Delsbo socken 1800-talet

Dellenportalen har med författaren Kjell Grönbergs godkännande renskrivit den sedan länge utsålda publikationen om Delsbo socken ålder och värde. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

---

Samtida händelser under 1800-talet

---

1800-talet Wikipedia

---

Industriella revolutionen – Wikipedia

---

Hälsinglands historia – Wikipedia

---

Glöm inte ange dellenportalen.se som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

---

Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.

 

DELSBO SOCKEN ÅLDER OCH VÄRDE

Av Kjell Grönberg

1800-talet

 

Delsbo gamla och nya kyrka, och kyrkans företrädare under 200 år

1800
Fanns det 2.831 personer i Delsbo och 221,1 hem. mantal, i Bjuråker 2.076 personer och 44,5 hem. mantal, i Hudiksvall 1.369 personer och 0 hem. mantal. / Daniel Djurberg; Utförlig geografi, 4:e delen, Svea Rike.

1805
Fanns det 2.996 personer i Delsbo socken. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 2, sidan 90.

1806 
Den 11/7 ”Blev denna bi igenom eld härjat” Edsäng. / Hillgren; Från Delsbo 1940, sidan 39.

1808
Föddes (44M3 Delsbo släktbok) Lars Paul Esbjörn i Vij. Han blev präst, följde efter Erik Janssons utvandrare och bildade Lutherska kyrkor och Augustanasynoden. Död 1870.

 

Texten på minnesstenen:
LARS PAUL ESBJÖRN
grundare av Augustaniakyrkan
i Amerika, föddes på denna plats
16 oktober 1808
____
1949

1808
Bildas Norra Hälsinglands Brödraskap. (1831 Landtmannasällskap och 1848 Delsbo, Norrbo och Bjuråkers Landthushållningssällskap. / I. Blomberg; Föreningsinventering i Delsbo och Norrbo – Anders Eriksson; Den gamla protokollsboken berättar, Hälsingerunor, 1990.

1808
(cirka) Uppfördes Edsängsgården, då fyrbyggd, efter branden. Flyttad till skansen 1940 och anses som ett av Skansens värdefullaste byggnadsminne. / Gotthard Gustafsson; Fataburen, sidan 144.

1809
Skrev Samuel Ödmann, Hågkomster om Delsbo ”ökänt för snart sagt den skamligaste församlingen i orten” (sidan 90).

1809
2/5 Avsade sig kung Gustaf lV Adolf kronan (kung 1792) ”Gud och folket”

1809
29/6 Kröntes kung Karl Xlll med en ny regeringsform, ”Folkets väl min högsta lag”.

1812
Det år som Nils Edvard Fredin, 1852-1889, förlägger sitt drama i fem akter ”Biltog”, till Delsbo med aktörer från Nordanäng, Afva, Järnvallen, Norrvena, Vi, Svala samt, präst, klockare och länsman.

1812
2/8 stals 900 lod kyrksilver (11,9 kg) samt 330 riksdaler av uddamantalskassan ur trenne kistor i kyrkan men lämnade ett antal reverser. Tjuven/tjuvarna bröt upp en igensatt ytterdörr i sakristian. Ingen greps för stölden. / Uppgifter bl a från Åke Nygren.

Allmän kungörelse
Som anmäldt blifwit, att tjufwar, någon natt i förra veckan, medelst inbrott, i Delsbo  Sockens Kyrka och Sacristia bortstulit följande persedlar och penningar, nemligen: En Silfwer-Kanna med ett lam och Fana på låcket, inuti förgyld, med namnet Dufwenberg, jämte året 1750 försedd, om 149 Lod; ett stycke dito mindre, förgyld utan och innan med påtecknade årtal 1754 af 103 lods wigt, 1  stycke Dito större Dito,, innan förgyld, med året 1801, af 161 lods wigt, En förgyld Emaljerad Kalk med Patén af Silfwer, hwarpå war skrifwit: skänkt af Secreteraren Roland år 1707, om 64 ¼  lods wigt, 1 stycke dito större dito med Patén af Silfwer, försedd med denna mening: förärad 1750 af handlanden Dufwenberg i Stockholm, om 71 lods wigt, 1 st. Oblat ask af Silfwer, innan hel och utan […..] förgyld med årtalet 1758, wägde 66 lod; 1 st förgyd sked af Silfwer 1 ⅝ lod 1 st dopskål af Silfwer, innan hel och […..] förgyld med twänne handtag, på 79 ½ lod, 2:ne st brudkronor af Silfwer, hwadera om 71 ¾ lod, 1 st Silfwer-halskedja, twänne förgylda Riksdalrar, 2:ne st brudbälten af Silfwer, wägande med läderremmen 48 lod hwardera 1 st bordtäcke af grönt kläde, 11 R:d. 16 sk. Banco i små sedlar, Kyrkans medel, samt 330 R:d. 36 sk. samma myntslag tillhörande Uddemantals-Cassan, ibland hwilka Sedlar warit en med N:o 32001, den 21 Nowember 1811 på 100 R:d., en dito N:o 52116 den 8 Nowember 1810 på 50 R:d., en dito N:o 46939 den 27 September 1809 på 20 R:d., en dito N:o 10876 den 9 April 1810 på 25 R:d. samt en med N:o 42751 den 11 September 1809 på 10 R:d. och det öfriga af 2 a 3 R:d. Banco Sedlar; Altså warder icke mindre desse persedlar, och penningar, än äfwen Tjufwarne, härmedelst allmänneligen efterlyste, med åläggande för hwar och en, särdeles Krono- och Stadsbetjänte innom Länet att dem noga efterspana, och, i den händelse någon uplysning winnes om det bortstulna, sådant genast härstädes anmäla, samt om tjufwarne ertappas, dem gripa och, säkert fängslade, hit till Slottshäcktet införpassa; Warandes, för stöldens uptäckande, en belöning utfäst på 33 R:d. 16 sk. Banco.

Kongl. Öfwer-Ståthållare-Embetet och Kongl. Maj:ts samtelige Befallningshafwande i Riket anmodas wördsamt och wänligen, att enahanda Kungörelse utfärda låta. Gefle Slott i Lands-Cancelliet den 7 Augusti 1812.

SALOMON MAURITZ von RAJALIN I Ringh.
Gefle, tryckt hos Carl Gustaf Sundqwist 1812
Upphovsman till rapporten tillika korrekt angiven i ”ren” antikva är Kjell-Olof Hofsberger

1812
Skaffade kyrkan ny brudkrona i silver och ny kalk i förgyllt silver

1812
Köpte fänrik Per Gilliam, Järvsö ett stort antal andelar i skvaltkvarnar, dammar och linberedningsverk i Stömneån. Enligt hans förteckning fanns då 9 anläggningar i Stömneån. / G. Gustafsson; Stömneån i Delsbo, sidan 22.

1813

Var det hungersnöd i Dellenbygden och bland annat måste torkad islandslav förtäras.
/ A. Eriksson; Den gamla protokollsboken.

1814
Togs bogårdsmuren med tre stigluckor bort från kyrkan. / Områdesplan för Delsbo, sidan 51.

1814
Uppfördes gårdshuset Ede 9:2 ”Engelbrekts” det mot norr befintliga huset vid ”Delsbo Vapen”, / Gunvor Gustafsson; Delsbo tätort.

1814
Enl. sockenprotokollet klagades över att ungdomen börjat skrika, spela och dansa på vägarna efter bröllopsfester. / Hillgren; Från Delsbo 1940, sid. 84.

