Inspelningen av Lång-Lasse i Delsbo

Läs om inspelningen av filmen Lång-Lasse i Delsbo

Se filmen: Lång Lasse i Delsbo.

Läs om Lars Landgren.

Läs om Västeräng kulturreservat.

Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.

Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.

 

Lars Landgren och filminspelningen 1949


Från inspelningen i Ås skola 1949.
Från vänster: Håkan Skytt, Sven Erik Sandström, Bengt Iggström, “Kus”-Ivan Persson, Anita Haggren, Sigrid Nilsson, på höger sida med början längst bak sitter, Staffan Öberg, Sune Karlsson, Hasse Persson, artikelförfattaren Gösta Blank och Bo Norebert. I mitten “Kus”-Ulla Persson.

I fjol (2024) var det 75 år sedan Delsbo ”invaderades” av skådespelare och regissör, skripta och ljudtekniker för att spela in filmen ”Lång-Lasse i Delsbo.”

1948 hade regissören och författaren Ivar Johansson aviserat sina planer på att göra en film med titeln ”Lång-Lasse i Delsbo.”

Det blev protester från vissa dellbor och protestskrivelser skickades till Kungsfilm. Delsbo var rädd att bli svartmålat. Filmen blev av och det blev urpremiär på Svea biografen 1949 och socknens goda namn och rykte blev bibehållet.

Jag har hittat en artikel om Lars Landgren i ”Julhälsning till församlingarna i Ärkestiftet” från 1924. Det är ett föredrag av kyrkoherde Elof Lyttkens från Bergsjö. Det hölls i Älvkarleby detta år.

Det är ett långt föredrag och jag återger lämpliga avsnitt./
”Landgren föddes i Östervåla den 14 maj 1810 och efter studentexamen ville han studera till fil. Magister. Fadern ville att Lars skulle studera till präst annars skulle han inte få något underhåll hemifrån. Lars kontrade med att säga:
”Jag kommer inte hem förrän jag är Fil. magister.” Genom vikariat vid flera läroverk lyckades han förtjäna sitt uppehälle utan lån.

Lars verkade som lärare i Uppsala och Gävle och blev sedan rektor vid Hudiksvalls läroverk. År 1838 avlade Lars teologie kandidatexamen och lät 1841 prästviga sig. Han fortsatte som lärare men sökte 1842 kyrkoherdebefattningen i Delsbo, blev vald och tillträdde tjänsten 1844.

En söndag 1944, jag var 5 år, följde jag som vanligt mina föräldrar till kyrkan, pappa sjöng i kyrkokören. Efter högmässan samlades man vid klockstapeln föra att inviga bysten av Landgren.


Landgrens byst

Man hade gömt den med ett brandsegel, som pappa hade lånat från brandkåren.

Jag fattade inte då vad det var för gubbe, men 17 år senare när jag tenterade in vid folkskoleseminariet i Härnösand var en av proven ett samtal som jag kunde styra in på att prata om Landgren efter som han efter tiden i Delsbo blev biskop där./

Så grep sig nu 34-årige mannen an med en uppgift som skulle för alltid skriva in hans namn i Delsbo sockens hävder. I Delsbo, denna underbart natursköna socken vid Dellarnas mäktiga vatten, var befolkningen vid denna tid delad i två hälfter. I norra delarna av församlingen hörde tjuvnad, mord, mordbrand och dryckenskap med mera ont till det vanliga, i de sydligare bodde en arbetsam allmoge.

/Var fick föredragshållaren dessa uppgifter ifrån? Jag har förstått att man jämförde de västra byarna med de östra./

Så här beskriver han Landgren:
”Hans kroppsstyrka, hans resliga gestalt, väldiga stämma, skarpa blick, grovhuggna kraftuttryck samt det lugn som vilade över hans personlighet, voro honom en stor hjälp i hans gärning.”

