Läs om fotograf Per Johan Pettersson och hans släkt, och om några andra fotografer i Bergsjö.
Läs mer om fotografer i Bergsjö, Fotografihistoria.se
Många bilder från Hassela och Bergsjö farfarsarv.blogg.se
Se bilder Bergsjö/sockenbilder.
Läs om Svensk kamerahistoria.
Läs om Fotografi
Läs om Visitkort
Läs om Glasplåtar
Läs om Doktor Böhme i Bergsjö, och det gamla apoteket
Läs om Bergsjö sjukhem.
Läs om De obesuttna i Bergsjö.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Per Johan Pettersson – fotograf i Bergsjö
En presentation av Göte Pettersson
Barndomshemmet i Baståsen vid Gränsfors faderns liesmedja längst till vänster, bostaden till höger. På tomten satte fotografen upp sin första ateljé, en tältateljé. (se bilder).
När min farfar liesmeden Klockar Jan Persson (1836-1915) från älvdalen i Dalarna år 1864 gifte sig med Anna Hasselius (1826-1893) var antalet liesmeder i denna trakt mer än tillräckligt och möjligheterna till utkomst inom yrket föreföll begränsade. Genom bekantskap med en vittberest handelsman hade Klockar Jan emellertid fått reda på en lämplig plats för liesmide där även tillgång till vattenkraft fanns. Det var Gamsätter/Gränsfors i Bergsjö. År 1869 skedde flyttningen från Älvdalen till Bergsjö. Enligt traditionen tog resan med hästskjuts en vecka i anspråk, och köpmannen var med som vägvisare. Överst på trillan låg spinnrocken, vilken visade att de inte var ”tattare” som var ute. Med på färden var hustru och två små döttrar, Margareta och Maria, två resp. fyra år gamla. Klockar Jans nittonårige broder Anders följde också med från Älvdalen. Familjemedlemmarna var ivriga baptister. Särskilt Anders Pettersson blev en känd predikant och verkade som sådan livet ut. Han företog många predikoresor runt omkring i landet. Anders kombinerade ofta dessa resor med försäljning av liar och sedermera sålde han även yxor för Gränsfors bruk.
Klockar Jan och Anna Perssons son Per Johan, min far, föddes den 8 feb. 1871. År 1872 utökades den lilla älvdalskolonin ytterligare med Klockar Jan Perssons far, skräddaren Klockar Per Jansson som också flyttade till Bergsjö från Älvdalen.
Älvdalsmålet var under många år vardagsspråket bland de utflyttade.
Per Johan Pettersson vid tre års ålder tillsammans med föräldrarna.
Fotot taget i Hudiksvall 1874.
Per Johan Pettersson lärde sig i pojkåren liesmedens yrke av fadern. Men lusten att göra någonting annat än liar var stor hos ynglingen, och en agentur för firma John Fröberg i Finspång gav inte tillräckligt utlopp för hans verksamhetslust. Det blev fotograferingen. När han såg en annons i tidningen, enligt vilken man för en rimlig summa kunde köpa egen fotoutrustning, nappade han genast. Det var en firma i Oslo, dåvarande Kristiania, som lockade med anbud. Sommaren 1892 började Per Johan experimentera med fotografering som sedan kom att bli hans levebröd i ett halvsekel.
I Vade Bergsjö hade J. Wikström tidigt etablerat sig som fotograf och hos honom fick Per Johan gå i lära. När Wikström vid sekelskiftet slutade med sin rörelse och lämnade Bergsjö blev Per Johan Pettersson ensam fotograf på platsen. Han hade redan 1895 satt upp en ateljé i Lönnbergs gård i Kyrkbyn. Han anskaffade sedermera en ny ateljé, i ett tält, på gården till det Hulténska huset i kyrkbyn.
1904 brann ateljén ned
Per Johan Petterssons rörelse utvecklades snabbt och efter några år öppnade han en ateljé också i Gnarp. En söndag år 1904 då fotografen arbetade i denna filialateljé eldhärjades den tältateljé han hade i Kyrkbyn i Bergsjö. Utan onödigt dröjsmål byggde Per Johan Pettersson en ny ateljé kombinerad med bostad. Huset, som uppfördes intill dåvarande Lundins charkuterifabrik och blev inflyttningsklar sommaren 1905, står fortfarande kvar. De tidstypiska sekelskiftessnickerierna kan ännu ses på verandan.
Fotografen i sin nybyggda ateljé omkring 1905. Retuscher-spegeln använde för negativ retusch och var en viktig detalj i dåtidens fotografering.
Den utrustning som en fotograf då arbetade med var främst en stor ateljékamera. I denna togs kabinettskort och s k visitkort, de förra hade format 12 X16½ cm, de senare var hälften så stora. Fotografier i visitkortsformat togs på samma stora negativ som kabinettskort, men kameran var då rustad med en styranordning. Negativets ena halva exponerades först, sedan försköts kassetten och den andra halvan fördes fram. Alla negativ var glasplåtar.
Bakgrunden var en viktig detalj. En fondmålning i fotobrun ton var utförd i ateljén. Eftersom dåtidens kamera inte tog upp färger var det alltid samma gråbruna färg som kom till användning. Cirka fyra olika bakgrundsmotiv kunde väljas. Till staffaget hörde bl.a. björkstubbar med korkskivor och andra föremål lämpliga för kunden att luta sig mot. Exponeringstiderna var ju rätt långa.
Eftersom den stora ateljékameran användes en för sin tid modern resekamera av amerikanskt ursprung. Kameran hade elegant mahogny-inredning och var fodrad med röd sammet. Bälgen mellan objektivet och visirskivan var av äkta läder. Med denna praktfulla pjäs fotograferade Per Johan många bröllop i byarna och även i grannsocknarna. Den kameran var också med en gång när en mystisk person uppsökte den nyetablerade fotografen och beställde såväl exteriör- som interiörfotografering av samtliga kyrkor i Hälsingland. Per Johan Pettersson åtog sig det stora uppdraget. Han reste runt och fotograferade alla kyrkor i landskapet, ett arbetskrävande och tidsödande företag i den bilfria tid när endast tåg och hästskjutsar stod den resande allmänheten till buds. Kyrk bilderna skulle sedan levereras till en viss adress. Före leveransen ville fotografen naturligt nog kontrollera beställarens betalningsförmåga. Några pengar kom emellertid aldrig och negativen låg kvar i ateljén i många år. Per Johan Pettersson blev i alla händelser en erfarenhet rikare efter den kalamiteten.
P J Pettersson odlade en mångfalt olika intressen. Han var föreningsmänniska, tidningskorrespondent, poet, hembygdsforskare och föreläsare, för att nämna några av hans hobbyers.
Sällskapet Jultomtarna var en förening i den gamla tidens Bergsjö på vilken han offrade mycket arbete. Han var bräddfull med idéer och uppslag som tacksamt anammades när insamlingar och basarer skulle anordnas för att Sällskapet skulle få in pengar till fattiga barns beklädnad o dyl. Han skrev många visor som sjöngs på dessa tillställningar och ibland dök det även upp tillfällighetstidningar som hade P J Pettersson som upphovsman. Ett exemplar av tidningen ”Jultomten” från år 1907 finns bevarad.
Efter några års fotografisk verksamhet blev Petterson 1899 medlem av Svenska Fotografernas Förbund vars diplom han erhöll 1908. 1924 flyttades rörelsen till Malung, och sedan 1951 under firma Petterssons Foto AB.
Vid Hälsingestämman som hölls på Hundskinnet under midsommarhelgen 1912 var P J Pettersson med i ledningen. Han svarade bl. a. för utgivning av stämmans programblad där en välkomstsång var skriven av honom. Den hade följande lydelse:
Välkommen till Bergsjö! Vi hälsa hvar gäst.
