Museets äldsta fat – tillika ett av Sveriges äldsta – är från Hög och märkt år 1664.
Läs om Näsvikens kakelfabrik.
Läs om Krukmakeri – Wikipedia
Läs om Hälsingegårdar – Wikipedia
Läs om Lersten – Wikipedia
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Krukmakare – lerfat
Det här lerfatet från Hög, märkt med årtalet 1664, är ett av de äldsta vi känner. Några inhemska målade lerfat från 1500-talet eller tidigare är ännu inte kända. Lagningarna med tråd och beck tyder på att det har varit ett uppskattat föremål. HM 5657.
De gästfria och välbärgade hälsingarna har i alla tider ”kostat på”.
Inte bara väggmålningar och friargåvor får oss att tänka på storslagen hälsingekultur.
Även krukmakarna och deras prakt fat har en intressant historia som ännu är outforskad.
Lerfat från Bergsjö som gjorts av Anders Frisk född 1786. HM 5292
Hälsingland är välkänt för sin storslagna folkkonst. Många tänker på väggmålningar, förstukvistar och friargåvor, men även inom en rad andra områden har hälsingekonstnärerna gjort sig kända. Inte minst intar de rikt dekorerade lerfaten en rangposition inom den svenska folkkonsten. Faten var inte bara krukmakarglädje; de var också tecken på de välbärgade hälsingarnas gästfrihet.
Hälsinglands museum äger flera prakt fat av den här typen. De känns igen på den engagerade ytan, dvs de är täckta med vit piplera och glaserade med en transparant blyglasyr som ger en blekgul ton. Faten är mer eller mindre rikt dekorerade, oftast i rödbrunt, gult, grönt, och violett. Flera fat är försedda med figurer och en del har också text. De här faten var avsedda att användas vid högtidliga tillfällen, det talas om bröllopsfat. Fat med liknande dekor har gjorts på många håll, men i Hälsingland samt i sydvästra Sverige och Dalarna, anses de ha haft en rikare utsmyckning.
De äldsta lerkärlens mönster och former är likartade över hela landet och de har förekommit under lång tid. Det är därför svårt att avgöra varifrån föremålen kommer, vem som har gjort dem eller hur gamla de är. Vid större verkstäder och krukmakerier var det dessutom en strid ström av gesäller och med dem spreds mönster och modeller.
Lerfat från Bergsjö som gjorts av Anders Frisk född 1786. HM 5293
—6H11—Bergsjö släktbok
(S17) ANDERS FRISK, * ./. 1786 i Filipstad, Värml. G. 15/5 1822. F. d. båtsman, bos. i Trösten, Bergsjö. † 11/11 1851.
7 KARIN HENRIKSDOTTER, * 3/5 1793, d. t. corpr. Henric Gahn i Bjåsta, Bergsjö. Änka o. omg. 22E1.
De första krukmakarna
Hur länge krukmakaryrket har funnits i Sverige är inte känt. Vi vet inte heller vilka de första krukmakarna var eller varifrån de kom. Möjligen var de invandrare som på 1500-talet slog sig ned i de större städerna. Stockholms förste krukmakare registrerades på 1480-talet. I Gävle bildade krukmakarna skrå år 1622. Vid mitten av 1600-talet fanns det krukmakare i 30 svenska städer och hundra år senare var antalet dubbelt så stort.
Hudiksvall – och kanske Hälsinglands förste kände krukmakare hette Clas Krukmakare och omnämns år 1636. Hundra år senare hade Hälsinglands båda städer en krukmakare var och ca 1800 hade Hudiksvall två och Söderhamn fyra verkstäder.
Krukmakarhantverket var ett av stadens hantverk, trots att råvaran fanns på landet. Att det var förbjudet att bedriva skråhantverk på landet har aldrig bekymrat hälsingarna, men några krukmakare fanns nog inte förrän på 1700-talet.
Det här lerfatet hade Hans Wiik till försäljning på Samlarmässan i Hudiksvall 2025
Krukmakare på landet
Skråtidens krukmakare utanför städerna är ganska okända och likaså deras varor. I källor från ca 1790 nämns inga krukmakare på landet. Då fanns inte heller mer än ett tegelbruk i Hälsingland, trots att tegel tillverkades för både avsalu och husbehov.
På 1720-talet utfördes årligen 400 000 tegel från Hudiksvall. Storproducenter på den tiden var Hälsingtuna som gjorde 800 000 tegel och Hög med 240 000 tegel. Någon nämnvärd tegelbränning i södra Hälsingland förekom inte. De hälsingebönder som i början av 1700-talet klarade av att bränna mer än en miljon tegelstenar om året kunde naturligtvis även tillverka lerkärl. Så var det i varje fall i Delsbo där lerfat tillverkades på 1700-talet i Hagen.
Städernas verkstäder och landsbygdens fabriker tillverkade mest odekorerade bruksföremål, men på beställning gjordes målade fat efter önskemål. När Söderhamn under åren 1787 – 93 skeppade ut 2 400 kärl till Gävle och Stockholm tycks det ha varit en storskalig lyxproduktion. Inte tänkte man sälja vanliga lerkärl i dessa städer? Kan det ha varit fråga om prakt fat av känt slag?
Det fräna och mustiga orden på det här fatet från 1836 har säkert varit föremål för många diskussioner: ”Gud slog till fan så hela helvetet runka” HM 5346.
Lerkärlsfabriker
Krukmakerierna i Hudiksvall och Söderhamn och kanske några mindre verkstäder på landsbygden, var de enda lerkärlstillverkare som fanns i Hälsingland vid 1800-talets början. Efter att skråtvånget upphörde 1845, och den fullständiga näringsfriheten infördes år 1864, ökade etableringarna på landet och flera nya lerkärlsfabriker startade. Först var det förmodligen Källinge utanför Söderhamn, som började sin tillverkning år 1837. Därefter kom Bergroth i Söderala år 1841. Forsså stenkärlsfabrik startade år 1846. År 1875 fanns det nio lerkärlsfabriker i Gävleborgs län.
1800-talets stenkärlsfabriker hade en mycket blandad produktion. Förutom bruksföremål och kakelugnar, tillverkades även mer påkostade varor såsom kaffe- och tekannor, tobaksburkar och blomvaser. Efterfrågan på lerkärlsprodukter ökade under 1800-talets slut. Samtidigt minskade bruket av lerfat och därmed bröts en månghundraårig tradition.
”Rödinfat” av traditionell typ daterat 1868. HM 5356
A J Rödin i Hamre
En av de krukmakare som höll på längst var Anders Jacob Rödin. Han var ett sällsynt exempel på en av ytterst få krukmakare som har signerat sina produkter. I museerna och i privata samlingar finns flera lerkärl med signatur RÖDIN och HAMRE.
Rödin föddes år 1825 i Hudiksvall som son till en skräddare. År 1850 kom han till Forsså, varefter han flyttade till Härnösand och sedan till Bergsjö för att år 1863 börja arbeta i J O Wiklunds verkstad i Hamre, Forsa. Därifrån flyttade han år 1873 och startade en egen ”kakelugnsfabrik” i Gamsätter i Bergsjö omkring år 1880.
Rödins muggar och fat
Rödin är mest känd för sina lerfat, men förutom vardagsvaror har han också gjort andra föremål, bl. a. svartglaserade muggar och muggar i en gulbrun glasyr med gulvit dekor.
De ”rödinfat” som enligt stämpeln är tillverkade i Hamre kännetecknas av en gulvit grund med väl sammanhållen hemring (bred prickdekor) samt dekor med endera liljekonvaljer, tulpaner eller fåglar i rött och gult. Brättena brukar ha en hornringad dekor av piplera i gult och brunt. Faten är ofta märkta med årtal på 1860-talet. Tulpanmotivet var speciellt vanligt i sydöstra Sverige, men finns även i Värmland, Gästrikland och Hälsingland. Fåglar och andra figurer finns huvudsakligen på fat från Hälsingland och Halland.
”Rödinfat” av traditionell typ daterat 1869. HM 5422
—93H2— Forsa Hög släktbok
(X18) JAKOB RÖDIN, * 19/10 1825 i Hudiksvall. G. 2 ggr. Kakelugnsmak. gesäll i Hamre. Han inledde sin keramikerbana i Regnanders verkstad i Hudiksvall och fanns under två perioder i Forsa. Däremellan var han under en tvåårsperiod gesäll hos Johannes Silvernagel i Härnösand och tillbringade sedan ytterligare en period i Hudiksvall. Fl. t. Hudiksvall 1852. Jakob Rödin avled den 30/7 1884 på Hudiksvalls sjukhus. Han var då bosatt i Gammsätter, Bergsjö.
SARA LOVISA LINDBERG, * 1818. † 15/5 1863.
1 BRITA MICHELSDOTTER, * 17/9 1844, d. t. torpare Michel Olsson i V. Skästra, Järvsö. G. 26/5 1867. Änkan Brida Rödin emigrerade i november samma år med sex av sina sju barn, varav en var nyfödd, till Kansas i Amerika. Där väntade då äldste sonen tillsammans med sina morföräldrar. Familjens vidare öden i det nya landet utgör en särskild intressant historia.
CARL FREDRIK, * 2/2 1867.
ANDERS JOHAN, * 1/7 1870.
En medeltida tradition
Lerkärlen var bruksvaror, men de glaserade och dekorerade fat som har bevarats var avsedda för fest. Sådana föremål har gamla anor i Hälsingland. Museets äldsta fat – tillika ett av Sveriges äldsta – är märkt år 1664. Därefter finns målade fat fram till 1860-talet, då Rödin tillverkade dem.
Man har ännu inte funnit spår efter medeltida krukmakare i Sverige. Inte heller finns det några entydiga belägg på att 1500-talets hälsingebönder använde sig av lerkärl. År 1564 konfiskerade dock fogden i Härjedalen två Hede bönders lösöre vari bl. a. ingick 12 målade fat. Om de var gjorda av trä eller lera framgår inte, men uppgiften tyder på att målade fat förekom åtminstone på 1500-talet. När de första krukmakarna hade etablerat sig på 1600-talet dröjde det inte länge förrän bönderna köpte sådana varor av städernas hantverkare på lokala marknader eller själva reste till marknader utanför landskapet.
Förutsättningen för att hälsingarna kunde skaffa sig lyxvaror som t. ex. målade lerfat, hör hemma med näringsstrukturen. Hälsingebönderna hade en stabil utkomst från boskapsskötseln och jordbruket som gav ett visst välstånd. Extrainkomster fick de genom en överskottsproduktion av smör och fisk, hudar och skinn, järn och kanske linnevaror, och inte minst hantverksprodukter. Redan på medeltiden investerades i lyxvaror som anskaffades utanför landskapet, men som också köptes av lokala hantverkare.
Ett uttryck för detta välstånd är att hälsingarna i århundranden har byggt stora hus med speciella herrstugor som enbart användes under högtidliga tillfällen. Dessa fest rum hade väggmålningar, målade fönsterrutor och redan på 1500-talet var möblerna målade. I en sådan miljö passar även de dekorerade lerfaten. Med inredningen i de stora hälsingegårdarnas herrstugor ville de självägande hälsingebönderna visa sin rikedom och gästfrihet.
Källa:
Läddikan Nr. 1. 1996
Jan Lundell, antikvarie Hälsinglands museum
Avskrift: Åke Nätterö
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till toppen.
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker