Posten i Norrbo

Dellenportalen har samlat ihop fakta om posten i Norrbo från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Siffror inom parentes hänvisar till Delsbo – Bjuråker – Norrbo släktregister

Länkar till Frimärken, Brev och Vykort:

Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.

---

Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.

1600-talets postsignal från Hälsingland löd.

Posten kommer, posten kommer, skynda dig upp och tänd ljus! Posten – kommer, skynda dig upp och tänd ljus! Posten kommer – ordning i ditt hus. Se bilder på posthorn
Lyssna på olika posthorn.

Postryttare
År 1700 ansåg sig överpostdirektoratet böra överlåta en ”åtvarning och påminnelse om riktig postföring, postförare och postridare till efterrättelse på postväg”. Därav kan man erhålla en god föreställning om den tidens ledsagande av post.

En mil skulle tillryggaläggas på 1 ¼ timme, om vägen var god, på 1 ½ timmen å ”elaka vägar”. För bestridande av postens fortskaffning skulle postbonden förse sig med dugliga och goda postridare och posthästar.

Postbonden skulle hålla sin postridare färdig och klädd, posthästen sadlad och i beredskap i stallet åtminstone en god timme förut, samt så snart han hörde den ankommande postryttaren blåsa i hornet uppsadla hästen och leda den på det ställe i vägen, varest omväxling av posten skulle ske, skyndsmlingen taga emot detsamma och därmed fullfölja och förrätta sin postridning utan att låta sig av någon i vägen upphållas eller hindras. De enda avvikelser postryttaren fick göra från vägen var för att rida in till prästgårdar och andra gårdar för att avlämna post. Då en postryttare mötte någon eller nalkades en postgård, skulle han blåsa i hornet. Skulle, då visitationen skedde, spörjas den ringaste försummelse eller eftersättning härvidlag då skulle postbonden plikta med en månads fängelse på vatten och bröd eller 1 daler silvermynt av sin lön för varje timme förseelse skedde. Var det postryttaren som skolkade, fick han stånda samma straff, ävensom den, som fördöljde felet. Den som efter några ådömda straff icke tog sig till vara förklarades från postföring och posthemman avsatt.
Skulle däremot en postförare komma fortare fram än vad föreskrivet var, så skulle han vederbörligen anmälas till postinspektionen i residensstaden för att njuta flitighetslön och vedergällning.

Postfunktionärerna blevo tagna under konungens hägn och skydd. Den som därefter vågade överfalla dem skulle straffas till livet. Den som okvädade med smädelseord eller skrift skulle dömas dubbelt i böter mot eljest i lag straffat. Samtidig bestämdes att Postbonde skulle bestås två drängar och en eller flera pojkar, om postföring skulle utföras på stora sträckevägen fyra gånger i veckan och en dräng och en eller flera pojkar, om postföringen skulle utföras på bivägar. Brevet är undertecknat 23 juni 1704.

Gävle, Söderhamn och Hudiksvall vore länge de huvudpunkter, från vilka inom vårt län sidolinjer utgrenade sig. Det framgår av flera omständigheter att vägarna ännu voro av mycket primitiv beskaffenhet. För det mesta utgjordes de av ridvägar, klövjevägar och gångstigar. Det var icke gott att förmå allmogen att bryta upp vägar, som kunde befaras med åkdon. Allmogen ansåg nog detta som lyx och överdrivna anspråk på bekvämligheter. Vi få icke heller tänka oss att landskapet sågo ut alldeles som i våra dagar. Vägarna skulle brytas genom stora odrivna skogar, moras och kärr. Icke heller funnes de verktyg och sprängämnen samt byggnadsmaterial, som vi ha att förfoga över. Det var förenat med oerhörda uppoffringar och kostnader att bryta upp körvägar.

Då Karl IX kom till makten och skulle genom Norrland företaga en resa till Finland såg han genast att det var åt ”Hälsingland” med välförhållandena. Norrlänningarna hade ännu inga andra vägar än smala gångstigar, i bästa  fall ridvägar, på vilka de kunde färdas. Han påbjöd för den skull, att en för hjuldon farbar väg skulle upptagas längs kusten. Alla socknar i Hälsingland skulle bidraga härtill, och år 1607 uppdelades vägsträckan för sagda ändamål. På grund av oroliga tider måste dock arbetet snart nog upphöra och kom sedan icke att upptagas förr än efter år 1620 sedan länsindelningen genomförts.