1814 
Fick orgeln 14 stämmor

1816
Beskrevs året som inte hade någon sommar p g a kyla.

1816
Utvidgades kyrkogården mot söder. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 23.

1818
5/2 Avlider kung Karl Xlll August och den 11/5 blev den nyvalde Karl XlV Johan Bernadotte krönt, ”Folkets kärlek min belöning”.

1819
Flyttade Hans Henrik Möller till Långede, som kakelugns- och krukmakare, senare med flera medhjälpare, bland andra Jonas Johansson Stockberg från Stömne. / Jan Lundell; Meddelande från Hälsinglands Museum, sidan 27.

1822
Utarbetade kronolänsman O. V. Hammarström en statistisk beskrivning över Delsbo (Thersnärs topografiska beskrivning över Hälsingland). Då fanns 13 bättre byggda gårdar, 303 bondgårdar och 272 torp eller bostadshus för 3.242 innevånare (1820). Linhanteringen var huvudnäringen med 550 vävstolar, som producerade 150.000 alnar (89.100 m) linneväv för försäljning. Här fanns då 339 hästar, 1.833 ”fäkreatur”, 1.276 getter och 1.914 får. Det var här 12 vattenkvarnar och 12 vattensågar men ingen industriell verksamhet. / Bengt Gawell; Släktboken sidan XV.

Källbergsbo, med Per Froms stuga i bakgrunden.

1825
Lär Sunnansjö 5, ”Fältskärs” ha uppförts av Carl Gustaf Rudolphi, 1791-1864, som var son till ”urfadern” fältskärare Carl Fredrik Rudolphi 1735 – 1814. / A. Holmstedt; Områdesplan för centrala Delsbo.

1827
(möjligen 1828-30) besökte Nils J. Ekdahl, ”Kalvskinnsprästen” Delsbo och gjorde anteckningar och avritningar. Enär han hade uppdrag, att till Vitterhetsakademin samla historiska handlingar, så är det troligt att Ekdahl då även tog med en processionsfana, ett krigsbyte från början av 1700-talet. Fanan finns nu i Livrustkammaren. / B. I. Kilström i Ärkestiftets julhälsning 1980-81.

1828
Tillkom ett linberedningsverk och en badstuga vid nedre och nionde dammen (Tullkvarnsdammen), Stömneån. / G. Gustafsson; Stömneån i Delsbo, sidan 23.

1831
Övergick postkontoret till Ljusdal och Delsbo blev bara poststation.

1834
Införde Delsbo församling den nya ”Wallinska” psalmboken från 1819 i stället för den gamla ”Svedenborgska” från 1695.

1837
Startade Lump-pappersfabriken i Fredriksfors, med fabrik och bostäder. / Hillgren, En bok om Delsbo, del 2.

1838
15/7 predikade ärkebiskop Johan Olof Wallin (1779-1839) i Delsbo och talade om stort fördärv i socknen. Han hade tagit reda på, att 95 män och 18 kvinnor hade dömts till fängelsestraff. Wallin konstaterade, att som kringvandrande lärare för barn fanns en avskedad korpral, en soldat, en husmansson och en skräddaränka. Han uppmanade kraftigt om bättre anordning.
Wallin stod i predikstolen över altaret mitt fram i kyrkan, en ovanlig placering.
Han bodde då två nätter i Delsbo prostgård hos Daniel G. Stillmark under sin långa visitationsresa i Gästrikland-Hälsingland-Dalarna. / Robert Murray; J. O.Wallins resa genom Hälsingland, sidan 159-169.

Johan Olof Wallin

1839
Fanns det 3.730 personer i Delsbo socken. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 2, Sidan 90.

1840
Började man bygga ny väg söder om Sördellen till Forsa.

1840
Uppförde Olof Hedman värdshus och handelsbod i rödfärgat tvåvåningshus i Näsbyn (54 m från tingshuset) vilket blev Delsbos finaste hus med vällingklocka på ett tre-vånings magasin. / Hillgren; Tingshus och gästgivargård.

1840
Besökte Peter Wieselgren Delsbo och en Nykterhetsförening bildades med 103 medlemmar. L. P. Esbjörn var med i ledningen. / Ingegerd Blomberg; Arkiv- och Föreningsinventering.

1840
Söndag 19/7 drunknade två bröder 8 och 10 år i Dellen där de badade men kom ut på för djupt vatten. Fadern nämndeman Olof Sundfors var denna stund i kyrkan. Modern var Brita Pehrsdotter i Klubbo.

1842
En söndag i augusti före högmässan degraderades korpral Fors av kompaniets kapten till vanlig menig, eftersom Fors hade deltagit i läsarmöten. / A. Sandstedt; Bättringsroparen.

1842
Efter provpredikan fick Lars Landgren, 1810-1888, kyrkoherdebefattningen här. Prostgården ”Knutslunda” skulle byggas om men Landgren ville ha den högre och större och sade att han skulle bygga den själv.
Därav kom uttrycket ”Snarspen” om den nya prästen. / Bror Jonsson.

1843
Kom Erik Jansson till Bobygden i Delsbo för att köpa ett hemman men kh Lars Landgrens bestämda motstånd fick Jansson att ändra sig. Han flyttade året därpå med familj till Forsa. Den 8/11 1844 blev det ett dramatiskt möte i Källeräng mellan dessa två starka viljor. / B. Jonsson; Lars Landgren, sidorna 36-39.

Prästgården

1844
Var nya prästgården färdigbyggd enligt Landgrens önskemål och han flyttade på våren till Delsbo från rektortjänsten vid Trivialskolan i Hudiksvall.

1844
18/3 Avlider kung Karl XlV Johan och den 8/3 krönts Oskar l med valspråket ”Rätt och sanning”.

1844
Startade skolverksamhet i den outnyttjade prästbostaden med Delsbos förste skolmästare Per Svedberg från Mo. Då hade skolan 115 elever.
En oenig sockenstämma diskuterade den fortsatta lösningen både föregående och nästa år inklusive överklagande. Först år 1847 hade den den gamla byggningen flyttats till Ås och byggdes på lite för att ge läraren en bättre bostad. / Georg Grängsjö; PM i april 1987.

Ås gamla skola

1845
20/8 dömdes Brita Andersson, ”Fönbella” till döden av Delsbo häradsrätt. En äldre dam (2/7) och två vuxna (1/8) hade blivit giftdödade av pigan. Hon fördes till Gävlehäktet och både hovrätten och HD fastställde domen. Hon hade den 11/4 fött en son, Anders. / Åke Nygren; Helsingen 30/6 -95.

1845
18/11 hölls en rannsakning i cirka 12 timmar mot Erik Jansson, om irrlära samt försök till våldtäkt. Bl. a. vittnade kh. Lars Landgren. Åhörarna var rasande mot Jansson. Han skulle sedan transporteras till Gävle-häktet men blev befriad under resan. (1846 reste han till USA). / Kyrkhistorisk Tidskrift. 1910.

Gamla tingshuset i Näsbyn till höger med häradshäkte och gäldhus

 

1846
Brinner nedre tullkvarn i Stömneån då ägt av sockensmeden Magnus Sundfors som var ägare till Klubbohemmanet och branden bidrog tydligen till att Fredriksfors pappersbruk startades av Fredrik(fors) Hovenberg. Det blev Delsbos första industri.

