Från fattiggård, till Nya Vårdhemmet som sedan blev Servicehuset i Kyrkbyn
Läs om Äldreomsorg – Wikipedia
Läs om Dr Böhme i Bergsjö.
Läs om Bergsjö Sjukhem.
Läs om Minnen från Hemmet i Bergsjö.
Läs om De obesuttna i Bergsjö.
Läs om Kloka gubbar och gummor.
Läs om Folklig läkedomskonst.
Läs om Spädbarnsvården förr.
Läs om Fattigvården under 1800-talet.
Läs om Tjänstefolk i gamla Bergsjö.
Läs om Barnauktion – Wikipedia
Läs om Livet förr.
Läs om Seder och bruk i forna Bjuråker.
Läs om Fattigvård i gångna tider.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Personuppgifter är hämtade ur Hassela – Bergsjö släktbok
Från fattiggård till servicehus
Fattiggården i Berge
Nu, när man står i begrepp att avskaffa ålderdomshemmet och istället införa serviceboendet, kan det kanske vara lämpligt med en liten historik över åldringsvården i Bergsjö genom tiderna.
Den äldsta formen av ”åldringsvård” inte bara här i Norden utan även nere i Europa var ättestupan och ätteklubban, men någon känd ättestupa finns inte här i socknen.
Redan landskapslagarna talar om ”barns skyldighet att vårda sina gamla föräldrar” och det gällde ju även för fe fåtal bofasta familjer som fanns här mellan år 1000 och 1300-talet. Under medeltiden kom kyrkan att ta ett visst ansvar för de gamla och fattiga. En del av det tionde som lämnades till kyrkan skulle gå till just gamla och fattiga.
Det första belägget på organiserad fattigvård i vår socken hittar man i de utdrag ur Bergsjö Kyrkoarkiv som Hægermarck återger på omslagen i Glysisvallur. Där kan man läsa ”af husfattige funnos 1690 nitton stycken hwilka alla fingo sin del af de fattiges kista – vid prosttinget 1694 frågades efter de fattiges inkomst och ståfva (=stuga). Ståfvan fanns för 3 år sedan färdig och tvänne personer voro där uppehållna. På inkomster och utgifter visade kyrkoherden en lista. Men utom socknens egna fattiga hade man att sörja för en ständig ström af utsocknes eländige och behövande, hvilka efter råd och lägenhet erhöllo gåfvor ur kyrkokassan”. Men var denna fattigstuga låg vet vi inget om.
I mitten av 1700-talet utgick ett kungl. Cirkulär där varje stad och socken ålades att ”draga försorg om sina fattiga” och fattigstugor började byggas runt om i landet. Av landshövding Chronstedts ”Sockenbeskrivningar från Hälsingland 1790-91” (utg. Av Bringeus) framgår att även Bergsjö hörsammat detta.
”År 1760 uppbyggdes wäl, efter hög befallning, 2:ne kamrar med behöriga eldstäder till fattighus under ett och samma taklag med sockenstugan, men ingen har där ännu blifwit underhållen, emedan sådana fattige, som hwarken kunna föda eller sköta sig själfwa, hafwa altifrån 1740 blifwit och blifwa ännu af socknen som är fördelat i 4 fattigrotar efter hwarf härbärgerade och med ömhet och wård försörgde. Men de fattige som anten äga egna backstugor eller slägtingar, som dem kunna härbärgera, flyttas ej till rotan utan undfå i stället årligen af hwrje rök 4 kapp:r säd och något matwaror samt blifwa dermed af sina slägtingar eller andra behörligen försörjde. Och detta alt med församlingens mindre kännbara tunga samt fattigas lång bättre underhåll, trefnad, wård och skötsel är i förenämnde fattighus. Hwarvid pastor, med uppsyningsmänen i byarne, tillser, at hwar fattig-rote sin skyldighet fullgör. Dessa fattige utgör här den 1:re classen. Till den 2:dre classen räknar man gamla afskedade soldater, soldatenkor och husfolk, som wäl äga backstugor och litet jordbruk men vid årliga undersökningen d. 1 maji befunnit otillräckligt till deras uppehälle. Dessa undfå årligen af fattig-cassan dels i penningar, dels säd så mycket cassan medgifwa och de nödvändigt betarfwa”
Nästa uppgift rörande fattigvården i Bergsjö finns att hämta ur P H Widmarks beskrivning av Bergsjö av år 1848, där han skriver ”fattigförsörjningen bestrides här dels af fattigkassans räntor, dels genom årliga sammanskott i spannmål till ½ kappe på hwart öresland, som utgör ¼-dels tunna å mantalet, dels på det sätt, att fattighjonen efter hwarf mellan gårdarna underhålles och dessutom med 1 kappe säd årligen af hvarje torpare. Den beräknas att årligen kosta 8 Rdr å helt mantal”
När fattighjonen forslades från gård till gård
Detta system, när fattighjon på socknen, forslades från gård till gård för att i tur och ordning vårdas och födas av socknens hemmansägare, kallades för ”att gå på sockna”. I ett kommunalnämndsprotokoll från den 25 jan 1874 kan man läsa – ”Som fattighjonet Lisa Persdotter (19/9 1796 – 27/11 1877) i Kyrkbyn nu börjat ordentligt gå på socknen, beslöts att försörja hennes lösörebo, men frågan om försäljning av hennes stuga lät kommunalstämman bero och hänsköt till allmän kommunalstämma i händelse sockenmännen ville behålla stugan för att upplåta den till något annat fattighjon som äger förmåga att sköta sig själf”.
Av ovanstående liksom av följande protokollsutdrag från den 31 maj 1863 framgår att kommunen tog hand om de tillgångar som det s.k. fattighjonet hade.
”Gamle sockenskomakaren * Per Hagström i Elgered, som var 84 år gammal, hade anhållit att av socknen varda försörjd och vårdad under sina återstående dagar, som hans måg Stefan Gan i Bjåsta ej lengre förmår försörja och vårda honom. Men som nämnde Hagström eger en fordran för en stugubyggning, hvilken fordran hans andre måg Johan Palm i Järvsö sig förbehållit, nekar Kommunal-Nämden att lemna Hagström något understöd med mindre än att hans rättsenligt lemnar sina tillgångar till Fattigkassan. Och beslöts att förståndiga Johan Palm, igenom Kronobetjäningen i Järvsö, att taga vård om sin bräcklige svärfader Hagström, eller i annat fall till Bergsjö sockens Fattigkassa afstå sina gjorda anspråk på nämnde sin svärfaders fordran. Och bör Johan Palm skyndsamt bestämma och meddela Kommunal-Nämnden sitt val af dessa villkor.
Gan är emellertid anmodad att tills vidare försörja svärfadern, emot blifvande ersättning af den som ofanstående fordran bekommer”.
Om man tittar i Kommunens kassaböcker från andra hälften av 1800-talet kan man också se att pengar kommit in till fattigkassan genom penninginsamling i samband med stora bondbröllop.
Det förekom också att gamla och fattiga gick på auktion, vilket innebar att den som begärde minst ersättning av fattigkassan för att hysa ”hjonet” fick ta hand om det. Många gånger var det både si och så med vård och mat och ofta fick de ligga i ladugården bland djuren.
* Anna Erika Öhlén, f. 13/3 1875, som finns omnämnd i ett kommunalnämndsprotokoll redan 1896 – till en från Wade beviljas 2 kronor i fattigbidrag – levde kvar på ålderdomshemmet till 16/6 1966. Hon berättade att när hon som barn ”gick på sockna” ofta fick sova ute i stallen med hästarna. Erika Öhléns namn förekommer då och då i de gamla protokollen i samband med utbetalningar till de bönder där hon varit inhyst, fram till dess att hon strax efter sekelskiftet 1900 hamnar på fattiggården.
Utbetalningar ur fattigkassan fortsatte ända fram till 1918 då vi fick en ny fattigvårdslag i landet, alltså även sedan man inrättat den första fattiggården i Berge.
—4B9—
6 * PER HAGSTRÖM, * 8/4 1751, s. t. korpral Per Hagström i Fiskvik, Bergsjö. G. 2 ggr. Skomakare, bos. i Fiskvik. † 1/3 1813.
7A1 SIGRID CHRISTOPHERSDOTTER, * 13/9 1744, d. t. skomak. Christopher Hansson i Åkern, Bergsjö. G. 10/11 1771. † 9/10 1786 (barnsbörd.)
(X26) MARGETA HANSDOTTER, * 24/2 1758 i Jättendals sn, Häls. † 4/10 1815.
BRITA, * 22/10 1774. † 28/3 1788 (koppor)
CARIN, * 27/4 1776 5F9
MARGRETA, * 24/9 1777 7F11
PER, * 27/4 1779 14
CHRISTOPHER, * 4/3 1781
SIGRID, * 25/4 1782. † 9/8 1785 (rödsot)
HANS, * 15/2 1788. † 19/4 1788 (koppor)
SIGRID, * 22/6 1789 5F8
BRITA, * 25/9 1791. † 1/11 1791 (håll o. stygn)
BRITA, * 8/1 1793
HANS, * 31/5 1796 15
—22N1—
(W35) ANDERS ERSSON LUNDQVIST, * 3/1 1852 i Stora Tuna sn, Kopp. G. 5/6 1883. Stenarb., bos. i Vade, Bergsjö. † 8/1 1932.
(Finland) SOFIA SPJUT, * 23/9 1850 i Vasa, Finland. † 14/6 1914.
* ANNA ERIKA ”ÖHLEN”, * 13/3 1875 † 16/6 1966
SARA MARIA, * 3/6 1881 2
EMMA KRISTINA, * 19/9 1883 2F18
AUGUSTA SOFIA, * 18/12 1885 3
OSKAR TEODOR, * 28/6 1888 4
ESTER ELISABET, * 13/6 1894. Fl. t. Harmånger 1914
Fattiggården i Berge invigdes 1896
Den första riktiga fattiggården byggdes i Berge. Tyvärr saknas kom. Nämndensprotokollen från åren 1878 – 1896, så det går inte att följa de diskussioner som föregick inrättandet. Annars hade det ju varit intressant att se om inrättandet av fattiggård i Bergsjö hade haft samma förhistoria som den Jangard berättar beträffande Jättendal. Där var det bondmororna som tvingade sina män att inrätta fattiggård för att man skulle få alla fattighjon under samma tak, sedan fattighjonen börjat spela ut de olika bönderna mot varandra, genom att påstå att det var så mycket bättre på alla sätt i den och den gården. Ej heller lämnar Högström några upplysningar i sin ”Bergsjö sockens historia”. (Det enda han i förbigående nämner är, att nu ser det ut, som om fattighuset är byggt för främlingar).
Däremot kan man rekonstruera en del med hjälp av kommunens kassaböcker. I Januari 1985 finner man en utbetalning för annons i Hudik-Posten (fattiggården), varför något måste vara på gång. Några månader senare hade man i Hudik-Posten också en annons, där man sökte fattigföreståndare. I april och dec. 1895 finns två utbetalningar till handl. Joh. Söderlund, Elgered, för reparation, inredning jemte nybyggnad af Fattiggården enl. annons på 725:- resp 1800:-
Vad menas med reparation! Troligtvis avser man reparation av någon av de små stugor som redan fanns på platsen och som kom att införlivas med fattigvården. Det rörde sig säkert om stugor som kommunen redan övertagit sedan dess innevånare börjat ”gå på sockna”.
