Bergsjö Jordgubbsodlarförening hade som mest 1051 medlemmar år 1951.
Läs om Jordgubbar på Wikipedia
Läs om Annanasgubbe på Wikipedia
Se bilder från jordgubbssäsongen hos Bergsjö/sockenbilder.
Läs om syltfabriken Hälsingesylt som startade med jordgubbar
Hälsingesylt startade redan 1951
Läs om Sista jordgubbsbastionen i Jättendal, 20/7 2010
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 14 MAJ 1892
Färska jordgubbar såldes i Stockholm för 6 kr. litern. Färsk potatis tingade 1 kr 25 öre för liter.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Det här är en oanvänd jordgubbskartong från Bergsjö Jordgubbsodlarförening.
Norra Hälsinglands jordgubbsepok startade redan 1910 då en odlare kom till området med jordgubbsplantor.
Någon gång på 1920-talet gick det en trend genom Bergsjö med omnejd. Många såg sin chans att tjäna lite extra pengar. Trenden sa att nu är det dags att odla jordgubbar och det gjorde folk. Rätt var det var så fanns det så många odlare att marknaden inte räckte till.
Jordgubbar är en dagsvara och den måste levereras samma dag som den plockats. Avsättningen minskade och till slut så bestämde man sig för att göra något tillsammans. Man startade en förening – Bergsjö Jordgubbsodlarförening – året var 1937.
I dagligt tal kallas den bara för Jordgubbsföreningen och den kom med tiden att omsätta 1 miljon liter per år. De transporterade jordgubbar både söderut och norrut och än i dag så är Bergsjö för svenska folket helt enkelt jordgubbar.
Det var mest småodlare som vi hade i föreningen, jag tror inte att det var så många storodlare, berättar förre styrelseledamoten i Jordgubbsföreningen, Erik Landin, Baståsen, Bergsjö. Han började med jordgubbar vid sidan om sitt mjölnaryrke för att bättre utnyttja tiden under sommarens lågsäsong.
Det här med jordgubbar var en allmän plåga. Många hade lust att tjäna några extra kronor och den allmänna svartsjukan att kan han så kan jag fick nog många att börja odla, tror Erik Landin
Särskild sort
Bergsjögubben var en särskild sort som kom till Bergsjö på 20-talet och hette Abudance. Den gav mer än tidigare sorter man haft på trakten. Med tiden skulle den visa sig vara känslig för insekter och ogräs samt att många kart inte utvecklades till full storlek.
I föreningen var man noga med kvalitén och klassificerade bären efter storlek vilket gav Bergsjö-gubben ett gott rykte. En gång när jag var ner till Stockholm för att se hur bären var när de kom fram såg jag fina Östersundsjordgubbar som säljarna sålde som Bergsjögubbar. Sådant var roligt så länge bären var så fina som de från Östersund, berättar Erik Landin.
1051 medlemmar 1951
När medlemsantalet var som störst 1951 fanns det 1051 medlemmar spridda över norra Hälsingland. Ända ner till Dellensjöarna fanns det odlare och upp från Hassela kom det bär till föreningen.
Från början transporterades jordgubbarna av odlarna själva till Bergsjö, men så småningom övertog föreningen ansvaret för transporterna. Det gjorde att alla kunde vara med och få sina bär sålda. De slapp ta hela dagen på sig för att ordna med transporter.
Bär som inte gick till leverans direkt snabbkonserverades i någon syra, så kallad pulpning och användes till saftkokning. Efter hand frös man också ner bär sedan ett fryshus byggts i Sundsvall.
De första skördarna skickade vi norrut för där fick man bär senare än vi och då fick sörlänningarna göra slut på sina bär innan vi lät skicka våra skördar söderut. Abudance var bra och tålig att transportera.
Sommartid under föreningens blomstring var det många som var med och jobbade. På eftermiddagarna när man plockat klart åkte man in till Bergsjö för att hjälpa till med rensning och paketering.
Alla bär sorterades efter storlek och delades in i första och andra hands sortering. Det hände att odlare hade räknat ut hur mycket de skulle få om alla bär var första sortering och om de sedan blivit ner klassificerade kunde det bli lite bråk, men det är väl bara att vänja sig. En del skulle ha sin vilja igenom.
Trots det stora medlemsantalet fanns det odlare som stod utanför, men det var inga problem med dem. Däremot kunde medlemmar som sålde vid sidan om få en påstötning om att de skulle vara lojala.
Ohyra på bären
Anledningen till att den här epoken tog slut var dels obenägenheten att bespruta bären. Ohyra och sämre skördar gjorde att folk tappade intresse. Sedan så svek ungdomen. De fick andra jobb, för arbetssituationen hade förbättrats sedan trettiotalet. De äldre orkade inte fortsätta och eftersom det inte fanns några egentliga storodlare lönade det sig inte att köpa maskiner.
Sjukdomar och insekter måste sprutas bort för att det ska vara lönsamt, tror jag, säger Erik Landin.
Så småningom kom det flera skador på planten och det fattades folk. Medlemmarna i föreningen blev färre och färre. Till slut var det ingen idé att ha en förening , utan man beslöt att lägga ner hela klabbet.
I dag finns det inte mycket som påminner om forna storhetsdagar. Kvar finns endast nuvarande syltfabriken Kalas Sylt (nu Hälsingesylt) som startades under den här epoken men som nu främst satsar på lingon.
Andra sorter konkurrerade ut Abudance och 1972 upplöstes föreningen, därmed var 35 viktiga år i Bergsjös historia till ända.
Erik Landin, Baståsen, Bergsjö
Hudiksvalls Tidning den 25 juli 1985
Av Torbjörn Ingvarsson
—1Z170— Uppgifter ur Hassela-Bergsjö släktbok
168 PER ERIK LANDIN, * 15/8 1912, s. t. mjöln. And. Landin i Gamsätter, Bergsjö. G. 29/10 1938. Mjölnare i Gamsätter. † 4/1 1990
(X10) SIGRID LINNEA BYLIN, * 13/1 1916 i Gnarps sn, Häls. † 22/12 2001
KERSTIN MARGRETA, * 27/2 1941
SIGRID MARIANNE, * 14/7 1943
Hudiksvalls Tidningen den 19 juli 1960
Text: Håge
Foto: Söm
Jordgubbsäsongen har börjat men det blir inget rekordår
Jordgubbsplockerskorna arbetar på bred front, men HT-fotografen lyckades ändå få med allesammans på bilden. Det är ett svårt arbete att plocka de röda bären, eftersom det innebär en svår påfrestning på ryggarna.
Britta och Olle Forslin har odlat jordgubbar i många år. De har skickat iväg sina lådor av det här slaget för distribution till konsumenter uti landet.
I år har jag ungefär 40.000 plantor, omtalar Olle Forslin. Det är något mindre än jag hade förra året. Jag räknar med att få omkring 8.000 liter bär i år, vilket kan anses vara en ganska normal skörd.
Bären är svårplockade, eftersom regnet gett god näring åt det s k fetgräset. Detta skymmer plantorna och bildar ett effektivt skydd mot de solstrålar, som eventuellt kan dyka upp.
—7E90— Uppgifter ur Hassela-Bergsjö släktbok
70 OLOF VALTER FORSLIN, * 30/6 1923, s. t. torp. H. O. Forslin i Trösten, Bergsjö. Torpägare i Trösten 6:42.
2E20 BRITA STARK, * 24/9 1930, d. t. bonden Claes Stark i Eleonorelund 1, Bergsjö.
JAN MATS OLOV, * 28/3 1952
BRITT INGER ELENOR, * 29/5 1955
Yngste deltagaren i gänget är 13-åriga Berit Åström. Hon tycker fortfarande om jordgubbar, vilket denna bild visar.
—15L20— Uppgifter u Hassela-Bergsjö släktbok
(X18) PER JOHAN JOHANSSON, * 27/9 1927 i Hudiksvall. Fabr.-arb., bos. i Yttre 1:18, Bergsjö. Fl. t. Uppsala 1961
16 GUNVOR LILJAN ÅSTRÖM, * 25/8 1927 i Söderåsen, Bergsjö. Sjukv.-bitr.
BERIT LILIAN, * 9/7 1947
Enda grabben i gänget av lille Mats-Olof. Han arbetar endast sporadiskt, men har ändå fått en egen korg av sin pappa, Olle Forslin.
Hudiksvalls Tidningen Tisdagen den 18 juli 1978
Av Staffan Andersson
Jordgubbsäsongen har börjat i Bergsjö
Startskottet för jordgubbssäsongen har gått. Klockan är åtta på måndagsmorgonen och regnet formligen vräker ner. Hemma hos Sven Olov Svensson i Jättendal var ett 50-tal plockare igång premiärdagen.
”Bergsjögubbarna” heter inte ”Bergsjögubbar” längre utan ortens storodlare säljer nu sina jordgubbar till Stockholm där de saluförs under namnet Hälsingebär.
För några årtionden sedan odlade var och varannan jordbrukare i Nordanstig jordgubbar. Då fanns en livaktig odlarförening och skörden från de olika gårdarna samlades ihop genom deras försorg och såldes sedan vidare.
Visst finns det många jordgubbsodlare nu också men de håller mest på med husbehovsodling.
I stor skala är det bara en handfull odlare som fortsätter. De jobbar mer eller mindre på heltid med sina jordgubbar och har massor med anställda som under högsäsongen plockar bären.
Man kan inte splittra sig på flera olika saker. Skall man bedriva jordgubbsodling i någon omfattning då skall man inte hålla på med något annat säger Sven Olov Svensson, Jordgubbsodlare i Jättendal. Själv är han mer eller mindre född och uppväxt i ett jordgubbsland då hans föräldrar också odlade jordgubbar.
Själv började han med sina odlingar 1868-69 och har ca. 120.000 plant.
Två sorter har han satsat på. Red Gaunlet en ganska högavkastande sort som ändå är tålig och har visat sig bra för de väderförhållanden som vi har här uppe.
En sort som kommer en vecka senare är Tamella. Genom att satsa på dessa två sorter kan bärsäsongen göras längre än om man bara har en sort.
Många odlade förr, nu är det bara fyra odlare kvar i Jättendal och en i Älgered, Bergsjö som håller på i större omfattning. De fyra Jättendalsodlarna säljer sina bär gemensamt ner till Stockholm. Varje eftermiddag under bärsäsongen lastar långtradare hos odlarna och kör ner bären direkt till grossisten i Stockholm.
Vid plockningsstarten förmodligen kryllade det av folk i jordgubbslandet hemma hos Sven Olov Svensson. Han har åkt runt från Hassela ner till Bergsjö och till Jättendal med buss och hämtat upp jordgubbsplockare. En del kom själva med bil, moped, cykel eller till fots.
Totalt var det ett 50-tal som krökte rygg och plockade bär på hans odlingar den här första dagen.
Två till tre veckor håller man på för fullt och normalt kan en 15-16 åring tjäna en tusenlapp under tiden. Det beror ju självfallet på hur flink man är i nyporna. 90 öre litern är nämligen den gängse betalningen en jordgubbsplockare får.
För Sven Olov Svensson pågår jordgubbsäsongen hela den snöfria tiden på året. Det är massor som skall göras. Landen skall rensas och jordgubbsplantorna skall förnyas.
I fyra år har han en planta kvar. Första året ger den ingen skörd alls, men de tre andra kan man plocka och få en ganska god skörd om nu bara sol, värme och regn kommer i lagom ordning.
Ann-Kristin Engberg, Stockholm, på sommarlov i Hassela visar upp en full plockarlåda med bär.
Marita Sjöberg 14 år från Hassela tycker det är roligt att få chansen att tjäna extra pengar på sommarlovet. Det finns inget annat jobb att få tag på och dessutom är det kul att plocka jordgubbar tycker hon.
För Anita Westman, hemmafru från Bergsjö var det plockarpremiär. 50 liter första dagens fyra timmar var inte så tokigt tycker hon. Här lämnar hon in en del av skörden.
Inga Greta Jonasson-Bäckman kommer från Stockholm men semestrar i Grängsjö. Kommer ursprungligen från Bergsjö. Hon hade maken Leif med sig också.
Själv studerar hon på sjuksköterskeskolan och vill på semestern passa på att tjäna en del extra pengar.
Håkan Hellman, Sundsvall, Stefan Wellstedt, Södertälje, Jan Svensson, Harmånger och Mikael Olausson, Jättendal är fyra grabbar som passar på att få extrainkomster som jordgubbsplockare.
Eva Norin, Bergsjö och Britt Inger Berglind, Gnarp var ett par av flickorna som deltar i jordgubbsplockandet.
Conny Alsgren, Clas Czogalla och Per Henrik Persson alla från Bergsjö käkar matsäck efter arbetets slut. Det gick skapligt tyckte alla tre. Pengarna som man får in har man allt användning för menade alla tre. Pen Henrik skall exempelvis köpa en motorcykel och då blir ”jordgubbspengarna” bra att ha.
Hudiksvalls Tidningen Lördagen den 19 juli 1980.
Av Inger Enros
Nu är Jättendal det verkliga eldoradot
Till veckan blir det jordgubbsrush
Nu är det högsäsong för Jättendals jordgubbar. Ackordsplockandet har börjat. Riktig fart blir det nästa vecka. Årets bär är fina. Vädrets makter har hittills varit vänliga.
Eva Enros, 13 år, Jättendal, plockar för fullt
En av de första bärfyllda lastbilarna lämnade Jättendal på fredagskvällen De bären säljs idag Lördag i Stockholm. Det är en ytterst liten del av de större odlingarnas bär som går till hemmamarknaden.
De som ser till att det finns ortens dagsfärska bär i butikerna är främst småodlare. Premiär för de förra så berömda bergsjögubbarna var det t. ex. redan i tisdags – på hemmaplan. Jättendal är, och har länge varit det stora jordgubbsdistriktet.
En av de större odlarna är Sven Svensson, Jättendal. Han är uppvuxen med bärodling, men startade nuvarande verksamhet kring 1969. I början av denna vecka började man så smått att plocka av. Han har 2-3 hektar. Varje hektar kan rymma 25.000-30.000 plant, beroende av sort.
Odlaren Sven Svensson och en hop lådor med stora härliga jordgubbar som fraktades till Stockholm på fredagskvällen. (Sven Svensson * 3/12 1942. † 24/3 2017)
Bra skörd
Årets skörd ser bra ut. Bären är stora och saftiga. De senaste åren har det varit rätt dåligt med skördarna. I fjol gick nästan hälften bort. Det regnade och bären möglade, berättar Sven.
På fredagen hade han åtta plockare på sitt fält vid Bergsjövägen 9, Jättendal. Det var mest skolungdomar från orten. En bra plockare bör kunna plocka 100 liter per dag. Plockningen sker på ackord. Betalningen i år ligger på 90 öre till 1 kr litern.
De bär som plockas av Eva Enros, Laila Skarin, Mirjam Andersson, Anneli Ödman m. fl. på fredagsmorgonen i Jättendal kördes på kvällen ner till Stockholm. Där skulle de vara framme vid 03-tiden på natten. Sedan blir det distribution till butiker och andra distrikt där nere.
Fyra odlare i Jättendal samarbetar vad det gäller distributionen. Förutom Sven Svensson är det Johannes Bäckman, Djursta, Erik Olof Pettersson, Håcksta och Gösta Pettersson, Bäling.
Vi har blivit ett intressant objekt för en uppköpare. Det är ett måste. Vi kompletterar varandra bra, säger Sven Svensson.
1.000 liter per dag
Per dag och odling kan det bli över 1.000 liter bär som plockas. I början av den korta plockningssäsongen – 3-4 veckor – sänds nästan allt på ”export”. Sedan kan man ta till självplockning.
På måndag räknar Sven Svensson med att ha 16 plockare i farten. Några svårigheter att få tag på plockare hittills har han inte haft.
Laila Skarin, 15 år, Jättendal. plockar för första gången. Den vita vagnen är behändig att flytta mellan jordgubbsplantorna.
Överskott på bär
Antalet jordgubbsodlare har blivit fler i Sverige. Arealerna har ökat. – Det är ett bekymmer. Det är överskott på bär. Som det nu är krävs det en katastrof för några av oss, säger Sven. Årets katastrof har inträffat i Skåne och Småland. Där har 70 procent av vissa odlingar regnat och ruttnat bort. För bär- och grönsaksodlingar finns ingen skördeskadeskydd. Vi blir fullständigt utblottade om vädret slår till. För många är det mycket stora summor som går bort. Vi är ett familjeföretag. Vi kan växla om. Det är en förutsättning. Många av dem som har jätteodlingar har bekymmer nu. Inte bara på grund av vädret utan också på att det finns bäröverskott m.m. säger Sven Svensson
Eva Enros, 13 år, och Mirjam Andersson, 16 år, Jättendal, var två av de åtta plockare som höll på i Svenssons land på fredagen. I nästa vecka blir det dubbelt så många plockare. Då börjar högsäsongen.
Tidiga bär
I år har bären norr över mognat lite tidigare än normalt. Det beror på den goa värmen. Jag skulle tro att vi är sist ute i år. Både i Stavre i Jämtland, Umeå och Örnsköldsvik har storplockningen redan börjat.
Att komma sist ut går bra, om inte säsongen för de mellansvenska odlarna förlängs. Sker så kan det bli för mycket bär. I fjol t.ex. var det en vecka då det fanns bär att köpa från Skåne i söder till Umeå i Norr. Då är det lätt hänt att jordgubbströtthet drabbar svenska folket. Sådant leder till sämre förtjänster för odlarna, men till låga priser för konsumenterna. Att sälja till bärindustrier går inte, menar Sven Svensson. De köper billigare utifrån, främst från öststaterna. Vi kan inte konkurrera med dem. Vi kan inte sälja till förlustpriser.
Plockningen sker på ackord. Här lämnar Eva Enros (t.v.) och Anneli Ödman, 1 år, Jättendal, av till odlaren Sven Svensson som lastar traktorn.
Mellansvenska bär hit
Jordgubbar transporteras över hela landet. Tidsmarginalerna är små. Bären tål inte att fraktas längre. Framförallt inte om de är blöta. Transportsystemen är noggrant planerade. Att jordgubbar från Jättendal nu säljs i Stockholmstrakten kan innebära att de bär som säljs i butikerna i trakten är bär som kommer från mellersta Sverige. En omflyttning av bär alltså.
Finnerödja har inriktat sig på Norrland och då måste vi inrikta oss på annat – Stockholm, säger Sven.
Bergsjögubbar
Men så finns småodlarna och de säljer till lokala butiker. En av dem är Johan Olsson i Älgered, han svarar för bergsjögubbarna i Bergsjö. Han är pensionär och har hållit på med jordgubbsodlingar sedan 1965. Han startade alltså sedan bergsjögubbarnas storhetstid ebbat ut. Han har en förhållandevis liten odling. Knappt en hektar. Han säljer till en butik i Bergsjö och genom självplockning.
– Hittills i år har vädret varit det bästa tänkbara. Annars är jordgubbsodling svårt. Man är så beroende av vädret, säger han. Under senare år har han minskat sin odling, men plöjer upp och sätter ny plant gör han fortfarande.
Normalt brukar bergsjöjordgubbarna mogna något tidigare än de i Jättendalsområdet, där kustvindarna slår till, men i år skedde den första trevande plockningen samma dag.
Johan Olsson, Älgered, har en liten jordgubbsodling. Och han säljer bara till lokala butiker.
—4E22— Uppgifter ur Hassela – Bergsjö släktbok.
15 JOHAN JONSSON, * 20/3 1859, s. t. bonden Jon. Ljung i S. Älgered 3, Bergsjö. G. 2 ggr. Bonde i N. Älgered 10. † 29/10 1932.
(X14) BRITA KATRINA LOCKNER, * 10/10 1853, d. t. J. Lockner o. h. h. Brita Greta Larsdotter i Harmångers sn, Häls. G. 4/10 1884. † 3/2 1920.
(X6)54O1 SIGNE ELISABET OLSSON, * 5/1 1891, d. t. mjöln. J. M. Olsson i Glombo, Delsbo. G. 15/7 1925. ”Sömmerska o. hem.-ägare i Älgered 10:7”.
KATRINA, * 2/8 1884. † 2/8 1884
JONAS, * 20/5 1885. † 21/5 1885
(X31) ELIN MARIA HOLMSTRAND, * 18/4 1890, (fosterd.) – 2D39
(X6) JOHAN OLSSON, * 26/10 1914, (styvs.) Byggn.-arb. i Älgered. ogift. † 1/7 1983 Älgered 5177
(X6) ELIN ELISABET OLSSON, * 25/3 1918, (styvd.) Fl. t. Borås 1951
FOLKE JONSSON, * 14/8 1930. Byggn.-arb. i Älgered
Jordgubbsodlarna i Norrgimma
Jordgubbsplockning hos Nöjds med skolan i bakgrunden
Mellan ungefär 1930 och slutet av 1960-talet så odlade nästan alla torparna jordgubbar. Det var en stor industri i Bergsjötrakten och när det var högsäsong i juli så fick man ta hjälp av timanställda utifrån. Huvuduppköpare var Österman i Gnarp och hans bil kom och hämtade bären mellan tolv och ett varje dag under säsongen. Det gällde att vara uppe tidigt för att hinna plocka så mycket som möjligt innan han kom. I och med att djurhållningen minskade under den här tiden så var det ett bra sätt att utnyttja marken på och samtidigt dryga ut inkomsterna. På Lindstorpet plockades mer än 300 liter per dag när det var högsäsong och de hade långt ifrån de största odlingarna utan det var Glad-Nisse. De som hade de största odlingarna kunde leva ganska gott på sina jordgubbar på sommaren och skogsarbete på vintern.
Jordgubbstransport från Lindstorpet
Källa:
Norrgimma och Gammelbodarna sid. 40-41.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62