Ett minne, en del av Forsas industrihistoria. Industrijärnvägen vid Forsa Tegelindustri och Forsadalens järnväg.
Klicka på forsadatabas, här finns mer historik och fler bilder
Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Men det är okej att använda Dellenportalens bilder, eller texter, bara man anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.
Vi efterlyser fler bilder. Har du bilder eller information som du vill lägga till?
Mejladressen till oss, hittar du längst ner på sidan.
Följ oss på Facebook, och dela gärna den här sidan med dina vänner
Gillar du den här sidan, glöm då inte att klicka på gilla-knappen. Tack!
Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se Tack för ditt stöd!
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Läs om Museijärnvägar på Wikipedia
Läs om spårvidder på Wikipedia
Läs om smalspår på Wikipedia
Läs här om IndustriBaneFöreningen
Läs även om järnvägen Moviken – Strömbacka
AB Tegelindustri i Hedsta, Forsa
Ekonomisk karta från mitten av 1950-talet, visar industrijärnvägens sträckning
Tegelbruket anlades 1921 av firma Östman & Co på initiativ av Nils Erik Östman, bonde i Nygården, Hedsta. Han upplät ett markområde på 5-6 tunnland där lera togs. Här handlade det om gammal sjöbotten och under matjorden fanns leran som blev så värdefull för tegelframställningen. Leran skottades upp för hand, ett mycket slitsamt arbete.
Från början var maskinerna vid tegelbruket mycket primitiva, men när tegelbruket på Räveln i Norrbo lades ner bytte man till sig maskinerna, bland annat en liten valspress, mot 30.000 tolv-tumstegel.
Från början kördes teglet ut med häst, där 200 tegelstenar lastades per vagn. När lasarettet i Hudiksvall byggdes ut på 20-talet användes tegel från Hedsta.
År 1923 övertogs det av det nybildade AB Tegelindustri.
Aktiebrev efter Erik Israelsson, vars son Per Israelsson lånat ut bilden
Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland 1936
Forsa tegelindustri. Bild ur Hudiksvalls Tidning den 24 augusti 1939.
Infälld tegelmästaren Frans Oskar Israelsson.
Var och en av Sveriges invånare under år 1937 förbrukade 54 st. tegelstenar, vilket innebär en förbrukning för hela landet av c:a 330 miljoner murtegel, tillräckligt att lägga ungefär två varv runt jorden.
Till denna enorma tegelkonsumtion har Forsa Tegelindustri under de senaste åren bidragit med cirka 500. 000 tegel per år men innevarande säsong (1939) beräknar man slå alla tidigare rekord och komma upp i mellan 6- och 700. 000 tegel.
Så nog är det en omfatande fabrikation, dom har att se över, både direktör Bergman och tegelbrukets verkmästare, F. O. Israelsson, som här uppe vid förältaren och ser till att den vederbörliga blandningen av sågspån i lättmurteglet blir riktigt tillgodosedd.
– Vi tillverka nämligen tegel i ett flertal olika sorter och kvalitéer för att tillgodose alla behovsinriktningar i modern byggnadskonst, säger hr Bergman. Det är sandtegel eller vanligt rödtegel samt lättmurtegel med volymvikten 1,6 eller 1,2. Det senare faller då under tredje sorten som benämnes högporöst. Varje kvalité har sen sina olika dimensioner, och varje sort är godkänd av den statliga provningsanstalten i Stockholm.
Här uppe vid förältaren i andra våningen blandas leran, som vinschas upp på trallor från lertaget ute på de omkringliggande åkrarna med en viss procent sågspån varefter blandningen passerar ett valspar som sorterar från stenar och hårda kornigheter.
Därefter passerar blandningen finvalsverket, som pressar leran, och kommer slutligen ned i presstrumman på första våningen där tegelmassan pressas ut i en lång sträng genom ett munstycke vars form och storlek avgör teglets genomskärningsyta.
Vid ett avskärningsbord kapas sedan tegelstenarna av i vederbörliga längder. Det tegel som just nu flyter fram i en fuktig glänsande sträng är lättmurtegel av volymvikten 1,6 vilket f.ö. framgår av den automatiska stämpeln, som märker varje sten med F. T. 1.6.
Elevator vidarebefordra därefter teglet till de storatorklagren där teglet förtorkas innan det skall in i den glödheta 14-kammars ringugnen.
Brännugnen
Det är ingen vanlig bakugn, det här. Under eskort av tegelmästaren blir jag i tillfälle att gå igenom en kammare i den stora ugnen, vilken just nu håller på att kylas av. Varje kammare har ett par ingångar i sidan och äro höga nog för en karl att stå rak i. Här inne placeras teglet i rader, som medger fri luftväxling och i mitten lämnas en öppen trumma som upptill står i förbindelse med den s.k. klockan. I dessa klockor, 12 på varje kammare, släpps sedan stenkolet ned och antändes. Dragtrummor tillföra frisk luft och temperaturen stiger vid full brasa till cirka 1.000 grader, åtminstone vid glödhålen. Sedan teglet sålunda blivit ordentligt rödbränt öppnas klockorna och kamrarna ställs för avkylning varefter teglet plockas ut.(Så fungerar en Ringugn).
Forsa Tegelindustri, som i sommar sysselsätter 18 arbetare, söker upprinnelsen av sin verksamhet till år 1921, då landstingsman Stefan Bergman, hemmansägare Erik Östman, numera bosatt i Bergsåker, och hr F.O. Israelsson började tillverka tegel i periodiska ugnar för avsalu.
1923 bildades A-B Tegelindustri vars första styrelse utgjordes av landstingsman Stefan Bergman, Forsa, hemmansägare Erik Östman, köpman Arvid Sileborg Harmånger, köpman N.O. Forsberg, numera bosatt i Hudiksvall, samt nu avlidne hemmansägaren N.O. Olsson, Jättendal.
Övriga styrelseledamöter äro hr Herman Sundberg i Byberg, f. hemmansägaren Per Berglöv d.ä., Sörviksta och hemmansägaren Olov Byström, Trogsta.
Hudiksvalls Tidning den 24 augusti 1939, av sign. Belund
Förste tegelmästare var som nämnts Frans Oskar Israelsson, (1871-1955) härstammande från Nora Västmanland. Han kom till Forsa via tegelbruken i Norrbo och Lingarö. Hans son Erik Israelsson (1916-2004) tog över driften 1945.
Erik Israelsson. Bilden utlånad av hans son Per Israelsson
Tegelbrukets maskineri köptes från Norrbo Tegelbruk i Räveln, Hålsjö. Rörelsen drevs under de två första decennierna i en ganska blygsam skala, men bruket utvidgades kraftigt under 1940- och 1950-talen. Ett brännarlag på fyra man jobbade kontinuerligt, från det ugnen tändes på våren till hösten. Som mest arbetade närmare 30 personer på tegelbruket, och årsproduktionen var 1.2 miljoner tegel.
En modernisering skedde omkring 1957, då ett nytt maskineri köptes från Alnö nedlagda tegelbruk utanför Sundsvall och flera större torklador byggdes. Men nu började också den egna leran ta slut och nytt material hämtades in från från närliggande markägare. Det berättas också att ibland var leran så packad att man tvingades spränga den med dynamit.
Den stora ugnen eldades med kol. Varje vår kom en polsk kolskuta och lossade kol i Hudiksvall. Det gick åt uppemot 200 ton stenkol för att hålla ugnen tänd från våren till hösten.
1960 köptes nya maskiner in från Gamleby i Småland och tillverkningen automatiserades. Nu var personalstyrkan nere på cirka 17 personer.
Nya arbetsmaterial och billigt importerat polskt tegel samt svårt att få arbetskraft till säsongsarbete gjorde att driften upphörande 1966/67. Då var priset omkring 330 kronor per tusen tegel. 1968 sattes bolaget i konkurs.
Åren gick och byggnaderna började förfalla, och allt var i så dåligt skick att de betecknades som allmän fara.
1982 började man riva byggnaderna. Men skorstenen stod kvar i Hedsta en bra bit in på 80-talet som ett monument över en svunnen tid. Den sprängdes så småningom. Men än finns en hel del spår kvar efter verksamheten vid Hedsta 39, i Forsa .
