Dellenportalen har samlat ihop fakta och bilder om skolorna i Bjuråker från intervjuer, privatpersoner, olika arkiv, och inte minst från Bjuråker – Norrbo skolinventering, varifrån skolhistoriken är hämtad.
Boken om Bjuråker – Norrbo skolors historia, finns att köpa på biblioteket i Friggesund och vid Bjuråkers Forngård. Böcker med enbart skolkort finns bara att köpa på biblioteket i Friggesund.
Om du vill ha bilder eller information om någon person som levat i någon by eller finns i Dellenportalens arkiv så ställer vi gärna upp mot en liten ersättning – läs mer här
Vi börjar med ett par intressanta ord från skolans värd.
Vad är Kateket, du läste rätt, och vad kommer ordet Kateder ifrån?
En resa genom skolans historia.
Skolundervisningen i Bjuråker före 1842
1600-talet
1686-års kyrkolag ålade präster och klockare att i möjligaste mån lära barn, pigor och drängar att läsa bok. Från början var det meningen att prästen skulle undervisa hemma i prästgården, men eftersom detta visade sig svårt, flyttades undervisningen till hemmen och de så kallade husförhören startade bya- eller rotevis. 1726 kom konventikelplakatet, som förstärkte lagens efterlevnad.
1700-talet
1768 beslutade sockenstämman i Bjuråker att klockaren skulle hålla skola i hemmen i olika rotar i socknen. I arvode skulle han få 12 öre för varje barn samt kost och husrum i varje rote.
1785 beslutade kyrkorådet att fattiga barn i församlingen ur fattigkassan skulle erhålla en ABC-bok och en katekes. Huruvida detta beslut till fullo verkställdes är tveksamt.
De barn som visade sig särskilt begåvade kunde få fortsätta studier vid Hudiksvalls Trivialskola m.fl skolor. Så var fallet med Petter Svedin f.1715 i Svedjebo. Han blev klockare och var den förste anställde ”skolläraren” i socknen. Han hade dock ingen riktig lärarexamen. Svedin avled 1790.
Under de följande femton åren fanns ingen egentlig lärare i Bjuråker utan undervisningen sköttes av klockaren och någon läskunnig piga eller soldat. I början på 1800-talet valdes Johan Henrik Alcén till ”skolmäster”. Han var klockare och ansågs vara en skicklig och kunnig barnalärare och fick också en årlig lön, för att åka runt i socknen och undervisa. Han efterträddes på 20-talet av sin son Johan Gustaf Alcén, också han klockare.
Anders Gustaf Sefström
1800-talet
På 1830-talet startade Brukspatron P.A.Tamm ambulerande skolor för bruksbarnen i Strömbacka, Hedvigsfors, Moviken och Friggesund. Även allmogens barn var välkomna att följa undervisningen. Den första läraren var en kunnig bokhållare. Se avsnittet om Bruksskolor.
På 1830- och 40-talen bedrev komminister Sefström i Bjuråker och prosten Berg i Norrbo en envis kamp för att få folket i församlingarna att förstå betydelsen av att låta barnen få ta del av skolundervisning. Komminister Säfström åkte runt i byarna i Bjuråker, undervisade och förhörde. Det var mest fråga om katekes och biblisk historia. Men eftersom Säfström var intresserad av naturvetenskap och jordbruk, spreds också nya kunskaper i dessa ämnen.
Kommentarer till ”utdrag ur skolrådsprotokoll”
Prästernas insatser och betydelse
När man läser skolråds- och kyrkorådsprotokoll från 1842 och framåt frapperas man av vilket engagemang och intresse dåtidens präster lade ner på att få skolan och undervisningen att fungera. Prästerna satt alltid som ordförande i kyrko- och skolråd, som fram till och med 1931 var ett och samma. Ofta var det också ett oavlönat arbete. Dessutom hade man i början en motsträvig allmoge att övertyga och arbeta med. Många tyckte då att arbetet hemma på gården var viktigare än att lära sig läsa och skriva.
A. G. Sefström
1842, när skollagen infördes, fanns här i Bjuråker en komminister, Gustaf Sefström, som sedan ett antal år på egen hand bedrev undervisning bland barnen ute i byarna. Det berättas att han färdades med häst eller gick till fots på leriga vägar, vadade genom bäckar, traskade över myrar, för att komma till de avlägsna byarna uppe i socknen. Han undervisade och förhörde. Det handlade på den tiden mest om katekesen. Han var på 1840-talet en drivande kraft att ordna de första fasta skolorna, som då var placerade på någon bondgård. Tyvärr fick inte Säfström vara med här i Bjuråker, när den första skolan byggdes. Han flyttade 1851 till Ljusdal för att tjänstgöra där som kyrkoherde. Första skolan i Bjuråker, som var Kyrkskolan, byggdes ett år därefter, alltså 1852. Men han var en av de drivande bakom beslutet att bygga skolan.
L. O. Berg
En annan mycket inflytelserik och skolintresserad präst var Lars Olof Berg i Norrbo. Kyrkoherde och prost mellan 1836 – 1871. Han kallades ”Kraften i Norden” och var den som övertygade en skeptisk allmoge och kyrkoråd om nyttan av att undervisningen för barnen kom igång. Vid de stormiga skolrådsmötena på 1840-talet var det han som lugnade upprörda känslor och med kraft genomdrev skolreformen. Vid ett tillfälle förhindrade han att skolrådsprotokollet kom till allmän kännedom, ”Emedan det då skulle ha dragit skam över hela socknen. Under hans ordförandeskap beslöts att bygga fem skolhus i Bjuråker och två i Norrbo.
L. Landgren
En annan präst som säkerligen betydde mycket även för Bjuråker – Norrbo var prosten Lars Landgren i Delsbo. Under sin tid i Delsbo 1844 – 1876 ivrade han kraftigt för skolundervisningen och lät uppföra flera skolor. Han startade även ett seminarium för blivande lärare. Detta flyttades efter nio år till Bollnäs. Man hann dock utexaminera ett 70-tal lärare från seminariet i Delsbo.
J. Söderblom
1872 blev Jonas Söderblom kyrkoherde i Bjuråker – Norrbo. Kyrkoherdebostället flyttades nu till Bjuråker. I tio år var Söderblom här i socknen, och under denna tid fattades beslut om byggande av ett tiotal skolor, Det dröjde dock flera år från det att beslut tagits till dess att skolorna byggdes. På 70-talet byggdes kyrkskolan ut, eftersom barnantalet var stort. Ett 60-tal barn var inskrivna där. Man hade varannandags-läsning. Sonen Nathan Söderblom gick i kyrkskolan de första sex åren, varefter han fortsatte i Hudiksvalls läroverk.
J. P. Hedlund
Kyrkoherde Hedlund innehade befattningen från 1883 till 1904. År 1883 fanns i Bjuråker tolv skolbyggnader förutom brukskolorna. 1885 övertog församlingen ansvaret för brukskolorna och rotarna blev fria från sina åligganden att bygga samt underhålla skolhusen. Rotarna fick dock ingen möjlighet att begära kompensation för tidigare utlägg. Under kyrkoherde Hedlunds sista år byggdes nya kyrkskolan (1901).
O. Ringqvist
Oskar Ringqvist blev kyrkoherde 1905. Han satt som ordförande i kyrko- och skolråd fram till och med 1931. Då skiljdes de båda råden åt och man fick en självständig skolstyrelse. Ringqvist blev även ordförande i skolstyrelsen från 1932. Under hans tid pågick den stora kyrkostriden i socknen. Speciellt under 20-talet var turerna många och sammanträdena långa. Skulle man bygga ny kyrka i Våtmor eller bevara den gamla i Kyrkbyn? Kyrkoherde Ringqvist gjorde under 20- och 30-talen en enastående insats att ena Bjuråkersborna och dämpa osämjan. Han fick också god hjälp av ärkebiskop Nathan Söderblom. Frågan avgjordes i dec. 1932, då regeringen beslutade att gamla kyrkan skulle bevaras.
Kyrkoherde Ringqvist gjorde stora insatser i skolfrågor. Walfrid Backman har sagt att han inte kunde tänka sig en bättre och mer intresserad ordförande i skolrådet. Ordföranden fick ta sig an allehanda frågor såsom tillsättande av lärare, tjänstgöringsbetyg, nytt skolreglemente, nya läroböcker, skolbyggnadsfrågor, elevproblem och mycket annat.
Delar ur Bjuråkers Skolrådsprotokoll 1845 – 1882
Läst vid Landsarkivet Härnösand 26/10 1999
1840-talet
Läraren vid amb. skolan i Kyrkbyn Johan Svedberg lämnar in sin avskedsansökan 11 mars 1848. Svedberg hade yrkat förhöjning av årslönen (kofödan) sedan han anställdes 1845.vilket inte hade beviljats mycket p.g.a. Svedbergs tvivelaktiga vandel. Han erhöll avsked utan diskussion, efter att ha lämnat sitt skolmaterial till rådets ordförande.
Johan Gustin anställs fr.o.m. hösten 1849. Han beviljas särskild ersättning för bristande bostad och dålig koföda. Han får bo hos handlande Sundell.
Skolundervisning börjar i Västansjö, Avholm och Ramsjö med amb.lärare.
1850-talet
Skolundervisningen under J. Gustin sker i rotar. Lärarinnan Margith Olsdotter är behjälplig.
Införskaffades räknetavlor och grifflar.
Skolbyggnaden i Kyrkbyn byggdes 1852 och blev helt klar jan.1853. Lär.Gustin hade mycket att säga till om vid skolhusbyggandet.
1853 beslöt skolstyrelsen att skolbarn med lång skolväg och under besvärliga väderförhållande inte skulle behöva vistas i skolan varje dag utan komma för uppläsning 1-2 ggr i veckan..
Lärarinnan Margith Olsdotter undervisar som amb.lärare i Lia och Svedjebo. Flyttar sedan till Ramsjö, Avholm,Skärås, Frisbo och Furuberg.
Ytterligare en amb.läare anställs, nämligen f.d. sergeanten Grundin från Tjärna.
Grundin tituleras skolmäster och får löneförhöjning från 2,50 till 2,65 riksdaler i veckan.Nya lärare 1859 blir J.O. Alcén och Johan Frisk.
1859 tillåts kvinnor bli folkskollärarinnor.
1860-talet
Läraren vid Kyrkskolan Johan Gustin dör och ersätts av Jonas Åsell, som 15 sept 1860 valjs till lärare vid Kyrkskolan. 1864 beviljas Åsell sjukledighet. Åsell hade dessförinnan skrivit till skolrådet ang lärarnas villkor och löner.
27 mars 1864 las ett förslag fram i skolrådet, att föräldrar skulle slippa egna utgifter för barnens skolgång. Orsaken var, att många föräldrar drog sig för att skicka sina barn till skolan då de måste betala läraren med mat mm.
Pehr Wåhlén väljs 1864 till ny lärare efter Åsell. Man hade fått fyra sökande.
Skolstyrelsen uppdrog åt Olof Olofsson i Tå att sköta jorden utanför skolan, så att tillträdande lärare kunde skörda och känna sig välkommen till hösten. Olof Olofsson åtog sig att gödsla, stängsla, så och sätta potatis runt skolan.
1864 inköptes följande matr. till skolorna i Bjuråker: 1 glob, 5 kartor över Palestina, 8 lito-grafiska skrivböcker.
1864 sände skolstyrelsen i Bjuråker en ansökan till Kungl. Majt. för att erhålla statens bidrag till skolorna och anställda lärare. Om bidrag erhölls framgår ej.
Vid sammanträde 18 sept. 1864 kom förslag, att en av amb. småskollärarna (Klöverstedt) skulle erhålla högre lön p.g.a. sin skicklighet och för att han tjänstgjorde i avlägsna byar i övre delen av socknen. Skolrådsmännen vågade ej ta ett sånt beslut av rädsla för vad sockenmännen skulle säga.En ledamot reserverade sig och ville att Klöverstedt borde få 3 Rdr i veckan i stället för 2 Frågan bordlades.
1865 års utgiftsförslag :
1 folkskollärare 400 Rdr
4 småskollärare 836 ”
Strömbacka – Hedvigsf. 80 ”
Skolmaterial 150 ”
Div. 50 ”
2 extra veckor 44 ”
Beslut 30 juli 1865. Lärarna får själva rekvirera skolmaterial, dock efter att skolrådets ordf. underrättats.
Skolinspektör, prosten Dahlström, uppmanade sockenmännen att se till att fler skolhus byggdes i Bjuråker. Förslagsvis i : Björsarv, Ängebo, Stråsjö, Söderdala, Svedjebo, Ramsjö, Skärås, Frisbo och Friggesund. I vardera av dessa skolhus skulle undervisas 16 v/år. Skolrådet ville dock inte bevilja mer än fyra skolhus, nämligen: Klofvan, Norrberg, Svedjebo, Tomsjö.
2 nya småskollärare borde anställas.
Förslag gjordes, att komminister Sallin och folkskollärare Wåhlén vore lämpade att bedriva vidareutbildning för småskollärarna, som i vissa fall saknade kunskaper och färdigheter.
Barnaläraren Klöverstedts ansökan att bli extra lärare avslogs, eftersom han hyste baptistiska åsikter. Torparsonen Anders Jonsson Duvnäs ansågs dock lämplig. Ambulerande lärare är nu 1866: Norell, Nordlinger, Tjerneld och nämnde Anders Jonsson. De fortsätter i sina rotar. Efter undervisningen i en skola skjutsas de tillsammans med sitt skolmatr. till nästa skola.
3-9 dec. 1866 hålls inspektion i Bjuråkers skolor av inspektör Johannes Kervstedt.
Han uttalar följande:
* Skolrådet bör tillse att alla i skolåldern ordentligt bevista skolan.
* Varma , rymliga och snygga lokaler bör finnas att tillgå.
* Fullständigare skolmateriel bör anskaffas, spec. innanläsningsböcker.
* Skrivtavlor bör finnas till varje elev.
* Papper, bläck, pennor och grifflar till varje elev.
* Tabeller, psalmodikon och jordglob i varje klassrum.
1867 undervisar Wåhlén 26 veckor i Kyrkbyn och 6 veckor i Friggesund.
1868 räknas Friggesund, Västansjö och Avholm till fasta skolorna. Nordlinger, Tjerneld, Norell,Jonsson m.fl. undervisar i rotar. J.G. Alcén undervisar i Strömbacka.
År 1868 inköptes följande matr. till skolorna: 45 Berlins Naturlära, 36 Hägermanns Sv. Historia
4 Europakartor, 4 Världskartor, 4 Palestinakartor, 5 Missionskartor.
På ett sammanträde 1868 bestämdes att en skolfest skulle hållas varje år. Syftet var delvis att popularisera skolan hos allmänheten.
1869 fick kolarsonen Per Matsson Rödkullen avslag på sin begäran att bli e.skollärare. Orsaken var oklar.
1870 – talet
Nya ambulerande skollärare 1870 var Amanda Svedberg med ”huvudskola” Lia, Carin Nils-dotter Frisbo, Johanna Lust Furuberg, Anders Igglund, Långmor.Vid ett sammanträde 1870 beslöts att föräldrar,vilka ej voro för fattiga, skulle stå för kostnaden av skolmateriel, medan fattiga barn skulle erhålla fattigstöd.
1870 23 jan. lästes följande kungörelse från skolstyrelsen upp i kyrkan: ”De rotar vilka visa likgiltighet för skolarbetet bör kommande år få sig tilldelad en mindre tid av undervisning, än de rotar vilka idka bra undervisning.”
1872 bestämdes att amb.lärare skulle hålla rep. förhör 2 ggr i månaden i sina rotar. Klöverstedt fick återigen avslag på sin begäran att bli e.o. lärare. Motivering även nu var hans baptistsympatier. Vidare bestämdes att föredrag av resepredikanter icke fick hållas i skolorna, samt att skolhusen icke fick upplåtas till kolportörer eller andra förkunnare. Undantag kunde göras för Fosterlandsstiftelsen och Missionförbundet.
Amanda Svedberg och Carin Nilsdotter började i lär.seminariet hösten 1872. Anders Åslund Björsarv beviljades lån för att gå i landstingets skola i Delsbo, som förberedelse till lär.sem. Han antogs hösten 1873 till bitr. lärare vid Lia-Tomsjö rote.
1873 beslöts att skolhus skulle byggas i Frisbo o. Skärås under året. Kjerstin Larsdotter blev amb. lärare i Frisbo – Skärås Frisbo skola stod klar hösten 1874. Man anlitade byggmästare från Strömbacka Bruk.