Under sin verksamhetstid i Delsbo låt han bygga inte mindre än 12 nya skolhus. Då kyrkostämman vid ett tillfälle ej ville bevilja medel till ett nytt skolhusbygge, slog Landgren handen i bordet och sade: ”Bygger väl skolhuset själv; skolhus skall det bli”.

Ofta bekostade han ur gen kassa begåvade unga mäns utbildning för lärarkallet.

/När det blev så många skolor kom det att fattas lärare. Landgren upprättade en ritning till ett hus som uppfördes i Tomta, en by NV om kyrkan. Där startade genast 1865 ett enklare seminarium med fyramånaderskurser. 167 elever utexaminerades totalt från seminariet innan det lades ned 1874. I boken ”Skolorna i Delsbo” som vi utgav 2016 har jag valt ut vissa delar av det som Kjell Grönberg skriver om Lars Landgren./

”Kyrkoherde Lars Landgren betydde mycket för startandet av skolor i Delsbo. Det formella beslutet om första fasta skolan fattades dock 29 januari 1843 innan Landgren börjat som kyrkoherde här. När han kom hade han själv anskaffat den förste utexaminerade läraren, Per Svedberg från Mo.

År 1865 blev Landgren invald som ordförande i Landstingets folkskolekommitté och året därpå blev han mycket välinformerad och kunnig om skolverksamheten i Sverige.

Redan första skolåret i gamla prästgården hade han nog stora problem med sina 115 elever. Landgren hade innan han flyttade hit förmått socken att bygga en stor prästgård åt sig där han själv bekostade övervåningen med sju rum. På den tiden fanns inga självklara skolböcker, inget undervisningsmaterial och erfarenheter hur en skola organiserades.

När högtomts kola byggdes så hade Landgren enligt sägnen pekat ut höjden i Högtomt och bistått med ritningar till skolan. Han skänkte 1600 riksdaler till detta bygge. Det finns fler berättelser om hur kyrkoherden själv hjälpte till med byggandet av flera skolor och hur hans styrka beundrades.

Han skrev ett 20-tal böcker och skrifter samt 30-tal uppsatser och publikationer. Det största arbetet kom 1871 om Missionshistorien i två band om 928 sidor.

En del minnen finns kvar med Landgrens grotta, hälla, gatuadress. I Delsbo är det nog hans insats för skolans utveckling som är mest bestående./


Landgrens grotta

En hård kamp förde Landgren mot dryckenskap, lönnbränning och andra laster. Vid ett tillfälle lade man sig i bakhåll för honom, då han skulle ut i ett sockenbud. Han hade tur och klarade livet.

Hans arbete blev ej heller utan frukt. Mot slutet av hans verksamhet i Delsbo förekom såväl mord som mordbrand och tjuvnad sparsamt.

Det finns en gammal historia där två delsbobönder samtalar, när Landgren var på resa till Rom. ”tror du, att Landgren besöker påven” frågar den ene. ”Nej”, svarar den andre, ”men påven borde ändå få si`en.”

Landgren var riksdagsman på 1850- och 1860-talen. Han deltog med kraft i debatterna om sedliga och religiösa frågor som om sådana, som rörde hembygdens speciella intressen.

Landgren hade stått på biskopsförslag 1858 i Visby samt 1864 i Härnösand, då han ånyo 1875 uppfördes på förslag till Härnösand.
Då telegrammet om utnämningen 1876 kom Landgren till handa, kände han sig djupt olycklig. Han var då 65 år. Till ett par dellbor sade han, ”vår Herre hade spelat honom ett spratt”. Stor och djup blev sorgen i Delsbo, då utnämningen blev bekant. En deputation sökte förmå honom att lova, att hans döda kropp en gång skulle få vila på Delsbo kyrkogård. ”Det vore så lugnt få gå i Landgrens följe på domedag”, sade en allmogekvinna.

/I slutet av föredraget påpekas att den åldrige biskopen visiterade nästan alla pastorat inom det dåtida Härnösandsstiftet. Vid 76 års ålder besökte han Övertorneå. När Landgren år 1879 kom till Gällivare, hade man där ej haft visitation sedan1750./

Långfredagen den 30 mars 1888, under det högmässogudstjänsten pågick i Domkyrkan, utandades Landgren sin sista suck. Hans viloplats är på Härnösands kyrkogård.

Våren och sommaren 1949 blev speciell för oss dellbor. Hotell Edeborg och Björkede pensionat blev fullbokade av skådespelare. Författaren och regissören Ivar Johansson hade samlat ihop ett slagkraftigt gäng. Det behövde också en skripta, sminkörer och ljudtekniker.

Vid tagningarna behövdes också statister för att fylla upp det hela. Många dellbor fick roller och till och med några fick uttala ”repliker.” Det blev flera inspelningar i skolmiljö. Då jag var ofta till granngården Björkede och blev bekant med många skådespelare fick jag vara med som elev. Jag var 10 år och gick i 4-an.

(Under sommarlovet tillbringade jag och Staffan Öberg mycken tid inne i ljudbussen tillsammans med teknikern. Vi följde med överallt. En skolscen spelades in vid Johannesbergs gamla läkarmottagning. Där var vi i en grupp elever ute på rast. I rekvisitan fanns gamla kläder som vi blev tilldelade.)

När Lars Landgren) (Sten Lundgren) predikade i kyrkan var den fullsatt. Var det scener med en kyrka i bakgrunden fick de spelas in vid Bjuråkers kyrka, som var likt den gamla Delsbos.

Det var sedan Landgren kom hem från Rom som ”basilikan” byggdes.

Efter urpremiären på Svea-biografen i Delsbo den 29 september 1949 blev ”Film-Ivar varmt hyllad för filmen.

Det var fullsatt, men några platser var reserverade för medverkade i filmen.

I Hudiksvalls Tidning kunde man bland annat läsa: ”En filmpremiär är alltid ett evenemang, och när ”Lång-Lasse i Delsbo” premiärvisades på lördagen hade givetvis massor med folk infunnit sig.

Det var första gången en filmpremiär förlagts till Delsbo, men i det här fallet var det ju självklart, att dellborna först av alla skulle få skåda resultatet. Filmen har ju också till större delen inspelats kring Dellens fagra stränder och statistmaterialet är också helt hämtat från Delsbo och Bjuråker.

I februari 1999 (50 år efter urpremiären) visades filmen ånyo på biografen och jag fick då gå fram och berätta om mina minen. Nu kanske det kan vara tid att visa filmen för en ny generation.


Bröllopsdansen ägde rum på Delsbogården, Skansen. “Dellbor” bland skådespelare.
Sven Svensson, Olle Blank, “Skytt” Anna, Knut Englund, Börje Grängsjö.

Källa:
Delsbo-Kjolen 2025
Av Gösta Blank

 

 

Vad jag minns vid Landgren-filmens inspelning 1949

Ljudbussen på Olers gård i Västeräng. Bild ur tidningen utlånad av Birgitta Uggla
Från vänster: Ljudtekniker Lars Landin, Göran Uggla och Olof Persson, Olers.

Jag var fem år när filmen om Lång-Lasse spelades in i Delsbo. När jag var liten bodde vi i ”Gammel-Heders”, ett torp i Västeräng, som pappa och mamma köpte 1942. Pappa kom då hem till Delsbo efter ett års värnplikt och direkt på den 3 års krigstjänstgöring. Torpet revs 1963, och på platsen finns idag en tegelvilla, Västerängsvägen 21, som nu bebos av Karin Nordvall.

Vi bodde kvar på torpet fram till 1952, pappa och mamma hade 1951 köpt Ersk-Mickels i Västeräng, granne med Ol-Ers. När mamma var hemma och tog hand om flickorna, som var små, var jag med pappa på jordbruket hos farfar. Den här sommaren 1949 blev det en hel del annat än att vara ute på fälten. Farfars stora beskedliga ardennerhäst skulle vara med på filmen. Den hästen, Rölle, skulle vara Landgrens häst, när kyrkoherden skulle vara ute på resa i bygderna. Så pappa fick följa med hela spelgänget, när det skulle filmas olika scener och hästen skulle vara med.

