Löjtnantbostället Bolle gård var en karaktärsbyggnad där officeren var skyldig att bo under fredstid.
Officersboställena skulle ligga inom det område där soldaterna hade sina torp och officeren skulle vara skyldig att bo där i fredstid. Därför köptes gårdar över hela landet och om där saknades karaktärsbyggnad skulle kronan uppföra en sådan av fastställd modell.
Läs om Forsa Kompani.
Läs om Soldater i Bergsjö
Läs om Soldater i Hassela.
Läs om Soldater i Ilsbo
Läs om soldater, soldattorp, soldatlöner m. m.
Gamla mått och vikter – Hans Högman
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Löjtnantbostället Bolle gård
Bolle gård vid sekelskiftet 1900. Foto: Dr Böhme.
Vad syneprotokoll och gamla kartor berättar om Bolle gård
Jag Ulla Sundin, har ofta undrat vad den vackert belägna gården Bolle har för historia. Många är de gånger jag tänkte ta reda på lite om det men som alla vet, det är tiden som inte räcker till. Nu har jag i alla fall börjat lite och vill här skriva om vad jag funnit.
Den tidigaste uppgiften som jag hittills hittat om Bolle är på den så kallade geometriska kartan från början av 1620-talet. Där finns Bååle hemman inritat och där står:
”Haver nödtorftig betmark och timmerskog, ringa svedje-näver- och lövskog, nödtorftigt fiske i Kyrkosjön. Skvaltekvarn i Kyrkoån som går mestadels vinter och sommar. Marker i Kitte”.
Eftersom Bolle har varit ett löjtnantboställe gick jag sedan till Krigsarkivet för att leta handlingar och läste då några syneprotokoll.
Genom att det vid varje boställsinnehavares nytillträde upprättades syneprotokoll vilka förvaras på Krigsarkivet, kan man vid noggrann genomgång följa ett officersboställes förändringar ganska bra.
Det var Karl XI som kom med idén om det militära boställsverket och skapade förutsättningarna härför. Boställena var en del av indelningsverket, liksom ryttarna och knektarna skulle även deras befäl vara bofast och knutet till jorden.
Officersboställena skulle därför ligga inom det område där soldaterna hade sina torp och officeren skulle vara skyldig att bo där i fredstid. Därför köptes gårdar över hela landet och om där saknades karaktärsbyggnad skulle kronan uppföra en sådan av fastställd modell. Enligt den modellen skulle kaptenen eller ryttmästaren ha fyra rum och kök medan löjtnanter, fänrikar och kornetter fick nöja sig med tre rum och kök. Genom att avgränsa köket från stugan fick boställshuset en annan karaktär än den vanliga bondgården.
År 1695 när Hälsinge Regemente fick sitt indelningsverk kom Bergsjö att tillhöra Forsa Kompani, Majorens Kompani. Majoren fick då bostad i Forsa och löjtnanten skulle bo i Bergsjö. Man köpte då Bolle gård av en änka som hette Britta och hennes barn för 359 daler silvermynt. Den bestod då av ”ringa förmån i hus och jord”.
Av ett syneprotokoll från 1697 framgår att gården är på 11 öre och 6 penningar skatt. Där ser man också att regementskvartersmästaren Wrangell året innan låtit beså hemmanet och fört hem timmer. Wrangell avstår hemmanet med hela dess gröda till löjtnant Poppelman mot en viss avgift. Synekommissionen fann att få av husen behövde repareras fast de var av ringa värde men att flera hus behövde byggas ”förrän” någon där kunde bygga och bo”,
Vilka hus fanns då på Bolle? Där stod ett boningshus som på östra gaveln hade en herrstuga, sen en mellankammare, dagligstuga med bakugn och hyllor för kärl, gavelkammare och förstuga. Förutom i dagligstugan hade även mellankammaren och herrstugan spisar, i alla rummen väggfasta sängar.
På västra sidan gårdstomten stod en bod, därefter en port och söder om den en ”gammal nattstugubyggning” och under denne en källare, På gården fanns också en gammal bryggstuga med en fönsterglugg, spis med förfallen bakugn och yttertaket förfallet. Ett litet förfallet stall med loft över och ett portlider. En länga som bestod av en gammal bod, stall med lofter och hemligt hus.