Ståthållaren Kristoffer von Wernstedt, sökte också med all kraft genomföra vägbrytningsåliggandena, men önskad fart blev det icke i arbetet. Vid landsting den 21 aug. 1621 finner sig ståthållaren föranlåten att tillhålla hälsingeallmogen för dess obenägenhet att efterkomma konungens önskningar och befallningar. Ståthållaren yrkade till och med på att få samtliga väghållningsskyldige sakfällda. Allmogen lovade emellertid att därefter göra bättring och förband sig att senast åtta dagar före Mikaeli hava vägen vid kusten fullt färdig och körklar, varför den gången med straffet fick bero. Det sades dock ifrån, att den som nu icke fullgjorde sina åligganden, finge stå sin egen fara. Med detta besked lommade gubbarna av hem.

Men ser man till, vid synmännens till tinget 1622 ingivna anmälan upplyses dock trots gubbarnas fagra försäkringar ”hade en stor mängd bönder i samtliga socknar vare sig iståndsatt den väg, som påbjöds 1607, eller den år 1620 tillkomna”! Försummelsen renderade varje bonde 3 marker i böter. År 1623 nödgas ståthållaren Johan Månsson Ulfsparre ålägga en hel del bönder till samma belopp och dessutom förständiga att vid äventyr av dubbla böter göra sina vägstycken färdiga inom viss kort tid.

Skyldigheten att uppbryta och underhålla vägar utvecklades emellertid att omfatta jämväl ”sträckevägar” (farleder mellan socknar, städer och tingsställen) och visa och förståndiga män av allmogen förordnades att vid sidan om tjänstemännen tillse att bönderna i väghållningsskyldighet fullgjorde sina åligganden.  Även skulle vägarna uppmätas så, att alla mil voro lika långa, 6,000 famnar.

Vid landstinget 1649 ålades allmogen att skaffa sig kärror. Den skulle också nu vid plikts görande, endast under länsmännens och tolvmännens tillsyn, bygga och underhålla vägar. Detta lovade nu bönderna göra, alldeles säkert.

Med det sistnämnda löftet synes dock även nu gått tämligen klent, ty 1652 nödgas länets hövding Eric Sparre, ännu en gång giva bönderna en allvarlig tillrättavisning och tillhålla dem att med flit bygga sina vägar och åtlyda de tillsatta tillsyningsmännen. Särskilt anbefalldes samma år om en väg mellan Delsbo och Ljusdal över Gryttjesbergen, vilken väg skulle upptagas så ”att man med vagn och kärra kunde framkomma”. Arbetet skulle begynna redan på våren påföljande vår och fingo kringliggande socknar sig ålagt att ”vid plikts görande” framforsla virke innan den 26 februari.

År 1652 förnyades påbudet om böndernas skyldighet att hålla kärror, varje bonde minst 1 kärra och varje gästgivare minst 4.
Senare än denna tid ha de större färdvägarna genom västra Hälsingland tillkommit. Härjedalsvägen, som var påbjuden att uppbrytas redan i början av 1700-talet, kom ej till stånd förr än först 1751, och då endast till en liten sträcka, och det är först i senare tid som vägen blivit fullbordad.

Med denna återblick på vägbyggnadsarbetet i vårt län, är det lätt att bilda sig ett omdöme hur vägfaranden fick ha det, och det är givet att en mera ordnad postgång kunde komma till stånd endast i mån som det byggdes vägar.
År 1753 hade det dock kommit så långt, att det ansågs nödvändigt inrätta ett postkontor i Bollnäs och 1756 även ett i Delsbo.

Som hans M:t genom nådig reskript till dess riksens Canselie Callegium av den 11 sistlidne augusti gott funnit att vid Dehlsbo kyrika uti Hälsinglands norra fögderi ett Postkontor till Correspondencers befrämjande måtte inrättas, i avseende till de omständigheter att därtill årligen en här gjord uträkning ej mera skall betarvas än 50 daler silvermynt åhrligen lön till postmästaren. Tio dahler cronmynt till Contoirs expenser och Ett Hundradeaderton daler 20 öre samma mynt till avlöning såväl för den ändan de som gående med posten, sedan 13 daler 16 öre s:mt blivit avräknade för postgången, nämligen Järvsö och Färila, som genom denna nyare kommer att upphöra och att allmogen i Wästermanland för ett betingande i skrivelse med resolution på allmogens allmänna besvär av åhr 1748 och dess 51 § är befriad men någre socknar ännu ej kommit till åtminstone av samma frihet samt därför nu anhållit att en postgång i norra fögderiet måtte inrättas på samma som i det södra skett.
Alltså och emedan Hr Postinspektoren därvid bland annat föreslagit till postmästare organisten Jon. Ström emot förenämnda villkor fördenskull har jag utom de härom under detta data utfärdade cirkulär ordes till samteliga postkontoren velat till postförvaltningen antaga bemälte Ström och skall för honom drärå vederbörligen fullmakt utfärdas, så snart postinspektoren till mig inför merbemälte Ströms Coutiansbrev för uppbörden ställd efter formulär pag. 236 i tryckta Postordningsboken och skriven på tolv öre S:mts Charta Sigillata jämte trohetsreversen börjad efter närvarande regeringsform tillika med en frivillig lasarettsavgift, varmed så mycket mera bör påskyndas som med denna nya Postkortorsinrättning skall börja 1 tillkommande novembris. Sedermera vill jag om installeringen, brevtaxa, postsigill och vigter med mera låta vederbörligen anställt förfoga.

Jag är
Herr Postinspektorens
Tjänstskyldige Tjenare
Stockholm den 16 september 1756
Leonhard Klinckowström

Alltnog, den 9 okt. meddelar postinspektoren Wahlman i Gävle att fullmakten för den nya postmästaren kommit, och den 30 samma månad utsänder han den första tidtabellen över den sålunda nyinrättade postlinjen Hudiksvall – Delsbo – Ljusdal – Färila – Sveg.

Den är utskriven 27/10 1756 och lyder som följer:

Emellan Hudiksvalls stad och Dehlsbo  samt till Herjeådalen Swegs Sogn dit ställe varest Krona Befallningsman är boende uträknat för the Ridande Posten 1 ¼ timma på milen sommar och vinter i goda vägar, 1½ tima på milen vår och höst uti menföre och olända vägar, samt för den gående posten från Färila Sogn och Lillbyn 3 timar i goda och 4 timar i olända vägar.

Postbonden eller postdrängen skulle inställa sig Måndagsmorgon kl. 6 för att avhämta posten och föra den till kronolänsmannen i orten, som då var boende i Tuna.
Det beräknades att länsmannen ”med knappnämlighet hinna expediera kronoäredena”, så att posten kunde avfärdas vidare kl. 10 f.m. Sedan skulle postryttaren färdas enligt fastställda ankomsttider.

Sommar och Vinter:
Tuna, Tunbyn
Forsa, Åkre
Delsbo, Hammaren, dröjer vid Delsbo ¼ tima
Ljusdal
Över Ljusne älf
Färila, Svedja
Här stadnar den ridande posten och sedan bäres efter vanligheten var fjortone dag till Sveg i Härjeådalen, vars Krono befallningsman i orten (Spångberg) är boende, vanligtvis tisdagsmorgon.
Posten till Ytterhogdal bäres ömsom av fem hemman i Kårböle efter varv, om de ej annars överenskomma, att den som tager breven med sig till före berörda ort och vara pliktig att avhämta de därifrån förekommande kronoämbetsbrev och rapporter och de övriga breven till Kårböle varifrån de sedan komma att följa Härjeådalsposten till Delsbo postkontoir.

Ridpost fanns alltså vid denna tid mellan Hudiksvall och Färila, en gång i veckan, men sedan var det gångpost varje fjortonde dag till Sveg och likaledes, förmodligen var fjortonde dag från Kårböle till Ytterhogdal.

Det är lätt att räkna ut, att det förutsatte fysisk kraft och mod att fullgöra dessa postturer, särskilt beträffande den ännu ödsliga sträckan Färila – Sveg.

Postmästaren i Delsbo var fullmäktig i Post-och Rådstuvurätt och fick i anledning därav resa än till den ena, än till den andra staden för att närvara vid rannsakningar i postmål.

Dessa postryttare färdades efter de svenska landsvägarna ända till i början av 1800-talet, då man övergick till att använda vagnar eller diligenser, som även kunde befordra passagerare.

Se bilder på diligenser, bussar och andra färdmedel för postbefodran.

 

Också Norrbo socken hade en postbonde.
Det är mellan Hudiksvall och Delsbo som Norrbo är ansvarig för en av sträckorna. Tack vare sockenstämmoprotokollen vet vi att postgången inom Norrbo socken av tradition åligger hemmanet nr 8, Braskgården. Hemmanet är ett åborättshemman under Strömbacka bruk. Sedan åborättshavaren valt att flytta till Fönebo blir det naturligtvis, med tanke på de bristfälliga vägarna besvärligt att sköta postgången. Gång på gång försöker man därför förmå sockenmännen att låta Norrbobyn nr 8 slippa ansvaret för postföringen. Första gången detta är belagt är på stämman som hölls den 12 mars 1796. Då är inspektorn vid Strömbacka bruk närvarande för att försöka ”lagligen uppsäga postföringen för hemmanet nr 8”. Men församlingen ”vore av den tanke och mening att åbon på hemmanet nr 8 … förbliver ansvarig för postföringen”.
År 1834 innehas åborätten av bonden (22U8) Anders Ersson född 1790. Vid den 4 mars 1834 begär ”Anders Ersson att befrias från postföringsskyldigheten vilken för honom var så mycket mer tung och tryckande som han … hade att sin jord och åbyggnad i byn Fönebo, belägen en dryg mil från landsvägen eller stället där han nödgas vara posten till mötes …”

Men om Ersson ska befrias från skyldigheten, måste ju någon annan av Norrbobönderna axla ansvaret i hans ställe. Efter den häftiga diskussionen som nu följer i sockenstugan, visar det sig att ingen är beredd att ta över postväskan och posthornet. De övriga bönderna i Norrbo påpekar att också de har jord i Fönebo och även i Backmo. De menar att de ”igenom postföringens övertagande skulle lida största avbräck i deras jordbruks tillbörliga skötsel och i det hela därigenom långt mera skada än bonden Anders Ersson, som hade all sin jord inom en och samma hägnad …”.
Bönderna kan inte se att det finns ” den ringast grund” för att flytta postföringen från hemmanet nr 8. Även om Ersson nödgas resa en mil varje gång som det är hans tur att skjutsa posten, så menar bönderna att posten ”aldrig behövde göra någon avkrok från själva landsvägen”.

Posten följer alltså landsvägen, det är bara postbonden som måste resa lång väg för att hämta upp den. Att Ersson mestadels tillbringar att sin tid i Fönebo tar bönderna i Norrbobyn ingen hänsyn till. De menar också att postföringen endast drabbar Ersson under den för en lantbrukare lugnaste tiden på året, under vintermånaderna, ”varemot Strömbacka bruk, såsom ägare till större delen av hemmanet nr 8, ansvarade för de övriga åtta månaderna”. Tydligen är det alltså bara en del av detta hemman som är åborättshemman, medan den större delen ägs av bruket.
Någon förändring i postföringen blir det inte. Bonden Anders Ersson får fortsatt ansvar för postgången. Protokollet avslutas med ett konstaterande om att posten inom Norrbo socken ”alltså gått och går ej blott sin jämna och raska, utan även sin rakaste väg”.

Fem år senare, år 1839, gör Anders Ersson ett nytt försök att slippa ansvaret för posten. Inte heller denna gång vinner han sockenstämmans sympati eller bifall.
År 1860 börjar systemet med postbönder att avvecklas. Förmodligen är det därför först under detta årtionde som Anders Ersson och andra bönder i Norrbo slipper ansvaret för postföringen.

---

Uppgifter ur släktboken:

22U5 Anders Brask *21/3 1719, s. t. kronobonden P. Brask i Norrbobyn 9, Norrbo. G. 1745. Bonde o. postför. i Norrbobyn 9. † 24/6 1783 (svullnad i magen).
(X4)10FIII Gunilla Ericsdotter *1725, d. t. bonden E. Nilsson i Rökullen, Bjuråker. † 25/5 1802 (ålder)
Pehr *14/8 1747, † 11/6 1775 (lungsot)
Margtha *16/12 1748                                         14Y3
Anna *8/3 1751                                                 7Å10
Sara *2/2 1753, † 2/4 1780 (lungsot)
Eric *26/4 1755                                                 6
Anders *14/12 1757. Utfl. t. Bergsjö 1783
Carin 8/11 1764                                                 1V8
Olof *22/1 1768                                                 7

—6—

5 Eric Andersson *26/4 1755, s. t. bonden A. Brask i Norrbobyn 9. G. 1779. Torp. i Fönebo, Norrbo. † 2/2 1833 (bröstvärk)
6Y3 Margtha Pehrsdotter *12/7 1760, d. t. bonden P. Pehrsson i Finflo, Hälsingtuna. † 19/11 1829 (håll o. stygn).
Gunilla *14/10 1779, † 10/11 1779 (kopporna)
Gunilla *16/8 1781, † 25/8 1781
Anders *13/10 1782, † 9/1 1786
Pehr *28/4 1784, † 1784 (allm. svaghet)
Anders *2/1 1786, † 9/1 1786 (allm. svaghet)
Anders *11/5 1787, † 19/5 1787 (håll o. stygn)
Anders *5/11 1788, † 17/11 1788 (håll o. stygn)
Anders *25/1 1790                                                            8
Margta *7/2 1792, 7/5 1792
Gunilla *7/5 1793                                                              9
Olof *31/5 1795                                                 10
Eric *17/11 1796                                               18Å2
Israel *18/5 1803, † 29/5 1803 (håll o. stygn)
Carin *27/12 1804. Utfl. t. Bergsjö 1830

—7—

5 Olof Andersson *22/1 1768, s. t. bonden A. Brask i Norrbobyn. G. 1791. Änkl.o. omg. 12/10 1818. Kol. i Fönebo, Norrbo. Nämnes några år som bonde i Bergsjö, sen. torp. i Fönebo. † 1/3 1838 (bröstfeber).
(W-) Ingrid Jonsdotter *1767 i Dalarna. † 13/6 1816 (vattusot)
(X3) Margtha Ericsdotter *15/11 1787 i Bergsjö † 8/11 1856 (långvarig sjukdom)
Anders *14/3 1791                                             11
Anna *8/6 1793. Utfl. t. Bergsjö.
Jonas *28/4 1795, † 10/8 1795
Jonas *14/1 1797                                                               (X4)48E2
Eric *24/11 1799, † .-12 1810
Gunilla *29/4 1802, † ./12 1810     Döda o. begravda i Härnösand
Pehr *29/6 1805, † ./12 1810
Karin *6/7 1808. Utfl. t. Bergsjö 1819.
Eric *3/9 1819                                                   12
Ingrid *8/2 1822                                                (X4)28A8
Helena *24/6 1825                                             (X4)30A12

—8—

6 Anders Ersson *25/1 1790, s. t. torp. E. Andersson i Fönebo, Norrbo. G. 17/4 1831. Bonde i Fönebo 1. (Äger 8 öresl. o. 9 pngl. av Norrbobyn 8) † 22/12 1869.
5Å4 Catharina Pehrsdotter *15/10 1806, d. t. bonden P. Pehrsson i Norrbobyn, Norrbo. † 8/7 1872.
Eric *13/3 1832                                                 13
Pehr *17/10 1833                                              14
Olof »Trygg» *3/2 1835. Emigr. t. N. Amerika 1868

 

År 1873 beslöt Postverket att posten skulle befordras ”med egen häst och lämpligt fordon”. Detta beslut kanske var en förberedande åtgärd för öppnandet av poststationen i Norrbobyn.
I samband med öppnandet av poststationen avtalade Postverket med en Jon Jonsson att för kr 2:50 pr mil köra posten från Hudiksvall till Delsbo en gång i veckan i båda riktningarna. Denne Jon Jonsson var sannolikt gästgivaren i Norrbobyn. Enligt arrendekontrakt mellan Strömbacka Bruk och innehavaren av detta hemman och gästgiveriet i Norrbobyn hade sistnämnde skyldighet att köra a 100 mil pr år med post. Detta kontrakt skrevs år 1852. Denna skyldighet för ägaren av detta hemman kan ha sitt ursprung i Sveriges första postordning år 1636. Det föreskrevs nämligen i denna att vid de stora stråkvägarna genom landet edsvurna postbönder skulle finnas bosatta på 2-3 mils avstånd från varandra och svara för postbefordran.

(10Y1) Anders Jonsson född 1685, troligen son till J Andersson i Hålsjö 13, Norrbo. Sockenskrivare, gästgivare och bonde i Hålsjö 14 (13), Norrbo. 1710-1760 enl. ML. Död 1768.
Gift 1715 med Margta Jonsdotter 1687. Härstamning okänd. Död 1768.
Barn: Anders 1717 gästgivare, Brita 1722, Karin 1724, Jonas 1725 och Margta 1733.

(10Y2) Anders Andersson född 4/2 1717, son till gästgivare A. Jonsson ovan.
Bonde och gästgivare i Hålsjö 14, Norrbo. Död 23/4 1793. (Drunknat i Ljusnan under en resa till Ljusdal).
Gift 1752 med (2Y1) Carin Jonsdotter född 5/10 1711, d. t. bonden J. Jakobsson i Hålsjö 3. Död 27/10 1790.
Barn: Sigrid 1753 – 1753, Margtha 9/4 1757.

(7Å2) Olof Olsson född 8/3 1721, son till nämndeman  O. Eriksson i Hålsjö 11, Norrbo.
Bonde och Gästgivare i Hålsjö 11. Död 21/4 1796 (håll o stygn).
Gift 11/11 1744 med (8Å1) Margtha Carlsdotter född 12/10 1722, d. t. bonden C. Pehrsson i Norrbobyn 8. Död 24/1 1807 (ålder).
Barn: Brita 1745-1752, Carl 1751-1752, Olof 1753, Carl 1756 och Pehr 1756.

Gästgiverier i Norrbobyn

(11Åll) Olof Pehrsson 167.. Gästgivare och bonde i Norrbobyn 11.

(12Å3) Lars Jacobsson född 26/7 1724 son till bonden J. Larsson i Norrbobyn 12.
Nämndeman, gästgivare och bonde i Norrbobyn 12. Död 16/10 1803.
Gift 10/11 1745 med Cherstin Jonsdotter född 9/12 1720. Infl. från Forsa sn. Död 26/8 1789
Barn: Jonas 1748, Carin 1751-1752 och Jacob 1761 (belönad med medalj av patriotiska sällskapet för odlingsflit).

(26G7) Olof Olsson-Tornberg född 12/3 1761, son till gästgivare Olof Thornberg i Kyrkbyn, Bjuråker. Bonde och gästgivare i Ö. Norrbobyn 4, Norrbo. Död 15/5 1842
Gift 1784 med (7Y8) Cherstin Pehrsdotter f. 30/3 1759, d. t. bonden P. Larsson i Hålsjö 9. Norrbo. Död 10/4 1842. 13 barn.

(9Å22) Olof Olsson Backlin född 13/10 1799, son till bonden O. Pehrsson i Norrbobyn s 9.Gästgivare i Ö. Norrbobyn. Död 7/1 1877.
Gift 1827 med (26G7) Sigrid Olsdotter f. 1/7 1801, d. t. gästgivare O. Tornberg i Ö. Norrbobyn 4, ovan. Död 2/11 1869.
Barn: Cherstin 1827 – 1827, fosterdotter Anna Beata 1842 – 1857.

Demoiselle Anna Charlotta Nobel född 26/19 1793 i Uppsala. Inflyttat 1839. Vän i familjen.
Bosatt hos fam. Backlin till sin död den 8 juli 1865, enligt Norrbo dödbok, skriven av Lars Olof Berg, prost i Norrbo (1827-1871). Hennes bouppteckning är på hela nio sidor.

(4Y14) Jonas Jonsson född 27/4 1817, son till J. Nilsson i V. Norrbobyn 18. Bonde och gästgivare i Ö. Norrbobyn 4. Död 12/6 1892 (tarmsjukdom).
Gift 24/5 1847 med (29C2) Helena Andersdotter f. 11/1 1825, d. t. torpare A. Bröms i Källsjösjön i Bjuråker. Död 10/9 1908. Tre barn: Jonas 9/8 1847, Anna Brita 19/11 1852 och Karl 9/9 1861.

I början av 1900-talet var det (5B14) Olof Mörk (1859-1953),  kallad ”Post-Olle”, som körde posten från Delsbo över Bjuråker till Norrbobyn och vidare till Hålsjö och samma dag tillbaka.

Poststationen flyttas till Hålsjö
När poststationen den 1 januari 1912 flyttades till Hålsjö 3, till en stor vit byggnad strax öster om skolhuset, Hålsjö 63  ”Norins”,Mats Norin blev då dess föreståndare. (senare privatbostad åt Gösta Andersson). ”Post-Olle” fortsatte denna tjänst, men då fick han hämta posten i Näsviken, köra den till Hålsjö och sedan vidare till Norrbobyn. Eftersom poststationen hade upphört i Norrbobyn, hade flera gårdar egna väskor som ”Post-Olle” hämtade och avlämnade vid respektive gårds infart från landsvägen. En del post lämnades också vid någon affär, där de närmast boende fick hämta sin post.

Den 18 november 1918, övertog sonen Jonas Norin föreståndarskapet för stationen. Han var liksom sin far bonde och därjämte hade han en hel del andra sysslor bl a i det kommunala arbetet inom socknen. Arbetsbördan blev nog för stor, så 1928 anställde han Elin Rask 23/10 1913- 24/2 1996, gift 5/8 1945 med Per Olof Eriksson, som medhjälpare. Hon tjänstgjorde till år 1941. Jonas Norin fick själv avlöna henne.

Den 1 juli 1941 tillträdde Elin Rask tjänsten som föreståndare för Norrbo poststation. Hon flyttade till eget hus Hålsjö 304, den 1 november 1953.

---

Föreståndare för posten

(2Y22) Mats Jonsson Norin, *20/7 1852, s. t. bonden J. Matsson i Hålsjö s7, Norrbo. G. 22/5 1877. Handl. o. bonde i Ö. Hålsjö s3. † 17/11 1918.
17 Carin Nilsdotter, *9/2 1850, d. t. bonden N. Eriksson i Ö. Hålsjö s3.
† 25/1 1925.
Jonas, *30/7 1878                                              27

(2Y27) Jonas Norin, *30/7 1878, s. t. bonden M. Norin i Ö. Hålsjö s3, »Moränge», Norrbo. G. 27/8 1944. Bonde o. poststationsförest. i Ö. Hålsjö 63.
7Å33 Margreta Danielsson, *26/6 1888, d. t. landbonde D. Ersson i Gammelsträng 7, Norrbo.

---

Postbil X 881 med okänd förare. Bild från Karin Ingvarsson 

---

Omkring år 1915 tillträdde Hanna Broman (66B3 Bjuråker) född i Hög och gifte sig 1930 med bussbolagsägaren Aug. Högberg i Ängebo. Postkörning från Näsviken till Norrbobyn och därefter en kortare tid (3H14 Forsa) Olof Nordin, f. 1883 i Forsa. Han ersattes av Herman Björk, Forsa/Hålsjö, som liksom sina föregångare körde med häst. Under senare delen av 1920-talet byttes hästen mot bil och postkörningen fortsatte för Björks del fram till 1941. Nu tog (38Å6) Gösta Sjöberg över. En gärning han innehade under 36 år till 1977.

(18Å5 Forsa släktbok) Erik Berg postförare 1938-1951 född 28/8 1909, gift 1944, bosatt i Hamre, Näsviken. Död 30/11 1987.

Per Olov Eriksson (1915-1974) byggde den här tegelvillan i Hålsjö 2:39 Hålsjö 304
där poststationen i Norrbo var inrymd fr o m 1 november 1953 till dess poststationen drogs in 1 maj 1968.

Hudiksvall postombud 1 Norrbobyn 1/7 1950 – 30/9 1964

Detta förhållande pågick fram till 1964.

Den som började var Knut Berglöf, Norrbobyn. Han avbyttes 1953 av Ingrid Andersson. Anna Larsson (Sme-Anna) tog vid och hon slutade 1964, när ännu en ändring av postgången var på gång. Denna innebar att lantbrevbärarlinje inrättades från Bjuråker till Norrbobyn.
Den förste brevbäraren var Berndt Ohlsson (1912-2009), Avholm. Efter honom tillträdde Aina Karlsson, Friggesund, född i Lennsjö Bjuråker 1928.

 

Namn på postförare, lantbrevbärare och postiljoner:

 

(14Y3) Samuel Samuelsson född 2/1 1758, son till soldat Alm i Hålsjö, Norrbo. Postförare och husman i Båtlänningen, Norrbobyn. Änkl. o omg. Död 1/3 1844.
Gift 28/11 1779 med (22U5) Margtha Andersdotter f. 16/12 1748, d. t. Anders Brask ovan. Död 7/12 1811 (håll o stygn).
Omgift 9/6 1812 med (27A2) Carin Ersdotter f. 18/5 1780, d. t. kol. E. Henriksson i Njuparne, Bjuråker. Död 27/5 1853 (bröstfeber)
Tre barn i första äktenskapet och fyra i det andra

(65D3) Elin Karolina Rask Eriksson född 23/10 1913, dotter till lantbrevbärare o bonden J. A. Rask i V. Hålsjö ss 13 ovan.I unga år fick hon anställning vid postkontoret i Hålsjö. Sedermera blev hon föreståndare för posten fram till Norrbokontorets nedläggning, då hon överfördes till posten i Delsbo, och jobbade där fram till pensioneringen.  På 1950-talet uppförde makarna en gård som också kom att inrymma postkontoret. Död 24/2 1996
Gift 5/8 1945 med (22P63) Per Olof Eriksson född 28/4 1915, s. t. E. Persson i Myra s 4, Delsbo. Död 8/11 1974.

(2Y27) Jonas Norin född 30/7 1878, son till bonden Mats Norin i Ö Hålsjö s 3 ”Moränge”, Norrbo. Bonde och poststationsföreståndare i Ö. Hålsjö. Död 26/6 1953
Gift 27/8 1944 med (9Å33) Margreta Danielsson f.  26/6 1888,d. t. landbonde D. Ersson i Gammelsträng 7, Norrbo. Död 20/7 1971.

(43J14) Gunnar Thimper född 20/12 1912, son till P. Timper i S. Långsbo, Delsbo Lantbrevbärare bosatt i Norrbobyn, Norrbo. Död. 5/5 1992.
Gift 24/5 1942 med (29G20) Anna Cecilia Larsson f. 21/2 1910, d. t. bonden L. Larsson i Norrbobyn ss 11. Död 21/3 1996

(9V35) (100C4 Forsa släktbok) Olof Herman Björk född 29/12 1899, son till Lars Gustaf Björk i Kalvhaga. Postförare  Hamre – Hålsjö, bonde i Gammelsträng 3:4. Herman var en karl med synnerligen god fysik vilket bekräftas av en åttonde placering i Vasaloppet som han deltog i på 20-talet. Död 28/12 1978.
Gift 3/4 1927 med (9V22) Brita Margreta Olsson född 13/4 1907, d. t. bonden Olof Olsson i Gammelsträng 8. Död 19/7 1976.
Barn: Lars Ivar 4/5 1927, Olof Ingemar 17/6 1931 och Sven Göte 17/5 1934

(31L5 Forsa släktbok) Svante Tillander född 16/9 1896, son till bonde o kopparslagare Erik Tillander i Långby 8. Bonde och postkörare Långby 8. Död. 20/7 1978
Gift 11/12 1932 med (15Y14) Agnes Amalia Mickelsson f. 17/11 1906, d. t. bonden Michael Eriksson i Gammelsträng, Norrbo. Död 22/4 1984
Barn: Olof Emil 1924, Ingrid Maria 1929, Karin 1932, Sven Erik 1934, Nils Olof 1937, gosse 1945.

 

Breven vi sände – ett stycke posthistoria.

Nu är alla postanstalter borta och ingen post blir längre stämplad på vår hemort. Därmed har möjligheten att fortsätta samla posthistoria helt upphört. Alla försändelser och frimärken som är stämplade på ortens postkontor, eller är stämplade av lokala brevbärare – är det material som nu finns sparat, något mer blir det inte i fortsättningen.

På 1940 och 50-talet beställde många av oss konfirmationskort, julkort och bonader och mycket annat från postorderföretaget Strålin & Persson i Korsnäs. Företaget flyttade sedan till Finland med lager och allt, där det så småningom lades ner. När Nova Frimärken AB med Göran Heijtz och undertecknad var på en av våra årliga samlarmässor i Helsingfors fick vi höra talas om att det fanns ett stort lager med brev från ett svenskt postorderföretag. Detta torde ha varit i slutet av 1980-talet. Kontakter knöts och sen stod det inte länge på förrän en strid ström av försändelser kom ut på den svenska frimärksmarknaden. Så gick det kortfattat till när breven som du ser här nedan, hittade tillbaka till de orter varifrån de en gång var avsända. Tack vare att breven hade poststämplar gick det att identifiera varifrån de var avsända, vilket inte är fallet idag.

Det intressanta med breven från Strålin & Persson, är att där finns både en stämpel på frimärket och avsändarens namn och adress på samma sida. Hela postorderperioden speglar ett stycke svensk kultur-och posthistoria som aldrig återkommer. 

Katalogens baksida. Om den här upplagan ser lite ålderstigen ut så stämmer det. Den är från 1912

 

 

Erland Larsson Sandåkern, Lars-Åke Eriksson, Lennart Johansson och Erik Ädel Hålsjö

Ture Johansson och Per Norling Högsved, Sven-Åke Lund Backmo, Evy Lövstrand Bobacka.

Lars-Erik Larsson Gammelsträng, Berna Lundh Backmo, Bengt Erik Eriksson Hålsjö och Erland Larsson Sandåkern.

Lars Erik Larsson Gammelsträng, Karin Mickelsson Ängebo, Erik Östberg, Karl Nordlund Norrboån.

 

På 40-och 50-talet var det vanligt att skicka efter konfirmationskort och annat smått och gott från Strålin & Persson, som var den tidens stora postorderföretag.

Post i Brevlåda
Den 2/11 1959 började post att delas ut i brevlådor. Därmed upphörde hantering av postväskor till privatpersoner. Kunderna blev uppmanade att anskaffa en postlåda som kunde köpas av postverket för 7:60 kr.

---

Högertrafik 1967
När högertrafik infördes i landet 05.00 söndagen den 3 september 1967, fick brevlådor och mjölkbryggor flyttas över till höger sida. I Bjuråker pågick mjölkhämtning i kruka till 1970, troligtvis var det samma sak i Delsbo.

---

Post– och husnummer
1968 infördes postnumret i landet för att underlätta all postsortering.

---

År 2006 kom nästa förändring. Postnumret ersattes med ett fastighetsnummer som ingår i ett officiellt register för att underlätta för räddningstjänst, polis, taxi, hemtjänst, posten m. fl. att snabbt hitta rätt.

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62