Flottleden mellan Hassela och Stocka stod färdig 1856 och användes under 111 år till 1967 då flottningen upphörde.
Se bilder Sockenbilder/Bergsjö och Sockenbilder/Hassela
Läs om Gnarps masugn o Franshammars bruk
Läs om Strömsbruk och Stocka sågverk.
Läs om Andersfors bruk 1806 – 1873
Läs om Högens Ångsåg 1897-1928
Se filmer och läs om Flottningen på Dellarna.
Titta gärna på Sista flottningen på Indalsälven.
Se film om Bergsjö.
Invigning av syndabocken i Bergsjö
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ner på sidan.
FLOTTARMINNEN
Karta från Eniro visar Skansåns utlopp med timmerlänsar i Hasselasjön
Det dyker upp så många gamla minnen som härleder från flottningen på sjöar och åar. Minnen från tiden då man som liten pojke upplevde flottningen på Hasselasjön och senare även från ån som flyter genom Ede by i Bergsjö m. fl. platser.
Vi tyckte alltid det var roligt när flottningen började om vårarna. Det började med att ett gäng flottare tog reda på virket som hade nedforslats på sjön under vintern och inbommats medan isen var stark nog att vara på. I närheten av Fjusnäs i Hassela, där vi bodde, brukade det finnas sådana mindre timmerflottar/länsar jämte en del virke som blivit framkört då isen var för svag att köra och därför blivit lagt på stränderna. Detta skulle rullas ut i sjön och införlivas med timret i flotten/länsen. Ett undantag fans beträffande virke av froväxt skog, det skulle ligga kvar på stränderna för att torka och hämtades först när flottningen skulle avslutas.
Vi, småpojkar tyckte om att vara med och se på när flottarna utförde sitt arbete. Bara de att det kom människor att vara tillsammans med var ju välkommet för oss. Ibland fick vi följa med på någon av de ekor de hade med sig ut till flottarstugan, som vi kallade den. Det var ju särskilt roligt och ibland blev vi bjudna på kaffe och limpsmörgåsar, det var ju rena kalaset för oss och värdesattes högt.
Kartan visar byar och de stora skogarna i Hassela
När timret från skogarna västerut: Korpåsen, Stensjön, Ulvsjön, m. fl. hade kommit ned till Hasselasjön tappades de i flottar/länsar. När dessa blev stora nog började flottningen. Den skedde ofta om nätterna beroende på att vinden då i allmänhet var mera passande än på dagen. Men ibland hände det att det blev storm och att flotten/länsen då måste släppas från sin förtöjning för att den inte skulle slitas sönder, ty det var det värsta som kunde hända om bommen gick av och timret spred sig över hela sjön för att hamna i alla möjliga vikar och efter stränderna. Jag minns att det hände någon gång, men det var inte ofta.
Däremot minns jagen sådan gång när det måste släppa en flotte/läns som kom drivande i viken hemma och över Stenharet, som vi kallade det. Stenharet är en lång smal holme, som vid högvatten till stora delar ligger under vattenytan, men den gången var det en hel del stenar som nådde ovan vattnet och vi såg hur först bommen sedan timret vräktes över stenarna. Det hela stannade först när stranden innanför holmen nåddes. Det blåste hård nordvästvind i flera dagar och under tiden kunde inte flottlänsen flyttas, utan mannarna måste vänta. En sådan väntan kunde många gånger vara behövlig, ty det hände också att de måste arbeta i flera dygn utan vila.
Vinden avtog så småningom i styrka och arbetet med att dra loss flotten kunde börja. För att detta skulle lyckas måste en del av mannarna försöka ta sig ut på stenarna, som fanns inuti timmerbommen, för att hjälpa till och dra timret över stenarna allt efter som man spelade eller drog flottbommen loss.
Det var två av mannarna som skulle försöka ta sig dit ut och vi undrade hur det skulle ske, ty de kom gående efter stranden utan eka. Men nu fick vi se hur dom bar sig åt. De sprang på timret, och då gällde det att vara kvick och lätt på foten om inte de vekare stockarna skulle hinna sjunka för djupt. Om timret låg tätt ihop och det fanns grövre stockar att stiga på, gick det bra, men det fanns ställen, där det var bara vekare bitar, då användes båtshaken – de hade sådana med långa skaft – man kastade skaftet tvärs över bitarna och sprang på skaftet tills de nådde någon grövre att stå på. Ibland hände det att detta heller inte gick, då drog de upp mindre bitar och lade tvärs över de andra, så att en flotte bildades, på den kunde de förflytta sig tills de nådde grövre virka.
Allt det där var ju för oss mycket intressant och måste prövas. Viken nedanför gården hemma var igenproppad med timmer och dit förflyttade vi oss och började träna med att springa på bitarna. I början var vi ju lite försiktiga och höll till nära stranden, där det var grundare, varför det gick bra, men vi blev djärvare, det var ju spännande att prova på djupare vatten och flyttade oss längre ut. Det gick också bra i början, men bäst som det var så åkte jag ner mellan några vekare bitar och fick då erfara att det inte var så lätt att ta sig upp, men det gick, och det var bara att fortsätta igen, för roligt var det.
