Bollnässtugan har funnits på Skansen sedan 1892
Så här berättar Skansen om Bollnässtugan.
Läs om Delsbobröllopet på Skansen 1929.
Läs om Delsbogårdarna på Skansen.
Läs om grundaren av Skansen, Arthur Hazelius och hans rötter i Hälsingland.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Bollnässtugan på Skansen
Bollnässtugan på Skansen emanerar från Herte by i Bollnäs. Stugan har en mycket central plats på Skansen invid Bollnästorget. Från Bollnässtugan ser man över till Delsbogården och till Seglora kyrka. Se vackra bilder på Bollnässtugan på digitalmuseum.se
Bonden från Herte som gläder så många med sina målningar
Pehr Olofsson, bonde i Herte by i Bollnäs, lät 1796 dekorera samtliga rum i Knubbstugan med målningar! Det var en åtgärd som än i dag kommer så många människor till del.
Målaren Jonas Hertman från Björktjära i Billnäs svarade för utförandet. Han var verksam under senare delen i Bollnäs, Alfta och Ovanåkers socknar. Målningarna är anbringade direkt på slätbilade timmerväggar. Tusental och åter tusental beundrar dessa 200 år gamla målningar. De väcker stort intresse år efter år!
Stugan beundras och besöks på Skansen i Stockholm, där den funnits sedan 1892!
Bollnässtugan är centralt placerad på hög höjd ute på Djurgården och intill hjärtpunkten Bollnästorget. Via en öppen plats kommer man sedan fram till Delsbogården.
Här kan man tala om Hälsingland i centrum alltså!
Det var en solig sensommardag vi styrde våra steg mot Skansen, och där gammeldansen pågick som bäst på dansbanan vid Bollnässtugan.
På vägen dit skådades ungdom i alla åldrar blötande fötterna i en plaskdamm, inbäddad i grönskan mellan Skansens Hus och Gårdar.
En underbar oas
Skansen en så underbar oas – Arthur Hazelius, med rötter i Hassela, visste vad han gjorde en gång!
– Pehr Olofssons äldsta daterade målningar är utförda i barockstil och det är först på 1780-talet, som man kan urskilja början till rokokons lättare formspråk, har Ingemar Tunander, landsantikvarien i Skåne – men tidigare verksam i vårt län – satt på pränt.
Målningarna är utförda med limfärg direkt på timmerväggen och de dominerade färgerna är gult, brunt, rött och blått.
– Även om all målning är utförd direkt på väggen, så är utformningen sådan, att den ger sken av inramade tavlor på en tapetserad vägg, framhåller Ingemar Tunander.
Väggmålningarna i helgstugan med fasta bänkar utmed väggarna är hämtade ur passionshistorien och taket pryds av en målad blomsterkrans. Dessa målningar från 1786 har fin lyster, och herrstugan används vid olika högtider vid religiösa sammankomster.
Väckelsens vågor
Det rörde sig om ”konventiklar”, som förekom redan på 1830-talet när Pehr Larsson var bonde och ägare till Knubbgården. Största betydelsen hade dessa ”samlingar” på 1870-talet då väckelsens vågor gick höga i Utomherten.
I vardagsstugan är målningarna landskapsbilder med tillhörande text, hämtade ur bibeln. Här rör det sig om enklare målade ramar än i herrstugan – i stället är hela väggen ovanför bröstpanelen dekorerad med ett snedställt rutmönster med inströdda motiv med blommor.
Ett tredje rum är en framkamare med eldstad. Rummet har främst använts som gästrum, och detta gör att sängarna intar en dominerande plats. Slagbord med svarvade ben och några stolar är lösa möbler.
Även vardagsrummet har eldstad samt slagbord, stolar, spinnrockar, säng m.m. På en hylla som löper över fönstren och dörren till förstugan. Där har tennkärl och kåsor placerats ut. En saltstol med gnuggsten och en stor klocka från golv till tak. Finns också i rummet.
Förstugan saknar i stort möbler, frånsett en trebent pall och föremål som satts upp på väggarna. En brandspruta, näverlur och en sadel återfinns på väggen, liksom ett par lokor. En Millakammare finns därtill och i ett mindre rum är också målningarna enklare.
Central plats på Skansen
– Bollnässtugan tilldrar sig ett mycket stort intresse, säger värdinnan Rut Friesenmark. En jämn ström av besökare hela dagarna vid vackert väder. Att många hälsingar söker sig hit är naturligt, men det kommer intresserade från alla håll i vårt land, liksom från utlandet.