Bana: tegelbruket – lertaget, 0,1 km, anlagd 1921. Vagnarna sköts för hand och vinschades närmast bruket. Omkring 1937 förlängdes banan till ett nytt lertag, 0,3 km, och motorlok insattes. Banan nedlades och revs upp 1967.
Motorlok:
2- axligt med bensinmotor tillverkat av Olssons Mekaniska verkstad i Hudiksvall ca 1937.
2- axligt med bensinmotor tillverkat av Olssons Mekaniska verkstad i Hudiksvall 1945.
2- axligt med bensinmotor tillverkat av Sala Maskinfabriks AB, Sala 19??. Loket köptes begagnat men det har inte varit möjligt att utröna lokets tidigare historia. Det blev inte sålt vid den stora auktionen i Forsa 1968, utan lämnades kvar på marken utanför tegelbruket. Där fanns det kvar ännu 1977, men torde ha skrotats i samband med rivning av bruket omkring 1980.
2- axligt med bensinmotor tillverkat av Klöckner-Humbolt-Deutz AG, Köln, Tyskland (DEUTZ) tillverkningsnummer 9409, 1928, 9 hkr, köpt 1961 från Söderala.
Loket levererades nytt till Max Sieverts Fabriks AB i Sundbyberg, men såldes redan samma år till Arbetslöshetskommissionen (AK) för arbeten vid Drottningholm. Det såldes 1930 till Borås-Jönköpings Järnvägs AB för att användas vid järnvägsbygget Ulricehamn-Jönköping, och vidare 1939 till Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen för användning vid olika vägbyggen i Bohuslän. År 1943 överfördes loket till vägbyggen i Norrland, och kom senare att säljas till en skrothandlare i Hudiksvall 1967, och därifrån 1968 till en privatperson i Söderhamn.
2- axligt med diselmotor tillverkat av Orenstein & Koppel AG, Arthur Koppel AG, Abteilung Montania, Nordhausen, Tyskland. Tillverkningsnummer 11429, 1939. 14 hkr. Loket levererades nytt 1939 till Nianåns Flottningsförening i Näcksjö. Loket flyttades 1957 till Iggesund för försäljning, och såldes därifrån till Forsa 1961. År 1968 såldes det till en privatperson i Söderhamn.
År 1968 hade tegelbruket lagts ned och all material skulle säljas på auktion.
Utanför bruket hade de tre kvarvarande loken ställts upp. OK-lokets förarskydd är något tilltryckt. T v skymtar Deuts- och Sala-loken. Foto Axel Lernbo
Sala-loket, av okänd härkomst, blev aldrig sålt vid auktionen 1968, utan lämnades kvar i gräset utanför bruket. Ulf Fjeld tog bilden 8 juli 1977.
Källa:
Industrilok i Gästrikland och Hälsingland
Sid. 105, 106
HT tis 16 okt. 2007, av Leif Flodin
Forsadalens Järnväg
Forsadalens järnväg finns i Långby 63, Forsa. Lokförare: Carl Larsson
En privat industribana. Diesellok från ett tegelbruk i Vallentuna. Räls och vagnar kommer från Forsa tegelbruk och Norsholms såg.
Första delen av banan stod färdig 2008. Den som byggt banan är tåg entusiasten Karl Larsson som varje år bygger ut, lägger till och kompletterar med nya vagnar allt efter som.
Lok: Orenstein & Koppel från 1939 med 1,8 liters motor
Spårvidd: 600 millimeter
Det här är Carl Larsson
Lyssna på P4 Gävleborg, utsändning från Forsadalens järnväg 2009.
Ett tåg på gården Helahälsingland.se.
Sommaren 2019 såldes järnvägen till Frövi bruksbanemuseum.
Klicka på länken för information och bilder.
Vemodigt att se men här pågår uppsamling av järnvägen. Denna bild och många fler finns deras hemsida.
Vi önskar köparna lycka till!
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508. Handelsbanken Delsbo
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78.
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen tillbaka!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62