Norrdellsvägen

 Norrdellsvägen är Dellenbygdens paradgata. Se Karta över Norrdellsvägen. Mer information finner du hos Norrdellsvägarnas samhällsförening.se

---

Här kan du göra en historiskt intressant resa genom att klicka på Dellenriket.

---

Läs mer här: Norrbo.nu

---

Film: Dellen runt.

---

Se Dellen runt på moped 2021.

---

Läs om Sörgimma och Brännåsvallen.

---

Läs mer om livet på Hallbovallen.

---

Se film Björsbovallen.

---

Se Tisdagstraskarnas besök på Rövarklitt.

---

Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.

---

Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.

 

 Norrdellsvägen – Dellenbygdens gräddhylla

Liksom huvudstadens strandväg, har vägen längs Norra Dellens strand blivit en gräddhylla för ett strandnära boende med hög livskvalité.
Här bor man i ett vackert kulturlandskap med skön utsikt över den stora öppna Dellen med ändå i närhet av bärrika djupa skogar, fiskrika bäckar, fäbodar, hembygdsgårdar och med glada Hudik på bekvämt avstånd.
Här sparar man inte på krutet. Det byggs förbättras och förskönas på alla sätt och vis.
En årlig utflykt runt Norra Dellen är ett måste för många personer. Förr var det cykel som gällde men numer åker nog de flesta bil. Kunde man se husen från vattnet skulle upplevelsen vara total. Många av husen är dolda för bilisten och av de hus som syns är det bara husets baksida man får se, men även det är oftast en fröjd för ögat.
Det känns som att vägen alltid har funnits, men så är det inte. Under mer än hundra år, mellan 1740 – 1860 då järn och malmtransporter pågick mellan Hudiksvall och Moviken med Hallbo som omlastningsplats, var behovet av en väg mycket stort.
Andra som länge önskade sig en väg runt sjön, var bönderna i Norrbo som hade sina skogsskiften, fäbodvallar och sågar, på den här sidan av sjön.
Inte förrän 1943 blev en riktig väg byggd mellan Gammelsträng och Moviken. Mellan Moviken och Fönebo blev nuvarande sträckningen byggd redan 1912 -1913.
När Norrdellsvägen byggdes fick lastbilar lastas för hand och hästar och stjälpflakar var de hjälpmedel som stod till buds. Det berättats att första åren var vägen ganska besvärlig att åka på.

I slutet på 40 – talet blev vägen mellan Moviken och Fönebo förbättrad på några ställen och fick då nya dragningar. Om vi börjar i Moviken gick den äldre vägen öster om nuvarande väg till det att den passerat över bäckutloppet från Öbergstjärn där den anslöt till nuvarande väg. Se karta ovan.

Därefter har kurvan vid Öbergstjärn blivit uträtad i slutet på 80-talet. Öster om Öbergstjärn vid Rönningsbacken går nuvarande väg utefter bergssidan, medan den första vägsträckningen gick längre ner, men bara på 10 – 20 meters avstånd från nuvarande väg. Den gamla vägdragningen var för vattensjuk säger man. Se karta ovan.

Mellan Moviken och Fönebo gick sedan gammalt en körväg som fortfarande finns kvar. Den blev uppröjd av föreningen Movikens kultur och Miljö omkr. år 2000. Den vägen börjar intill gamla hästkyrkogården ovanför landbons i Moviken. Fortsätter förbi Brånan över berget bakom Öbergstjärn och kommer fram vid badstranden i Fönebo. Se karta ovan. Tidigare gick vägen  inte ner mot stranden utan fortsatte uppefter skogskanten över västbäcken/Fönebobäcken och täkterna fram till Olssons där den gick upp mot Erk-Ers och gårdarna upp i byn innan den svängde ner mot Bonns och vidare över baksidan på Bondberget för att därefter följa stranden och en bit. Efter Ora svängde den upp i skogen och ner igen vid Fribergs i Brunkänge.

Bild ur Föneboboka, sid. 15. Bilden är tagen nedanför Rönningsbacken vid mitten av 60-talet.
Ladan blev flyttad till Tjärna 419, i Bjuråker där den tjänar som garage

Mellan Fönebo och Brunkänge var vägen bara en enklare skogsväg. Klövjestigar fanns naturligtvis mellan alla fäbodvallar och även långa sträckor utefter strandlinjen. Från Fönebo gick en klövjeväg upp till den närliggande Lyckevallens fyra stugor som fanns där vid laga skifte. Stugorna finns nu i Norrbobyn. Från Lyckevallen gick vägar vidare till övriga vallar.

Grottan

Riksantikvarieämbetets karta med det blå märket visar var grottan finns

Det ser ut som att den här jättestenen är uppallad baktill. Till höger ligger grottan

 
Mellan Moviken och Fönebo ligger ett stort flyttblock som kallas för Grottan. Viveca visar att det finns full ståhöjd. Det berättats att det bodde folk i grottan förr i tiden.  

 
Det här är Lappstenen i Alfta. Kanske såg det ut så här även vid den här stenen?

Den 29 oktober 2019 blev stigen upp till stenen uppröjd. Undertecknad utrustad med bågsåg och timmersax rensade bort 4 – 5 träd som fallit ner över stigen.

Läs här om fler besöksplatser och utflyktsmål.

 

Karta över Fönebo från 1793

Fönebo

Fönbo som platsen kallades på 1700 – talet, har varit bodland och finns omnämnd av Olof Broman i Glysisvallur
Namn med ändelsen bo, som Björsbo och Hallbo syftar på ”att föra till bo eller bod”.
Byn har varit relativ stor med 22 gårdar. 1905 bodde det 90 personer i byn. 1940 hade det minskat till 40 och 1969 till 30 personer.

Fönebo brukar liknas vid Dellarnas riviera med sin imponerande badstrand, restaurang, och husvagnscamping. Inte att förglömma den del av området som marknadsförs som ”No textil” bad. Läs om nybyggda villor under namnet:  Dellendröm.se En uppdaterad version av Dellendröm.se 2015

---

Badplats och Dellendröm från ovan 2015

---

Han slår upp portarna, Sven Åke Persson

---

Han tar över Fönebo camping

---

Samma strand som ovan, och detta är bara en del av badstranden i Fönebo
Foto: Bo Silver

---

Fönebo camping oktober 2017

Brännåsvägen som leder upp till byn Fönebo
Foto: Ove Qvarnström 1963

Klicka på Fönebo om du vill läsa mer om den här byn

 

 

Gulåsen

6 km. från Fönebo ligger Gulåsen.  Vägen slutar vid en vändplan och efter en bekväm promenad på ca 5-600 meter är man framme vid utsiktsplatsen. Här kan man koppla av med medhavd fika och njuta av den vackra utsikten. Man ser båda Dellensjöarna. Till vänster ser man Björsboholmarna, och till höger Nätterön, bjuråkersbygden och Blaxåsberget längs bort bland de blånande bergen.

Klicka här för att se färdvägen på Eniro-karta 

Här finns fler bilder från Gulåsen och andra platser

Läs om fler besöksplatser och utflyktsmål.

2019-10-29. Nu har utsiktsplatsen även blivit kompletterad med en bekväm bänk. Här ser vi ön Brusen och Skrotten i Norrbo. Vägen ända upp till vändskivan är nu i nyskick med diken på båda sidor. Bolaget har avverkat stora områden så det är milsvid utsikt. Man kan se vindkraftverken på Nyvallsåsen i Knoppe, Bergsjö. Platen är väl värt ett besök!

Utsikt mot öster och Björsboholmarna. Beundrar utsikten gör Viveca Sundberg, 2013

Se Vivecas film från Gulåsen

Öster om Fönebo nedanför Bondberget fanns på 1950-talet ett timmeravlägg eller fällstol. Hela sträckan har strålande utsikt över sjön. Därefter följen Notviken eller Notlycka och vägen upp till Norrbos prästboställe.

Ora-sågen

I Orabäcken något hundratal meter ovanför scoutlägret låg Ora-sågen.

Ora-sågen. År 1941. Sågen ligger 7-800 meter fågelvägen uppströms i Orabäcken.
Grabben på bilden är Helmer Persson (1910-1997), sedermera båtbyggare vid Norrboån

Rester efter Orasågen, juli 2016. Ca 15-20 meter uppströms har det funnits en damm med dammlucka och därifrån gick en vattenränna till det breda skovelhjulet som drev sågen.

