, en plikttrogen, varm och till sitt sista andetag god och stridande människa.
Avskrift:
Åke Nätterö
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78.
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62