Som kommit att fira vår midsommarfest;
Med glädje och gamman
vi komma tillsamman
Att stärka vår kärlek till hembygd och släkt.
Välkommen att fröjdas åt skogarnas brus,
Åt porlande bäckar och forsarnas brus.
Åt träden som knoppas,
Och ungdom som hoppas
På tid, som skall komma med välstånd och ljus.
Vi bjuda Er hit ibland jättar af berg,
Som höja sin hjässa i blånande färg.
Bland ängarna sköna;
I hagarna gröna;
Till Hälsingestämma vi möta hvarann.
Med vördnad vi tänka på tider tillbaka,
Hur forntida helsingar måste försaka;
De odlade, plöjde
Och mödosamt röjde
Den jord och den bygd som vi kalla för vår.
Nu njuta vi glädjen och lönen av mödan
Som de fingo utstå i kampen för födan,
De bördiga slätter,
Som sträfsamma ätter
Ha brutit, nu lämna oss bröd.
Den tro och den bygd, som var fädernas styrka
Och som vi i barndomen lärde oss dyrka,
Än mer borde äras
Att tacksamma vörda de släkten som flytt.
I flera år var P J Pettersson korrespondent i Bergsjö för Hudiksvalls Nyheter. I detta arbete hade han god nytta av sina kunskaper i stenografi. Genom brevkurser hade han nämligen lärt sig Gabelsberger metod, en föregångare till den numera vanliga Melinska systemet. I syfte att träna upp hastigheten satt han ofta på missionsmötena i Gränsfors och skrev av pastorns predikan. Han behärskades av en stor lust att förkovra sig, att öka sitt vetande utöver det som sexårig folkskola gav. I det syftet deltog han i studiecirklar i många olika ämnen, från latin till amatörteater. Att skriva tillfällighetsvisor var hans stora lust, inte bara åt Sällskapet Jultomtarna. Speciellt under 1910- och 20-talen kom det många sådana alster från hans penna, t. ex. när folk fyllde jämna år och vännerna ville hylla födelsedagsbarnet.
Efter första världskriget blev det tunnsått med kunder i ateljén. Höst- och vintermånaderna var en speciellt dålig period för fotografering eftersom elektrisk belysning saknades i ateljén. Under sådana mörka månader ägnade P J Pettersson en stor del av sin tid till forskning i Bergsjös äldre historia. Han hade god kontakt med många sockenbor som var väl förtrogna med gamla tider och han kände en lång rad original i bygden. Det samlades därför en mängd material av både humoristiskt och allvarligt innehåll. Tanken kom då upp att sortera materialet och presentera detta i form av ett föredrag belyst med skioptikonbilder som skulle behandla Bergsjös äldre tider. En hel vinter ägnade P J Pettersson åt bildkollektionen. Skioptikonbilderna framställde han själv i ateljén.
Genom att ställa två stora kameror mot varandra kunde han även vända negativa bilder till positiva och även förändra bildstorleken. Metoden fungerade förträffligt och han gjorde ett stort antal ljusbilder på det sättet. Färgbilderna hade ännu inte uppfunnits men han sände några vackra motiv till en specialfirma i Norrköping som kunde lägga på lackerande färger på bilden och därigenom ge ett intryck av färgfotos. Dessa handkolorerade vyer blev mycket dyra men gjorde sig bra på den vita duken som avslutning på en föreläsning.
Ty föreläsningar blev det. Premiären försiggick på Godtemplarlokalen i Kyrkbyn vid julen 1920. Lokalen var fylld till sista plats och föreläsningen måste dubbleras. Efter denna lyckade inledning gjorde P J Pettersson många föreläsningsresor. Han färdades med häst och släde och mellan fällarna var skioptikonapparaten placerad med de cirka fyrtio bilderna. Snart var de flesta lokalerna i bygden besökta. Signe Widholm, själv en välkänd hembygdsforskare och kulturpersonlighet, sade efter att ha lyssnat till ett hembygds- och nykterhetsföredrag av J P Pettersson:
– Jag blev helt engagerad av Per Johans framställning, både av föredraget och bilderna. Det var någonting nytt i denna bygd och för en kunskapstörstande själ ett enastående tillfälle.