Nu har Bollnässtugan en strategiskt fin plats på Skansen. Det är Bollnästorget alla kommer till Bollnästorget alla kommer ovanför Solliden och där finns också den berömda Seglora kyrka i blickfånget.
Utsikt har man därtill över Delsbogården, sammansatt av byggnader från Edsäng, Västeräng, Gåsbacka och Sunnanås i Ljusdal.
Bollnäs-stugan på Skansen ingick som Helgdagsstugan i ett komplex av gårdar som en gång tillhörde hemmanet nr. 11 i Herte
Knubbgården i Herte, Bollnäs i slutet av 1800-talet. Det är vardagsstugan hopbyggd med bryggstuga. Förstukvisten till höger finns framför Bollnässtugan på Skansen.
Foto återfinns i boken om ”Bollnässtugan – Delsbogården”.
Bollnäs-stugan den minsta gården i Herte
Namnet Herte lär vara känt sedan Sten Sture den Äldres tid, alltså från senare delen av 1400-talet. Hundra år senare fanns det enligt tillgängliga uppgifter 13 bönder i Herte by. År 1700 uppgick skattebetalarnas antal i bollnäsbyn Herte till 42. Bollnäs-stugan på skansen tillhörde Herte nr. 11.
Den gården fanns en gång invid Bybäcken och på 1700-talet den minsta gården i Herte. Tidigare ägare hade problem med skatten och änkan efter Esbjörn Bengtsson fick 1677 ge upp hemmanet till bonden Hans Andersson i Östansjö. Denne löste ut gården och brukade den till 1700.
På grund av att sjön Herten steg, och ofta så högt att ”man kunde ro inne i logarna” flyttades gårdsbyggnaderna upp på den högre belägna Knubbacken. En stuga fick funktionen som Helgdagsstuga. Den fick senare namnet Knubbstugan.
Denna timmerbyggnad fick brädfodring och de små blyinfattade fönstren försågs med fönsterluckor.
Stugan dekorerades
På 1780-talet lät sedan dåvarande ägaren till hemmanet Pehr Olofsson dekorera stugans rum med målningar. Anledningen till detta var att en helgdagsstuga ställts iordning.
Pehr Olofsson brukade hemmanet till sin död 1815. Bland senare ägare kan nämnas Hindric Olofsson gift med Pehr Olofssons dotter Karin, samt Lars Persson som var ägare av ”Knubbens” när helgdagsstugan flyttades till Skansen.
Sedan hemmanet nr 11 i Herte flyttats till Knubbacken visar bouppteckningen efter Hans Andersson, död1783, att det på gården fanns 10 kor, 3 kalvar, 13 getter, 3 killingar, 6 får och 3 lamm.
Under Pehr Olofssons tid ökade beståndet av boskap märkbart till sammanlagt 53 djur.
Dagbok fördes
Ingemar Tunander har berättat att Lars Persson som alltså var brukare av hemmanet under andra hälften av förra seklet förde dagbok från 1859. Detta gör att man vet på vilket sätt livet på Knubbens gestaltade sig på den tiden.
1859 skar man sålunda 74 skyller (bund av sädeskärvar) råg och två vete, ladde lite råg, sådde en tunna, rev ärtor och hässjade, skar 69 skylar korn, ladde korn och ärter. Ladde betyder att säd och korn kördes in i ladan.
Rev och strök lin hörde också till arbetsuppgifterna, likaså skogsdelning, lagning av skor, slakt av getter och får, husförhör, mockning och ordning görande av dyngstan (gödselstacken). Kolmilor revs, hö och ris kördes hem.
De kyrkliga helgernas antal var många. Innevånarantalet i Bollnäs socken följde Lars Persson noga, och nödåren 1868-69 var emigrationen påtaglig.
– Vintrarna var olika hårda 1859-60 låg isen på sjön Herten från 25 november till 1 maj, enligt vad som framgår av Lars Perssons dagbok.
Rodde till kyrkan
Den 5 maj kunde vi för första gången ro till Bollnäs kyrka, finns också en anteckning om.
Uppgift lämnas också om att man 1859 var till Katrineberg (på gränsen till Gästrikland) och hämtade ved. Bohö såldes för 80 daler. Rivningen av kolmila han man också med samma vecka, liksom hemkörning av hö!
KÄLLA:
Hudiksvalls Tidning den 7 oktober 1983
Av Per Evert Persson
Det här är Knubbacken med det vita huset 8614 som troligen ligger intill den plats där Bollnässtugan har legat.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!