1847
Den 29/1 halshöggs pigan Brita Andersdotter vid Blodmyra, trots att Norrbo sockenmän redan 24/5 1846 hade begärt att avrättningsplats skulle ordnas inom Delsbos gränser. Dr. Landgren var med då. Giftmörderskan begravdes på platsen. / A. Gunst; Några blad ur Norrbos historia, sidan 124-129.

1847
Renoverades kyrkorgeln av Lars Nordkvist.

1847
Reste muraren Erik Eriksson, Bobygden, och hans familj med båt (styrmannen hette Lars Näsman och var från Ede i Delsbo) för att ansluta sig till Erik Janssons sällskap i Bishop Hill. Vid framkomsten till New York fick han mera reda på Erik Janssons avgudiska villoläror och stannade i staden Victoria i närheten av Bishop Hill. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 2, sidan 75.

1849
Fanns det 4.022 innevånare i Delsbo socken.

1850
-tal så började man rödfärga husen här lika prästgården.

1850
Byttes den urgamla predikstolen mitt fram över altaret och ersattes med en ny på samma plats byggt av Jacob Norin i Norrala. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 23.

1850
(?) byggdes ”Landgrens seminarium” på övervåningen till handlaren Per Westerlund. / Bror Jonssons bok om Landgren, sidan 66.

Gästgivargården

1850
Uppfördes Tidemanska huset som gästgiveri och blev bondgård, mittemot Edeborg
(1876). Delsbo centrum drogs nu mot Ede från Ava.

1850
Sänktes Sjömyrasjön för första gången. / I. Blomberg; Föreningsinventering
i Delsbo och Norrbo, sidan 209.

1851
Professorn i nordiska språk Carl Säve, Uppsala gjorde en resa i Delsbo, Norrbo, Bjuråker, Bergsjö m.fl. socknar och gjorde orduppteckningar, som skulle komma att publiceras 100 år senare. / Folke Hedblom; Om hälsingarnas språk, Hälsingerunor 1948 (mycket värdefull språkanalys).

1852 
Utbyttes predikstolen mot en förgylld med baldakin av Norin, Norrala.

1853
Kh L. Landgren på bröllop i Sörväna, på hemvägen hördes skott och ett rep var spänt över bron vid Lumpån. Märren ”Stria Maja” reagerade och mordförsöket misslyckades. / Bror Jonsson; Lars Landgren, sidan 118.

1853
Byggdes spruthus i Långede. / Delsbo sockens brandförsäkringsbolag.

1854
Bland 29 inventarieförteckningar fanns i Delsbo ingen kaffekittel upptagen men året därpå fanns av 22 gårdar 15 st. som hade kaffekittlar. (65%). / Svenska folket genom tiderna, band 9, sidan 226.

Milsten utefter Ljusdalsvägen vid Hammarsvall

1855
26/1 brann hela Fredriksfors pappersbruk beläget vid Klubboåns västra strand. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 2, sidan 109.

1855
Grundades Delsbo folkbibliotek med stor medverkan av kh L Landgren.

1855
Fanns enligt försäkringshandlingar 16 linberedningsverk i Delsbo: Erik Persson i Öster Tolbo i Tolboån, linklubba med stolpar Olof Olsson, Ede n:r 8 i Avaån, två vattenhjul och två linstampar Jon Svensson, Stömne, åns södra sida, två linhamrar och två skäktsvarmar
Per Ersson, Åkre i Duvnäsbäcken förenat med en kvarn Per Larsson, Oppsjö i Hansesjön
förenat med en kvarn Jan Ersson, Hagen och Per Ersson, Bredåker i Stömneån med kvarn.

I Eckelsboån fanns ett linberedningsverk med linhammare Lars Persson i Sättiäraån Hans Hansson, Edsäng i Lumpån med tre dörrar I Nyåker ett verk, förenat med kvarn, såg och jordpäronkvarn Lars Olsson, Jobsmyra i Klubbån Olof Persson, Edsäng i Lumpån, två stampar och tre skäktsvarmar m m.
Edsäng n:r 3 ägde ett verk i Lumpån, två linstampar, såg och kvarn Lars Persson, Sörväna ägde ett linberedningsverk Mårten Ersson, Hovra ägde ett väster om gården förenat med kvarn / Bror Hillgren; Från Delsbo (1940) sidan 68.
Nya mått införes i landet.

Landgrens grotta, med Mariagården i bakgrunden. Klockstapeln tv och kyrkan th.

1858
Blev ”Landgrens grotta” klar med stenar från Vålåsberget.

1858
Den 11-12 nov. var det auktion på Fredriksfors pappersbruk.

1858
Finns ett krukfat märkt K. W. Jansson, Hagen 1858 (ett krukmakeri hade funnits där sedan 1700-talet) Denne Jansson flyttade formellt från Forså till Hagen år 1869. / Jan Lundell; Meddelande från Hälsinglands museum 1986, Sidan 28.

1859
Skrevs i boken Föreningen Norden, 24 sidor om Delsbo av signaturen Norna Gest ( J. A. Kiellman-Göransson, 1811-1869). En av två bilder föreställer tre personer i samspråk.

1859
Bildades Helsinglands fornminnessällskap, av bl. a Kh Lars Landgren.

1860
-talet: Fanns på sommaren sötmjölk bara i prästgården och hos handlare Hedman. Det
var en lyx, eftersom alla kor fanns på fäbovallarna. / Hillgren; Från Delsbo, 1940 sidan 80.

1860
8/5 drunknade 3 unga pojkar, Jonas, Magnus och Pehr i Rångsjön då de med en båt skulle beskåda ett bröllop. En lång dikt (sång) på 11 verser finns återgiven om denna händelse. / Hillgren; En bok om Delsbo, del 2, sidan 15.

1860
Kunde man åka ångbåt från Delsbo till Forsa f v b med tåg till Hudiksvall.

1860
Den 30/12 antog sockenstämman med Lars Landgren som ordförande en förstärkt kommunalnämnd för utrotande av lönnkrögeriet i socknen.
Samma år hade hembränningen förbjudits av allmän lag. Det blev 150 personer som skulle gå från gård till gård, iklädda kåpor men ej anmäla hembränning förrän efter varning och eventuellt fortsatt bruk. / Bror Jonsson; Vår hembygd n:r 8, sidan 717.

1861
Invigdes Högtomts bönhus inklusive skola av L. Landgren.

1861
Skänkte bonden Erik Persson i Östra Tolbo en tionde och en ”stock till armborst” till Hälsinglands museum. Stocken eller bågen var ett minne som följt med släkten från ”Kriget mot Christian Tyrann”. / Bror Jonsson; Lars Landgren, sidan 97.

1861
Byggdes ångaren Dellen som gick i persontrafik på Norra och Södra Dellen till Näsviken. Tiden 1875-1887 hette den Bjuråker och båten har haft många ägare. Den finns kvar på 2000-talet vid Norrboån. / Bror Jonsson; Movikens masugn, Hälsingerunor, sidan 5.

1862
Blev timmerrännan med 725 m och fallhöjd på 15 m i Stömneån klar
(revs i mitten av 1960-talet) och därmed en flottningsled mellan Ljusnan –
Hybosjön – Gryttjen – Södra Dellen klar. (upphörde 1888). Detta arbete
utfördes av ett engelskt trävaruaktiebolag. / G. Gustafsson; Stömneån i Delsbo,
sidan 41.

1862
Den 1/7 bildades Delsbo Baptistförsamling i Ede, de hade söndagsskola i Bobygden (1902 invigdes kapellet i Fredriksfors) / I. Blomberg;
Föreningsinventering i Delsbo och Norrbo, sidan 169 samt 352.

1862
I februari sköts ”sista” björn i Vålås, Delsbo av Lars Myrsten, Håknorrbo, Erik Eriksson, ”Borsken”, Jon Jonsson, ”Fusen” samt handelsbokhållaren Blomberg. / J. P. Hansén; Kring Ljusnan och Dellen, sidan 15.

1863
Var konstnären J. W. Wallander 1821-1888 i Delsbo och målade: ”En skole i Delsbo – eller – Varför säger Du jag tror”. Några år senare blev han professor vid Konstakademin i Stockholm. Förmodligen målade han då ”Påskleken” med inspiration från ”Blåsens” gård på Avavägen, signerad 1864. Han gjorde minst 13 vackra målningar med Delsbomotiv och ett ”Väva vadmal” blev omslagsbild i Allhems stora bokverk ”Hälsingland”. / Hudiksvalls veckoblad.

1864
Bildades Delsbo missionsförening (1921 ändrades namnet till Kyrkgränds syförening och fungerar ännu på 2000-talet). Ordförande blev då Landgrens dotter Thilda 1843-1872. / Bror Jonsson; Lars Landgren, sidan 270.

1865
Såldes från Delsbo 260.000 alnar väv (15.444). / Hillgren; Från Delsbo, 1940, sidan 65.

1865
Renoverades kyrkorgeln av Per Hedström. Stämman quinta 3, byttes. / Berger Olsson; Olof Hedlunds orgelbyggeri.

1865
Bildades Delsbo frivilliga skarpskytteförening med Svante Berg, Norrbo, som överbefälhavare. Föreningen hade tre korpraler, 156 medlemmar och tre skjutbanor. / I. Blomberg; Föreningsinventering i Delsbo och Norrbo, sidan 74. – Protokollet finns hos Karl E. Pettersson, Delsbo.

1866
Byggdes ”Landgrens seminarium” i Tomta av handlaren Per Westerlund (möjligen gjorde Landgren ritningarna själv). Det blev först även bostad till skolinspektör Johannes Kjerfstedt. Seminariet upphörde 1874 då hade 167 elever utbildats till lärare där. / B. Jonsson; Lars Landgren, sidan 66.

Huset byggdes som Landgrens seminarium, Tomta 122.

1866
Startade Delsbo sockens Brandstodbolag (senare Sockenbolaget). Då fanns personer som Magnus Östberg, (1824-1905) Ede, ordförande, Jon Ersson, Kilhagen. Per Mattsson Sunnansjö och Jon Persson, Hagen. Tidigare försäkringar här hade nog tecknats i Gävleborgs läns brandstodsbolag sedan 1853. / I. Blomberg; Föreningsinventering i Delsbo och Norrbo, sidan 236. / Delsbo sockens Brandförsäkringsbolag hundra-års-skrift.

1866
Byggdes Östra Berge skola. / Studiecirkel 2012

1867
Genomfördes Laga skiftet i Sverige och då upphörde de ”naturliga” byalagen och deras sociala ansvar, som i Delsbo var verklig realitet. Lagen antogs redan 1827 och 1896 infördes ännu en form av delning ”ägostyckning”.

1867
Bildades ”Delsbo hemmansinköparförening” av bl a Lars Landgren, Magnus Östberg och kapten Thore Härdelin, Nordanäng.

1867
Drabbades bygden av svårt nödår. Sådden kunde ej ske förrän vid midsommartid och en sträng frost den 26/9 förstörde den svagt utvecklade säden. / Anders Eriksson; Den gamla protokollsboken berättar.

1868
Den 30/4 överflyttades postkontoret från Ljusdal med länsman Michael Forssner som föreståndare (1872 efterträdd av Johan Olov Wallin, Lyktan. / Erik Lindgren; Posthistorisk skrift n:r 367.

Komministergården

1868
Byggdes komministergården Fredshammar till komminister Lars Fredborg.

1868
Uppfördes bondgården Ede 4:79. Där har varit affär, gästgiveri, poststation och är för närvarande missionskyrka. Var enda vitrappade huset i Delsbo under 1800.
/ Gunvor Gustafsson; Delsbo tätort (1995).

1869
Passerade Kh Jonas Gavell, Delsbo från Rogsta till Arbrå med hela sitt flyttlass, häst och vagnar samt kor och kalvar. De övernattade i Tidemanska Gästgivargården, och dottern Emelie (gift Måhlén) berättar, att alla kvinnorna i Delsbo bar folkdräkt. / E. Måhlén Ärkestiftets Julhälsning år 1934.

1870
Skrev L. Landgren ”Midsommardagen i Gammelsträng” förlagd till ett samtal 1868 mellan tre välbärgade bröder där Halvar var konservativ mot folkskolan, Mickel framstegsvänlig och Christoffer djupsinnig men beredd att prova allt nytt. Där beskrivs luftskepp, rymdfärder och jordvärme. Boken var ett inlägg i motståndet mot skolundervisning initierad av länets landsting. / Björkman; Ärkestiftets Julhälsning 1942, sidan 81.

1870
Gör Martha Rudolphi, 1849-1936, en kolorerad litografi över Delsbo från backen
vid ”Fältskärsgården” med utsikt över Ås till Bredåker och gamla kyrkan,
kyrkstallar och bogårdsmuren, gamla tingshuset, prostgården och den svenska
flaggan (kanske den första i Delsbo, vid ångbåtsbryggan. / Allhems bok
Hälsingland, sidan 115.

Delsbo gamla kyrka och prestgård

1871
(och 1872) utgav Kh Lars Landgren ”Protestantiska missionens uppkomst” i två
delar totalt 929 sidor med uppgifter från hela världen, ett jättearbete.

1872
18/9 avlider Karl XV (46 år) och brodern Oskar II blir kung med valspråket ”Brödrafolkets väl”. Den 13 okt. anordnades landets befolkning att i kyrkan med två uppsträckta fingrar svära förestavad ed till kungen.

1872
Byggdes ett mejeri i Södra Långbo. / A. Eriksson; Hälsingerunor 1990 Den gamla
protokollboken berättar.

1872
25-28/11 pågick höstting i Näsåker, Delsbo med ett stort åtal mot lönnkrögare, av landsfiskal Pira. Den 26/11 avbröt häradshövding Staaf förhandlingarna då han kände krutlukt. Det visade sig finnas dynamitgubbar under tingshuset där totalt 150 personer var närvarande. Stubinen hade slocknat och ingenting hände. Soldater från Forsa kompani tillkallades och stod sedan vakt vid den fortsatta rättegången. Det var få som ville vittna mot lönnkrögarna. / Gävleborgs län i ord och bild, sidan 620.

1873
Avskaffades Riksdalern och kronan infördes i Sverige, Norge och Danmark.
(ören blev införd redan 1855).

1873
Den 18/6 besökte kung Oskar II under sin ”Eriksgata”.Kh L. Landgren var då i Italien och komminister Fredborg och häradsdomare Johan Olsson  fick arrangera mottagandet av kungen. Olsson gav kungen två Delsbodräkter i gåva. Han fick då en inbjudan till kungen och senare åt han en kunglig frukost på Drottningholm. / Bror Jonsson; Delsbodräkterna, sidan 5. / J. Hydén; Vid sekelskiftet, sidan 136.

Häradsdommare Johan Olsson

1873
Byggdes den nya läkarbostaden och i flygeln ett apotek i Svanbacken efter bidrag från Delsbo och Bjuråkers socknar. Norrbo ”gitte ej lämna något bidrag vare sig till läkarlönen eller till läkarbostaden”. Det var ”Svaeln” Johan Olsson (senare JOHANnesberg) som skänkt mark. / K. Grönberg; Bra åt Delsbo, sidan 6.

1873
Fanns det 15 personer i Delsbo smittade av spetälska. I Alfta var det 7, i Färila 5, i Järvsö 21, i Ljusdal 32, Bjuråker 5 och i Hudiksvall och Söderhamn vardera 1 person. Totalt i länet 116 spetälska. / Gävleborgs län i ord och bild, sidan 623.

1874
Upphörde verksamheten vid ”Landgrens seminarium” i Delsbo och utbildningen flyttades till Bollnäs.

1874
Fick Delsbo sin första telegrafförbindelse med övriga landet. / Bernt L. Stolt.

1874
Var postmästare J. O. Wallin postmästare med kontor i Lyktans flygelbyggnad. / B. Hillgren; Kring Lyktan.

1875
Skänkte Johan Olsson, Svanbacken, 20.000 kronor (inkl. mark) till byggande av en sjukstuga och Landstinget reserverade 2.000 kronor till samma ändamål. (37 år senare byggdes sanatoriet-Dellenborg). / K. Grönberg; Bra åt Delsbo, sidan 7.

1875
Byggdes ”rödskolan” vid bef. Ringstavägen. / Studiecirkel 2012

1876
Byggdes Ede 18:1, hotell Edeborg (sedan Delsbo hotell) med två frontespiser på vardera sidan av en glasad veranda och på taket en attika och åttasidig lanterin. / Gunvor Gustafsson; Delsbo tätort, bebyggelse och kulturmiljö.

Vykort med Gästgivargården. Förlag A.L. Westlund, Delsbo

1876
Lars Landgren blev biskop i Härnösand och höll sin avskedspredikan i Delsbo kyrka den 14/5 då besökare ej fick plats i kyrkan. En av de som lyssnade var blivande ärkebiskop Nathan Söderblom, då som 10-årig. / Bror Jonsson

1876
I juli kom läkaren Gustaf Geete till Johannisberg, gifte sig 2/9 och kom med sin fru Anna f. Hamilton, konstnär och översättare (fader landshövding i Uppsala och hennes morfar var E. G. Geijer). De togs emot bl a av Lars Persson ”en ståtlig magnat” och hade pigorna Lina 40 år och den yngre Maria. De flyttade till Skellefteå slutet av 1879. / Helena Nyblom; ”Två väninnor”.

1877
Fanns det 4.733 innevånare i Delsbo och 4.030 i Hudiksvall.
/ Hudiksvalls-Posten januari 1878.

1877
Länsman Johan Gustaf Schjörling, född 1850 försvann till Amerika från Delsbo den 16/3 p. g. a. osant intygande. Det var ”Länsman som kom boscht”. Han gifte sig i Amerika med Kristina Nyman och fick barnbarns-barn. Kathleen Hurty, som hälsat på i Delsbo och bekräftat detta.

1877
Byggdes en badinrättning i Delsbo av Jon Paulsson, på östra sidan om Norsbron, Dellens norra sida, på en kulle nedanför Hammaren. / A. Eriksson; Den gamla protokollsboken berättar.

1878
Satte kronolänsman Per Söderman in finländaren Jacob Johansson i häkte, misstänkt för dråp av husman Mats Olsson i Norrväna. Han fanns död i sitt hus. I huset fanns även bonden Jon Andersson och dennes son Anders Jonsson båda redlöst berusade. Det var hustrun som köpt sprit ”som vanligt” hos Jon Jonsson i Sjulgård. Hon hade även blivit slagen av Jacob Johansson. / Hudiksvalls Posten 23/2.

1878
Handlaren U. Nilsson Tiderman släpptes av Hovrätten efter att ha suttit häktad en tid för förfalskning enligt kronolänsman Per Söderman. Hudiksvalls-Posten den 15/5.

1878
Var biskop Lars Landgren på besök under midsommaren i Delsbo. / Hudiksvalls – Posten den 29/6

1878
Det årliga lantbruksmötet var förlagt till Delsbo.

1878
Grundades en kristen ungdomsförening, senare Delsbo Ynglingaförening, Delsbo inre missionsförening, Delsbo friförsamling och sedan Svenska Missionsförbundet (1913 tillkom Missionskyrkan).

1879
17/9. Tre personer sköt två skott mot gästgivare J. O. Westerlunds hus, därefter sprängde de länsman Pehr Södermans hus – sovrummet med en grov gevärspipa fäst med dynamit och därefter kastade de in en projektil genom fjärdingsman Per M. Johanssons fönster där ett litet barn, som låg på golvet skadades av en skärva. Bonden Hans Olsson i Rolfsberg greps, som en misstänkt gärningsman. / Gävleborgs län i ord och bild, sidan 631.

1880
Anlades Sunnansjö ångsåg med 50-tal anställda. Lades ned 1899. / Bernt L. Stolt.

1880
I en artikel i Hudiksvalls-Posten 1/5 varnades dellbor, att använda outbildade
”brännvinsadvokter” i likhet med bonden Erik Johansson, Nyland, Edsäng.
Han hade anlitat skräddaren Ahnström i Stömne som hjälp i ett utmätningsmål, där Johansson fälldes för ha att undertecknad missfirmande skrivelse.

1880
Den 31/12 fanns det 4.677 innevånare i Delsbo och 4.422 i Hudiksvall.

1881
Dömdes Olof Andersson, Ljusbacken till 1 års fängelse för oordentlig bokföring, m m samt 850 kronor i böter för brännvinsförsäljning. 26/3 är han även tilltalad för delaktighet i mordattentatet mot kronolänsman Söderman den 17/9-79. / Hudiksvalls-Posten.

1881
Föddes Bror Hillgren i Tierp. Hans moder Hilda, född Hedman, kom härifrån Näsbyn. Hillgren blev konstnär och författare och samlade allt som hänt i denna socken. Det blev 20-tal böcker. Han köpte komministergården ”Lyktan” 1923.
Litterärt är det tre, som betytt mest för Delsbo; Knut Leneaus, Bror Hillgren och Bror Jonsson. Hillgren avled 1955. En stiftelse ”Bror Hillgrens minne” vårdar nu ”Lyktan”, tavlor och samlingarna.

Bror med sin lillasyster Ester sommaren 1896
Foto: Wilhelm Olsson , Delsbo

1881
30/7 har Delsbo sockenstämma beslutat vid vite av 2 kronor/dygn för de som inte tar emot socknens fattiga, som ambulerar i socknen (sockengång). / H-valls-Posten.

1882
Bildades IOGT-logen Brödrabandet, Högtomt efter initiativ av grosshandlare
J. Th. Jacobsson. / I. Blomberg; Föreningsinv. i Delsbo och Norrbo, sidan 116.

1882
I Gävleborgs kalender antecknas följande företag i Delsbo: Klubbo sågverk
och tegelbruk, Storåns takspånsfabrik, Sunnansjö ångsåg, Åbo såg.

Klubbo sågverk .

1883
Fanns tre godtemplarloger i Delsbo, men skribenten i Hudiksvalls Posten undrar den 3/1 om detta är ”antikrist, politiskt parti eller ett sätt att lura pengar av folk”.

1883
14/3 skrives om behov av telefon i Delsbo eftersom ledning mellan Hudiksvall och Ljusdal förberedes. / Hudiksvalls Posten.

1883
30/6 vid en begravning i Delsbo kyrka hittas ett kuvert i graven fyllt med löss vilket är en gammal sed för att bli av med löss i sitt eget hus. / Hudiksvalls Posten.

1883
I Hudiksvalls Posten, september, finns debatt, om kommande järnvägslinjen
skall gå via Kläppa och Norrbo eller söder om Sördellen. En insändare vill
även ha en ”arbetar-ring” i Delsbo i likhet med Stockholm för att få billigare mat.

1884
Den 20/6 brann 2/3 av byn Glombo i Delsbo ned. Det hela började i Erik Jonssons gård och fortsatte till gårdarna Olof Ring, Olof Olsson och Sundells änka.
Det blev många bostadslösa däribland flera undantagshjon. / Gävleborgs län i ord och bild, sidan 637.

1885
Utvidgades kyrkogården mot norr och väster med 0.628 ha mark och ett järnstaket på granitsockel uppfördes på västra, norra och halva östra sidan. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 23.

1885
Beslutades anställa f. d. guldsmedslärlingen Erik Larsson, som socknens första hovslagare. / Anders Eriksson; Den gamla protokollsboken berättar.

1885
Fick Delsbo sin första telefonförbindelse med yttervärlden.

1886
Bildades Delsbo Friförsamling med 10 medlemmar (1901 Svenska Missionsförbundet).

1886
12/10 1886 Stockholms Dagblad. Delsbo gästgivargård har infört elektrisk belysning

1887
Hudiksvalls Allehanda den 4 oktober 1887

1887
På midsommardagen predikade biskop Lars Landgren i Delsbo fullsatta kyrka.
Då fanns två mikrofoner vid predikstolen så att de, som hade telefon, direkt kunde lyssna på Landgren. Han var dock sjuklig och orkade inte säga de avskedsord som han ämnat. / Bror Jonsson; Lars Landgren, sidan 211.

Biskop Lars Landgren

1887
1:a elektriska kraftstationen på svensk landsbygd, i Stömneån, Prästdammen av bonden Anders Norell i smedsgården. Han hade fått hjälp av ingenjör Florelius, som då var med och byggde järnvägen. / Gunvor Gustafsson; Stömneån, sidan 42 samt Jan Garnet; Ljus och kraft.

1887
HP den 16 juli 1887

Läs mer om Jonas Paulsson

1887
1/10 Körde man tåg Delsbo – Ljusdal 61,3 km, för första gången. Därmed upphörde kombinerade ångbåts- och bantågsförbindelsen till Hudiksvall.

I samband med hela järnvägsbygget pågick nu ett intensivt byggande av stationshus i Hybo, Långbacka (1907), Delsbo, Näsvikens nya, Forsa nya och Hudiksvalls nya alla med tillhörande godsmagasin. Så byggdes totalt 23 banvaktsstugor och inom Delsbo fanns: Slångenborgs, Hammarsvalls, Västra Delsbos, Sunnansjö, Fredriksängs, Norra Sannäs, Sanduddens och Djupdals. Så skulle det vara materialstugor, övergångar, viadukter och två Tunnlar. Även 4 hållplatser t ex Gryttjesbo och Sandudden byggdes.
/ Gunvor Gustafsson; Dellenbanan 128 sidor.

Bild ur ”Dellenbanan” sidan 53.

1888
Långfredag 30/3 avled biskop Lars Landgren i Härnösand. Stor förstämning uppstod då i Delsbo. På påskdagen var predikstolen i kyrkan svartklädd och ett porträtt av Landgren florbehängt. Det har skrivits ett tio-tal böcker om honom samt många artiklar. En film ”Lång-Lasse i Delsbo” hade världspremiär på biografen Svea den 29/10 1949. / Bror Jonsson; Lars Landgren.

1888
Gävleposten den 24 maj 1888

1888
30/8 Invigdes banan Hudiksvall – Ljusdal med pompa och ståt i Delsbo. Banan hade varit i trafik i sin helhet sedan 1/6. / Hudiksvalls-Posten jubileumstidskrift 1888. (stambanan Stockholm – Ljusdal var klar 1880 och ostkustbanan Härnösand – Stockholm år 1927. Det betyder att åren 1888-1927 fick Hudiksvallsbor åka över Delsbo för att komma med tåg till Stockholm. / Alrenius; Järnvägar i Hälsingland, Hälsingerunor 1972. (Elektrifieringen av banan kom 1959 och ordinarie trafik upphörde 1985).

Delsbo järnvägsstation

1888
29/11 brann prästgården Knutslunda ned (uppförd av Lars Landgren) men inte intilliggande byggnader. Prosten J. O. Norelius (1809-1891) förlorade det mesta av sina tillhörigheter. / Wengelin; Gamla minnen, sidan 24.

1888
Den 18/11 gjorde ”Kniven” Per M. Johansson, 1854-1921, ”mordförsök” mot polis/sergeant Nils Wennberg vid Kilviken. ”Kniven” hade varit duktig fjärdingsman, anställd av länsman Per Söderman 1879. Då en ny länsman kom till Delsbo 1883 blev det en schism om två kronor och ”Kniven” blev avskedad.
Hans fru hade avlidit 1887 och var nu ensam med fem barn. / Harry Söderman;
Inte bara brott, sidorna 197-204. (han som hjälpte hela Europa att få en modern
kriminologi).

1889
19/3 Hudiksvalls Allehanda

1889
19/6 Hudiksvalls Posten

1889
Byggdes nuvarande prästgården Knutslunda upp.

1889
Den 19/5 mördade ”Kniven” Per Mathias Johansson Jon Larsson i Norrväna
med en snara runt halsen, men mordet ansågs då som självmord.

1889
Gjorde Jonas Nylund från Westeräng ett mordförsök mot E. Roslin, Delsbo och ådömdes sex års straffarbete (fastställt av Högsta Domstolen 15/3 1890).

1889
Anlades ett mejeri vid nedre tullkvarn i Stömneåns nionde damm.
Det var byggt i timmer med papptak och drevs av tre hästars ångpanna som installerades 1893. Fastighetens ägare var då byggmästare F. G. Dahlström men övergick 1889 till A. Norell. Det var August Nyholm som drev mejeriet men blev andelsmejeri och drevs till 1940 och blev då andelstvätteri. / Gunvor Gustafsson; Stömneån i Delsbo, sidan 39.

Nedre Tullkvarn.

1890
Den 1/1 hade Delsbo 5.422 innevånare och Hudiksvall 4.789.

1890

GEFLEBORGS LÄNS TIDNING DEN 31/3 1890
Konkurs.
Jon Paulsson, egare till Delsbo badinrättning, försattes den 28 dennes i konkurs
Avskrift: Viveca Sundberg

1890
Bildades Frälsningsarmén på initiativ av Marta Kårström med en lokal på Furugatan. / I. Blomberg; Föreningsinventering i Delsbo. Mot slutet av året uppstod en både kritisk och positiv debatt i Hudiksvalls-Posten om arméns verksamhet eftersom många alkoholpåverkade samlades på mötena. År 1893 startade de en egen musikkår.

1890
Mördade ”Kniven” P. M. Johansson, Olof Ersson i Rossla den 25/3 och Anna Sköld i Smedsbo den 21/8. Han greps den 11/10. / Reportage i Hälsinglands Veckoblad 22/11.

1890
30/3 antogs med. lic. R. U. Bergholtz som distriktsläkare i Delsbo och Bjuråker.
/ Hudiksvalls-Posten.

1890
12/5 hölls auktions av konkursdrabbade specieriaffären C. J. Lindgren i Fredriksfors. / Hudiksvalls-Posten.

1890
Utgav Edvard Fredin, 1852-1889, sitt drama om Delsbo ”Biltog” i fem akter, 150 sidor. Det handlar om en händelse från 1812 och 104 år senare spelades allt upp som amatörteater av Delsboligan på Delsbo forngård. Se Biltog teaterbilder.

 

1890
Byggdes ett mejeri i Bjusnäs som vid sekelskiftet nog användes för frikyrklig verksamhet. 1914 köptes huset av ”Vårblomman” d v s Helgelseförbundet och verksamhet övertogs av Pingströrelsen. Huset finns bevarat i bönhusets ursprungliga skick. / I. Blomberg; Föreningsinventering.

1890
Uppfördes Turistgården först som bondgård och åkeri sedan Turisthotell (f n Straffansgården) av trävaruhandlaren  Johan Johansson, ”Strutten”.

1890
Startade anläggningen Källeräng ångsåg av riksdagsman Jon Jonsson, 1867-1939
med tillverkning av sparrar och emballagelådor till bl a Margarinbolaget, senare
med 20-talet anställda. Upphörde 1937. / Martin Tapper, Källeräng.

 

1890
Utgavs sångboken ”Blommor vid korset” av Brita Wik-Pehrsdotter, 1835-1906,
Wij, eget förlag, Delsbo, tryckt i Stockholm, 41 sånger i liten sångbok.
Hon är den enda från Delsbo, som gett ut en ”egen” bok med andliga sånger.
/ T. Almstedt – K. Grönberg.

1890
25/10 hölls auktion på hela Fredriksfors snickeri. / Hudiksvalls-Posten.

1891
18/5 avkunnades domen mot ”Kniven” Johansson för tre mord, stölder och olaga brännvinsutskänkning, att mista livet genom halshuggning. Per Ersson, Västra Berge dömdes för mordanstiftan till livstids straffarbete. Ytterligare 12 personer dömdes till olika straff där Hudiksvalls Allehanda nöjer sig med att nämna ”Klasarn, Klasmor, Johane, Lure och Ljusbacks-Olle”. / Gävleborgs län i ord och bild, sidan 652.

1891
HP 18 juli

1891
24/9 brann smedja, gjuteri och garveri i Ava tillhörande Jon Jonsson, Näsbyn och samma natt brann Fredriksfors snickerifabrik med såg, sammansättningsverkstad, torkhus och trävarulager, allt tillhörande stadsfiskal Lidén, Gävle. / Delsbo Sockens Brandförsäkringsbolag 1866-1966.

1892
Den 10/6 öppnade Badinrättningen i Delsbo med badläkare herr doktor A. Robbert enl. en annons. / Gävleborgs län i ord och bild, sidan 657. Enligt en notis i Hudiksvalls Posten 2/8 ”borde anstaltens präktiga uppsättning av baderskor lovordas och berömmas. Levnadsomkostnaderna ställde sig ovanligt billiga och vackrare natur får man leta efter”.

1892
Enligt notis i Hudiksvalls Posten 2/8 ser Delsbo kyrka nu miserabel ut där man håller på gjuta grund för 12 pelare varigenom kyrkan kommer att fördelas i tre skepp allt för en byggkostnad av 58.000 kronor. Dessa pelare var gjorda i Bofors och kördes från Delsbo järnvägsstation av Hagens och Bredåkers byalag.

1893
Enligt Hudiksvalls-Postens skribent i Delsbo tyckte denne att det var otidsenligt, att bara kungöra sammanträden och stämmor i bygden enbart från predikstolen.
Tidningen gav dessutom rabatt för offentliga meddelanden. / HP den 17/2

1893
Utgav Erik Gustaf Wengelin, 1855-1935, boken ”Gamla minnen från Delsbo och Bjuråker”.

1893
4/8 efter branden i Högtomts skola var nu reparationen klar och läraren kunde flytta in i sin lägenhet. / Hudiksvalls-Posten.

1893
Hölls länets första skolkökskurs i Delsbo på initiativ av kh Lars Fredborg.
/ J. Gralén; Folkskoleinspektionen i Gävleborgs län.

1893
1 november invigdes Delsbos nya kyrka, en tre-skeppig basilika (kunglig boning) enligt norditaliensk förebild. Arkitekt Fritz Eckert hade ritat kyrkan, enligt muntlig tradition lär KH Lars Landgren hade skaffat ritningar till en sådan ålderdomlig kyrka under sin vistelse år 1873 i Rom. En ny predikstol fick nu plats på N. sidan

1893
17/11 brann Fredriksborgs varmbadhus, försäkrat för 10.000 kronor, ned till grunden. Ägare Jon Paulsson och hans hustru Sigrid Paulsdotter, Hammaren. / Sture Jansson (21/3 1896 relateras en tvist med försäkringsbolaget, som Paulsson vann, om denna brand. / Kerstin Englund; Utdrag ur Hudiksvalls Posten 1896.

1894
Flyttades gamla sockenstugan från sydvästra hörnet av kyrkogården, (revs 1962) till den plats där Mariagården då byggdes. Där hade varit sockenmöten, fattigbarnauktioner, konfirmandundervisning, taxeringssammanträden, sockenbibliotek, symöten, missionsauktioner och obduktionslokal. / Bror Jonsson; Kring en riven sockenstuga, Hälsingerunor 1962, sidan 99.

1894
Gick bankdirektören, handlaren m. m. J. O. Westerlund i konkurs och sålde då ångbåten Delsbo (för 180 passagerare) utan att ha förfogandet och samtidigt sålde Handelsbanken, som var störste fordringsägare, ångbåten till ett företag i Söderhamn och båten fick därefter namnet ”Örnsköldsvik” / Åke Nätterö

1895
Uppträdde ”Delsbostintan”, Ida Gavell, Blumenthal 1869-1953, för första
gången på Skansen och blev berättare, sångerska, flöjtspelare, författarinna,
skulptör, 6-barnsmor, filmskådespelare, radiopratare och en glädjespridande
good-will-ambassadör för Delsbo och Hälsingland.

 

1895
Bildades Högtomts Missionsförening och då fick de ej längre vara i kommunens skollokal-bönhuset (från 1861). / Ingegerd Blomberg; Föreningsinventering i Delsbo och Norrbo.

1895
Byggdes Ede 11:1 ”Nors” på högsta höjden i byn med en attika på taket samt där ovanpå en 8-sidig lanterin. Ett härbre och vedbod är från 1860-talet.
/ Gunvor Gustafsson; Delsbo tätort, bebyggelse och kulturmiljö.

1896

GEFLE DAGBLAD DEN 24/3 1896
Tvist om brandförsäkring. Fredriksborgs varmbadhus i Delsbo var vid branden den 18 november 1893 försäkradt i brandförsäkringsaktiebolaget Fenix för ett belopp af 10,000 kronor, men bolaget vägrade att betala beloppet, emedan åtskilliga i brandförsäkringsvillkoren föreskrifna åtgärder icke ordentligen fullgjorts.

Ägarne Jon Paulsson i Hammaren och hans hustru Sigrid Paulsdotter instämde i anledning häraf bolaget till Stockholms rådstufvurätten med yrkande att utbekomma försäkringsbeloppet, men rådstufvurätten ogillade dess talan, på den grund att skorstenen till den i badhuset befintliga ångpannan icke varit försedd med gnistsläckare.

I dom den 13 dennes har Svea hofrätt mellertid ansett ångpannan icke varit af sådan konstruktion att den behöft förses med gnistsläckare samt förpliktat bolaget att utgifva försäkringssumman, efter afdrag för en del genom branden icke förstörda inventarier, meddelas till Hudiksvallsposten.

Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg

---

VÅRT LAND DEN 20/12 1897
Afgjord brandförsäkringstvist.
Ett i brandförsäkringsaktiebolaget Fenix för 10,000 kronor försäkradt varmbadhus, som var beläget å hemmanet Hammaren n:r 1 i Delsbo socken och tillhörde fru Sigrid Paulsson, hade natten till den 18 november 1893 nedbrunnit. I den tvist, som uppstod angående utfående af brandskadeersättning, förklarade Stockholms rådhusrätt, att bolaget ej var skyldigt utgifva ersättning på den grund att varmbadhusets ångpanna ej var försedd med af bolaget godkänd gnistersläckare.

1. M:t har nu i likhet med Svea hofrätt ansett, att ifrågavarande ångpanna icke kunde anses såsom lokompbil eller dermed jemförlig panna, och att således enligt försäkringsbrefvet gnistersläckare å densamma ej var erforderlig, samt dömt bolaget att mot qvitto till fru Paulsson i ersättning utgifva 9,113 kronor och 23 öre jemte 5 proc. Ränta. Rättegångskostnaderna qvittades mellan parterna; men fru Paulsson tilldömdes 100 kronor i förklaringskostnader hos K. M:t jemte lösen för K. M:ts dom.

Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg

Varmbadhuset har troligen legat på kullen vid björken till höger. Där finns rester efter en betongsockel och ett vattenrör som sticker upp ur marken. Till vänster ser vi Hammaren.

1896
I maj flyttade distriktsläkaren doktor A. Robert från Johannesberg (auktion av lösöre den 25/5) och efterträddes av Dr. Alfred Fr. Bodinsson. / Hudiksvalls-Posten.

1896
Enligt Hudiksvalls-Posten gick följande handlare i konkurs och slutförsäljning: 17/6 N. A. Nilssons, Järn- och manufaktur, Östbergska gården, Ede.
5/8 Carl Johan Hjort, Fredriksfors
5/8 Magnus Östberg senior och junior, Ede
5/9 Frans Engströmers, Ede, vid stranden av Stömnesjön
21/11 öppnade Sandbergs slaktaffär, Ede även annan mat i parti och minut.

1896
Den 1 november invigdes Högtomts nya missionshus med besök av P. P. Waldenström och prins Oskar Bernadotte. Stora salen med läktare kunde ta emot 500 personer. / Hudiksvalls Posten. Svenska Morgonbladet skriver, ”Det är något anmärkningsvärt, att ett missionshus har blivit uppfört i det mörka Delsbo och i den mest illa beryktade trakten där, nämligen Högtomt”.

 

1896
Den 20/12 avled förre kapten och Riddaren Thore Härdelin, 80 år gammal.
Den 31/12 skrev Fredrik Winblad von Walter en lång artikel om kraftkarlen
Thore Härdelin. / Hudiksvalls Posten.

1897
Invigdes nya Tingshuset den 18/1 med predikan av Km O. Ringqvist, Norrbo.
Huset var delvis uppbyggt av timmer från gamla tingshuset i Näsbyn. Huset ritades troligen av ingenjör Johan Carlsson, Hudiksvall. Bredvid finns en arrestlokal med fyra celler, vedbod och ”dass” (tingsverksamheten slutade år 1971) / A. Holmstedt; Områdesplan för centrala Delsbo.

1897
Gävleposten 1 juli 1897

Läs mer här.

1898
Startade Fiskredskapstillverkning på Östra Hammaren och då fanns där elektrisk kraft. (Fabriken byggdes 1913 och stängdes omkring 1960). / Sture Jansson, Östra Hammaren.

1898
Den 1/1 hade Delsbo 5.566 innevånare och Hudiksvall 4.921, Norrbo 1.076, Bjuråker 3.917. / Först 1905 hade Hudiksvall flera innevånare än Delsbo. / Hudiksvalls-Posten.

1899
8/6 havererade en pråm släpad av ångbåten Tamm i Södra Dellen vid tunnlarna. Den var fylld med 200 järnstycken, som alla togs upp den 5/9 av en stor magnet som drevs av en fotogenmotor. / Hudiksvalls-Posten – Bernt L. Stolt; Dellenbygdens rike, Järnbruksepoken, sidorna 198-200.

1899
Startade Edvin Wallin tillverkning av filar nere vid Stömneån med elkraft från egen generator. (15 m). Hans son Karl arbetade även där som filhuggare och övertog senare företaget. De levererade filar över hela Sverige, ”Wallins filar” . / Edith Wallin bodde kvar länge. / G. Gustafsson; Stömneån i Delsbo, sidan 33.

1899
Avvecklade Hudiksvalls Trävaru Ab både Sunnansjö ångsåg (som de hade köpt 1898) och Klubbo-sågen. / A. Nilsson; Sågverk och människor.

1899

24/5 1899 HUDIKSVALLS ALLEHANDA

Från Delsbo meddelas oss att vårfloden i år har åstadkommit stor förödelse efter Lumpån därstädes. Så t.ex. ha icke mindre än 12 broar mellan Öfver Elfve och Backsjön blifvit nästan alldeles förstörda och en del af dem har fått göra vattnet sällskap, hvaribland bron vid Öfver Elfve å nya landsvägen mellan Ljusdal och Bjuråker.

Bland dammar, som skadats, må de dyrbaraste nämnas, såsom kvarndammen vid Åbo, som till en början motstod vattentrycket, då vattnet vid damändan tog en annan väg och utskar hundratals kubikmeter åkerjord.

Vid Isbosågen gick det på samma sätt, i det att hela dammen lösrycktes och vattnet därigenom kom att stiga upp till nyckelhålen i sågen.

Vid Lumpå kvarn anslås skadan ensamt uppgå till 3,000 kronor.

Flera tusen lass gödsel ha flutit bort, äfvenså en mämgd häsjevirke och snessörar, timmer samt en hölada. Från Högtomt till Backsjön är ej fullt ¾ mil, men på denna sträcka kan skadan lågt räknad ändå anslås till minst 15,000 kronor.

Äfven vid Gunnarsbo ångsåg har sågen måst stå några dagar för reparationer af den skada vårfloden äfven där vållat.
Källa och avskrift: Viveca Sundberg

Det nya seklet visar på mycket stor företagsamhet inklusive byggnationer men även avvecklingar. Samma utveckling skedde med Delsbos sociala liv, under 1900-talet, speciellt de olika folkrörelserna, där förhållandevis många lever kvar än idag.

Slutet på en dikt av Edvard Fredin, tillägnad Arthur Hazelius:

Dock vet jag, Du älskar den trakt
som ramen till dikten mig gav!
Du bergen har skådat och Dellen
och furornas susande vakt
och fornsed Du vördar i tjällen
den tiden dock nu nöter av.

Tag då, Du, vars livsgärning är
att lyfta ur glömska och natt
det Sverige, som varit i ljuset
vad lärjungen räcker Dig här.
kanske finns guldkorn i gruset
om än icke fullödig skatt.

Delsbo i april 2004
Kjell Grönberg

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Avskrift och inskanning av bilder har gjorts under våren 2012 av:
Viveca Sundberg och Åke Nätterö

---

Till Delsbo socken 1700-talet – Till toppen – Till Delsbo socken 1900-talet 

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62