VECKANS PRYL Nr 345

 
 


Pryl 345
Vecka 39

Vi letar efter en yrkesman som har använt dessa arbetsredskap. Materialet är stål.
Föremålens längd är omkring 10 cm.
Verktygen är en gåva från Heikki Lindgren

Fråga: Vilken är den yrkesman vi frågar efter?
Vet du vad föremålen kallas och hur de har använts, blir det guldstjärna.  

Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan. Låt även släkt och vänner delta – dela gärna.
 
Namnen på de 10 första rätta svaren lägger vi ut här på Dellenportalen, NÄSTA SÖNDAG. Inte tidigare.
 
 


Glöm inte de gamla på servicehuset!
Vi uppmanar fler servicehus runt om i landet att göra som man gör på servicehusen i Bjuråker och Delsbo.  Varje vecka blir de gamla förevisade bilder på den pryl vi frågar efter. Det är ett mycket uppskattad inslag berättar Harry Persson som håller i den här frågeleken. Man har även gjort en mer avancerad variant på Dellengården. Då i form av ett bildspel på lämpliga prylar som man plockat ut från Dellenportalen. Helt suveränt, hoppas många fler tar efter den idén. Det är viktigt att de gamla blir stimulerade och en bra metod är att visa upp gamla saker. Gamla saker känner de igen, minnen väcks till liv och man minns små episoder man gärna vill berätta om. Detta gläder oss mycket. Mejla gärna och berätta hur ni gör på ert servicehus. Jag har själv vid ett par tillfällen besökt afasin på Forsa Folkhögskola för att visa lämpliga saker för patienterna som de med entusiasm försöker förklara vad det är. Detta är mycket uppskattat av såväl patienter som personal. I Delsbo använder man Dellenportalens, sidorna om Gårdar och Platser, Festplatser, Musik och Idrotts sidorna för att de gamla ska få minnas och berätta om sina egna upplevelser.

Smartare än en femteklassare
Så lyder en välkänd tv-lek. Varför inte använda veckans pryl i skolan. Det är ett enkelt och roligt sätt att på några minuter lära sig lite mer om vår nutids-och kulturhistoria. Kanske ligger det utanför skolplanen, men är klart lärorikt. Kan anordnas av driftig lärare eller av skolans elevråd, eller liknande. Den skola eller elev som tycker det här är en bra idé, och vill bygga några minuters berättelse omkring veckans pryl, lovar jag stödja så gott jag kan. Tycker man att den aktuella prylen inte är så rolig, finns det ju många andra att välja på.

Besök våra Museer, de har stora bildarkiv och alltid nya utställningar Hälsinglands museum med månadens föremål, och oändligt mycket mer Ljusdalsbygdens museum med ett stort utbud av tjänster och föremål Våra hembygdsgårdar med sina samlingar finns under rubriken Hembygdsföreningar

Vi startade den här leken 2013. Sedan har vi varje vecka (med undantag för sommaruppehåll) visat ett udda föremål – en hemlig pryl. Gillar du att gå på auktioner eller göra fynd loppmarknader – då är den här leken som gjord för dig. De är ingen antikrunda precis, men det är en garanterat rolig och lärorik lek. Vi växlar föremål varje söndag omkring kl. 09.00. (Då är de flesta lediga från jobbet) Samtidigt ger vi rätt svar på den pryl vi haft under veckan som gått. Den gamla prylen flyttar vi ner ett steg där den får ligga en vecka, samtidigt som den finns blir närmare beskriven under Prylsvar – vårt Digitala Prylmuseum som finns under rubriken Prylar. Vi har passerat 200 prylar med råge och siktar nu på att komma upp till 500, sen får vi se. Kanske blir det lika mycket till? Vi hoppas du är med oss varje vecka och försöker avslöja vår hemliga pryl. Är du osäker är det bara att gissa. Ingen kan allt, men alla kan något. Är Dellenportalen Sveriges största ”Gissa Prylen” sajt? Kanske, i vart fall en av de större. Sedan Samlarförbundet Nordstjärnans rikstäckande medlemstidning (nummer 2-2016) berättat om oss i ett stort reportage har besökssiffrorna på ”Prylen” och hemsidan stigit dramatiskt. Från vecka 14, 10 596 besök till vecka 15, 25 247 besök. Även intresset att vilja avslöja prylen har ökat en del, men inte tillräckligt tycker vi. Kanske är prylarna för svåra, ledtrådarna för dåliga, eller vill man inte skylta med sitt namn? Följ oss på Facebook, och dela gärna den här sidan med dina vänner

Om du gillar den här sidan, glöm då inte att att klicka på Gilla-knappen. Tack!

