Två järnvägsolyckor har inträffat i Djupdal. Den första 1924 och den andra 1928. Båda tågsätten kom från Hudiksvall
Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Men det är okej att använda Dellenportalens bilder, eller texter, bara man anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Läs om slalombacken i Djupdal
Läs om Museijärnvägar på Wikipedia
Läs om spårvidder på Wikipedia
Läs om smalspår på Wikipedia
Läs här om IndustriBaneFöreningen
Läs även om järnvägen Moviken – Strömbacka
Läs även om Järnvägar i Forsa
Filmer om Dellenbanan
HISTORISK BAKGRUND
En av de första järnvägarna i landet
1856 brukar räknas som den svenska järnvägens födelseår, då några av Sveriges första järnvägssträckor öppnades för trafik. Redan året dessförinnan hade magistraten i Hudiksvall beslutat att en 16 km lång järnväg från Hudiksvall till Forsa kyrka skulle anläggas. År 1858 påbörjades byggnationerna och två år senare, 1860, var järnvägssträckan färdigbyggd och invigdes samtidigt som Tamms kanal och slussar. Den var då en av landets första järnvägar för ångdrift och världens nordligaste järnväg.
Järnvägen mellan Ljusdal och Hudiksvall har tillkommit i tre etapper, den första mellan Hudiksvall och Forsa år 1860, förlängning till Näsvikens hamn år 1874 och den sista utbyggnaden till Ljusdal år 1888.
Elektrifiering
Själva elektrifieringen med kontaktledningar , vägportaler, stolpar o s v och en med televerket gemensam telekabel beräknades kosta 5, 7 miljoner kr. Därtill skulle kostnaderna för ett ellok om ca 2 miljoner kr. tillkomma.
Arbetena med gjutning av fundament till stolparna och stolpsättning påbörjades under våren 1958, varefter kontaktledningen kunde monteras i januari året därpå.
Den 24 maj 1959 invigdes elektrifieringen av järnvägen.
Banan läggs ned
Beslutet om nedläggning av sträckan Ljusdal-Hudiksvall kom under hösten 1984, varefter persontrafiken lades ned i januari 1985 och godstrafiken ned något senare på grund av sviktande trafikunderlag och konkurrens från lastbilstransporter.
Källa:
Dellenbanan, av Gunvor Gustafson
Hudiksvalls Tidning den 14 december 1937
Namn på några banvaktare vid Banvaktsstugan nr 258 i Djupdal
Anders Gustaf Johansson Nyqvist född 2/7 1867 i Karlsvik, Småland. Banvaktare i Djupdal i början av 1900-talet.
Gift 1897 med Anna Karolina Schönberg född 1873 i Ljusdal
Barn:
Karl Johan Gunnar F. 1894 i Danmark, Ljungby
Anna Maria f. 1895 i Karlsvik, Småland
Elin Katrina f. 1900 i Forsa
Gustaf Osvold Emanuel f. 1903 i Forsa
Åren 1915-1935 var Karl Gustaf Johansson banvakt i Djupdal. Han avled den 15/7 1935
(20G4 Forsa släktbok) Karl Gustaf Johansson 25/10 1880 i Forsa, s.t. arb. J. Bengtsson, ångsågen.
Gift 29/7 1906 med (15Ä1 Forsa) Emma Charlotta Johansson f. 22/7 1886 i Bjuråker.
Barn:
Anna Kristina 3/9 1906
Märta Margareta 18/1908 i Ljusdal. Fadern var då SJ-banvakt i Gyllenkrok, Bäckebo, Tallåsen.
Brita Albertina 19/12 1909
Ingrid Evelina 11/3 1914
Sigrid Maria 15/9 1917
Gustav Ragnar 21/6 1919 Stationsmästare i Näsviken
Emma Ingeborg 28/5 1921
Efter K G Johansson kom vaktmästare Strandlund från Söderhamn. Hans fru hade arbete kvar i Söderhamn. Då Strandlund själv var borta eldade Alf Norin i stugan vintertid, för att inget skulle förfrysa. Då det ringde i telefon måste Alf svara trots att han var ovan vid den moderniteten.
Efter Strandlund, 1943, kom banvaktare Jon-Erik Eriksson
Möjligen är detta rätt person.(31S5 Delsbo släktbok)
Jon Erik Eriksson, 23/9 1905 i Mora 9, Delsbo. Bonde i Mora 92.
G. 10/7 1938. (11J20) Anna Jonsson, 23/12 1910, d. t. bonden P. Jonsson i Sjulsgård 12, Delsbo.
Barn:
Maj-Britt Ingegärd Eriksson 21/10 1929
Vera Sylvia Eriksson 21/3 1933
Efter J E Eriksson hette banvaktaren Lövkvist. Möjligen är detta rätt person
Frans Holger Lövkvist, Född 1913-07-17 i Dorotea, Västerbottens län. Bor 1950 i Box 682, Näsviken. Död 19/11 2004.
Gift 22/6 1940 med Vivi Malvina Jonsson Född 1917-04-22 i Alanäs, Jämtlands län. Död 10/7 2004.
Barn:
Frans Sören, född 1941-09-30 i Dorotea. Fotbollsspelare i Näsviken
Stig Ove, född 1943-08-23 i Dorotea
Rolf Sture, född 1945-04-30 i Dorotea
Tågtidtabell från den 1 okt. 1909
Tågolyckan i Djupdal den 13 maj 1924. Olyckan inträffade när man just passerat Djupdals banvaktarstuga.
Det 90 ton tunga loket tippade ner i ena banvallen. Men som genom ett under kunde både lokföraren och eldaren klättra ut för egen maskin och dessutom också krafsa ut glödande kolen ur pannan.
Riksantikvarieämbetets karta. Högst upp t v det gula R-märket markerar platsen för ”Lillbo”, en tidigare bosättning. Sedan Flottbo och R-mäket för bosättningen ”Svea” och därefter Banvaktsstugan.
Banvaktsstugan nr 258 i Djupdal år 1984.
Bild ur SJ dokumentation, TVÄRBANAN Ljusdal-Hudiksvall.
Bild sept. 2018 från ungefär samma sträcka som bilden ovan
Minnesreportage ur HT den 12 mars 2003. Av Lennart Ersson
Ortstidningarna skrev mycket om tågolyckorna i Djupdal. Kritiken var inte nådig mot banans dåliga skick.
Katastrofen i Djupdal
Djupdal den 13 maj 1924 inträffade en allvarlig tågolycka på Dellenbanan ungefär vid Djupdal mellan Näsviken och Fredriksfors
Det var ett godståg draget av ett ånglok och bestående av 22 vagnar som spårade ur och ramponerades. Som genom ett under skadades ingen människa, med det var en händelse som länge omtalades i bygden.
Bygdekännaren Sören Fagerström, Näsviken, har samlat uppgifter och fotografier om händelsen. Han var själv bara ett år när olyckan inträffade och har därför inge egna minnen från händelsen. Men han minns väl att folk i bygden under hans ungdom ofta nämnde Djupdalsolyckan.
– Det var en så viktig händelse att folk i Näsviken pratade om före och efter tågolyckan, berättar Fagerström.
Fler Olyckor
Det har varit fler tågolyckor efter Dellenbanan kan han berätta. 1904 inträffade en olycka liksom 1928.
Orsaken till tågurspårningen i Djupdal 1924 var att sliprarna på en lång sträcka var så undermåliga, i de närmaste uppruttnade. Och enligt ett dåtida, referat i HT var rälsen i så dåligt skick att man redan nio år tidigare diskuterat att byta ut den.
Inga människor skadades
Det var alltså ett stort godståg med 22 vagnar och ett lok på 90 ton som omfattades av olyckan. På tåget fanns förutom lokföraren och eldaren, också en tågmästare i sista vagnen. Lasten bestod av ungefär 400 ton bräder.
Olyckan inträffade när man just passerat Djupdals banvaktarstuga. Loket spårade ur i en kurva och började hoppa på sliprarna. Lokföraren och eldaren slog till bromsarna, men loket välte nedför banvallen och de närmaste vagnarna brakade in i varandra i en enda röra.
Släkte elden
Som genom ett under klarade sig både lokföraren och eldaren utan några som helst skador. De lyckades till och med ta sig ur och släcka elden i lokets panna. 13 av vagnarna blev så skadade att de måste skrotas, medan nio kunde lagas.
Många nyfikna kom från stan
När nyheten om olyckan spred sig kom massor av människor till platsen från bygden runt omkring. Folk vandrade till och med från Hudiksvall för att själva bevittna förödelsen.
Särskilt anmärkningsvärt tyckte man då att det var att antalet barfota småpojkar trotsade kylan och vandrade till platsen för att få vara med om en sensation.
– Förr pratades det mycket om den här händelsen i Näsviken, men numera tycks det hela ha fallit i glömska, säger Sören Fagerström.
Han tycker att det var roligt att det fanns så pass många fotografier bevarade. Det var den lokala fotografen Ragnar Forsberg som tog korten, berättar Fagerström. Fotografierna ansågs som så intressanta att de gjordes vykort av dem.
Av Lennart Ersson
Avskrift: Åke Nätterö
En rykande färsk bild. Vi ser att solljuset kommer från söder/höger, vilket avslöjar att tåget kom från Hudiksvall och var på väg västerut mot Delsbo och Ljusdal
En bild från olycksdagen 13 maj 1924
Den bortslitna rälsen ligger böjd under loket
Banvaktaren betraktar det rykande loket. Ett kort stycke bakom loket ligger sjön
Troligen är detta banvaktare Gustaf Johansson
Många nyfikna har anlänt för att kommentera olyckan
Bakom inspektören kan vi se att man kopplat en kraftig kedja
Den enda personskada som inträffade kom vid olyckan under röjningsarbetet då en banarbetare fick ena handen svårt klämd
I förgrunden ligger det omkullvräkta loket, medan ett nytt lok anländer.
Vagnarna närmast loket blev totalt demolerade. Många småpojkar kom till olycksplatsen för att själva beskåda katastrofen.
Troligen håller de här arbetarna på med uppröjning
Vykort poststämplat 1926
13 av vagnarna skadades så illa vid olyckan att de måste skrotas
Massor av nyfikna strömmade till. Folk vandrade ända från Hudiksvall för att titta på förödelsen.
Kanske är den här bilden från olyckan 1928?
Järnvägsolyckan 1928
Troligen en bild från järnvägsolyckan 1928
Troligen en bild från järnvägsolyckan 1928
Bild ur SJ dokumentation 1984, TVÄRBANAN Ljusdal-Hudiksvall.
Banvaktsstugan nr 258 i Djupdal, var då en semesterstuga för SJ-personal. Nu är det privatägd
Banvaktsstugan är vackert belägen på norra sidan av spåret med tomt mot södra Dellen och utsikt över vattnet.
Järnvägen går här en längre sträcka längs Dellens strand, med vacker utsikt över vattnet och de ljusblå bergen på andra sidan sjön.
En tid under 1930-talet bodde här i Banvaktstugan, banvaktare Johan Petter Persson * 20/3 1880 i Åre. Gift 30/1 1903 med Kristina Svensdotter * 8/7 1979 i Åre † 15/9 1931 i Djupdal
Fosterbarn, Daisy Henny Viola * 24/2 1916 i Skedevi, Österg.
Se bild på Daisy Persson, senare gift med Einar Svahn
—50Ö1— Uppgifter ur Forsa släktbok
31A5 JOHAN EINAR SVAHN, * 19/4 1912, s. t. skräddare Per Svahn i Böle. G. 7/5 1938. Lagerbitr. i Övernäs. † 13/5 1999
(E87) DAISY HENNY VIOLA PERSSON, * 24/2 1916 i Skedevi, Ög. † 26/1 1982
BERIT BIRGITTA, * 8/1 1944 2.
EVA KRISTINA, * 2/8 1951. † 8/7 1962.
—2—
(X39) STEN OVE HAMMARSTRAND, * 19/1 1940 i Rogsta. Ingenjör i Rogsta.
1 BERIT BIRGITTA SVAHN, * 8/1 1944, d. t. lagerbitr. Johan Einar Swahn i Övernäs.
ÅHSE MARI, * 15/8 1964.
Intervju med Märta Wiman
Av min gode vän Kjell Grönberg i Delsbo har jag få ta del av en intervju med Märta Wiman 91 år, boende på Vattengatan 3, Hudiksvall. Märta Wiman avled den 13/12 2003.
Märta föddes i Tallåsen 1908. Fadern Karl Gustaf Johansson, var då SJ-banvakt i Gyllenkrok, Tallåsen. Gift med Emma Johansson. Syskon: Anna, Ingrid, Sigrid, Ragnar, stationskarl i Näsviken och Bojan (Ingeborg).
Åren 1915-1935 var fadern banvakt i Djupdal. Han avled den 15/7 1935 i Näsviken
Banvaktsstugan hade först 1 rum och kök. ”En dag kom 4 snickare” som höjde taket och ett rum till byggdes till i övervåningen. Där fanns ingen elektricitet. De hade en radio-kristallmottagare som drevs med batteri som far laddade i Forsån. Då kom ”Flottbo-prästen” Adolf Larsson och Karin (1928-1930) för att höra på gudstjänst. De två var med och byggde ”Salem” i Södra Sannäs. De hade ”From-Anna” boende hos sig kanske på något ”undantag”.
De hade 1-2 kor där. Far byggde en tvättstuga (nu borta). De badade i bäcken från Lillsjön, där var det varmare än i Dellen. Posten kom via dressin till en låda borta vid västra tunneln. Far hade ”Signalen” och så köpte han tidning då och då. De köpte någon barnbok till julen. Far hade en orgel och spelade då och då. Han hade cirka 3 km bansträcka att kontrollera. Någon gång måste han vända dressinen inne i tunneln för att komma undan tåget. Barnen gick oftast på spåret genom tunnlarna till Näsviken. De ringde till varandras banvaktsstugor.
De tände ofta julgransljus när ett persontåg kom för att visa att de hade julgran. Det var alltid många skogskörare- det talas om 70-80 ibland, som drog timmer ut på Dellen, ibland täckte timmer hela sjön till andra sidan. Då ville Johanssons passa grinden till järnvägen men körkarlna grälade för att de blev hindrade.
1924 i maj spårade ett godståg ur och lok och vagnar välte mot skogssidan. Märta och fadern stod då ute och hörde braket. Han ringde genast till Näsviken och rapporterade utan att veta om någon skadats. En konduktör kom lunkande och sa att ”de följande med vagnarna bara”. Ingen av de två som var med skadades. Det var även ett annat rälsbrott i tunneln som fadern och A G Martinsson höll på att reparera vid detta tillfälle. I en vagn fanns sill och många tog till vara på sillen som extra tillskott. Det blev mycket arrangemang, åskådare och tågväxlingar då en period.
Märta gick i skolan vid Klockarsvedja, där barn omkring fattiggå´rn och Hansebodarna även gick. Vid 19-20 års ålder arbetade hon som piga vid Forsa prästgård där Brask-Olle Larsson var arrendator, då var Glugg-Hilding dräng och Amanda Nord Hushållerska. Prosten hette Svärd och hans fru Armida. Senare arbetade hon på kafé Kronan i Delsbo åt Sven-brännvins kärring Selma som ägde kaféet. De hade en son Johan och två döttrar. Hon gifte sig med Anders Wiman och de byggde sitt hus 1939-40. Dottern Inger bor nu i övervåningen. Åren 1969-70 byggde de ett sommarhus i Djupdal efter gamla Ljusdalsvägen, som nu dottern Maj har.
Åren 1942-43 fanns ingen elektricitet i banvatsstugan, kanske kom det el i samband med dragningen av el för hela banan.
Något om bekanta och grannar i Djupdal
Olle Forsberg var då banvakt i Gammelbruk, N. Sannäs, senare kom Palmgren dit och en dotter-dotter har nu rustat det huset. Olle var en av de fyra som byggde om banvaktsstugan.
Matts Idén i ”Svea”, Djupdal, med sin fru Helen
De hade många barn:
Jenny, sedan Stockholm g m Osse (Osvold).
Per, hade lungfel, blev polis
Anna, var inte normalt utvecklad (rädd för dun).
Helen, senare Hälsingtuna, fick en dotter Eiris, ej gift
Erik född 1901
Hilda, senare Stockholm, fick en son, ej gift
Marta, senare Stockholm, fick en dotter, ej gift
Rut, född 1907, gift Malmkvist, fick en son
Märta gick ofta till ”Svea” och hälsade på, de hade nog det fattigt. En gång då hon skulle plocka bär där kom Mattis och sa att det var förbjudet eftersom de hade mulbete där.
Sjöbloms-Anders (från-Bobygden) bodde en period i Djupdal, med Strömbergs gumma.
Märta minns väl Gubben Löfstrand (Slinken) som bodde uppe mot Lillsjön med hustru Kalla och barnen Hildur och Lars som byggde eget hus där vilket brann ned.
”Trill-Herman” var från Delsbo, bodde vid Alsjön.
Gustaf Sjökvist hade en son som drunknade i Lillsjön på 30-talet
”Käckens” som egentligen Olsson hade tre barn: Stina, Märta och Olle
Hos ”Käckens” var det trevligt med dans på logen med de kraftiga ”mars-pojkarna” från Alsjö och Alfs pappa , Martin Norin, spelade dragspel. Alf Norin bodde där en period på 30-talet då han körde timmer.
Petrus Norman och modern Margret (dotter till ”Käckens”) bodde i Djupdal och hade hand om många kvigor åt Forså bruk. De hade tre barn: Stina, Märta och Olle, järnvägare i Östersund, lagar ännu gamla klockor.
Märta (född Norman) och Edvin Andersson har sommarstuga vid Hansesjön. De hade barnen: Lars Göran och Kerstin.
Vid Djupdal, intill banvaktsstugan, tillkom en anhalt 1938. Då hade en skidbacke gjorts i ordning vid backen hitanför Hansebodarna. Där byggdes då en raststuga med öppen spis i mitten, med en stor rökkåpa upp mot taket. Där ordnade IOGT-logen Bobygden, danskvällar som samlade mycket ungdom. Där var det trångt men trevligt.
Efter Karl Gustaf Johansson kom vaktmästare Strandlund från Söderhamn. Hans fru hade arbete kvar i Söderhamn. Då Strandlund själv var borta eldade Alf Norin i stugan vintertid, för att inget skulle förfrysa. Då det ringde i telefon måste Alf svara trots att han var ovan vid den moderniteten.
Efter Strandlund, 1943, kom banvakt Jon-Erik Eriksson med fru Aina (från Långede). De hade två barn: Maj och en till.
Alf minns en slädfärd där hästen skenade (möjligen p g a en ny bjällerkrans) och Jon Erik hoppade av släden men Alf som ung grabb måste reda ut den våldsamma färden.
Senare kom en ny banvakt till Djupdal (deras son Sören Lövkvist, spelade fotboll i Näsviken).
Intervjun gjord med anledning av Delsbo kyrkas sommarhem Flottbo:s historik
Kjell Grönberg och Alf Norin den 21 maj 1999.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du uppskattar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508. Handelsbanken Hudiksvall.
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62