Bergsjö sjukhem, allmänt kallat ”kroniska” 1906 – 1981
Läs om De obesuttna i Bergsjö.
Läs om Kloka gubbar och gummor.
Läs om Folklig läkedomskonst.
Läs om Spädbarnsvården förr.
Läs om Fattigvården under 1800-talet.
Läs om Tjänstefolk i gamla Bergsjö.
Läs om Livet förr.
Läs om Seder och bruk i forna Bjuråker.
Läs om Fattigvård i gångna tider.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Bergsjö Sjukhem
Bergsjö sjukhem. Bild från Sockenbilder/Bergsjö.
Interiör från Epidemisjukhuset 1908.
Stående: Till vänster syster Elin Öhman, Anna Söderlund-Hedlund och Johan Söderlund.
I sängarna har de spelade patienterna Nils Söderlund och Johan Persson krupit ner.
Johan och Nils var bröder och dessutom kusiner med Anna.
Sjukhemmet 75 år
Efter 75 år (1981) har nu Bergsjö Sjukhem, allmänt kallat ”Kroniska”, tjänat ut och landstinget flyttat in i nya ändamålsenliga lokaler.
Sjukhemmet byggdes av landstinget åren 1905-1906 och var avsett att tjäna som epidemisjukhus åt norrsocknarna. Till en början var huset bara hälften så stort och kunde ta emot ett tjugotal patienter. Några speciella rum för besökare fanns inte, med tanke på att det var ett epidemisjukhus, utan besökarna fick stå utanför fönstren och på så sätt försöka umgås med sina anhöriga därinne. Speciellt påfrestande måste detta ha varit för barn som låg inlagda för t.ex. difteri och aldrig fick träffa sina föräldrar. Dessutom tvingades de pina i sig den emaljerade muggen ricinolja och sur lingonsylt.
I början av 20-talet byggdes huset ut till sin nuvarande storlek, varvid den äldre delen också genomgick reparation. Allt sedan 1931 hade landstinget utrett behovet av sjukvård för kroniskt sjuka i norra Hälsingland. Den 5 juni 1939 bildades ett kommunalförbund bestående av kommunerna Bergsjö, Jättendal, Harmånger, Rogsta, Hälsingtuna, Forsa, Hög, Njutånger, Enånger, Ilsbo, Bjuråker, Hassela och Idenor, vilka beslutade inköpa Epidemistugan i Bergsjö för att där inrätta ett hem för kroniskt sjuka.
Sjukstugan omkring 1910
Ur protokollet:
§ 4 Sammanträdet beslutade ett av Gävleborgs läns landsting inköpa Epidemisjukstugan i Bergsjö, med därtill hörande inventarier för ett pris av 16.750:-, och att där gemensamt bedriva sjukvård för kroniskt sjuka i enlighet med förbundsordningen.
Den 14 september 1939 beslöt man om tillbyggnad av balkong på södra ändan av huset, så att även rullstolsbundna kunde få komma ut i friska luften, sedan man tagit sjukhuset i bruk.
Den 20 december 1939 beslöt man att annonsera efter en husmor eller föreståndarinna, men innan man hann uppta verksamheten beslöt man, efter förfrågan från Finlandshjälpen, vid sammanträde den 29 april 1940 att upplåta sjukhemmet till centrala Finlandshjälpens länsavdelning för evakuerade finska kvinnor.
I en artikel i Bergsjö-Bygden 1947 kan man läsa följande: ”…Sjukstugan var vid det laget nyrestaurerad, målad och fin, sedan kommunalförbundet inköpt den till kroniskt sjukhem. Nu skulle det t.v. inrättas till förlossningshem för finska mödrar. Tio dagar fick vi på oss, herr C. Gillström och jag, för att köpa porslin, komplettera köksutrustningen, sy lakan, bädda sängar, ordna ett hemtrevligt dagrum m.m. Ett upprop i tidningarna resulterade i 100-tals kg. babykläder, filtar m.m. Vi uppbådade frivillig arbetsstyrka, övervägande kvinnlig, som arbetade effektivt och med gott humör …” (För Röda korset, * Eva Skärgård).
Den 29 mars 1943 kom ett tack från läns kommittén, för att man upplåtit sjukhuset för detta ändamål. Man räknade med en vårdkostnad på 3:48 per vårddag.
Sommaren 1943 disponerades huset av ”Rädda Barnen” för vård av klena barn från Gävleborgs län. Samma sommar genomfördes en undersökning av vårdbehovet för kroniskt sjuka i området, vilket resulterade i 16 fall.
Somrarna 1944 och 1945 uppläts sjukhemmet för finska barn och den 16 september 1945 framförde utlänningskommissionen en förfrågan om det var möjligt att få placera polska barn där fram till februari 1946. Denna grupp anlände veckan efter jul 1945 och stannade ca. tre månader.
Den 3 december 1945 annonserade kommunalförbundet, inför det planerade öppnandet under våren, efter en kokerska, 1 köksbiträde och 2 sjukvårdsbiträden. Den 23 januari 1946 anställdes syster Lilly Johansson. Samtidigt personal börjar sin tjänst den 1 april 1946 och den 13 april äger invigningen rum ed visning av lokalerna och kaffeservering. Till den efterföljande middagen på Bergsjö Hotell inbjöds sådana personer som på grund av sin verksamhet skulle komma i kontakt med sjukhuset, dock ej personalen.
Årsarvodena för 1946 uppgick till: läkare 1.200:-, sköterska 1.900:-, kokerska 850:-, biträde 773:-. Patienternas mat beräknades kosta 1:30/dag. Hela årsbudgeten uppgick till 32.000 kr.
Den 12 juni 1946 tvingades man ta kontakt med landstinget för ev. övertagande av sjukhemmet. På grund av svårigheter att erhålla nödig personal tvingades man höja biträdenas lön från 64:-/mån till 100:-/mån.
Den 31 mars 1947 uppgick årslönerna till: läkare 1.500:-, sköterska 2.728:-, kokerska 1.500:- och biträde 1.200:-. Nu hade man anställt sex biträden, men i april lämnar syster Lilly Johansson sin tjänst.
Den 6 juni 1947 klagar styrelsen över svårigheten att hålla sjukhusdriften igång, dels sedan syster Lilly avgått, dels genom den ständiga bristen på personal. Enligt protokollet hade personalen avvikit utan att säga upp sig. Detta ledde till att man tvingades stänga under sommaren 1947 och avskeda den kvarvarande personalen med en månadslön efter uppsägningsdagen. Men i protokollet från den 17 september 1947 kan man läsa ”så snart möjligheter föreligger till personalanskaffning skall verksamheten återupptagas”.
Sjukstugan sådan den sett ut efter utbyggnaden på 1920-talet
Den 19 januari 1948 har två sökande anmält sig till föreståndarplatsen, och av dessa var det Signe Jonsson som fick platsen. Den 12 april 1848 anställdes * August Rådman som vaktmästare. En plats som han skulle stanna kvar på ända till slutet ab 70-talet, om än i mindre omfattning. Den 4 februari 1848 anställdes första nattsköterskan.
Av protokollet den 21 februari 1949 framgår, att syster Signe klagar över den tunga arbetsbördan och får hjälp två dagar i veckan av syster Selma. Vaktmästaren erhåller en ledig söndag i månaden.
Årsarvodena den 29 maj 1949 hade ökat till läkare 1.500:-, föreståndare 4.800:-, kokerska 2.880:- och biträde 2.160:-. Matkostnaden per dag uppgick till 1:50.
Av protokollet den 29 maj 1949 framgår ”då personalfrågan vållat stora svårigheter i fråga om rekrytering och för att inte nödgas stänga sjukhuset p.g.a. personalbrist beslöts höja biträdenas avlöning från 155:- till 175:- i månaden.
Den 14 mars 1951 meddelar landstinget att de beslutat överta sjukhusdriften, och samtliga sex biträden säger upp sig den 21 augusti samma år. Den 1 januari 1952 övertar så landstinget driften. Huset kommer dock att kvarstå i kommunalförbundets ägo, och hyrs endast av landstinget.
Under 1955 utreder landstinget huruvida sjukhuset skulle kunna anses lämpligt för vård av lätt sinnesslö, men dessa planer läggs på is.
Allt sedan dess har sjukhemmet fungerat som ”långvårdssjukhus” tills det nu är dags att flytta in i det nya sjukhemmet. Vad som nu kommer att ske med det gamla sjukhemmet är en öppen fråga.
Källa:
Bergsjö-Bygden 1981
Av *Boerje Bohlin
Avskrift: Åke Nätterö
—7J9— Uppgifter ur Bergsjö släktbok
5 *AUGUST LARSSON RÅDMAN, * 30/6 1912, s. t. bonden Aug. Larsson i N. Älgered 20. G. 30/9 1945. Vaktmästare, bos i Kyrkbyn 12:29, Bergsjö.
(X10) LINNEA FRIDEBORG ÅSLIN, * 16/10 1914 i Gnarps sn, Häls.
KATARINA ELISABET, * 29/4 1947
LARS ULRIK, * 21/10 1955
—41K1—Uppgifter ur Bergsjö släktbok
(B28) JOHAN AXEL ERSSON SKÄRGÅRD, * 10/7 1884 i Gräsö, Sth. Infl. fr. Njurunda 1936.
G. 27/2 1934. Provinsialläkare i Bergsjö, bos. i Bergvik. Fl. t. Mariefred 1947.
H. 1 I G.
(Y59) * SIGRID EVA SOFIA COLLINDER, * 5/8 1888 i Tuna, V.norrl. (Tid. g. m. författare Axel Reinh. Ahlman i Lund.) † 20/9 1950
SIV ”AHLMAN”, * 7/3 1916. Kontorist, fl. t. Sundsvall 1939
ARNE GUSTAF ”AHLMAN”, * 17/7 1917. Fl. t. Östersund 1936
DAGMAR INGRID HEDVIG ”AHLMAN”, * 29/11 1921. Fl. t. Stockholm1941
KARL ERIK ”SKÄRGÅRD”, * 9/2 1927. Fl. t. Mariefred
BRITTA ”SKÄRGÅRD”, * 27/6 1928. Fl. t. Stockholm 1945
OLOF, * 1/8 1929. Fl. t. Mariefred
—14V30— Uppgifter ur Bergsjö släktbok
(Y54) OLOF ALBIN BOHLIN, * 29/7 1909 i Torps sn, V.-norrl. G. 17/12 1938. Bonde i Hamre 3:5, Bergsjö. Sen. bensinstationsförest:e,. bos. i Högen.
25 KARIN ELISABET ÖSTBERG, * 14/1 1914, d. t. bonden A. E. Östberg i Hamre 3. Vårdhemförest:e.
* BÖRJE BOHLIN, * 11/11 1943 † 15/11 2018 Södra vägen 9, Bergsjö, ogift.
Nu inrymmer fastigheten Bergsjö Bibliotek, Telefon 0652-362 00
Hundskinnsvägen 1
829 50 Bergsjö
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till toppen.
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62