Detta är nätversionen av ”Skolorna i Delsbo”.
Från boken ”Skolorna i Delsbo”, har vi hämtat mycket text och många bilder. Boken finns att köpa på Delsbo Hembygdsförening. Tel. 0653-104 59. Klicka här för att komma
till Hembygdsföreningens hemsida, eller Delsbo/sockenbilder.
Dellenportalen har fått förtroendet att presentera nämnda skolbok liksom att fortsätta efterforskning och dokumentation av elever och bilder från skolorna i Delsbo. Vår ambition är att dokumentera så många elever och skolkort vi bara kan från var och en av skolorna. Därför vill vi uppmana alla Dellbor som har skolkort efter sin tid i skolan – eller efter sina föräldrar – att kontakta oss så vi får alla skolbilder dokumenterade.
Vår ambition är att beskriva alla skolkort lika. Det vill säga, enligt Svensk tradition att vi beskriver rad för rad uppifrån och ner och alltid med början från vänster, och inte tvärt om, vilket förekommer.
Vi är positiva till att elever benämns med gårdsnamn, förnamn och efternamn och gärna med namn på byn som eleven kommer ifrån.
Men vi tycker inte om att elever benämns med bara gårds- och förnamn (t ex. Vallsta-Harry), det blir fullständigt obegripligt för utomstående. Dessutom blir uppgifterna omöjliga att kontrollera vid senare efterforskning.
Följ oss på Facebook, och dela gärna den här sidan med dina vänner
Om du gillar den här sidan, glöm då inte att klicka på Gilla-knappen. Tack!
Har du en egen hemsida får du gärna länka till Dellenportalen. Tack för ditt stöd!
Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.
Efterlysning!
Hjälp oss hitta fler bilder från den här skolan. Tack för att du vill hjälpa till.
Västanäng skola 1, 1864 – 1955
Den första skolan som byggdes i Bobygden
Det blev den första skolan som byggdes 1864 i Bobygden och prosten Lars Landgren fick kämpa för att övervinna det motstånd, som rådde bland många motsträviga bönder i socknen och få dem att förstå nyttan med att kunna läsa och skriva.
Tack vare bonden och tolvman i grannbyn Svedja, Jon Jonsson kom skolbygget till stånd men han fick för den skulle utstå en del smälek och blev kallad ”tallriksslickarn”.
Det berättas att Landgren själv deltog i skolbygget och vid ett tillfälle när han ensam tagit hand om ändan av en tung stock för att lyfta den på plats råkade undslippa sig första stavelsen i en svordom men hejdade sig, fick han hjälp av någon att uttala resten. Men det fick de veta, att det var inte nödvändigt för svära behövde ingen lära honom för det kunde han redan. Erik Erson från Permats i Svedja deltog i bygget och erhöll som lön 1,50 riksdaler per dag.
Skolan kom att omfatta en skolsal, lärarbostad samt ett rum för besökande kolportörer eller präster. Bobygdsborna hade lång väg till kyrkan men behövde få ta del av uppbyggelse och andlig spis. Husförhör hölls varje år för att bokföra alla som dött eller fötts under året och samtidigt kunde prästen kontrollera hur det stod till med kunskaperna och den andliga hälsan.
Upptagningsområdet för eleverna var från början mycket stort och omfattade byarna; Oppsjö, Sala, Vallsta, Källsjö, Svedja, Hallsta, Västanäng, Prettingberg, Glombo, Östra Tolbo, Norrberg, Nyåker, Källberg, Vitterarv, Loppet, Källeräng, Stenbo, Slättäng, Norra Sannäs, Södra Sannäs, Lillsjön, Rimskog, Glugg, Skog, Vålås, Håknorrbo, Väster Tolbo, Sättjära, Lund, Storån, Eckelsbo, Gäddvik, Lillbo och Södra Långsbo.
Först 1874 kom nästa skolbygge i närområdet. 1911 byggdes Västanäng skola om och fick två nya skolsalar samt ytterligare en lärarbostad.
Skolan kom med tiden att bli en viktig samlingspunkt för all möjlig kulturell verksamhet, en självklar plats där olika föreningar kunde samlas och hålla fester.
Ett viktigt evenemang var föreningen Jultomtarnas julfest då man samlade in pengar till mindre bemedlade familjer ute i byarna. Till skolan hörde även en byggnad, som fick tjäna som ladugård med bås för en ko och även en tvättstuga som under den kalla årstiden blev badhus.
Nicke Rosén
Intervju med Permas Rune Eriksson
Rune berättade att hans farfars far Eric Ersson född 1824 var med och timrade Västanängs skola i Bobygden år 1863. Vid ett tillfälle var kh Lars Landgren där och hjälpte till. Det hördes någon svordom som snabbt tystnade. Då sade Landgren ”Du behöver inte lära mej svära, det kan jag själv”.
Permas Rune gick alla skolåren i Västanängs skola med f lera lärare och minns Carl Ranebo som ordnade julfester samt bastubad på lördagar åt eleverna. En lärarinna Maj Dunkert, hade en vevgrammofon och spelade klassisk musik på den vilket inte var vanligt på tiden. Av lärarna var det givetvis Lydia Rosén som var som en mor för alla. Hon bodde på skolan och tycktes vara i farten jämt.
Inom Runes släkt berättades om en farbror född 1902, som hade träskor i skolan. Då dessa slamrade för mycket så skaffade man näverskor med stift som tydligen gav en tystare gång.
Rune minns utfärder i omgivningen samt en resa till Hudiksvall och där på Köpmanberget åt han sin första glass (1947 eller 1948).
Från skolsalen minns han den gemensamma plåtsparbössan, gratis tidningen Lyckoslanten, orgeln, katedern, psalmversläsning och skolbänken med bläckhorn och lock med utrymme för skolböcker.
Intervju av Skolstudiecirkeln på Hembygdsmuseet den 14 november 2012 med Permas Rune Eriksson, född 1939
/Kjell Grönberg
Permas Rune Eriksson berättade att han gick för fröken Amanda Olsson i Västanäng. Hon var sträng och han minns att hon en gång i klassen sade ”kom hit Borg-Anna så får jag ge Dig en luv.”
Västanängs skola 1884
Bild ur HT den 15 november 1977.
Hjälp oss ersätta den där tidningsbilden av ett riktigt skolfoto.
Bilden utlånad av Per Linde i Svedja genom Signe Olsson i Nyåker
Lärare: Olof Blomdahl i Hallsta (1849 – 1909)
Bakre raden:
Olof Linde, Hallsta, (mitt under fönstret), Bagar-Per Karlsson, Oppsjö, Ersk-Jäns Per Eriksson, Västanäng, Botten-Pelle Larsson, Sala, okänd, okänd och Per-Erik Eriksson, Prättingberg, vanligen kallad Ersk-Johannes Per-Erik.
Andra raden:
Okänd, Sigrid Olsson g.Bryngelsson, Oppsjö, okänd, okänd, Margareta Blomdahl, Hallsta, (dotter till läraren), okänd, Ors-Margit Andersson, g. Johansson, Hallsta och Karin Klint, Bruka
Främre raden:
Okänd, okänd, Margit Olsson, g.Vallin, Prättingberg, Anna Karlsson, g. Palmér, Oppsjö, Ingrid Linde, g. Nilsson, Hallsta och läraren Olof Blomdahl, Hallsta.
Västanängs skola 1900, Klasser ?
Bild ur HT 14 jan. 1978. Bilden insänd av Carl Skoglund, som lånat den av Jonas Strid.
Hjälp oss ersätta den där tidningsbilden av ett riktigt skolfoto.
Lärare: Olof Blomdahl
Bakre raden:
Fock-Jonas Olsson, Oppsjö, Gök-Lars Larsson, Tolbo, Blank-Carl Carlsson, Oppsjö, emigr. till USA, Mickels-Per Eriksson, Svedja, Jonas Larsson, – Strid Västanäng, Fast-Lars Larsson, Tolbo, Joksar-Olle-Strid, Hallsta, Lyttje-Per Andersson Hallsta, Knapp-Anders Skog, Vallsta, Kvarn-Kalle Olsson, Glombo och Mickels-Erik Eriksson, Svedja.
Andra raden:
Jonors-Erik Jonsson, Västgård Svedja, okänd, Viktor Lind Glombo, Betty Nilsson Glombo, folkskollärare Olof Blomdahl, Västanäng, hans dotter Elin Blomdahl, Skrot-Jonke Jonsson, Tolbo, Krut-Kalle Persson, Svedja, Håkas-Erik Eriksson, Prättingberg och Spets-Hans Karlsson, Tolbo.
Tredje raden:
Gök-Margit, Marta Jonsson, Tolbo, Hover-Margit, Marta Hansson, Prättingberg, Kvarn-Elin Karlsson, Glombo, Kristina Moberg, Glombo, Kvarn-Signe Karlsson, Glombo, Karls-Ingrid Olsson, Glombo, Anna Nordgren, Svedja, Gripar-Seggre, Västanäng och Ersk-Orsas-Brita Sundell, Västanäng.
Fjärde raden:
Sems-Anna Jonsson, Prättingberg, Karin Johansson, Tolbo, Kveckar-Anna Eriksson, Västanäng, Smens-Karin Larsson, Svedja, Sigrid Larsson, Kvarnbacka, Tekla Nordgren, Svedja, Lyttje-Kerstin, Hallsta, Kvarn-Tilda Karlsson, Glombo, Anna Nilsson Spörbacken, Glombo, och Smens-Bricken Larsson, Svedja.
Främre raden:
Fock-Lars Larsson, Oppsjö, Jonas Sundell, Västanäng, Jonors-Olle Jonsson, Svedja, Knapp-Olle Skog, Vallsta, Håkas-Lars Eriksson, Prättingberg, Per Moberg, Glombo, Vilhelm Lind, Glombo, och Järvall-Olle Olsson, Västanäng.
Västanängs skola 1900, klasser ?
Här behöver vi hjälp med namn på både lärare och elever
Västanängs skola 1919, klass ?
Fotot utlånat av Britta-Lena Hansdotter. Här behöver vi hjälp med fler namn
Lärare: Amanda Olsson
Bakre raden:
6) Kvickens Karl Jonsson, Oppsjö. Kalle och Signe gifte sig så småningom. I början av 1950-talet tog dom tillbaka det gamla släktnamnet Skoglund, från Kalles sida.
Mitten raden:
Främre raden:
1) Signe Linde Svedja, 5) Berta Andersson f. 1910, Västanäng, 6) Amanda Olsson, lärare
Här saknar vi namn på både lärare och elever, liksom vilket år det är.
Viran Mattsson som lånat ut bilden säger att det står Karin Mattsson Glombo på baksidan.
(11L28) Karin Mattsson var född 8/12 1906.
Här behöver vi hjälp med att få bilden och personerna identifierade
Movitz Lindkvist med sin kör.
På 20-talet var Movitz Lindkvist lärare i Västanängs skola. Han var folkskollärare och bodde med sin familj på skolan. Han startade också en sångkör samt en teatergrupp.
Västanängs skola läsåret 1925/26, klass ?
Fotot utlånat av Dan Andersson, Delsbo.
Lärare: Amanda Olsson
Bakre raden:
Anna Dolk, Ingrid Linde, Berta Persson, Signe Persson, Marta Nilsson, Lydia Rosén, Olof Olsson, Olle Östgård, Johan Andersson, Erik Östgård.
Mitten raden:
Erik Västgård, Elof From, Sigrid Mattsson, Emmy Berglund, Marta Eriksson, linnea Andersson, Adolf Nordgren, Sven Andersson, Bryngel Jonsson, Elof Henriksson.
Främre raden:
Johan krig, Arne Gavell, Ester Sundström, Elin Henriksson, Signe Markusson, Amanda Olsson, S. Lind, Per Andersson, Gösta Fockström, Per Erik ??, Jon Erik Persson, Elof Dolk, Gunnar Jonsson. Lärarinnan är Amanda Olsson (Rudolphi) Delsbo Västanäng.
Tidningsurklipp. Västanäng våren 1930, Klasserna 1 till 3
Lärare: Amanda Olsson.
Bakre raden:
(flicka med flätor) Karin Larsson, Östgård, Anna Antonsson, Martha Eriksson, Lill Erskas Sala?, Stina Mattsson, Jonas Mattsson, Axel Jonsson, Skrot-Elsa Dolk, Anna Lindberg Dolk, Martina Bryngelsson.
Andra raden:
Greta Blomdahl, Markusas Signe ?, Bertil Jonsson, Olhans, Hans Mattsson, Arthur Vedin, Gunnar Linde, Bertil Linde, Anders Frisk Jutas.
Främre raden:
Svea Andersson Ferms, Anna Stina eller Ester Sundström, Signe Larsson-Svensson, Rex, Karin Linde, lärarinnan Amanda Olsson (Rudolphi), Marta Jonsson, Backussas, Lilly Blomdahl.
Västanäng skola 1938, klass ?
Här behöver vi hjälp med namn på eleverna
Lärare: Amanda Olsson
Bakre raden:
7) en manlig lärare
Andra raden:
Tredje raden:
Lärarinnan Amanda Olsson,
Fjärde raden:
Främre raden:
Västanäng skola 1944, klasser ?
Lärare: Carl Ranebo, Karin Bergquist och Lydia Rosén
Bakre raden:
Carl Ranebo, lärare, Håkas-Per Olof och Sven Erik, Borg Halvar, Ochs-Annie, Gjutar-Elsa, Dagny Zetterlund, Nilles-Birgit, Ingegerd Dolk, Astrid Persson, Stolt Margit, Gunbritt Östgård, Manne Linde, Skrot-Ingvar, Lydia Rosén lärare, Karin Bergquist småskollärare.
Andra raden:
Valsar Pelle, Ove Wallström, Valsar-John, Börje Svedberg, Sven Olshäll, Erik Dahlberg, Kerstin Good, Lillemor Ferm, Jasalvars-Majmert, Bitte Wallström, Ingrid Rosén, Aira Väisänen, Britt Andersson, Olhans-Eivor, Tomtar-Elvi.
Korta mittenraden:
Tomtar-Margit, Ingrid Svedberg, Anneli Nedersta Talsi.
Tredje raden:
Hover Harald, Buxarvs-Tage, Bleck-Erik, Stubb-Folke, Bengt Andersson, Valsar-Nils Erik, Peck-Axel, Vallsta-Henry, Matti-Ukkola, Lindes Eskil (dragspelare).
Främre raden:
Erik Nordgren, Gunvor Sundell, Marianne Östgård, Majvor Ferm, Ingegerd Östgård, Margareta Rosén, Marianne Henriksson, Ochs-Margit, Barbro Nord och Kveckar-Gun.
Här behöver vi hjälp med korrekta efternamn så att elevernas namn blir begripliga även för utomstående.
Skolminnen från Västanängs skola
Första skoldagen augusti 1949 kommer jag mycket väl ihåg. Jag cyklade från Glombo till Betty (Sjöberg) i Västanäng. Vi var kavata och skulle gå själva den sista biten. Väl framme stod vi tätt intill varandra och tittade på alla barn som sprang omkring. Efter en stund pinglade det en klocka och alla barn försvann, men där stod vi och undrade vad som hände. Ett fönster öppnades på övre våningen och där stack Tord Sjöblom ut huvudet och undrade om vi skulle börja i ettan. Vi nickade till svar och han berättade hur vi skulle komma till vårt klassrum. Ettor och tvåor gick tillsammans. Vi möttes av vår fröken Ingrid Jonsson. Hon placerade oss i dubbelbänkar med varsin pojke, Det kunde vi inte alls förstå, vi som höll hårt i varandra. Fröken Ingrid blev min ängel under ett år.
Läseboken och kulramen var inte så intressanta. Jag tjuvlyssnade på tvåorna, för de verkade ha lite mer att jobba med. Vi eldade i kaminen. Os från kaminen och lukten från blöta yllekläder stack i näsan.
Första terminen hade vi matsäck, smörgås och mjölk, som vi åt i omklädningsrummet. Men favoritplatsen var storstenen på ”berget”. Andra terminen fick vi gå till matbespisningen och där lagade Ingrid Mickelsson maten tillsammans Lilly Linde. Jag tyckte om allt utom ärtsoppan. Den fick jag springa till dasset och hosta upp. Detta pågick under alla skolår. Dasset var lite obehagligt. Pojkarna försökte kika in mellan spjälorna och på vintern kastade de snöbollar, så snön yrde in.
Det gick sex klasser i skolan, fördelade i tre klassrum. I trean och fyran var Lydia Rosén min lärare. Hon var så fin med det gråa håret uppsatt på lite olika sätt. Jag beundrade hennes kläder, speciellt de vackra ylledräkterna. Hon bar dem både när vi åkte skridskor på Glombosjön och när vi åkte skidor. Varje fettisdag åkte alla barn i skolan över Svedjaåsen till Lassas i Oppsjö. Där bjöds vi på fettisdagsbulle och varm mjölk. Jag njöt av musiklektionerna, för Lydia spelade både orgel och gitarr. Jag lärde mig många sånger och psalmverser. Tyvärr räckte inte min röst till att delta i kören, det berättade fröken Lydia för mig.
Men vi spelade teater och det gillade jag. Skolgården var stor, vi kunde leka på hela berget. Vintertid åkte vi på pappbitar utför slänten eller skidor utför berget. Då måste en elev stå nere på skolgården och hålla koll så att ingen stod i vägen, för det gick fort. Snöbollskrig var förbjudet, men det hände att hårda bollar kom farande. När det kommit nysnö kunde vi leka rävringen.
Under hösten och våren fanns det också mycket vi kunde roa oss med. Vi lekte med kottar i skogen, klättrade i träd och lekte kurragömma. Nere på skolgården spelade vi kula, hoppade hage, hoppade kort och långrep, lekte svarte man och sista paret ut samt pepparkaksgubbar och naturligtvis tafatt. Ett annat nöje var att byta bokmärken.
Alla åldersgrupper lekte med varandra. En stor händelse inträffade när jag gick i trean. Jag satt i min bänk och tittade ut genom fönstret och där fick jag se en fallskärmshoppare. Jag kunde knappt tro mina ögon. Alla barn rusade ut och såg detta skådespel. Det var ett plan som störtade vid lilla Örvallsjön. Piloten klarade sig bra tack vare fallskärmen.
Per Östberg var min lärare i femman och sexan. Han var mycket intresserad av idrott. Då blev det små skidtävlingar, för vi skulle till Ede skola och tävla mot alla skolor i Delsbo. Skidor fanns att låna.
Förutom skidor åkte vi ofta skridskor på sjön. På hösten tränade vi inför skolmästerskapen i friidrott. Löpningen tränade vi på landsvägen nedanför skolan. Det kom inte så många bilar då. Jag lyckades sätta nytt rekord i slungboll och var mycket stolt.
Skolmästerskapen i både friidrott och skidåkning var stora händelser.
Pojkar och flickor badade bastu varannan lördag. Vi satt i zinkbaljor och tvättade oss.
Skolresan till Åre var en upplevelse. Paret Gudrun och Per Östberg var modiga som tog oss med på denna resa. Vi besökte Tännforsen, Frösö kyrka och Petterssons Bergers sommarresidens, Sommarhagen.
Ett annat mål var Åreskutan och då fick vi gå runt snöfläckarna. Jag minns att det blåste kallt.
Ett skönt och trevligt avbrott i skolarbetet var när Hilding Mickelsson från Glössbo kom på sin lättviktare. Han härmade fåglar, spelade på såg och visade naturfilmer.
I Västanäng hade vi också en skolträdgård. Där fick de som önskade odla grönsaker. Tyvärr skulle detta lilla land rensas också och det ville jag inte.
Jag cyklade förbi många gånger utan att stanna, när jag gick i simskolan i Svedja. Men det lyckades ändå bli lite grönsaker. På hösten kom en dam från hushållningssällskapet och lärde oss att konservera. Jag var lycklig över att kunna ta hem några burkar. Något lärde jag mig för odlingsintresset finns kvar.
Till skolavslutningarna plockades det blommor och pyntades både vid bänkarna och runt i klassrummet. Förhöret var lite pirrigt. Då trängdes föräldrarna i klassrummet och lyssnade. Vi fick betyg från första klass. När överläraren, Georg Grängsjö, skulle komma på besök var vi tillsagda att uppföra oss väl. Jag tror det blev tvärtom.
Jag cyklade, åkte spark eller skidor till skolan. När det var mycket kallt eller spöregn fick jag en slant av pappa, så att jag kunde ta skolbussen. På hemvägen kunde det komma en hästskjuts, som jag fick åka med. Det var en lycka. Naturligtvis lärde vi oss att läsa, skriva och räkna och mycket, mycket annat.
Min klass var den sista som gick i den gamla skolan. Byggnaden heter idag Bobygdsgården. Året därpå stod den nya skolan klar som idag heter Bobygda skola.
Jag har enbart positiva minnen från min skoltid i Västanäng. Jag tyckte om lärarna och jag är tacksam över att jag fick min skolstart i en liten mysig byskola.
Anita Lindström (Jonsson)
Västanängs skola läsåret 1950 – 51, klass 1 och 2
Bild ur Delsboalmanackan 2006.
Tack Teresia Alkerud och Gerd Lind, som hjälpt oss med alla namn, och Agneta Johansson som skrev ned namnen mejlade oss uppgifterna.
Lärare: Märta Söderström
Bakre raden:
Lilian Jonsson, Betty Sjöberg, Håkan Sjöblom, Ingemar Jonsson, Nils-Erik Svedberg, Teresia Larsson, Gerd Dolk och Siv Dolk
Mellanraden:
Valborg Jonsson, Eva Östgård, Karin Olsson, okänd, Sigrid Eriksson, Margit Vallin?, Anita Jonsson
Främre raden:
Olle Jonsson, Jan Svensson?, Stig Nyberg, Yngve Vestgård, Bengt Larsson.
Västanängs skola 1951,klass 3–4
Lärare:
Bakre raden:
Valborg Jonsson, Anita Jonsson, Siv Dolk, Karin Lindström, Margaretha Jonasson, Birgitta Johansson, Anna Britta Henriksson, Teresia Larsson, Gerd Dolk, Betty Sjöberg, Lilian Jonsson.
Främre raden:
Torgny Svensson, Tord Sjöblom, Ingmar Jonsson, Göran Svensson, Håkan Sjöblom, Stig Göran Svensson, Sven Gösta Nordgren, Gösta Svensson, Gösta Andersson, Arne Hermansson.
Västanängs skola läsåret 1954 -55, klasser 1 och 2
Tack Teresia Alkerud och Gerd Lind, som hjälpt oss med alla namn, och Agneta Johansson som skrev ned namnen mejlade oss uppgifterna.
Lärare: Vivian Öberg.
Bakre raden:
Hans-Olof Zetterlind, Tommy Ljung, Malte Skoglund, Mats Larsson, Anders Eriksson, Per-Evert Svensson, Gösta Eriksson, Paul Andersson och Ove Krans?
Främre raden:
Gertrud Fockström, Elsa Östberg, Berit Henriksson, Anita Persson, Siv Östgård, Kerstin Östgård, Linnea Åström, Anna-Britt Vestgård, Viola Dahlberg, Brita Lena Hansdotter, Ingrid Vallin, Karin Svensson och Karin Linde.
Minnesantecknngar om Västanängs gamla skola
1954 började jag i gamla Västanängs skola. Den skola som prästen Lars Landgren lät bygga och där min mamma och hennes syskon gick. Min mamma Berta som var yngst av sex syskon började skolan 1917.
Lärarinnan hette Amanda Olsson. Förr i tiden fanns det en liten ladugård som hörde till skolan och marken låg nedanför. Det röda skolhuset ligger på en kulle med det så kallade skolberget ovanför. Nedanför ligger byvägen och åkrarna som sträcker sig till byn Hallsta.
Min första fröken hette Vivian Öberg. Hon var väldigt snäll och mycket omtyckt. Efter jul fick vi en ny fröken, Agnes Sahlström, då fröken Vivian skulle ha barn.
Jag som inte fattat detta blev närmast chockad av denna nya stränga fröken. Som tur var slapp vi henne när jag året därpå började tvåan i den nybyggda skolan. Lågstadieklassen höll till högst upp i skolhuset.. En mörk trappa ledde upp till ett litet kapprum. Där var det uppställning klassvis i två led. Klassrummet som då tycktes enormt fick ljus utifrån av det stora fönstret ut mot skolberget. Längst bak fanns hyllan med låneböcker. Varje lördag fick vi låna hem en bok, och jag minns att jag stod på en stol för att nå upp. Jag minns också den förundran då jag som vuxen tittade in. Taket lutar nedåt så väggen har inte ens full ståhöjd. I klassrummet fanns också en vedkamin som höll oss varma vintertider.
Jag tyckte det var otur när det gällde bänken eftersom jag placerades i en av de två dubbelbänkar som fanns. Jag hade velat ha en egen bänk! I de två klassrum som fanns nere gick 3–4:an för Lydia Rosén och 5–6:an hade Per Östberg som också bodde med sin fru och lilla dotter i lärarbostaden. Längre tillbaka var mitt klassrum på övervåningen slöjdsal. I de två klassrummen nere gick 1–2:an i ett rum medan resten av barnen gick i det andra klassrummet.
Matbespisningen låg ovanför lärarbostaden. Jag vet inte var Lydia med familj bodde på den här tiden men senare flyttade de in i den nybyggda lärarbostaden.
Rasterna minns jag med glädje. Skolberget var en härlig lekplats och vintertid bar det av nedför slänterna på skidorna eller byxbaken. Utedasset var heller inget problem vad jag minns. De låg på gaveln till uthuset. Pojkarna hade sitt dass och flickorna sitt. Naturligtvis gick det historier om pojkar som krupit under flickornas dass.
På kontraktet om tillbyggnad av Westanängs skola från 1911 står min morfars namn Anders Andersson. Han var handlare i Västanäng i huset närmast skolan. Tyvärr brann handelsbod och mangårdsbyggnad ner. Allt som återstår nu är ett litet uthus samt en stenmur. Bertil och Lilly Linde byggde senare sitt hus där.
På 20-talet var Movitz Lindkvist lärare i Västanängs skola. Han var folkskollärare och bodde med sin familj på skolan. Han startade också en sångkör samt en teatergrupp. Amanda Olsson var lärarinna för de mindre. I början av 20-talet kom också Lydia Rosén till skolan som nybliven lärarinna. Både min mamma och jag har haft Lydia i skolan! En annan folkskollärare längre tillbaka hette Per Olov Blomdahl.
Numera kallas skolan för Bobygdsgården Västanäng 402, och ägs av föreningen Bobygdens framtid.
Brita Lena Hansdotter
Västanängs nya skola inviges 20 aug. 1955. Fotot skänkt av Per Östberg, Delsbo
Västanäng skola 2, 1955–2004
En ny modern skola
1955 blev Västanäng 2, en ny modern skola byggd och klar, inte långt ifrån den gamla skolan och verksamheten flyttades över dit. Ett år tidigare var en ny lärarbostad klar nära den nya skolan. Västanäng 1 blev sedan Bobygdens gemensamma samlingslokal med många olika aktiviteter.
De lärare vi känner till från 1800-talet är bl a Jonas Granström, Å. Grundström, Olof Blomdal (som även var predikant hos Fosterlandsstiftelen) verksam till 1908.
Amanda Olsson Rudolphi kom som småskollärare 1907. August Sörlin arbetade som folkskollärare på skolan troligen till 1922 då han efterträddes av Lydia Berglöf, gift Rosén (se speciell artikel). Karin Bergkvist kom 1940 och tog hand om klasserna ett och två och man införde varjedagsundervisning och en ny klassindelning.
Allan Knutsson får klasserna fem och sex. 1943 kom Carl Ranebo och blev kvar i tio år då Per Östberg tog över hans tjänst till 1963.
Carl Ranebo bör ihågkommas för bland annat sin vackra barytonstämma, som endast en mindre krets fick avnjuta men Per Östberg hissar flaggan vid invigningen 1955.
Vad hans elever kanske mest kommer ihåg var hans intresse för friidrott och orientering, vilket också ledde till att två elever, Astrid Persson och Pelle Rosén, fick åka till Stockholm och delta i Skololympiaden.
Per Östberg kom ganska snart att med sin kamera dokumentera en hel del personligheter i en bok om Bobygden vilka annars kunnat falla i glömska. Han har blivit internationellt uppmärksammad för sin fotokonst.
En minnesvärd händelse ägde rum 1924 då ärkebiskop Nathan Söderblom kom till Västanängs skola i samband med visitation i socknen. Det berättas att han satte sig vid orgeln och spelade och sjöng ”I en djup oändlig skog svart av moln där åskan slog…” En annan musikalisk tilldragelse var när Gustav Näsström från Sveriges Radio besökte skolan och småskolans elever fick sjunga. En äldre elev Kveckar Helmer härmade göken, vilket spelades in och sändes i riksradion.
Västanäng 2 lades ned 2004 då den privata skolan Bobygda startade som ett bra lokalt initiativ.
Nicke Rosén
Glöm nu inte att vi vill få dina skolkort registrerade, om de inte redan är det förstås.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo eller Swisha till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62