1874 diskuterade skolrådet det stora barnantalet i Kyrkskolan. Elevantalet uppgick till ca.60.
Man ansåg det lämpligt att de 20 mindre försigkomna skulle gå i skolan ti. och to. medan de 40 försigkomna skulle gå i skolan må – on – fr – lö
1875 insattes tidsenliga bänkar i de fasta skolorna. Rotelärarna arbetade som vanligt med div.justeringar i veckoantalet
1876 beslutas om utbyggnad av skolsalen i Kyrkskolan.
1877 beslutas att barnen bör undervisas tillsammans i en skolsal, om de inte är fler är 40 st. Undervisningstiden bestäms till 33 ¾ veckor för ord. lärare, 40 veckor för bitr.lärare. Amb. lärare bör få anständigt boende i varje rote. Det var nämligen svårt att få lärare till roteskolorna
Extra läraren Halvar Eriksson Kling Stråsjö fick en varning från skolstyrelsen för villfarelse, som kunde smitta barnen (Wallenströmska villfarelsen). Ersättning beviljades lärare, som åkte till Kyrkskolan för att göra prov med elever.
1879 bestämde skolrådet att dagbok och examenskatalog skulle införas. Slöjdundervisning skulle införas i den mån det var möjligt.
1880 – talet
1880 undervisades fortfarande i rotar. En allvarlig erinran gjordes till föräldrar och elever att det var plikt att bevista undervisningen. Ex. Sigrid Nordströms Johan, Olof Glads barn, Jon Larsson Jonas ska ha daglig skolgång, kan man läsa i protokollen.
Himmelsglobar inköptes till Kyrkskolan, Lia och Brännås.
Laga skiftet gjorde att många barn flyttade, varför roteindelningen måste göras om då och då. ”Om lärarinnan i Furuberg skall åtnjuta full lön (300 Rdr/år) åligger det henne att också sköta undervisningen i Valsjön,Geholm och Elgebo.skrev skolrådet.
1882: Barnen i Kyrkskolan läser tillsammans må – ti – to. Småskolan ensamma på lördag och stor-skolan ensamma på onsdag. På torsdageftermiddag gås följande söndags predikotext igenom i skolorna.
1882 beslöts att roteläsningen Långmor – Brännås delas upp terminsvis. Långmor skulle läsa höstterminen och Brännås vårterminen.
Samma år slutar folkskollärare Pehr Wåhlén vid Kyrkskolan av hälsoskäl. Han hade innehaft kantors och folkskollärartjänst därstädes i 18 år. Han fick mycket goda vitsord vid sin avgång. Nathan Söderblom, som hade haft Wåhlén som lärare, intygade vid ett senare tillfälle, att han hade Wåhlén att tacka för sina goda kunskaper och lust att studera.
Delar ur Bjuråkers skolrådsprotokoll 1882 – 1931
Läst från protokoll ur Bjuråkers församlings arkiv.
1882
Folkskollärare Wåhlén, som 1882 erhållit ledighet från lärartjänsten vid Kyrkbyskolan pga. sjuklighet, anhöll i dec. -82 att få behålla sin klockartjänst. Detta beviljades.
Orgeltrampare Anders Glad ansökte om avsked. Detta beviljades också.
Godtemplarna i Stråsjö fick tillstånd att använda skolsalarna för sina sammankomster. Villkor: Att de städade efter sig.
Den till 18 dec. utlysta examensdagen vid Strömbacka skola blev inställd pga. att lärarinnan hemförlovat barnen några dagar tidigare, nämligen på fredagen. Likadant blev det i Moviken eftersom det utbrutit misshag bland eleverna därstädes, när de fingo reda på att barnen i Strömbacka slutat tidigare..
Vårterminen -83 började omkr. 1 februari. vid de flesta skolorna.
1883
Ida Langlet Hässleholm blev anställd vid Stråsjö skola.
Sofia Lindström anställdes som vik lärare vid Kyrkskolan.
Lars Kämpe anställdes som orgeltrampare i kyrkan. Lön 25 kr/år
Mässling bland barnen i Långmor gjorde att vårterminsstarten sköts upp till 5 febr. i.st.f. 23 jan
1883 fanns följande skolhus i Bjuråker: Kyrkbyn, Avholm, Söderdala, Lia, Ramsjö, Stråsjö, Ängebo, Långmor, Brännås, Frisbo, Skärås, Furuberg samt två bruksskolor.
Varje skolhus var brandförsäkrat för 2000 – 3000 kr
Värdet av fri bostad för lärare beräknades till 70 kr/år, undantag Furuberg, där det var 50 kr/år
Obs: 1883 beslöts att intagning till skolan endast skulle ske vid höstterminsstarten.
Nyutexaminerade folkskolläraren.F.Carlsson Kalmar anställs vid Kyrkskolan A, men uppmanas i ett brev, att avlägga ett lämplighetsprov för kyrkorådet. Carlsson skickar ett svarsbrev, där han hänvisar till sina betyg och meriter, samt att han omöjligt kan tänka sig att göra en sån lång resa upp till Hälsingland, för att möta okända personer i norrländska skogstrakter. Carlsson avskrevs därmed från lärartjänsten och Kyrkskolan var fortfarande utan ord. lärare ett år efter att Wåhlén slutat.
Förvaltare Hägg Hedvigsfors föreslog att en premie på 5 kr/skola skulle utdelas till förtjänta elever. Förslaget antogs av kyrkorådet.
17 mars var skolinspektör Norén på besök i Bjuråker. Stråsjö skolrote fick påminnelse att instundande sommar rusta upp skolhuset. Kyrkskolan skulle också rustas. Skolinspektören föreslog att väggar och vissa möbler målades med en hållbar ekfärg.
Ida Langlet sa upp sig från Stråsjö skola.
Karl Vilhelm Björkström Motala anställdes som vikarie vid Kyrkskolan. Han blev året därpå ordinarie lärare därstädes.
Vårterminen -83 avslutades mellan 6 – 20 juni. I Furuberg hölls skolavslutningen i samband med husförhöret.
1884
Godtemplarna fick använda Lia skola för sina sammankomster. Samma villkor som i Stråsjö
1885
Nya metriska mått o. viktsatser inköptes till Kyrkskolan.
En skolträdgård anlades vid Kyrkskolan.
Lars Larsson och hans hustru i Tomsjö fick en skarp varning, för att de underlät att skicka sina tre barn till skolan i Ramsjö.De kallades till kyrkorådet. Endast hustrun infann sig. Hon förklarade att de icke tänkte släppa sina barn till skolan, ”där de icke får lära sig annat än odygd” Hon kunde själv lära sina barn att läsa, förklarade hon med en frän och så arrogant ton att flera av ledamöterna förmanade henne att detta var ett offentligt förhör och sammanträde och att det inte passade sig att uttrycka så vanvördigt. Kyrkorådet beslöt att påföljande söndag hålla förhör med de tre sönerna på Ramsjö skola. Varken barnen eller deras föräldrar kom till förhöret och kyrkorådsledamöter samt folkskollärare Björkström, väntade i över två timmar innan de gav upp och reste hem. Vid nästa sammanträde veckan därpå bestämdes, efter upprörda diskussioner, att barnen skulle omhändertas. Dylik tredska och omedgörlighet kunde inte tolereras. Skollärare Björkström fick ta hand om den äldste, Per 17 år, medan Erik 13 år hamnade hos Erik Ersson i Ramsjö och den yngste, Jonas 11 år fick komma till Per Björklunds änka i Lill-Ramsjö. Ander Olsson i Tå fick i uppdrag att redan samma dag fara till kronolänsman för handräckning och föra barnen till nämnda personer.
1885 fanns det 15 skolhus i socknen. Detta år överförs samtliga skolor, även bruksskolorna, till församlingen. Skolrotarna ansvar upphör därmed och skolan blir därmed socknens angelägenhet. Man var medveten om att full rättvisa inte kunde uppnås, eftersom vissa rotar hade kostat på sina skolor mer än andra.
”De särskilda rotarna måtte vid skolhusens överlämnande till församlingen förklara sig nöjda, och såsom det heter: LÅTA MÖDA VARA JEMENT, och avstå från all avräkning”
Skolåret var 1885 34½ veckor. 6 tim/v i storskolan 5 tim/v i småskolan
Diskuterades flyttning av Skärås skola, som var i dåligt skick.
Det lades förslag i skolrådet att Strömbacka o. Hedvigsfors Bruk skulle anslå medel till skol-kassan.
Förut nämnde Klöfverstedt ansökte underdånigt om pension hos Norrbo kyrkoråd. Han hade dock aldrig haft tjänst i Norrbo, varför ansökan skickades till Bjuråkers kyrkoråd. Klöfverstedt hade tjänstgjort som barnalärare ett flertal år (bl.a. i Furuberg) samt amb.extra lärare i Bjuråker under 18 veckor 1864, varför skolrådet ställde sig tveksam. Man skickade dock ansökan vidare till domkapitlet. Huruvida Klöfverstedt fick någon pension framgår inte.
Lärarinnan Amanda Lindström i Långmor – Brännås blev anklagad för försumlighet och dålig undervisning, samt att hon dessutom levde osedligt. Hon hade, hade det sports, umgåtts med traktens ogifta karlar, som nattetid besökt henne. Bl a. hade skogvaktare Blomgrens dräng besökt henne. Hon fick inställa sig hos kyrkorådet och svara för sig. Hon ansåg inte att hon hade begått något brottsligt, enär hon hade för avsikt att gifta sig med nämnde dräng. Enligt vittnen var dock inte drängen den ende som gjort henne sin uppvaktning. När det dessutom framkom att hon vid flera tillfällen försummat skoldagens början, samt hade dålig disciplin i klasserna, fick hon en skarp varning av kyrkorådet. Hon lämnade därvid i sin avskedsansökan, som dock ej beviljades vid sittande möte. Hon slutade senare under året.
1886
Reparationen av Skärås skola ej genomförd. Detta innebar att skolbarnen fick börja vårterminen i Frisbo skola. Hösten -86 var Skärås skola klar(nödtorftigt) att tas i bruk igen.
Ny vik.lär. i Långmor-Brännås efter Amanda Lindström blev Agneta Blomberg.
1887
Vid Furubergs skola grävde man en ny brunn.
Vedhuggning vid skolorna skulle bekostas av skolkassan, om de äldre gossarna vid skolan inte hade möjlighet att göra det.
Emma Svensson antogs som lärare vid Långmor-Brännås
Lär. A.O.Nordin anställd vid Frisbo-Skärås
Karna Nilsson Ystad vikarie i Hedvigsfors
Lydia Frölander Landafors förordnad vid Långmor-Brännås
Kakelugn sattes upp i rummet innanför köket i Lia skola
Lärarinnan i Ängobo-Stråsjö Emma Svensson hade ingått äktenskap och det diskuterades i kyrkorådet huruvida hon kunde fortsätta sin tjänst. Bestämdes att skolinspektörens åsikt inhämtades.Resultatet blev att Emma Svensson ersattes av Augusta Nilsson Halmstad.
1888
De årliga utgifterna för skjuts av lärare mellan flyttande skolor bestämdes till:
Lia – Ramsjö 30 kr
Avholm – Söderdala 35 kr
Ängebo -Stråsjö 25 kr
Långmor – Brännås 30 kr
Frisbo – Skärås 25 kr
Furuberg-Storåsen 20 kr
1889
”Jôbbens” (Hellberg) barn i Brännås skulle inackorderas vid sin skolgång.
Det hade uppstått en brandskada på skolhuset i Kyrkbyn. Det måste omedelbart åtgärdas, så att eleverna kunde fortsätta sin skolgång.
Skoljorden, som tillhörde de olika skolarna, utarrenderades till högstbjudande för att brukas.
Folkskollärare Björkström vid Kyrkskolan hade en längre tid bedrivit diversehandel i en öppen bod vid sidan om skolan. Han använde sig av olika ägarnamn, bl.a. sin syster, men alla visste att det var Björkström själv som var ägare. Till slut måste Kyrkoherde Hedlund ta upp frågan i kyrkorådet, eftersom det var oförenligt med lärarsysslan och tillika klockartjänsten att bedriva handel. Björkström fick förklara sig inför kyrkorådet, som menade, att han hade försummat skolundervisningen och eleverna, när han under lektioner och skoltid måste ta sig an kunder, som kom för att handla. Björkström erhöll en varning, men förklarade, att han var ung och nog skulle klara sig utan skollärartjänst i Bjuråker.Han blev dock kvar.
Anna Levander lär. vid Frisbo-Skärås skola.
Skurning av skolsalarna skulle ske 2 ggr. per år.
Emilia Jonsson lär. vid Ängebo-Stråsjö skola.
1890
Ett flertal personer blev kallade till skolrådet för att förklara sig betr. sina barns uteblivna skolgång.
Skolhusen brandförsäkrades till sitt fulla värde.
Lärarlönerna varierade från 350 kr till 700 kr per år.
1891
Inköp av 200 läseböcker till ”storskolorna” samt 150 läseböcker till småskolorna.
Skolan i Storåsen bör hållas under den varma årstiden pga. de besvärliga vägarna.
Att reparera skolhuset i Skärås skulle kosta 1007 kr enl. beräkning och anbud –
Att flytta ” ” ” ” ” 1089 kr ” ” ” ”
Det blev beslut om flyttning. Snickaren A.Engberg fick enl. anbud uppdraget. Förvaltare Grafströms utlåtande skulle dock inväntas.
1892
På begäran uttalades förhoppningen att åtminstone en månads undervisning måtte beredas barnen i Vakås och Elgebo. Det skulle ske under sommaren.
Lärarinnebostaden i Frisbo kunde inte bebos vintertid. Nytt golv lades in. Ny lärare därstädes blev Anna Glaas. Nytt golv lades också in i Avholms skola av samma orsak. Furubergs skola utrustades med jordkällare.
Prosten Steinmetz nyutgivna katekes skulle hädanefter användas.
Snickaren A.Engberg meddelade att han gjort förlust vid flyttningen av Skärås skola. Skolrådet beviljade inte extra ersättning.
1893
Ett stort bekymmer var barnens hemarbete under hösten, bl.a. potisupptagning, jätning mm. Skolrådet diskuterade problemet och kom fram till att man kunde förlänga vårterminen till förslagsvis 1 juli ,så att man kunde börja höstterminen 1 sept.
Skolrådet beslöt att barnen skulle erhålla läseböcker och Nya testamentet men betala för övriga böcker
Landstinget hade skickat en skrivelse till kyrkoråden och ville ha ett utlåtande om orsakerna till, och botemedel mot, våldsbragder och oskick, som förekom i vissa kommuner speciellt i norra Hälsingland. Slagsmål och övervåld med användande av kniv,blydaggar, skjutvapen och andra verktyg brukade förekomma vid tillställningar. Kyrkorådet fann sig ej beredd eller kapabel att besvara denna svåra fråga.
Skolhuset i Frisbo hade upplåtits till separatistpredikanter, vilket föranledde ett starkt fördömande från kyrkorådet. Lärarinnan Anna Glaas fordrade dock, i en skrivelse, att alla slags predikanter skulle få tillgång till skolhuset, eljest ämnade hon säga upp sin tjänst. Skolrådet yttrade att ”därest lärarinnan icke ville respektera församlingens beslut, så må hon vid första fridag från sin befattning avgå” Så blev det och hennes ersättare blev Fru Blomberg Delsbo.
1894
En gammelstuga på Frisbo skolas mark brukade användas till dansställe. Saken kom upp i skolrådet och genast bestämdes att gården skulle bortforslas. Ingen dans i skolors närhet. Om ägaren fick någon ersättning framgår inte av protokollet.
Skolrådsmedlemmar skulle allt emellanåt besöka olika skolor.
För första gången uppkom frågan om eldning av kol skulle ställa sig billigare än ved.i kyrkan och skolorna. 20 hektoliter kol inköptes till kyrkan.
Emilia Jonsson i Ängebo-Stråsjö slutade sin tjänst helt plötsligt, utan att ens begära tjänstgöringsbetyg. Orsak okänd.
Laga skiftet var äntligen klart i hela socknen Många byar hade förändrats och elevantalet i skolorna likaså. Domkapitlet och riksdagen hade bestämt att Bjuråker skulle bygga ny kyrka i Våtmor senast 20 år efter laga skiftet.
1895
”I brist på annan lärare” anställdes Kristina Karp Lia som lärare i Ängebo-Stråsjö.
Kristina Tjerneld anställd i Frisbo-Skärås
Belöts att lärarpersonal skulle beredas tillfälle att tillsammans med skolrådet diskutera undervisningen i socknen.
Lovisa Lundholms (Furuberg) begäran om ersättning för söndersågande av ved till jernspisen avslogs.
Jon August Rönnander Näskott blev anställd som lärare vid Kyrkskolan efter Björkström.
Slöjd även för pojkarna vid Kyrkbyns skola
1896
Diskuterades om Björkhammar vore en lämplig plats för en uppfostringsanstalt för socknens vanartiga barn. Landstinget beslöt dock att nämnda anstalt skulle ligga i Gullgruva i Skog. Kyrkorådet hade flera förslag på pojkar från Bjuråker,som kunde komma ifråga.
Barbro Hedlund Norrala lär. i Moviken.
Redan efter ett år fick folkskollärare Rönnander mycket goda vitsord, när han ansökte om tjänstg. betyg, ifall han skulle söka ny tjänst.
1897
Svårt att få lärare till Frisbo – Skärås. Anna Falk anställd till slut.
1898
Många föräldrar i Brännås hade tagit barnen från skolan efter missnöje med undervisningen. Skolrådet samt Rönnander reste upp för att tala föräldrarna tillrätta. Några ändrade sig.
1899
Rönnander vid Kyrkskolan var missnöjd med ett av kyrkoherde Hedlund utarbetat formulär angående barnens skolgång. En mindre schism uppstod mellan kyrkoherden och folkskolläraren. Det redde dock upp sig
1900
Ett antal lärarinnor i de mindre folkskolorna ansökte om löneförhöjning fr. 350 t. 400 kr/år. De fick 375 kr. Karin Nilsson hade tjänstgjort inom kommunen i 30 år. Fick ett varmt tack från skolrådet för lång och trogen tjänst.Två landbönder i övre Bjuråker, blev kallade till skolrådet för att förklara, varför deras barn hade hållits hemma från skolan.De uppgav att lärarinnan hade varit för sträng, och att skolvägen var lång och besvärlig. Båda lovade att hädanefter skicka sina barn till skolan. Kanske berodde det till en del på att lärarinnan också fick en tillsägelse av skolrådet, eftersom det var känt att hon hade ett häftigt humör. En av landbönderna fick lov att ha barnen hemma under slöjdveckorna, när han kunde lova, att de själva kunde lära barnen slöjd.
Skolrådet beslöt att ta bort premierna på 5 kr/skola.
Margreta Ödlund ny lärare i Ängebo – Stråsjö
Olga Sandahl tjänst 1881 -1900 fick Berömlig i sitt tj.gör. betyg.
Våren 1900 revs skolan i Kyrkbyn och en ny byggdes på samma plats. Timret från den gamla skolan användes delvis till den nya lärarbostaden. Nya skolan togs i bruk 1901.
1901
Nya skolan i Kyrkbyn togs i bruk och skolhuset i Lia reparerades.
Folkskollärare Rönnander fick ett resestipendium med det förbehållet att han själv betalade vik.kostnaderna.
Lärarlöner 1901: 2 st. 1000 kr/år
1 st. 800 ”
8 st. 400 ”
gosslöjd 120 ”
flickslöjd 80 ”
Som jämförelse kan nämnas att kyrkans utgifter var:
kyrkvärd 30 kr/år
orgelnist 200 ”
klockare 300 ”
ringare 100 ”
eldare 25 ”
trampare 25 ”
dödgrävare 300 ”
1902
50 kr avsattes för barn i Alsjö, för beredande av husrum mm. för dem. Ny svarta tavla i Kyrkskolan. 100 ex. av Hyde´ns ”Warningsord till barn och ungdom mot alkohol och nikotin” beställdes till skolorna att delas ut.
Arbetaren Höök kallades till skolrådet för förhör. Han hade spritt falska rykten om lärarinnan i Långmor och skogvaktaren. Höök infann sig vid tredje kallelsen, mot ett vite på 2 kr. Han fick en skarp varning.
Brandsprutor inköptes till de brandförsäkrade skolhusen.
1903
Lia och Ängebo gjordes till fasta folkskolor
Lia, Ängebo, Stråsjö och Frisbo gjordes till fasta mindre skolor.
Stråsjö skola var i uselt skick. Beslutades att utse ny plats och bygga ny skola.
Skolan klar 1904. Hem.äg. Per Olsson Norrhavra upplät lokal till undervisning under tiden som bygget pågick.
Elin Forsman lär. i Brännås.
Martha Carlqvist lär. i Ängebo
Hilda Fredriksson lär. i Holmberg – Alsjö
Ellen Johansson lär i Frisbo – Skärås
Beslutades att i amb. skolorna Avholm – Ramsjö skulle varje termin börja i Avholm.
Rönnander, Anna Wallén (Hedvigsfors) och Olga Sandahl (Strömbacka) ansökte om stip. för deltagande i sommarkurs i Uppsala. Beviljades.
Signe Skoglund lär. i Moviken
Agnes Kjällander lär. i Långmor
Agnes Heinz lär. i Ängebo
Kristina Karp fick återigen vikariat trots ej avlagd examen. Nu i Stråsjö.
1904
Kyrkoherde J. Hedlund avled.
Ny orgel till Hedvigsfors
Maria Smith lär. i Strömbacka
Kristina Wassberg lär. i Avholm (sedan några år).Hon fick avslag på sin begäran om höjt resebidrag mellan Avholm och Ramsjö.
Hanna Johansson vik.lär. i Strömbacka
Skolhuset i Frisbo reparerades.
Två ”sinnesslöa” barn diskuterades. De borde placeras i någon form av skola för sinnessvaga.
Bestämdes att ”Godtemplarna” fick använda alla skolhus i socknen för sina sammankomster.
Furuberg blev fast skola, eftersom det var så få barn i Storåsen.
Skolbänkar beställdes från en tillverkare i Delsbo.
Utgifter för lärarlöner i socknen var 1904 8050 kr.
Skolgossen Arvid i Kyrkskolan blev anmäld till skolrådet för att vara elak mot kamrater och för vanartat uppförande. Det diskuterades om han skulle skickas till uppfostringsanstalten Guldgruvan i Skog. Pojken lovade att bättra sig och fick vara kvar i skolan en termin i taget. Även hans mor fick en skarp tillsägelse.
Cecilia Hansson lär. i Skärås – Fönebo flyttande mindre folkskola.
Stipendium ( 2 x 40 kr) anslogs till de, som ville gå en kurs i Stockholm 2 – 8 jan 1905 i nykterhetsundervisning. Två lärare anmälde sig
1905
Orgel till Ängebo
Svårt att få ordinarie lärare till Strömbacka.
Kristina Karp ansökte om att bli fast lärare, trots att hon saknade examen. Ansökan avslogs, med tillägget att det kunde bli aktuellt senare.
Fröken Heintz flyttade till Norrbo.
Hem.äg. Per Olsson i Norrhavra ersattes för upplåtande av lokal till skola i Stråsjö under byggandet av nya skolhuset.
Hanna Johansson lär. vid Holmberg – Alsjö flyttskola.
Kristina Karp fick 9 kr i ersättning för resor till Stråsjö skola.
Från Furubergs skolrote hade inkommit en skrivelse med önskemål att ”Skolan i Furuberg måtte erhålla en yngre och starkare lärarinna, då den nuvarande p.g.a. sin höga ålder och allmänna bräcklighet var ur stånd att sköta skolundervisningen tillfredsställande”. Skolrådet behjärtade djupt husfädernas klagan. Men frågan fick bero några år, eftersom den nuvarande lärarinnan ännu ej uppnått pensionsåldern och heller inte kunde beviljas förtidspension eller sjukledighet.
En betygsnämnd tillsattes, för att inte behöva sammankalla hela skolstyrelsen, när någon lärare begärde tjänstgöringsbetyg.
1906
Det betalades 5 kr/år för snöskottning vid Brännås skola.
Skolinspektör E.Westberg kom vid sin inspektion med ett flertal förslag om förändringar i skolväsendet i Bjuråker. Skolstyrelsen klubbade bl.a. följande:
* Holmberg blev fast mindre folkskola.
* Kyrkskolan fick en ny särskild småskola tillsammans med Alsjö.
* Skärås skildes från Fönebo och blev en flyttande mindre folkskola tills. m. Lennsjö.
* Ramsjö blev fast mindre folkskola.
* Minskning av antalet stycken i katekesförklaringarna.
* Nya stavningssättet fick införas i småskolan och de lägre klasserna i storskolan.
Äntligen en ord. lär. i Strömbacka: Ester Åkerlund
Vattenledning vid Furubergs skola.
Det hade kommit klagomål från en privatperson i Frisbo ang. lärarinnans sätt att sköta undervisningen och en skolstyrelseledamots sätt att agera i skolstyrelsen. Skolrådet beaktade inte klagomålet.
Brännås skolhus blev friköpt för 150 kr av ägaren P.Lindberg.
Kristina Karp vik. i Holmberg höstterminen 1906
Kyrkorådet skickade en skrivelse till Kungl.Majt. med anhållan om, att nya kyrkobygget måtte uppskjutas i åtta år: 1912 – 1920
11 nov. 1906 var hela lärarkåren i Bjuråker – Norrbo inbjuden till kyrko-skolrådets sammanträde för att diskutera likformighet i undervisning och samstämmighet i användandet av läro- och läseböcker.
1907
Kristina Karp fick avslag på sin begäran att få full lön (450kr) Hon fick 250 kr + slöjdlön.
Nytt skolhus i Lennsjö skulle enl. anbud kosta 4682 kr. Skulle byggas 1907.
Elvira Eklund lär. vid Ramsjö skola.
Hanna Ringkvist lär. vid Kyrkskolan
Vattenbehållare med kran inköptes till skolorna bl.a. för att hindra spridning av tuberkulos.
Varannandagsläsning vid nya småskolan i Kyrkbyn.
Två pojkar från Avholm kallades till skolrådet och fick en skarp varning. De hade ödelagt en lada i Friggesund genom lek med eld
Elsa Andersson lär. i Lia.
Alma Backlund lär. i Holmberg.
Laura Lind enda sök. till Strömbacka. Ester Åkerlund hade slutat efter ett år.
Nytt skolhus i Ängebo vore nödvändigt, men skolkassan medgav ej detta.
Skoljordar såldes för att stärka skolkassan.
Tre berusade ortsbor hade en höstdag sparkat sönder dörren till skolan i Skärås, för att ta sig in till lärarinnan och hennes väninna därstädes. Dessa flydde fönstervägen, då de inte var trakterade av besöket. Karlarna blev kallade till kyrkrådet, där de fick en skarp varning och med tillägget att om saken upprepades skulle polisanmälan göras.
Strömbacka fick nytt skolhus och blev fast småskola.
1907 fanns det 16 lärare i socknen.
1908
Vikarie för Lovisa Lundholm till 1/2 1909. Läsning under sommaren -08 i både Furuberg och Storåsen. Fönebo fast mindre skola fr. ht. 1908.
Hanna Ringkvist vik.lär i Furuberg.
Sigrid Högström lär. i Lia fasta mindre skola.
Selma Hansson lär. i Skärås – Lennsjö.
Elevantalet i Lia var så lågt att små och storskolan slogs ihop fr. ht. -08
Godtemplarnas användande av skollokaler diskuterades. Beslöts följande:
* Endast för möten
* Inga lekar el. dyl. fick förekomma
* Slut senast kl. 5 söndag em.
Anna Westerberg lär. i Strömbacka
Maria Tingelöf vik. för L.Lundholm i Furuberg
Uppstakande av rågång till den blivande kyrkobyggnaden i Bricka.
Daglig läsning i Stråsjö pga. lågt barnantal. Folk- och småskola slogs ihop.
Arrendator Idh ägde rätt att använda skollokalerna i Storåsen till sovrum och vardagsrum den tid, då inte skola hölls där.
Nya skolhuset i Lennsjö togs i bruk.
Hushållningsgillet fick ha lantbrukskurser i Kyrkskolan.
Elin Claesson vik. lär. i Strömbacka mindre.
1909
Reparation och ändringar i Avholms skola.
Ansökan om understöd från ”Ålderdomsunderstödsanstalten för småskollärare” till L.Lundholm hade inkommit och stöddes av skolrådet.
Godtemplarna i Furuberg hade anordnat lekar i samband med sina sammankomster i skolan, samt slarvat med städningen. De blev därför förbjudna att använda skolan tills vidare.
Rönnander fick inte vara representant för lärarkåren i skolrådet, eftersom han var klockare.
Anna Backlund flyttade från Holmberg till Ängebo
Sigrid Högström flyttade från Lia till Kyrkskolan.
Ida Forsén lär. i Holmberg
Där varannadagsläsning förekom, skulle småskolorna läsa varje dag under 1 månad i början av höstterminen och folkskolan motsvarande i början av vårterminen.
Vattenledning till Movikens skola.
Anna Hansson lär. i Frisbo fr. 1910.
Elisabet Hedman lär. i Lia mindre.
Omändring och tillbyggnad av Ängebo skola. Holmberg fick vänta, pga. dålig ekonomi.
Skolkökskurs i Kyrkskolan, om tillräckligt antal elever anmälde sig. Det skulle vara minst 15. Signe Seger Hedvigsfors skulle leda kursen.
Karin Nilsson fick bifall på sin ansökan om bidrag från ”Ålderdomsunderstödsanstalt för småskollärare”.
1910
Olga Nordlinger lär. i Brännås efter Elin Forsman.
Anna Larsson lär. i Ramsjö efter Elvira Eklund.
För att bereda föräldrar tillfälle att få hjälp av sina äldre barn i skolan, beslöt skolrådet att småskoleavdelningarna fick bevistas under 4 veckor i början av höstterminen, och folkskoleavdelningarna under 4 veckor i början av vårterminen. Undantagna från föräldrabesök var Kyrkskolan, Strömbacka, Hedvigsfors och de flyttande mindre skolorna. Huruvida förslaget fick något genomslag hos föräldrarna framgår inte av protokollen.
Maria Torstensson lär. i Ramsjö.
Eva Bäckman lär. i Strömbacka.
1911
Selma Hansson Skärås – Lennsjö till Ängebo efter Alma Backlund.
Augusta Andersson lärare i Strömbacka
Taket i Frisbo skola utdömt av brandsynen.
Köket i Skärås åtgärdades pga. golvdrag.
Lovisa Asplund lärare i Stråsjö hade blivit osams med både elever och husfäder i roten. Både muntliga och skriftliga klagomål hade inkommit till skolrådet.
En skrivelse löd: ”Hon är en despot och fridsstörerska både inom och utom skoltomten, varför vi kräver att med det snaraste må varda från Lovisa Asplund befriad.
Westerstråsjö 27 aug. 1911.
En annan skrivelse löd: Nedanstående föräldrar och målsmän, som hafva skolpliktiga barn, vägra bestämt att sända våra barn till skolan, så länge den nuvarande lärarinnan innehar lärarplatsen. 27 aug. 1911.
Alla berörda parter kallades till skolrådet. Och alla fick komma med sina synpunkter.
Roteman 1: Klagade på att lärarinnan varit ohyfsad, när han skulle hämta vatten på skoltomten. Han hade rätt därtill, eftersom han varit ägare till marken. Hon hade slängt undan en tratt och en vattenränna för honom.
Roteman 2: Lärarinnan är ett elakt element. Hon hade bl.a. spottat på hans hustru.
L.Asplund genmälde: 1) Hon hade bara flyttat på Roteman 1:s saker, eftersom de var i vägen.
2) Hon hade inte spottat på utan efter fru Roteman 2. Hon brukade alltid spotta, när hon mötte något lett, och inte kunde göra korstecken, då hon inte var katolik.
Roteman 3: Hon är ej fullt normal.
Roteman 4: Grunderna för ett fruktbärande samarbete är upprivna.
Roteman 5 Lärarinnan hade anklagat honom, för att han skulle ha undanhållit brev till henne.
Roteman 6: Hans hustru hade varit i slagsmål med fröken Asplund. Efter det hade deras flicka fått sitta kvar, trots att hon bevisligen kunnat sin läxa. Lärarinnan hade sagt: ”Håll käften Käring” vid ett möte någon dag senare, när frun frågat, varför flickan fått sitta kvar.
Roteman 7: Lärarinnan hade luggat deras flicka, så att hårtussar lossnat. Hon hade dessutom hållit igen dörren till skolan, så att skurning inte kunnat ske.
L.Asplund genmälde bl.a:. Hon var förföljd av folket i byn. En av kvinnorna hade gått handgripligt tillväga och slagit henne. En av husfäderna hade påstått, att hon hade fått sin lärartjänst på falska betyg.Handlaren i byn hade undanhållit brev till henne.
Skolrådet beslöt att ge fr. Asplund tjänstledighet. Hon hade bara några månader kvar tills hon kunde få avkortad pension. (2 jan. 1912 vid 45 års ålder). Fr. Asplund fick en veckas betänketid. Efter en vecka meddelade hon, att hon inte tänkte ta tjänstledigt. Kyrkoherde Ringqvist åkte upp till Stråsjö för att tala med henne och för att förvissa sig om, att hon hade äkta betyg. Hon vägrade att visa sina betyg och tjänstebok. Det fick räcka med de bevittnade kopior, hon hade lämnat vid tillträdet, tyckte hon.
Resultatet blev att föräldrarna vägrade att släppa sina barn till skolan. Skolstrejk alltså från hösten 1911 tom. vårterminen 1912. Endast två barn (inflyttade) undervisades. Fr. Asplund kunde därmed inte avsättas eller entledigas, då man därvid förlorat statsbidrag till lärarlön. Domkapitlet infodrade förklaring angående den uppkomna situationen.(uppläst i kyrkan 24 mars 1912)
Amelia Söderlind lär. i Skärås – Lennsjö
Jenny Lindström vik.lär. i Lia
Ida Brodén vik.lär. i Holmberg
Förberedelse vidtogs för tillbyggnad i Furuberg.
Lärarpersonalen borde besöka andra skolor i studiesyfte.
1912
Furubergs skola klar.
Skolstrejk i Stråsjö under vårterminen. Enligt beslut i skolrådet skulle fr..Asplund förflyttas till Furuberg under vårterminen. Fr. Asplund anförde besvär därom . Hon stannade terminen ut i Stråsjö. Elin Ekström blev vik lär. i Furuberg.Sommaren 1912 löstes skolstriden i Stråsjö så att Lovisa Asplund accepterade att flytta till Furuberg och Elin Ekström blev lär. i Stråsjö.
Jenny Lindström flyttade från Lia till Kyrkskolan. Hon eftersträddes i Lia av Astrid Nordström.
Beslöts att reparera Skärås skola.
Amanuens H.Lundholm Stockholm donerade 200 kr till underhåll av Lovisa Lundholms grav.
Betr. Avholm- Alsjö flyttskola, bestämdes att endast undervisa i Avholm, eftersom det bara fanns en elev i Alsjö.
Uthuset vid Kyrkskolan ödelagt vid en brand.
Skrivelse från ett antal husfäder vid Kyrkskolan, att barnen måtte befrias från städning i skolsalen.
1913
En lärarinna vid en mindre folkskola i socknen födde i nov. 1913 ett oäkta gossebarn.Hon begärde i en skrivelse att få behålla tjänsten. Skolrådet uttalade enstämmigt ”Att det skulle vara i högsta grad olämpligt att hafva en lärarinna, som för egen del så litet vårdat sig om ett anständigt lefverne, utan i stället föregått de unga med ett så dåligt exempel.” Hon fick inte behålla tjänsten.
Lovisa Asplund Furuberg ansökte om avsked from. ht. -13. Samma år hade hon gift sig med en hemmansägare i Oxåsen.
1914
Detta år fanns 17 skolor i Bjuråker ( 5 i Norrbo).
Maja Rydberg lär. i Holmberg.
Beda Andersson lär. i Furuberg.
En återkommande fråga i skolrådet dessa år var staket runt skolgårdarna.
En kvinna i Källsjöbygget blev kallad till skolrådet (vid vite av 12 kr), för att hon inte skickat sin dotter till skolan.
Lärarinnan i Långmor anhöll skriftligen hos skolrådet att få behålla sin tjänst, när hon trädde in i äktenskap. Skolrådet beslöt att hon tills vidare skulle få kvarstanna, dock med det förbehållet, att skolrådet hade rätt att entlediga henne framgent, om det var påkallat.
Marta Hamrén vik för Anna Westerberg i Strömbacka.
Eva Bäckman också lärare i Strömbacka.
Diskuterades om barnen i Geholm, Vakås, Elgebo m.fl. ställen i nordväst, skulle kunna gå i skola i Ramsjö socken.
Lär. i Långmor fick tillsägelse, att inte anlita barnen till egna sysslor, såsom ved och vattenhämtning.
1915
Löner för lärare under året (17 st.) 12.090 kr
Slöjdlärare (17 st.) 1.400 kr
Undervisningsmaterial 300 kr
Renhållning 350 kr
Vik. arvoden 200 kr
Ved 2.500 kr
Reparationer 3.000 kr
Brandstod 300 kr
Skjutsersättningar 150 kr
Hanna Johansson vikarie för Beda Andersson Furuberg
Byamännen i Brännås begärde 375 kr, för att skolan skulle få bli delägare i byns vatten. Skolrådet erbjöd 100 kr. Frågan bordlades. Men efter ett besök på plats och diskussion med byamännen, enades man om 350 kr, som sedan klubbades på nästa sammanträde.
1916
Röda Korsets arbete skulle införas i slöjdundervisningen.
Holmberg, Långmor, Ramsjö, Avholm och Stråsjö skulle införa 4-dagars vecka för eleverna. Två dagar skulle läsas gemensamt, de övriga fyra – varannandags läsning.
Det hade varit 3-dagars vecka tidigare – varannan dag för små och folkskolan.
Gymnastikinspektören i länet hade förordat redkapsgymnastik. Lärare och skolråd uttalade som sin bestämda åsikt, att nyttan av redskapsgymnastik vore högst tvivelaktig. Skulle barnen behöva insupa det damm, som upprördes av dessa redskap? Hur skulle man få plats med dylika ting? Det räckte mycket bra med ”armar uppåt sträck”, samt att vara ute i det fria.
Det ordnades skolkökskurs i Hedvigsfors och Frisbo ht. 1916.
Ramsjö församling ville sälja skolhuset i Naggen till Bjuråker. Detta avböjdes.
Jenny Lundberg lärare i Skärås-Lennsjö (flyttade till Lia 1/1 1917)
Skolhuset i Ramsjö var mycket bristfälligt. Lämpliga åtgärder diskuterades.
Nytt uthus byggdes i Skärås.
1917
Siri Rosén lär. i Skärås-Lennsjö.
Alla lärarinnor i skoldistriktet fick en löneförhöjning på 75 kr/år. Ende manlige läraren, August Rönnander fick 100 kr. För att öka ensamma lärarinnors säkerhet hemma i lärarbostaden, föreslog skolrådet, att ringledning skulle installeras till närmaste gård,samt insättande av bättre lås. Vidare föreslogs, bommar för ytterdörrarna och luckor för fönster.Lovisa Asplund, gift Johansson, fick goda vitsord från skolstyrelsen, när hon ansökte om understöd från Kungl.Fackskolöverstyrelsen. ”Hon har oförvitligen skött sin tjänst…” Man hade tydligen glömt händelserna i Stråsjö för sex år sedan.
Skiss till nya kyrkan i Våtmor hade lämnats av professor L.I. Wahlman. Kostnad: 208.000 kr.
Man ansökte om ytterligare 5 års anstånd med byggandet.. Orsak: Det var dyrtider och församlingen skulle sätta sig i en mycket stor skuld. Beslöts att ta ut 1 kr per skattekrona till kyrkobygget.
Reparation av Hedvigsfors skola.
Vattenledning till Furubergs skola, genom Strömbacka Bruks försorg, kostade 450 kr.
Astrid Svensson lärare i Furuberg efter Beda A.
Eivor Edbom lärare i Frisbo.
Brita Forsman lärare i Lia from. 1/1 -18.
1918
Ruth Öhlund lärare i Frisbo efter Eivor Edbom.
Gymn. redskap anskaffades i viss omfattning till läsåret -18/19
Ny bro vid brunnen i Avholm.
El.belysning installerades i lärarbostaden i Brännås. (1 lampa i köket, 1 lampa i sovrummet).
El. hade för övrigt nu blivit indraget i en del skolor.
1919
En kommitté tillsattes för att förbereda fortsättningsskola. Den skulle enligt regeringsbeslut införas senast 1924.
Elisabeth Larsson lärare i Ramsjö.
Gunborg Andersson lämnade sin tjänst i Frisbo utan uppsägning. Frisbo blev därför flyttskola tillsammans med Fönebo under vårterminen 1919. From.hösten blev det ånyo fast skola, när Maria Torstensson tillträdde lärartjänst där.
Stort elevantal i Lia gjorde, att skolan blev fast folkskola och särskild mindre skola.
Beslöts att ha extra läsning en månad under sommaren i Storåsen.
Jenny Lindström Kyrkskolan tjänstledig ett år för enskild angelägenhet.
Thyra Rönnander vikarie för henne.
Margareta Olsson lärare i Strömbacka. Anna Holmberg förslagen till Strömbacka.
1920
Pensionerade småskollär. Brita Olsson vik. i Skärås-Lennsjö.
Elisabeth Larsson lärare i Furuberg.
Under sommaren byggdes nytt skolhus i Ramsjö. Det byggdes nedanför backen till det gamla, för att slippa olägenheter under vintern. Kostnadsberäkning: 16.800 kr.
Nytt småskolehus planerades i Moviken.
Anna Bärlin lärare i Strömbacka.
Thyra Rönnander lärare i Ramsjö efter Ebba Wallin.
Studerande Walfrid Backman Västansjö beviljades ett lån på 2000 kr. för sina studier vid folkskoleseminariet i Härnösand.
12 sept. 1920 hade skolpersonal och skolråd ett gemensamt sammanträde för att diskutera böcker och undervisning i socknen. Där framkom det bl.a. att man önskade utsträckt tid för kristendomsundervisningen.
Anna Wallén slutade sin tjänst i Hedvigsfors.
1921
Anna Wallén (60 år) Hedvigsfors begärde avsked och tjänstepension. Hon fick 1875 kr/år och skolrådets varma erkänsla för 33-årig trogen tjänst inom socknen.
Thyra Rönnander, Emmy Wahlén, Maria Torstensson och Lovisa Forsman begärde tj.betyg i och för avflyttande från orten.
Kristina Wassberg Avholm, begärde avsked och pension from. 1 juli. Hon fick 1237 kr 50 öre i pension och ett tack för sina många år i Avholm. Hon hade börjat där i början på 1880-talet.
Greta Sidén lär. i Avholm efter Kristina Wassberg.
Tekla Söderlund lärare i Ramsjö.
Hanna Wänglund lärare i Skärås-Lennsjö.
Walfrid Backman vik.lärare i Lia fasta folkskola.
Olga Byström lärare i Hedvigsfors.
Anna-Lisa Östman lärare i Strömbacka.
Reparation av lärarinnebostaden i Hedvigsfors.
Lärarinnan Olga Kvist Brännås, erbjöd sig att bekosta reparation av bostaden i skolan, om skolrådet stod för materielen. Detta beviljades.
1922
Nytt skolreglemente för Bjuråkers skoldistrikt utarbetades under året av en kommitté bestående av: Kyrkoherde Ringqvist, A.Rönnander, W.Backman och Selma Jonsson.
Betygsböcker infördes from. ht. -22.
Dagböcker och betygskataloger skulle inlämnas till skolrådet direkt efter vårterminen.
Olga Sandahl ansökte om avsked och pension från sin tjänst vid Movikens skola from.1 juli, vilket beviljades.
Undervisningen inställdes 2 mån. vintern 1922 i Skärås pga. lärarbrist. Stina Sidén vik fr.april.
Skärås och Lennsjö skolor ombildades till fasta skolor from. ht. -22.
Omfattande reparationer av skolan i Avholm.
Pga. stort barnantal i Hedvigsfors diskuterades en ny skola i Våtmor. Inget beslut.
Linnea Olsson vik. för Emmy Wahlén i Strömbacka.
Helga Söderlind vik. för Jenny Lindström i Kyrkskolan.
Dorothea Holmström vik. i Hedvigsfors
Anna Andersson lärare i Frisbo.
Arrendet av skoljordar sattes ner med 40%.
Anna Fyhr lärare i Skärås.
Jenny Stillberg lärare i Lennsjö.
Signe Thomsson lärare i Avholm.
Ragnhild Nyström lärare i Holmberg
Husfäder i Njuparna ville ha en skola dit, men skolrådet var emot detta. Frågan bordlades dock.
Ramsjö församling begärde i en skrivelse till Bjuråkers skolråd om en ersättning på 600 kr för de fyra barn från Bjuråker, som gick i skolan i Valsjön. Bjuråkers skolråd erbjöd 200 kr, vilket senare godkändes av Ramsjö församling.
Nytt skolreglemente, ordningsregler och läroplan, som utarbetats av en kommitté, godkändes och skickades till domkapitlet för fastställande.
Kyrkostämman beslöt att hyra övre våningen på stora huvudbyggnaden i Björkhammar för 200 kr/år av Strömbacka Bruk. Det skulle användas till skollokal för att avlasta Hedvigsfors.
Julia Larsson blev första lärare i Björkhammar from.1 jan. 1923.
1923
Viola Nilsson lärare i Ramsjö.
Lärarkåren anhöll om nya läroböcker i kristendom, svenska, historia och räkning för folkskolorna, samt ny läsebok för småskolorna. Frågan bordlades av skolrådet.
Enligt gällande undervisningsplan för Rikets folkskolor skulle bibeln utgöra grundval för kristendomsundervisningen. Det beslöts att inköpa ett antal biblar, så att alla barn skulle få en egen efter hand. Man förutsatte dock, att de flesta barn hade tillgång till bibel hemma.
Domkapitlet ville införa 7-årig skolgång för halvtidläsande (flyttande) skolor. Skolrådet vidhöll sitt förslag på 6-årig skolgång.
Hilda A. Hedin lärare i Furuberg.
Signe Siljestrand lärare i Strömbacka.
Anna-Lisa Östman vik lärare i Hedvigsfors.
Gymnastikinspektör Kapten Berggren var närvarande vid ett sammanträde med skolrådet,där han bl a. framhöll vikten av att använda redskap i gymnastiken. Något beslut om inköp av redskap kunde dock inte fattas vid detta sammanträde, då antalet närvarande medlemmar var för litet. (Var det medvetet uteblivande?).
Det var svårt att få lärare till Furuberg, Skärås och Lennsjö och dessutom att få lärarinnorna att stanna kvar. Därför beslöts om ett lönetillägg på 100 kr/år därstädes.
Vid nästa sammanträde beslutades att skaffa vissa gymn. redskap till kyrkskolan och Strömbacka.
Walfrid Backman framlade ett förslag att bygga en gymn. sal, slöjdsal och ett brygghus vid Lia skola. Ärendet uppsköts.
Astrid Forsberg lärare i Hedvigsfors.
1924
Domkapitlet fastställde reglementet för skolorna. Bl. a. bestämdes att halvtidsläsande småskolor skulle vara 3-åriga. Ny läsebok för småskolan: Anna Maria Roos: ”Hem och Hembygd”.
En kommitté för att utarbeta likformighet i städning av skolorna tillsattes.
Elevantalet i Ängebo var stort. Diskuterades en särskild småskola.
Folkskoleinspektören hade föreslagit fortsättningsskola i Lia och Hedvigsfors. Beslutet fick anstå tills vidare.
Reparationer av lärarbostäderna i Hedvigsfors, Furuberg och Strömbacka.
Slöjdsalen i Moviken fick användas till gymn. sal.
Småskollärarinnan Hilda Hedin blev uppsagd efter 1 års tjänstgöring.i Furuberg.”Hon saknade den sinnets jämvikt och hälsa, som är ett oeftergivligt villkor för ett framgångsrikt skolarbete”
En skolrådsledamot påpekade att en och annan yngre lärarinna tvingade barnen vara ute på rasterna i alla väder. Ordförande lovade att bringa rättelse i vad, som kunde vara oförstånd eller överdriven nit.
Anna-Lisa Lidén lärare i Moviken
Brita Bergström lärare i Furuberg
Karin Eriksson lärare i Holmberg.
Skolbiblioteket i Lia fick ett anslag på 150 kr
Barnen i Bricka, väster om bäcken, fick själva bestämma, om de skulle gå i Lia eller Björkhammar.
1925
Lärarinnan Agnes Erikssons (Långmor) begäran, att få bygga en ladugård på skoltomten, avslogs av skolrådet.
En kommitté utsågs att utarbeta förslag till fortsättningsskola, som skulle införas 1927.
Anna Olsson vik. för Elsa Backman i Lia.
Anna Cecilia Andersson lärare i Avholm efter Greta Sidén.
Ritningar till nytt skolhus i Ängebo godkändes. Till byggmästare anlitades Per Larsson Norrhavra efter anbud. Kostnad 34.355 kr. Skolhuset skulle vara färdigt 1 jan 1928.
1926
Bestämdes att fortsättningsskolor skulle börja ht. 1927.
Beslutades att införa flyttande mindre folkskolor i Alsjö och Njuparna from. ht. -26. Lokaler hyrdes av Strömbacka Bruk.
Karin Eriksson (Törnblom) vik.lärare i Furuberg.
Kungl.Skolöverstyrelsen infordrade jan. 1926 uppgifter från skolråden, huruvida skolorna höll sig till skolplan 1919. Bjuråkers skolråd hade en lång diskussion därom och uttalade bl.a. som sin åsikt, att anhopningen av ämnen hade en menlig inverkan på kristendomsundervisningen, som borde vara den viktigaste, med lilla katekesen som rättesnöre. Kristendomstimmarna borde vara tre i veckan i stället för två.
Karin Eriksson (Törnblom) lärare i Furuberg from. 1 jan -27
Ester Bäcklund lärare i Alsjö-Njuparna
Hanna Burman vik. lärare i Ängebo från jan -27
1927
Hanna Burman lärare i Lia skola.
Lärarinnan Hanna Nilsson Bergsjö hade inkommit med en räkning på 28:65 kr för skolmaterial, som hon lämnat till barn i Moräng 1924-25. Skolrådet beslöt att frågan inte föranledde någon dess åtgärd.
Godtemplarna i Långmor fick en tillsägelse, att hålla sig till de bestämmelser, som gällde angående hyra av skollokal.
Kapellet i Strömbacka överlämnades som gåva till församlingen av Strömbacka Bruk, genom Dir. Gunnar Sundblad 15 jan. 1927. Nyttjanderätten till mark och vägar var 40 år.
Två ledamöter reserverades sig skriftligt mot beslutet att ta emot gåvan.
Vid sammanträdet 15 maj deltog Folkskolinspektör Gralén, som höll ett anförande ang. fortsättningsskolorna, som skulle starta hösten 1927.
Böcker skulle inköpas av skolrådet och användas år efter år. Man beräknade bokkostnaden för varje elev till 9 kr. Undervisningen bestämdes till 4 veckor i slutet av ht. (3 dagar /vecka) samt 4 veckor i början av vt.(6 dagar / vecka)
Signe Siljestrand i Strömbacka undanbad sig fortsättningsundervisning.
Barn i Avholm skulle ha fortsättn.skola i Kyrkbyn.
Fyra elever i Skärås fick fortsättn. undervisning i Skärås, trots att de var så få.
Anna-Lisa Östman vik i Björkhammar.
Sara Karlsson vik. i Hedvigsfors
Till småskoletjänst i Kyrkbyn anmälde sig hela 49 stycken som sökande.
Linnea Olsson lärare i Kyrkbyn
Kolaren Alfred Nilssons 5 barn i Moräng hade problem att få ordnad skolgång. Det diskuterades inackordering eller skolskjuts.
Barnen från Björkhammar gick i fortsättningsskola i Hedvigsfors.
Nytt uthus i Avholm med vedbod, tvättstuga och bostad för städerska byggdes.
1928
37 sökande till småskoletjänst och 31 sökande till folksk.lär.tjänst i Ängebo.
Joel Larsson vik. i Kyrkskolan vt. -28. Tillträdde i Ängebo ht.-28
Avholms skola blev heltidsläsande skola (D-skola).
Barnen i Moräng blev inackorderade i församlingshemmet i Lia och gick i Lia skola.
Walfrid Backman Lia ville byta geografibok. till Hagnell-Svedberg. Detta medgavs vid ett senare sammanträde.
August Rönnander Kyrkskolan fick kvarstanna i tjänst till årets slut, trots att han redan i febr. uppnått pensionsålder. Tjänstgöringen förlängdes sedan tom.30 juni 1929.
30 mars 1927 hade församlingen skrivit till Kungl.Maj.t och ville bli löst från skyldigheten att bygga ny kyrka. (bestämt genom kungl.brev av 11 okt.1866.) 1928 diskuterades vid flera sammanträden svaren från Kungl.Majt och Domkapitlet, där det inte beviljades någon förändring.
15 aug. var det avsyning av nya skolan i Ängebo.
Helena Sundman vik. i Furuberg.
Barnen i Björkhammar gick i fortsättningsskola i Hedvigsfors.
Annie Persson lär. i Furuberg och Karin Eriksson (Törnblom) till Ängebo.
Lärarinnan Agnes Eriksson Långmor fick lov att bygga ett garage på skolans område.
1929
Magda Dahlgren vik. i Ländsjö.
Skolrådsledamöterna anmodades att närvara vid avgångsexamen i fortsättningsskolorna.
Priset på björkved till skolorna låg på 4 – 6 kr/m3.
David Wängdahl lärare i Kyrkskolan. Samt organist i kyrkan.
Joel Larsson Ängebo föreslog ny lärobok i svenska. Det blev enl. skolbokskommitténs arbete: Småskolan: Kärrlander: Övning ger färdighet.
Folkskolan: Rydén-Friberg: Vårt modersmål. Berg: Rättstavning
I slutet av 20-talet diskuterades och åtgärdades särskild ingång för lärare till sin bostad, där skola och bostad var sammanbyggd.
1930
A.Rönnander (pensionär) begärde ersättning för, den av honom redan 1913, inmonterade elbelysningen i lärarbostaden. Det beviljades.
Magda Dahlgren lärare i Ländsjö.
En 6 veckors skolkökskurs i Friggesund anordnades hösten 1930.
Förbättring och rep. av skolan i Storåsen utfördes till en kostnad av 2485 kr.
Elsa Backman Lia tjänstledig lå 30/31. Vikarie: Hanna Högberg.
Ny väg anlades från Avholms skola till nya landsvägen.
1931
Tre målsmän begärde befrielse för sina söner från fortsättningsskolan i jan-febr. för att hjälpa till med skogsarbete. Det avslogs av skolrådet.
En småskollärarinna i Kyrkskolan begärde lön för slöjd under ht. -30, men fick avslag, då det framkom, att hon ordnat slöjd i egna klassen utan att fråga skolrådet. Slöjd var för övrigt inte obligatoriskt i småskolan.
Folkskoleinspektör Gralén var en flitig besökare i Bjuråker och på skolrådets sammanträden. Genom hans försorg kom Ehlins Räknelära i heltidsläsande skolor och Bergs Räknelära för halvtidsläsande skolor.
1931 diskuterades Sockenstugans lämplighet som skollokal.
Magda Dahlgren lärare i Ländsjö.
Alva Dahlgren vik. i Kyrkskolan (småskolan)
Folkskollärare Wängdahl fick lov att sätta upp ett garage på skoltomten vid Kyrkskolan.
En skrivelse inkom från 22 husfäder och målsmän i Strömbacka med klagomål på förhållandena i Strömbacka skola och på lärarinnan därstädes. Skrivelsen och lärarinnans svar upptar hela fem sidor i skolrådets protokollsbok. Lärarinnan fick en varning.
UTDRAG UR BJURÅKERS SKOLSTYRELSEPROTOKOLL 1932 –1971
Från och med 1932 delades skolråd och kyrkoråd och en skolstyrelse bildades. Kyrkoherde Ringqvist fortsatte som ordförande i båda.
1932
Signe Siljestrand sjukledig. Vik. blev Linnea Eriksson. Astrid Forsberg Hedvigsfors slutade sin tjänst 1 juli. Märta Emilsson (Stenäs) lärare i Moviken. Elsa Larsson lär. Hedvigsfors.
W.Backman i Lia och S. Siljestrand i Strömbacka fick varningar och anmodan från skolstyrelsen att förklara sitt handlande bl.a. beträffande uraktlåtenhet att följa schema och sina tvivelaktiga disciplinåtgärder. Vidare tilldelades W.Backman varning för sin vandel. Han hade vid ett flertal gånger kommit till skolan i bakrus.
Vera Arfving lär. i Kyrkskolan.
Magda Dahlgren lär. i Ländsjö.
Frida Bergkvist vik. i Avholm för tj.led. Anna C. Andersson
Kroppsaga i skolan diskuterades livligt detta år. Skolstyrelsen uttalade som sin uppfattning att kroppsaga i vissa fall var nödvändig i skolan för att upprättahålla disciplinen.
Både W.Backman och S.Siljestrand anförde besvär till Domkapitlet angående sina från skolstyrelsen erhållna varningar. Domkapitlet lämnade bådas besvär utan åtgärd.
Lärarna fick i uppdrag att utarbeta noggranna tider och scheman över läsningen i skolan.
Kyrkoherde Ringqvist slutade som ordförande i skolstyrelsen. Efterträddes av Handlanden Manne Ellström Hedvigsfors.
1933
Alva Dahlgren vik för Julia Larsson i Björkhammar.
Ombyggnad av Frisboskolan samt reparationer i Moviken och Hedvigsfors.
Bestämdes att lunchrasten skulle vara 1 timme i samtliga skolor.
Linnea Ärfström lär. i Strömbacka och Kyrkbyn (1927-1931).
Lärarbostaden i Lia under byggnad.
Alsjöskolan indrogs p.g.a. för få elever. Två elever inackorderades i Njuparna.
Furuberg blev fast mindre folkskola och Storåsen-Njuparna flyttande skolor.
Annie Persson lär i Furuberg, och Ester Karlsson i Njup.-Storåsen.
Ingen slöjdundervisning i skolor med färre än 6 elever i varje slöjdgrupp.
Ny slöjdsal inrättades på vinden i Kyrkskolan.
Fr.o.m. 1934 ordnades skolskjutsar för fortsättningsskolebarn
1934
Ytterhavrabarn till Holmberg i.st.f. Ramsjö.
Diskuterades tandvård för skolbarnen
Mellanskolan i Kyrkbyn drogs in och en 3-6 klass bildades.
Skolskjutsar för småskolebarn från Stråsjö till Ängebo inrättades.
Lilly Björdal från Stråsjö till Björsarv. Sally Borg lär. i Stråsjö..
Skolan i Skån (Ljusdals socken) drogs in och barn från Geholm inackorderades i Brännås.
Alma Rask – Elsa Backman – Elsa Larsson ingick i en skolbokskommitté för småskolan.
Skolstyrelsen ansåg att en del av de föreslagna böckerna var för dyra
Maja Rydberg Holmberg sjukledig.
Vägen mellan Ytterhavra är i mycket dåligt skick. Skolstyrelsen har dock inga möjligheter att bidra med pengar till förbättringar.
Fortsättningsskola i följande skolor: Kyrkskolan, Lia, Hedvigsfors, Ängebo, Stråsjö, Långmor, Moviken, Frisbo.
Småskolan i Stråsjö överförs till Ängebo.
1935
Frisbo och Björkhammar ändrades från D2 skola (halvtidsläsning) till D1 (heltidsläsning).
Examensdag bestämdes till 13 juni för samtliga skolor.
Sockenstugan vid kyrkan uppläts för klass 3-4 för kyrkskolan. Lärare:Ester Cedergren.
Fortsatt sjukledighet för Maja Rydberg i Holmberg
Hyra för skollokal i Björsarv bestämdes till 350 kr/år.
W.Backman fick ersättning med 85 kr för inköpta fruktträd till skolans trädgård.
Märta Emilsson (Stenäs) Moviken anordnade varje år en julfest, där behållningen gick till tandvård för skolans elever. Skolstyrelsen bidrog med 50 kr.
Joel Larsson Ängebo avsade sig repr. i skolstyrelsen.
1936
Skolkökskurser anordnades i Västansjö, Ängebo och Björsarv.
Beslöts att hålla skolavslutning för hela socknen (de större klasserna) i kyrkan.
Storåsens skola drogs in. Njuparna blev fast mindre folkskola och ett nytt 1-års kontrakt slöts med Strömbacka Bruk om att få hyra deras lokal därstädes.
W.Backman fick mindre hedrande vandel i sitt tj. gör. betyg. Han överklagade dock detta och fick efter några månader ändrat till hedrande.
Skolstyrelsen beslöt om allmän läkarundersökning.
Vikarier: Holmberg: Sonja Söderberg och Annie Persson
Furuberg: Ragnhild Englund
Stråsjö: Valborg Nyberg
Lia: Anna Hedkvist
Sammanslagning av småskollärartjänsterna i Moviken o. Strömbacka.
Yrkesbetonad fortsättningsskola för gossar i Kyrkskolan, Lia och Ängebo
1937
Avholms skola drogs in. Barnen till kyrkskolan.
Strömbacka småskola drogs in och barnen flyttades till Moviken.
Folkskoleelever i Holmberg flyttades till Lia.
Lia skola fick B1- form
Även detta år var det gemensam skolavslutning i kyrkan.
Anna C. Andersson från Avholm till Holmberg.
Lovisa Forsman slutade i Strömbacka
Folkskoleavdelningen i Stråsjö las ner (fr.1938) och eleverna skjutsades till Ängebo.
Skolstaten för 1938 beräknades till 124.000 kr.
1938
Skolorna i Bjuråker hade följande skolformer:
B-1 eller/och b-1: Kyrkskolan, Lia, Holmberg, Stråsjö, Strömbacka.
B-2: Ängebo, Hedvigsfors
B-3: Björsarv.
D-1: Frisbo, Furuberg, Lännsjö, Ramsjö, Skärås, Våtmor.
D-2: Brännås, Långmor.
Diskuterades skolhusbygge i Björsarv.
Beslöts att lägga ner Njuparna fr.o.m. 1939/40
Alva Dahlgren flyttade från Njuparna till Furuberg vid nedläggningen.
Agnes Eriksson Långmor gick i pension (fick kvarstå till 1 juli –39)
Höstterminen –38 började 12 aug.
Hedvigsfors – Björkhammar slogs samman till B-2 och Björkhammar drogs in. Skolan användes därefter till fortsättningsskola.
Beslut att Hedvigsfors folkskola skall ha B2-form tills vidare och småskola förlägges
till Våtmor.
Beslut om att ritningar och kostnadsförslag till ny skola i Lia togs. Den skulle innefatta lärosal, gymnastiksal, slöjdsal, bespisning, toaletter, pannrum och badavdelning.
Beslutades hyra lektionssal i Lia bönehus
Föreslogs indragning av skolan i Njuparne fr.o.m. nästa läsår (39-40).
Ländsjö skola behålles även nästa läsår (39-40)
David Wängdal utsågs att sköta skolbiblioteket.
Ester Cedergren är lärare i Kyrkbyn och Lilly Björdal i Björsarv.
Märta Stenäs anmäler skolstyrelsens ordförande till domkapitlet för att han utan hennes medgivande hyrt ut skollokalen till Jultomteföreningen till deras auktion.
Skolstyrelsen säger i sitt yttrande till domkapitlet, att ordföranden ensam lämnar tillstånd till lokalernas användande
Ragnhild Englund vikarierar i Furuberg läsåret 1938-39.
Undervisnings-och-ekonominämnden får i uppdrag att lönegradsplacera 24 lärare inom distriktet.
Beslutades ansöka om pension för Agnes Eriksson, Långmor
Märta Hedblom, Norrbo utses till e.o. lärare i Lia. Astrid Bäckman vikarierar i
Långmor.
Beslut om lönegradsplacering
B17 David Wängdal B9 Alma Rask Viola Nilsson
Joel Larsson Anna Ekblom Karin Nilsson
Walfrid Backman Anna Jonsson Karin Törnblom
Elsa Larsson Elin Ekström Maja Rydberg
Märta Stenäs Anna Andersson Magda Dahlgren
Valborg Nyberg Elsa Backman Alva Dahlgren
Signe Siljestrand Julia Larsson Ragnhild Englund
Ester Cedergren Agnes Eriksson
Lilly Björdal Olga Qvist
Fortsättningsskolor anordnas i Ängebo, Hedvigsfors, Moviken, Strömbacka, Stråsjö, Björkhammar, Björsarv, Långmor, Kyrkskolan och Lia.
Småskolan i Ängebo flyttas till Stråsjö och folkskolan i Stråsjö flyttas
till Ängebo och blir B1-skola (förslag). Beslutades söka statsbidrag och byggnadstillstånd för ny skola i Björsarv.
Signe Siljestrand vill kvarstå i tjänst t.o.m. 30/6-1941. Beviljas t.o.m. 30/6-1940.
Klagomål hade framförts till skolstyrelsen beträffande lärarinnan Märta Stenäs och hennes orättvisa behandling av barnen. skolstyrelsen hade kallat samtliga målsmän till barnen i folkskolan, som hade diskuterat att ej sända sina barn till skolan vid vårterminens början skolstyrelsen uppmanade föräldrarna att noga överväga strejk beslutet och Märta Stenäs uppmanades att begära tjänstledighet
1939
Beslutades begära godkännande hos kommunstyrelsen av ritningar och kostnadsberäkning för ny skola i Björsarv samt för bostadshus till lärare.
