Idrotten i Bjuråker

Det här är en i all enkelhet påbörjad sammanställning om idrotten i Bjuråker. Att  beskriva all idrott som utövats i socknen är inte lätt. En del kanske inte ens ska räknas som idrott, men ger ändå en bild av vår nutidshistoria. Med din hjälp – med fler bilder och mer information – kan den här sidan bil en intressant tillbakablick över Bjuråkers idrottshistoria.         


Gillar du den här sidan får du gärna dela den med dina vänner.


Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se Tack för ditt stöd!


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Den här sammanställningen är sponsrad av:
Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre.
Vill du veta mer? Klicka här. 


Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda några av Dellenportalens bilder, frågor och svar om ni anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan


Läs om Friidrotten på Wikipedia.


Läs om Dragkamper i Dellenbygden .


Läs om idrottsminnen på Hälsinglands Idrottshistoriska Sällskap .


Uppgifter om Bjuråkers idrottsföreningar är hämtade från:
Arkiv-och föreningsinventering i Bjuråker, utförd 1988/89 av Ingegerd Blomberg

 

Innehåll

BJURÅKERS BORDTENNISKLUBB

BRÄNNÅS BROTTARKLUBB

DELLENBYGDENS FLUGFISKEKLUBB

FÖRENINGEN DELLENFLYG

BJURÅKERS GYMNASTIK-OCH IDROTTSFÖRENING

BRÄNNÅS HEM OCH SKOLAS IDROTTSFÖRENING

FRIGGESUNDS IDROTTSFÖRENING

HEDVIGSFORS IDROTTSFÖRENING

STRÖMBACKA (MOVIKENS) IDROTTSFÖRENING

ÄNGEBO SKOLAS IDROTTSFÖRENING

ÄNGEBO IDROTTSKLUBB

HEDVIGSFORS MODELLFLYGKLUBB

ÄNGEBO MODELLFLYGKLUBB

DELLENBYGDENS PISTOLSKYTTEKLUBB

ÄNGEBO RIDKLUBB

SCHACKKLUBBEN DELLEN

BJURÅKERS SKIDKLUBB

DELSBO-BJURÅKERS SKYTTEFÖRENING

FURUBERGS SKYTTEPAVILJONG

HEDVIGSFORS SKYTTEGILLE

STRÖMBACKA-MOVIKEN SKYTTEGILLE

ÄNGEBO SKJUTBANA

STRÖMBACKA UNGDOMSSKYTTEFÖRENING

SVÅGADALENS SNÖSKOTERKLUBB

STRÖMBACKA SPORT-OCH FRITIDSFÖRENING

BJURÅKERS SPORTKLUBB

BJÖRSARVS SPORTKLUBB

TRÄNINGSLÄGRET FÖR GÅNGARNA SOM ALDRIG BLEV AV

CYKELTÄVLINGEN DELLEN RUNT

MIDNATTSSOLSRALLYT 

KYRKBÅTAR

DELLENBYGDENS VATTENSPORTKLUBB

KRAFTKARLAR FRÅN BJURÅKER

 

 

BJURÅKERS BORDTENNISKLUBB, BJURÅKER

1958 bildades Bjuråkers GIF bordtennissektion.

1960 bildade sektionen egen klubb. Klubben var under en period aktiv i div III och hade tre lag i seriespel samtidigt.

Efter 1966-1967 var klubben vilande.

Under 1970-talets första hälft upplöstes klubben.



Sten Skelander övar servar.

Källa: Boken, KYRKBYN OCH TÅ


1961

 

 

BRÄNNÅS BROTTARKLUBB

1956 fanns klubben

 

 

DELLENBYGDENS FLUGFISKEKLUBB

1978 bildades klubben.
Klubben fiskar ädelfisk och anordnar bl a gemensamma utfärder till olika fiskevatten. Under icke fiskesäsong träffas man var 14:e dag och sysslar i första hand med flugbindning.
Klubben har haft studiecirklar i entomologi (insektslära) och flugbindning.

1989 har klubben ca 40 medlemmar.

Den aktiva föreningen har ändrat namn till Dellenbygdens F.V.O. Klicka på namnet nedan.

Dellenbygdens FVO
DELLENBYGDENS F.V.O .

 

 

FÖRENINGEN DELLENFLYG

1981 bildades föreningen. Man startade som studiecirkel inom Studiefrämjandet.

1985 gick föreningen med i Modellflygförbundet. Föreningen sysslar med modellplansbygge och modellplansflygning.

1989 finns 10 – 15 medlemmar


1977-05-24

TITTA JAG FLYGER !
Modellflyg – en fluga av stora mått

 
Ett gäng i modellflygare i Dellenbygdens nybildade klubb. Fr. v. Roland Persson, Petri Hjalmarsson, Sone Persson, Lars Balkefors, Stefan Wedin, Conny Nilsson och Peter Andersson

 
Här är det modellbåtar under byggnad. Fr. v. Conny Nilsson, Petri Hjalmarsson och Sone Persson.

 
Här trimmas för kommande flygningar. Det är Peter Andersson, t v, och Stefan Wedin som jobbar på sina maskiner.


Så här ser spakarna ut med vilka modellplanen manövreras – en liten radiosändare som det krävs mycket stor vana att köra med. Stefan Wedin demonstrerar.

 
Ledaren Lars Balkefors med en fiskekutter med elmotor och radiostyrning. Med den gör han faktiskt fisketurer genom att skicka ut den med fiskredskap som den själv lägger ut. Medan Balkefors sitter på land och styr det hela med radiosändare.


Text och bild ur HT den 3 april 2008

 

 

BJURÅKERS GYMNASTIK-OCH IDROTTSFÖRENING

Klubblokal och idrottsplan i Friggesund

1952 bildades Bjuråkers Gymnastik-och Idrottsförening. Gymnastiken var dominerande gren.

1958 bildades ishockeysektion, skidsektion, orienteringssektion och bordtennissektion.

1960 bildade bordtennissektionen egen klubb.

1962 arrangerades fisketävlingen “Dellennappet” för första gången.

1965 togs föreningens nya fotbollsplan i bruk. Seriespel inleddes.

1972 stod nya klubbhuset vid idrottsplatsen färdigt.
Dellenbygdens Supporterklubb bildades som stöd för BGIF och Delsbo IF, 1974 upplöstes klubben.

1972-1973 förlängdes elljusspåret (anlagt 1967) start och mål vid Hemvärnsgården.


Källa: Boken FRIGGESUND, sid. 133 – 143.


Gamla ishockey rinken i Friggesund

1958


Friggesund 1958. En bild från ishockeyplan som låg där kyrkan ligger idag.
Från vänster: Stuggar-Åke Eriksson, Sven Söder, Mats Sundkvist, Christer Brink, målvakt, Lennart Andersson, (Alac),  Sune Forslund och Jan-Olov Andersson


 
Friggesund 1957 -58. Bilden utlånad av Rune Flyrén
Bakre raden:
Sven Fredin, lagledare, Roland Lindström, Näsviken, Lennart Eriksson (Kôtte), Sergei Persson (krullen), Kalvhaga, Bertil Fredin, Tomsjö, okänd, okänd och Rune Flyrén.
Främre raden:
Bosse …, Sven Persson, Västansjö, okänd e v Bergström?

Hjälp oss att fylla i de namn som vi saknar!


1969


Trodde aldrig att jag skulle bli den som fick “Silverpucken” säger Lennart.


En fotostatkopia från ett odaterat tidningsreportage


1984-02-14 text och bild ur HT


Den här bilden är hämtad från en vänskapsmatch mellan Forsa och Järvsö i den nyligen invigda fotbollshallen i Friggesund. Plantskoletältet inbjuder verkligen till spel.


Martin Svensk och Hans Ekblom, två eldsjälar inom Friggesunds GIF gläntar på dörren till fotbollstältet i Friggesund som blivit en stor succé för fotbollslagen då de kan ägna sig åt vettig fotbollsträning även under vintermånaderna.


1984. Niklas Hedström, nybörjare på skridsko, hjälper till att skotta Vesslarinken i Friggesund.


Bjuråkers GIF Damfotboll

1981


Bjuråkers GIF 1981. Bilden utlånad av Rolf Fernström

Bakre raden:
Jan Dolk tränare, Laila Walter, Naeimi Gladh lagledare och Rolf Fernström lagledare
Mellanraden:
Barbro Bäckman, Inga-Britt Jonsson, Carina Olsson, Kerstin Wikström, Birgitta Henriksson, Ulla Fredin
Främre raden:
Ros-Marie Bergström, Maj Lis Wikström, Madelene Bergström, Marlene Westberg, Carina Svensk, Agneta Tingelöf och Birgitta Persson.
Saknas på bilden, Eva Olsson och Britt-Marie Hansson


1982


Bjuråker GIF:s damlag 1982. Bilden utlånad av Rolf Fernström

Bakre raden:
Carl-Erik Bergman, tränare, Ulla Fredin, Naeimi Gladh lagledare, Birgitta Henriksson, Carina Svensk, Kerstin Wikström, Carina Olsson, Barbro Bäckman, Marlene Westberg, Rolf Fernström, lagledare.
Främre raden:
Carina Ekblom, Monica Forsell, Madelene Bergström, Agneta Tingelöf, Britt-Marie Hansson, Monica Backlund, Ros-Marie Bergström, Ulrika Svensk och Birgitta Persson
Saknas på bilden: Laila Walter

Saknas på bilden: Laila Walter, Ellinor Dahström, Birgitta Källman, Maria Nilsson, Maj-Lis Persson-Gladh, Mari-Ann Mattsson.


1983


Bjuråker GIF:s damlag 1983. Bilden utlånad av Rolf Fernström

Bakre raden:
Jan Dolk, tränare, Helena Medin, Monica Forsell, Ulrika Svensk, Carina Svensk, Birgitta Henriksson, Margareta Pantzare, Birgitta Persson, Rolf Fernström, lagledare.
Främre raden:
Birgitta Källman, Agneta Tingelöf, Ros-Marie Bergström, Monica Backlund, Carina Ekblom, Katarina Westerberg, Madeleine Bergström, Laila Walter och Agneta Norrgård.

Saknas på bilden: Ingrid Jonsson, Ellinor Dahlström, Eva Ström, Kerstin Wickström, Maria Nilsson, Barbro Bäckman, Kerstin Hedman, Carina Persson, Marianne Thyr.


1983

 
Bjuråker GIF:s adventskalender 1983. Bilden utlånad av Rolf Fernström

Bakre raden:
Jan Dolk, Margareta Pantzare, Marie Bergström, Birgitta Persson, Ulrika Svensk, Monica Forsell, Madelene Bergström, Carina Svensk och Rolf Fernström.
Främre raden:
Agneta Norrgård, Anna Medin, Monica Backlund, Laila Walter, Carina Ekblom, Katarina Westerberg, Birgitta Källman.
Liggande längst fram: Agneta Tingelöf och Birgitta Henriksson


1984

 
Bjuråker GIF:s damlag 1984. Bilden utlånad av Rolf Fernström

Bakre raden:
Jan Dolk, tränare, Ulrika Svensk, Monica Forsell, Madelene Bergström, Birgitta Henriksson, Anna Nordin, Carina Svensk, Rolf Fernström, lagledare och Birgitta Persson.
Främre raden:
Ros-Marie Bergström, Catarina Westberg, Helena Medin, Margareta Pantzare, Agneta Tingelöf, Susanne Westerback och Christina Westerback.

Saknas på bilden: Carina Ekblom, Anna Gustavsson, Marianne Eriksson,  Lena Wikström, Lena Östberg, Anneli Andersson, Birgitta Källman, Monica Backlund, Maritta Backlund, Agneta Norrgård.


1986

 
Bjuråker GIF:s damlag seriesegrare 1986. Bilden utlånad av Rolf Fernström

Bakre raden:
Rolf Fernström, lagledare, Ulrika Svensk, Birgitta Henriksson, Inga-Britt Jonsson, Karin Nordin, Birgitta Persson, Anna Nordin, Lotta Larsson, Paulina Olofsson, Leif Svensk, tränare.
Främre raden:
Monica Backlund, Monica Forsell, Agneta Tingelöf, Margareta Pantzare, Carina Svensk, Susanne Wikström, Madelene Bergström och Ros-Marie Bergström.

Saknas på bilden: Carina Ekblom, Helena Medin, Anna Medin, Katarina Westerberg.


1987

 
Bjuråker GIF:s damlag seriesegrare 1987. Bilden utlånad av Rolf Fernström

Bakre raden:
Rolf Fernström, lagledare, Anna Nordin, Monica Forsell, Inga-Britt Jonsson, Lotta Larsson, Anneli Djerf, Birgitta Henriksson, Carina Svensk, Ulrika Svensk och Leif Svensk, tränare.
Främre raden:
Maj-Lis Wikström, Monica Backlund, Madeleine Bergström, Margareta Pantzare, Agneta Tingelöf, Ros-Marie Bergström, Gunilla Olsson och Jessica Wallin


1988

 
Bjuråker GIF:s damlag seriesegrare 1988. Bilden utlånad av Rolf Fernström

Bakre raden:
Rolf Fernström, lagledare, Helena Hägg, Monica Backlund, Karin Fahlberg, Maj-Lis Wikström, Monica Forsell, Ulrika “Bika” Svensk, Lotta Larsson, Carina Svensk, Anna Nordin, Laila Moberg, Anna Nordin, Leif Svensk, tränare.
Främre raden:
Jessica Wallin, Christina Söderlund, Linda Hammarström, Irene Ilonen, Susanne “Sussi” Wikström, Anneli Djerf, Gunilla “Gilla” Olsson, Ros-Marie Bergström, Madeleine Bergström, Agneta “Neta” Tingelöf, Anna Medin och Jenny Paulsson.


1990


Bjuråker GIF:s damlag 1990. Bilden utlånad av Rolf Fernström

Bakre raden:
Birger Bergström, tränare, Carina Ekblom, Helena Hägg, Anna Nordin, Monica Forsell, Ulrika Svensk, Erika Bergström, Anna Nordin jr, Karin Fahlberg, Theresia Dahlberg och Rolf Fernström, lagledare.

Främre raden:
Maj-Lis Wikström, Ros-Marie Bergström, Irene Ilonen, Madelene Bergström, Åsa Jansson, Linda Hammarström, Eleonore Mattsson, Julia Norman och Anna Westerberg

Saknas på bilden: Eva Djerf, Anna Larsson, Karin Nordin, Lotta Larsson och Maria Jonsson.


1994-01-18 text och bild ur HT

 
Bjuråkers GIF är på väg mot toppen som i fornstora dar på 1970-talet. Vid UDM i Trönö skidade man hem fyra guld, ett silver och ett brons. Imponerande.
På bilden ser vi från vänster: Sebastian Lusth, Anna-Maria Glad, skidledaren Görje Gill, Elias Hellberg, Hans-Erik Glad och Lina Hellberg

 


2016-02-16 text och bild ur HT


Börje Gill har engagerade sig i Bjuråkers GIF i snart 40 år.

 

 

Friggesund simskola

Källa: Friggesundsboken, sid 185


1980-08-06 text och bild ur HT

 

 

Boulebanan i Friggesund

2005-06-13 text och bild ur HT

 

 

BRÄNNÅS HEM OCH SKOLAS IDROTTSFÖRENING

1965 bildades föreningen och anslöts till Skolidrottsförbundet.

1980-1985 lades föreningen ned.


1961

bra-022-1961-solförmörkelse
Brännås skola 1961 Segrande ishockeylag.
Bilden ägs av Kjell Mattsson

Karl-Erik Brink, Sune Norman, Åke Lindh, Sven-Erik Persson, Jardh Zimmerman och Lage Munter.


1967-03-20 Text och bild ur HT

Brännås anordnade Bjuråkers skid-KM


1975-02-04. Text och bilder ur HT 

Nästan halva Brännås på skidor.
109 av samhällets 250 invånare

Här är några av de yngsta deltagarna efter kvartsmilaturen:
Fr. v. Tomas Persson, 4 år, Anna-Karin Lusth, 4 år, och Markus Eriksson, 5 år.

 

 

FRIGGESUNDS IDROTTSFÖRENING

1930-talet bildades föreningen som fotbollsklubb.
Bollklubben kallades FIKA av medlemmarna


Flygfoto över fotbollsplan som idag är Plantskolan i Friggesund




Friggesund ? Här behöver vi även få hjälp med namn på grabbarna


 
Friggesund 1946.
Bakre raden från vänster:
Ivar Andersson, Einar Wästberg, … Nordgren, Erling Dahlström, Sigge Eriksson, Folke Sundberg
Främre raden:
Erik Kallberg, Herman Brandt, Sven Trygg, Eivin Häll och landbonds-Artur Johansson




Bakre raden:
Okänd, okänd, okänd, Ragnar Leek, okänd, Karl Bjurling och Anselm Sjögren
Främre raden:
Manne Bjurling, Gustav Dahlström och Sigge Eriksson




Det fanns inga bänkar för publiken. De verkar sitta på marken.