År 1918 var jag själv med på flottningen, var då sexton år. Då hade byggts ett efter den tiden modernare flottspel. Det var en flatbottnad båt försedd med en fotogenmotor som kraftkälla. Drivanordningar var del ett skovelhjul och del en anordning att dra in stållinan och ankaret med. Bostad fanns också med två på varandra staplade sängar och en liten järnspis att elda i för matlagning m.m. Men det fanns en företeelse som man måste vänja sig vid, det var skakningar och dunkandet som motorn åstadkom. Lukten av fotogen och olja var ju ovan från början, men sådant som man också blev van vid.
Jag har många minnen från flottningen på sjön. Det var både trevliga, otrevliga och till och med farliga situationer. Farliga då vi till exempel skulle ro ut ankaret i storm och i mörker. Då det var mörkt mitt i natten, i synnerhet när det var mulet och regnade.
Trevligare var det när vinden var förlig och vädret vackert. Flotten drev då själv för vinden, det var bara att se till att den höll rätt kurs så att den inte fastnade på en holme eller udde.
Som slutetapp på flottningen var landrensningen som bestod i att ta reda på virke som låg kvar på och efter stränderna. Det var sådant som slitit sig ur bommarna och dels sådant som lämnats för torkning. Till landrensningen hörde rensning av ån ned till Längsterbosjön.
Här ser vi länsar med virke i Längsterbodsjön på väg mot Rexforsån (upp till höger) och vidare till Älgeredssjön och Storsjön där Harmångersån tar vid ut till havet.
Det år jag var med hade det varit för högt vattenstånd i början av tappningen på våren, varför det var ovanligt mycket virke som lagt sig på stränderna. Det blev därför långvarigt och arbetsamt med rensning av ån. Lite vatten var det, så det bildades brötar här och där i strömmarna. Jag minns särskilt den sista bröten. Den hade bildats strax ovan bron och dammen i Rexfors. En grov stock hade lagts sig på tvären och fastnat mot en sten. Ovanför hade bildats en stor bröt. Ån var ganska bred där, så det gick inte att nå med pickhakarna från stranden för att rycka loss stockarna. Nu blev det resonemang om vem som skulle ge sig ut i vattnet och lossa bröten. Vi tittade på varandra, men det var ingen som anmälde sig som villig. Då säger basen: ”Den som går ut och klarar av det där, han får göra kväll”. Men det var ju inte någon lätt uppgift, så vi stod där lite villrådiga och väntade på varandra. Vem skulle våga? Då går Erik Björk. Han gick efter stenkistan så långt den räckte sedan klev han ner i vattnet och vadade ut till bröten. Han höll på ganska länge med att rycka loss virket ovanför stocken, men till sist var det bara den kvar och efter en stunds arbete med att få den att lossna och ge sig iväg så lyckades han, men höll på att själv komma under stocken. Han klarade även det och kom grensle över den. Och nu bar det iväg utför med både stock och karl. Vi började hurra och trodde säkert att han skulle följa med strömmen genom öppningen i dammen, men det roliga fick vi inte vara med om, ty han lyckades styra så pass nära stenkistan att han kunde hugga fast haken i den och dra sig intill. Där klättrade han upp och lade båtshaken på axeln och gick, utan att säga ett ord till oss, han hade fått kväll. Klockan var tre på e.m. Vi andra hade inte färdigt förrän ett på natten.
Vid genomläsning av det ovan skrivna ser jag att jag nämnt att timret kom ända från Korpåsen o.s.v. Då kommer jag att tänka på att när jag som fjortonåring bodde på Korpåsen tillsammans med min far, för att hjälpa honom med snöskottning och lastning av timmer m.m. (läs mer om Korpåsen). Nu kam man ju fråga sig vad detta har med flottning att göra. Jo, det förehöll sig så, att vi hade lång väg till skogsskiftet. Därför måste vi upp tidigt som tretiden på morgnarna för att ge hästen mat och laga mat åt oss själva, ty vi måste fara fyra-halvfemtiden om vi skulle hinna med att köra en fora eller ett lass den långa vägen. Jag var ju helt naturligt mycket trött på morgnarna. Första tiden åkte jag med när far for, ty jag hade inte tagit mina självtillverkade skidor med. Men när provianten började ta slut för både hästen och oss måste vi fara hem efter påfyllning. Då tog jag skidorna med. Sedan åkte jag skidor, vilket innebar att jag ej behövde fara så tidigt på morgnarna, ty jag åkte fortare än hästen gick. Och så var det mycket roligare än att åka på ett par timmerkälkar. Likaså åkte skidor istället för att åka på timmerlasset ned till Stensjön. Och nu kommer minnet om flottningen med i bilden, ty det var då jag upptäckte att det fanns gamla timmerrännor kvar efter vattendragen mellan en av sjöarna. Virket hade tidigare flottats över de sjöar vi då körde. Nu var rännorna igensnöade och lämpade sig bara att åka skidor efter i stället för att åka efter basvägen eller i terrängen på sidorna om vägen.
När vi några tiotal år senare bosatte oss i Ede by, Bergsjö kom vi åter i kontakt med flottningen och flottare. Det var alltid en viss tjusning om vårarna när flottningen pågick. Man kunde ibland njuta av att lyssna till timmerstockarnas dunkande mot varandra, blandat med forsens brus. En annan gång kunde man få se flottkarlarna vara i färd med att riva en bröt i forsen. Allt andas liv, …
När jag från balkongen drömmande lyssnar på vårflodens brus ur forsen, väcks jag plötsligt av timmerbilars vrålande och kåkens skakningar, vid deras passerande, och ligger vinden i passande riktning kan jag också känna den odör de lämnar efter sig.
Källa:
Bergsjö – Bygden 1977
Av Harald Hall
—6T118—
92 JONAS HARALD HALL, * 26/1 1902, s. t. bonden J. E. Hall i Fjusnäs, Hassela. Gift 26/12 1931. Kaféägare o. fanérarb., bos. i Ede, Bergsjö. † 19/1 1990
5S74 SIGNE HENRIETTA SUNDIN, * 2/8 1907, d. t. bonden Magnus Sundin i Älvsund, Bergsjö.
INGRID BIRGITTA, * 4/8 1930. Fl. t. Dannemora 1949
KARL ERIK RAGNAR, * 14/9 1933. Fl. t. Tierp 1956
PER ANDERS HARALD, * 4/5 1935. Fl. t. Tierp 1961
GUSTAF ADOLF, * 7/6 1937. Fl. t. Tierp 1956
ANNA-LISA, * 2/3 1939 (X3)21J4
JAN OLA, * 22/9 1943
ULLA-STINA SOLVEIG, * 12/5 1945
MATS ÅKE, * 21/8 1948
MAJ ESTER HELENA, * 5/4 1950
Järnväg eller flottled
Tanken från finansiärer var egentligen att så snabbt som möjligt få till en järnvägsförbindelse mellan Hudiksvall och Harmånger, (läs om Bergsjöbanan 1896-1962) men den planen grusades och det blev sågverken som kom att först etableras. Virket fanns högt uppe i Hassela-skogarna men det måste fraktas ner till kusten. Tanken på att flotta virket ner till sågverket växte fram.
År 1854 ansökte friherre W.F Tersmeden, disponent för Ströms Bruk, om tillstånd att anlägga flottled för trävaruflottning från Hassela ner till det planerade sågverket i Stocka by.
Flottlederna
Hassela vattendrag består av ett flertal sjöar, forsar och fall och har en längd av 80 km från Ulfsjön ner till Stocka. På många platser måste stora byggnationer att göras för att få till en bra flottled. Det fanns gott om folk som ville jobba, men det gällde att välja ut de bästa. På vårarna var det en strid ström av värmlänningar som anlände. Dom var kända för att vara skickliga i kanal och dambyggnationer.
Byggnationerna bestod av flottrännor och stenkistor, regleringsdammar och bommar, och spelflottar och roddbåtar på de stora sjöarna.
Till detta fodrades kunnig arbetsledning. År 1851 kom den 23 årige * Olof Svensson från Värmland till Hudiksvall för att arbeta vid den då påbörjade smalspåriga järnvägen mellan Hudiksvall och Forsa ca 10 km. Vid den tiden planerades ett sågverksbygge i Harmångeråns mynning vid en havsvik i Stocka by. Olof sökte sig till Stocka. Efter att ha varit anställd ett par år för Stockabolaget fick han tjänsten som flottningsledare/faktor = inspektör för Hassela vattendrags flottningsled. Detta uppbyggnadsarbete tog ett par år, men våren 1856 togs flottleden i bruk och användes sedan i 111 år fram till 1967 som var det sista året för flottningen.
Flottningen var ett lagarbete
Efter en arbetsam vinter för skogsarbetarna, blev det roligare och lättsammare tid när våren kom och arbetet med flottningen började. Flottningen var ett lagarbete och det fanns i regel två arbetslag på sjön.
På våren var det dags att göra inläggning/anbud. De som var billigast fick jobbet. På den tiden var det ont om arbete, så de fick sänka sina löner mycket för att bolagen skulle bli nöjda. Timret som skulle flottas kom ända upp ifrån Ulfsjön i Hassela. På vintern kördes timret med häst och kälke ner till sjön, där det skulle ”tummas” innan det rullades i vattnet.
En äldre modell av flottarkoja, med två spel.
För att få timret över Längsterbodsjön, använde man sig av två flottarkojor med spel. De var byggda på en flotte av grova stockar. Ovanpå var ett golv av bräder och en stuga med britsar på båda sidorna, under och överslafar. Det var sex man på varje koja. Rakt fram i stugan fanns en öppen spis med hyllor på sidorna för mat och diverse husgeråd. Ved fanns det gott om, då det i timret alltid följde med torrtallar, som togs tillvara av flottarna som bränsle. En skön brasa brann alltid på spishällen och kaffepannan stod alltid på. Det bjöds också på gott kaffe med hembakade bullar, när någon kom på besök på flotten. Kunde någon hantera ett instrument var det välkommet, annars fanns ju alltid kortleken att ta till, som tidsfördriv.
En flottarkoja från 40-50-talet på någon av Dellensjöarna
Det var slitsamt att ta sig fram från Rexfors till Nybodarna ca 3 km. Ett par flottare rodde ut med den tunga draggen och kastade den i sjön. Draggen var fastsatt i en vajer som var fäst i flottarkojans spel. Spelet på flottarkojan hade två horstolpar. Kring dessa lodrätta stolpar gick 4 man runt, runt så att vajern lindades runt ”horan” tills man kom fram till draggen. Detta fick upprepades gång på gång för att ta sig över sjön. Vid medvind kunde det gå på några timmar att ta sig över.
Spelflotte, med flottare i arbete med att ”spela” en timmerbom över Längsterbodsjön.
Över vissa sjöar t ex Älgeredssjön där vattnet strömmande starkare användes bommar där virket själv flöt fram ner till Bergsjö.
Älgeredssjön med länsar och timmerbom på väg mot Kyrksjön i Bergsjö
Vid Elgeredsån
Flottare vid skiljestället i Berge 1910-talet. Mannen i förgrunden är Janne Norling.
Bild ur BERGSJÖ -en hembygdsbok.
Skiljestället i Kyrksjön i Bergsjö. Bild ur Bergsjö – Bygden 1977
Från vänster 22 man på bryggan: 1. Ström-Janne, 4. Per Fredin, 8. Valfrid Lönnberg, 14. Erik Söderberg, 18. J. E. Velin, 21. J. H. Hall.
I ekan: Pelle Norell och ”Gammel – Schärström”
Från Älgereds sjön ner till Kyrksjön i Bergsjö, ser vi timmer på väg genom sundet ner till Storsjön och Högens Ångsåg.
Sågverksepoken
För att kunna bygga större sågverk behövdes finansiärer.
Andersfors Bruk byggde Bastås sågen 1850 och sågade i början endast 500 stockar per år. De första ägaren (enl. lagfartsboken 1870) var Edvard Frisk, August Müller och Olof Svensson.
Sågen drevs av ett överfallshjul med god effekt, eftersom fallhöjden var stor.
År 1870 anges att 6 000 stockar sågades . Då tillgången av timmer var god, byggdes en flott ränna förbi det stora fallet och en flottled anlades efter den smala Baståsån ca 10 km till Gällsta såg, därigenom kunde samma flottled betjäna båda verken.
Edvard Frisk uppges ha byggt Gällsta sågverk och ha tagit det i drift redan i mitten av 1850-talet, det var alltså samma ägare till båda sågverken. Gällsta sågen drevs från början av ett vattenhjul, men på grund av låg fallhöjd ersattes detta under 1870-talet av en ångmaskin.
De grovbladiga sågarnas tid var förbi.
I nedre vänstra hörnet i Tillsjötjärnen väntar länsar fyllda med virke att få komma ut i Bjälkgropens väldiga virkesupplag i Stocka.
År 1876 planerades en finbladig ångsåg vid Gnarpåns mynning. De båda sågramarna från Gällsta flyttades ner till det nya sågverket vid havet. Närhet till hamn för utskeppning var en fördel. Sågen togs i bruk 1880.
Olof Svensson förutsåg säkert risken att Gällsta’s storhetstid snart var förbi när han bestämde sig för att sälja sin tredjedel år 1875.
Adolf Unger kom nu tillsammans med Edvard Frisk och Rikard Frisk att driva den nya anläggningen nere vid hamnen. * Adolf Unger var en finansiär av stora mått, som med stöd av svärfar Thorell, var etablerad i handel och Industri. Men i slutet av 1890-talet var lönsamheten för sågverk dålig och verksamheten upphörde 1906.
År 1873 bildar bröderna Frisk, Adolf Unger samt friherre Tersmeden, Strömsbruks AB. De övertar mark och anläggningar från Gnarps bruk.
Stocka sågverk utvecklas, och får mycket goda vitsord för hög kvalité, och lever kvar till 1967 då Iggesunds Bruk tog över både massafabrik och Stocka sågverk. Ett par årtionde senare är både massafabrik och sågverk nedlagda. En 125 årig epok var över.
Källa:
Häftet, Det var en gång …, av Ingrid och Erik Engman, Håvens, Älgered, 2004.
Uppgifter om flottare ur Hassela – Bergsjö släktregister
—1V30— Läs mer om Olof och Katharina Svensson.
(S20) * OLOF SVENSSON, * 10/9 1828 i Fryksände sn, Värml. Inspektor, bos. i N. Älgered 7, Bergsjö. Utfl. t. Gnarp 1869. Från 187O Gällsta herrgård i Gnarp. 1875 flyttar familjen till Hintsa, nära Åbo
20 CATHRINA PEHRSDOTTER, * 20/10 1833, d. t. torp. Per Jonsson i Älvsund 1, Bergsjö.
SVEN PETTER, * 17/12 1856. Utfl. t. Gnarp
CAROLINA MATILDA, * 17/1 1858. Utfl. t. Gnarp
ERIKA CHRISTINA, * 14/5 1860. Utfl. t. Gnarp
CARL OLOF, * 30/1 1862. Utfl. t. Gnarp
ALMA CATHARINA, * 2/4 1864. Utfl. t. Gnarp
IDA MARGRETA, * 20/12 1865. Utfl. t. Gnarp
JOHAN ALFRED, * 8/11 1867. Utfl. t. Gnarp
—7T39—
(Y4) * ADOLPH FREDRIK UNGER, * 30/4 1838. Infl. fr. Attmar, V.-norrl. 1867. G. 15/9 1867. Inspektor o. sågverksägare (Gällsta sågverk), bos. i N. Älgered 4, Bergsjö. Utfl. t. Ånimskog, Kronob. 1875.
28 ANNA THORELL, * 17/8 1849, d. t. handl. Joh. Thorell i N. Älgered 4.
YNGVE, * 28/7 1868. † 18/11 1868
JOHAN BERNHARD, * 2/9 1869. Utfl. t. Ånimskog
GUNNAR, * 3/5 1871. Utfl. t. Animskog
ANITA, * 12/11 1872. Utfl. t. Ånimskog
ADOLPH, * 8/5 1874. Utfl. t. Ånimskog
—7E61—
40 PER FORSLIN, * 5/10 1878, s. t. bonden L. D. Forslin i N. Älgered s7, Bergsjö. G. 17/6 1906. Handlande o. sågverksäg. i N. Älgered. † 13/5 1917.
6E11 MARIA MARGRETA WELIN, * 27/2 1879, d. t. bonden Olof Welin i S. Älgered 2.
LARS GÖTE, * 27/1 1907 78
PER AXEL, * 16/9 1910 79
OLOF VERNER, tv, * 17/10 1915 80
ERIK DANIEL, tv, * 17/10 1915 81
—8G8—
17K3 PER AUGUST SJÖLANDER, * 18/12 1917, s. t. torp. Joh. Sjöland.er i Knoppe, Bergsjö. G. 7/10 1944. Bonde o. sågverksäg. i Vade 6:1.
7 KARIN KRISTINA ENGBERG, * 19/11 1916, d. t. bonden P. A. Engberg i Vade 6.
KERSTIN MÄRTA ELISABET, * 3/5 1946
LARS IVAN, * 24/3 1950
—6H23—
(X9) KARL ERIK VALDEMAR SVENSK, * 31/1 1921, infl. fr. Färila. G. 14/11 1942. Sågverksförman, bos. i Hulte, Bergsjö. Fl. t. Hudiksvall 1958.
21 INGRID MARGRETA RÖDIN, * 15/1 1918, d. t. bonden Per Rödin i Hulte s1.
KARL-ERIK LENNART, * 8/8 1944. Fl. t. Hudiksvall
INGRID MARI-ANN, * 17/3 1949. Fl. t. Hudiksvall
—36A1—
(W37) JOHAN HERMAN JACOBSSON, * 10/1 1823 i Svärdsjö sn, Kopp. Infl. fr. Attmar 1862. Inspektor vid Andersfors bruk, Bergsjö. Sen. bos. i Ungrik nr 2 där han nämnes som sågverksäg. † 22/3 1877.
(T37) EVA JOHANNA BOMAN, * 23/10 1831 i Ljusnarsberg sn, Ör. Utfl. t. Hälsingtuna 1882.
ANNA MARIA, * 27/8 1857. Fl. t. Hälsingtuna 1882
JOHAN GUSTAF, * 10/8 1859. Emigr. t. N. Amerika 1882
HERMAN EMIL, * 26/1 1861. Fl. t. Hälsingtuna 1882, bokbindare
HERMAN GEORG, * 25/7 1863. Fl. t. Hälsingtuna
DANIEL THEODOR, * 11/12 1866. Fl. t. Hälsingtuna
—4T85—
54 JONAS NORLING, * 24/11 1901, s. t. bonden Nils Norling i Berge 4, Hassela. Adoptivs. t. bonden And. Persson i Kyrkbyn 6. G. 1934. Sågverksägare, Kyrkvärd o. bonde i Kyrkbyn 7 s6.
(Y22) ANNA VIOLA BYLUND, * 6/6 1902 i Häggdånger, V. norrl. (För:st:a för ålderdomshemmet i Hassela.)
ULLA-BRITT ELISABET, * 17/2 1935
HJÖRDIS MARI-ANNE, * 29/1 1938. Sjuksköterska, bos. i Stockholm
NILS LENNART, * 1/6 1943
INGEGERD MARGARETA, * 26/12 1944
—8M25—
20 OSKAR OLOF SKOGLUND, * 21/8 1918, s. t. torparen G. E. Skoglund i Malungen, Hassela. Arrend. i Malungen 3:35, sen. flottn.-arb. i Franshammar, Hassela.
9G5 MÄRTA KRISTINA STRÖM, * 1/9 1921, d. t. I. K. Ström i Olbjörnsnäs, Bergsjö.
STIG OVE, * 17/3 1943, skogsarb.
MONICA LILLEMOR, * 29/6 1952
BRITT INGER, * 20/11 1960
—14U3—
1 VILHELM MAURITZ NÄSMAN, * 6/4 1883, s. t. rättare M. Näsman i Kölsjön, Hassela. Flottngsförman, bos. i Ässjö.
3U18 ALMA KRISTINA STRID, * 14/11 1892, d. t. Per Strid i Franshammar, Hassela.
FOLKE SIGFRID, * 3/5 1912 9
HELGE SIGURD, * 30/5 1913. Skogsarb., bos. i Ässjö
TORE SIGVARD, * 27/8 1914 10
TYRA KRISTINA, * 28/8 1917 12U12
TAGE VILHELM, * 10/8 1919 11
ÅKE SIMON, * 13/12 1920 12
AGNES LINNEA, * 12/5 1923. † 14/5 1929
RUT BIRGITTA, * 18/11 1924 13
ARNE SIGMUND, * 1/7 1926 14
GÖTE MAURITZ, * 7/10 1928. † 5/6 1930
TORA AGNETA, * 10/1 1930 16
KARL MAURITZ, * 21/8 1932. Fl. t. Sundsvall 1956
SVEN GÖSTA, * 10/6 1934. † 12/6 1934
—4Z23—
10 KARL VIKTOR MÅRTENSSON, * 24/9 1919, s. t. arrend. P. A. Mårtensson i Franshammar, Hassela. Flottningsarb., bos. i Franshammar.
(Y4) LILLY KRISTINA HAMRIN, * 30/5 1920 i Attmar, V.-norrl.
KARL RONNY, * 26/11 1945. † 16/12 1945
LENA BIRGITTA, * 21/2 1951
—12P2—
(X23) PETRUS ROSÉN, * 4/8 1867 i Norrala sn, Häls. Infl. fr. Bergsjö 1899. G. 27/12 1899. Flottn.-chef o. inspektor vid Franshammars bruk, Hassela. Utfl. t. Järvsö 1934 (Lillbacka – Kramsta). † 31/7 1950.
1 LYDIA OKTAVIA JÖDAHL, * 19/1 1880, d. t. flottnings-chefen Ole Jödahl i Bergshammar, Hassela. † 6/2 1964.
OLOF BERTIL, * 1/12 1900 4
PER RAGNAR, * 7/7 1903. Emigr. t. USA 1925
KARL GÖSTA, tv, * 24/7 1906. Utfl. t. Rogsta 1933
ELSA KRISTINA, tv, * 24/7 1906. Utfl. t. Stockholm 1933
—12P4—
1 OLOF BERTIL ROSÉN, * 7/12 1900, s. t. inspektor Petrus Rosén i Franshammar, Hassela. G. 6/9 1930. Ingenjör o. flottn.-chef vid Franshammars bruk.
(X42) JENNY MARIA LAGERQVIST, * 4/9 1900 i Söderala sn, Häls.
(E59) KURT ROLAND OLOF, * 31/3 1937. (G. 1957 m. Inez Birgitta Larsson
fr. Hudiksvall) Fl. t. Hudiksvall 1958
—25H1—
(S20) EMIL JANSSON, * 9/1 1869 i Fryksände sn, Värml. Infl. 1906. Sågv.-arb. o. flottare, bos. i Högen, Bergsjö. † 19/6 1932.
(X31)29E2 BRITA HELENA SVERIN, * 14/7 1873, d. t. sågställare Gust. Sverin i Nianfors. Änka, fl. t. Hudiksvall 1941.
GUSTAF HENNING, * 21/7 1893 2
PER EMANUEL, * 28/7 1895 3
HILDA JOSEFINA, * 30/7 1897 5K50
JOHAN ARVID, * 5/4 1899 4
GERDA KATRINA, * 10/11 1900. † 25/5 1914
ERIK GUNNAR, * 1/6 1903. † 30/9 1924
RAGNAR EDVIN, * 8/4 1905. Fabr.-arb., fl. t. Lindköping, Ög. 1942
AXEL IVAR, * 6/7 1907 5
—4L30—
15 NILS ANDERSSON FRÖJD, * 2/6 1820, s. t. sold. Anders Frögd i Skrämsta, Bergsjö. Landbond i Bjåsta, sen. bos. i N. Älgered. † 7/5 1868 (drunknad vid timmerflottning.)
(X4)5F5 ANNA CHRISTINA PERSDOTTER, * ./7 1811, d. t. kolare Per Persson i Österbo, Bjuråker. † 8/4 1883.
MARGETA, * 17/9 1840 8M17
CHRISTINA CATHRINA, * 19/8 1843 45
INGRID, * 27/8 1847 46
ANDERS PETTER, * 29/6 1850 47
ANNA BRITA, * 21/5 1854. Fl. t. Gnarp 1881
—4L69—
59 ERIK EINAR WIK, * 9/2 1899, s. t. A. E. Wik i Högen, Bergsjö. Flottn.-arb., bos. i Högen. Emigr. t. USA 1928.
30H1 JENNY HELENA NORIN, * 20/9 1894, d. t. bonden N. O. Norin i Högen s4. Emigr. t. USA 1930.
BERTA GUNHILD, * 23/1 1917, (styvd.) Emigr. t.USA 1930
NILS EINAR, * 31/5 1920. Emigr. t. USA 1930
RUT MARGRETA, * 23/10 1921. Emigr. t. USA 1930
ANNA ELISABET, * 31/3 1924. Emigr. t. USA 1930
—14M25—
17 ANDERS DAHLIN, * 11/6 1911, s. t. N. N. Dahlin i Rogsta sn, Häls. G. 9/11 1941. Flottn.-arb., bos. i Trösten 2:9, Bergsjö.
(Y54) RUT VILHELMINA SÖDERBERG, * 21/12 1910 Torps, sn, V.norrl.
ANDERS ÅKE, * 7/3 1943. Verkst.-arb.
—15M29—
20 HANS HANSSON FRÄNELL, * 28/5 1858, s. t. bonden Hans Fränell i Trösten 3, Bergsjö. Bonde i Berge ssss4, Bergsjö. † 11/1 1928.
12M7 SIGRID ERIKSDOTTER, * 20/7 1864, d. t. bonden Erik Jonsson i Östertanne 2, Bergsjö. † 6/1 1928.
JONAS ERIK, * 29/3 1885 35
ANNA KAROLINA, * 28/4 1888 4A9
HANS AUGUST, * 31/5 1890 36
JOHAN, * 5/7 1894 37
PER SIGURD, * 30/1 1897 38
SVEN RICHARD, * 20/9 1899. Flottn.-arb., bos. Högen 6:11
BROR EDVIN, * 10/3 1902 39
KARL HILMER, * 10/11 1904 2B15
—16M40—
23 PER OLOF ÖRN, * 13/3 1877, s. t. sold. Joh. Örn i Trösten, Bergsjö. Torpare i Trösten 3:12.
19M1 MARIA LINDBERG, * 23/4 1897, d. t. bonden Per Lindberg i Trösten 5.
SAGA KRISTINA, * 15/8 1920. Fl. t. Gnarp 1941
SVEN OLOF, * 5/3 1929. Flottn.-arb., bos. i Trösten 3:12
—16M48—
37 PER JOHAN THORELL, * 30/8 1904, s. t. torp. Hans Thorell i Trösten, Bergsjö. G. 6/12 1941. Flottningsarb., bos. i Högen 4:32.
(X10) LILLY KRISTINA BERGLUND, * 28/9 1903 i Gnarps sn, Häls. Sömmerska.
—16M50—
37 JOHN ARVID NILSSON, * 27/7 1913 i Hudiksvall. Fosters. t. N. H. Blid i Ungrik, Bergsjö. Flottn.-arb., bos. i Kyrkbyn 12:30.
5G59 INGA MARGRETA KRON, * 9/1 1915, d. t. bonden Joh. Kron i Åkern 3, Bergsjö.
JOHN ÅKE, * 22/9 1934. † 22/6 1942
ELSY KRISTINA, * 11/12 1936. Fl. t. Våmp, Skarab. 1958
—14N4—
2 PER NORDIN, * 14/9 1918, s. t. bonden J. E. Nordin i Västertanne 2, Bergsjö. Flottn.-förman, bos. i Berge 4:24.
(X33)12Y12 SIGRID MARGRETA ERIKSSON, * 14/9 1923, d. t. bonden Jon. Olof Eriksson i Hålsjö 1:23, Norrbo, sn, Häls.
THORY KRISTINA, * 10/5 1946
THORD JONAS, * 11/7 1947
—6E7—
6 OLOF HANSSON, * 5/8 1724, s. t. bonden Hans Olofsson i Älgered 6, Bergsjö. G. 20/10 1747. Nämndem. o. bonde i Älgered 6. † 2/10 1788 (ålder.)
1E3 KERSTIN PÅLSDOTTER, * 7/3 1723, d. t. bonden Pål Persson i Ede 1, Bergsjö. † 7/7 1796 (slag.)
HANS, * 7/9 1753. † 3/8 1778. (Drunknat i Älgeredsälven und. flottn.-arbete)
ERIC, * 6/8 1755 8
PÅL, * 28/12 1758. † 23/7 1762 (koppor)
BRITA, * 22/10 1762 (X15)1Y32
—7E70—
44 HANS OLOF FORSLIN, * 6/8 1878, s. t. torp. Nils Forslin i Trösten, Bergsjö. Torpare i Trösten. † 25/11 1924
4L46 KAROLINA HENRIKSSON, * 5/6 1890, d. t. bonden Joh. Henriksson i Korpåsen, Hassela.
JOHAN HARALD, * 15/2 1913 89
GÖTA JULIA, * 18/4 1915. Fl. t. Sollentuna 1941
INGRID MARGRETA, * 19/2 1917. G. 30/1 1943 m. Karl Gösta Dahlström
i Vattlång, Harmånger
NILS AXEL,* 17/4 1918. Flottn.-arb., bos. i Åkern 3:3
EVA SELINA, * 17/12 1919 16H7
ANNA KRISTINA, * 9/8 1921. Fl. t. Danderyd 1940
OLOF VALTER, * 30/6 1923 90
—10E48—
37 LARS PETTER NORELL, * 9/6 1864, s. t. Lars Norell i Kyrkbyn, Bergsjö. G. 19/7 1896. Flottn.-arb., bos. i Kyrkbyn 7:5. † 28/11 1947.
7K17 BRITA JULIANA SÖDERLUND, * 15/1 1866, d. t. bonden Erik Söderlund i Kitte ss1, Bergsjö. † 8/2 1934.
ANNA KRISTINA, * 26/4 1897. † 29/6 1912
LARS ERIK, * 8/6 1905 57
—10E57—
48 LARS ERIK NORELL, * 8/6 1905, s. t. L. P. Norell i Kyrkbyn, Bergsjö. G. 14/9 1939. Flottn.-förman, bos. i Kyrkbyn 7:5.
(X26) BRITA HILDEGARD LÄRKA, * 11/8 1906 i Jättendals sn, Häls.
(X45) ING-MARI, * 15/4 1947
—20E3—
1 FRANS VILHELM NORDQVIST, * 17/10 1890, s. t. Erik Nordqvist i Söderåsen, Bergsjö. G. 15/5 1927. Flottn.arb., bos. i N. Älgered. † 12/3 1963.
(X15)17U7 KARIN MÖLLER, * 4/9 1902, d. t. A. P. Möller i Franshammar, Hassela.
—12Y46—
23 ERIK HELMER SVANG, * 21/12 1895, s.t. Jonas Svang i Kyrkbyn, Hassela. Flottn.-arb., bos. i Fiskvik, Bergsjö.
(X3)27E3 MARGRETA HÖGLUND, * 1/7 1905, d. t. torp. S. L. Höglund i N. Älgered, Bergsjö.
BIRGIT HELENA, * 17/6 1927 14E64
MARGIT ELVIRA, * 3/7 1928. Fl. t. Harmånger 1948
ERIK RUNE, * 8/8 1944
ASTRID GUNILLA, * 11/10 1945
—3Z54—
42 PER DANIEL FRELIN, * 24/3 1914, s. t. bonden Per Frelin i Trösten 3, Bergsjö. Flottn.-arb., bos. i Högen 4:21.
(X3)7A25 EDIT KRISTINA WIKBERG, * 26/9 1919, d. t. korpral A. E. Wikberg i Gisslarbo, Bergsjö.
BRITT ANN-MARIE, * 11/7 1941 (X3)34G4
GERD SOFI, * 24/6 1945
—3R96—
67 AUGUST VERNER HALLBERG, * 6/1 1902, s. t. torp. J. A. Hallberg i Lindsjön, Hassela. Torpägare i Gamsätter, ”Gambo”, Bergsjö.
(X3)25D3 SIGRID LINNEA HALL, * 3/6 1906, d. t. bonden Hans Hall i Ungrik 2.
STIG FOLKE, * 9/5 1924. Flottn.-arb. i Gambo
KARIN HILLEVI, * 6/8 1932. G. 7/1 1956 m. Joh. Bergman i Byn, Gnarps sn
HANS INGEMAR, * 24/1 1934. Fl. t. Sundsvall 1953
SIGRID INGA BRITT, * 10/5 1935. Fl. t. Sundsvall 1952
INGRID LILIAN, * 16/11 1936. Fl. t. Sundsvall 1952
KJELL GUNNAR, * 27/3 1943. Jordbr.-arb.
BO ÖRJAN, * 5/4 1948
STURE PAUL, * 26/6 1949
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78.
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra.
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till toppen
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62