Förslag till nytt reglemente tillstyrkes av lärarkåren och skolstyrelsen
Fortsättningsskolor i snickeri i Norrbergs godtemplarlokal, Björkhammar och Avholm.
Skolkök i Björkhammar och Dellenro.
Teori: Kyrkskolan, Lia, Ängebo, Björsarv, Hedvigsfors och Strömbacka. Lärare: Wängdal, Cedergren,Walfrid Backman, Joel Larsson, Björdal och Elsa Larsson
Beslutades att två idrottsdagar anordnas under höstterminen samt tre under vårterminen
Ordförande ?-1938: landsfiskal Henriksson. 1939: Gustaf Duse. 1940: Hans Persson
Förslag till utgifts-och-inkomststat för skolorna under 1940 godkändes.
Den balanserade på 212000 kr.
Beslutades att skoltandvården börjar omkring första mars 1940
1940
Beslut om utredning ang. anställande av överlärare.
Sigrid Larsson, Ljusdal blir vikarie för Valborg Ek
Märta Stenäs erinras om innehållet i gällande folkskolestadga, p.g.a. hennes handlingssätt mot vissa elever. Styrelsen beslutade begära läkarundersökning för henne.
Märta Stenäs besvärar sig till domkapitlet över skolstyrelsens beslut.
Beslut att anställa manlig överlärare. arvode 1000kr/mån.
Skolformer:
Kyrkskolan och Lia 2:a B-formen
Furberg och Ramsjö 1:a D-formen
Förslag till instruktion för överlärare godkändes.
Maja Ellström, Hudiksvall, Vikarierar vid Holmberg skola
Viola Nilsson lärare i Ramsjö
Anna Jonsson lärare i Långmor
Olga Qvist lärare i Brännås
Skärås mindre folkskola skall indragas
Sigrid Larsson vikarie för Valborg Ek i Ängebo
Joel Larsson utses till vik. Överlärare.
Henry Larsson tillträder som lärare i Strömbacka 1/7 1940
Anna Ekblom ord. lärare i Strömbacka-Frisbo skolor
Vikarie i Furuberg: Ragnhild Englund
Tyra Strandgren, Vännäsby, utses till e.o. lärare i Lia
Slöjdlärare i Ängebo: Per Larsson, Ängebo
Anskaffar karbidlampor till Furuberg och Ramsjö skolor p.g.a. fotogenbrist.
Tandvård för barn i 1:a och 2:a klassen börjar i februari 1941.
Beslut om inköp av smalfilmsapparat bordlades.
Vikarie för Valborg Ek är Torgerd Nilsson-Stig.
1941
Tyra Strandgren är e.o. lärare vid Lia Skola.
Den 19/3 Styrelsen vill bibehålla Brännås och Långmors skolor som småskolor, byggande av ett nytt skolhus i Björsarv för folkskolan. Om barnantalet sjunker vill inte styrelsen motsätta sig en centralisering till Björsarv.
Joel Larsson får förordnande till överlärartjänsten tiden 1/7 1941 till 30/6 1944
E.o. lärare i Björsarv: Lilly Söderström. I kyrkskolan: Ester Cedergren och i Brännås: Tyra Strandgren
E.o. biträdande lärare i Lia: Alma Rask under läsåret 1941-42
Vik. lärare i Furuberg :Ragnhild Englund
Kvinnlig slöjdlärare i Ängebo :Kalla Häll
För att barnen skulle få tillfälle till bärplockning på hösten kunde undervisningen inställas högst en vecka där så erfordrades. Småskolans bärlov skulle inskränkas till en kortare tid. Movikens skola anordnas som B2-skola läsåret 1941-42 p.g.a. ökat elevantal.
Magda Dahlgren vikarie vid Movikens småskola under höstterminen.
Överlärarens undervisningsskyldighet bestämdes till 20 timmar per vecka.
Förslag om tecknande av olycksfallsförsäkring för samtliga barn avslogs.
Ramsjö Byamän begär anslag till elledningar till Ramsjö skola. Ekonominämnden skall behandla frågan och besluta i frågan.
Slöjdlärarinna för flickslöjden vid Lia skola: Viran Strindlund, Svedjebo
Beslutades bygga lärarbostad i Hedvigsfors. Ekonominämnden antar entreprenör.
Kostnadsförslag för badanläggning till skolbarnen i källarvåningen i skolhuset i Hedvigsfors infordras.
Tre barn från kyrkskolan ska genomgå undersökning av ögonspecialist i Sundsvall.
Skoltandläkaren hinner inte med barnen i Bjuråker överläraren m.fl. undersöker möjligheten att anställa annan skoltandläkare.
Till folkskolans 100-års jubileum utsåg styrelsen tre personer till kommitté för att handha förberedelserna till jubileet. Lärarkåren utser tre personer till nämnda kommitté.
Till ordförande för år 1942 valdes Hans Persson, Frisbo.
1942
Vikarie i Moviken vårterminen -42: Magda Dahlgren.
Beslutades omändring av lokalerna vid Avholms skola för att användas till fortsättningsskola och sommarkoloni.
Barnen från Fönebo skola, som ska läggas ned, överföres till Movikens folkskola.
Styrelsen är beredd att sätta igång skolbygget i Björsarv sommaren 1943 om inte tidsläget lägger hinder i vägen
Lilly Söderström, e.o. lärare vid Björsarvs skola läsåret 1942-43.
Tyra Strandgren e.o. lärare vid Brännås skola 1942-43.
Alma Rask e.o. biträdande lärarinna vid Lia folksola 1942-43.
Vik. Lärarinna ht. 1942 i Furuberg Magda Dahlgren.
Läsåret 1942-43 sammanföres eleverna vid Strömbacka-Frisbo och Movikens folkskolor till en läraravdelning förlagd till movikens skolhus.
Anna Ekblom förordnas som lärare i Moviken
Lov för bärplockning, potatisupptagning, skördearbete och dyl. skulle kunna beviljas under högst sex dagar vid folkskolan och tre vid småskolan.
Vik. Lärare vid kyrkskolan Elin Björklund, Ljusdal.
Vid ett gemensamt möte med skolstyrelsen och lärarkåren höll folkskoleinspektör, Gralen ett föredrag om sexualkunskap i vilket ämne undervisning skall meddelas i rikets folkskolor fr.o.m. innevarande läsår.
Vik. Lärare i Hedvigsfors hösten -42: Karin Bröms, Leksand
e.o. lärare vid kyrkskolan vt. 43 Valter Ek.
e.o. lärarinna vid furubergs skola vt.43: Magda Dahlgren.
P.g.a. rådande tidsläge beslöts inställa skidtävlingen i Bricka vintern 43.
Nya lärarbostaden i Hedvigsfors hade avsynats och godkänts utan anmärkning.
Till ordförande år1943 valdes Hans Persson och till vise ordförande Joel Larsson.
1943
Ritningar till ombyggnad av Hedvigsfors skola redovisades och föreslog
kommunalfullmäktige att besluta att folkskola utföres i enlighet med de
upprättade ritningarna.
Kraftledning till vedkapning och dyl. skulle uppsättas vid Ramsjö skola.
Om kurs i sexualundervisning skulle komma att anordnas i Delsbo för lärare
från Delsbo och Bjuråker skulle Bjuråkes skolstyrelse svara för halva kostnaden
e.o. lärare vid Björsarvs skola 1943-44: Lilly Söderström.
e.o. lärare vid Kyrkskolan 1943-44: Valter Ek
Småskoleavdelningen i Frisbo återupptas 1943-44.
e.o. bitr. lärare vid Lia folkskola 1943-44 Alma Rask.
Vikarie i Frisbo småskola 1943-44 Magda Dahlgren.
Beslutet om att bygga nytt skolhus i Björsarv har kommit i ett nytt läge
genom minskning av barnantalet varför en kommitté skulle närmare utreda denna fråga.
Till entreprenörer för Hedvigsfors skola antogs herrarna Glantz och Olsson.
Beslutades återkalla beslutet att bygga B1-skola i Björsarv.
Beslutades bygga B2-skola i Brännås ochB3- skola i Björsarv samt inrätta B3-skola i Långmor i befintliga lokaler.
Beslutades ta upp frågan om sjunde skolår.
Förordnades till lärare i Strömbacka ht. 43 Lennart Karlsson
Furubergs folkskola Nils Boqvist
Brännås folkskola Lars Möller
Hedvigsfors folkskola Erik Karelius
Läraren Valter Ek vid kyrkskolan avgår som lärare där, har fått tjänst i Delsbo
e.o. lärare vid kyrkskolan 1943-44 Sven Hallström
e.o. Lärare i Furuberg ht. 43 Gunnar Thomasson
Lärare i Strömbacka folkskola Vt. 44 Gunnar Thomasson
Skolstyrelseprotokoll från år 1944 – 1951.
Ordförande 1944-47 : Kommunalkamrer Hans Persson.
Ordförande i Biblioteksstyrelsen under samma år: Walfrid Backman.
1944.
Centralvärme planeras i det nya skolhuset i Ängebo.
Nytt reglemente och ny skolorganisation aktuell efter att man beslutat att införa ett sjunde skolår. Kommitté: Lilly Söderström, Hans Persson, Joel Larsson, Eskil Holm och Walfrid Backman.
Planerade nybyggnationer: Lärosal ,gymnastikrum, frukostrum, samt centralvärme vid Kyrkskolan, lärarbostad och undervisningslokaler för folkskola av B2 form i Brännås samt skollokaler i Björsarv.
I slutet av året avlämnar kommittén för sjunde årets införande en första rapport. Omorganisation av Långmor och Björsarvs skolor och eventuellt Lia och Holmbergs skolor kan bli aktuellt.
1945.
Filmkommitté utses. Joel Larsson och Walfrid Backman får uppdraget.
Studieresa till Järvsö planeras för att på ort och ställe ta del av hur skolbespisningen är organiserad. Följande personer utsågs : Hans Persson, Matts Englund, Carl Forslund, Adolf Lindberg och Joel Larsson.
En begäran från befolkningen i Furuberg och omkringliggande byar att telegrafverket skulle få inrätta en automatisk telefonväxel i Furubergsskolan avslogs med motiveringen att det skulle verka störande för skolans verksamhet att ha en dylik växel i närheten av undervisningslokalerna.
Reglementet ändras. Distriktets skolor 1945/1946: B1- form: Kyrkskolan, Lia skola och Ängebo skola B2- form: Hedvigsfors, Björsarv, Brännås, Frisbo och Moviken.
B3- form : Ramsjö ,Furuberg och Strömbacka .
Furubergs LS har gjort en framställan om att få använda skolan i Furuberg för sina möten. Framställan beviljades om samråd skedde med läraren på orten och att man efter varje möte städade ordentligt.
1946.
Ordförande Adolf Lindberg, Brännås.
Anslag till skolresor: 10:- per barn i klasserna 5-6, dock högst hälften av hela resekostnaden.
SKOLTANDVÅRDEN diskuteras.
Ledamoten Jonas Eriksson, Furuberg framför furubergsbornas önskemål om att lärarinnan som var anställd där bör förflyttas så fort vakans uppstår vid någon annan skola på grund av hennes sätt att sköta undervisningen. Överläraren får i uppdrag att vid lämplig tidpunkt besöka skolan
Strömbacka – Moviken organiseras som B2 skola. Småskolans elever får sin undervisning i Strömbacka och folkskolans elever hänvisas till Moviken. Statsbidrag söks för pendelskjutsarna.
BESLUTADES ATT INFÖRA SJUNDE SKOLÅRET ÅR 1947.
Furubergs skola åter uppe till behandling. Ledamoten Jonas Eriksson begärde att folkskollärarinnan Lisbeth Skoglund skulle förflyttas till en annan skola. Styrelsen hänsköt frågan till folkskoleinspektören för yttrande.
Förslag föreligger att under läsåret 1946/47 införa SKOLFRUKOST på försök i Ängebo och i Strömbacka eller Moviken.
Furubergs lärare sjukskriven .
Beslutades att införa barnbespisning i Ängebo. Kalla Häll skulle erbjudas att bli föreståndarinna eftersom hon länge haft hand om slöjden där.
1947.
Furubergs lärare åter i tjänst.
Redovisning av planeringen för barnbespisningen. Bespisning skall ordnas vid samtliga skolor. Där lokalfrågan ej kunde ordnas på annat sätt skall s.k. bolagskojor inköpas och sättas upp till provisorisk bespisningslokal.
Astrid Eriksson Sniptjärn beviljas resebidrag på 75:- per läsår för sin son Rolf mot villkor att gossen deltar i undervisningen vid Furubergs skola regelbundet. Han har tidigare erhållit inackordering i Furuberg .Detta resebidrag blir billigare för kommunen än den del kommunen fått betala i inackorderingskostnader.
Herr Jonas Eriksson begär att någon åtgärd skulle vidtagas för att få bättre ordning vid Furubergs skola. Styrelsen beslutade att uppdra åt överläraren och ledamoten Eriksson att på lämpligt sätt få en rättelse till stånd.
Bostadsklassificering. Samtliga lärarbostäder inom distriktet har klassificerats av Synenämnden . Av protokollet framgår att Hedvigsfors och Brännås har blivit hänförda till klass A. Moviken, Lia, Strömbacka samt överlärarbostaden i Ängebo tillhörde klass B.
Långmors och Furubergs bostäder var godkända som C- bostad medan all övriga ej fyllde kraven för tjänstebostäder .
Överläraren föreslog skolstyrelsen utreda den årliga kostnaden för inrättande av skolor för YRKESUNDERVISNING.
Överläraren redogjorde för den planerade FILMFÖRENINGEN och skolstyrelsen beslöt att ingå som medlem mot en årsavgift av 20 kr per undervisningsavdelning.
Meddelas att överläraren Joel Larsson slutat sin tjänst och flyttat till Älvros.
Tomt för ny skolbyggnad vid Kyrkskolan. Styrelsen beslöt att utse kantor D Wängdal och t.f. överläraren att utreda frågan om var den nya kyrkskolan skulle byggas.
Vid två tillfällen under året beviljas anslag till pjäxor åt behövande skolbarn.
1948.
Ny valperiod. Ordf.: E.A. Hedberg, V. Ordf. Mats Englund.
Beslut att inköpa en DUPLICERINGSMASKIN av märket Banda till ett pris av 615:-
Fönebo skola läggs ner inför läsåret 1948/49. Norrbo skoldistrikt anhåller om att barnen ska få sin undervisning i Movikens skola. Framställningen bifölls.
T.f. Överläraren föreslog att inför nästa läsår samordna undervisningen vid Kyrkskolan med Norrbobyn. Småskolan skulle undervisas i Norrbobyn och folkskolan i Kyrkbyn. En skolform av A och B1 typ skulle då ersätta nuvarande B3 form . Folkskolestyrelsen biföll ej förslaget.
Meddelas från Skolöverstyrelsen att barnens SIMKUNNIGHET skall införas i betyget fr.o.m. detta läsår.
OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING tecknas för skolbarnen under skoltid.
Diskuterades platsen för den nya skolan i Kyrkbyn.
Beslutades att sjunde klassen skulle centraliseras till Kyrkbyn från Moviken, Lia och Hedvigsfors.
Skrivelse från enskild målsman vid Furubergs skola riktad till skolinspektören. Problemen vid Furubergs skola påtalas.
HÖGRE FOLKSKOLA FÖR DELLENBYGDEN. Då i Delsbo uppstått planer på att i samråd med Bjuråker och Norrbo inrätta en högre folkskola beslöt folkskolestyrelsen att anhålla hos Bjuråkers kommunalfullmäktige om tillsättande av en kommitté som skulle underhandla med
Delsbo och utreda frågan angående ett samgående för inrättande an en sådan skola.
Skoltomten i Brännås köps in.
Norrbobyns barn överföres till Kyrkskolan.
SIMKURSER. Då en ganska stor % av skolbarnen icke är simkunniga och detta inte kan vara tillfredsställande i ett skoldistrikt där det finns så många sjöar samt då nu också anteckning angående skolbarnens simkunnighet skall göras i deras terminsbetyg beslöt folkskolestyrelsen att kommande sommar anordna en del simkurser exempelvis 3 en i Västansjö, en i Moviken och en i den övre delen av socknen. Kostnad 600 kr per kurs.
HJÄLPKLASS. Beslöts att testa ett antal elever inom skoldistriktet för att utröna möjligheterna att inrätta en hjälpklass.
1949
Siv Hallgren anställs i Frisbo 3-6.
Det inrättas en sjunde klass i Brännås sedan målsmän motsatt sig att deras barn skulle åka till Ängebo för att få undervisningen i klass 7.
Det inrättas en sjunde klass i Frisbo sedan föräldrarna begärt att få gå i Frisbo B2 skola i stället för i Moviken.
Två PEDAGOGISKA DAGAR för folkskolans lärare anordnas efter det att Folkskoleinspektören hade medgivit befrielse från återläsning för de lärare som deltog i kursen.
Diskuterades tomtfrågan för lärarbostad vid Kyrkskolan.
Beslöts att ÖVERLÄRARENS UNDERVISNINGSTID skulle minskas med 12 timmar i veckan . Skäl för detta: 25 undervisningsavdelningar utspridda på 14 skolor. Långa avstånd. Föreståndare för 6 kurser i fortsättningsskolan och 14 barnbespisningar.
SKOLTANDVÅRDEN diskuterades.
1950.
Beslut att inköpa RADIOAPPARATER till samtliga skolor
Under 1950 diskuterades vid flera tillfällen skolans framtida organisation och behovet av nya skollokaler samt lärarbostäder. I sept. 1950 översändes den nya organisationsplanen för distriktets skolväsen till kommunfullmäktige för beslut.
Skissritningar till den nya skolan i Brännås presenteras.
Björsarvs skola läggs ner. Barnen skall inför läsåret 1951/52 överföras till Brännås.
Protokoll fört vid sammanträde med Norrbo skolstyrelse å Hålsjö skola den 11 okt.1951.
Närvarande: Folkskoleinspektör O. Lindberg, Karl Jonsson, Anders Eriksson, Gustav Bodin, O. Larsson, P E Eriksson, lärarkårens representant Margit Lundin samt undertecknad ordf. Bertil Lindgren.
§ 5. Begärde folkskoleinspektören ordet och yttrade att då det förmodligen var sista gången som han hade tillfälle att träffa Norrbo skolstyrelse då kommunen den 1 jan 1952 sammanslås med Bjuråker, ville han uttala sitt tack för det goda samarbete genom åren med skolstyrelsen och särskilt dess ordförande, som han haft mest att göra med.
Ordförande å sin sida tackade å skolstyrelsens vägnar inspektören för de gångna åren och för den beredvillighet med vilken han alltid stått till tjänst för skolans bästa.
1951
Angående förslag om nedläggning av Björsarvs skola ansåg inspektören att anledning saknades. Björsarvs B2b – form bibehålles.
Organisationen vid Frisbo – Strömbacka – Moviken bibehålles också.
Av 16 folkskollärartjänster är endast 9 ordinarie. Anhålles hos folkskoleinspektören att få tillsätta 4 nya tjänster, 2 vid Kyrkskolan , 1 i Ängebo och 1 i Frisbo.
Valborg Eks ordinarie tjänst i Ängebo flyttas till Kyrkskolan.
Inskrivning av nybörjare inför hösten hålles lördagen den 21 april med läkarundersökning.
Beslöts testa elever för eventuell inrättande av specialklass vid Kyrkskolan för elever från Kyrkskolan, Lia och Hedvigsfors.
Beslöts att infordra anbud på uppförande av två nya lärarbostäder i Kyrkbyn, samt två garage eftersom kantorn behöver bil.
Beslöts att förflytta överlärare Lars Back och fskl Valborg Ek från Ängebo till Kyrkskolan. Lars Back fick nytt förordnande 6 år framåt.
Framställan från flera skolor om skolresebidrag. Skolstyrelsen beslöt att bidrag skulle ges med 10:- /elev i årskurs 7, eller till elev som beviljats avgång tidigare, dock endast en gång under skoltiden.
Ivar Friberg blev tillsatt som kantor.
Skolstyrelsen beslöt att snaskförbud skulle råda för elever under skoltid, och under färd till och från skolan.
Anna Jonsson, Långmor slutar sin tjänst efter många år.
Förslag väcktes om sammanslagning av Bjuråkers och Norrbo skoldistrikt.
Valborg Ek tjänstledig hela läsåret 1951/52 för uppehållande av tjänst i Delsbo.
Inrättades en specialklass i Kyrkskolan.
Skolstyrelsen beslöt att en ny skola skulle byggas i Brännås. Kostnad 383 000 kronor.
Till fortsättningsskolans skogsvårdskurs i Ländsjö hösten 1951 anställdes Olle Ernfrid Jansson och Bryngel Persson Delsbo som lärare.
Beslöts att inrätta träslöjd i Brännås skola från och med 15 november, med snickare Erik Svärd att handha undervisningen.
Vid sammanträdet den 11 dec 1951 konstaterades att följande skolor och avdelningar fanns:
En avdelning:
Brännås småskola, Brännås folkskola, Långmor, Stråsjö, Holmberg, Ramsjö, Strömbacka, Frisbo, Norrbobyn, Björsarv och Furuberg.
Två avdelningar:
Lia skola, Hedvigsfors, Moviken,
Fyra avdelningar:
Ängebo skola
Kyrkbyns skola
Fem avdelningar:
Centralskolan föreslogs byggas på i Västansjö på kommunens mark.
Man beslöt att anordna följande fortsättningsgrupper: Skogsvård, Hushållsgöromål, Slöjd för gossar, Sömnad för flickor, samt en kurs i anslutning till Jordbruket.
Skolstyrelseprotokoll från år 1952.
Bjuråker och Norrbo kommuner har gått samman till Bjuråkers storkommun.
Vid skolstyrelsen i jan 1952 återfinns bland de 18 ordinarie ledamöterna 2 ledamöter från Norrbo- Gustav Bodin Hålsjö och Bertil Lindgren Norrbobyn. Som lärarkårens representant från Norrbo finns Margit Lundin Hålsjö.
Skolstyrelseledamöter 1952 – 1955.
Helge Nordholm Brännås
Erik Mattson Björsarv
Edvin Björk Ängebo
P. V. Berg Västerstråsjö
Olov Nylander Holmberg
Ture Vinlund Hedvigsfors
O. H. Olofsson Svedjebo
E. J. Persson Ramsjö
Olov Andersson Tjärna
Arvid Åsbrink Moviken
Valter Andersson Strömbacka
Sven Persson Frisbo
Rickard Tingelöf Furuberg.
Bertil Lindgren Norrbobyn
Gustav Bodin Hålsjö
Tom Fåhreus Strömbacka Ordf.
Viola Nilsson Holmberg lärarkårens representant.
Margit Lundin Hålsjö lärarkårens representant
Kyrkoherde Frank
Algot Södergren Överlärare
1952
Kantor Gustav Eriksson Norrbobyn förordnades som lärare i Hålsjö.
Överlärare Back slutar och flyttar.
Erik Algot Södergren blev ordinarie lärare och överlärare fr.o.m. 1/1 1953, Ivar Friberg vikarierade till dess.
Föreslogs att borra efter vatten till skolan i Furuberg.
Simskolor anordnas år 1952 i likhet med 1951.
Till en småskollärartjänst i Kyrkskolan var 56 sökande och Ebba Vestman fick tjänsten.
Per J. Ekman tjänstledig hela läsåret 1952/53 för att uppehålla tjänst i Hudiksvall.
Läraren Barbro Grönberg Kyrkskolan förordnas på tjänst i Hålsjö samt som kantor.
Skolslöjd ska anordnas i Rönnebo, för Kyrkskolans elever fr.o.m. läsåret 1952/53
1953
Beslutades om hämtning av strejkande skolbarn i Furuberg. ( 11 elever)
Beslutades anhålla om att vitesföreläggande skulle kunna delges de tredskande föräldrarna.
Beslutades den 9 april att fastställa Friggesund som lämplig ort för Centralskolan.
28 /9 godkände Skolöverstyrelsen lokalbehovet och KF:s arkitekt antogs.
Förslag att upprätthålla följande skolor:
Brännås, Ängebo, Kyrkskolan, Strömbacka, Hålsjö, Hedvigsfors, Centralskolan (Lia tills vidare),
Följande endast småskolor: Holmberg ,Björsarv, Långmor, Frisbo, samt Moviken.
Björsarvs folkskola indrages från 1953, eleverna hänvisas till Brännås och Ängebo.
Stråsjö skola indrages, eleverna till Ängebo.
Furubergs skola indrages.
Lia skola indrages när Centralskolan i Friggesund blir klar.
Ramsjö skola indrages, eleverna till Kyrkskolan.
Skolkökskurs för fortsättningselever anordnas i Hålsjö.
Slöjdkurs endast i Alsjö – eleverna skjutsas.
Höstterminen ska omfatta 17 veckor och vårterminen 22 veckor.
Slöjd ska ges till elever från och med årskurs 4, ( 2 – 4 veckotimmar).
Trädgårdsskötsel 20 timmar / läsår.
Fortsättningsskola ska omfatta 10 – 12 veckor.
Läsåret 1953/54 införes undervisning i engelska efter begäran hos Kungl.Skolöverstyrelsen i klasserna 5, 6 och 7, vid skolorna Hedvigsfors, Hålsjö, Moviken och Ängebo.
Lisbet Silen hade ansökt hos Konungen att få förflyttning av sin ordinarie tjänst till annan ort i landet, vilket tillstyrktes. Hon flyttas från Furuberg.
1954
I Brännås måste 3 avdelningar inrättas.
Hedvigsfors och Lia skolor ändras från B2 till B1.
Beslutades om ombyggnad av lärarbostaden i Hålsjö.
På förslag av folkskolinspektören sammanfördes 7:e klasserna från Frisbo och Moviken till Strömbacka, där Ebenezerkapellet hyrdes för detta ändamål.
1955
Genomgång av ritningar till Centralskolan tillsammans med KF:s representant.
Skissritningarna godkändes.
Tillsynslärartjänst inrättades och ska ersättas med 10 kronor per termin och läraravdelning.
Långmors skola läggs ner 1955.
Beslutades bygga lärarbostäder i Ängebo, begär pengar från kommunfullmäktige.
Ur en idrottsfond erhålles 1500 kronor till inköp av skidor och skridskor för utlåning till elever.
Föreslås att till lärare som ” under 40 år haft oförvitlig tjänstgöring inom Bjuråkers skoldistrikt skulle tilldelas patriotiska Sällskapets medalj. Elin Ekström hade 43 tjänsteår inom distriktet.
Den 22 juli hölls vid sammanträdet en parentation över avlidna Märta Stenäs, där bara beröm framfördes.
Förordnande av Anders och Inga Tengdelius som icke ordinarie lärare i Ängebo tog upp till behandling, bordlades för att tas upp senare under sammanträdet. Ingen röst avlades, utan ordföranden med sin enda röst fastställde förordnandet. Herr P.V. Berg reserverade sig utan motivering.
Engelskundervisningen i Lia uppsköts ytterligare, och ingen gosslöjd i Hedvigsfors och Moviken anordnades.
I den nyuppförda församlingsgården hyrdes lokaler i källaren för träslöjd och för specialklassen som flyttades från sockenstugan.
Inköpte fastighet av Tage Andersson i Ängebo för 63 000:- som lärarbostad, dessutom söktes statsbidrag för byggandet av två nya bostäder i Ängebo.
Walfrid Backman önskade bli befriad från skolbibliotekarietjänsten som han haft sedan 1943. Detta beviljades från 1 jan. 1956, och till efterträdare utsågs Liss Lars Larsson.
Tjänsterna som folkskollärare i Frisbo och Moviken, samt som skolkantor i Hålsjö, liksom två tjänster i Ängebo och Kyrkskolan skulle utannonseras till endast manliga sökande.
Beslöts att bastubad, för elever som kunde besöka någon bastu, skulle vara avgiftsfria.
En varmvattenberedare skulle monteras in i bespisningen i Hälsjö.
1956
Lysrör monterades in i Frisbo och Stråsjö skolor, och till Frisbo även en varmvattenberedare.
Åke Vallin föreslog att de tre pojkarna i Norrbobyn som räddat en kamrat som gått genom isen, skulle få en minnesgåva för sitt rådiga ingripande. Beslutades att Rune Kroon, Lennart Östberg och Lars – Olov Jonsson skulle vardera få en gåva värd c:a 50 kronor.
1957
Skolbiblioteksersättning skulle gå till lärare som jobbar med skolbibliotek, med 25 öre/elev och termin fr.o.m. 1 jan 1957.
Avklädningsrummet på övre våningen i Kyrkskolan gjordes om till Bibliotek och syslöjdsal.
En skolkonsert med Gävleborgs läns orkesterförening för elever, ordnades i Bjuråkers kyrka
av musikdirektör Nils Moberg, Hudiksvall.
Ännu ett år ordnades befrielse från träslöjd för gossar i Moviken, Frisbo och Hedvigsfors. I Hedvigsfors anordnades i stället modellbygge i pappslöjd.
Lärarbostäderna i Ängebo avsynades. Dit fick Arne Fasth och Lilly Söderström flytta in, och i den inköpta fastigheten bodde paret Anders och Inga Tengdelius.
Skolbespisningen i Kyrkbyn rustades upp. Mat till andra skolor levererades därifrån.
Ett cykelbidrag på 50 öre per närvarodag betalades ut till Pontus Mattson i årskurs 5, för att han cyklade från Oxåsen till Hedvigsfors.
Oljeeldning installerades i Ängebo och Hedvigsfors bostäder. I Hedvigfors hyrdes Bruksgården för att ha gymnastik där.
Ett expeditionsbiträde anställdes på skolexpeditionen på halvtid, det var Gun Gunnarsson.
Tillsynslärare anställdes vid Brännås, Ängebo, Hedvigsfors Hålsjö och Kyrkskolan.
Anna Ekblom fick Patriotiska Sällskapets medalj efter 38 år inom distriktet.
Skolmuseet förlades till Rönnebo.
1958
Inköptes 4 st tomter i Friggesund som ritades om för att man skulle bygga tre lärarbostäder.
Ett förslag om att bygga nya lärarbostäder i Brännås skulle utredas. (blev aldrig byggda)
Undervisningen fick inställas högst två dagar för lingonplockning hem och till bespisningen.
Fyra elever från Furuberg begärde och fick gå sin sjätte klass vid enhetsskolan i Hassela.
Inrättades inom skolstyrelsen ekonomiavdelning, undervisningsavdelning och skolmåltidsavdelning, dit ärenden då kunde delegeras.
Beslutades att köket vid Centralskolan i Friggesund skulle vara ett centralkök varifrån man med kantiner skulle skicka mat till Kyrkskolan, Moviken, Strömbacka och Hedvigsfors.
Året avslutades med en antisnaskkampanj, där man aktualiserade snaskförbudet i skolorna och på vägen till och från.
1959
I samband med valet 1958 kommer Fanny Andersson ( s) in i skolstyrelsen som första och enda kvinna på ordinarie plats. Som ersättare sitter under samma period Olga Paulsson (c) Kvinnorna har gjort sitt intåg!!!!
Ordf. Gustav Bodin (s)
Skolstyrelsen beslutar utreda möjligheterna att bygga tjänstebostäder i Friggesund. Förmånliga statsbidrag för orter med mindre än 200 inv.
Val av byggnadskommitté för Centralskolan i Friggesund.
Skolstyrelsen beslutar enhälligt att föreslå fullmäktige att fatta ett principbeslut om nioårig skolplikt införes i kommunen samt att utreda lokalbehovet för ett enhetsskolans högstadium i Friggesund. Länsskolenämndens planeringsavdelning hade uttalat sig positivt för en placering av högstadieskolor i såväl Friggesund som i Delsbo.
Arbetet med Centralskolan påbörjas.
Skolstyrelsen beslutar att lägga ner Frisbo skola fr.o.m. 1/7 1960.
1960.
Utredning ang. kostnader för införande av enhetsskola i Bjuråker.
Kommittén som utrett kostnaderna avlämnade en preliminär rapport. Merkostnaden uppgick till 732400 kr för lokaler och inventarier exklusive kostnaderna för lärarbostäder. Klassrummen skulle då uppföras som paviljonger .Driftskostnaderna ökade med 87600 kr. Uppdrogs åt kommittén att fullfölja utredningen och dessutom lägga fram en jämförelse mellan kommunens kostnader per elev för ett högstadium i Friggesund och samma kostnader därest eleverna från kommunen hänvisades till ett högstadium i Delsbo.
Skolinspektör A. Wickberg informerade skolstyrelsen om de problem länsskolenämnden hade att ta ställning till när det gällde organisationen av enhetsskolans högstadium i Delbo och Bjudåkers kommuner. Delbo kommun hade ingivit en ansökan om att få påbörja försöksverksamhet fr.o.m. 1960/61. Länsskolenämnden hade att yttra sig och därvid bl.a. fastställa elevområde för högstadiet. Det ansågs nödvändigt att därvid samtidigt behandla högstadieorganisationen för Bjuråkers kommun.
Högstadieundervisningen kunde för de båda högstadierna organiseras antingen med ett gemensamt högstadium som då skulle få fyra paralleller eller med högstadier i både Friggesund och Delsbo. De senare blir då tvåparallelliga.
Det fyrparallelliga högstadiet ansågs vara en god skola med rika möjligheter för eleverna vid val av tillvalsämnen. Ett för kommunerna gemensamt högstadium skulle dock medföra långa skolvägar för ett stort antal elever och i vissa fall inackorderingar.
Tvåparallelligt högstadium i Friggesund och Delsbo skulle innebära kortare skolvägar men mindre möjligheter att organisera undervisningen i tillvalsämnena. Det ansågs också svårare att erhålla kvalificerade lärare till små högstadieskolor.
Vid val av skolort för ett gemensamt högstadium hade Länsskolenämnden att ta hänsyn till elevernas skolvägar men också till att skolan kom att förläggas till en ort som kan antas förbli den för bygden i sin helhet betydelsefullaste centralorten.
Beträffande det senare villkoret ansågs Delsbo samhälle äga företräde framför Friggesund genom sitt läge vid järnväg och betydelsefull genomfartsled.
Till gemensamt högstadium i Friggesund skulle samtliga elever i Bjuråker och Delsbo kunna komma men 90% av eleverna skulle då behöva skolskjuts. Förlades högstadiet till Delsbo skulle elever från Brännås skolområde behöva inackorderas. Ca 80% av det gemensamma elevantalet skulle vara tvungna att anlita skolskjuts. Beslut kommer att tas i LN under febr. mån.
Den ekonomiska utredningen är klar och redovisas.
Ekonomiska aspekter talar för högstadieskolor såväl i Delsbo som Friggesund.
De långa skolvägarna med inackorderingar som följd talar avgjort mot ett gemensamt högstadium i Delsbo. Vad gäller lärarfrågan skulle Bjuråker väl hävda sig i konkurrensen om lärarna under förutsättning att bra bostäder fanns att hyra ut.
Barnantalet syntes tillräckligt för uppdelning av årskurs 9 i a – g- och y- linjer.
Skolstyrelsen uttalar sig för en organisation med högstadieskolor i såväl Friggesund som Delsbo.
Skolstyrelsen beslutar enhälligt tillstyrka Skogsvårdsstyrelsens utredning om
Skogsbrukets ungdoms- och yrkesskolor, som innebar inrättande av en lokal skogsbruksskola vid Friggesunds skola.
Till 2 ordinarie tjänster vid Friggesunds Centralskola fanns 79 behöriga sökande.
Till 1 ordinarie folkskollärartjänst vid Hedvigsfors skola fanns 61 behöriga sökande.
Till en ordinarie folkskollärartjänst vid Brännås skola fanns 50 behöriga sökande.
Av 90 elever i årskurs 7 hade 42 anmält sig till ETT FRIVILLIGT ÅTTONDE SKOLÅR.
Walfrid Backman Lia skola tilldelas Kungliga patriotiska sällskapets medalj efter 39 år i kommunens tjänst.
Skolvaktmästartjänsten vid Friggesundsskolan hade sökts av personer.
UNDER 1960 STARTAR MUSIKSKOLAN SIN VERKSAMHET.
HÖSTTERMINEN 1960 STARTAR VERKSAMHETEN VID CENTRALSKOLAN I FRIGGESUND.
Vid årets sista sammanträde framför lärarkårens representant Åke Vallin lärarkårens tack till det ÄREMINNE skolstyrelsen kunnat resa under 1960 genom Centralskolans fullbordande.
1961.
Bjuråkers kommuns ansökan att få påbörja försöksverksamhet med Enhetsskola 1961/62 hade avstyrkts av Kunglig Majt: s p.g.a. Skolöverstyrelsens motiveringar om att lokaler ej fanns klara i tid samt att den beslutade kommunsammanslagningen antagligen kom att påverka den framtida skolorganisationen.
1962.
Anslag till Ängebo Folkets Hus – förening för att kunna bruka lokalen för bl.a. gymnastikundervisning och skolbad vid Ängebo skola.
1963.
Länsstyrelsen beslutade att högstadiet för Bjuråker- Delsbo skulle ligga i Ede.
Diskussioner i skolstyrelsen huruvida Ängebo-elever skulle få gå på högstadiet i Ljusdal.
Holmberg och Stråsjö småskolor drogs in och eleverna flyttades över till Ängebo.
Stråsjö skola övertogs av kommun-nämnden. Holmbergs skola blev reservlokal.
Kyrkskolan och Centralskolan företog Furuviksresor.
Eftersom någon lämplig byskola för ett skolmuseum inte fanns, diskuterades om sockenstugan vore lämplig. Beslöts att skänka sockenstugan till Hembygdsföreningen, för att på Forngården inrätta ett skolmuseum. Sockenstugan flyttades till Forngården i dec. 1963.
1964.
Renovering av Kyrkskolan genomfördes i form av beredskapsarbete och i bantad form.
Emil Melin vaktmästare på Kyrkskolan.
Sven Roos rektor i Delsbo.
Ivar Friberg rektor i Bjuråker.
Ängeboskolan slutade till lunch på lördagarna.
Beslöts att bygga ny skola i Ängebo. Beräknad kostnad 217.000 kr Baracken i Brännås användes till gymnastiklokal.
W.Backman begärde entledigande från föreståndarskapet för skolmuseet på Forngården.
Grundskolan infördes med högstadium i Delsbo.
1965.
Endast 10 elever på lågstadiet i Hedvigsfors.
Skolstyrelsen diskuterade vid ett flertal tillfällen ombyggnad eller nybyggnad i Ängebo.
Fyra elever i Brännås (från Skån) flyttades till Ljusdals kommun. Detta innebar att elevantalet i Brännås blev väldigt lågt.
Skolstyrelsen bidrog med 200 kr till ishockeybanan i Friggesund.
Skolmuseet på Forngården invigdes 18 juli 1965.
Skollokalerna i Moviken uthyrdes under sommarferierna till Vera Österberg för utställningar.
1966.
Liss L. Larsson flyttade till Ljusdal efter 10 år i Bjuråker.
Skogsbruksskolans elever och lärare betalade följ. Hel kostdag: 10 kr
Frukost 2.50 kr
Lunch 3.00 kr
Middag: 5.50 kr
Kaffe 1.50 kr
BGIF fick avslag på sin begäran att hyra skollokal i Centralskolan för Bingo.
Hedvigsfors skola drogs in 1966 och eleverna flyttades till Friggesund.
Åhörardagar anordnades vid skolorna och besökande föräldrar bjöds på skollunch.
Höstterminen började 25/8 och vårterminen 9/1. Mitterminslov 20/2 – 25/2
Förhyrda lokalen på brandstationen i Friggesund sas upp.
Talklinikverksamhet diskuterades.
Skolstyrelsen beslutar att omgående ta kontakt med skolinspektör A Wickberg samt att sammanträffa med Delsbo för att diskutera den uppkomna situationen.
Skolorganisationen vid Hedvigsfors skola ändras tillfälligt till att omfatta klasserna 1-4.
Rektor rapporterar att bland eleverna i årskurs 7 har 27 st. valt att fortsätta i ett frivilligt åttonde skolår.13 elever har valt fortsättningsskolans kurs i skogsbruk och 14 dess kurs i hushållsgöromål. 9 elever har sökt till grundskolans högstadium.
1967.
Erik Faxå planerar en LÄGERSKOLA till västkusten 5-6 dagar i slutet av maj.
Skissritning till den nya skolan i Ängebo är klara.
Förslag till tomt för ny skola i Ängebo godkändes av länsarkitekten.
Försöksverksamhet med SKOLKONSERTER. För Bjuråkers kommuns del innebär det fyra årliga framträdanden av en grupp musiker från Länsorkestern. Kostnad 1400:-.
En ev. tillbyggnad av Centralskolan diskuterades.2 klassrum, grupprum och bibliotekslokal för skolan. Tillbyggnaden för Folkbiblioteket blir en helt kommunal angelägenhet.
1968.
Planerna på en nybyggnation i Ängebo skrinlägges. Renovering föreslås i stället.
SKOLPSYKOLOG anställs inom regionen.
Renoveringen av Ängebo skola påbörjas.
Tillbyggnaden vid Centralskolan sker under förutsättning att Kyrkskolan, Strömbacka- Movikens skolor läggs ner. Följande nya lokaler behövs:
Rum för skolläkare och skolsköterska
Väntrum, vilrum och lokaler för specialundervisningen.
Skolstyrelsen beslutar att lägga ner Kyrkskolan och Movikens skola fr.o.m. 1969/1970.
1969.
Indelning i rektorsområden inför kommunsammanläggningen 1971 är klar.
Hudiksvalls storkommun indelas i 5 rektorsområden varav Delsbo- Bjuråker blir rektorsområde 5. Bjuråkers rektor övertalig och förflyttas till Hudiksvall fr.o.m. 1971.
Under höstterminen 1969 startar den sedan länge planerade FÖRSKOLEVERKSAMHETEN
Dels i Friggesund, dels i Ängebo. I Friggesund går två elevgrupper 3 dar i veckan, i Ängebo 1 grupp 2 dar i veckan.
Meddelas att tillbyggnaden av centralskolan kan få sättas igång med kort varsel. Byggnadsavdelningen får i uppdrag att se till att entreprenadhandlingarna är klara.
1970.
Informationsträff för finska föräldrar.
namnbyte på skola. På förslag av ordförande beslutade skolstyrelsen att Centralskolan i samband med kommunens uppgående i Hudiksvalls storkommun 1/1 1971 skulle kallas FRIGGESUNDSSKOLAN.
12 dec 1970. Bjuråkers skolstyrelse håller sitt sista sammanträde.
1 jan 1971 bildas Hudiksvalls storkommun.
Ordförande Gustav Bodin sammanfattar de viktigaste händelserna under året.
Till dessa hörde iordningställande av slöjdlokal i Ängebo, samt ombyggnaden av gamla skolan i Ängebo till förskola och upprustningen av lägenheten därstädes. Kommunens ingående i en större enhet skulle inte komma att medföra så stora problem på skolans område ansåg hr Bodin, eftersom kommunens skolväsende skulle tillsammans med Delsbo bilda ett rektorsområde.
Skolstyrelseprotokoll från Hudiksvalls skolstyrelse 1971.
7/1 1971. Skolstyrelsen i Hudiksvalls storkommun håller sitt första sammanträde. Bland skolstyrelsens 15 ordinarie ledamöter återfinns endast en ledamot från Bjuråkers kommun – Gustav Bodin från Hålsjö. Bland de 15 suppleanterna finns 2 ledamöter från f.d.Bjuråkers kommun – Marianne Ahlqvist Hålsjö och Arne Edström Ängebo.
Ordf.: Ingemar Hermansson
Skoldirektör: Nils Olof Blom.
UTDRAG UR SKOLSTYRELSEPROTOKOLL 1956 –1958 och 1963-66
1956-57
Gustav Bodin ordf. och Helge Nordholm v. ordf. i skolstyrelsen.
Simlärare anställdes för sommaren, Lön 700-800 kr/sommar.
Kantor G. Ahlqvist skrev till kungs angående sin behörighet till kantorstjänsten.
Reviderad .kurs i hemkunskap för åk. 7 under 57/58
Lia skola befriades från undervisning i engelska p.g.a.det saknades behörig lärare.
Ingen träslöjd i Frisbo, Moviken och Hedvigsfors. Pojkarna fick anmodan att delta i textilslöjd i stället.
Fyra elever i Kyrkskolan flyttades till Norrbobyn.fr.o.m. 57/58.
Beräknad kostnad för den planerade centralskolan i Friggesund uppgick till 2 milj.
Kurs i skogsbruk i yrkesbestämd fortsättningsskola fr.o.m. 7 okt. –57
Anna Ekblom Frisbo o. Strömbacka gick i pension efter 38 år i Bjuråker.
Lär. och lokalproblem i Brännås.
Bordtennis 2 kvällar/veckan i Hålsjö skola.
De största skolorna i kommunen 57/58 var:
Kyrkskolan 6 avd.
Ängebo 5 ”
Hålsjö 3 ”
Brännås 3 ”
Hedvigsfors 3 ”
W.Backmans samlingar av skolmaterial till Rönnebo.
Klass 7 i Hedvigsfors gjorde en skolresa till Göteborg.
Bjuråkers Yrkesskola hade kvällskurs i maskinskrivning i Kyrkskolan.
Brännås och Strömbacka småskolor delades p.g.a. stort elevantal.
1958.
Sven Roos tillträdde som rektor
Inköptes 4 tomter i Friggesund för byggande av lärarbostäder.
Beslöts om två dagars lingonlov utan återläsningskyldighet.
Nya ritningar till centralskolan i Friggesund. (70.000 kr)
Tomt till centralskolan i Friggesund kostade 20.000 kr.
Bibliotek och sysal i Kyrkskolan.
G.Ahlqvist kantor och lärare i Norrbo.
En del Furubergselever gick över till enhetsskolan i Hassela
1963.
Länsstyrelsen beslutade att högstadiet för Bjuråker- Delsbo skulle ligga i Ede.
Diskussioner i skolstyrelsen huruvida Ängebo-elever skulle få gå på högstadiet i Ljusdal.
Holmberg och Stråsjö småskolor drogs in och eleverna flyttades över till Ängebo.
Stråsjö skola övertogs av kommun-nämnden. Holmbergs skola blev reservlokal.
Kyrkskolan och Centralskolan företog Furuviksresor.
Eftersom någon lämplig byskola för ett skolmuseum inte fanns, diskuterades om sockenstugan vore lämplig. Beslöts att skänka sockenstugan till Hembygdsföreningen, för att på Forngården inrätta ett skolmuseum. Sockenstugan flyttades till Forngården i dec. 1963.
1964.
Renovering av Kyrkskolan genomfördes i form av beredskapsarbete och i bantad form.
Emil Melin vaktmästare på Kyrkskolan.
Sven Roos rektor i Delsbo.
Ivar Friberg rektor i Bjuråker.
Ängeboskolan slutade till lunch på lördagarna.
Beslöts att bygga ny skola i Ängebo. Beräknad kostnad 217.000 kr Baracken i Brännås användes till gymnastiklokal.
W.Backman begärde entledigande från föreståndarskapet för skolmuseet på Forngården.
Grundskolan infördes med högstadium i Delsbo.
1965.
Endast 10 elever på lågstadiet i Hedvigsfors.
Skolstyrelsen diskuterade vid ett flertal tillfällen ombyggnad eller nybyggnad i Ängebo.
Fyra elever i Brännås (från Skån) flyttades till Ljusdals kommun. Detta innebar att elevantalet i Brännås blev väldigt lågt.
Skolstyrelsen bidrog med 200 kr till ishockeybanan i Friggesund.
Skolmuseet på Forngården invigdes 18 juli 1965.
Skollokalerna i Moviken uthyrdes under sommarferierna till Vera Österberg för utställningar.
Betygssättning
Redan i mitten av 1800-talet började man att sätta betyg med bokstäver. Detta skedde både i skolor och vid husförhör.
Betygen värde angavs 1871 sålunda:
a = Med beröm godkänd
b = Godkänd
c = Försvarlig
d = Knappt försvarlig.
Senare uppkom fler kombinationer och annorlunda värden.
A = Berömlig
a = Med utmärkt beröm godkänd
AB= Med beröm godgänd.
Ba = Icke utan beröm godkänd.
B = Godkänd
BC= Icke godkänd
C = Underkänd
Dessa bokstavskombinationer kompletterades dessutom med + och – (plus o. minus)
1966.
Liss L. Larsson flyttade till Ljusdal efter 10 år i Bjuråker.
Skogsbruksskolans elever och lärare betalade följ. Hel kostdag: 10 kr
Frukost 2.50 kr
Lunch 3.00 kr
Middag: 5.50 kr
Kaffe 1.50 kr
BGIF fick avslag på sin begäran att hyra skollokal i Centralskolan för Bingo.
Hedvigsfors skola drogs in 1966 och eleverna flyttades till Friggesund.
Åhörardagar anordnades vid skolorna och besökande föräldrar bjöds på skollunch.
Höstterminen började 25/8 och vårterminen 9/1. Mitterminslov 20/2 – 25/2
Förhyrda lokalen på brandstationen i Friggesund sas upp.
Talklinikverksamhet diskuterades.
Avskrift ur boken: Skolan i Bjuråker – Norrbo
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan äver Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen| Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62