Ora. Bertil Trygg och Gösta Hansson

Stig Bergman, Anna Persson (Pipars), Ingrid Bergman
Flickan fram är Eva Bergman

Ora, Natan Bergmans stuga. Eva Bergman, Stig Bergman, Ingrid Bergman, Anna Bergman f. Jonsson, Jonas Jonsson (Pipars), Lars Olsson (Ersk-Ers).

Ora betyder sand eller sandbank. Ör som i Örebro och Öregrund är medeltida namn som syftar på sand, men i ordet Ora har prickarna över o-et fallit bort. En liknande plats där det finns mycket sand är Orbaden.

Ora är en känd för sina årliga scoutläger. Varje år sedan 1950 – talet (IOGT hade sitt första läger här 1957) har scouterna haft Ora som lägerplats på föneboböndernas gamla åkrar. Den stora lägergården i Ora kommer från ett f d elevhem i Sanna utanför Hudiksvall som användes av Riksyrkesskolan. Gården flyttades till Ora i slutet av 80-talet.

Läs mer om Ora under Norrbo.nu

Klicka här för mer information om Ora lägerplats och Staffans Scoutdistrikt 

Mellan Ora och Hallbo finns omkring hundratalet bosättningar.
Före Brunkänge kommer Nyhem.

Se Ora från ovan

Se badringsåkning 2016

 

Eko. karta fr. 1950-talet

Fribergs i Brunkänge

Norrdellsvägen 254. Den vackra slaggtegelbyggda fejsbyggnaden uppfördes troligen i början av 1900- talet. Teglet kommer från masugnen i Moviken och kördes kanske hit med häst på vintern eller fraktades hit med pråm vilket är det mest troliga.

---

Brunkänge var under flera hundra år ett bodland för bönder i Norrbo. Platsen har därför troligen inte haft någon fast befolkning förrän familjerna Hübinette-Rask, Lejdström och Friberg slog sig ner här under 1800-talet

---

– 45C3 –Uppgifter ur Bjuråker-Delsbo-Norrbo släktregister
Johan Gustaf Lejdström * 1/2 1833 s. t. arb. A. G. Lejdström i Strömbacka. G. 19/4 1857. Ar. i Friggesund, Bjuråker, sen torpare i Brunkänge, Norrbo. Emigr. t. N. Amerika 1868
12A5 Sara Johanna Danielsdotter * 19/3 1836, d. t. torp. Daniel Abrahamsson i Vintermyra, Bjuråker. Emigr. t. N. Amerika 1868
Anders Gustaf 7/10 1858 † 24/10 1858 (svaghet)
Pehr Gustaf 14/10 1860 Emigr. t. N. Amerika 1868
Anna Catharina 25/5 1863. Emigr. t. N. Amerika 1868

---

-47A17-  Uppgifter ur Bjuråker-Delsbo-Norrbo släktregister

8 Lars Larsson-Friberg * 8/6 1844, s. t. kol. Lars Olov Larsson i Frisbo, Bjuråker. G. 7/10 1872. Kol. I Frisbo. År 1889 Utfl. o bos. I Brunkänge, Norrbo. † 24/2 1910
6H27 Carin Andersdotter-Fröjd * 26/10 1850, d. t. torp. A. O. Fröjd i Moräng, Bjuråker. † 12/1 1940
Christina 15/10 1873. Utfl. t. Hälsingtuna sn 1892
Anders Olof 10/1 1877. Arr. i Brunkänge 29
Lars 3/3 1890. Utfl. t. Högs sn 1903
Carin 31/3 1890

– 29 –
17 Anders Olof Friberg * 10/1 1877, s. t. Lars Friberg I Brunkänge. Arr. I Brunkänge. Troligen blev både fastighet och ekonomibyggnader totalrenoverade i samband med att det skrevs ett nytt arrendekontrakt 1904. Gift. 23/5 1904. † 5/10 1949
7V10 Ingrid Eriksdotter,* 2/11 1883, d. t. bonden E. Ersson i Backmo, Norrbo. † 10/12 1950
Karin 28/9 1904 – 4Y34 G. m Viktor Olsson i Fönebo
Erik Albert 30/8 1906 Utfl. t. Hög 1929
Lars Verner 8/11 1908 – 43
Anders Edvard 13/5 1910 Arr. i Brunkänge
Karl Gustaf 30/4 1912 Fjärdingsman, bos. I Hålsjö.
Ingrid Kristina 28/9 1917. Bos. I Brunkänge
Per Olof 13/12 1919. Bagare, bos i Gammelsträng

-47 A 43 –
29 Lars Verner Friberg, * 8/11 1908, s. t. A. O. Friberg i Brunkänge, Norrbo. Arr. o skogsarb. i Brunkänge 1:1 G. 5/11 1939
Rosa Gölin Magda Carlsson, * 22/7 1918 i Revsund, Jämtlans län.
Ernst Robert 31/1 1941
Lars Göran 21/12 1946
Märit Ingrid 16/6 1948  † 24/11 1999

   

 

---

Lilla Kristina med stora syster Karin Friberg

Brunkänge

Bak fr. v. okänd, okänd, Olle Friberg, Stina Friberg, okänd, Jonas Friberg, okänd, Gustav Friberg
Sittande fram. Lars Friberg f. 1844, Ingrid Friberg f. 1883, okänd, Anders Friberg f.1877.

Familjen Friberg (47A29).
Stående fr. v. Edvard f. 1910, Jonas f. 1914, Lars f. 1908 och Gustav f. 1912.
Fram. Albert f. 1906, Karin f. 1904, Kristina f. 1917 och Olle f. 1919

Fadern Anders Friberg på väg hem efter ett lyckat fiskafänge.

Båten Brunkänge i Brunkänge

Innan det fanns väg runt sjön var Fribergs stora motorbåt det snabbaste färdmedlet. Båten hette ”Brunkänge” och med den kunde hela familjen snabbt och säkert färdas över sjön när de behövde handla och frakta förnödenheter.

 

 

Soldat Hübinette – Rask

  
Johan Petter Hübinette – Rask och hans hustru Christina Fröjd

Ca 1875 – 1885
Strax öster om Fribergs kan vi se en ensam jordkällare på översidan vägen. Den minner om den gård där familjen Johan Petter Hübinette –Rask bodde.

65D2 Johan Petter Hübinette –Rask var född på Strömbacka 15/1 1850. Fanjunkare vid Hälsinge regemente. Gift 16/11 1873 med Christina Fröjd född 24/4 1852 i Moräng.
I maj 1850 flyttade familjen från Strömbacka till ”Hybbens” på kyrkbacken i Hassela. Därifrån flyttade de hit till Brunkänge 1875. Tio år senare 1885 (troligen som ett resultat av laga skifte) flyttade de till Norrbobyn och tog då troligen sitt hus med sig. 1914 flyttade familjen Rask från Norrbobyn till Nestors i Kyrkbyn, där makarna levde återstoden av sina liv.
Tolv barn:
Alfred 6/10 1874. Lantbrevbärare, gift med Margareta Jonsdotter i V. Hålsjö ss13 i Norrbo.
Gustaf 11/2 1876. Utflyttad till Stockholm
Carl 17/1 1878. Ångbåtsförare på Dellen. Bos. i Hålsjö, flyttat till Forsa 1929.
Pehr 8/11 1879. Utflyttat till Ljusdal 1897
Matilda 7/11 1881. Gift 22/8 1909 med handlaren J. V. Boman i Åmot i Ockelbo.
Hulda 26/2 1884. Utflyttad till Ovansjö 1901
Jenny 30/11 1886. Utflyttat till Ramnäs, Västmanland 1915.
Ester 21/9 1888. Gårdsägare i Kyrkbyn i Bjuråker
Gerda 28/4 1890 – 24/4 1906
Erik Arvid 26/4 1894 – 20/7 1898
Hildur Johanna 23/10 1897 – 1/2 1898

Fadern Johan Petter avled 14/7 1930 och hustrun Christina avled 29/3 1934. De ligger begravda i familjegraven på Norrbo kyrkogård.
Huset kallas idag för ”Nestors” kyrkbyn 1:4

 

 

Brunkestrand

Erik och Gerda Walldenströms sommarhus

Erik och Gerda Waldenström och en okänd dam utanför sitt sommarhus i Brunkänge. Huset såldes 1944 till Lars Friberg.

---

Bollnäs-Tidningen onsdagen den 10 november 1926
Av Gerda Waldenström

---

Hudiksvalls-Tidningen den 15 september 1927
Av Gerda Waldenström

  

---

 

I Brunkänge hade redaktören Erik Waldenström sitt sommarhus. (Fribergs). Han bodde i Västansjö och rodde varje sommar fram och åter över sjön. Med sin fru Gerda, hemhjälpen Ingrid Persson (senare gift med Roald Kirkeeng) och mat för tre veckor tog roddturen över sjön runt fyra timmar. Detta under förutsättning att de inte blåste upp förstås, vilket hände ibland och då fick de ta skydd vid Nätterön och invänta bättre väder.

Bild ur boken, Bygd och Folk, Gävleborgs län, 1950, sid. 703.
Brunkänge, Friggesund Tel: 9.
Äg: Strömbacka A/B
Arr: (sedan 1942 efter fadern): And. Edvard Friberg f. 1910 och en syster Kristina f. 1917
Areal: 7,5 har åker Djurbesättning: 5 kor, 1 häst
Fastigh. renoverad 1947. Timmer 1½ vån. med 1 läg. om 3 rum och kök. Värme, vatten, avl.

 

 

Den flerhundraåriga ladan i Brunkänge

Ladan i Brunkänge som står i kanten av täkten, är av knuttekniken att döma byggd före år 1600. Golvet är intimrat och kan därför tätas och dras ihop med kilar från utsidan så att de uttröskade sädeskornen inte skall falla ner mellan springorna.
När lantmätare Tresk karterade bodlandet Brunkänge år 1641 tillhörde marken en änka Anna i Norrbobyn. Här fanns ingen åker vid denna tid, således bör man inte ha haft någon användning av denna hölada. Kanske den stod hemma i Norrbobyn och flyttades senare till Brunkänge.
Logen saknar en knutrad, men det har man löst genom att passa in en stående slana. Knutkedjan visar de 6 kantiga knutskallarna som i Hälsingland kopplas till tiden före 1600-talets början.

Vi tackar logens ägare Hans Ulrik Björk
Logen var i akut behov av ett plåttak för inte dess kulturhistoriskt värde skulle gå förlorad. Nu har  den fått detta vilket vi tackar för. Det var hedersamt gjort.

Två bilder från juni månad 2021

 

 

 

Träskulpturen Karo tillverkad av Lars och Ernst Friberg. Skulpturen fanns på Brunkestrands servering.

---

---

Minnen från Brunkänge
Många somrar tillbringade jag i Brunkänge. Det låg så vackert nere vid Dellen.
Man kan säga det låg mellan ORA och Björsbo.
På vänster sida om man kom från Ora hållet låg det ett hus som Anders och Stina Friberg bodde i. Dom var syskon.
Vid huset låg en stor ladugård där de hade kor och 2 hästar en hund som användes vid jakt. Det var en gråhund som hette Boy.
Stina mjölkade korna och skötte huset medan Anders skötte hästarna och utomhus arbeten. Mellan husen låg en jordkällare där mat och dricka förvarades.
Min Pappa Erik Netzell med familj var ofta på somrarna och hjälpte Anders att ta in hö. En man kom ofta med sin mjölkflaska och ville köpa mjölk av Stina. Han satte sig på trappen och väntade på mjölken. Då han fått mjölken i flaskan tog han av locket och drack upp all den varma mjölken. Han hette KLACKS- GUNNAR.

Då fick vi bo i den lilla stugan nere vid sjön.
Stugan hade masonitväggar med stora vattenfläckar i taket eftersom det både hade snöat och regnat in. Det var fler som hjälpte till med höet.
Lars Friberg som bodde i Brunkestrand nere vid viken. Hans fru Rosa skötte då serveringen. Min farbror Acke hjälpte också till och han bodde i ladugården vägg i vägg med korna.
Men så skulle då höbärgarna vila och då tog min mamma Inger och Stina och alla barnen korgar med smörgåsar och en stor kaffepanna och korgen med svagdricka med sig till gubbarna. Det blev en liten rast från allt bärande med hö.

Mamma stickade alltid på något till mig och min syster Ulla.
Anders hade en häst som hette Dellenbruden som han var på travet med och var väldigt stolt över det. Den andra hästen hette Stjärna.
Sen visade det sig att det var en annan häst som hette dellenbruden så då fick inte Anders häst heta det mer. Om man då fortsätter förbi Anders och Stinas hus så låg det ett hus uppe i backen med ett litet uthus som användes som verkstad av Anders.
I det huset fick folk bo som kom och hjälpte till i byn. Just denna verkstad gömde en gammal
T-ford. Öppen med lyktor fram. Väldigt vacker.
Den bara stod där.(då jag och min man ringde Anders många år senare och frågade om vi fick köpa hans fina bil svarade han att den finns inte mer för han hade grävt en grop i verkstan och knuffat ner bilen där och täckt över med jord).
Jag vet inte om det var sant.
På samma sida låg en brunn som man hämtade allt vatten ur.
En stor lada som höet samlades i. Där hoppade vi barn från högsta bjälken och rakt ner i höet.
En dag tappade Lars-Göran en kniv i höet och då fick vi inte hoppa där mer.
Den ladan gjorde Ernst och Lars Göran Friberg sina små sommarhus med nere i Brunkestrand.

Så svängde man till höger och åkte förbi den fina viken med sandstrand och där låg Anders och Lars båtar.

Motorbåtar.
Så låg ett 4-kantigt hus nere vid stranden. En vedbod utanför och en hundkoja som hunden Sickan stod bunden vid.
Lars Friberg hade byggt sitt hus. Han var gift med Rosa och deras 3 barn var Ernst och Lars-Göran och Märit Friberg. Dom hade varsitt rum en trappa upp.

De hade en servering.
All mat och kaffe gjordes i köket och det stora rummet fick vara serveringen med bord och stolar och blommor.
Där fick man bara hjälpa till att städa sen fick man gå ut för det var inte för ungar.
Jag och min syster var där som SOMMARBARN en månad innan mamma och pappa skulle komma.
Vi fick rensa potatis och rädisland och städa och på kvällen fick vi gå och ta oss ett dopp i viken och som betalning för detta jobb fick vi en liten liten Kexchoklad som såldes i serveringen.
Då fick vi ett paket som var trasigt och inte kunde säljas.

Det dom kallade kiosk var bara ett bord före serveringen som det låg lite godis på.Den verkliga godisdagen var då KONSUM-BUSSEN kom.
Då fick man en stor klubba…som gått sönder och ej kunde säljas.
Man köpte läsk och korv och sådant man behövde då man bakade.

Vi barn levde ett lugnt roligt liv. Hittade på saker varje dag. Vi hade en liten lekstuga längst ut på udden. Där fanns inte ett hus.

En dag hade mycket timmer slitit sig och hamnat i viken.
Då det var grunt där så fastnade stockarna så folk omkring fick gå i vattnet och hjälpa till att knuffa ut stockarna.
Min pappa Erik hjälpte till genom att sitta i en båt med andra karlar.
Dom hade en kätting som skulle sättas runt många stockar och sen skulle kedjan sättas i båten med motor och stockarna skulle forslas ut till djupare vatten för att fortsätta sin väg.
Kättingen hamnade så att Erik fick den runt om magen och följde med ner till botten.
Han syntes inte.
Vad hade hänt?
Folk som stod och tittade på undrade vart Erik tog vägen.
En oro spred sig och flera karlar gick ut i vattnet.
Så plötsligt kom Erik upp till vattenytan och folk klappade händerna.
Erik sa efteråt att det var hemskt. Han fick inte bort kättingen. Fick snurra flera varv medan luften tog slut och han behövde andas.
Fick mycket vatten i sig men han levde.
Å vad glad jag blev.
Erik satte sig på några stockar vid strandkanten och fick en filt över sig. Han skakade och var blå om läpparna kommer jag ihåg.

Om man fortsatte någon kilometer rakt fram kom man till BJÖRSBO.
Där var det dans på helgerna och då gick man dit och tittade på FULLA GUBBAR och plockade sten nere vid vattnet.
Allt för att slippa gå och lägga sig tidigt.

Då jag sedan fick egen familj så längtade jag alltid till ställen där jag varit som barn.
Familjen min hade en gammal husvagn som vi ställde vid vikens kant så barnen kunde bada och där lugnet alltid var.
Tycker fortfarande om att åka till Brunkänge fast jag fyllt 68 år.

Strax öster om ovannämnda hus i Brunkänge blev en byggnad uppförd i början på 1980 – talet. Den lär tidigare ha varit en banvaktstuga. Nu är huset bortflyttad och ett nytt och fräscht hus finns uppfört på samma plats Norrdellsvägen 248.

Rôssbäck

Juni 2021. Norrdellsvägen 232.

Se Daniel Johnssons film.
Se filmen över Dellen.
Se Daniels film över den bortspolade vägen vid Fjärdgatan.

Efter Brunkänge kommer Rostbäcken eller mera känd som Rôssbäck. Här låg Norrbos första såganläggning som drevs med ångmaskin. Den kallades också för Sjuvallssågen. Ägare skall ha varit en person som hette Lundström, om vilken ingenting är känt numera. Inspektor Hahne vid Moviken skriver i sin beskrivning över sjötrafik på Dellarna att denne Lundström anskaffade en ångbåt som hette ”Björsbo”. Båten bytte sedan namn till ”Hålsjö” när den ägdes av Hålsjö Såg & Tegelbruk. Efter mycket letande har vi hittat en trävaruhandlare Lundström i Delsbo. En enda uppgift om honom sedan är han som uppslukad av jorden, till det att vi upptäckte att denne Lundström är identisk med faktor Karl Herman Isidor Sundström, född 6/7 1866 i Hudiksvall. Sedan vet vi ändå inte om det är rätt person vi har hittat.

Ungefär vid X-et finns stenfundamenten efter sågen som vi har röjt fram och delvis frilagt.

I början av november 2018 tog fotograf Johannes Johnson, son till Daniel Johnson, den här intressanta bilden som visar rester efter ångsågens lastageplats. Stenkistan på bilden ligger strax öster om fundamenten efter sågen.

I de här stenarna sitter 7 stycken järn öglor där något har varit fästat. Men varför har öglorna blivit så misshandlade, har man inte rivit sågen försiktigt?

Flera av stenarna är fästade i varandra och i många av dom sitter avkapade  järntenar

Det här ser ut som någon form av spisröse.

Den vänstra raden stenar är ca 12 meter lång och raden stenar till höger, båda inkl. fundamentet i förgrunden är ca 22 meter långt.

Till höger om Viveca ser vi landsvägen och en bil som just passerar

Det finns ett par saker som förvånar oss, och det är den stora mängd tegel, både eldfast och rödtegel som finns här, liksom en 1½ meter djup grop vars branta sidor innehåller trasiga tegelstenar. Gropen kan vara efter ett stort kugghjul (kamhjul) där en kätting var fäst som längs en bana drog upp stockar från sjön till sågen. Daniel Johnson som äger fastigheten i Rôssbäck, berättar att utanför sågen under vattnet finns någon form av hamnanläggning, vilket torde vara helt riktigt med tanke på att det sågade virket lastades på virkespråmar som drogs av en ångbåt.

Det här är en skiss på ett timmerspel från ett större sågverk, något liknande fast i mindre skala har säkert funnits här.

Den 17/11 1889 inflyttar till Björsbo, från Kalmar län försågare Olaus Svensson f. 25/9 1842. När sågen fick nya ägare flyttade han till Delsbo. Det är inte känt när verksamheten startade men den upphörde 1892. Då en ångdriven såg byggdes på Norrön, den norra av Björsboholmarna, förefaller det rimligt att det är sågen från Rostbäck som flyttades dit. 1899 köpte Jon Jonsson (Låkarn) både sågen och båten Björsbo och flyttade alltsammans till Räveln i Hålsjö.

Björsbo – Sjuvallen 

Karta från 1769 över Sjuvallen och Björsbo. Det står – odugligt ängsland.

---

Se Björsbo i dag genom Gogle maps.

Se bilder från försäljningen av Norrdellsvägen 601.

Bortspolade vägar aug 2023 lyssna på P4 Gävleborg.

 

---

Björsbo flygfoto taget på våren medan timmervältorna ännu ligger kvar på stranden

---

Namnet Björsbo förknippar många med festplatsen som fanns där på 1950 och 1960 – talet. Även om Björsbovallen funnits betydligt längre och att det funnits sågar utefter Björsbobäcken både uppströms och vid dess utlopp så är det nog 50 och 60-talets festplats och kändisbesök som gjort platsen känd.
Festplatsen bestod av två dansbanor, en för modern dansmusik och en för gammaldans. Tombola, mattält och allt annat som hörde till en festplats. Många av den tidens bästa artister besökte både Björsbo och Hallbo festplatser.

1956 med Olle Jonnys kvartett med sångerskan Inga-Lill Gahn

Det här året kunde man även åka med Dellenita alla tre dagarna. Båten avgick från Dellenbaden kl 18.00 och gick sedan med turer på Dellen. På natten efter festens slut återvände den till Dellenbaden.

1958 Bengt Hallberg och Alice Babs

1958 Alice Babs och Ulrik Neuman

Publiken

Till Björsbo kom bl.a:
1956 Olle Jonnys kvartett med sångerskan Inga-Lill Gahn
1958 Alice Babs med Ulrik Neuman och Bengt Hallberg. Ca 6000 besökare
1960 LITTLE GERHARD på lördag och HARRY BRANDELIUS på söndag
1961 bl.a. MONICA ZETTERLUND och JOKKMOKKS- JOCKE
Det var många som tältade. Många kom med bil och motorcykel andra tog bussen. Bussar avgick båda dagarna fån Iggesund över Forsa. Från Hudiksvall kom bussar över hög, och från Delsbo över Bjuråker och Moviken med återresor på natten.

År 1960
Little Gerhard Buona Sera
Harry Brandelius YouTube

I storstugan vid Björsbo fäbodar ses här Harry Brandelius i livligt samtal med ”bostintan” Agnes Persson från Gammelsträng. I övrigt ses f.v. sångerskan Lil Yunkers, dragspelaren J. Jonsson och småbrukaren Viktor Persson, Gammelsträng.

I mattältet i Björsbo sitter tre grabbar från Frisbo. Gustav Sundin, Sture Larsson och Arne Larsson.

I mattältet satt även två Skärås-pojkar. Stig Sundberg och Rune Larsson

Året är 1961

Se och lyssna när Jokkmokks-Jokke sjunger Gulli-Gullan från 1988

Se och lyssna här på Monica Zetterlund

Björsbo med serveringstältet i bakgrunden. Lägg märke till skogen bakom serveringen som nu är helt borta

Samma plats som ovan sommaren 2015

Tältare i Björsbo 1954

Björsbo 1954. Tältet är hoppackat och det är dags för hemfärd till Moviken.
På X 7443 sitter Verner och Siri Fernström

Björsbo. På bilutflykt under krigsåren

Vägen till Blästen och Ilsbo

1957 igångsattes byggandet av en ny väg mellan Ilsbo och Blästen.
1958 var vägen klar till Blästen och grovbruten fram till Björsbo.
1959 – 1960 blev hela vägsträckningen klar.

Sågen i Björsbo

Björsbo såg 1956.
Sittande bak. Helmer Norell, Volger Mattsson, Per Lars Lars och Nygårds Olle
Stående fram. Sven Algot Löthmyr, Martin Gunst och Dunner-Pelle – Per Åslin.

Björsbo såg
Stående bak: Ernst Källman, Axel Östberg och Per Andersson (Sojers).
Fr. v. Per Andersson (Normans Per), Elsa (Tappers), Brita (Tappers), Ejvin Östberg, (Klockars), Märta Jonsson (Orrens), Ann-Marie Enocksson, Karin Olsson (Prost) och Anna Jonsson (Pipars).

Björsbo såg 1949. Bilden ägs av Norrbo Hembygdsförening.

Bakre raden: Alla okända
Främre raden: Med händerna på ryggen, (14U7) Helmer Norell, chaufför, Axel Hedström, Baltsar-Johan Eriksson (15Y26), och Pellas-Lars Larsson (11Y18).

Rester efter sågen i Björsbobäcken strax nedanför Sandmyren.
Bild av Roland Hamlin, ur HT 7 juli 1995.

Två små sågar har varit i drift vid Björsbobäcken. Enligt Albin Gunsth låg en utefter vägen mot Klacken och en annan vattensåg (se ovan) låg i höjd med Sandmyren på hemmanet Hålsjö 10. Där har troligen bott folk, eftersom där funnits en byggnad som av folket kallats för ”Sågkäringens klockfodral”. Denna sågbyggnad revs och flyttades kring 1920 talet, av köparen (15Y10) Daniel Danielsson från Isarv, i Norrbo (Gammelsträng 47), som byggde sig en bostad av den.

Bor på sågen i Björsbo
(12C6) Johan Olof Wikberg född 10/7 1860 i Moviken. Ångbåtsmaskinist. Inflyttat till Björsbo 12/4 1891. Vistas i Norrbo till 1908. Gift 28/1 1883 med Carin Norling från Ö. Hålsjö. Sex barn

Fäbodvallen i Björsbo hade valldrift till 1964. Den är en av Norrbos största och bäst bevarade fäbodvallar som på initiativ av Tandläkare Ivar Ringqvist i Bjuråker blev renoverad med AMS-medel 1971 för 230.000 kronor. Rinqvist hade redan som liten vistats på vallen och hyste varma känslor för dess bevarande.
Han var en av dem som förstod vallens kulturhistoriska värde och att det gamla kulturarvet till varje pris måstet bevaras för i framtiden.

Se Nitas vackra bilder från Björsbovallen

Björsbovallen 1909. T v prost-stugan, den ensamme mannen är Bläst-Lars, Lars Skoglund. Vid Gästgivar-stugan sitter kanske flickorna från Björsbo-visan – där åtta av dem hette Anna?
Bild ur Ulla Olssons samling

Björsbovallen 1926.
Stående bak fr. v. Okänd, Lars (Lötas), Helmer Persson, Valle Persson, Bror Bergman, Natan Bergman, Karin Olsson (Prost), Ernst Källman, okänd, Oskar Friberg, okänd, Anna (Backlins), Oskar Olsson (Gästgivars), Helmer Olsson (Prost), okänd, Anna Jonsson (Lötas), okänd och Anna Olsson (Gästgivars).
Sittande fr.v. .Okänd,okänd,okänd, okänd, okänd, Anna Jonsson (Pipars), okänd, bak Märta (Orrens), bak Eva Bergman, fram Ambritt Olsson, fram Märta Jonsson (Lötas), Ella Bergman, bak okänd, bak okänd, okänd, fram Anna Lisa Olsson (Gästgivars), bak okänd, bak okänd, bak okänd och bak okänd.

Här sitter några från Avholm och småpratar och dricker lemonad.
Till vänster Jon-Erik Jonsson (Pål Ers) och paret Anna och Kalle Gill.

Norrbopensionärer på bogäspe i Björsbo 1961
På torsdagen hade pensionärerna en utflykt till Björsbo fäbodar där fru Anna Eriksson från Hålsjö svarade för värdskapet. Sedan man sköljt  ned surströmmingen och lukten med en tår starkt kaffe gjorde pensionärerna en promenad runt vallen. Baltsar-Ingre och Ström-Kare, vilka brukar stå för historierna och konsten att få upp ångan, svek inte heller denna gång gänget.

Björsbo. Till vänster står Oskar och håller hästen Brunte och Per-Erik Persson håller hästen Lydia

Björsbo. Damen i mitten är Maria Persson de andra är okända

Björsbo 1935. Karin Idén, Einar Idén och Mona Gill

---

Familj bosatt i Björsbo
1895 – 1930
Den 17/9 1895 inflyttar till Björsbo Johan Sjöndin född 21/7 1846 i Hassela. Son till Johan Sjöndin i Franshammar, Hassela. Skogsarbetare som inflyttat från Rogsta. Död 4/4 1925.
Gift 1/11 1870 med Brita Andersdotter född 8/2 1845 i Gnarp sn. Hon bor kvar till 1930 då hon flyttar till Stensgärde i Norrbo.
En son, Johan född 11/3 1871 i Gnarp. Gift med Karolina Jonsson i Gammelsträng

Björsbo och 32 platser till för strandnära byggen Hela Hälsingland.se 

---

En riktigt gammal lada som finns på Björsbovallen. Den är bara tre meter i kvadrat. Höjden på sidoväggarna är som vanligt i äldre lador inte mer är 1,8 meter. Att dörren sitter vid sidan gjorde det lättare att dra ut höet och att den bara har tre knutar gör att den gick också fortare att bygga. Omräknat till alnar bör ladan ha rymt tre parmar eller lass á 27 kubikalnar. Parmen var ett rikssvenskt hömått. I Hälsingland mättes höet i gillingar och storleken på dess har ständigt förändrats och anpassats till parmvolymen. Den äldsta gillingen, ett lass på 1500-talet som var 16 kubikalnar, mätte 2,4 meter i längd och 1,2 meter i bredd och höjd.

Den välvårdade Björsbovallen sommaren 2015

Visa om Björsbo

av Anna Hansson (Östberg)

År 1917 till Björsbo jag mig gav
jag skulle valla korna. I alla veta av
uppå det härliga Björsbo, vi många jäntor var
och alla heta Anna vi åtta stycken var

Men nu det sig så hände, det gick ju inte an
att alla heta Anna vi hoppa alla fram
vi tog oss för att om kristna och namnen lyda så
Karolina, Kerste, Maj, Lotta, Lisen, Josefina likaså.

Vi äro alla glada hur det sig än vänder
och getter har vi alla kring alla stränder
Men korna vill vi inte skryta av, de komma nog till två
fast det är på långt på tiden tar vi saken lugnt ändå.

Här på vallen har vi getter, ett sextiotal det är
nog är det mycket mödosamt åt vilket håll det bär
Ibland får vi gå till skogen och leta i vart snår
men finns då ingen annan råd, skomakarn han då går.

Som vi nämnt har vi många getter här
en gumma invid bäcken har 14 getter kär
hon heter inte Anna men Brita är hennes namn
en stor och ståtlig bock hon har som alltid kilar fram.

Sen vill vi mera nämna av vad vi haver hår
och res det ligger vid alla vägar här
här hugges det och sprakar som åskan skulle gå
det vill ju alla förtjäna det kan vi nog förstå

Nu har ni lite hört av vad vi haver här
men vi har nästan glömt vi har en länsman där
han bor uppå vallen i en stuga röd
ibland så gör har kafferep så här är ingen nöd.

Men intill länsman bor det en rolig makapär
hans namn vi ej vill nämna ni känner nog den där
han går så lugnt och stilla och strax han slänger fram
det ena först, det andra sen. Han är en rolig man.

Nu har den ljusa tiden gått men mörkret det står kvar
och näktergal´n i morgonstund vi hörde alla dar
men blir det någon långsam stund, vi Åslin ju här har
och han är så glad och livad uppå fiolen drar.

Vi ofta blickar hemåt på andra sidan sjön
vi tycker vi är hemma, det är liksom en dröm
men snart så hör vi ljudet ifrån nån motorbåt
och alla vill ju köpa mjölk, så nog går mjölken åt.

Men bäst av allt så är det att vi är glad och sams
och ingen av oss grekar, nej, ingen av oss alla.
Om vintern vore gången och vi fick komma hit
så kanske vi kunde sabla en någon bättre bit.

Men snart har hela sommaren gått och det roliga minsann
hav tack för alla stunder vi haft hos varann.
Nu kanske mången tycker, det här var stråt är dum
men kan ni något bättre, gör om den då en tum.

Om någon nu vill veta vem som visan diktat har
så är det en av flickorna som här på vallen var.
Hon bor där nerpå vallen och närmast sjön också och
grannar är med Karolina och så vi knogar då.

Jag slutar nu min visa och diktar inte mer
och så jag går till stranden och lägger mig därner
för Björsbo vall som ligger vid norra Dellens strand
där är det mycket roligt att ta ett bad ibland!

Margran nordväst om Björsboholmarna
Enligt Strömbacka bruks huvudbok förliste en Haxe här år 1775. Enligt Bernt Stolt skulle detta ha skett vid Margran några hundra meter nordväst om Björsboholmarna. Sommaren år 2000 hade Bernt Stolt inbjudit Enångers dykarklubb att företa en dykarundersökning på nämnda plats. Ombord på ångbåten Fortuna hade Bernt Stolt, maskinist Göran Sundell, båtens kapten Erik Holm, och undertecknad samt dykarbas och ett antal dykare med utrustningar samlats. Stolt hade uppgifter om att fiskare fastnat oförklarligt med sina nät just i det här området vid Margran. Det började med att Fortuna gick fram och tillbaka för att skanna av bottnen med sitt ekolod men utan resultat. Efter några timmar och många dykningar gav man upp.
Några hundra meter efter att hemresan påbörjats inträffade något sensationellt. På ekolodet uppenbarade sig på den släta botten en stor kulle med utstickande stolpar. Undertecknad gjorde styrman Erik Holm uppmärksam på vad jag såg och bad honom omedelbart stanna så vi kunde märka ut platsen. Det behövs inte för vår rutt är redan lagrad och klar. Det var ju perfekt. Sommaren därpå när vi började diskutera för en ny expedition visade det sig att ekolodet bara mindes de senaste 30 rutterna och nu hade dykarresan raderats, och någon mer resa lär det väl aldrig bli.

Storgäddan vid Björsboholmen.
På Björsboholmen hade bagarmästare Einar Åsberg från Sanna en sommarstuga. Midsommarafton 1953 begav han sig ut på en fisketur med sin eka. I viken mellan holmen och fastlandet fick han ett våldsamt napp på sitt kastspö. Under en halv timme kämpade han med en stor gädda på kroken varvid gäddan agerade bogserbåt med väldiga kast åt olika håll. När fångsten äntligen bärgats visade det sig att gäddan hade en längd av 1,22 meter och vägde drygt 14 kilo. HT 23/6 1953

Ångsågen på Björsboholmen

Riksantikvarieämbetets karta med tomtgränser

En del stenar efter sågen eller kanske kajen/bryggan ligger här i vattnet, medan stenar med kvarvarande järntenar ligger längre upp på land.

Ångsågen på Norrön, den norra av Björsboholmarna
Vid Rostbäcken eller mera känd som Rôssbäck låg Norrbos första såganläggning som drevs med ångmaskin. Den kallades också för Sjuvallssågen. Ägare skall ha varit en person som hette Lundström, om vilken ingenting är känt numera. Inspektor Hahne vid Moviken skriver i sin beskrivning över sjötrafik på Dellarna att denne Lundström anskaffade en ångbåt som hette Björsbo. Den 17/11 1889 inflyttar till Björsbo, från Kalmar län försågare Olaus Svensson f. 25/9 1842. När sågen fick nya ägare flyttade han till Delsbo.

---

Gävleposten veckoupplagan den 27 april 1893

---

Då en ångdriven såg byggdes 1893 på Norrön, den norra av Björsboholmarna, förefaller det rimligt att det är sågen från Rostbäck som flyttades dit.

Källa: Gävleborgs läns kalender 1902

Sågverksägarna hette Eric Ersson och Jonas Larsson, båda från Gammelsträng

—8V8— Uppgifter ur släktboken
6 Eric Ersson, *11/11 1838, s. t. bonden E. Ersson i Gammelsträng s6, Norrbo. G. ¼ 1867. Bonde i Gammelsträng s6. † 5/1 1904.
9V13 Gertrud Pehrsdotter, *3/7 1840, d. t. sold. P. Gunst i V. Hålsjö, Norrbo. † 27/3 1906
Margetha, *26/5 1867                                      (X4)5D42
Sigrid, *2/7 1871, † 3/3 1885
Eric, *15/7 1873                                             9
Karin, *21/8 1875                                           10
Anna, *26/2 1878                                            11
Odöpt flickebarn, *11/2 1882, † 11/2 1882

---

—6V12— Uppgifter ur släktboken
9 Jonas Larsson, *15/1 1857, s. t. bonden L. Ericsson i Gammelsträng s4, Norrbo. G. 23/10 1879. Bonde i Gammelsträng s2. Utfl. t. Hälsingtuna 1904.
7Å23 Carin Danielsdotter, *31/8 1858, d. t. husman D. Pehrsson i V. Norrbobyn.
Lars, *22/8 1880                                                 14Y27
Daniel, *13/2 1882                                               16
Jonas, *14/12 1883, † 19/8 1884
Jonas, 2/1 1886. Bonde i Hamre, Forsa

---

1899 köpte Jon Jonsson (Lôkarn) både sågen och båten ”Björsbo”, som nu fick namnet ”Hålsjö”, och flyttade alltsammans till Hålsjö Såg och Tegelbruk AB på Räveln i Hålsjö.

Norrdellsvägen 115. Här finner du annorlunda välgjorda presentartiklar. Ett besök här räddar hela resan runt Dellen. Dellen Hantverk.se
Här måste man bara stanna och njuta av tillvaron.

Krokstubben, som nu blivit Stubba eller Krokstubba
Öster om Björsboholmarna ligger Stubba. Där finns en vallstuga som är ditflyttad från Dyrvallen.

---

Gävleposten den 4 oktober 1894

1894 brann knektbostället ned till grunden. Nedan några som har bott här

—10Å13— Uppgifter ur släktboken
9 Pehr Ersson Falck, *1/2 1831, s. t. sold. E. Norell i Ö. Norrbobyn.
G. 9/11 1856. Sold. nr 87 vid Forsa komp., Häls. reg. Bos. i Bästdal, Norrbo. † 21/1 1920
23Y3 Brita Johansdotter, *29/4 1831, d. t. sold. J. Nord i Gammelsträng, Norrbo. † 30/12 1914.
Brita, *16/4 1858

---

—8Y9— uppgifter ur släktboken
7 Jonas Olsson Östberg, *26/5 1829 i V. Hålsjö, Norrbo. G. 29/4 1855. Sold. nr 94 vid Forsa komp., Häls. reg. Bos. i Krokstubba, Ö. Hålsjö. † 29/11 1868 (lungsot).
4V4 Carin Larsdotter, *20/11 (20/5) 1811 i Dala, Bjuråker. Änka e. bonden P. Andersson i Ö. Hålsjö 9, Norrbo. Änka o. omg. 2 ggr                                               (X4)2F11

---

3Å20 Carl Christiansson född 31/8 1823. Husman i Krokstubba. Död 29/6 1858 (kolik).

---

3Å45 Lars Larsson, f. 8/3 1830, husman i Krokstubben, Norrbo. Utflyttat till Ilsbo 1880.
Gift 19/4 1857 med 13V3 Ingrid Lindstedt, född 2/2 1823 i Gammelsträng, Norrbo.
En dotter, Christina född 5/6 1862, gift med Olof Hedin, Hogland Ilsbo

 

Ekonomisk karta från 1950-talet visar vägarna som leder upp till Stormyra

STORMYRA

Från Stubba leder två mindre vägar upp till Stormyra som var ett knektboställe mellan ca 1780 och 1910.
Läs mer här om Stormyra.

1912 revs gården och blev tillbyggnadsvirke till Hamréns, Bästdal 18. Nu ligger platsen övergiven och öde. Åkrarna har vuxit igen. Den ensamma jordkällaren och den flata stenen till husets brotrappa är det som återstår.

---

Interiör och exteriör av jordkällare i Stormyra

 

Därefter följer Fjälgatan. Här fanns bryggan där Norrboborna landsatte sina kreatur och härifrån buförde man djuren till de olika vallarna.
Härifrån kan man fortsätta till de omtalade platserna Gullho och Gropomdal.

Fjälgatan eller Fjärdgatan här råder namnförvirring

På dagens kartor kallas bäcken för Fjälgatsbäcken och vägen som löper jämte denna följdriktigt för Fjälgatan. Det är de namn vi använder i dag.

Förr sa man Fjärdgatsbäcken. Enligt ett dokument från 1835 kallas bäcken för Fjärdgatsbäcken. Bakgrunden till det namnet torde komma från en mycket äldre beskrivning av den vik eller rättare sagt fjärd som man ansåg Dellen vara. Namn som förekommer på fjärden är,  Fjärden/Uppifjärden/Västifjärden, vik, del av Norrdellen, NV Norrbobyn

Se Reinor Andersson berätta om bortspolad väg för P4 Gävleborg den 29 aug 2023

Se Daniels film över den bortspolade vägen vid Fjärdgatan.

Klicka här för att läsa om och se bilder från Gropomdal.

Läs här om de Linberedningsverk som funnits i Fjärdgatsbäcken.

Nordväst om Björsboholmarna vid Tilljorna eller träthôle, stod på 1950-talet en buss uppställd som sommarstuga. Den var trevligt inredd med en öppen spis som värmekälla. Ägare till bussen var bröderna Herbert och Albin Persson.  Bussen är borta sedan länge, kvar finns lite rester efter spismuren.

Sommarstugebussen. Bilder ur Karin Bergers samling.

I fönstret syns Karin Persson och Roland Albinsson.

Hanna och Per Hansson med sonen Gunnar och Marta Persson med dottern Karin

Bakre raden. Ivar, Jonas, Ellen och Knut Jonsson (Skogbergs).
Främre raden. ? , Katrin Jonsson (Skogbergs), Maja och Albin Persson, Marta och Herbert Persson med dottern Karin

Hallavallen

Se Hilding Mickelssons bild på kiosken som stod här på Hallavallen 1964.

Här finns en buss till.
Strax väster om Hallavallen ligger Trohälla. Där finns en sommarstuga av den mer ovanliga modellen. Huset är uppbyggt omkring en buss som utgör själva interiören. Det vackra namnet Trohälla kan nu även kallas ändhållplatsen eller slutstationen.

Sommarstugan som är uppbyggd omkring en buss. Husets köksfönster är bussens vindruta.

Husets dörr är dörren på bussen

4 bilder från Hallavallen. Samtliga från 40-talet

Hallavallen

Förleden av namnet syftar på hallar eller hällar vilket är lätt att förstå när man betraktar vallens läge.Vallen har sedan början av 1800 – talet tillhört Gammelsträngs – bönderna. (gamblestreng 1543, kan betyda den äldsta ängen).

1958 buförde Nygårds –Verner, två bojäntor och fyra kor till vallen enligt gammal tradition.

Buföring från Hallavallen Fotokopior från HT 5 sept. 1958. Bojäntan Gunhild Ståhl har nu startat vandringen mot Gammelsträng. Till vänster på bilden syns Nygårds-Verner, hennes husbonde

---

Finnberg

Finnberg karta 1865

 Riksantikvarieämbetets karta. Finnsjön fungerade som en stor damm. Några kilometer uppströms vid Finnsjöns utlopp fanns en damlucka som man måste gå upp för att öppna och för att stänga allt efter behov.
Här kan du läsa mer om Finnbergs såg.

 

Hallbo

Läs mer här om Hallbo och dess fäbodliv. Läs här om Hallbo sommarting.

Hallbo består av två fäbodvallar, den södra och den norra. Utgrävningarna visar att platsen varit bebodd sedan stenåldern. En bra bit över 100 år spelade Hallbo lastageplats en central roll för Bjuråkersverken.
Från 1740-talet till det att transporterna gick över järnvägen i Forsa omkring 1860 passerade här oräkneliga ton malm och nästan allt järn som Bjuråkers masugnar och smedjor levererade.

Faktoriet-Herrgården
Bruksfaktor 13V2 Sven Ersson-Lindstedt född 14/12 1769, son till båtsman E. Lindstedt i Hög. Bos. i Gammelsträng Hallbo Norrbo. Död 2/8 1850 (ålder).
Gift 8/5 1791 med 22Y2 Anna Pehrsdotter född 11/6 1768, dotter till soldat P. Lund i Gammelsträng. Död 19/11 1851 (ålder).
Två barn
Christina 2/3 1792 Gift 1812 med 10Å4 Pehr Pehrsson-Käck Soldat bos. Sandmyren Norrbo
Eric 6/2 1796 Efter skolgång i Hudiksvall tog han över arb. som Bruksfaktor efter fadern.

13V3 Sonen Eric Lindstedt född 6/2 1796, tog över befattningen som Bruksfaktor efter fadern. Död 2/5 1860 (bråddöd). Han hängde sig på vinden.
Gift 14/11 1818 med 12Å7 Anna Pehrsdotter född 25/5 1793, dotter till bonden P. Larsson i Stensgärde, Norrbo. Död 13/6 1839 (gastrisk feber)
Omgift 24/10 1841 med Margareta Pehrsdotter född 19/7 1811 i Hälsingtuna.
Barn
Anna 20/2 1820 Gift 1845 med 7V6 Jonas Ericsson bonde i Gammelsträng, Norrbo
Ingrid 2/2 1823 Gift 1857 med 3Å45 Lars Larsson husman vid Krokstubba, Norrbo
Barn i andra giftet
Pehr 6/11 1842 Utflyttat till Hälsingtuna 1868

Hushållerskan
Christina Åkerqvist flyttar från Stockholm till Norrbo. Flyttningsattesten är utfärdad den 12 november 1858. I Norrbo tjänstgör hon hos bruksfaktorn Eric Lindstedts änka Margareta Persdotter i Hallbo. Hushållet bestod av faktorn Knut Algot Nordencreutz samt faktorn och löjtnanten Lars Johan Svante Berg. Arbetsuppgifterna är oklara. I husförhörslängden uppges Christina fortfarande som piga, men i utflyttningsattesten vid återflyttningen till Bjuråker år 1859 kallas hon hushållerska. Det tyder på att ett avancemang skett under året i Hallbo.

Här låg herrgården där allt bokfördes. Det var malmforor från Hudiksvall som skulle vidare mot Bjuråker, och färdigt stångjärn som skulle förvaras i magasinen på kajen för vidare transport till utskeppningshamnen i Hudiksvall.
Idag har troligtvis närmare 10 meter av kajbandet försvunnit liksom den mer än 30 meter långa och 8 meter breda bryggan. Långa grova utstickande stockar vittnar om det mönster av stenkistor som en gång utgjorde grunden för den forna lastageplatsen.
De första hundra åren, till 1842, roddes och seglades transporterna med haxar. Ett slitsamt, tungt och farligt arbete. 1842 sjösattes vid hamnen i Moviken en ångbåt med skovelhjul som kom att ersätta järnroddarna. Historisk-geografiskt lexikon

År 1911 står här redaktören Erik Walldenström och vemodigt betraktar, som han beskriver, ”de raserade präktiga stenbryggorna”.

Karta 1793

---

Vid lågvattnet okt. 2002 gick det bra att mäta upp den gamla bryggan. Den var 31 meter lång och 8 meter bred och ligger 10 meter från stranden vilket visar att kajen bör ha gått ända fram bryggan men att den har för länge sedan ruttnat bort och spolats ut i sjön.

I slutet av den här sammanställningen finns forvägen mellan Hallbo och Hudiksvall beskriven

Teckning från 1846 av Herrgården och magasinen i Hallbo.

På den plats där herrgården har stått uppförde Prostparet Selma och Reinhold Matsson en vallstuga som flyttades några hundra meter från sin tidigare plats på Norra Hallbovallen berättar barnbarnet Lars Matsson. Enligt uppgift lär Matssons första stuga blivit hitflyttad från Halstavallen redan i slutet av 20-talet, men den stugan lär ha blivit förstörd av brand. Nuvarande gård är hitflyttad från Hallbo norrvall 1931.

Tunbyn 1961. Den från Hallbo flyttade herrgården

Under laga skiftesperioden såldes och flyttades herrgården till Tunbyn Tövalidsvägen 1, i Hälsingtuna. Den 30 april 1875 fick den nya ägaren lagfart på herrgårdsbyggnaden i Tunbyn. Det märkliga är att denna ståtliga kulturhistoriska byggnad fick rivas utan protester 1973.

---

Tidningsbild från 1934. Prosten Matsson utanför sin stuga i Hallbo

Prosten Reinhold Matsson var en hängiven botanist och storsamlare av rosor. Omkring 100 000 herbarier – ark har han samlat och undersökt. 1934 kom första delen av hans monumentalverk om Sveriges Rosor. Genom 380 sidor presenterade Matsson 42 huvudarter, varav många okända. En art gav han namnet ”Rosa Söderblomi” till Natan Söderbloms ära, en annan fick ett namn med lokal anknytning – ”Rosa dellenensis”, ”Hallborosen”, som Rosensällskapets sektion i Hälsingland fått sitt namn.

Lars Petter Reinhold Matsson avled den 18/8 1938

I sept. 2005 har Hallbo – rosen återfunnits och blivit återplanterad vid Matssons gård i Hallbo i närvaro av barnbarnet Lars Matsson från Boston, USA.

Prosten Reinhold Matsson med fru Selma. Bild ur Hög/sockenbilder.

Hallbo. Prosten Matssons stuga till vänster, Norrdellsvägen 40.  Nu bor han nära släktingar här

---

Hallbo Norrdellsvägen 41, Evert Bergs vackert belägna stuga

---

Norrvallen i Hallbo 9 jan. 2021

 

 

Hallbo sörvall

Hallbo sörvall med Jonas Bergs stuga högst upp till höger.

Jonas Bergs stuga på Hallbo sörvall, av trädsnidare Werner Sjöberg

---

Hallbo sörvall

Jonas Berg (18Å1) 1852-1939, på Hallbo sörvall. Bild ur Evert Bergs samling

---

 

En lite udda händelse.

HP 29/8 1936
En berusad ko uppträdde häromdagen vid Hallbo fäbodvall vid Dellen. Kossan hade på sista tiden börjat komma sent hem till vallen, och för ett par dagar sedan uteblev hon alldeles, varför man måste ge sig ut att söka henne. Hon anträffades då ute i skogen, redlöst berusad.
Av den stank, hon spred omkring sig, framgick, att kon råkat komma över ett parti mäsk, som hon tydligen med begärlighet sörplat i sig.
Dagen efter skulle korna föras hem från vallen, men denna måste lämnas kvar, enär hon inte orkade stå på benen.
Först på tredje dagen hade hon nyktrat till så pass, att hon kunde tas med hem till Näsviken.
Landsfiskal Forsberg gjorde i torsdags ett besök på platsen för att förhöra den person, som misstänkes vara ägare till mäskpartiet, men denne nekade envist.

Hästar och Haxar forslade bjuråkersmalm

Hudiksvalls Tidning fredagen den 23 juni 1961
Text och bilder: Lasse

Järnbruken i Bjuråker tillhör nu en svunnen epok men ännu finns några rester kvar efter fraktvägen för malm och tackjärn. I Hallbo fanns i början på 1800-talet en omlastningskaj dit malmen från Hudiksvall kördes med hästar och sedan seglades över Norra Dellen till Friggesund och Moviken för vidare transport till Hedvigsfors Bruk eller Ahldersfors som det då hette. Över Dellen fördes malmen och de förädlade produkterna i malmhaxar, en typ av pråmar som både seglades och roddes.

Av dessa haxar finns ingenstans någon beskrivning av mått, lastkapacitet eller bemanning bevarad med inspektör Aug. Hahne vid Moviken, numera bosatt i Hudiksvall, har efter hörsägner rekonstruerat dessa haxar som en gång i tiden var en viktig länk i samfärdseln inom malmhanteringen på våra breddgrader.

Vid Hallbo var på den tiden en omlastningskaj med magasinbyggnad och kontor. Kontoret revs omkring 1870 och såldes till Tunbyn i Hälsingtuna där det återuppfördes i sitt ursprungliga skick med en flygelbyggnad av senare datum. Där bor sedan 1918 nu 77-åriga snickaren Lars Larsson.

Under Hallbo-tiden användes kontoret för utbetalning av forpengar till malm- och järnkörarna, och där fick de även sina traditionella åksupar, vilka kunde bli nog så många vid en del foror. Då rådde en livlig verksamhet vid fäbodvallen under körtiden på vintern. I körningen deltog män från hela norra Hälsingland, bjuråkersbor och dellbor i majoritet.

Förre bokhållaren Lars Erik Eriksson, (1889 – 1963), Södra Vägen 47 i Hudiksvall har många hörsägner att berätta från malmtidens Hallbo då hans morfar, Anders Andersson Glad, Sandmyren, (1830 – 1890) var föreståndare för magasin och upplag. Vid vårt besök i Hallbo var inspektor Hahne och Eriksson med och de kunde berätta intressanta saker om detta forna omlastningscentrum.

Inte nog malm i Bjuråkersbergen
Åren 1729 – 31 fann man malm vid Gockskärsberget vid Österbo masugn och i Middagsberget  i Sumås. I båda bergen sprängdes gruvöppningar och där hittades en del malmstreck. Prover från dessa skickades in till Kungl. Bergskollegiet i Stockholm och de befanns innehålla 39 procent järn med hög svavel- och fosforhalt.
Brytningen fortsatte under några år ur bägge malmgruvorna men då den hälsingska berggrunden inte är malmförande, avbröts projektet, när vet man inte riktigt. Det är emellertid konstaterat att en hel del stångjärn är framställt av bjuråkersmalm under denna tidsperiod. Någon betydande omfattning tog aldrig brytningen utan man blev ganska snart tvungen att börja köpa malm utifrån.

Hallbo omlastningsplats
Det var sedan malmen måste inköpas från Uppland, Dalarna och Utö, som Hallbo kom att få allt större betydelse som omlastningsplats. Till Hudiksvall forslades all malm med båt, lossades och lades upp i lager.

På grund av de dåliga vägarna kunde transporterna endast ske vintertid till Hallbo där den lagrades upp för vidare skeppning över Dellen på somrarna i de så kallade malmhaxarna.
Transporten av malm och stångjärn var både besvärliga och mycket dyrbara trots den billiga arbetslönen för körkarl och häst.
Som tidigare nämnt kördes allt på vinterföre mellan Hudiksvall och Hallbo. Från Hudiksvall fraktade man malmen på slädar vilka under baron P. A. Tamm omkonstruerades så att det skulle gå att köra med tre hästar, en rationalisering för att förbilliga transportkostnaderna. Det syftet nådde man dock inte. Det gick aldrig att lassa så mycket mer efter tre hästar som man räknat med.

Tre kronor per fora
Arbetslönerna var inte precis höga ens efter dåtida begrepp för dem som slet ut hästar och den egna kroppen efter forvägarna. 16 skilling betalades forbönderna med per lass om 52 lispund, cirka 440 kilo. Det gör omkring tre kronor för de 22 kilometerna mellan Hudiksvall och Hallbo plus lastning och lossning. Många gånger när körkarlarna skulle göra slutåkning befanns att de var skyldiga arbetsgivaren. De hade kanske tagit för många färdknäppar i magasinbyggnaden i Hallbo där brännvinet serverades efter avslutad lossning och lastning eller tagit ut livsförnödenheter i form av mat och sedan blivit mer eller mindre livegna.

På stranden av Dellen rätt nedanför Hallbo fäbodvall låg magasin och kontor. Där lades malmen upp i väldiga högar för lagring till sommarens seglation med haxarna. Dessa hade under sommaren haft stångjärn i returlass från Friggesund och Moviken, vilket kördes till Hudiksvall som återlass för malmkörarna.

Segel och åror drev haxarna
Haxarna blev en mycket viktig samfärdslänk i järnhanteringen inom Bjuråker, men det finns ingen beskrivning av dem bevarad annat än genom hörsägner. Inspektor Hahne har roat sig med att göra en rekonstruktion av de pråmliknande båtarna.

De var cirka 5 meter långa, 2,2 meter breda med ett djupgående av cirka 75 – 80 centimeter. Förutom av segel framfördes de av sex roddare, tre på vardera båtsidan. Lastförmågan låg omkring 12 – 15 skeppund (ett skeppund är 170 kilo).
Inte heller besättningen på haxarna hade någon furstlig betalning för sträckan Friggesund, Moviken till Hallbo betalades 2 skilling skeppspundet vilket sedan skulle delas på besättningens sex mannar.

Brukspatron P. A. Tamm upptäckte så småningom företagets kostsamhet och för den skull inköptes också ångbåten Tamm för bogsering på den gamla traden över Dellen. År 1842 övertog så bogseraren det tunga arbetet med forslandet av malm och stångjärn. Anmärkas kan att Tamm hade en ångmaskin på åtta hästkrafter som då kostade 7 500 kronor i inköp.

En malmhaxe ligger på botten av Dellen berättar herr Eriksson. Han och hans far, Erik Olsson, handlare i Gammelsträng (1868 – 1933), har många gånger fastnat med drag i den förlista haxen på sina fisketurer.

Bild ur HT 23 juni 1961. Efter den här vägen slingrade ändlösa tåg av malmlastade hästskjutsar under malmhanteringens tidevarv. Ännu finns rester av vägen till Hallbo bevarad men den håller helt på att växa igen.

Bild ur HT 23 juni 1961. Inspektor Aug. Hahne (1890 – 1975), t. v. visar upp ett stycke Utö-malm, som han funnit vid den gamla omlastningskajen i Hallbo för förre bokhållaren Lars Erik Eriksson (1889 – 1963).

Bild ur HT 23 juni 1961. Inspektor Aug. Hahne har här ovan rekonstruerat en malmhaxe som den har beskrivits i de muntliga traditionerna. Framtill var de försedda med en lucka som kunde fällas fram vid lossning och lastning. För att underlätta för roddarna var haxarna mycket grunda, cirka 80 centimeter.

Vägen mellan Hallbo och Hudiksvall kallad ”järnvägen” höll inte för de över 400 kilo tunga lassen. Den sjönk ner och lämnade halvmeter djupa fåror i marken. På grund av de dåliga vägarna kunde transporterna endast ske vintertid och troligen var det på vårarna som vägen gav vika på vissa sträckor.
Fortfarande finns ett stycke unik hålväg bevarad i Hallbo liksom vid Lillgurkan där en 20 meter lång sträcka finns bevarad.

En unik malm släde finns bevarad på Motjärnshyttans museum i Värmland

Karta från 1799 visar den gamla forvägen. Till vänster står Lapp hydda

Avskrift ur Forsa och Hög släktregister (26J1) Det här paret var döda när kartan kom ut så kanske avser boplatsen några andra.

(X32) JONAS LARSSON, * 1698, s. t. lappman Lars Olsson o. hu. Sigrid Envallsdotter i Norrala. G. 1719. Sn. lapp i Hög. † 19/5 1773.
(Z4) SIGRID JONSDOTTER, * 1698, d. t. lappman Jon Erlandsson o. hu. Cecilia Ersdotter i Grud, Bergs sn. Jämtl. † 19/6 1772.

 
Här finns en 20 meter lång hålväg skriver Riksantikvarieämbetet. Övriga markeringar är lämningar efter stenåldersboplatser.

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö

---

Till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62