Då även föreningar och organisationer utanför Bergsjö visade intresse för P J Pettersson föreläsningar och bildlektion kompletterade han materialet till att omfatta en större del av norra Hälsingland.
Eftersom hembygdsintresset och känslan för Bergsjö sockens äldre historia växte sig starkare uppstod tanken att ge ut P J Petterssons material i bokform. Överläggningar med redaktör Ödegård på Hudiksvalls Nyheter gav till resultat, att detta företag skulle trycka boken på kredit. Klichéerna anskaffade Pettersson själv, och man kom överens om att 32 sidor skulle tryckas varje söndag. Boken måste nämligen tryckas i tidningspressen, som endast var ledig på helgdagarna. Tryckningen tog tre veckor i anspråk och vårvintern 1924 kom det första tryckarket om 32 boksidor till Bergsjö. Eftersom 1.500 exemplar skulle tryckas, vägde varje ark betydligt över 150 kilo. Detta tunga lass fick författaren och hans två söner dra hem från järnvägsstationen på kälke.
Ruben Johansson i Bergsjö åtog sig arbetet med att häfta boken, sedan han falsat arken för hand med ett s k falsben. Detta gjorde han både bra och billigt, 13 öre per exemplar var även på den tiden ett mycket facilt pris. Arbetet gick undan och snart var den första upplagan klar att säljas. Söderlunds pappershandel tog hand om de första exemplaren och Wibergs bokhandel i Hudiksvall tingade också på ett antal. En negativ inverkan på försäljningen hade det faktum, att folkskollärare Erik Högströms bok ”Bergsjö sockens historia” utkommit år 1921. Det var smått om pengar i Bergsjö under dessa efterkrigsår och försäljningen av P J Petterssons volym gick nog rätt trögt. Min bror och jag traskade ute i byarna och sålde boken. Ibland fick vi avyttra åtskilliga exemplar, men de flesta ortsborna hade redan köpt Högströms verk och drog sig för en extra utgift på tre kronor som Pettersons bok betingade.
I alla händelser var detta med bokutgivningen ett stort äventyr för P J Pettersson. Men leverantörerna var mycket försynta och utgivaren kunde så småningom betala räkningarna.
Petterssons villa i Bergsjö 1922. Äges numera (1974) av f. handelsförest. Nils Åsberg. Fastigheten byggdes i utkanten av samhället, men det gärde som ses i bildens bakgrund är numera bebyggt med centralskolan, villakvarter m.m. De stora fönstren på övervåningen visar hur sekelskiftets fotografer fick ordna belysningsfrågan. Man hade ju endast dagsljus att tillgå.
Utdrag ur P J Petterssons dagbok 1887 – 1924
1887
Nov 8.
Farbror Anders Petterssons smedja brunnit.
1888
April 25.
Arbetet vid Baståsgruvan har åter börjat.
juni 14.
Följde pappa på en resa i en del hälsingesocknar för att sälja liar.
Juni 30.
Pappa har varit till Kyrkbyn på ett sammanträde där de skulle bilda en ”arbetarförening”.
1889
Juni 26.
Började en kurs hos skollärare Lindström i Elfvik. Mina kamrater Carl Forsberg, Frans Henrik Teodor Bergqvist och Oskar Hedström och jag skall gå varannan kväll en tid och lära oss bokföring, räkning och välskrivning samt införsätta oss i metersystemet som nu blivit infört i Sverige.
Juli 22.
Anmält mig till en kurs i stenografi från Stenografiska Institutet i Garpenberg.
Juli 29.
Slutar kursen i Elfvik.
Sept. 16:
Började skriva min dagbok på stenografi.
Okt. 9.
Vi har nu satt in en järnspis i köket. Jag tycker det skall bli svårt att få någon värme i den då den har liten plats för veden.
1890
Jan 21
Börjat lämna undervisning i stenografi till ett par personer.
Feb 23
Skrivit auktionssedlar för Lundins auktion.
Mars 2
Gjort bouppteckning efter Lundin
April 6
Det har varit superi här i Baståsen i dessa dagar.
Nov 17
Jag har varit på bokauktion på bönhuset. Ropade in ”Polstjärnan”, kalender för 1889 samt ”Julhistorier” av Charles Dickens. Jag har dock funnit denna bok tungläst.
Nov 21
Besökte doktor P E Ahlqvist i Bergsjö, den förste läkaren här i distriktet.
1891
Mars 1
Var till kyrkan på kvällen för att se en förevisning med ”Laterna Magica”. Det var en missionär från Indien som visade intressanta bilder från indiernas liv, seder och bruk samt byggnader, landskap och djur. Han hade apparaten på läktaren, och längst fram i kyrkan var en mycket stor vit duk utspänd. Det första vi fick se var texten till en sång som börjar:
”Hedningskaror i mörker vandra …” Det var stora bokstäver så att sången kunde läsas av alla församlade. Kyrkan var fullsatt, så det blev en väldig sång då alla stämde in.
Maj 17
Har varit söndagsskollärare i dag. De har valt mig till detta utan att fråga mig.
Juni 4
Tores Kerstin(”Torska”) har rest till Amerika idag. Många undrade hur det skulle gå för henne då hon är omkring 80 år gammal. Jag har skrivit många brev åt henne till hennes dotter som bor i Amerika.
Juli 6
Faster Hedström, Anna Hellström och jag åkte till Hudiksvall på ett möte hos baptisterna. Jag hade lånat häst och trilla av Jon Erik Egberg och tjänstgjorde som skjutskarl. Vad jag mer har att nämna om detta år är att logen Nordstjärnan bildades.
1892
Juni 9
Jag har skrivit efter bilder som prov, tagna med en kamera som skall kosta 5 kronor. Det är en person i Kristiania som annonserat om denna kamera.
Juni 21
Jag har nu fått ”provbilderna” och eftersom de såg bra ut har jag nu rekvirerat en kamera.
Juni 23
Denna dag reste syster Margareta till Amerika.
Juni 28
Jag har nu fått hem fotografiapparaten från Kristiania. Men för att kunna göra bilder måste man sända ytterligare 7 kronor för att få plåtar, papper, framkallning, fixering samt ett rött lampglas. Jag sände 7 kr för att få det som behövdes. Efter cirka en vecka erhöll jag de rekvirerade fotografimaterialen. Men det röda lampglaset hade gått sönder. Jag försökte från flera håll att skaffa sådant glas men det finns icke att få. Då fick jag låna mors röda täcke som sattes för fönstret och jag erhöll sålunda det röda ljuset som plåtarna tålde. Jag hade 12 plåtar och lika många papper som jag snart hade experimenterat färdigt med utan att få någon bild som jag gillade. Jag brydde mig ej om att köpa mera material utan gömde undan apparaten och har sedan inte kunnat återfinna den.
1893
Feb 25
Var på blåbandsföreningens årsmöte. Blev vald till revisor.
Mars 12
Bevistat godtemplarnas fest då de invigde sin nya lokal. Tal hölls av predikanten Pettersson från Harmånger. Även farbror Anders Pettersson talade.
Apr 4
Skrivit på auktion hos And. Olov Nilsson.
Apr 9
Valdes till biträdande sekreterare på blåbandsföreningens sammanträde.
Apr 16
Läste Parkers bok ”10 föredrag om religiositeten”.
Apr 30
Jag har idag skrivit in mig i godtemplarlogen.
Juli 1
Svåger Nils Johansson reste till Amerika idag.
Juli 30
Var på logemöte på kvällen. Blev vald till sekreterare.
1894
Jan 1
Fick en klocka med kedja av pappa till nyårspresent.
Maj 9
Började som elev hos fotograf J Wikström i Vade
Juli 24
Har nu slutat hos Wikström och skall sätta upp en ateljé hemma på gården.
1895
Aug 20
Flyttade till Kyrkbyn och satte upp ateljé hos Lönnbergs.
Var på avskedsfest för Carl Forsberg och Jon Erik Elfving som skall resa till Amerika i morgon.
1896
Nov 3
Flyttade hem till Gränsfors igen och blir väl hemma över vintern
Dec 12
Bergssjöbanan färdig att öppnas för trafik
1897
Maj 15
Flyttade på allvar till kyrkbyn.
1898
Feb 10
Flyttade hem till Gränsfors för en tid för att hjälpa pappa i smedjan. Flyttade på våren åter till kyrkbyn.
1901
Flyttade under sommaren till Hulténs hus och byggde en ateljé där på gården.
1904
Juli 17
Ateljén med alla inventarier brann ner. Själv var jag under dagen i min filial i Gnarp. Syster Anna, som då var min husföreståndarinna, ringde och berättade om eldsvådan men ansåg det onödigt för mig att åka hem då allt var över på en kort stund. Hade försäkrat för 1.800 kr. Började snart att bygga den nya gården.
Dec 20
Själva ateljén är nu färdig så att jag kan börja med fotografering.
1905
Juni 13
Flyttade in i den nya gården
1924
Okt 1
Flyttade från Bergsjö till Malung
1925
Sept
Öppnade fotoateljé och började med tryckeri under samma namn ”Malungs Accidenstryckeri” i en liten byggnad som jag uppförde på ofri grund i samhället.
Källa:
Bergsjö – en hembygdsbok 1974
Avskrift, Åke Nätterö
Uppgifter ur Hassela – Bergsjö släktbok om P J Petterssons släkt och andra fotografer i Bergsjö
—3D1—
(W48) ”KLOCKAR” PER JANSSON, * 13/3 1814 i Älvdalen, Kopp. G. 1835. Infl. 1872. Skräddare, bos. i Gamsäter, Bergsjö. † 13/7 1911.
(W48) KERSTIN JANSDOTTER, * 6/11 1815 i Älvdalen, Kopp. G. ./. 1835. † 14/6 1874.
(X10) MARGRETA LARSDOTTER, * 30/12 1845 i Gnarps sn, Häls. G. 15/10 1881. † 23/2 1914.
JOHAN (JAN), * 19/10 1836 2
ANDERS, * 18/1 1850 3
PER AUGUST, * 13/4 1882 4
—3D2—
1 ”KLOCKAR” JAN PETTERSSON, * 19/10 1836, s. t. ”Klockar” Per Jansson i Gamsätter, Bergsjö. G. 3/7 1864. Liesmed, bos. i Gamsäter, Bergsjö. † 31/1 1915.
(W8) ANNA HESSELIUS, * 29/8 1826 i Älvdalen, Kopp. † 12/10 1893.
ANNA, * 1/5 1853 (styvd.)
MARIA CHRISTINA, * 24/1 1865 5
MARGRETA, * 24/9 1867. Emigr. t. N. Amerika 1892
PEHR JOHAN, * 8/2 1871 6
—3D3—
1 ”KLOCKAR” ANDERS PETTERSSON, * 18/1 1850, s. t. ”Klockar” Per Jansson i Gamsäter, Bergsjö. Lie-fabrikör, bos. i Gamsäter, Bergsjö. Fl. t. Hudiksvall 1922. † 8/4 1927
(X5) SIGRID JONSDOTTER, * 8/8 1841 i Bollnäs, Häls. Fl. t. Hudiksvall.
CHRISTINA ALBERTINA, * 19/3 1872. † 9/7 1873
PETER EDVARD, * 9/3 1874. † 1/9 1874
KRISTINA, * 10/8 1877. † 27/9 1877
NATANAEL, * 19/8 1883 7
DAVID, * 25/3 1885. † 13/8 1892
(W48) ERIK OSKAR ”PALMÉN”, * 18/5 1877, (fosters.) Fl. t. Uppsala 1906
—3D4—
1 PER AUGUST PETTERSSON, * 13/4 1882, s. t. skrädd. Per Jansson i Gamsäter, Bergsjö. G. 30/3 1910. Skräddare, bos. i Gamsäter. † 31/10 1939.
18D1 NANNY ELISABET WENNERSTRÖM, * 20/12 1887, d. t. verkmäst. A. A. Wennerström i Gränsfors (Gamsätter), Bergsjö. † 10/11 1955.
—3D5—
2 MARIA CHRISTINA PETTERSSON, * 24/1 1865, d. t. Jan Pettersson i Gamsäter, Bergsjö. Fl. t. Gnarp 1920. † 20/5 1931.
GIDEON, * 2/11 1887 8
—3D6—
2 PER JOHAN PETTERSSON, * 8/2 1871, s. t. smeden Jan Pettersson i Gamsäter, Bergsjö. G. 27/12 1909. Fotograf, bos. i Kyrkbyn, Bergsjö. Fl. t. Malung, Kopp. 1924. † 11/8 1953 i Mobyarne 21:14 Malung
(W23) MARIA KRISTINA ERIKSSON, * 15/5 1879 i Malungs sn, Kopp. † 11/7 1957 Mobyarne 21:14
ERIK RAGNAR GÖTE, * 29/5 1910. Fl. t. Malung, Kopp. 1924 G. 20/9 1950 † 9/8 1994 Malung
JOHAN HELGE VALDEMAR, * 11/12 1911. Fl. t. Malung, Kopp. 1924
INGEGERD MARIA, * 19/5 1913. Fl. t. Malung, Kopp. 1924.
ANNA IRENE, * 6/3 1915. Fl. t. Malung, Kopp 1924
SVEN HILDEGUM, * 22/4 1921. Fl. t. Malung, Kopp. 1924
—3D7—
3 NATANAEL PETTERSSON, * 19/8 1883, s. t. fabrikör And. Pettersson i Gamsäter. G. 12/12 1914. Revisor vid Iggesunds bruk. Fl. t. Enskede 1948.
(Y49) AGDA MARIA LINDBERG, * 12/7 1886 i Sundsvall.
BERNT, * 11/2 1916. Fl. t. Stockholm 1937
SVEN ”OREFORS”, * 18/3 1921. Fl. t. Köping 1945
—3D8—
5 GIDEON PETTERSSON, * 2/11 1887. s. t. M. Chr. Pettersson i Gamsäter, Bergsjö. G. 23/8 1936. Slipare, bos. i Gamsäter. † 4/5 1945.
(X10) SIGNE MARGRETA BELIN, * 6/8 1888 i Gnarps sn, Häls.
(X10) BROR INGEMAR EMANUEL JANSSON, * 15/9 1937 (fosters.)
—14A18—
8 JONAS ANDERSSON WIKSTRÖM, * 25/3 1844, s. t. husman And. Jonsson i Ässjö, Hassela. G. 10/6 1867. Fotograf o. lärare, bos. i Yttre, Bergsjö. Emigr. t. N.-amerika 1894.
19A8 SIGRID KATHRINA ENGSTRÖM, * 30/7 1847 i Yttre, Bergsjö. Emigr. t. N.-amerika 1894.
—16E3—
(X4)29B5 PER JOHAN RICKARD JOHANSSON, * 7/2 1885, s. t. torp. Joh. Erik Johansson i Oxåsen, Bjuråker. Fotograf. Gift 2/6 1911. Infl. 1930. Bonde i Ede 7 s1, Bergsjö. † 3/3 1949.
1 FRIDA MARIA LUST, * 22/9 1885, d. t. bonden Hans Lust i Ede 1, Bergsjö.
BROR ERIK, * 5/10 1912. † 29/8 1931
HANS OSKAR, * 1/12 1913 4
ANNA MARY, * 7/7 1918 3M39
PER JOHAN, * 25/4 1922. Elmontör, bos. Ede
Många bilder efter Rickard Johansson och andra farfarsarv.blogg.se
—28G6—
3 PER RAGNAR LUNDBERG, * 22/1 1915, s. t. bonden L. A. Lundberg i Gamsätter 4, Bergsjö. G. 13/6 1943. Fotograf, bos. i Gamsätter 4:2.
(X10) BRITA MARGRETA SILÉN, * 1/8 1916 i Gnarps sn, Häls.
LARS HÅKAN, * 21/5 1944. Fl. t. Karlskrona 1961
ERIK STURE, * 17/6 1947
MÄRTA SIGRID BIRGITTA, * 1/12 1955
—7K18—
12 LARS LARSSON ÅSLIN, * 6/3 1839, s. t. bonden Lars Eriksson i Kitte 1, Bergsjö. G. 13/6 1870. Bonde i Kitte 1, sen. soldat vid Häls. reg., bos. i Bjåsta o. Vade. (Fotograf). Utfl. t. Tuna 1882.
6G12 CHRISTINA LARSDOTTER GREN, * 9/3 1843, d. t. bonden Lars Gren i Yttre s1, Bergsjö.
BRITA CHRISTINA, * 13/6 1869. Fl. t. Tuna
KARIN MARGRETA, * 1/7 1878. Fl. t. Tuna
—4L68—
58 ERIK ANTON MALM, * 5/1 1924, s. t. skrädd. Abrah. Malm i Bergvik, Bergsjö. Fotograf, bos. i Söderåsen 3:20.
(BD28) RAGNHILD VIOLA OLOFSSON, * 12/4 1927 i Överluleå, NB. (Tid. g. Stenmark).
(BD28) STEN ERIK STENMARK, * 14/12 1952
ROLF LENNART, * 26/9 1955
LEIF ARNE, * 27/6 1959
JAN TOMAS, * 24/7 1961
—7E38—
21 JOHANNES SÖDERLUND, * 2/8 1858, s. t. bonden Nils Söderlund i N. Älgered s10. G. 4/11 1884. Handl. o. bonde i N. Älgered 9, sen bankdirektör, bos. i Kyrkbyn, Bergsjö. † 28/9 1928.
15E3 BRITA MARIA LUNDBERG, * 8/7 1858, d. t. bonden And. Lundberg i Älgered 3, Bergsjö. † 22/4 1927.
NILS, * 4/3 1886 57
EVA JULIA, * 8/4 1887. † 26/9 1918
ANDERS OSKAR, * 2/11 1888 58
ANNA MARIA, * 6/8 1890. Fl. t. Sundsvall 1912
JOHAN, * 20/9 1891 59
PER GUNNAR, * 12/5 1893. Fotograf, bos. i Kyrkbyn 2:4
AXEL HERBERT, * 16/3 1895. † 16/9 1918
KARL TEODOR, * 10/9 1896 60
TEA MAGDALENA, * 12/5 1899. Bankbokh:e., fl. t. Bollnäs 1936
—17K2—
1 OLOF SJÖLANDER, * 14/7 1871, s. t. torp. O. Sjölander i Knoppe, Bergsjö. Torp. i Knoppe. † 27/4 1934.
4F14 BRITA SUNDELL, * 29/1 1874, d. t. bonden Per Sundell i Fiskvik 7, Bergsjö. † 17/4 1940.
PER AUGUST, * 30/1 1898 4
OLOF ALBERT, * 21/4 1901. Fotograf, Torpäg. i Hamre 6:8 ”Knoppe”
KARL VILHELM, * 14/2 1903 5
AGNES MARGRETA, * 22/5 1908 (X15)6S17
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till toppen.
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62