En dag skulle vi någonstans ”väst på sockna”. Scenen var att prästen hade bråttom, och skulle fort fram. Då skulle prästen ha hästen att springa.
Men den här gången smällde dom på hästen, så att det gick fort, och jag fick se att Rölle kunde springa. Men jag minns att jag tyckte synd om hästen som måste springa, bara för att spela in en filmsnutt.

En annan dag jag minns är när vi med hästar körde till Lund. Det var med Rölle. Så var Bommar-Elof med. Han hade sin häst med. En betydligt mindre häst än Rölle. Efter gamla vägen mellan Lund och Håknorrbo, skulle det spelas in ett överfall på en hästfora, som körde forkörning med varor. Den vagnen drogs av Elofs häst. Om prästen var med på någon scen, minns jag inte. Men vi var där.

Flera scener på filmen spelades in på Olers gård i Västeräng. Den gården var hemgård för en av huvudpersonerna på filmen. Sonen på den gården, Häggnäs tror jag den heter på filmen, ville gifta sig med en flicka från en utby i Delsbo. Det motsatte sig flickans släkt. Därför gjordes överfallet ”på skogen”.

En scen som spelades in på Olers i Västeräng, var bland annat förspelet till scenen med överfallet. Sonen och han far stod vid den fullastade vagnen, fylld med varor som skulle säljas, och diskuterade vilken väg sonen skulle ta med foran. Då smög en man in mellan husen och stannade vid en vedkast och lyssnade. När han hört det han ville, drog han sig tillbaka från vedkasten och försvann in bland husen. Husen och vedkasten finns fortfarande kvar på gården i Västeräng.

En scen jag också minns, var när de spelade in bröllopet mellan sonen på ”Häggnäs och flickan han till sist fick. Det kom många hästar och mycket folk in på gården. Även prästen kom med sin häst.
Sen gick hela följet uppför den stora trappan in till Olers.

Jag har fått frågan flera gånger när filmen visats, ”har ni så stor festsal på Olers?”, att den rymde detta stora sällskap, som gick in till bröllopsfesten. (det har vi inte, festen är inspelad i Stockholm).

En annan sak jag minns, var den ”väldiga ljudbussen” som var med överallt, och det var så mycket folk i rörelse alltid när det skulle filmas, och så få människor som är med på filmen.

Den som skötte ljudbussen hette ”Lalle”, och han rökte, han behövde cigaretter alltid. Jag som var 5 år fick åka på ramen, eller ibland på pakethållaren när Göran Uggla, 15 år, cyklade ner till Stenbergs affär i Ava för att handla röka åt Lalle.

Källa:
Delsbo-Kjolen 2025
Av Lennart Persson


Bild från inspelningen med okända personer. Någon som vet vilka dom är?
Bilden utlånad av Birgitta Uggla


Prästen Lars Landgren spelad av Sten Lindgren
Bilden utlånad av Birgitta Uggla


Okänd skådespelare, är det Landgrens hustru?  Bilden utlånad av Birgitta Uggla

 

Lång-Lasse i Delsbo är en svensk dramafilm från 1949 i regi av Ivar Johansson. Den hade urpremiär den 29 oktober samma år på biografen Svea i Delsbo. Filmen var barntillåten.

Inspelning
Filmen är inspelad i AB Sandrew-ateljéerna, Stockholm och i Delsbo-trakten.

Handling

Handlingen utspelar sig under 1840-talet i Delsbo. Kyrkoherden Lars Landgren ser med fasa hur det moraliska förfallet breder ut sig i socknen och han bestämmer sig för att göra något åt det hela.


Bild från inspelningen – Wikipedia

Rollista

Ej krediterade

Utöver de ovan listade medverkar flera statister från Delsbo med omnejd.

Källa: Wikipedia

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö

Till toppen –

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-60062

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *