Åtminstone fram till 1960-talet var det vanligt att anlita slagrutemän när man skulle gräva efter vatten.
Läs om Slagruta på Wikipedia
Läs om Svenska slagruteförbundet.
Se Nordiska museets film om slagruta.
Se film om att söka med slagruta.
Se film om att söka med slagruta.
Se film om att söka med slagruta.
Läs om Jordstrålning – Wikipedia
Läs om Jordstrålning och Currylinjer – Vetenskap och Folkbildning
Se film om pendel och pekare.
Läs om Berättelser från Bergsjö, av Ossian Friberg
Se bilder, sockenbilder/Bergsjö.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Slagruteman i Bergsjö
Om man skulle utlysa en folkomröstning över den ofta diskuterade frågan? Tror ni på slagrutan, så skulle den förmodligen utfalla så att det blev ett överväldigande antal ja-röster och en ringa procent nej-röster. Slagruteanhängarna skulle onekligen representera ganska vitt skilda åskådningar och åsikter om slagrutans användning. Bland vetenskapsmännen torde det allmänt också råda delade meningar om slagrutans mysterier.
Den äldsta något utförliga beskrivningen av slagruta och rutgängare finns hos Georg Agricola (f. 1494, d. 1555), dels i en mindre skrift av år 1530, dels i hans berömda verk: De tre metallica, som utkom några år senare och som betraktas såsom det första grundläggande arbetet i gruvvetenskapen.
Slagrutan var allmänt känd och brukad i Tyskland och vårt eget land i mitten av 1500-talet och i England och Frankrike förs i århundradets senare del eller i början av 1600-talet.
Inom vårt eget landskap Hälsingland har det också funnits slagrutemän som anlitats för sökande efter vattenådror eller malmer av skilda slag.
Hemmansägare Edvard Sundell, Fiskvik, Bergsjö, är en av de få som ännu i dag (1966) anlitas för bl.a. sökande efter vatten. Han är för övrigt ansedd som expert inom gebitet, när det gäller sökandet efter vatten eller gömda föremål el. dyl.
Det var på 1930 som jag första gången använde slagrutan. Jag hade hört talas om att man med en kvist i händerna kunde leta efter vatten, och i min barnslighet ville jag prova på hur det gick till, berättar Sundell
Vi skulle just gräva en brunn hemma på gården och visste inte var vi skulle gräva. Jag tog en kvist och gjorde mig en slagruta och höll den hårt i händerna. Jag gick runt gården och helt plötsligt började det draga i klykan. Spetsen vek sig neråt på en viss plats och just där grävde vi brunnen. Vi grävde fyra meter djupt och fann mycket riktigt vatten, säger Sundell, som efter detta blev en erkänd slagruteman, som allmänt anlitas för nämnda ändamål.
Hemmansägaren Edvard Sundell
—2F19— Uppgifter ur Hassela-Bergsjö släktbok
9N18 EDVARD SUNDELL, * 18/3 1892, s. t. torp. Olof Sundell i Svartvik, Bergsjö. G. 23/6 1923. Måg o. bonde i Fiskvik ss4. † 31/12 1983
12 AMANDA MARGRETA PALM, * 16/6 1890, d. t. bonden Jonas Palm i Fiskvik ss4. † 6/10 1968
PER ÅKE, * 8/5 1930
5A20 GERDA MATILDA HOLMBERG, * 26/2 1931, (fosterd.)
Det påstås att slagrutemän också kan säga hur djupt man skall gräva för att komma till vattnet. Hur är det med den saken? -Det har jag gjort flera gånger … Jag ”bara frågar” hur många meter eller alnar det är till vatten, så får jag svar. Slagrutan slår precis så många meter eller alnar det behöver grävas.
Liksom mina föregångare, kan Sundell även leta efter bortkomna föremål av skilda slag. På detta svarar vår ”slagruteman” att vid ett tillfälle blev jag kallad till en person som mistat sin guldring under skördearbetet. Jag lånade hans hustrus guldring, som jag fäste på slagrutan. Från farstubron började sökandet mot en hässja ute på åkern. Jag följde slagrutans dragningskraft och vid en bestämd plats intill hässjan slog den. Där slagrutan slog letade vi och fann till sist ringen, som låg nedtrampad i marken.
En annan gång blev jag ombedd söka efter ett föremål som kommit bort i skogen. Slagrutan visade även då mot ett visst mål. Jag gick till dess jag kom fram till en gård och fann där mycket riktigt det sökta föremålet. Jag återvände utan att nämna något om detta till någon, men efter ett par dagar påträffade man just det sökta föremålet på den plats man mist detsamma, tillägger Sundell, som dock inte ville avslöja hur det gick till när föremålet kom tillbaka.
Sundell berättar att han även roat sig med att fråga om en hel del saker. T. ex. väderstrecken på fritt namngivna platser och påstår att även i sådana fall har slagrutan givit besked. För att sätta honom på prov frågade vi om åt vilket håll Oslo är beläget. Sundell tar träklykan och om någon sekund vänder han sig just mot det rätta väderstrecket. Hur kan detta vara möjligt? Jag tänker bara på det uppgivna namnet och slagrutan drager däråt, svarar Sundell, som i förbifarten berättar från ett besök i Bjuråker, när han roade sig med att utröna, vilken av gårdarna på platsen man kunde finna de rikaste personerna. – Som vanligt frågade jag –(slagrutan) som kom att peka på en bestämd gård, och när jag frågade några karlar, som stod i närheten, om man i den uppgivna gården var rikast, svarade de att så var nog fallet … men så är de också snålast … var det en som tillade, tillfogade vår slagruteman helt skämtsamt.
Man må ha vilken uppfattning som helst om dessa slagrutemän eller rutgängare, som de även kallas och deras verksamhet. Deras uppträdande är ändock något som man i all hast avfärdar med en axelryckning och de kommer också säkerligen att genom tiderna få sia efterföljare.
Källa:
Tidningen Bergsjö-Bygden 1966
Text och foto: Ege
Avskrift, Åke Nätterö
Slagruteman i Delsbo
Hindrik Henriksson i keps, född 1880 från Bobygda, var en slagruteman. Här instruerar han Emil Almstedt, född 1880 från Hagen, i slagrutans handhavande. Det begav sig i augusti 1958 på Lillvallen.
—24P29— Uppgifter ur släktboken
(X7) Henrik Henriksson, * 19/8 1880 i Enånger, Gävleb. Infl. fr. Nianfors 1902. G. 6/4 1902. Arb. i Västanäng, sen. bonde i Hallsta 2 o. Prättingberg 37, Delsbo.
22 Anna Ersdotter, * 7/2 1881, d. t. bonden E. Pehrsson i Västanäng 4, Delsbo.
Erik Oskar * 12/7 1902 39
Per Emil * 14/10 1903 40
Marta Ingeborg * 27/5 1906 51R3
Johan Edvin * 12/1 1908 41
Olof Einar * 10/2 1911 42
Elof Martin * 20/3 1914 43
Elin Linnea * 30/9 1917 3P30
Anna Elvira * 24/9 1920 44
—15R1— Uppgifter ur släktboken
(T3) Per Emil Almstedt, * 12/12 1880 i Askersund. Infl. 1909. G. 24/6 1912. Handl. o. bonde i Hagen 44, Delsbo.
(F48) Tekla Elisabet Svensson, * 23/9 1883 i Hylletofta, Jönk. Infl. 1912.
Anna Sofia * 13/12 1913
Elsa Elisabet * 16/8 1915
Knut Arvid * 27/12 1918 2
Astrid Maria * 13/10 1922
Axel Gunnar * 30/3 1924. Linjearb. i Delsbo
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-60062