Ett exempel på sådant övertagande återfinns i ett protokoll från 1898. ”Brodén tillkännagaf det Enkan * Greta Lundqvist i Berge voro villig till Fattiggården afstå sin stuga jemte sitt lilla bohag mot det att Fattiggården tilläte henne att så länge hon kunde sköta sig själf och bo qvar i stugan få gå till fattiggården och spisa tillfälligtvis, hvardan och då ifall Fattiggården är och blir hennes tillflykt fann nämnden klokast så göra och uppdraga åt Haglund och Brodén, att, med första verkstella förteckning öfver hennes ägodelar samt öfverlåtelsebref med henne upprätta. 5 kr tillerkännes på därav gjord begäran henne nu för tillfälliga behov”
Själva fattiggården uppfördes på en allmänning.
I räkenskapsböckerna från jan. 1896 återfinns följande inköpslista för inventarier och reparation:
Målning 13:-
1 Dörrlås 1:50
1 Diskbalja 3:-
1 kopparämbar 5:-
1 Skopa 2:-
1 kittel mindre 5:-
1 Dito större 16:-
plåtar vid 8 kakelugnar 2:-
6 dagar arbete af P O Munter 13:62
5 st Sängar 22:50
175 fot 1 tun Bräder 3:50
3 st Plankor 1½ x 4 t 1:20
2 st Bord 4:-
24 st Stolar 30:-
17 kg Raffelstop 6:80
9 kg D” 3:60
1 st Emaljgryta 5:-
3 st Lampor 6:-
100 fot Brädor 1 1/3” 12:25
1 skrinda Halm 3:-
1 Såg uppfilad :37
1 Sågställning :50
div Laggkärl 8:70
1 st Kopparkittel 11:20
3 famnar Wed 10:90
Skrindor med halm är en ständigt återkommande post, vilket tyder på att man fick byta sänghalm ofta, säkerligen på grund av både kiss och loppor. Ytterligare 10 sängar inköptes strax efteråt.
Inflyttningen ägde rum i februari 1896 för den 23 februari har utbetalats ersättning för olika skjutsar från socknens alla hörn till Fattiggården i Berge. Och den 8 mars 1896 hittar man en post ”Invigningsfesten fattiggården” på 3:50.
—3K24—
15 JONAS ERIKSSON LUNDQVIST, * 29/8 1817, s. t. bonden Eric Ericsson i Kyrkbyn s10, Bergsjö. G. 2/9 1849. Skomakare, bos. i Berge, Bergsjö. † 26/3 1895.
(X45) * MARGRETA ERIKSDOTTER BERGER, * 24/8 1824 i Trönö sn, Häls. † 21/10 1904.
Så är då verksamheten i full gång.
Av kassaräkningarna kan man få en bild över vad som serverades vid fattiggården. Mellan febr. och juli 1896 hade man köpt in:
Grismjöl 440 kg á 10 öre/kg
Korngryn 225 kg
Kornmjöl 300 kg, á 14-18 öre/kg
Rågmjöl 7 säckar (13:50/säck)
Nötmjöl 120 kg
Smör 26 ½ kg (1:50/kg)
Dricka 12 ankare
Potatis 7 tunnor o 6 fat á 7:-/tunnan
Rötter 1 tunna
Mjölk 2074 l á 4 öre/l.
Strömming 2 fjärdingar
Nötkött 126 kg
1 oxe slaktad
Därtill kommer div matvaror från Söderlunds och Hulténs affärer.
Den stora mängder mjöl och gryner tyder onekligen på att det serverades en hel del gröt.
Så småningom tänkte man sig dock bli självförsörjande när det gällde potatis, vilket framgår av ett protokoll från maj 1896. ”För den jord fattigvården arrenderat af Apotekaren S Ljungberg för potatissättning ansåg nämnden bör betalas med 100 kronor”.
Dessa kassaräkningar kan berätta en hel del annat också, t ex att man köpt bärbuskar, gödsel till trädgården, 1 badkar á 10:-, 1 fjerding såpa, insektspulver. Bl. a. köpte man under 1896 1 tjur (35:-) och 2 grisar á 15:-/st för gödning. Den ena grisen säljer man dock senare å hösten.
Snuspengar är också en återkommande post. Likaså kan man se vad man betalat i skolagning och inköp av tyg och stickgarn. De kvinnliga fattighjonen fick nämligen bidraga till försörjningen genom att sticka bl.a. strumpor till försäljning (protok. 31 okt. 1896).
* ”Anders Gustaf Berglöf i Högen beviljas att få ett par nya strumpor från fattiggården, emot det villkor att han i stället lemnar en half potatis”.
Inköpet av tyg har sin förklaring i två protokoll från maj resp juni 1896.
”På framställan af * Per Daniel Åslund, höjdes * Johan Sjöbergs i Bjåsta bidrag från 2 till 3 kronor i månaden; dock med villkor att han vid behof är skyldig att sy kläder åt fattighjonen i fattiggården, mot erhållande af fri kost”
”Som en del af den manliga befolkningen i fattiggården är i behof af kläder för sommaren, beslöts att bekosta dem lätta och billiga sådane, hvarför nemden i dag hos Söderlunds filial i Kyrkbyn utsåg tyg därtill och skulle skräddaren Johan Sjöberg i Bjåsta som nu åtnjuter understöd af fattigvården anmodas å fattiggården sy ifrågakommande kläder”.
—5K12—
(X33)21U2 JONAS ”SMÄLL” BERGLÖF, * 9/2 1784, s. t. kolare And. Andersson i Fönebo, Norrbo sn, Häls. Fanjunkare vid Häls. reg., bos. i Högen, Bergsjö. † 30/5 1850.
7 KARIN LARSDOTIER FLINT, * 26/4 1787, d. t. hjulmakare Lars Flint i Berge, Bergsjö. † 11/2 1879.
ANNA, * 21/9 1810 5F11
LARS, * 25/12 1815. Fl. t. Gävle
JONAS ERIK, * 20/8 1821. Fl. t. Hög
* ANDERS GUSTAV, * 21/12 1828. Husman Högen. † 28/12 1909
—14E31—
22 * PER DANIEL ÅSLUND, * 18/12 1854, s. t. bonden L. D. Åslund i Hulte 3, Bergsjö. G. 18/12 1886. Bonde i Hulte 3. (Hem.-skatt. 3 öresl. 20 pngl.) † 24/6 1938.
8B10 SIGRID MARGRETA KRAFT, * 14/1 1867, d. t. bonden Lars Kraft i Bjåsta 7, Bergsjö. † 25/11 1934.
LARS ALFRED, * 16/1 1889. † 27/7 1892
BRICKEN MARGRETA, * 4/5 1893 47
LARS ALFRED, * 15/6 1896 57
—7T29—
16 * JOHAN JOHANSSON SJÖBERG, * 25/12 1822, s. t. skrädd. Joh. Johansson i Bjåsta, Bergsjö. G. 11/8 1850. Skräddare, bos. i Bjåsta. † 3/1 1904.
(X10) SARA OLOFSDOTTER WALLBERG, * ./. 1808, d. t. Olof Wallberg i Gnarp. † 30/7 1893.
BRITA JOHANNA, * 15/7 1851, (fosterd.)
I ett protokoll från den 31 okt. 1896 kan man läsa ”Nemnden yrkade att några stadgar för fattighjonens efterlefnad borde uppställas för fattiggården; och uppdrog nemnden detta åt Johan Söderlund och Hans Hansson”. Vid sammanträdet den 20 dec. upplästes och godkännes följande ordningsregler:
Ordningsregler
Gudsfruktan
Som är grunden förtimlig och evig välfärd skall af en hvar öfvas och befrämjas. Då allmän Gudstjänst inom inrättningen hålles får icke någon utan giltigt skäl utan föreståndarinnans serskilda medgifande at något hjon försummas.
Morgon och aftonbön hålles gemensamt hvarje dag på därtill bestämd tid.
Fridsamhet och sedlighet
Att oenighet och kif hjonen emellan förbjudes. Besök af männen på qvinnoafdelningen eller af qvinnor på mansafdelningen må icke utan för tillfället lemnad tillåtelse, ega rum. Bränvin eller andra rusgifande drycker få icke inom inrättningen finnas; försök att insmugla dylika drycker bestraffas med förlust af et mål mat eller flera.
Snygghet och ordning
De friska hjonen skola uppstiga hvarje morgon då det första gången ringes, och en timme derefter vara klädda, tvättade och kammade, hafva sängarna uppbäddade, nattkärlen tömda och väl rengjorda samt rummen städade och då årstiden det fodrar, eldade. När derefter åter ringes och frukosten blivit intagen, skall en hvar begifa sig till den plats der arbete för dagen blivit för honom anvisad. All mat skall, med undantag för de sängliggnde sjuka, förtäras i matsalen: och få hjonen icke utan Föreståndarinnans serskilda tillstånd till inrättningen införa matvaror.
Serveringsskålar, dricksmått och dyligt få icke utan tillstånd intagas i logementerna, arbetssalarna eller annorstädes. Spel, osnyggande vid byggnader, plank eller andra än därtill anvisade platser, uppklistrande på väggarne af taflor eller dyligt, förvarande af klädespersedlar eller annat i sängarna, liksom spottande å golv i trappor och förstugor förbjudes strängeligen.
Eldning samt eld å ljus eller lampa i logementerna under den tid af året, då sådant består, tillåts icke efter klockan Nio om aftnarna. Permenterade hjon skall vid utgående från inrättningen vara snyggt klädt, samt nyckter och ordentlig på utsatt tid återkomma, vid samma påföljd som i § 2 är föreskriven.
Arbetsamhet
En hvar är pligtig att i mån af förmåga, med fit och noggrannhet förrätta de arbeten och göromål, såväl inom som utom inrättningen, hvilka anbefallas. Och ingen är berättigad att utan föreståndarinnans eller fattigvårdsstyrelsens för särskildt fall dertill medelade tillåtelse verkställa arbetet för egen räkning.
Önskar någon enskild utom fattiggården anlita manliga eller qvinnliga hjon till arbete skall sådant anmälas, antingen till föreståndarinnan eller ordföranden i fattigvårdsstyrelsen som dertill eger att lemna bifall. Och den ersättning som derför af arbetsgifaren skärligen bör utgå, skall betalas direkt till inrättningen, däraf hjonen vid hvarje månads slut eger att tillgodonjuta 50%.
Efter att ha läst detta är det lätt att konstatera att utvecklingen gått framåt under de gångna 90 åren, (1985) inte minst vad det gäller synen på de människor som var i behov av vård.
Man måste i detta sammanhang påminna om, att fattigvården vid denna tidpunkt inte enbart tjänstgjorde som ålderdomshem, utan att det var en social inrättning för folk som på grund av olika anledningar inte kunde försörja sig själva, psykiskt och fysiskt handikappade, ensamstående mödrar med många barn o.s.v. Med tanke på alla som bodde där, fick fattiggården öknamnet ”Herrgården”.
Annonseringen efter fattigföreståndare resulterade i en föreståndarinna vid namn * Juliana Dahl, som dock inte kom att stanna mer än ett år, för i ett protokoll från den 31 okt. 1896 kan man läsa ”Som föreståndarinneplatsen vid fattiggården är uppsagd till årets slut så beslutades att från predikstolen i socknens kyrka annonsera den till ansökan ledig”.
Vidare ett protokollsutdrag från den20 dec. 1896.
”Som ansökningstiden å föreståndarinneplatsen vid fattiggården för nästa år nu utgådt, och följande sökande sig anmäld näml,
Husmansdottern Bricken Sjölander, Yttre,
Enkan Anna Lena Utter, Ede,
Enkan Inga Öhlen, Wade och Liesmeden Nils Johanssons Enka i Gamsätter.
Så företogs nu val till föreståndarinna för nästa år, och valdes därtill enhälligt den sistnämnda Nils Johanssons Enka * Anna Johansson i Gamsätter, emot en lön af 200 kronor per år räknat utom fri kost, samt en ömsesidig uppsägning af 3 månader”. Denna Anna Johansson kom att stanna från 1897 fram till 1901. Då hade lönen ökat till 225:- per år. En liten lustig notis kan man läsa i ett protokoll från feb. 1897. ”Beslöts att föreståndarinnan Anna Johnsson å fattiggården skulle utöver sin ordinarie lön erhålla 15 kronor per år räknat till kaffepängar”.
—14F10—
8 JONAS PERSSON STRID, * 13/1 1869, s. t. bonden Per Strid i Fiskvik 1, Bergsjö. Landbonde i Fiskvik 1. Emigr. t. USA 1903.
(X15)1P27 * JULIANA DAHL, * 24/1 1864, d. t. bonden Nils Dahl i Fiskvik 5, Emigr. t. USA.
BEDA MARGRETA ”BERGLÖF”, * 27/5 1889. Emigr. t. USA 1903
PER, * 17/10 1897. Emigr. t. USA 1903
NILS GUNNAR, * 8/2 1903. Emigr. t. USA 1903
—4D1—
(W15) NILS JOHANSSON, * 8/3 1854 i Hedemora, Kopp. Liesmed, bos. i Gamsätter, Bergsjö. † 9/10 1893.
(W48) * ANNA PETTERSSON, * 1/5 1853 i Älvdalen, Kopp.
EDVIN, * 22/6 1881
LYDIA MARIA, * 25/3 1886. † 11/8 1892
JOHAN ALBIN JOHANSSON, * 1/3 1874, (fosters.) 2
ANNA MATILDA JOHANSSON, * 10/1 1877, (fosterd.)
Sedan följde en period med många byten av föreståndarinnor.
1901 Anna Eriksson (27/8 1878. Gift Skoglund . † 16/6 1933 Ilsbo).
1902 till mitten av 1904 * Kristin Westmark
1904 till mitten av 1905 Kristin Abrahamsson
1905 till mitten av 1906 * Tilda Sundström och resten av året * Anna Wikström
1907 till mitten av 1910 * Sara Gill då * Greta Ungberg tillträdde. Hon kom att stanna kvar till 1932, då man flyttade från fattiggården i Berge till det nya ålderdomshemmet i Vade.
—10E58—
49 PER BOLIN, * 9/10 1880, s. t. bonden Olof Bolin i Fiskvik s4, Bergsjö. Bonde i Gamsätter 3. † 8/7 1939.
(X15) 2P65 * CHRISTINA WESTMARK, * 12/2 1873, d. t. bonden Hans Westmark i Bjåsta 10, Bergsjö. † 14/2 1950.
HANS, * 21/9 1904 66
OLOF, * 11/10 1906. Bonde i Gamsätter 3:3
—21D2—
(X36) PER ABRAHAM SUNDSTRÖM, * 28/8 1840 i Ovanåker. G. 1864. Mjöln. i Berge, Bergsjö. Fl. t. Forsa 1898.
(X14) BRITA MARGRETA ANDERSDOTTER, * 15/2 1846 i Harmånger.
ANDERS FREDRIK, * 12/1 1867. Fl. t. Forsa
SUSANNA MARGARETA, * 9/5 1876 10D2
* THILDA KRISTINA, * 14/2 1883. Förestånd:a vid Bergsjö ålderdomshem. Fl. t. Hudiksvall 1906
—10U11—
6 JOHAN VIKTOR STRANDQVIST, * 27/4 1887, s. t. bonden N. P. Strandqvist i Gisslarbo, Bergsjö. G. 9/10 1926. Torpare i ”Nybodarne”, N. Älgered.
(X3)19N4 * ANNA VILHELMINA WIKSTRÖM, * 26 5 1883, d. t. bonden Olof Wikström i Skålmyra, Hassela. (Tid. g. o. änka.) † 29/10 1928.
NILS OLOF, * 21/10 1927. † 11/2 1932
—4T30—
(X10) ANDERS PETTER ERSSON EHN, * 8/7 1827, s. t. Elisabet Persdotter i S. Kyrkbyn, Bergsjö. Landbonde i Ungrik 4, (Bredåker). † 4/3 1871.
14 MARGRETHA JONSDOTTER KRAM, * 2118 1834, d. t. soldat Jonas Kram i Bredåker, Bergsjö. Änka o. omg. (X3)12E10.
PER JOHAN ”ED”, * 16/3 1855 49
JONAS ERIK, * 21/7 1858. † 25/6 1865
JONAS ERIK ”EHN”, * 16/3 1870. Fl. t. Jättendal 1888
* SARA MARGRETA ”GRILL”, * 23/10 1876. Fl. t. Gnarp 1897. † 31/8 1921
(* Moder: ELISABET PERSDOTTER, * 19/9 1796. Infl. fr. Gnarp, bos. i Kyrkbyn, Bergsjö. † 28/11 1877.)
—9B19—
12 ERIK JONSSON UNGBERG, * 1/10 1845, s. t. bonden Jon. Olofsson i Ungrik 3, Bergsjö. G. 18/4 1873. Bonde i Ungrik 3. (Hem.-skatt. 2 öresl. 8 pngl.) † 15/3 1927.
12G2 BRITA MARGRETA ANDERSDOTTER, * 30/1 1852, d. t. bonden And. Andersson i Ungrik 2. † 1/2 1930.
ANNA CATHRINA, * 18/9 1874 24
* MARGRETA KRISTINA, * 30/10 1878. Förest:a vid ålderdomshemmet i
Bergsjö 1910 – 1932
BRITA ERIKA, * 1/11 1893. † 27/4 1895
Platserna vid fattiggården räckte dock inte till, varför många fortfarande var inackorderade hos bönder runt om i socknen. (27 Nov. 1898).
”Olof Englund upplyste det Per Höglund i Elfsund begärt försörjning af fattighjonet * Gölin Häll hädanefter 85 kronor per år som plats för henne å fattiggården ej finnes, beslutades antaga Höglunds anbud”.
Denna form av fattigvård kom som tidigare nämnts, att leva kvar ända tills den nya fattigvårdslagen trädde i kraft 1918. Vid denna reform ändrades också namnet ”fattiggård” till ålderdomshem.
Vid sekelskiftet år 1900 uppgick kostnaderna för fattigvården till 3.492:- medan den övriga fattigvården kostade kommunen 3.060:-. Den övriga fattigvården omfattade såväl kostnaderna för runt om i socknen inackorderade hjon, lasarettskostnader för sådana som inte kunde betala själva, begravningshjälp, klädes- och skobidrag o.s.v., sådant som idag bekostas av det sociala.
En del utgifter tog dock kommunen tillbaka vid dödsfall, vilket framgår av följande protokollsutdrag från den 27 juli 1897. ”Beslöts att vid fattiggården å offentlig auktion mot kontant betalning försälja aflidne * Olof Walls snickeriverktyg; ävensom annan egendom efter aflidne fattighjon som ej på fattiggården kan användas”.
—11T4—
(T37) PEHR PEHRSSON HÄLL, * ./. 1756 i Ljusnarsberg (Nya Koppanberget), Ör. G. 2 ggr. Torpare, bos. i Sänningstjärn, Bergsjö. † 20/12 1831.
2 SIGRID JOHANSDOTTER, * 11/9 1747, d. t. sold. Joh. Hasselroth i Kyrkbyn, Hassela. G. 178.. † 26/8 1810.
1Y7 CARIN HANSDOTTER, * 6/12 1787, d. t. husman Hans Ericsson i Malungen, Bergsjö. G. ./5 1811. † 27/2 1870.
PER, * ./. 1778
OLOF, * 5/4 1779. Bonde i Skrämsta 2, Bergsjö. † 5/2 1807
MARGTA, * 21/9 1782 (X3)16A4
CARIN, * 15/4 1788 (X3)16A3
SIGRID, * 11/8 1811 6S2
BRITA, * 27/9 1812 1S14
HANS, * 1/10 1814. † 23/4 1840
ANNA, * 3/1 1817 6
CHERSTIN, * 5/11 1821 5Z11
HELENA, * 25/3 1826 10U3
PER, * 2/8 1828 7
* GÖLIN, * 9/11 1830. † 16/3 1909
—20B12—
9 * OLOF OLSSON WALL, * 29/10 1805, s. t. sold. Olof Wall i Skrämsta, Bergsjö. G. 2 ggr. Snickaire o. husman i Hulte. † 14/2 1897.
(X15)2Y7 CARIN PERSDOTTER PLIT, * 6/6 1808, d. t. sold. Per Plit i Östertanne, Bergsjö. G. 7/6 1839. † 8/2 1854.
1K10 BARBRO JONSDOTTER, * 20/3 1814, d. t. torp. Jon. Persson i Ståltjärn, Bergsjö. G. 28/12 1855. † 20/3 1870.
GÖLIN (JULIANA), * 17/1 1843 18
* Sigrid Häll som under 1920-talet vistades en period med sina barn på hemmet i Berge kan berätta en del. – Föreståndarinnan bodde i ett rum innanför köket. På bottenvåningen fanns också matsalen och ytterligare några rum. Uppe på vinden fanns också 4 inredda rum. Vatten hade man ute på gården. Och när man skulle bada, fick man göra det i stora träkar i bryggstugan. Naturligtvis fanns det bara utedass. Man hade 4 grisar som man födde upp.
Allt bröd bakades själv. (Ett protokoll från dec 1986 berättar, ”Beslutade att ingen vem det vara må utom fattiggården får begagna bakugnen eller murpannan till bakning eller bökning i fattiggården”). Det var många barnfamiljer där då och många av dem bodde i småstugorna i närheten.
Det som dock bitit sig fast bäst i minnet är vägglössen. Det fanns mängder av vägglöss och man brukade spruta väggarna med kokhett vatten, men det hjälpte inte. När någon dog passade man på att sopa ner lite vägglöss i kistan i tron att de skulle följa med i graven. På den tiden begravdes de fattiga i svarta kistor så alla kunde se att det var kommunen som bekostade likfärden.
Mia Persson i Backtäckten, Berge, arbetade som biträde på hemmet mellan åren 1928 och 1932. Hon var då ensamt biträde på 30 patienter. Ett tag hade hon hjälp av en 13-årig flicka. Hon hade aldrig en ledig dag och lönen var då bara 25:- i månaden. Tvättade gjorde man nere vid ån. En av de intagna, Emma Lönnberg (som dog 18/4 1957 på hemmet i Vade) brukade hjälpa till med disken.
Många är dom som vandrat ut och in på fattiggården. De allra flesta har fallit i glömska men vissa original lever ännu kvar i folks minne. En sådan är * Blind-Ville som gick sin runda på gårdsplanen både i Berge och på det nya vårdhemmet i Vade. Han gick runt, runt i samma cirkel så att det bildades en fördjupning i grusplanen och där gick han och talade för sig själv. En mening som han ofta upprepade var ”å så släppte dom brakskitar å skyllde på oss”.
—3R96—
67 AUGUST VERNER HALLBERG, * 6/1 1902, s. t. torp. J. A. Hallberg i Lindsjön, Hassela. Torpägare i Gamsätter, ”Gambo”, Bergsjö. Gift 15/7 1933. † 20/12 1977
(X3)25D3 * SIGRID LINNEA HÄLL, * 3/6 1906, d. t. bonden Hans Häll i Ungrik 2. † 10/2 2003
STIG FOLKE, * 9/5 1924. Flottn.-arb. i Gambo
KARIN HILLEVI, * 6/8 1932. G. 7/1 1956 m. Joh. Bergman i Byn, Gnarps sn
HANS INGEMAR, * 24/1 1934. Fl. t. Sundsvall 1953
SIGRID INGA BRITT, * 10/5 1935. Fl. t. Sundsvall 1952
INGRID LILIAN, * 16/11 1936. Fl. t. Sundsvall 1952
KJELL GUNNAR, * 27/3 1943. Jordbr.-arb.
BO ÖRJAN, * 5/4 1948
STURE PAUL, * 26/6 1949
—4E21—
15 JONAS JONSSON HALLIN, * 11/7 1853, s. t. bonden Jon. Ljung i S. Älgered 3, Bergsjö. (Vistats någon tid i Amerika.) Bonde i S. Älgered sss1. Emigr. t. N. Amerika 1900.
3G27 BRITA MARGRETA BERG, * 6/11 1859, d. t. sold. Per Berg i Skrämsta, Bergsjö. Emigr. t. N. Amerika 1883. † 26/5 1895.
ANNA BRITA, * 21/10 1883. † 25/1 1902
* JOHAN VILHELM, * 17/9 1890, blind. † 21/11 1957
Vårdhemmet i Vade invigdes 1932
Ekokarta från 1956-talet visar ålderdomshemmet i Vade
Vårdhemmet i Vade
Redan 1923 utarbetade Oskar Persson (bror till provinsialläkare * Adolf Persson i Bergsjö) ritningar till ett nytt vårdhem, som uppfyllde de krav som ställdes i och med den nya fattigvårdslagen. Men byggnationerna kom inte igång förrän 1930. Bygget utfördes av byggmästare Johan Dahlqvist i Bergsjö till en kostnad av 78.000:- och vårdhemmet uppfördes liksom fattiggården i Berge en gång gjordes på allmänningsmark. Huset blev mycket gediget byggt med tjocka betongväggar. Man forslade dit massor med sten från Kyrkbyberget för att användas som utfyllnad i väggarna. Denna sten måste först handtvättas.
Ålderdomshemmet blev mycket lyxigt för sin tid, vattentoaletter och badkar på de 4 avdelningarna. Första badkaret i Bergsjö hade ju kommit endast två år tidigare. Rummen blev rymliga och samtliga rum var bara en- och två-personrum. I källaren fanns en modern tvättstuga, torkrum med s.k. torkhästar, och ett stort stryk och mangelrum. Förutom förrådsrum fanns också två celler, där man kunde spärra in sådana som fick tillfälliga sinnesutbrott.
Invigning och inflyttning ägde rum 1932 och samma år blev * Elin Pettersson föreståndarinna, en tjänst som hon kom att ha fram till sista februari 1951 då hon efterträddes av * Lisa Bohlin, som i sin tur gick i pension sista dec. 1977.
Sedan man 1932 flyttat till det nya vårdhemmet utökades också personalen med biträden och kokerska. Arbetstiderna reglerades och personalen hade egna rum i anslutning till trappuppgångarna. Föreståndarinnan hade också tjänstebostad på hemmet, och dessutom hade de ständig jour. Innan man fick nattpersonal fick biträdarna i tur och ordning ställa nattringklockan till sitt rum, men omkring 1960 fick man nattvakter.
* Johan Adolf Persson * 23/6 1898 i Färila. Prov. Läkare. Gift 4/11 1938. † 11/12 1963 i Kinna Västergötland
Thais Elisabet Kajanus * 15/8 1910 i Landskrona. † 22/9 1994
Karin Gunilla * 13/10 1939
Per Sölve * 9/8 1941
Mats Ingvar * 26/2 1943
Olof Kristian * 30/7 1945
Lars Birger 26/8 1948
Personal och pensionärer. * Hans Hast, kokerskan * Anny Larsson, Stens-Jon-Erik, Fredrika, *Per Söderberg och Mirjam.(troligen Mirjam Joshed * 25/4 1909 i Jukkasjärvi, änka 1975. † 24/5 2002).
—6T69—
2Y15 JONAS HANSSON HAST, * 14/6 1851, s. t. bonden Hans Andersson i Fagernäs 2, Hassela. Måg o. bonde i Ölsjön, ”Kyrkbyn s9”. (Hem.-skatt. 10 pngl.) † 4/11 1918.
40 ANNA OLSDOTTER BACKLUND, * 11/3 1850, d. t. bonden Olof Backlund i Ölsjön. † 23/11 1910.
BRITA KRISTINA, * 2/10 1874 4T36
OLIVIA, * 4/2 1876 11Z3
* HANS PETER, tv., * 21/10 1877. Skogsarb. † 20/6 1955
ANDERS OLOF, tv., * 21/10 1877. Skogsarb. i Ede, Bergsjö. † 16/2 1945
JONAS, * 25/8 1879 98
JOHAN AXEL, * 20/3 1881 99
ERIK ARVID, * 26/8 1883. † 10/12 1932
OSKAR, * 4/8 1886. Emigr. t. USA 1911
KLARA MARGRETA, * 12/4 1889. † 3/8 1889
ANNA, * 7/6 1890. Hush:a, bos. i Ölsjön
NILS VALFRID, * 13/4 1892. Sågverksarb., bos. i Ölsjön
—3B17—
12 LARS ALFRED LARSSON EGNÉR, * 26/9 1882, s. t. bonden Lars Egnér i Bredåker 2, Bergsjö. G. 9/12 1911. Bonde i Bredåker 2:12.
(X26) KATRINA OLSDOTTER, * 25/5 1885 i Jättendals sn, Häls.
LARS JOHAN, * 30/1 1913 23
ERIK OLOF, * 27/9 1914. † 10/4 1920
* ANNY HELENA, * 16/10 1916, hush.-bitr.†22/3 1998
—6K24—
14 * PER SÖDERBERG, * 27/2 1868, s. t. bonden Sven Söderberg i Kyrkbyn 6, Bergsjö. Arb., bos. i Gamsätter. Sen. bos. i Trösten. † 19/8 1959. Ålderdomshemmet
1B32 BRITA KATRINA SUNDFORS, * 15/8 1863, d. t. G. Andersson i Åkersvallen, Bergsjö. † 13/1 1927.
EMIL, * 13/7 1888 33
JOHAN FREDRIK, * 15/11 1890. † 26/12 1890
KLARA, * 5/8 1892 34
PER ADOLF, * 18/3 1894 44
KALLA, * 21/9 1895 35
JOHAN FREDRIK, * 3/1 1898. † 3/1 1898
EDVIN, * 9/3 1899. Fl. t. Gnarp
SVANTE, * 10/6 1901 36
ELOF, * 20/6 1904. † 7/4 1928
JOHANNES, * 15/1 1906 37
Vårdhemmet var från början planerat för 27-30 vårdplatser, men efter en större reparation i slutet av 50-talet, då man inredde vinden till personalbostäder, utökades antalet platser med 8. När även personalen flyttat ut i mitten av 60-talet, kom en del av dessa rum att övertas av pensionärer.
Även på vårdhemmet i Vade var man till viss del självförsörjande. Det fanns alltid 4 grisar i grishuset, som göddes med allt matavfall. Man odlade också potatis och andra köksväxter och man hade fullt upp med bärbuskar. De av de gamla som orkade och tyckte att det var roligt fick hjälpa till att plocka dessa bär, men det förelåg inget tvång som på gamla fattiggården.
Så småningom kom även detta vårdhem att bli föråldrat. Nya tider ställer nya krav.
—10V3—
1 HJALMAR HERMAN PETTERSSON, * 2/5 1887, s. t. rättare C. G. Pettersson i Bäckaräng, Hassela.
G. 21/12 1919. EL-installatör, bos. i Kyrkbyn 1:14, Bergsjö.
(X3)12D1 * ELIN ALEXANDRA WIDHOLM, * 5/9 1890, d. t. smidesmäst. Fr. Hj. Widholm i Kyrkbacken, Hassela. Föreståndarinna vid Bergsjö ålderdomshem.
INGER KRISTINA, * 25/2 1927
—6T80—
53 INGRID MARGRETA ÖHLÉN, * 18/4 1867, d. t. K. E. Öhlén i Bjåsta, Bergsjö. Bos. i Vade. † 25/5 1947.
PER ”ÖHLÉN”, * 3/6 1888. Emigr. t. Canada 1925. Återkommit
HILDA INGEBORG, * 13/8 1892 111
MARGRETA ÖHLÉN-ÖST, * 7/3 1904. Kokerska, bos. i Vade
—14V30—
(Y54) OLOF ALBIN BOHLIN, * 29/7 1909 i Torps sn, V.-norrl. G. 17/12 1938. Bonde i Hamre 3:5, Bergsjö. Sen. bensinstationsförest:e,. bos. i Högen.
25 KARIN * ELISABET ÖSTBERG, * 14/1 1914, d. t. bonden A. E. Östberg i Hamre 3. Vårdhemförest:e.
BÖRJE BOHLIN, * 11/11 1943 † 15/11 2018 Södra vägen 9, Bergsjö
Nya vårdhemmet
I början av 1970-talet började man så planera för ett nytt ålderdomshem. Det var Hööks arkitektbyrå i Sundsvall som fick i uppdrag att rita det nya hemmet som skulle byggas mellan Kyrkbyn och Bergvik i anslutning till det redan då planerade nya ”vård centrat” med sjukhem, distriktssköterskemottagning, läkar- och tandläkarmottagningar.
I närheten av vårdhemmet låg också två redan byggda pensionärsbostadsområden. Bygget kostade drygt 4 milj. Kronor och inflyttningen ägde rum den 15 maj 1974.
Sjukhem och distriktssköterskemottagningen kom att byggas 1980.
Nya Vårdhemmet/Servicehuset i Kyrkbyn
Det nya hemmet hade 42 enkelrum med toalett på varje rum och 2 dubbletter för äkta makar. Vidare fanns det arbetslokaler, ett speciellt rum för hår- och fotvård, gymnastiklokal, små kök på varje avdelning om pensionärerna och deras anhöriga ville koka kaffe eller något. Även på personalsidan skedde förbättringar. Föreståndarinnan och biträdande föreståndarinna fick sina egna kontor, ett undersökningsrum o.s.v. Biträdena fick egen matsal och avkopplingsrum, liksom ombytesrum med dusch. Så fick man också en matsal dit pensionärerna utifrån kunde komma och äta, något som blev mycket uppskattat.
Detta var en liten överblick över åldringsvårdens utveckling och ålderdomshemmen i Bergsjö och i skrivande stund återstår att se om Lisbeth Lagerborg som tillträdde sin tjänst 1 jan 1978 blir den sista i raden av föreståndarinnor innan ålderdomshemmet bli servicehus.
Bergsjö – Bygden 1985
Av * Boerje Bohlin
Avskrift: Åke Nätterö
—14V30— Uppgifter ur Bergsjö släktbok
(Y54) OLOF ALBIN BOHLIN, * 29/7 1909 i Torps sn, V.-norrl. G. 17/12 1938. Bonde i Hamre 3:5, Bergsjö. Sen. bensinstationsförest:e,. bos. i Högen.
25 KARIN ELISABET ÖSTBERG, * 14/1 1914, d. t. bonden A. E. Östberg i Hamre 3. Vårdhemförest:e.
* BÖRJE BOHLIN, * 11/11 1943 † 15/11 2018 Södra vägen 9, Bergsjö, ogift.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78.
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra.
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till toppen.- läs om Minnet från hemmet.
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62