Bak: 1, 2. Tore Brink 1, 4, 5 Landbons-Artur Johansson, 6, 7, Sigge Eriksson, målvakt, Manne Bjurling
Fram: 9, 10 Ture Hellberg, 11 okänd



Fr. v. Arne Flyrén, okänd, okänd.

Som framgår behöver vi hjälp med namn på flera av bilderna

 

HEDVIGSFORS IDROTTSFÖRENING

1933 bildades Hedvigsfors Skid-och Idrottsförening. Skidsporten dominerade.

1946-1952 låg verksamheten nere.

1952 återupptogs verksamheten. Föreningen kallade sig Hedvigsfors IF

1956 invigdes föreningens nybyggda samlingslokal Bruksgården.
Under 1970-och 1980-talen har föreningen fungerat mer som ett byalag än som en idrottsförening.

1989 fanns ett 60-tal medlemmar.

fest-056-h-fors


1975-01-30 text och bild ur HT


1992-07-02 Text och bild ur HT

 

 

STRÖMBACKA (MOVIKENS) IDROTTSFÖRENING

I slutet av 1920-talet eller i början av 1930-talet bildades föreningen. Föreningen hade teaterverksamhet.
1931 anlades bollplan i Strömbacka
1931-1938 finns verksamhet belagd
I början av 1940-talet lades föreningen ned.

 
Strömbackas gamla fotbollsplan. Platsen blev sedan lastbilscentral och därefter bilskrot

Stående bak från vänster:
Okänd, Gotthard Wahlström, Tore Brink, Gotthard Hellberg och Birger Sjöstedt.
Mellanraden:
Kalle Hellberg, Valter Andersson och Sören Fernlund
Främre raden:
Georg Ärfström, okänd och okänd.


Harald Brodin berättar om fotbollen i Moviken:
I mitten av 1930-talet, då arrendatorn Johan Eriksson med sina söner flyttade till Moviken, skapades möjligheter att spela fotboll. Först lekte man på stallbacken, senare på en riktig fotbollsplan mellan järnvägen och vägen ned till hamnen. Rättaren Martin Westberg var en entusiast som organiserade, stimulerade och tränade ungdomarna. Det kom pojkar även från grannbyarna, så att Movikens Idrottsförening under några år kunde ställa upp både ett A-lag och ett B-lag.

mov-010-fotboll
Fotbollsplan i Moviken med Harald Brodin som målvakt.


Fotbollslagets kvällsträning lockade en liten publik. Vid matcherna fylldes de bästa platserna på järnvägsbanken och på dikeskanten av förvånande stora mängder människor. Det var i princip ett gratisnöje, men åskådarna erbjöds ge en avgift. Entusiasmen för hemmalaget var påfallande stor och uppskattningen av de gästande lagen obetydlig. Idrottens förbrödrande betydelse märktes inte hos publiken. Spelarna bekostade sin egen utrustning, men föreningen kunde tillhandahålla bollar, senare även tröjor och byxor i den röd-vita föreningsfärgen. A-laget spelade seriematcher och åtminstone något år var placeringen i mitten av serietabellen. Vid seriematcherna kom många åskådare, särskilt då man spelade mot Strömbacka. Även kvinnorna visade stort intresse just vid dessa tillfällen. Några framstående spelare fostrades inte i föreningen.

En ring för diskuskastning och kulstötning skapade inte nämnvärt intresse. Det gjorde inte heller anordningarna för längdhopp och höjdhopp. Någon löparbana fanns det inte plats för.


(30L2)  Rättare och fotbollstränare Martin Vestberg född 24/5 1898 i Delsbo. Gift 12/6 1920 med Anna Matilda Strömberg född 23/9 1895 i Delsbo.
Harald Brodin berättar att Martin Västberg trots att han var tjänsteman, hade han alltid tid att ägna mycket kraft åt fotbollen.Han var tränare, lagledare, matcharrangör, materialförvaltare m.m. Familjen flyttade senare till Strömbacka.

mtre-061-fotbollslag 
Moviken. Bakre raden, nr 2. Johan Gill, 3. landbons-Artur Johansson.
Sittande fram. Bertil Prins, längst ut till höger Svantes Axel Wiberg. Övriga okända.


mtre-060-fotbollslag 
Movikens fotbollslag?  Vilka är spelarna?


mov-008-fotbollslag 
Movikens fotbollsplan
Fr v Stående, Isidor Öberg?, ok, ok, Per -Erik Johansson
Knästående, Oskar Djurman, ok, Albert Pettersson, okänd
Sittande, Emil Hansson, Leander Lindgren målvakt och Reinhold Fernström


mtre-059-fotboll
Träningsmatch på Movikens fotbollsplan. Det var nog lite svårspelat när gräset var så här högt. I bakgrunden byggnaderna vid kvarndammen


mov-009-publik
Fotbollsmatch i Moviken.  Publiken verkar vara en aning ointresserad.
Flickan med vita skor är Svea Lek från Friggesund. Övriga är okända


mov-076-plantsattning
Det här är omklädningskuren vid fotbollsplan i Moviken. Den blev sedermera flyttad till fotbollsplan i Strömbacka.


1936

 
Fotbollsplan i Strömbacka 1936
Bakre raden:
Tore Brink, Sigfrid Ström, Artur Löjdström, Valter Andersson och Viktor Bergsman
Mittenraden:
Valter Vinlund, Erik Juhlin och Sören Fernlund
Främre raden:
Ture Hellberg, Tore Persson, målvakt och Sigvard Rann.


1936


Strömbacka 1936. Strömbacka IK och Bjuråkers SK

Från vänster; Johan Eriksson, Bertil Sundberg, Gösta Sten, målvakt, Flur-Pelle Olsson?, okänd, Evert Jonsson, Änga, Fritz Rosenqvist (närmast).  


 



1950 bildades Frisbo IF

1958 bytte man namn till Frisbo – Strömbacka IF, och omorganiserades 1970 till att bli Strömbacka Sport –och Fritidsförening. Arne Larsson som var aktiv fotbollsspelare berättar att det var Artur Larsson från Delsbo som hjälpte oss att bilda Frisbo IF.

I tidningen kund man läsa den 18/8 1952 att under söndagens fotbollsmatch i Frisbo mellan Frisbo och Kölsjön inträffade ett olyckstillbud. När Frisbos målvakt skulle kasta ut bollen, råkade han med sin ena tumme träffa ögat på en av Kölsjöns spelare, Henry Karlsson från Linsjön. Den skadade måste föras till läkare i Delsbo, varifrån han fick återvända hem efter behandling.

Frisbo fotbollsplan låg på Heden där laget ämnade ta sin sjätte seger efter sommaruppehållet, nu mot Färila IF i sept. 1961.

Frisbo fotbollslag bestod av:
Målvakt Rapp –Ivar Larsson, T. Mattsson, SE Andersson, Ture Hägg, Arne Larsson, Arne Storm. R Larsson, S Wedin, A Berg, Bertil Henriksson, Sture Larsson, Reserv B Larsson.
Det är inte känt hur matchen slutade.

Bild från HT 28 maj 2011. O B S att Erik Kallberg har fått Hallberg i efternamn

 

 

 

ÄNGEBO SKOLAS IDROTTSFÖRENING

1962 bildades föreningen och anslöts till skolidrottsförbundet.
Verksamheten upphörde ca 1975.


ang-236-isbanan


ang-235-bandy-1954
Ängebo bandylag 1954: Två bilder ur Maj-Lis Wikströms samling

Grabbarna i bandylaget är bak fr v , Sture Bruman, Persson, Yngve Wikström, Åke Franck, Gustav Nordin och Thure Karlsson.
Fram. Erling Dahlström, Harald Hedman, K. Eriksson, Helmer Andersson, B. Sjöberg och Lars Viklund.


Snoddas Nordgren drog rekordpublik i Ängebo

Hudiksvalls Tidning måndagen 9 januari 1956

Ett prydligt publikrekord för ishockey sattes i Ängebo på torsdagskvällen (5/1), när Arbrå med Snoddas i spetsen kom på besök. Över 400 personer hade sökt sig upp till ishockeybanan, och detta är en rent fantastisk siffra med tanke på att det inte finns mer är 150 personer i Ängebo.

Ishockeymatchen slutade med seger på 15-5 för Arbrå sedan periodsiffrorna varit 2-6, 0-6 och 3-3.

Ängebo överraskade med 2-0 genom Gustav Nordin och Erik Olsson, men hemmalaget förlorade sedan greppet om matchen. Arbrå kom därför att dominera ganska eftertryckligt, bortsett från tredje perioden då hemmalaget kom igen starkt och gjorde perioden siffermässigt jämn.

Efter matchen sjöng Snoddas såväl Barndomshemmet som Flottarkärlek, och efteråt blev han föremål för spontana och hjärtliga hyllningar från publiken. Snoddas förärades också en vacker blomsterkvast av arrangörerna.

Vad matchen beträffar var hadderiankungen och svenske bandymästaren banans dominerande spelare, och svarade också för huvudparten av gästernas mål.

ang-241-snoddas

En dålig bild på Snoddas från tidningsreportaget

Vi efterlyser fler bilder från den här fantastiska tillställningen.

Här kan du lyssna på Flottarkärlek (från stenkaka)
Här kan du lyssna på Flottarkärlek (från karusellen 1952)
Här kan du lyssna på Barndomshemmet

För de yngre kanske Snoddas är okänd.Därför kommer här en kortare presentation.

Han föddes i byn Röste utanför Bollnäs, den 30 december 1926, äldst av åtta syskon. Han dog den 18 februari 1981, 54 år gammal, när han skulle spela innebandy med handikappade patienter på ett sjukhem i Vänersborg.

Pappa Kalle sålde gummivaror, fisk och trallade – kallades därför ”Gummi-Kalle”. Sonen hängde med och fick namnet ”Gummi-Snodden”…
När Gösta Snoddas Nordgren slog till, i radioprogrammet Karusell 26 januari 1952, slog han samtidigt an en ton i den svenska folksjälen.
Han blev masshysterins första objekt i Sverige – och dess fånge. Han förtrollade sin publik, som kom i tusental och satte folkparksrekord som ännu står sig, och han övergav inte publiken när han blev äldre. Han påverkades inte ett dyft varken av framgångarna, tuberkulosen eller all uppmärksamhet och hysteri kring hans enkla person. Så är det nog många som minns honom.


ang-212-hockeyrinken

Ängebo hockeylag
Stående fr v.
 Erling Olsson, Torvald Fredriksson, Arne Fast och Gustav Nordin (okänd)
Fram. Bengt Skarp, Hugo Törnblom, Harald Hedman, Martin Skarp målvakt, Erling Eriksson och Åke Larsson.
Bild ur Karin Thyrs samling


Nu fylls Svågagården

1991-3-09 Text och bild ur HT av Roland Hamlin.


Luftgevärsskyttebanan, där man med en vev halar in tavlan sedan man skjutit en serie, har blivit populär bland många ungdomar. Här är det fr. v. Anna Persson, Peter Jons, Ängebo, Benny Olsson, Havra, Marlene Blom, Österstråsjö, och Maria Åhs, Ängebo, som skjuter. Bengt Joelsson och Jan Domarhed håller ett vakande öga på övningarna.


SIMSKOLAN I ÄNGEBO

ang-245-badet
Simavslutning vid Karl-Orsas badet på 60-talet.
Simskolan hade nog startat redan på 40-talet. I kallt rinnande vatten fick de göra simproven från järnmärket till guldmagistern.
Bild ur Kjell Mattssons samling
Vilka är flickorna? 1. 2. 3. 4. 5. 6. Tony Wrethling 7. Kjell Persson

1961-07-31 Text ut HT

 

 

ÄNGEBO IDROTTSKLUBB

År 1942 började 12 pojkar spela fotboll i Ängebo
År 1942-1943 bilades Ängebo IK med fotboll som dominerande gren
År 1946 erhölls medlemskap i Riksidrottsförbundet
År 1950 inleddes skidtävlingen ”Ängebostafetten”.
År 1950 ingicks avtal angående nyttjanderätten till ett område om ca 7000 m2 på fastigheten Gladbäckstorpet 1:1 att användas som idrottsplats.
År 1952 instiftades klubbmärke. Idrottsplatsen döptes till Svågavallen
Ängebo IK:s fotbollslag vann div V år 1959 och spelade år 1960 i nationella seriesystemet Div IV men blev bara ettårigt.
År 1959 vidtogs förberedelser för ombyggnad av omklädningsrum med vatten och avlopp som avslutades år 1960 innan seriefotbollen i div IV startade. Detta var ett krav för att få delta i nationella seriesystemet.
Stora kostnader som det inte fans pengar till utan några styrelsen fick gå i borgen för lånet. Det byggdes också en ishockeybana med sarg och belysning där det spelades seriematcher men epoken blev inte så lång
År 1964 vann laget åter Div V och avancerade till nationella seriesystemet Div IV där laget klarade sig kvar i två år.
År 1964
 när ÄIK gick upp i div IV, bildades ÄIK:s Supporterklubb
År 1975 blev ett elljusspår färdiganlagt. Det nybildade elljusspårsektionen bildade en egen styrelse vilken tog över ÄIK:s verksamhet.
År 1980-1985 arrangerade ÄIK motionsloppet Svågaloppet på skidor.
År 1989 har klubben ca 200 medlemmar.

För bilder och mer aktuell information klicka på Ängebo Ik.

stal-044-idrottsplats
Svågavallen. Ängebo Idrottsklubb

stal-055-damlaget


stal-032-fotbollslag
Ängebo IK 1945. Bild ur Åke Nordins samling

Ängebo IK 1945
Ängebo IK:s första match i seriesystemet, den så kallade, “Pokalserien”, spelades den 13 maj 1945 på Björsarvs IP. Ängebo vann klart med 4-1.
Bakre raden från vänster
Göte Persson, Ove Carlsson, Tore Frohm, Arnold Wallström, Uno Eriksson, Olof Bergström och lagledaren Artur Larsson.
Främre raden från vänster
Hilding Persson, Per Bergström, Henrik Wikström Hilding Larsson, Åke Nordin

Juli 1946 var det dax för damer mot herrar. Hur gick det, vem vann, och vem har bild på damlaget? Berätta du som vet.

ang-153-gubblget-juli-1946
Här en bild på herrlaget, ur Ivar Karlssons samling.

Ängebo 1948. Gubblaget, vi efterlyser en bild på damlaget.
Fr v. bakre raden:

Hall-Jonke Persson, Ragnar Andersson (korg.Ragnar), Alrik Törnblom, Olle Mattsson (Älgebo.Olle), kolar-Jonke Eriksson, Per Persson (Nygårns-Per), Jonas Wikström.
Främre raden;
Per Persson (Lill-klockarn), Erik Palm, Edvin Nilsson Nirsar-Edvin och John Lindberg


ang-273-fotbollslag
Fotbollslag från 1952 eller 1953 Bilden ägs av Eskil Fredriksson
Eskil skriver att han är osäker om bilden är från Svågavallen. Innan den invigdes spelade vi på en plan som låg på höger sida om vägen strax före Betel Norrberg. Kortet kan vara taget där.
Bakre raden från vänster. Eskil Fredriksson, Emil Persson, Rolf Åström, Bengt Åström, Göte Berglund, och Erling Fredriksson.
Främre raden f v. Rune Fredriksson, Håkan Frank, Stig Olsson, … Hjärtmyr, Torvald Fredriksson


Expressen den 8 november 1954. Bilden utlånad av Maj-Lis Wikström
Det är familjen Wikströms dotter Ingrid f. 1941, som förtrollar omgivningen med sina bollkonster.
Andra reportage om Ingrid Wikström:
L. P. den 6 okt. 1954
Aftonbladet den 9 okt. 1954
H. T. 16 okt. 1954
Stockholms Tidningen den 7 nov. 1954
H. Kuriren den 6 dec. 1954
Rekord Magasinet Nr 50, 1954


Landslagsman Arne Hodin från Sandvikens IF och de två bolltrollande flickorna Ingrid Wikström (t v) och Karin Persson (t h) hade en improviserad tävling i går. Här syns de tre aktörerna i full verksamhet. På den stora bilden ser ni “världsmästarinnan i tillslag på fotboll” på styva linan. 926 gånger slog hon till bollen med varannan fot. Arne Hodin gjorde 150 tillslag och hennes skolkamrat Karin Persson har kommit upp i över 500 tillslag.


1970


Så här ser hon ut: Maj-Lis Wikström från Ängebo som spelar fotboll
med grabbarna i knattelaget där hon hör till de bättre spelarna.


2018-11-28   Text och bild ur HT

Ängebo IK Bilder och information.

Skytteligan Korpfotboll

Efter att fotbollen avslutats har ett gediget ungdomsarbete körts igång av Maj-Lis Wikström som resulterat i många uppmärksammade noteringar inom friidrotten.


1991-07-22


Deltagarna i Björsarv och Ängebo gör upp i Dragkampen. Björsarv visade sig vara starkast.



Ivar Lindqvist från Brännås, en riktig hejare i styltgång visade det sig då han deltog i Svågadalsspelen.


Svågadalsmästarna 1991 – Björsarvs lag bestående av Sigvard Lindberg, Anita Johansson, Ingrid Westman, Pia Eriksson, Sture Skoglund och Rune Lööv.


Svågadalsmaran


1999


Vätskebalansen är viktig under ett maratonlopp. Här dricker segraren Bengt Sjöberg från Iggesund (till vänster) innan han springer förbi loppets trea Björn Sannersjö.


2002-03-18


Friidrott

2002-10-15

 
Hemma i kyrkbyn har Anna Flodin dukat upp medaljer och bucklor från sin karriär som friidrottare. Ängebo IK är hennes klubb. Nu går hon vidare med intensifierande träningspass.

 

 

HEDVIGSFORS MODELLFLYGKLUBB

1955-09-28 bildades klubben.

1957-03-19 fanns 8 medlemmar

 

 

ÄNGEBO MODELLFLYGKLUBB

Ca 1947 bildades klubben av dåvarande skolläraren i Ängebo Per Ekman. När läraren flyttade från orten på 1950-talet försvann klubben.

 

 

DELLENBYGDENS PISTOLSKYTTEKLUBB

1976 bildades klubben i Bjuråker och anslöts till riksförbundet. Upptagningsområde Delsbo, Bjuråker, Norrbo och Hassela. Hassela har bildat en egen sektion. Pistolskyttebana i Hemvärnsgården i Västansjö har används.

1989 finns ett 50-tal medlemmar.


 

 

ÄNGEBO RIDKLUBB

1970-1971 bildades klubben.
Klubben var aktiv i ca 10 år och anordnade under denna period ridläger på somrarna


 

 

SCHACKKLUBBEN DELLEN

Klubben bildades under namnet Svågadalens Schackklubb av Torsten Goman

Ca 1961 flyttade klubben till Kyrkbyn och bytte namn till Bjuråkers Schackklubb.

I slutet av 1960-talet slogs Bjuråkers och Delsbos Schackklubbar samman och bildade Schackklubben Dellen.

I slutet av 1970-talet upphörde klubben.

 

 

BJURÅKERS SKIDKLUBB

1919 bildades klubben.

1921 anslöts klubben till Sv Gymnastik-och Idrottsföreningars Riksförbund, Hälsinglands Idrottsförbund och Föreningen för Skidlöpningens Främjande.

1920 och 1921 vann föreningen Amiral Lindmans nyligen skänkta vandringspris.

Klubben försvann under 1920-talet


Olyckan vid sågen
År 1906 när Valfrid Backman var 9 år förlorade han sitt vänstra ben vid sågen i Västansjö. Han hade just fått en ny blåblus och när han stod invid sågens vattenhjul, fastnade blåblusen och han slungades upp i luften varvid ena benet slog emot en bjälke med sådan kraft att benet gick av. I hela 13 år måste han använda en eller två kryckor. Trots sitt handikapp deltog han med liv och lust i gymnasisternas idrottstävlingar och blev snart en farlig konkurrent bland sina ”tvåbenta” kamrater.

År 1917 slog han igenom som idrottsman genom att med hjälp av krycka och käpp klara 1.45 i höjdhopp, spela back i ett fotbollslag och klara magisterprov i simning.

1918 hade ryktet om den duktige gymnasisten nått konstnären Bruno Liljefors som beslutar skänka 500 kronor som bidrag till inköp av ett konstgjort ben. Sedan Backman fått sitt ben måste han upphöra med fotboll och höjdhopp, däremot blev hans dröm sann att få kunna åka skidor.

1924 deltog han i en av skolstyrelsen för lärare och lärarinnor anordnad skidkurs i Sollefteå. Ledarna uttryckte sin beundran för Backman som kunde delta i ofta krävande övningar bland klippor och stup, i synnerhet som övningarna började kl. 8 på morgonen och slutade vid 4-tiden och pågick i 8 dagar.
Sitt stora intresse för skidåkning ledde till att Backman som ordförande i Bjuråkers skidklubb, anordnade kurser i skidutbildning och skidslöjd.
Valfrid Backman var även en skicklig skytt

 

 

DELSBO-BJURÅKERS SKYTTEFÖRENING

1918 bildades Bjuråkers Skytteförening.Skjutbana var belägen på Sjöviksberget.

1938 fanns dessutom en provisorisk skjutbana i Ängebo.

1939 reparerades en skjutbana i Hedvigsfors med 4 tavelställ

1954-1955 byggdes en ny “förstklassig” skjutbana vid Hemvärnsgården i Västansjö. Skytteföreningen har sedan dess använt denna bana.

1969 bildades en ungdomssektion vilken rönte åtskilliga prisframgångar.

1978 gick första och andra pris till två Bjuråkersflickor i riksfinalen i Skytteliaden. 

1979-1980 blev ungdomssektionen i Bjuråkers ungdomsskytteförening.

1989 gick Delsbo skytte- resp. ungdomsskytteförening samman med Bjuråkers föreningar och Delsbo-Bjuråkers skytteförening resp Delsbo-Bjuråkers ungdomsskytteförening bildades.


Sjöviksberget

En skjutbana byggdes på makarna Lies marker på Sjöviksberget 1918-1919. Den innehöll först 4 tavelställ. År 1921 utökades den med ytterligare ett ställ. Fram till 20-årsjubileet 1939 hade banan 7 tavelställ. Skjutvallar fanns på 100, 200, och 300 meter.

På 50-talet flyttade skytteföreningens verksamhet från Sjöviksberget till Friggesund och den nya skjutbanan vid Hemvärnsgården.

jakt-030-sjovik
Okända skyttar vid skjutbanan på Sjöviksberget

jakt-029-sjovik
En av skjutvallarna på Sjöviksberget. Skyttarna okända

jakt-031-per-collinder-
I bakre raden från vänster står Per Collinder. Det är från hans efterlämnade samling bilder ovanstående 2 bilder kommer ifrån. Övriga skyttar är okända.

jakt-060-v-sjo 
Skjutbanan på Sjöviksberget 1939. Lägg märke till Bjuråkers skytteförenings fana.
Tyvärr är pristagarna okända. Hjälp oss om du känner igen någon

jakt-061-v-sjo 
Skjutbanan på Sjöviksberget i Bjuråker 1939

jakt-062-v-sjo 
Sjöviksberget vid 20 års jubileet 1939. Troligen är det Erik Lie längst ut till höger.


Bjuråkers hemvärn vann igen

vas-264-1965
Mästarna från Bjuråker, fr. v. Rune Andersson, Johan Jonsson, Per Ljus, Per Skelander, Sven Persson, Erik Eriksson, Olle Persson, Alfred Olsson och Knut Larm. Dessutom ingick Hilding Hedman som dock inte är med på bilden.
Bild ur HT den 6 september 1965.


Tre SM har det blivit för Bjuråkers hemvärn

vas-265-1946

Så här såg 1946 års svenska hemvärnsmästare ut. Erik Lie, Alfred Olsson, Lars Kristian Lie, ( bror med Erik Lie), Erik Rickard Eriksson, Bertil Sundberg, P. V. Berg, Oskar Ellström och Oskar Hedman. Alla från Bjuråker.
vas-266.olle-p

I Hemvärnsgården finns massor med fina pokaler och priser. Olle Persson visar här upp den fina buckla som Bjuråkers vinnande lag 1946 fick med sig hem.
Bilder ur HT 2 september 1977. Text Urban Åkerström Foto: Ulf Borin

Ny framgång för Bjuråkers hemvärnsgubbar

vas-267-rune-a

Rune Andersson, chef för de framgångsrika hemvärnsgubbarna i Bjuråker. I lördags blev hans lag femma i rikshemvärnstävlingen i Falun.
Bild ur HT 21 augusti 1983.


Nu är Rune glad – Hemvärnsgården rustad

Make up för en miljon kronor

vas-268-rune-a

Rune Andersson, ordförande och kassör i stiftelsen Bjuråkers hemvärnsgård, kan nöjd konstatera att utbyggnaden för 1 miljon kronor gått bra. En gård som fyller alla tidens krav. Uthyrningsverksamheten ökar – tack vare ett blomstrande näringsliv.
Bild ur HT 29 mars 1985 – Jan Olsson


Tack till Rune för trettio år

vas-269-rune-a

Åke Larsson överlämnar en vacker blomsteruppsats till avgående hemvärnschefen i Bjuråker, Rune Andersson (th) och framför hemvärnsmännens och lottornas tack för 30 års framgångsrikt ledarskap. Foto: Bengt Söderberg
Bild ur HT 2 juni 1986 – Bo Westlund


Tre decennier som chef för framgångsrikaste hemvärnet

vas-270-1990 
Så här är vi vana att se Rune Andersson, hemvärnschef i Bjuråker i 31 år; i kretsen av sina mannar. Den här gruppen deltog i rikshemvärnstävlingen 1979. Rune Andersson sitter ner till vänster. I övrigt består gruppen av stående från vänster: Roger Larm, Gustav Sjödin, gruppchefen Sven Persson, Per Sjölander och Hilding Hedman.
Sittande från vänster Rune Andersson, Olle Persson, Knut Larm och Hilding Hedman (den yngre). Rune Andersson var visserligen hemvärnschef, men enligt bestämmelserna fick en hemvärnschef inte leda tävlingsgruppen i rikshemvärnstävlingen. Däremot fick han ingå som gruppmedlem.
Foto ur HT den 21 maj 1990 – Bo Westlund.


 


Ungdomsskytteföreningen

1978


1978-03-01

Söderalaflicka slog rekord


Helena Skytt blev slutsegrare i Hälsingeserien på luftgevär


1978-05-10

 
Dellenbygdens duktiga skytteflickor som vann 70-iaden D.
Fr. v. Katarina Skytt, Carina Blohm och Helena Skytt


1978-04-03


Tre duktiga töser, som lyckades utmärkt vid 70-iadens distriktsfinal i skytte.
Fr. v. Ann-Marie Lusth, Åsa Svensk och Katarina Skytt.


1991

En fullträff bland skyttevallar

Text och bilder ur HT onsdagen den 18 december 1991 – Jan Olsson

vas-271-1991
Skjuthallen vid hemvärnsgården i Bjuråker är en av länets bättre. Här finns 10 banor, vilket gör att väntetiden inte blir lång. Varje onsdag samlas här ett 50-tal ungdomar.

vas-272-1991 
Susanne Karlsson och Margareta Persson, båda från Delsbo, är två skjutglada tjejer i Delsbo-Bjuråkers skytteförening, som haft många framgångar. Såväl inom klubben som distriktet och i övrigt.


1996-04-03


Maria Jonsson från Bjuråker, men tävlandes för Uppsala, kunde i söndags läga ytterligare ett SM-guld till sin samling när hon återigen vann damklassen för luftgevär.

Maria Jonsson från Bjuråker  segrade i damklassen när SM på luftgevär avgjordes i Gävle i helgen. Maria som den här säsongen tävlar för Uppsala försvarade därmed sitt SM gult från ifjol och hon var mycket nöjd efter tävlingen.

 

 

FURUBERGS SKYTTEPAVILJONG

Enligt vad som berättas har det funnits en skytteförening i de här trakterna under åren 1920-1940. Övningsfältet låg vid Kvarnmyran och här byggdes också skyttepaviljongen, som fungerade både som samlingsplats  för skyttarna och som populärt dansställe för traktens ungdomar.

Regelrätta tävlingar i skjutning förekom mellan bygdens skytteföreningar. Vi kan tänka oss att tävlingarna vid Kvarnmyran var välbesökta av skyttar från Hassela. Hedvigsfors och Strömbacka.

Paviljongen revs någon gång under 1930-talet därför att de danser och fester , som bygdens ungdomar ordnade, tenderade att mer och mer urarta till otrevliga fylleslagsmål. Bolaget beslutade då att riva paviljongen. Myren kallas fortfarande Paviljongmyran


Foto: Richard Johansson
Framför skyttepaviljongen. Skjutbanorna syns i bakgrunden under pilen.
Algot Idh mindes väl när han efter rekryten fick vara med och övningsskjuta när Bjuråkers hemvärn under ledning av skogvaktare Joelsson och Erik Lie övade på Furubergs skjutbana.


Tävlingsskyttar vid skjutbanan i Furuberg. Foto: Richard Johansson.
Inga skyttar är namngivna. Hjälp oss spåra vilka skyttarna är!
Text och bilder ur boken: Furuberg del 2, sid. 68-69.


1958

 

 

HEDVIGSFORS SKYTTEGILLE 

1864 bildades skyttegillet.

Gillet hade skyttepaviljong i Hedvigsfors, där dans ordnades på somrarna.

I början av 1920-talet lades gillet ned. Tillgångarna överlämnades till nybildade Bjuråkers Skytteförening.

Skjutbanan i Hedvigsfors låg mellan Fridolfssons och mejeriet. Skjutriktning var mot Dalån. Senare fanns en bana i Österbo, nedanför nuvarande ladugård. Skjutriktning var där mot Kransberget.

Källa: Boken, Hedvigsfors Bruk, sid. 178.


Vid tävlingsskjutning i Hedvigsfors den 10 oktober 1897 om statens pris, erhöll Lars Nordin, Ängebo, 2:dra pris. Tävlingen som försiggick på ett avstånd av 200 meter, med en precisionsserie om 2 skott, varav 4 skott i varje reglementerad ställning. I tävlingen deltogo 38 skyttar.

 

 

STRÖMBACKA-MOVIKEN SKYTTEGILLE

1896 bildades skyttegillet. Man anordnade dans och hade skyttepaviljong.

1941 bildades Strömbacka Skytteförening. Initiativtagare var Valter Andersson

På 1950 – talet fanns en bana med löpande älg nedanför järnvägen intill vägen mot Masbo

Se jaktbilder från lokala jaktlag.


Norrlandsposten den 16/8 1896  


Den 18 oktober 1896 bildades STRÖMBACKA –MOVIKEN SKYTTEGILLE.
Mötet öppnades av sergeanten A. A. Hübinette. Till att föra protokoll utsågs skogvaktare Per Brodin. Till gillets ordinarie ordförande valdes Bruksförvaltare Tycko Bovallius. Med en inträdesavgift av 75 öre och en årsavgift av en krona tecknade sig 55 personer som aktiva medlemmar. Avgifter vid skjutning 2,5 öre per skott och 0,75 öre för laddning Till styrelse valdes bokhållare Erik Johan Gustaf Hedlund, Skogvaktaren Gustaf Rask, Mjölnaren Alf Berg, Kassaförvaltaren Anders Olof Björklund och Rättaren August Hemlin

Det låg i tiden att ha en aktiv skytteförening. Samhället och det militära stödde och uppmuntrade sådan verksamhet.

Den befintliga skyttepaviljongen med hörande skjutbana för fritidsskytte kom nu att ifrågasättas.

Vid nästa möte den 31 oktober 1896 avhandlas skjutbanas begränsning, varför man beslutar ansöka om bidrag till att anlägga en som man uttrycker det – tidsenlig skjutbana.

Den nya skjutbanan blev anlagd med markörgrav och allt. Den är idag tämligen bortglömd och okänd för de flesta. Även Bernt Stolt blev mäkta förvånad när han fick höra talas om skjutbanan vid Vargsnåret. Man kan se att banan i första hand var avsedd för skjutning på hundra meter, men låg man på bockar kunde man skjuta från både två och trehundra meter.

Från skjutprotokoll vid Precisionsskjutning 1912 med mausergevär, kan man se att de tävlas i liggande, knästående och stående, både från 100 och 300 meter. Femton deltagare ingick i tävlingarna som pågick under 13 och 14 juli 1912.

Den 2/11 1913 vann W. Holmdahl ett gevär vid skyttetävlingar i Strömbacka. Geväret med denna silverplakett fästad vid kolven ägs nu av Christer Samuelsson som välvilligt delat med sig av det här kulturhistoriska föremålet.

Om föreningens verksamhet 1913 kan man läsa i ”Statens anslag för 1914”. Utöver ett flertal anslag som utgått från både stat och landsting som föreningen hade levt upp till, redovisas följande:
Antalet lossade protokollförda skarpa skott var 2,873. Aktiva medlemmar 22, förvärvade utmärkelsetecken, 4 Brons.

Sista skjutprotokollet är från 1919.

skjb-002-skjutvall
Detta är baksidan av skjutvallen år 2014

Skjutbanan-markorgrav
Markörgraven som den ser ut 2014

Skjutbanan vid Vargsnåret är ännu fullt synlig även om det växer fullvuxna träd vid både markörgrav och skjutvall.

skjb-001-skjutning
Exempel. Så här kan det ha sett ut vid skjutningar från 200 och 300 meter.

 

 

STRÖMBACKA UNGDOMSSKYTTEFÖRENING

1985 bildas STRÖMBACKA UNGDOMSKYTTEFÖRENING med 41 medlemmar

 

 

ÄNGEBO SKJUTBANA

Skjutbanan på Kal-Orsas udden

Utefter Stickvägen som leder ner till Linsänketjärnen, gamla skjutbanan och ”Kal-Orsas badet”, finns nu Kolar-Hugos sommarparadis. Vägen ska enligt beslut vid laga skiftet vara 12 fot bred.

ang-269-markorgrav
Det här är vad som återstår av markörgraven


I den här ladan förvarade skytteföreningen sina tavlor och markörspadar.

ang-174-skjutbanan
Tävling från 300 meters vallen. Stig Karlsson berättar att den här platsen låg alldeles intill ladan där man förvarade tavlor och markörspadar. Det fanns även 400-meters vall.
Bild ur Ivar Karlssons samling

ang-211-bandtraktor
Till vänster skymtar brinken som var skyttarnas skjutvall. Bilden är från 50/60-talet när man knuffade ner vältor i Svågan med bandtraktor.


stal-045-lopande-alg
Ståläng. Skjutbana för löpande Älg

Skjutbana
Vid Svågavallen har även Stråsjö jaktklubb sin skjutbana.

 

 

SVÅGADALENS SNÖSKOTERKLUBB

1980-04-24 finns första belägg för klubben

1982 beslutades att klubben skulle frakta kalk till försurade sjöar.


2001-03-20. Text och bild ur HT

 
Vem döljer sig bakom snöskoterhjälmen? Jo, Sture Joelsson från Tallbacken i Svågadalen. Efter att som yrkeschaufför ha ratat lastbil i 25 år är det en avkoppling att greppa styret på skotern
Foto: Jan Olsson

 

 

STRÖMBACKA SPORT-OCH FRITIDSFÖRENING

1950 bildades Frisbo IF med främst skidåkning och fotboll som aktiviteter. Så småningom tillkom bordtennis, gymnastik, brottning och även ishockey. Sektioner bildades.

1958 ändrades namnet till Frisbo-Strömbacka IF.

1970 omorganiserades föreningen. Tillsammans med Strömbacka fritidskommitté bildades Strömbacka Sport-och Fritidsförening.

1988 inköptes IOGT-lokalen i Strömbacka.

1989 fanns 75 medlemmar.


 


 

Simskolan i Strömbacka


Bild från badet 1961

Bild från badet 1961

1961-07-31 Text ut HT

 


Skidåkare från Frisbo och Strömbacka

Under 1900 – talets 40, 50, 60 och 70-talet var ungdomar från Frisbo framgångsrika idrottare. Främst inom skidsporten där både manliga och kvinnliga åkare tog hem många fina segrar och bra placeringar. Den främste är Birger Henriksson som tagit hem vinster ända upp i senior klassen. Tillsammans med bland andra Dalle Johansson och Bruno Sjöblom har han vunnit 26 lag-DM. Även brodern Bertil var en duktig skidåkare liksom Sören Lind och systrarna Mattsson och många fler.

Frisbo 1957. Distrikt Mästerskap på skidor.

fr-235-dm-skidor

Tävlingen ägde rum i närheten Bertil Henrikssons fastighet, Frisbo 48.
Fotograf var Kurt Samuelsson Strömbacka.
David Johansson, “Dalle”-kallad, vann de flesta Distrikt Mästerskap han ställde upp i och några år senare, 1961 vann han även Vasaloppet, 17 minuter snabbare är Mora-Nisses tidigare rekordnotering.

fr-236-dm-skidor

Bygdens egen son, Birger Henriksson åker in på en hedrande femte plats. Birger själv var inte nöjd, normalt brukade han få en andra eller tredje plats. Birger berättar att han även har vunnit över Dalle, en gång i annat lopp.
I bakgrunden Bertil Henrikssons fastighet Frisbo 48.

Klicka på Birger Henrikssons namn för att se bilder och läsa om hans otroliga meritlista


1957

Text och bilder ur tidningen, Det krönta Ankaret, 1957


1958 Ankarstafetten

 


1961

Birger Henriksson lekte hem segern


Fjortonde Skästrarundan dramatisk – två delade första platsen

Text och bild ur Ljusdalsposten den 13 februari 1961


1961 27 februari. Ankarstafetten

Birger och Bertil Henriksson och Arne Storm

 

 

BJURÅKERS SPORTKLUBB

1936 bildades klubben.Eldsjälar bakom föreningen var Jonas- och Lars Jonsson i Änga, Bjuråker.

Verksamheten omfattade fyra grenar; skidåkning, fotboll, brottning och allmän idrott.

I mitten av 1940-talet upphörde klubben.

Fotbollsplaner
Sparkat fotboll har ungar alltid gjort. Så ock i dessa byar. Förutom den egna gårdsplanen letade man upp lite större ytor att spela på. Och med färre fönster runt om. På 40-talet användes planen utanför nuvarande Lithensgården på Forngården. Då fanns ännu inga byggnader på området, men en relativt stor och slät plan att spela på. På 50-och 60-talet var det skolplanen mellan skolan och kyrkan som gjordes i ordning med enkla målramar. Bakom Brantens, uppe i kyrkbyn gjorde ungdomarna också en fotbollsplan på 60-talet.
Obs. Det var mycket ovanligt att flickor spelade fotboll på 40-60-talen.  Flickor skulle “Kampa” boll eller hoppa hage.
Källa: Boken, Kyrkbyn och Tå, sid 62.


I minnesruna över (19H15) Jonas Jonsson i Änga, Bjuråker som levde mellan 9/2 1897 – 13/4 1977 framgår att han och brodern Lars var aktiva idrottsmän

 

 

BJÖRSARVS SPORTKLUBB

1944 bildades klubben och anslöts till riksförbunden för skidor och fotboll. Klubben drev Björsarvs festplats för att få inkomster.

1955 hade klubben bordtennis- och gymnastikverksamhet i IOGT-lokalen i Brännås.

1955-1956 byggde klubben dansbana i Björsarv.

1959 fanns två fotbollsgrupper i klubben med 14 resp 13 medlemmar.

I början av 1960-talet lades sportklubben ned.

 

 

TRÄNINGSLÄGRET FÖR GÅNGARNA SOM ALDRIG BLEV AV

Bild på torpet med förklarande text var införd i deras idrottstidning.

tvs-024-tidningsbild

Erik Netzell  (1913-1991) var en duktig gångare som var med och startade Stockholms Gångklubb den 28 Jan.1943. Han planerade lägga ett träningsläger vid Tormyrtorpet, Bjuråker, med gångträning runt Dellen, men kriget kom emellan så att det hela blev inställt.

 

 

MIDNATTSSOLSRALLYT 

Läs om alla segrare i Midnattssolsrallyt och Svenska Rallyt på Wikipedia.

Midnattsolssrallyt, eller “Svenska Rallyt till Midnattssolen”, som det egentligen hette. Så småningom blev det bara Svenska Rallyt.

1953 – 1954

”JD” kom på sladden …

HT “nu&då” 5 september 2002, Redaktör Lars Gösta Larsson

Sladdade gjorde han alldeles säkert, men han kom inte på sladden- tvärtom!

Det är nog inte så många som känner till att bilkungen Jonnie Dahlström faktiskt också hade en framgångsrik tävlingskarriär.

Vad sägs om två klassegrar i det klassiska Midnattssolsrallyt, förutom mängder av andra segrar i ot-tävlingar, isbanetävlingar och bantävlingar på grus och asfalt  

Jag känner mig lite privilegierad när jag sitter tillsammans med Jonnie Dahlström och bläddrar i hans privata arkiv. Få människor har han en sådan dokumentation av sitt liv och sin gärning.

jd-075-bilar 
MG-Teamet i Midnattssolsrallyt 1953.
Jonnie Dahlström – Tage Westrin, Ivar Andersson – Hjalmar Ohlström och Rune Sköld – Bengt Holm, som för Hälsinglands Motorklubb blev etta, tvåa och fyra i lilla sportvagns-klassen.

En av det klassiska Midnattssolsrallyts mest uppmärksammade händelser var när Jonnie Dahlström inför 1953 års tävling ”plockade hem” tre MG TD direkt från England, satte sig själv i den ena, kusinen Ivar Andersson i den andra och Rune Sköld i den tredje – och körde skjortan av de så segersäkra Porsche-teamet med bland annat Joakim Bonnier och C-G Hammarlund (han med Sveriges Bilradio, ni vet).

JD vann lilla sportvagnsklassen före Ivar Andersson och Jocke Bonnier och med Rune Sköld som fyra.

– Porsche protesterade och påstod att vi hade otillåtet trimmat och vid prisutdelningen var vi diskade. Tävlingsjuryn tog in våra bilar och gick igenom dom, med de kund inte hitta något otillåtet, berättar Jonnie Dahlström när han ser de gamla bilderna på det härliga MG-teamet, som fick upprättelse, men först efter några veckor då arrangörerna ville återlämna bilarna – i delar.

– Min bror Börje vann också sin klass, lilla standardklassen i en Peugeot, men i hans bil lyckades dom hitta något som fick honom diskad, säger JD.

Inför 1954 års rally hade Jonnie Dahlström bestämt sig för att åka ifrån porscharna även i den stora klassen, bara för att visa…

– Jag skaffade en Jaguar X220, den första i landet, en bil med toppfart mellan 220 och 240 kilometer i timmen, berättar JD.

Ingenting lämnades åt slumpen. Jonnie Dahlström ”körde in sig” i sin Jaguar på bland annat Nûburgring i Tyskland och Zandvort i Holland.

– I rallyt hade jag då Börje som andreförare, så att han skulle få chansen att vinna, eftersom han blev felbehandlad året före.

– Jag kommer speciellt ihåg den klassiska sträckan Älgered och Strömbacka. På natten var flera tusen åskådare ute för att titta på oss. Det var ju min egen ”bakficka”. Där var det ingen som kunde slå oss, konstaterade JD när vi ser den fartfyllda bilden på Jaguaren.

Midnattssolrallyt efter den extremt krokiga Gimmavägen mellan Strömbacka och Sörgimma

sob-003-midnattssolrally
Här kommer segraren i stora sportvagnsklassen, Jonnie Dahlström tillsammans med kartläsaren och brodern Börje Dahlström i en Jaguar X220 den första i landet. Toppfart mellan 220 och 240 kilometer i timmer.

jd-061-1954
Här kommer segraren i Midnattsolsrallyt 1954 i stora sportvagnsklassen. Jonnie Dahlström tillsammans med kartläsaren och brodern Börje Dahlström i en Jaguar X220. Det var andra året i rad som “JD” vann en klass i det klassiska loppet.

Vi åkte ifrån dom redan på första sträckan uppe i Härjedalen, men det kunde ha tagit slut redan där eftersom vi tappade oljetrycket. Men det ordnade sig och vi kunde fortsätta minns JD: Man gjorde också en tredje start i Midnattssolsrallyt i en fabriksny – BMW V8.

Det var jag, Ivar Andersson och Calle Spjut som skulle köra och hämta bilarna nere i München. För min del slutade det redan på första sträckan med svänghjulet i småsmulor.

Vi försöker göra jämförelser med dagens rallytävlingar och rallybilar.

Det går inte att jämföra på samma dag. Det är inte ens i närheten. Men på dåtidens rallyvägar och med dåtidens bilar, däck och utrustning körde vi nog rätt fort, konstaterar Jonnie Dahlström. Och dessutom fick vi betala allt ur egen ficka.


Ivar Andersson från Bjuråker, en kusin till Jonnie Dahlström

  


1953


1955


1959


 

 

CYKELTÄVLINGEN DELLEN RUNT


1955-05-31

B-Klassare snabbast i Dellen runt
Bollnäs CK tog hela 3 klassegrar

Dellen runt i siffror

 
Här passerar cyklisterna bron över Svågan i Friggesund

 

 

KYRKBÅTAR

Föreningen Dellarnas kyrkbåtsroddare.


Läs om kommande evenemang på Dellarna.


Hälsinglands kyrkbåtar.


Dellarnas BåtklubbDellarnas Båtklubb på facebook.


1993-11-01 text och bild ur HT


Nisse Grundström, Forsa hembygdsförening, lovordar kyrkbåtsbygget i Dellenbygden. Det öppnar oanade möjligheter till publikfriande arrengeman och en marknadsföring för Dellenbygden och kommunen som heter duga.






1993-12-03 text och bild ur HT


Visst är hon en skönhet, den nästan färdiga men ännu namnlösa kyrkbåt som nu finns att beskåda i verkstaden i Fagerfall.


1994


Flera bord (sidobrädor) är redan på plats. Varje varv kräver tre-fyra dagars arbete, berättar Lasse Forslund. Sedan tillkommer finputsningen, som kan pågå praktiskt taget hur länge som helst.

 


Björn Börjesson, Lennart Larsson och Lars-Erik Tyberg håller som bäst på att resa båthuset vid Blodmyravikens strand.


1998-04-21 text och bild ur HT

Dellen har stark båttradition

 
Lasse Forslund och hans snickeri gjorde det möjligt att förverkliga drömmen om kyrkbåtar i Hälsingland. Nu är den nionde båten nästan klar, och fler är beställda.



En av Dellens vackra kyrkbåtar

 

 

DELLENBYGDENS VATTENSPORTKLUBB

1995-08-15 Text och bild ur HT


Vattensportklubben i Dellenbygden har funnits knappt en sommar. Här en bild från ett övningspass på Norra Dellen. Nu inväntar man hösten och vintern med medlemsvärvning och sponsorraggning.

 
Niklas Hedström, 16, kommer i slutet av månaden att detta i barfota-SM i Ö-vik. På sina fötter, storlek 44, kommer han att visa sina konster. Och kanske knipa en medalj.


SKITKUL i Dellenbygdens Vattensportklubb har från vänster Niklas Hedström 16, Magnus Backström, 23, Rickard Jonsson, 17, Jonas Eriksson, 17 och Henrik Larsson 14.


1998

 
Du måste ha raka armar annars tappar du balansen, förklarar Niklas Hedström, jag märkte det …


1999-07-31 text och bild ur HT

 

KRAFTKARLAR FRÅN BJURÅKER

kr-002-erik-persson
75-årige Erik Persson framför sin stiliga prissamling

I Bjuråker var Erik Persson känd som atleten.
På 40-talet ingick han i dragkampslaget för Bjuråker.
(43E2) Erik Persson föddes i Hassela 1885 och var två år när han kom till Born i Bjuråker där han växte upp.
Från det att Erik var 15 år slet han som en hel karl och bar järn 12 timmar om dagen vid smedjan i Strömbacka. När han var 17 flyttade han med familjen till Malmberget för att bli gruvarbetare.

1907 kom en cirkus till Malmberget där världens starkaste man uppträdde.
200 kronor utlovades till den som kunde lägga ner den väldige bjässen. En utfästelse som cirkusdirektören fick ångra när Erik kastade jätten i golvet.
1907 var Erik med och bildade brottningsklubben i Malmberget. Under ungdomsåren uppträdde Erik som atlet och elitbrottare. En stor prissamling visar hans överlägsna framfart. Han gifte sig med Helga Jansson från Gällivare som i unga år uppträdde på cirkus i trapets och som lindanserska.
Efter en tid övergick Erik till sjömansyrket och 1922 avlade han examen i Härnösand och fick skepparbrev. Han hade då seglat på många av jordens hav och varit med på många spännande och dramatiska upplevelser.
1924 bosatte han sig med hustrun Helga och barnen i Björsarv. Under 15 somrar var han kapten på ångbåten Tamm som trafikerade Dellarna. 1954 sålde de torpet i Bjuråker och flyttade till Trogsta i Forsa.
1972 flyttade paret in i en pensionärslägenhet i kyrkbyn i Bjuråker. Erik avled 1973 och hustrun Helga avled 1980
De fick sex barn:
Clary 1906, Evald 1913, Helge 1915, Vera 1917, Millard 1924, Harry 1928.

Se Monitor-Morgans film om sin farfar Erik Persson.
Läs om dragkamper i Dellenbygden där Atleten ingick i Bjuråkers dragkampslag


 

kr-011-far
Johan Jonsson, Annebo-Johan kallad, och undertecknad 1962.

Johan Jonsson (1900-1976) var en lugn och trygg bonde (till 1947) med glimten i ögat, som knappast pratade om sig själv eller andra. Att han var stark fick jag ju själv uppleva  och även höra från andra, men att han lyftat den där kulan tyckte han kanske själv inte var så märkvärdigt.

Efter hans död berättade någon han hade lyftat en järnkula som fans i Movikens masugn. Vid ett besök i Movikens masugn, troligen var det i slutet av 1970-talet, kunde guiden där, Oskar Djurman både visa mig järnkulan och bekräfta att detta hade han själv sett med egna ögon, som han sa. Vi var jämnåriga din far och jag, berättade Oskar Djurman och vi gick i skolan tillsammans i alla år.

Oskar Djurman hade själv arbetat i masugnen ända fram till dess nedläggning 1937. Han var en allmänt betrodd och respekterad person, så det finns ingen anledning att tvivla på hans ord.

kr-012-kulan
Det här är den så kallade hejarkulan i Movikens Masugn. Ingen vet vad den väger men man tror att den väger omkring 300 kilo. Prova gärna själv att lyfta den när du kommer dit.

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo, eller Swisha till 073-600 42 78

Tack för din hjälp – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö


 Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *