Spetälskesjukhuset i Järvsö 1864 – 1943. Sveriges sista spetälskesjukhus
Läs om Lepra på Wikipedia
Läs om Tbc- Behandling – Läkemedelsverket
Bibelns spetälska var en felöversättning! Läkartidningen
Läs Helena Wijk om Spetälskesjukhuset i Järvsö.
Läs ur boken om Spetälskesjukhuset i Järvsö.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Spetälskesjukhemmet i Järvsö tog emot patienter från hela landet
Det svåraste för dem som hade spetälska var inte den hemska sjukdomen i sig utan den fasa den väckte hos dem som såg de drabbade. Det berättade drabbade från spetälskehemmet Järvsö sjukhus. Spetälskan vanställde ofta utseendet på de sjuka, som därför ofta isolerade sig och drog sig för att vara ute bland människor.
Spetälske-hospital började i Sverige byggas på 1100-talet. På 1500-talet fanns ungefär 30 hospital för spetälska i Sverige. Sjukdomen var mest utbredd vid Dalälvens mynning, i övriga Dalarna, Värmland och Hälsingland
Två följder har alltid varit utmärkande för de spetälska, isolering och den utstötthet de drabbades av och sjukdomens långsamhet som innebar ett långsamt kroppsligt förfall.
Sjukdomen börjar med fläckar på huden och känslobortfall i händer och fötter. Det leder i sin tur till att den som är sjuk får sår och brännskador eftersom smärtan, som har försvunnit, ska tala om att man måste skydda huden. Dessutom kunde slemhinnorna i näsa och mun angripas vilket ledde till att rösten blev hes. Många förlorade också synen. Ofta bildades knölar över hela kroppen som vanställde utseendet.
Tre pojkar som vistades på Järvsö sjukhus 1906, De är 13, 15 och 20 år gamla.
Apotekare Julius Brun, som låg bakom många hälsoprojekt i Järvsö, bland annat byggandet av Stenegård där Järvsös första apotek och sjukstuga inrymdes, tog även initiativ till bygget av ett sjukhus för spetälska i Järvsö, Järvsö sjukhus. Det heter numera Lillälvsgården och inrymmer en helt annan verksamhet. Spetälskesjukhus var det från år 1864 till 1943. Då hade man uppfunnit sulfan och den tidigare obotliga sjukdomen kunde botas.
Sammanlagt fick 388 personer vård för spetälska på Järvsö sjukhus, 217 män och 171 kvinnor. En av de sista patienter som vårdades där, Kristina Asplund, dog i sitt hem i Arbrå så sent som 1976.
Platsen man valde för sjukhuset låg avsides men ändå med gångavstånd till samhället och kyrkan. När det invigdes 1867 fanns 20 vårdplatser. År 1889, när sjukhuset var fullt utbyggt, fans 40 vårdplatser.
Vården på sjukhuset syftade framför allt till att lindra symtomen hos de sjuka och att skydda omgivningen från smitta. Vården var frivillig och kostnadsfri för patienterna. Många leprasjuka bodde också kvar hemma.
De patienter som gick uppe deltog i trädgårdsarbete och andra sysslor. För det fick de flitpengar. Det rörde sig i början av 1900-talet om runt 75 öre om dagen.
Översköterskan på sjukhuset tjänade år 1928 1300 kronor om året, men läkaren endast 750 kronor. Sköterskan levde och arbetade på sjukhuset både vardag och helgdag, medan läkaren bara besökte sjukhuset, det gjorde han heller inte varje dag.
Spetälska eller lepra, är de fattigas sjukdom, varför det är så vet man inte. Sjukdomen fanns bara på landsbygden. Utredningen tycks ha följt floddalarna och man trodde att den hade något samband med de översvämningar som återkom där. Man trodde också att sjukdomen hade samband med att boningshus och fähus ofta var sammanbyggda. Spetälska drabbar de sämst ställda i samhället som lever i dåliga hygieniska förhållanden och trångboddhet.
Allmogen i trakten hade trott att sjukdomen inte var smittsam, men däremot ärftlig. Men när man upptäckte att det var leprabacillen som orsakade spetälska visade det sig att det var precis tvärtom. Spetälska ärvs inte, men däremot smittar den. Fast smittsamheten är låg. Det behövs långvarig kontakt för att infektionen sak överföras.
År 2004 kom författarna Arne Sundin och Anne Sörman ut med en bok om spetälska i Sverige ”Skammens hud”. De gjorde också en film om spetälska ”I detta osköna hölje” som visades i SVT i maj 2002.
Prosten emeritus och hembygdsforskaren Börje Björklund i Järvsö har också forskat och skrivet en hel del om spetälskesjukhuset i Järvsö. Han minns att det bodde en spetälsk man i hans hemby, Karsjö, när han var barn. Mannens ansikte var skadat och han levde isolerat.
– De skämdes ofta för sitt utseende, säger Börje Björklund.
Fast mannen behandlades som andra i byn och var inte alls utstött av byborna, minns han.
Källa:
Hudiksvalls Tidningen den 8 augusti 2013
Av Anna-Britta Bergman
De fattigas sjukdom
Spetälskan var de fattigaste sjukdom. De människor som Sundelin-Sörman i ”Skammens hud” gör så medkännande porträtt av tillhörde samhällets absolut eländigaste. I det burgna Hälsingland fanns sådana som August Åkerström i Skräkle. Han var före detta barnhusbarn från Stockholm, hade verkat som ambulerande skollärare. På 1860-talet antecknade provinsialläkare Hedenström om honom:
”Han bebor ett litet kallt och uselt rum som tillika är inrättat till bostad för getter”. På samma sätt var det mer torparen Per Olofsson i Karsjö, han bodde i fähuset, ”i små omständigheter”. De hade bägge spetälska och var bägge bottenlöst fattiga, deras öden komplicerade bilden av Hälsingland, men gör den också mer fullständig.
Svår att förklara
Sjukdomen var svårförklarlig, inte rent mikrobiologiskt, orsaken heter Mycobacterium lepra och behandlas idag effektivt. Och när tuberkulosvaccineringen kom upptäckte man att den dessutom gav ett effektivt skydd mot spetälskan. Men varför just Hälsingland, och varför just de fattigaste? Kom sjukdomen hit under medeltidens pilgrimsvandringar? Blev den kvar på grund av fähusboendet och stannade smittan i vattnet och spreds med linodlingen? Det finns inga säkra svar.
Dubbelhet
I kristen tradition och värd finns en dubbelhet gentemot spetälska. Dels Gamla testamentets fördömande, utdrivande. Dels den kristna barmhärtighetstanken, Franciskus och omsorgens tradition av helig plikt. Samma dubbelhet verkar ha styrt omgivningens reaktion under den tid spetälskan fanns i landet. Rädsla och barmhärtighet. Arbetet vid sjukhuset syns, trots knappa resurser, ha dominerats av medmänsklighet och medkänsla. Den mest drivande för sjukhusets tillkomst var förresten Julius Brun, den kanske störste entreprenören i Hälsinglands modernare historia.
Källa:
Hudiksvalls Tidningen den 7 oktober 2004
Av Jan-Olov Nyström
Läs om Julius Brun när han tog emot kung Oskar II på sin kröningsresa 1873.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62