På östrasidan tomten stod en kornlada med loge, ett vedlider och en bod. Två stycken härbren stod på södra sidan. Till ladugården hörde också ett odugligt badhus och ett förlorat båthus och i söder en hölada. Där 5 fanns två humlegårdar, den södra 300 stänger och den västra med 100 stänger, båda ”illa häflade och mycket med nässlor beväxte”. Väster om gården låg en kålhage och söder om en hölada.
Till bostället hörde då fäbodställena i Kitte och Långsjö av 4 öre 6 penningars skatt. Till Bolle hörde skog och mark, fiske och fiskevatten om vilka det sägs: ”Ett notvarp i Sundet, två på Sundssanden, fria notvarp runt ägan liksom rätt att sätta kattsor, ryssjor eller nät. Egen kvarn med ett par stenar fanns i Kyrkioån. Hela hemmanet värderat till 562 penningar och 16 öre.
Man kan se av syneprotokollet att det förväntades av tillträdande Poppelman att han skulle riva de dåliga husen och bygga några nya. Det gällde en stuga med kammare och förstuga, ett härbre, en bryggstuga, en badstuga, ett redskaps- och hemlig hus, stall och foderhus, får och svinehus. Till karaktärsbyggnaden skulle medel ansökas.
1724 hölls husesyn på Bolle när von Benten skulle avträda till premiärkaptenen Lorenz Swebel. Nämnden konstaterade att gården hade ringa utsäde och den hade lika dåliga villkor som gårdarna runt omkring. Officeren kunde inte leva av avkastningen på bostället. Jordägorna lågfördelade här och var så man måste hålla flera legohjon än jordarealen krävde, dessutom blev det en hel del arbete med alla gärdsgårdarna. Nämnden antecknade att 817 famnar (1.500 meter) gärdesgårdar var dugliga, 548 var måttliga och 190 famnar var odugliga. Bolle saknade då karaktärsbyggnad vilket var påbjudet i husesynsförordningen. En nyare men mindre byggnad fanns västerut på gården, den var 10 meter lång, 7 meter bred och 18 stockvarv hög. Den bestod av en förstuga med kvist, en sal och två kammare.
1733 dog Lorentz Awebel, ogift och 1734 hölls ny husesyn och Arvid von Benten skulle få flytta till Bolle. Någon nybyggnad hade inte skett och gården var gammal och otjänlig som boställe. 1745 dog von Benten.
Löjtnant Anders Karström skulle nytillträda och nu kunde man inte vänta längre på att Boll skulle få en ordentlig karaktärsbyggnad.
1747 anslog Krigskollegium 2.100 daler till byggnadspengar. Karström överklagade bygget och gården stod färdig 1748 uppförd efter fastställd modell med en sal, 2 kammare, separat kök och förstuga. Byggnaden var 25 och en halv aln lång, 14 aln och 8 tum bred inom knutarna och 5 aln hög på långsidan och 8 aln och en halv aln på gaveln. Den stod på en halv aln hög stenfot och var byggd av moget kronotimmer.
Salen hade vitlimmade väggar och tak, golvet bestod av väl smmanfogade furubräder, där fanns 3 fönstergluggar med sex fönster i varje och två spegeldörrar till kamrarna.
1754 byggdes fähus och 1764 ett svinhus
1778 års syneprotokoll visar att karaktärsbyggnaden fått nytt tak och att drängstugan bestrukits. Kryddgården vid mangårdens östra sida med dubbelport har fyra päronträd och andra fruktträd men lönnen som stått vid nordöstra väggen blivit nedtagen på grund av röta.
I syneprotokollet från 1781 kan man läsa att kapten Sven Forssius på karaktärsbyggningen låtit ”brädfodring av väggar och knutar och ribbor över fogningarna med vitriol och rödfärgning öferstryka”.
Ängsladorna var 12 till antalet därav tre förfallna men kålgården var i gott stånd och föregående boställsinnehavare kapten Löfman hade på Rotbricksröjningen anlagt 200 stänger humle.
Mellan 1800 och 1806 uppfördes en byggnad bestående av visthus, svinhus, stall och hemlighus på gårdens södra sida. Byggnaden av 32 aln lång, 10 aln bred inom knutarna och 5½ aln hög av furutimmer och rödfärgad. Taket var av näver och kluvet virke. Visthuset på östra ändan hade 2 blyinfattade fönster och hemlighuset på västra ändan likaså.
1810 nyuppfördes dräng- och bryggstugan av furutimmer 24 ½ aln lång, 10 ¼ aln bred inom knutarna och 5 ½ hög. Den var indelad i förstuga, drängstuga i norra ändan och bryggstuga i södra ändan och med en mellankammare innanför förstugan. Se ritning.
Brygghuset från 1810. Här uppmätt inför en reparation. (Iggesunds Bruks arkiv)
1813 avträder J Sten till L Boije och då utdöms sädesladan som skall nybyggas 20 aln lång, 15 aln bred inom knutarna och 7 ½ hög ”allt som det numera i socknen brukas”. I protokollet står även att planket på gårdens norra sida nu är borta.
1813 brann badstugan av vådeld och 1815 nybyggdes ”badstufan i tillräckligt av stånd norrifrån bården” av furu och grantimmer 14 aln lång, 13 aln bred och 4½ aln hög täckt av näver och bilad takved. Det innehöll 2 rymliga torklavar och tegelugn och ”i svalen inhugne åsar för mältkammareinrättning”.
1817 när L Boije avträde till Montén sägs om fähuset ”af röta så förlorad att någon förbättring därå icke vidare fanns löna kostnad arbete”. Den utdömdes och det bestämdes att nytt skulle byggas enligt 1766 års synerätts föreskrifter. Om den långa byggnaden med stall och vagnshus m.m. sägs att taket behöver lagas med 1 lispund näver, att 4 broar behöver förnyas och att stallnyckeln behöver lagas. Ett redskapshus är föreskrivet men finns ej. Det berättas att en lada finns vid Rotbricksröjningen fem i Stortäckten, en i Lillängsåkern, en i Österåkern, en i Västeråkern, en i Lillbole och två i Holmen.
1826 står fähuset kvar och hade så ruttna väggar och tak att ”kreatur utan våda eller äfventyr att varda ihjälslagna icke kunna rymmas”. I karaktärshuset hade major Brunner låtit insätta en rund kakelugn i kökskammaren i stället för befintlig spis. Väggarna hade bröstpanel och var klädda med linfärgat papper. Förstubron behövde förnyas.
1839 såldes karaktärshuset och ett nytt boningshus uppfördes på 1850-talet. Det fick sin plats på gårdens norra sida i öst-västligt riktning ”enligt ortens sed skyddade bättre mot nordan” och ej på den gamla karaktärsbyggnadens plats. Huset var av furutimmer och 48 aln långt, bestående av förstuga, sal med 4 fönster, salskammare, sängkammare och kök, vardera med två fönster. I salskammaren och sängkammaren var spisar uppsatta men det sägs i ett senare syneprotokoll och kakelugnar där istället skulle insättas.
130 år av Bolle gårds historia
Bolle gård var efter 1830-talets lönereglering för löjtnanterna utarrenderad och jag har inte lagt ner någon möda på att efterforska senare handlingar.
Här har skrivits 130 år av Bolle gårds historia och där har hänt mycket. Bland annat blev 1762 den kvarn i Vadeströmmen som Bolle hade tillsammans med Tröstens tre grannar torrlagd genom att ån tog sig en ny fåra.
På 1830-talet blev vid laga skiftesförändringar marker sammanlagda och mera lättbrukade. Flera av husen blev både byggda och rivna, karaktärsbyggnaden, bryggstugan med flera. Genom att Bolle gård varit löjtnantboställe har det en intressant historia och det är roligt att bolle fortfarande brukas.
Ett syneprotokoll
Här följer ett mycket förkortat syneprotokoll från besiktningen den 15 och 16 augusti 1800, då Rickman avträtt och Gregori tillträtt. Men vid synen var också Sven Andersson i Tanne, Lars Jonsson i Elgered, Per Andersson i Hånik, Hans Persson i Kyrkobyn och Lars Olofson i Lönnånger.
Bostället
Då befanns Karaktärsbyggningen vara i gott stånd sedan taket lagats med åtta bräder.
Dräng- och bryggstugan var vid 1797 års syn utdömd men stod ännu kvar och var utnyttjad av boställsinnehavaren. Den hade dock blivit såld på auktion och en ny byggnad skulle byggas på gårdens västra sida.
”Keillarne må vid laga husesyn 1766 föreslagen anläggas å en plats framför drängstuvans norra vägg men häraf ännu icke blifvit byggd av orsak att boställesinnehafvarna funnit sig nöjda med de under Charakärsbyggningen nuvarande keillarne”.
Visthuset, stallet och hemlighuset var sammanbyggda i en länga under samma tak och vid det övre portlidret förfallet. Hemlighuset var vid 1795 års syn utdömt men var ännu icke sålt eller nedrivet utan nyttjades av boställsinnehavaren. Skulle nybyggas på ½ aln hög stenfot av furu och täckt med bräder eller bilad takved. Stallet blev också utdömt vid 1795 års syn men stod kvar och utnyttjades tillfälligt. Nytt skulle byggas av furu eller fullmoget grantimmer på ½ alns hög stenfot och täckas med näver och bilad takved, nio alnar i fyrkant och sju alnar högt.
”Badstufvan” i stort sett bra. Herbret i fullgott skicka
Brunn söder om gården murad av gråsten. Gregori hade redan låtit nygöra vattenhink med dess tillbehör.
Vagnshus var ännu inte uppbyggt utan skulle vid nybyggnad bli 10 alnar långt och 12 alnar bred inom knutarna, 4½ alnar till taklaget och byggd på stenfot samt täckt med näver och bilad takved.
Fähuset 16½ långt, 9 alnar brett, 5½ alnar högt på långsidan och 7! Alnar högt på kortsidan och stod på stenfot och var täckt med näver och bilad takved. Där fanns 2 små fönster infattade i bly och innehöll 12 bås. ”Har bestrukits med tjära och vitriol och är rödfärgat och befanns vara i gott stånd.
Gethuset 8 alnar i fyrkant, 3½ alnar högt på långsidan och 5½ alnar på gaveln med tak av näver och bilad takved, var bestruken med vitriol, tjära och rödfärgad.
Foderlada blev vid 1795 års syn utdömd och skulle nybyggas
Svinhus 9½ aln långt, 3 aln bredd, 3½ aln högta på norra sidan sam 2 aln högt på södra sidan hade tak av näver och bilad takved. Det var avdelat i 3 rum.
Redskapshus var sammanbyggt med det utdömda vagnshuset och därför även utdömt men utnyttjades av boställsinnehavaren till vedlider. Skulle nybyggas.
Träd- och kålgård. Trädgården på östra sidan om karaktärsbyggningen och kålgården norrom byggnaden båda i stånd mer 8 vinbärsbuskar uttorkade”.
Humlegården vid bostället hade 1795 utdömts och de 4 riksdalerna som anslagits till ny humlegård hade ej använts.
Ladorna några av ladorna behövde förbättras.
Grindar och led, grindarna i gott skick med flera gärdesgårdar behövde åtgärdas.
Diken äro på boställets äga till ett antal av1400 famnar.
Väg och broskiften åtgärdas till viss del.
Kitte fäbod
Stugan med två fönster fordrar åtskilliga förbättringar.
Fähus i gott stånd
Uthus nyligen reparerade
Mjölkbod med tak av näver och bilad takved i gott stånd.
Sädeslada i brukbart skik.
Långsjö fäbod
Stugan i bristfälligt skick.
Fähus i brukbart skick efter att några mindre bristfälligheter lagats.
Mjölkbod i gott skick.
Här han man se hur husen vid ett tillfälle vi i för skick, man kan också i syneprotokollen läsa detaljerade åtgärder och beräknade kostnader. Mycket intressanta upplysningar.
Noter:
Skvaltkvarnen hade ett liggande skovelhjul nedsänkt i en bäck eller liknande. Detta hjul kunde driva små husbehovskvarnar med ett stenpar.
Kattsen var en fiskebyggnad som i äldre tid brukades i mindre sjöar och andra lugna invatten. Det var genomgående små anläggningar, byggda som ett stängsel av hopflättade grenar eller av i botten lätt nedslagna stänger. Något särskilt fångstredskap hörde inte till men vid avspärrningens ända förgrenade sig stängslet åt sidorna och krökte mot mitten så att det bildades två små hägnader öppet endast med en smal springa invid spärrarmen. Där tog man upp fisken vid behov
Bild ur Fiskarens uppslagsbok, 1991. sid. 34
Brukare av Bolle gård
-1695
änkan Britta och hennes barn
1695 – 1697
Hans Henrik Wrangell regementskvartersmästare
1697 – 1700
Sebastian Poppelman, löjtnant som fick dottern Ingrid Magdalena i Bergsjö. Han stupade 1700 i Narva.
Under Stora nordiska krigets år 1700-1721 var ingen officer bosatt på Bolle utan gården brukades av landbonden Daniel Tomson.
1718 – 1722
Johan Arvid Branten. Han kom som volontär till regementet och deltog som sergeant i fälttåget mot Ryssland. I slaget vid poltava 1709 blev han sårad och tillfångatagen av fienden varifrån han rymde nio år senare. 1718 utnämndes han till löjtnant vid sitt gamla regemente och tog Bolle i besittning 1721.
1722 – 1723
Lorenz Svebel, löjtnant
1723 – 1724
Göran von Knorring, löjtnant
1724 – 1733
Lorenz Svebel, premiärkapten. 1733 dog Svebel ogift i Bergsjö och blev ”begraven med tillbörlig heder den 17 juli uti den för honom genom dess syster, salig pasteris i Ugglebo magister Grises änka hustru Engelborg Swebilia förfärdigade graven i nya koret vid sakristiedörren”.
Efter sin ankomst till Bergsjö uppges han hava ”fört ett övermåttan vackert och berömligt leverne. Har efter sin hitkomst icke haft synnerlig hälsa. 1730 om sommaren var han av 10 veckors sjukdom dömeligen nära döden, men blev dock därefter frisk igen, till dess sjukdomen, som bestod av hosta och mattsot, åter i vintras begyntes och ökades, så att han måste intaga sängen i pingsttiden och änteligen genom saktelig död skiljas vid världen”. –”under den tiden han var löjtnant och kapten uti Gästrikland mådde han helt väl, men sedan han kom hit, bleve hans villkor rätt knappa”.
1733 – 1745
Arvid Benten, löjtnant som 1734 flyttade till Bergsjö. Han fick sju barn varav ett av barnen, Hans Georg föddes i Bergsjö 1738 och dog samma år, sonen Karl Fredrik dog i Bergsjö 1734 nio år gammal. 1745 dog Benten i Bergsjö. Hans maka omtalade att han under sin svåra sjukdom och svagsinthet bränt upp och förstört alla handlingar som fanns i huset.
1745 – 1749
Anders Karström, löjtnant
1749 -1764
Jakob Johan Rickman, löjtnant. Han fick två barn båda födda i Bergsjö. Ulrika född 1755 som dog året därpå och Fredrik född 1756. Rickman drog ut i Pommerska kriget och avancerade till kapten och kompanichef.
1764
Göran Gelnar
1765 – 1771
Abraham Astner, löjtnant
1771 – 1778
Tomas Sjöstedt, löjtnant
1778 – 1785
Magnus Adolf Löfman, kapten. Han fick tre barn alla födda i Bergsj, 1780 Hedvig Sofia, 1781 Per Adolf och 1783 Inga Kristina.
1785 – 1796
Sven Forssius, kapten
1794 – 1796
Carl Hedman, löjtnant
1796 – 1799
Fredrik Rickman, löjtnant. Ej ovanstående Fredrik Rickman.
1799 – 1805
Fredrik Ulrik Gregori, löjtnant
1805 – 1813
Joakim Sten, löjtnant. Med hälftenbrukaren Per Dunder.
1813 – 1817
Ludvig Boij, löjtnant
1817
Montén, löjtnant
1818
Johan Gustav Unander, Löjtnant
1825
Abel Åkerhjälm, löjtnant
1825 – 1834
Werner Brummer, löjtnant
På 1830-talet skedde en lönereglering för löjtnanterna och Bolle utarrenderades
1834 – 1865
Per Hansson i Bjåstad som i sin tur utarrenderade till
1834 – 1845
A. A. Schärström
Jon Jonsson
1845 – 1852
Gabriel Ström på Domsjö Bruk
1852 – 1864
Erik Ersson
1865
Johan Erik Rosell övertar arrendet av Per Hansson och arrenderar 1865 ut till J R Steimertz som 1886 går i konkurs.
KONTRAKT
Till torpare å Rotbrick om fyra (4) tunnland odlad jord och två (2) tunnland odlingsmark under f.d. Militie Boställe Bolle antages härmed Arbetare Anders Olof Jernkrok från Ungriks by Bergsjö socken, på följande villkor:
- Torparen skall å anvisadt ställe utgöra fem (5) arbetsdagar i veckan mot en aflöning af tio (10) öre per timme.
- Han skall tillsammans med Arrendator uppföra de laga hus som äro nödvändiga för torpets skötsel.
- Torpet skall han vederbörligen häfda, dika, stänga och röja så att lägenheten må genom god och försiktig hållning bibehålles eller komma i det skick som Boställets ordning föreskriver.
- Såväl Mans som Ladugårdsbyggnaderna skola i fullgodt skick underhållas och ansvarar torparen för dessa efter hvad laga syn bestämmer.
- Torparen får å Boställsskogen taga vedbrand, gärdsel och husbehovsverke efter utsyning.
- Torparen är skyldig att hålla byggnaderne brandförsäkrade i länets Brandstodsbolag.
- Arrendatorn håller å torpet syn hvarje år i November månad och är torparen då skyldig att ställa sig de anmärkningar som göras till efterrättelse.
- Om torparen klanderfritt sköter sitt torp och utgör sitt arbete är han berättigad att torpet så länge han därtill eger håg och krafter behålla, men måste han vara beredd att afflytta då hen ej längre orkar sköta densamma och utgöra sina dagsverken.
- De tvåtunnland odlingsmark som torparen å anvisadt ställe erhåller får han, om han detsamma uppbrukar behålla i sin och sin hustrus lifstid.
Af förestående kontrakt äro tvenne lika lydande exemplar vexlade, som skedde i Bergsjö Bergvik den 7 april 1884.
J R Steinmetz A O Jernkrok
Arrendator af boställe Torpare
Wittna:
Carl Härdelin/O A Hjälte
Ur Iggesunds Bruks arkiv
1888
såldes Bolle på auktion till Stocka Sågverksintressenter. ”1888 den 18 okt hölls auktion å Landskontoret i Gävle för försäljning av indragna löjtnantsbostället Bolle No 1:
Stocka Sågverksintressenter gav högsta budet 85 000 kr att ega och besitta såsom allmänt frälse”.
1897
Köpte Ströms Bruk AB Bollegård
1904
Gjordes ägostyckningar från sex skiften till tio skiften.
1927
såldes till K O Ingemarsson stamhemmanet Bolle, delar av fäbodvallen i Kitte till P D Burman, andra delar av marken i Kitte till K Ahlgren.
Rotbrick såldes till P O Berggren.
Utsikt över Rotbrick. Foto Dr Böhme.
Några av ovanstående löjtnanter som hade rättighet att flytta till Bolle kom troligen inte dit. Därför vill jag reservera mig för att vissa av uppgifterna inte är korrekta.
Av Ulla Sundin
Källor:
Bocken 1964/65, Hälsinge regementes kamratförenings årsskrift.
Syneprotokoll, Krigsarkivet Stockholm
Kartor, Lantmäteriverket Gävle
Iggesunds Bruks arkiv, Iggesund
Erik Wickbergs privatarkiv i Gävle kommuns centralarkiv, Gävle
Publicerat i:
Bergsjö – Bygden 1984
Av * Ulla Sundin
Avskrift, Åke Nätterö
—25F2— Bergsjö släktbok.
1 GUSTAF SAMUEL LINDQVIST, * 12/1 1913, s. t. torp. A. G. Lindqvist i Vade, Bergsjö. G. 31/10 1937. Möbelhandl., bos. i Bergvik, B-ö.
(W4) ”RÖJAS” INGA MARGRETA ERIKSSON, * 21/1 1915 i Boda sn, Kopp.
* ULLA MARGARETA, * 1/11 1938. G. 4/7 1959 m. Kjell Sundin fr. Ströms bruk, Harmånger
BO GUSTAF, * 6/1 1941. Fl. t. Skutskär 1961
KARIN BIRGITTA, * 30/7 1949
MATS ERIK, * 6/2 1951
Kjell Sundin * 8/7 1937. i Hudiksvall. † 2/12 2009 Runebergsv. 22B, Gävle
*Ulla Margareta * 1/11 1938. Gift 4/7 1959 † 13/7 2022
Kjell Johan * 1/7 1961 i Mölndal
Per Gustav * 8/7 1964 i Forsa
Hanna Ulrika Margareta * 9/5 1968 i Njurunda
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till toppen.
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62