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Glöm inte ange dellenportalen.se som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

 

Pryl-109-emblem Medlem i Samlarförbundet Nordstjärnan sedan 1977. Medlem Nr. 13473

 

pryl-111-b Medlem i Hudiksvallsortens Samlarförening sedan 1989

 

Detta är förra veckans pryl

 


Pryl 344
Vecka 38

Vi fortsätter med ännu en knivig fråga. Den här kniven spänner man fast runt höger näve

Är det en: 1. Säcköppnare  2.  Överfalls-kniv 3. Kärv-kniv

Rätt svar och mer information finns under den här klickbara rubriken: Prylsvar 2021

Tack för visat intresse! 

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter. Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss.

 


Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här leken och vill stödja vår verksamhet är en gåva, eller donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö

 

Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62  

 

170 comments

  6. Veckans pryl 317 Blånkräckla

    Vid spinning av grovt lin (blår) användes oftast blånkräckla

    Svara

  10. Pryl 318 Höjdmätare

    Som användes tillsammans med en stång/stav för att mäta höjden på stående träd.

    Svara

  11. Pryl 318: Höjdmätare
    Jag tror man mäter (syftar) trädhöjd med denna pryl. Benämningen faktormätare används för liknande föremål.

    Svara

  18. Pryl 319 Spjällband

    Spjällband hade man ofta förr hängande från kakelugnens spjäll.
    Det finns två varianter av “spjälldekorationer” antingen ett spjällband som är en dekorationsremsa med broderier och liknande, eller också ett eller flera spjällsnören som avslutas med en spjälltofs.

    Svara

  26. Pryl 320 Plåtslagare

    Jag gissar att föremålet i så fall kallas Falsmejsel !

    Mina svar kan vara helt fel…..

    Svara

  28. Pryl 321
    Truga, myrsko med flera namn
    Tack för vinstlotten, det gav en ny lott.

    Svara

  32. Pryl 321 Trugor

    För att inte hästarna skulle sjunka ner i djup snö eller i sumpmark satte man på dem trugor.
    Trugor var extra stora hästskor som spändes fast på hovarna

    Svara

  34. Hej!
    Snösko för häst kallades truga eller hästtrampa

    P.S.
    Har du reda på att Roland Lodén gick bort i december och Börje Gill härom da´n?

    Svara

  41. Pryl 322: köttberedning

    Kan det vara en bröllopsgåva eftersom det är så fint dekorerat, månntro?

    Svara

  43. Hm…. kan det vara en ”dubbelnål”? Och den kanske används till stoppning av möbler….
    Gissar jag hejvilt. 😊
    /Åsa Grönberg

    Svara

  44. Filetnål. att knyta knutar till ett nät, som spänns upp på en pinne ( kavel). Att brodera på. Färdiga arbetet. Pinnspets. Filet.

    Svara

  45. Pryl 323: resårbandsnål

    Perfekt vid isättning av resårband eller byte av “karuschan i kallingarna” med mera.

    Mvh 🙂

    Svara

  46. Hej igen !
    I förrgår kväll kom jag på vad du kanske åsyftar. FRIVOLITETER
    Man slår knutar, nästan som vid knyppling. Resultatet blir en vacker spets. Utfördes bl a av nunnor i Alvastra kloster.
    FRIVOLITETER – inte frivolter 🤣🤣🤣

    Svara

  47. Veckans pryl är en nätnål. Att laga nät med.

    Vet du om att det står “Sidan kan inte nås” på din hemsida?
    Efter dagar av försök lyckades jag komma in en ovanlig väg.

    Svara

  60. Pryl 325 (skrev fel nr på prylen i förra svaret)
    En skruvtving för nageltrång

    Svara

  61. Med uteslutningsmetoden kommer jag fram till att det är en nageltrångstång.
    Aldrig sett nåt liknande och visste inte att det fanns

    Svara

  65. Biskötsel. Rökpust. Lämpligt bränsle som används. Björksvamp (ticka) murket lövträ, spån av lövträ. Meningen är att puff av rök ska lugna bin. Kan ha motsatt verkan, bina kan bli stressade.

    Svara

  72. Hej
    Det där bör vara en ansiktstratt för mopedförare på 50-talet

    P.S. Läste om bomärken på Dellenportalen. Det står fel födelseår för Erik Persson i Tå
    Ska vara 1909 (istf 1875, som var födelseår för hans far Per Ersson)

    Svara

  82. Pryl 329
    Slaga, innan tröskverk och tröskmaskiner använde man slaga för tröskning

    Svara

  107. Pryl 333

    Bisak! Jag har nämligen något liknande så jag tror att det är en bifångare i färgat glas!

    Svara

  112. Pryl 334 Limpanna
    Limpanna bestående av vattenkokare där i nedsänkbar limgryta.

    Svara

  115. Pryl 335
    Durkslag

    Ett drejat durkslag! Det är invändigt glaserat och har en botten som är perforerad med runda hål.

    Svara

  123. Pryl 337
    Skärhyvel
    Bokbinderi
    Hyvlar bokens , över-under och framsnitt jämna

    Svara

  124. Skärhyvel. Används av bokbindare. Hyveln används för att skära rent kanten på boksidorna. hyveln spänns åt genom att vrida på handtaget så bara ett par sidor hyvlas åt gången.

    Svara

  129. Pryl 337 Skärhyvel

    Skärhyvel är ett bokbindarverktyg, i ram av trä med skruvspindel.

    Svara

  135. Hej!
    Det där torde vara en lantmätarkedja
    Varje länk ser ut att vara 1 fot
    40 länkar ger ca. 12 m
    TREVLIG SOMMAR — Bjuråkers Blsdet hsr kommit

    Svara

  139. Pryl 339

    Omkring 1900
    Vävskedarnas tinnar tunna trästickor, även bambu har förekommit

    Svara

  140. Pryl 339
    1800-talet
    Röd ceder
    Äntligen lite söndagshuvudbry och telefonsamtal med bror.

    Svara

  142. Pryl 340
    Smörjträ
    Den sjukes linne eller vätska som pat. skulle inta dras genom hålet i särskild ordning

    Svara

  145. Smörjträ. Användes till att bota sjuka , man drog den sjukes kläder eller medicin genom ringen . så kallad smörjning. barn med Engelska sjukan, barnet eller deras kläder drogs genom ringen.

    Svara

  146. Pryl 340
    Smörjträ
    Använt för botande av engelska sjukan hos barn, detta träd har botat hundratals barn! Ett träd med ett ganska stort hål genom stammen som i folktron ansågs ha läkande kraft. Smörjträd kan uppkomma till exempel genom att två grenar på ett träd växer ihop, eller att två unga plantor växer för tätt inpå varandra!

    Svara

  147. Pryl 341
    1850-talet
    När spisen kom med olika storlekar på spisringar kunde man använda kastruller, pannor m.m som blivit ombygda för ändamålet.

    Svara

  148. 1900 talet. innan 1870 kokade man kaffe och mat över öppen eld. pannorna var försedda med tre ben. När järnspisen blev vanlig försågs pannorna med en fals.

    Svara

  151. Pannorna gjordes om vid mitten av 1800-talet, när gjutjärnspisarna kom.
    Kaffepannorna sänktes ner, där spisringarna satt. Man tog bort ett visst antal ringar efter kärlets storlek

    Svara

  152. Pryl 341
    Omkring 1850
    Kastruller och pannor gjordes om för att användas på vedspis!

    Svara

  156. Skrev fel nr på prylen….

    Pryl 342 Textilarbete

    Avmaskningsnål som man lätt kan öppna och stänga med en hand, vilket är bra då man håller i sin stickning och inte vill tappa maskor!

    Svara

  157. Veckans pryl skulle kunna användas att trä upp nät med. När man vittjar tex.
    Förra veckans pryl var lite tveksamt med omkr. 1900. Vi har en järnspis insatt på 1880-talet
    mvh Harry

    Svara

      1. Nej jag vet att järnspisarna inte fanns 1850, men jag tycker att omkr. 1900 var väl långt ifrån 1870, när spisarna kom.
        Veckans pryl tror jag är en kniv att visa upp o imponera med en fin slida.

        Svara

  165. Pryl 344

    Kärv-kniv

    När kniven sitter som den ska på höger hand kan man använda båda händerna till något speciellt som har med säd att göra. I ett av momenten används den lilla kniven.

    Svara

  166. Hej!
    Förra veckans pryl var för “enkel” för att jag skulle gissa rätt. Det var naturligtvis en slidläst. Men när jag läste alternativ B, blev det något helt annat. Jag hade aldrig sett komb. Slid-läst. Det närmaste var nog slädhäst.
    Veckans pryl är jag själv ägare till, en kniv att skära av bandet på kärven med. Min farfar stod alltid på tröskverkets “brygga” och skar av banden, innan kärven matades in. Kniven var fastbunden på handleden. Det tyckte vi var “coolt”. Fast då hette det fränt.

    Svara

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *