Bjuråkersmålet del 4. Artikeln är skriven av Harry Persson, Tås.
Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Ordbok över Hälsinge-dialekter 1841.
BJURÅKERSMÅLET
Sk – Ö
| skôjjarvälling | grönsaker+potatis+fläskvälling | s |
| skol.a, skoern | skola, skolan | s |
| skôra | ett sitthål i avträdesbänken | s |
| skôttjärr, -a, -e, -an | skottkärra | s |
| skôvvel., -a, -l.e, -l.an | skovel | s |
| skrallig | skraltig, dålig | a |
| skrashltig | dålig | a |
| skra’ta | skrämma | v |
| skravvel. | skräp, småsten, ojämnhet | s |
| skravvl.ig | ojämnt | a |
| skre | sned, kômma på skre = komma snett | a |
| skria | skrika | v |
| skricka | komma ur läge | v |
| skrinn, -a, -e, -an | skrinda | s |
| skrip, skryp | knapp | a |
| skrita | skryta | v |
| skruv | lock på en panna | s |
| skruvmora | skruv på spinnrock | s |
| skruvstä, -e, -n, -a | skruvstäd | s |
| skräixa, –, -e, -an | timmerbila, att ”skrä” timmer med (göra stöttor) | s |
| skrälldus | en massa av något slag | s |
| skushlt | vara kvitt | a |
| skuss | en kort stund | s |
| skvimpa | spilla | v |
| skvôl.pa | skvalpa | v |
| skväl.a | skrika | v |
| skvälla, -de, -shlt | eka, ljuda högt | v |
| skväshlt | ihåligt, ger eko | a |
| skäftestvôge | tvaga gjord av skäfte (en fräkenväxt med kisel) | s |
| smal i mejja | smal i midjan | |
| smallônta trilla | smalhjulig kärra med fyra hjul | s |
| smehäl., -en | härd i smedjan | s |
| smejja, –, -e, -an | smedja | s |
| smestä, -e | städ i smedjan | s |
| smetta | smitta | s och v |
| smi, smidde, smitt | smida | v |
| smishla unna | gömma undan | v |
| smôga, -, -e, -an | liten öppning | s |
| smôl.a | smälla, bullra, väsnas | v |
| smol.bulle | rågbulle | s |
| smôr | smör | s |
| småfike | små russin | s |
| småmännelig, -len | med fina anletsdrag | a |
| smäshlta | smälta | v |
| snacht | snart, snacht tä = snart till | adv |
| snarska | snarka | v |
| snarsp | skräp av säd, särskilt sånt som fastnar och kliar | s |
| snarsp | hård, skarp | a |
| snarstôschen | snarstucken | a |
| snasche | skinn på mjölk eller välling | s |
| snecka | snickra | v |
| sneckarbo, -a, -e, -an | snickarbod | s |
| sneggl.a | snegla | v |
| sneska | snedlut (på en skogsväg t ex) | s |
| snita, snet, snette | snyta | v |
| snittebär | hjortron | s |
| sno | kal, skallig | a |
| snôppl.e | snöplig | a |
| snôrkuse | snorkuse” | s |
| snôrra | snurra | v |
| snôrspa | dra ihop (munnen t ex) | v |
| snåcht | snålt | a |
| snål.as | spara | v |
| snäjja, -e, -, – | blåsa småsnålt | v |
| snäshlt | snällt | a |
| sôffa, -, -e, -an | soffa | s |
| sôfsa | hasa, släpa, sôfsa fettan = släpa fötterna | v |
| sôfsa fettan | dra fötterna efter sig | v |
| sôfsan´t fettan sån e | släpa inte fötterna så där | |
| sôl.a, -, -e, -an | svala | s |
| sôl.lär | sulläder | s |
| sôl.skreen | se gammal och härjad ut | a |
| sômna, -e, -a, -a | somna | v |
| sômtans | somligt, en del | adv |
| sônda | söndag | s |
| sôppa | soppa | s |
| sôrjbô | sorgebud | s |
| sôrra | surra | v |
| sôrska | smeta, kladda ner | v |
| sôrspe, -n | mjöl och vatten till kreaturen | s |
| sôrspkar, -e, –, -a | ämbar för mjöl till korna | s |
| sôrspämmar, -e | hink att ha ”sôrspe” i | s |
| sôshlten | hungrig | a |
| sôvvel | sovel | s |
| spann, -en, -a, -an | spann, ett rymdmått eller en hink | s |
| sparsk, -en, -a, -an | spark | s |
| sparska | sparka | v |
| spishlta, –, -e, -an | spilta i stallet | s |
| spiss, -en | spis | s |
| spjôl.ka | spjälka, klyva sönder | v |
| spôrv | sparv | s |
| spôtta, -e, -a, -a | spotta | v |
| spragge | torrkvist | s |
| springt ni | spritt ny | a |
| spruthus, -e, –, -a | litet hus för förvarande av byns eldsläckningsmaterial | s |
| språng | sprang | v |
| spräg | rödblommig, röd i ansiktet | a |
| sprängvatten | vatten med självtryck | s |
| spä´n | spänntag | s |
| späna, spa’n, spône | sparka | v |
| spöschels | tokrolighet | s |
| spöschig, speschig | tokrolig | adj |
| sta | iväg, åstad | adv |
| stabba | stappla | v |
| stakant | kant på en väv | s |
| stall, -n, -a, -an | stall | s |
| stangna | stadga sig, sätta sig | v |
| stank | stänkte | v |
| sta’pel., -n | stapel vid kyrkan | s |
| stavä´rdig | bra på alla sätt, ordentlig | a |
| stecka, -, -e, -an | sticka | s |
| steg, -a | grishus | s |
| stega | stiga | v |
| steka, -e, -a, -a | jobba med korna (utfodra, mjölka mm) | v |
| stepa | deg | s |
| stess | förvånad | a |
| stett | stött, smått förargad | a |
| stigga | en elak kvinna | s |
| stiggl.ing | en elak mansperson | s |
| stilla, -e, -a, -a | ge hästarna | v |
| stillbol., -e | foderbord till korna | s |
| stira, -de, -cht | styra | v |
| stita, -tte, -tt | stöta | v |
| stitsche | stycke, åker | s |
| stiv | styv | a |
| stôbbe | stubbe | s |
| sto’cht | stort | a |
| stôl.pa, sta´l.p, stôl.pe | ramla omkull | v |
| stôl.pfl.a’ke, -n, -a, -an | tvåhjulig kärra med tipp | s |
| stônn, -a, -e, -an | stund | s |
| stônna på | lita på | v |
| stôtt | kort | a |
| stôtt ônner rômpa | kort under rumpan” snarstucken | a |
| streppen | strypt | v |
| stresôcker | strösocker | s |
| streta, -e, -, – | bromsa | v |
| strômmingskl.ôbba | strömming I klimp | s |
| strômmingssô | soppa på strömming | s |
| strômpa, -, -e, -an | strumpa | s |
| strångna | hålla på att kvävas | v |
| sträna | strama, Beksan sträna = Byxorna stramade | v |
| stutta | stoppa, stanna, Tjôlken stutta mot en sten | v |
| stä, -dde, -tt | stoppa, Stä blo = Stoppa blodflöde | v |
| stämja’r, -e, -, -a | stämjärn | s |
| stänja | stänga | v |
| stävvl.en | allvarlig | a |
| surkål. (surrkål) | ängssyra | s |
| svacht, -a, -e | svart | a |
| svachtegd | brunögd | a |
| svachtvinbär | svartvinbär | s |
| sva’l.e, -n | ett svalutrymme utanför lagård eller bryggstuga | s |
| svallbränt | åker eller äng som legat under is och vatten | |
| svev | vev | s |
| sveva | veva | v |
| svia, -dde (sve), -tt | svida | v |
| sviannesängslig | a | |
| så´nja | så där ja | |
| såckenstuge, -o | sockenstuga | s |
| såe | skal från sädeskorn | s |
| såg, -a, -e, -an | såg | s |
| sågmô | sågspån | s |
| sång | sjöng | v |
| sånkt | sankt (om myrar mm) | a |
| såt | satt | v |
| sä’n, sä´ne | sedan | adv |
| säskappa | sädeskappa, ett sädesmått | s |
| sästjitte, -n, -a, -an | sädesbinge | s |
| ta i lag | lyckas | v |
| ta i mä lämpa | ta i varligt | v |
| ta illa vesse | ta illa vid sig | |
| ta illave´ sä | ta illa vid sig, bli nedstämd | |
| ta påsse kläjjan | ta på sig kläderna | v |
| ta spän | ta spänntag | v |
| ta tåsse kläjjan | ta av sig kläderna | v |
| ta ve’ | ta vid | v |
| taggel. | tagel | s |
| tajje | tagit | v |
| ta’l.a, -e, -, – | tala | v |
| tal.juxe | talgoxe | s |
| tarva | behöva | v |
| tarves | behövs | v |
| tatje | taket | s |
| te fress | i fred, Va’ra te fress = Vara i fred (vara ostörd) | v |
| teka nesse | smutsa ner sig | v |
| teka tässe | smutsa ner sig | v |
| tellra | rinna sakta och lite | v |
| tellster, -re | golv i en spilta eller bås | s |
| tem, -en, -a, -an | töm. Temen jeck åv = Tömmen gick av | s |
| tema, -de, -t | tömma, tömde, tömt | v |
| ten, –, -tera, -n | övervåning på loge | s |
| ti | i | prep |
| tibb | änden av en duk e.d | s |
| tickel | tapp | s |
| tickte | tyckte | v |
| tig, -e | tyg, -et | s |
| tigerräfsa | hjulräfsa | s |
| tiss, -en, -a, -an | spene, bröst | s |
| tissa | dia | v |
| tisse | i sig | |
| tista, -e, -, – | tysta | v |
| tjamsa | fånga ihop (rep e.d) | v |
| tjejas, -des, -ts | vara spysjuk | v |
| tjela | få killingar | a |
| tjepa, -fte, -ft | köpa | v |
| tjerskstall, -en, -a, -an | kyrkstall | s |
| tjeschka, –, -e, -an | kyrka | s |
| tjeshle, -n, -a, -an | kittel | s |
| tjettkar, -e, –, -a | köttkar | s |
| tjippskodd | ha skor utan strumpor | |
| tjitte, -n, -a, -an | kätte, både för djur, säd och potatis | s |
| tjôckmjôl.k, -a | tjockmjölk, liknar dagens långfil | s |
| tjôl.ke, -n, -a, -an | kälke | s |
| tjoshlan | kjolarna | s |
| tjôsig, tjôset | stressig, -t | a |
| tjäga | tjata och längta | v |
| tjägas | tjata, gnata | v |
| tjäjja, –, -e, -an | kedja | s |
| tjällare, -rn, -ra, -ran | källare | s |
| tjällarhachbär | bär av tibast | s |
| tjällarsval. | källarsvale, förrummet till källaren | s |
| tjällarsvôl, -rn | källarsvale | s |
| tjänlen | tjänlig | a |
| tjänlig | användbar | a |
| tjäppättja | tävlingsskidspår | s |
| tjär, -e | kedja att tjudra med | s |
| tjära | tjudra | v |
| tjäringfis | röksvamp | s |
| tjäringknut | en knut som lätt går upp | s |
| tjärpuss | liten tjärn | s |
| tjäsmus | ostmassa | s |
| tjäst, -en, -a, -an | hårtofs, liten skogsdunge | s |
| tjöjas | vilja kräkas | v |
| tjöjja, -e, -de, -t | kräkas | v |
| tô´ra´k | torrfura | s |
| tôchta, tôchte | tolfte | r |
| tôckedann | sådan | adv |
| tôcken | sådan | adv |
| tôga | öglan eller motsvarande där skakeln fästes | s |
| tokfarste | en som tokar sig | s |
| tol.a´s | tordas | v |
| tômma | rulla sig (mest om hästar) | v |
| tônna, –, -e, -an | tunna | s |
| tönnbre | tunnbröd | s |
| toom | girig, glupska | a |
| toomhach | giribuk | s |
| tôpp, -en, -a, -an | topp | s |
| tôrrve, -n | tjärved | s |
| tôrska, -e, -a, -a | torka | v |
| tôrska tjett | torkat kött | s |
| tôrvärsk | reumatism, gickt | s |
| tra´nhacka | sprickor i huden | s |
| trampa, –, -e, -an | trappa | s |
| trast | strax | adv |
| tratta kull | ramla omkull | v |
| treera | rensa (om säd) | v |
| trega, -, -e, -an | tröga, snösko | s |
| trejja | tredje | räk |
| trettas | bråka, småretas | v |
| trettele | besvärlig, -t | a |
| trettelen | tröttsam, bråkig, orolig | a |
| trilla, –, -e, -an | fyrhjulig kärra | s |
| trita | trösta sig | v |
| trita tin | få tiden att gå | v |
| tritsam | när man lugnt kan vänta | a |
| trô | trampa | v |
| trôfall, -e, –, -a | gödselränna i lagården | s |
| trôllig | odygdig | a |
| trôllschen | odygdig | a |
| trômfa in | lära in (med visst besvär) | v |
| trôsk | liten groda | s |
| trôskvärsk, -e, –, -a | tröskverk | s |
| trumfa mä | träla med något | v |
| trussa | trampa i djup snö eller vatten | v |
| truttig | surmulen | a |
| trå | längta | v |
| träggårn | trädgården | s |
| tulleruta | avsågad rund bit av ett träd (att leka med) | s |
| tullra | rulla, ramla | v |
| tum | tum | s |
| tumagås | smörgås | s |
| tussa ihop nån | få någon att ge sig på nån annan | |
| tvacht | tvärt, åvene tvacht = genast | adv |
| tvika | vara villrådig, nästan göra något | v |
| tvôchfôr | tvärs emot | |
| tvôge, -a, -e, -an | tvaga | s |
| tvächt | med detsamma | adv |
| tå | av | konj |
| tå däg | av dig | |
| tå mäg | av mig | |
| tåmme, tåmmä | av mig | |
| tång, -a, tänje, -an | tång | s |
| tårdde | av dig | |
| tåsse | av sig | |
| tåv | av | prep |
| tåvôss | av oss | |
| tä | till | konj |
| tä berjans | till en början | |
| tä bra´sa ti | att elda i | |
| tä brelles | att vara med på ett bröllop | |
| tä fress | till freds, vara i fred | |
| tä gôlls | till hands | |
| tä môran | i morgon bitti | |
| tä väcks | till halva vägen. Följa nån tä väcks | |
| täbakar | tillbaka | |
| täfft i breste | tätt i bröstet | |
| täggla | småäta | v |
| tämpel | vävspännare | s |
| tänja, -de, -t | sträcka sig, ta ut stegen | v |
| tännik, -a, -e, -an | häftstift | s |
| tänscha, -te, -t | tänka | v |
| täss | tills | adv |
| tässe | till sig | |
| tässtäss | tillstädes | adv |
| täställning | tillställning | s |
| täta´jen | tilltagen | adv |
| uani’ va’ra uani’ | lägga sig i | v |
| ubegripele | obegripligt | a |
| ubôren | ko som inte haft kalv | a |
| ubotele | väldigt mycket, oförbätterlig | a |
| udigdig | olydig | a |
| udonele | oordnat, ostädat | a |
| uduglen | oduglig | a |
| ufrå | nyvaken | a |
| ufälig | halt, ha svårt att gå | |
| uggani | vara i vägen | |
| ugôlle | oordning, stökigt | a |
| ugådd | ogådd, nånting som inte är färdigt | |
| uhilig, uhilen | ohygglig | a |
| uhiring | ohyra | s |
| uhôgsam | mörkrädd | a |
| ujôlpl.e | ohjälplig | a |
| uknitt | oknytt | s |
| ukrestele | okristligt | a |
| ukse, -n, -a, -an | oxe, tjur | sw |
| ulekt | olikt | a |
| ulicka | olycka | s |
| ulika | olika | adv |
| ulôvannes | olovande, utan lov | |
| ulämpa | överdrivet gjort | s |
| ulämpele | olämplig | a |
| ulämplig, ulämpele | överdrivet, vårdslös | a |
| umaga | ej aptitligt, rysligt | a |
| umejele | omöjligt | a |
| umens | ovillkorligen | adv |
| umängna –s | känna äckel | v |
| unje | unge | s |
| unnele | underligt | a |
| unnra, -e, -, – | undra | v |
| unônner | under | prep |
| unö’a, une’a | onödigt. hä va alldeles i unöa=det var alldeles onödigt | |
| ura, -e, -, – | yra | v |
| urbota | alltför mycket | |
| ure | ur | prep |
| urerlen | orörlig | a |
| urischele | väldigt mycket | adv |
| urischelen | hemskt obehagligt | a |
| urå | slöseri | s |
| uråig | oförståndig, slösaktig | a |
| uta | utan | adv |
| utafôr | utanför | adv |
| utapå | utanpå, vara utanför gemenskapen | |
| utapårôck | överrock | s |
| utavess | utanför stugan | |
| utbel.ing | utböling, främmande | s |
| utimilla | emellanåt | adv |
| utjônnôm | utgenom | adv |
| utlet | utmark | s |
| utmä | utmed | adv |
| utshlette | utslitet | a |
| utskojen | skogen i utmarkerna | s |
| uvannt | ovant | a |
| uvass –t | slö, (om knivar och liar) | a |
| uvel.en | olydig | a |
| uvôl.en | vårdslös | a |
| uxe, -n, -a, -an | oxe | s |
| uxhevvel | oxhyvel | s |
| uxna | brunstig (om kor) | a |
| va de chäl hä | kommer aldrig på fråga | |
| va skrypt hä va | vad odrygt det var | |
| va´le´s | värdelös, inte kunna nånting | a |
| va´ra i lag | vara tillsammans | v |
| va´ra leck se | vara som vanligt, dvs. otur som vanligt | |
| va´ra môni | vara mån om | v |
| va´ra på siten | vara med barn | |
| va´ra på utleta | vara utanför inhägnad (om kreatur) | |
| va´ra utômse | vara utom sig av ängslan | |
| va´rsk | värk | s |
| va´rste | värkte | v |
| va´tchä´r | vattensork | s |
| vaffôla? | vad för nånting | |
| vagna | vila på pinne (om höns) | v |
| vagnpinne | sovpinne för hönsen | s |
| vammachbekse | vadmalsbyxor | s |
| vanle | vanligt | adv |
| vann | hann | v |
| vannring, -en, -a, -an | vandring, anordning för tröskning | s |
| vannåcht? | var nån stans? | |
| vara full mä pl.igg | vara full med rackartyg | v |
| va´ra på siten | vara havande | v |
| varele´kse | var det lik sig, som jag förmodade | |
| varsa dô´ra? | såg du henne? | |
| varsa, -e, -a, -a | varsebli, få se något | v |
| varskeligen | verkligen | adv |
| va’tkôpp, -en, -a, -an | vattenkopp | s |
| va’tskop, -a, -e, -an | vattenskopa | s |
| vattgret | kornmjölsgröt | s |
| va’ttjälla | vattenkälla | s |
| va’ttrôsk | liten groda vanlig vid vattenkällor | s |
| va’tämmar | vattenämbar | s |
| ve´ta´l.a | vidtala | v |
| vea | skaffa till ved för kommande behov | v |
| vebe’l.e, –, –, -an | vedbörda | s |
| vebo’, -a, -e, -an | vedbod | s |
| vejja, -, -e, -an | vidja | s |
| vekabb, -en, -a, -an | vedkubb | s |
| veknarren | hackspett | s |
| vel.a, -e, -, – | lyda, Nô ska dô vel.a = Nu ska du lyda | v |
| vele’r, -e, –, -a | vedbod | s |
| velå’, -a/-n/, -e, -an | vedlår | s |
| verka, verska | virka | v |
| verskkrok | virkkrok | s |
| vetta | veta | v |
| vi kômms ent | vi får inte plats | |
| vi skushlte ôm hä | vi kvittar om det, låt oss vara kvitt | |
| vicka | stöta till | |
| vicka ur | spilla ur | v |
| vifa´ren | en som far vida omkring | a |
| vina | para sig (om fåglar) | v |
| vinn i tuten | smårolig | a |
| vinna | vinda (vinda upp vatten) | v |
| vinna, -e | hinna, hinner | v |
| vinna, vann, vônne | vinna | v |
| vinnega, –, -e, -an | gödsellucka, samma ord som eng. window | s |
| vinnesles | vinglig, förlamad | a |
| vô ho dômdere! | vad hon går an! | |
| vôchte | blivit | v |
| vôffela? | vad för slag? vad för nånting | |
| vôffer | varför | adv |
| vog | vägde | v |
| vônda | vardag | s |
| vônn dag | varje dag | |
| vônn, vånn | vår, De här ä pôjken vånn = De här är vår pojk | pron |
| vônndera | vardera | adv |
| vônne | hunnit | v |
| vônnocht | var nånstans | fråg |
| voon | hopp, Hä ä nåra voon = Det är något hopp | s |
| vôrarv | fetgräs | s |
| vôrsenn | varsin | adv |
| vôrsett | varsitt | adv |
| vôrska | orka, idas | v |
| vôrske ve’ | gitter, ids, orka | v |
| vôrsmen | varken | adv |
| vôrssen | varsin | adv |
| vôrstans | varstans | adv |
| vôss | oss | pron |
| vôxe | växt, vuxit | v |
| vrensk | hingst | s |
| vä´rjett | enkelbeckasin | s |
| väcka bôr | vässa borr (i smedjan) | v |
| väg, väjjen | väg –en | s |
| väga, väjjan | vägar –na | s |
| väl.as | vänslas | v |
| väl.es däg | lyckliga dig | |
| väl.makta | vara i bästa åldern | |
| väl.tjänn | omtyckt | a |
| vänna, -de, -t | vända | v |
| värspa | värpa –e | v |
| värspbol, -e | värprede | s |
| värspre’ –e | värprede | s |
| värstinn | väderspänd | a |
| Västpågårn | gården mot väster | s |
| å | och | konj |
| å mä | av med | |
| å mäa´ | av med henne | |
| å mä’n | av med honom | |
| å sa’ | med mera | adv |
| å sa´ | och så | |
| åbl.ika | låtsas om | v |
| åbäka | göra sig till, vara klumpig | v |
| ådimt | avdunstat | a |
| ågål.e | borta, långt iväg | adv |
| åkerkul.a | fotknöl | s |
| åma | hårig larv | s |
| årsmote | årsdag (spec. ett år efter ett dödsfall | s |
| åshl.app | nånting som blir över | adv |
| åtat | jämte | adv |
| åtat ist | åt öster | |
| åti | baktill | adv |
| åtra | ångra sig, ändra sig | v |
| åv | av | adv |
| åven | underlägsen | a |
| åvene tvôcht | tvärt av | |
| åvåt, sveåt, småsve | knott | s |
| äkster | överdrivet förväntansfull | a |
| älest | eljest | adv |
| äna, -e, -a, -a | ämna | v |
| äntele | äntligen | adv |
| är´e nå voon? | är det något hopp om det? | |
| ärene | ärende | s |
| ässmera | gilla, bry sig om | v |
| ätte | efter | adv |
| ätte väjjen | efter vägen | |
| ättesômmar | sensommar | s |
| ättja | skidspår | s |
| ävensär | envis | a |
| ävvlas | vara vedervärdig | v |
| övver | över, han feckn´t nå övver = han fick inget över | adv |
| övver | över, han la hanna övver = han la handen över | prep |
| övvramä | över, ovanför | prep |
| öggl.a | ögla | s |
| ´n | förkortning för han eller honom | pron |
| ´na | förkortning för hon eller henne | pron |
| ´ra | förkortning för hon eller henne | pron |
| såg dô.´n? | såg du honom? | |
| såg dô´na | såg du henne? | |
| såg dô´ra? | såg du henne? |
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till Bjuråkersmålet MÖ-SK – Tillbaka Till toppen
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62